Rapport 2013:6. Här bor de ensamkommande barnen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2013:6. Här bor de ensamkommande barnen"

Transkript

1 Rapport 03:6 Här bor de ensamkommande barnen En kartläggning i Stockholms län 0

2

3 Rapport 03:6 Här bor de ensamkommande barnen En kartläggning i Stockholms län 0

4 Författare: Siri Andersson Utgivningsår: 03 ISBN: Mer information kan du få av avdelningen för tillväxt, Länsstyrelsen i Stockholms län, tfn , Du hittar rapporten på vår webbplats

5 Förord Länsstyrelsen i Stockholms län tog tillsammans med Kommunförbundet i Stockholms län 00 ett initiativ för att kraftigt öka länets förmåga att ta emot ensamkommande asylsökande barn. Den avsiktsförklaring som följde innebar inte bara ett kraftigt ökat antal platser utan också att ett kvalitetsinriktat samarbete mellan kommunerna och Länsstyrelsen tog fart. Ett mottagande av flyktingbarn kräver ju mer än bara en sängplats vid ett hem för vård och boende. Det krävs ett systematiskt arbete med att identifiera var verksamheten kan bli bättre likväl som var den fungerar bra och hur vi sprider dessa goda exempel. Kommunerna i Stockholms län har utvecklat ett väl fungerat samarbete inom flyktingmottagandet och samtliga kommuner har ett mottagande av ensamkommande barn. Kommunerna i länet står nu inför ytterligare en ökning av antalet platser. Som ett led i det arbetet har Länsstyrelsen låtit genomföra en kartläggning av hur många ensamkommande barn det finns i länet och hur de bor. Vår förhoppning är att kartläggningen ska kunna ligga till grund för en bättre överblick och ge större möjligheter till prioritering av de insatser som genomförs. Människors öden, i synnerhet barns, avgörs inte av statistiska bilder eller av rapporter. Avsikten med rapporten är att skapa bättre bild av hur många ensamkommande barn som bor i Stockholms län och om det finns skillnader mellan åldrar eller kön som behöver uppmärksammas. Stockholm maj 03 Christian Foster Enhetschef Enheten för arbetsmarknads- och rättighetsfrågor

6

7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Ett behov av en regional överblick... 8 Sveriges mottagande av ensamkommande barn just nu... 9 Ensamkommande barn vilka är de?... 0 Vem bär ansvaret?... Att skapa en regional ögonblicksbild... 4 En regional överblick av ensamkommande barn i Stockholms län Ensamkommande barn som blivit kommunanvisade... 9 Ensamkommande barn som inte blivit kommunanvisade... 4 Förslag på utvecklingsområden... 7 Mellankommunala placeringar... 7 Tillgång till boendeformer... 7 Bristen på översikt... 8 Läs mer... 9 Referenser... 9

8

9 Sammanfattning Syftet med kartläggningen var att ta reda på hur många ensamkommande barn kommunerna i Stockholms län ansvarar för samt hur dessa ensamkommande barn bor. Rapporten bygger på en digital enkätundersökning med uppgifter från socialtjänsten i kommunerna och Stockholms Stads stadsdelar. Den vanligaste boendeformen för flesta ensamkommande pojkarna (5 %) bor i hem för vård och boende (HVB) och de flesta flickorna (47 %) bor i familjehem. En stor del av de ensamkommande barnen inte bor i den kommun som har utredningsansvar för barnet, utan är placerad i en annan kommun i landet eller länet. Flickor och pojkar är placerade utom kommunen med utredningsansvar i princip samma utsträckning. Kartläggningen visar att 40 procent av kommunerna inte vet huruvida en annan kommun placerar ensamkommande barn i boendeformer i deras egen kommun, men att alla kommuner (i länet) utom Upplands-Bro placerar minst ett ensamkommande barn i en annan kommun än den egna. I rapporten föreslås tre utvecklingsområden för länsstyrelsens vidare prioriteringar av insatser för ensamkommande barn i länet. Det första utvecklingsområdet är de mellankommunala placeringarna som är vanligt förkommande i länet. Det bör undersökas huruvida mellankommunala placeringar medför konsekvenser för det enskilda barnet. Det andra föreslagna utvecklingsområdet är ensamkommande barns rätt till den boendeform som är bäst lämpad för det enskilda barnet. Kartläggningen indikerar att flickor och pojkar inte har likvärdig tillgång till samma boendeformer. Bristen på överblick är det tredje området att undersöka vidare. Det framkom i kartläggningen att det finns svårigheter för kommunerna och stadsdelarna att ta fram information om de ensamkommande barnens boendeformer vilket i sin tur försvårar det regionala utvecklingsarbetet för kvalitet i mottagandet av ensamkommande barn. 7

