Regional samverkan kring ensamkommande barn i Stockholms län. Dialogmöte 20 januari 2010

Transkript

1 Regional samverkan kring ensamkommande barn i Stockholms län Dialogmöte 20 januari 2010 På dialogmötet deltog 58 representanter från 25 kommuner, liksom från flera berörda myndigheter och organisationer. Mötets syfte var att lyfta frågan om en snabb ökning av mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Syftet var också att snabbt få en samlad bild av läget i länet när det gäller kommunernas och myndigheternas ansvar. Mötet utgjorde starten på en dialog kring en gemensam regional handlingsplan som både ska kunna öka mottagningskapaciteten och höja kvaliteten i mottagandet. De konkreta resultaten av dialogmötet var att olika problem kom upp på bordet. En samverkansgrupp med både kommun- och myndighetsrepresentanter ska utses. Frågan var också aktuell på den politiska nivån.

2 KOMMUNFÖRBUNDET MINNESANTECKNINGAR 2 (7) Helena Pettersson Karin Wahlgren DIALOGMÖTE 20 JANUARI 2010 OM REGIONAL SAMVERKAN KRING ENSAMKOMMANDE BARN I Inledning Lennart Dahlberg, direktör Kommunförbundet Stockholms Län (KSL), hälsade alla välkomna och gav en bakgrund till det regionala samarbetet kring introduktion av nyanlända, aktuella uppdrag och pågående diskussioner rörande ensamkommande barn. Det finns en samverkansöverenskommelse rörande introduktion av nyanlända, antagen av samtliga 26 kommuners ansvariga nämnder eller kommunstyrelser. Dagens möte ska förmedla viktig information och tillfälle till dialog och diskussion. Frågan om att utöka mottagandet av ensamkommande barn ska diskuteras vid KSL:s KSO-träff den 26 januari. En strategi i två steg nya platser och långsiktig samverkan Per Unckel, landshövding i Stockholms län, inledde för sin del med att påminna om ålderskurvan i Sverige och Europa framöver. Det behövs människor för att upprätthålla välfärden, och de ensamkommande flyktingbarnen bör därför ses som en resurs. Det handlar om en långsiktig process där vi behöver arbeta efter ett handlingsprogram i likhet med vad som redan sker när det gäller vuxna nyanlända. Enligt prognos ska det komma cirka 3000 ensamkommande barn per år till Sverige. Den aktuella mottagningssituationen är akut, och det behövs löften om fler platser från kommunerna. Det handlar om en inomregional rättvisefråga. Långsiktigt behöver kommuner och myndigheter också samarbeta kring frågor som rör innehåll och kvalitet i mottagandet. Hur ser det ut i landet? Elisbeth Melin och Eva von Scheele, Sveriges kommuner och landsting (SKL), berättade om SKL:s roll, vilken huvudsakligen består i att informera, ge råd och stöd till kommunerna, påverka staten när det gäller regelverk, ersättningssystem med mera. I nuläget är det 170 kommuner som tar emot ensamkommande barn, av vilka cirka 105 har överenskommelse med Migrationsverket. Övriga 60 är EBO-kommuner som inte tecknat avtal med staten, men som tar emot ensamkommande barn bosatta hos släktingar. Sedan ett år tillbaka driver SKL ett utvecklingsprojekt delfinansierat av Europeiska Flyktingfonden i samarbete med Migrationsverket, som kartlagt situationen i hela landet ur olika aspekter. Projektet går nu in i del två som omfattar 1,5 år och är tänkt att utmynna i en nationell handlingsplan för förbättringsåtgärder. Se länk: Ett nytt cirkulär finns på hemsidan, 09:67 Ensamkommande barn och ungdomar, finns på SKL:s hemsida I cirkuläret tas vissa juridiska frågor upp, till exempel gode mannens respektive socialnämndens ansvar. En vägledning för gode män ges preliminärt ut i februari på Nordstedts juridik.