10 Inledning I alla stora flyktinggrupper förekommer barn som söker asyl utan någon medföljande vårdnadshavare. De kallas ensamkommande barn. Idag är Sverige ett av de länder som flest ensamma och skyddsbehövande barn söker sig till för att ansöka om asyl. Detta är inte på något vis ett nytt fenomen för landet som har en lång historia av att ta emot ensamkommande barn. Det kanske mest kända exemplet är de så kallade finska krigsbarnen. Under åren tog Sverige emot cirka ensamkommande barn från Finland (Hessle 009). Dessa barn blev skickade till Sverige av olika anledningar och blev till största del placerade i familjehem. Det civila samhället blev en viktig kraft under dessa år och många ideella organisationer startades i syfte att ta emot och arbeta för dessa barn (Korppi- Tommola 008). Länsstyrelsen har sedan den januari 0 ansvar att förhandla med kommuner, kommunalförbund och andra berörda parter om att ta emot ensamkommande barn. I Länsstyrelsens uppdrag ingår att arbeta för en god beredskap och kapacitet att ta emot dels ensamkommande barn, dels de ensamkommande barn som beviljats uppehållstillstånd. FN:s barnkonvention är utgångspunkt för Länsstyrelsens arbete med ensamkommande barn och bör prägla såväl planering och utförande av verksamhet som beslutsfattande. I den nationella strategin för förverkligandet av barnkonventionen i Sverige (Prop. 997/98:8) deklareras att barnkonsekvensanalyser ska göras vid samtliga statliga beslut som berör barn. Länsstyrelsens tillämpande av ett perspektiv som sätter barnets bästa i fokus bidrar till att kommunernas mottagande av ensamkommande asylsökande barn präglas av kvalitet, långsiktighet och hållbarhet. Ett behov av en regional överblick I dagsläget finns det mycket information att tillgå om ensamkommande barn som befinner sig i själv asylprocessen, däremot saknas det en övergripande regional bild av de ensamkommande barnen som fått uppehållstillstånd i Stockholm län. För att utveckla och ytterligare höja kvaliteten i arbetet behöver Länsstyrelsen en överblick av hur många ensamkommande barn som länets 6 kommuner ansvarar för samt hur barnens boendesituation är ordnad. Därför är syftet för denna rapport att kartlägga antalet ensamkommande asylsökande barn som länets samtliga kommuner har ansvar för vid det specifika mätdatumet 30 september 0. Resultatet av denna kartläggning ska sedan användas som underlag för Länsstyrelsens vidare prioriteringar av insatser för utvecklandet av länets mottagande av ensamkommande asylsökande barn. 8

11 Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) genomförde en liknande kartläggning under år 0. Den här undersökningen bygger i viss mån vidare på det arbetet. Medan KSL:s undersökning fokuserade på rutiner och ansvarsfördelning inom kommunerna är denna kartläggning av mer kvantitativ karaktär. Enligt FN:s barnkonvention har alla barn samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Det gäller inte bara barnets fysiska hälsa, utan också den andliga moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Barnet har rätt till egna åsikter och att få dem beaktade i alla frågor som rör henne eller honom. Sveriges mottagande av ensamkommande barn just nu Sverige är sedan år 008 ett av de sju europeiska länder som flest ensamkommande asylsökande barn flyr till. De senaste tre åren har Sverige tagit emot flest ensamkommande asylsökande barn i Europa. Migrationsverket har under 0, till och med den sista oktober, tagit emot 96 ansökningar om asyl från ensamkommande barn, varav 445 från flickor (5 procent). Den november var det 080 asylsökande ensamkommande barn inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Av dessa barn är: 657 inte anvisade och befinner sig i ankomstkommun 97 anvisade till kommuner med överenskommelse om mottagande 45 anvisade till kommuner där släktingar eller nära anhöriga vistas Enligt Migrationsverkets prognoser kommer antalet asylsökande ensamkommande barn att öka året ut och troligen kommer ensamkommande barn att ha ansökt om asyl i Sverige under år 0. Migrationsverkets långsiktiga bedömningar tyder på att antalet ensamkommande barn kommer att öka till ungefär barn per år de kommande fem åren. Källa: Migrationsverkets nyhetsbrev Aktuellt om ensamkommande barn november 0 9