3 KOMMUNFÖRBUNDET MINNESANTECKNINGAR 3 (7) Jonas Doll, Migrationsverket, berättade om det aktuella läget när det gäller barnens ankomst till Sverige och möjlighet att bli kommunplacerade. Inströmningen är fortsatt hög, det har varit en stegvis ökning sedan 2006, då den nya lagen kom. Under 2009 kom barn till Sverige, och prognosen för 2010 är barn. Veckoinströmningen har ökat senaste månaderna till barn/vecka, och ingen avmattning förväntas. Det handlar om ungdomar som till 80% är mellan 15 och 18 år. Konstant genom åren har 80% varit pojkar. Under 2009 var 80% från Afghanistan och Somalia. Det finns inte tillräckligt med platser i mottagningssystemet, ett ansvar som åligger kommunerna. En allvarlig effekt blir att transitkommunerna får ett tungt uppdrag, med väntetider på 3 mån och längre för barnen som borde vara där max en vecka. Idag finns 108 överenskommelser, med totalt 1249 platser varav 349 är vikta för asylsökande barn. Det akuta behovet är 700 nya platser, och för att klara inströmningen behövs 1000 platser. Många av Stockholms kommuner har inte velat teckna avtal om platser, vilket är det som behövs långsiktigt. Flera har avtal om barn, något som är bra i sig, men inte fyller långsiktiga placeringsbehov. I Östergötlands län har man hittat en bra modell med regionalt samarbete kring både kvantitet och kvalitet. Katarina Munier, Socialstyrelsen, berättade att sedan har Socialstyrelsen tagit över tillsynen av socialtjänsten. Myndigheten får många frågor om vad som gäller för asylsökande, varför man påbörjat ett arbete med att ta fram en vägledning om ansvarsfördelning, regelverk, handläggning och dokumentation, goda exempel, aktuell kunskap. Man ska pröva att rikta sig även till hälso- och sjukvården/barn- och ungdomspsykiatrin, förutom till socialtjänsten. Socialstyrelsen har själva tagit detta initiativ. Uppdraget ska vara klart under 2010, och projektplanen kommer läggas ut på hemsidan. Hur ser det ut i länets kommuner? Christian Foster, Länsstyrelsen i Stockholms län, gav följande information från länet. Under 2009 blev 163 ensamkommande barn kommunmottagna i Stockholms län. I en ögonblicksbild från 4 januari 2010 finns 429 inskrivna ensamkommande barn i mottagningssystemet i Stockholms län varav 221 väntar på anvisningskommun. Tolv kommuner har överenskommelser med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn. Dessa överenskommelser omfattar 137 platser plus avtal om enstaka barn, 57 st. Av dessa är endast 96 platser tillgängliga för Migrationsverkets anvisning. De övriga platserna tas upp av barn med uppehållstillstånd eller barn som ej anvisats boende. Jan Hellström, Sigtuna kommun, gav en bild från en av länets två ankomstkommuner med barn i transitboende, och menade att ungefär samma situation råder i Solna. Just nu har kommunen 144 barn i transitboenden. Man öppnar nya boenden hela tiden runt om i länet. Det finns duktiga entreprenörer, och ett stort engagemang bland personalen. Det är inte svårt att rekrytera personal och handla upp gruppboenden. Kommunen har en person som åker runt för att följa upp kvaliteten i boendena. Av de 1250 barn som Sigtuna hittills tagit emot sedan nya lagen, har endast 41 placerats i familjehem, idag är det endast sju individer. Jans uppfattning är att det inte handlar om socialtjänstbarn i vanlig bemärkelse. 90% av dem är över 15 år. De ensamkommande ungdomarnas behov är utbildning och arbete i första hand. De behöver etablera sig snabbt för att motsvara krav och förväntningar från dem som sänt iväg dem. Vad som skulle behövas är dock att någon kommun, eller samverkande kommuner, tar på sig att vara avvisningskommun Det finns många barn som inte fått uppehållstillstånd men inte kan avvisas av olika skäl. De bor idag i samma boenden som övriga. Det är viktigt att andra kommuner nu ordnar mottagningsplatser.