12 Ensamkommande barn vilka är de? Ensamkommande barn är en person som är under 8 år och som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare ( Lag (994: 37) om mottagande av asylsökande med flera). De ensamkommande barn som söker asyl i Sverige är en heterogen grupp av människor och bör behandlas utifrån sina egna förutsättningar och behov. De vanligaste ursprungsländerna för de ensamkommande barn som söker asyl i Sverige är Afghanistan, Somalia, Eritrea och Irak. De ensamkommande barnen reser till Sverige på olika sätt, ofta är resan lång och förenad med stora risker (Hessle 009). Orsakerna till barnens flykt är givetvis unika för varje barn. Forskning visar dock att våld, förföljelse och krigssituationer är de vanligaste orsakerna för att barn flyr sitt hemland (Hessle 009). Många ensamkommande barn har varit med om mycket svåra och traumatiserande upplevelser och lider av posttraumatisk stress. Det är därför viktigt att barnen snabbt får den vård och det professionella stöd barnet har rätt till. Forskning menar på att risken för trauma för barn på flykt inte tar slut då barnet når asyllandet eller beviljas uppehållstillstånd utan fortsätter efter det att barnet nått asyllandet (Fazel & Stein: 00). För att minska riskerna för ytterligare traumatiserande i asyllandet är det viktigt att barnet får tillgång till en trygg miljö redan som asylsökande. Det är exempelvis viktigt att sträva efter att minimera antalet uppbrott i asyllandet. Skolan kan spela en viktig roll i de ensamkommande asylsökande barnens liv. I skolan finns det både trygga vuxna och jämnåriga barn som ger trygghet och stimulans. Även gode män och boendepersonal eller familjehem är givetvis viktiga komponenter för barnets välmående. Att söka asyl Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention i vilken det deklareras att en flykting är den person som som flytt sitt land i välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, och som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet (UNHCR). Alla har rätt att söka asyl och därmed uppehållstillstånd. Det finns olika kategorier uppehållstillstånd, tillfälligt eller permanent. Permanent uppehållstillstånd (PUT) innebär att du har rätt att bo, arbeta och leva på samma villkor som alla andra som är bosatta i Sverige (MIV ). 0

13 Med PUT kan du ansöka om ett svenskt pass som gör det möjligt att fritt röra sig i och ut ur landet och i världen. Tillfälligt uppehållstillstånd (TUT) innebär att du får bo, studera och arbeta i Sverige under en begränsad tidsperiod. Alla ensamkommande barn som söker asyl i Sverige får inte uppehållstillstånd. En anledning kan vara att angivna skäl inte anses som giltiga asylskäl, en annan att den så kallade Dublin-förordningen ska tillämpas. Dublin-förordningen innebär att asylprövning ska ske i det första EU-landet där individen givit sig tillkänna, ansökt om asyl eller blivit upptäckt som irreguljär migrant. Förordningen tillämpas på både barn och vuxna flyktingar i samtliga av EU:s medlemsstater och i Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz. De barn som givit sig tillkänna i exempelvis Italien men sedan av någon anledning tagit sig vidare till Sverige för att ansöka om asyl ska därför återföras dit. De barn som omfattas av denna förordning har rätt till en anvisning och allt vad det innebär. Det gör att dessa barn finns i statistiken i denna undersökning. De ensamkommande asylsökande barn som inte beviljas uppehållstillstånd på grund av att deras skäl för ansökt skydd inte anses tillräckliga ska återvända till sitt ursprungsland. Återvändandet ska ske under ordnade former och svenska myndigheter organiserar så att barnet blir mottaget av familj eller släkt samt att en vuxen person följer med på resan tillbaka. Barns rättigheter Alla barn bosatta i Sverige har samma rätt till hälso-, tand- och sjukvård. Sedan 008 är ensamkommande barns rätt till vård särskilt reglerad i lag (5-6 lagen 008:344 om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.). Flertalet av de ensamkommande barnen har behov av något slags vård vid ankomsten till Sverige. Det är den gode mannens ansvar att se till att barnets vårdbehov tillgodoses och det är den som sörjer för den dagliga omsorgen som har i uppdrag att följa med barnet vid vårdinsatser (von Scheele & Strandberg 00). Alla barn som är bosatta i Sverige har rätt till skolgång, men de som är asylsökande eller lever som papperslösa omfattas inte av skolplikten. Det barn som påbörjat skolgång i Sverige innan arton års ålder har rätt till gymnasieutbildning. Ensamkommande asylsökande barn har rätt till en god man enligt lagen om god man för ensamkommande barn (005:49). Det gäller även det barn som vid ankomsten till Sverige har en medföljande förälder eller vårdnadshavare men som av olika anledningar blir skild från denne innan uppehållstillstånd beviljats (Scheele & Strandberg 00). God man är en person, av kommunen tilldelad, som uppfyller föräldrabalkens allmänna krav. Rätten till en god man är viktig då denne företräder barnet i vårdnadshavarens ställe och fungerar som den samordnande kraften kring barnet i asylprocessen. Dock utan att förstås som en förälder, det är exempelvis inte den gode mannen som står för den dagliga omsorgen utan det ansvaret ligger på