4 KOMMUNFÖRBUNDET MINNESANTECKNINGAR 4 (7) Goda exempel regionalt samarbete i Östergötland Nima Poushin Länsstyrelsen i Östergötlands län, har arbetat med länets 13 kommuner, Regionförbundet Östsam och Migrationsverket, för att ta fram en avsiktsförklaring angående mottagandet av ensamkommande barn. Den har nyligen skrivits under. Det är viktigt med förankringsprocessen. En kartläggning genomfördes, viken ledde till en åtgärdsplan. En gemensam ledningsgrupp disponerar 26 medel som ska kunna användas för att genomföra delar av planen. Man har idéer om utbildning, modersmålspool, folkhögskoleinternat, lärlingsutbildning, hopslagning av kommunernas överförmyndare med mera. Nima är för närvarande tjänstledig från Länsstyrelsen för att arbeta som rådgivare till Björn Eriksson i hans nationella uppdrag att föra dialog med kommunerna i syfte att få fram fler platser för ensamkommande barn. Goda exempel Stockholms stad Gunilla Olofsson och Anette Necander Stockholms stad, Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltning, berättade om Stockholms stads arbete. Stockholms stad har gällande avtal om 81 platser, varav 27 för asylsökande och 54 för de som fått uppehållstillstånd. Majoriteten av de ensamkommande som staden tar emot är så kallade EBO-barn. Med anledning av det så startas ett nytt hem för EBO-gruppen för att bättre kunna utreda de tilltänkta familjehemmen och bättre trygga barnens och ungdomarnas rättssäkerhet. Tanken är att de ska vistas där under tiden då utredningen av familjehemmet görs. Denna försöksverksamhet planeras starta 15 mars med 15 platser. Stockholms stad har egna riktlinjer kring handläggning av ensamkommande barn och ungdomar, vilka håller på att revideras. Aktuella frågor och problem är avvisningshotade barn, hur barnen utreds inom socialtjänsten, rekrytering av familjehem, EBO-barnens situation i släktinghem, traumatiserade barn, barn med stora ekonomiska skulder. Det förekommer människohandel. De flesta ungdomar bor i gruppboenden eller lägenhetsboenden med personalstöd. Man har bra samarbete med Migrationsverket. Integrationsprocessen är viktig. Därför erbjuder man olika program, exempelvis beredskap för asylsökande barn som ska få beslut, utredning av hälsosituationen, hur man klarar sin vardag, skaffar bostad och försörjning, sexualitet och kulturkrockar. Särskild personal ansvarar för bostads- och integrationsfrågor. Samordning av gode män och överförmyndare sker. Ambitionen är att alla ungdomar ska komma ut i samhället. Förra året fick 98% av dem sommarjobb. Man ordnar praktik och samarbetar bland annat kring mentorsskap med Företagarföreningen och privata företag, och försöker bygga upp en volontärverksamhet. Ungdomarna har höga ambitioner, de ska få möjlighet att bidra till samhället. Ungdomarna ska ses som en resurs, och många goda krafter finns i också samhället som vill hjälpa till. Dialog allmän diskussion och frågestund Mellan de medverkande och deltagarna luftades många angelägna frågor under den efterföljande timmen. Följande ämnen berördes framför allt: Handläggningsprocessen erfarenheter behöver förmedlas mellan kommuner Familjehemsplaceringar för EBO-barn viktig fråga för rättssäkerheten men ofta svår att hantera för utredaren Många juridiskt oklara frågor handlar om en för många kommuner ny målgrupp Gode män uppdrag och rekrytering, finns det alternativ? Gode män, vårdnadshavare, socialsekreteraren kan ha olika bild av den unges behov.

5 KOMMUNFÖRBUNDET MINNESANTECKNINGAR 5 (7) Kommunerna behöver tillgång till vägledning, kanske ett gemensamt kunskapscentrum. Kommuner behöver bygga upp kompetens, stöd, lång framförhållning och komma med i budgetarbetet för att kunna ställa upp med platser. Bättre ersättningar till kommunerna denna fråga är prioriterat område i SKLs förhandlingar med staten. Bland annat för skolundervisning, till utsedda vårdnadshavare, till PUT-ungdomar. Det är svårare för små kommuner om inte tillräcklig ersättning utfaller. Skol- och undervisningsfrågor - skolan och socialtjänsten måste ha bättre dialog. Ofta berörs flera kommuner när det gäller enskilda ungdomar. Vistelsekommunen har oftast ansvar för skolgången när barn placeras av den ansvariga kommunen (ankomst- eller anvisningskommunen). Alla delar inte bilden av barn utan större problem - traumatiserade barn och barn med dålig skolbakgrund är inte ovanliga. De flesta somaliska och afghanska barn har mycket kort skolundervisning i bagaget. Delregionalt samarbete skulle vara en möjlighet, att använda existerande nätverk och samarbeten, exempelvis mellan socialchefer, i Södertörn-, Nordvästoch Nordostkommunerna. Stockholms stads, Solnas och Sigtunas erfarenheter är härvid viktiga att ta tillvara. Flera av de närvarande kommunrepresentanterna vittnade om bra samarbete med Migrationsverket. Jonas Doll betonade att frågan om kvantitet och kvalitet går hand i hand. Om det inte blir bra förutsättningar för kommunerna kommer det alltid vara svårt skapa platser. Katarina Munier uppmanade kommunerna att höra av sig till henne angående frågor de anser Socialstyrelsen ska behandla i sitt kommande vägledningsdokument. Skolan får inte glömmas bort och måste vara representerade i den regionala samverkan. Roy Melchert menade att om det inte uppstår ett regionalt samarbete nu kring ensamkommande barn, så finns det stor risk att det blir en tvingande lagstiftning. SKL arbetar för bättre förutsättningar för kommunerna. Avslutning kommande arbete Christian Foster, Länsstyrelsen och Karin Wahlgren, KSL kommer parallellt med den politiska processen att bilda en samverkansgrupp med representanter för kommunerna och myndigheterna. Siktet är inställt både på att få fram fler platser och fler överenskommelser (kvantitet) och att stärka arbetet med handläggning, metoder, kompetens (kvalitet). Någon form avstämningsmöte med samtliga kommuner kommer att ske under våren. Kontaktpersoner: Christian.foster@lansstyrelsen.se, tel , Karin.wahlgren@ksl.se. Tel , Bilaga: kontaktlista

6 KOMMUNFÖRBUNDET MINNESANTECKNINGAR 6 (7) Dialogmöte om regional samverkan kring ensamkommande barn Kommun/org/företag Namn Befattning E-post Botkyrka kommun Eva Franzén Handläggare eva.franzen@botkyrka.se Leif Sejnered Enhetschef leif.sejnered@edu.botkyrka.se Danderyds kommun Margareta Heimer Socialdirektör margareta.heimer@danderyd.se Ulrika Mikaelsson Handläggare ulrika.mikaelsson@danderyd.se Ekerö kommun Marianne Ekblom Överförmyndare marianne.ekblom@ekero.se Birgitta Zaar Sektionschef birgitta.zaar@ekero.se Haninge kommun Anna Malmstedt Socialsekreterare anna.malmstedt@haninge.se Ann Schmitz Samordnare ann.schmitz@haninge.se Huddinge kommun Marinne Krook IFO-chef marianne.krook@huddinge.se Järfälla kommun Ewa Hillerström Ansvarig ensamkomm barn ewa.hillerstrom@jarfalla.se Kommunförbundet Lennart Dahlberg Direktör lennart.dahlberg@ksl.se Stockholms Län Anne-Marie Handläggare anne-marie.johansson@ksl.se Johansson Helena Pettersson Handläggare helena.pettersson@ksl.se Karin Wahlgren Handläggare karin.wahlgren@ksl.se Lidingö stad Helena Nybom Strategisk utredare helena.nybom@lidingo.se Länsstyrelsen i Daniel Björkegren Utvecklingsledare daniel.bjorkegren@lansstyrelsen.se Stockholms län Christian Foster Utvecklingsledare christian.foster@lansstyrelsen.se Luiza Jastrzebska Utvecklingsledare luiza.jastrzebska@lansstyrelsen.se Per Unckel Landshövding per.unckel@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen i Östergötlands län Nima Pourshin nima.pourshin@lansstyrelsen.se Nacka kommun Debbie Nujen Samordnare debbie.nujen@nacka.se Norrtälje kommun Mona Eriksson Handläggare mona.eriksson@norrtalje.se Sören Fredriksson Socialchef soren.fredriksson@norrtalje.se Yvonne Nilzon Överförmyndare, ers yvonne.nilzon@telia.com Nykvarns kommun Stefan Frölund Enhetschef stefan.frolund@nykvarn.se Sejla Salkic Biståndshandläggare sejla.salkic@nykvarn.se Effe Östman KF-ordförande effe.ostman@nykvarn.se Nynäshamns kommun Yvonne Kokkola IFO-chef yvonne.kokkola@nynashamn.se Migrationsverket Jonas Doll jonas.doll@migrationsverket.se

7 KOMMUNFÖRBUNDET MINNESANTECKNINGAR 7 (7) Kommun/org/företag Namn Befattning E-post Salems kommun Susan Troberg Verksamhetschef susan.troberg@salem.se Sigtuna kommun Jan Hellström Socialchef jan.hellstrom@sigtuna.se Socialstyrelsen Katarina Munier katarina.munier@socialstyrelsen.se Sollentuna kommun Kerstin Lidman Socialchef kerstin.lidman@sollentuna.se Solna stad Björn Löfholm Verksamhetscontroller bjorn.lofholm@solna.se Johan T Sterndal Avdelningschef johan.sterndal@solna.se Anneli Ward Enhetschef anneli.ward@solna.se Stockholms stad Kerstin Fälldin Enhetschef kerstin.falldin@stockholm.se Överförmyndarnämnden Anette Necander Enhetschef anette.necander@stockholm.se Gunilla Olofsson Projektledare gunilla.olofsson@stockholm.se Mårten Qvist Förvaltningsjurist marten.qvist@stockholm.se Mikael Ström Jurist mikael.strom@stockholm.se Sundbybergs stad Marianne Saur Hedlund Socialchef marianne.saur.hedlund@sundbyberg.se Sveriges Kommuner och Landsting Elisabeth Melin Handläggare elisabeth.melin@skl.se Roy Melchert roy.melchert@skl.se Eva von Scheele eva.von.scheele@skl.se Södertälje kommun Karl Gudmundsson Social- och omsorgschef karl.gudmundsson@sodertalje.se Ulla-Marie Hellenberg Kommundirektör ulla-marie.hellenberg@sodertalje.se Tyresö kommun Anita Brynje Socialchef anita.brynje@tyreso.se Pia Ringkrans Enhetschef pia.ringkrans@tyreso.se Täby kommun Claes Gillberg Överförmyndare claes.gillberg@taby.se Kotte Wennberg IFO-chef kotte.wennberg@taby.se Upplands Bro kommun Per Lind Föreståndare per.lind@upplands-bro.se Upplands Väsby kommun Esa Kouri Rektor esa.kouri@upplandsvasby.se Johanna Beverskog Nilsson Verksamhetscontroller johanna.nilsson@upplandsvasby.se Vallentuna kommun Örjan Lid KS-ordförande orjan.lid@vallentuna.se Monika Fernlund Avdelningschef monika.fernlund@vallentuna.se Vilunda gymnasium Kjell Rosenqvist Rektor/Enhetschef kjell.rosenqvist@upplandsvasby.se Österåkers kommun Anne Simmasgård Socialchef anne.simmasgard@osteraker.se