14 socialtjänsten. Den gode mannens uppgift är bland annat att biträda barnet vid utredningar hos myndigheter så som Migrationsverket, besluta om skolgång, boende och vård samt ansöka om uppehållstillstånd i barnets ställe. Att bistå som vårdnadshavare innebär också ansvar att förvalta barnets ekonomi och söka ersättningar. God manskapet gäller fram tills att barnet blir myndigt. Vem bär ansvaret? Sedan en lagändring 006 är det den kommun där barnet först ger sig tillkänna som har ansvar för barnet den första tiden. Idag finns det nio kommuner där Migrationsverket har kontor att söka asyl vid, dessa kommuner kallas i dessa sammanhang för ankomstkommuner. Efter att barnet givit sig tillkänna och socialtjänsten i ankomstkommunen utrett barnets individuella behov samt tilldelat denne en god man, är det Migrationsverkets ansvar att anvisa denne till en kommun som tecknat en överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande asylsökande barn. I första hand undersöker Migrationsverket eventuella anknytningar till någon anhörig eller släkting i Sverige. Finns en sådan person anvisas barnet till den kommun där den anhörige bor. I annat fall anvisar Migrationsverket barn från en ankomstkommun till en anvisningskommun, enligt 3 i Lagen (994:37) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Processen från att ett ensamkommande barn ger sig tillkänna till att myndighetsbeslut fattas.

15 Migrationsverket Migrationsverket ansvarar kortfattat för att ta emot och pröva ansökan om asyl. I asylprocessen ingår bland annat att göra efterforskningar av familjemedlemmar, eventuella åldersbedömningar samt handlägga ärenden om ekonomiskt bistånd till de ensamkommande barnen. Migrationsverket är den aktör som ansvarar för att teckna överenskommelser med kommuner om mottagande av asylsökande barn och barn med PUT. Det är dock länsstyrelsen i varje län som förhandlar med kommunerna å migrationsverkets vägnar. Migrationsverket ansvarar också för att göra prognoser över antalet ensamkommande barn som förväntas söka asyl i Sverige. Dessa prognoser används i planeringsarbetet i kommunerna. Länsstyrelserna Från och med den januari 0 har länsstyrelserna i uppdrag att förhandla lokalt och regionalt med kommuner, kommunalförbund och andra berörda aktörer om att ta emot ensamkommande asylsökande barn. Det innebär att länsstyrelsen ansvarar för nyförhandlingar och omförhandlingar med kommuner om mottagandet av ensamkommande barn. Vidare består länsstyrelsernas ansvar av att samordna statens insatser och skapa samverkan mellan myndigheter, kommuner och andra organisationer som verkar kring de ensamkommande barnen. Länsstyrelsens uppdrag består alltså i att verka för kapacitet och beredskap i kommunerna. Kommunerna En överenskommelse innebär att kommunen åtar sig att tillhandahålla ett organiserat mottagande och boende för anvisade barn. Kommunen tecknar överenskommelser om ett mottagande. Kommunerna har ansvar för att ta emot ensamkommande barn enligt de principer som återges i överenskommelsen. Kommunen har rätt till ersättning från Migrationsverket för sitt mottagande av ensamkommande barn. Kommunens ersättning baseras på överenskommelser och utgörs av två delar: den övergripande överenskommelsen om mottagande av asylsökande ensamkommande barn och överenskommelsen om antalet platser. 3

16 Att skapa en regional ögonblicksbild Syftet med kartläggningen är att skapa en ögonblicksbild av antalet ensamkommande asylsökande barn som kommunerna i Stockholms län ansvarar för samt en sammanställning av dessa ensamkommande asylsökande barn utifrån kön, ålder, boendeform och geografisk placering. Det har gjorts genom en digital enkätundersökning som efterfrågar det totala antalet ensamkommande barn varje enskild kommun ansvarar för samt deras boendeform. Enkäten gick ut till länets samtliga 6 kommuner och adresserades direkt till den som är ansvarig för frågor rörande ensamkommande barn i kommunen. På grund av att Stockholms stad inte har någon central statistik på området gick enkäten ut till den ansvariga vid varje enskild stadsdelsförvaltning. Kommunen består av 4 stadsdelar. I den här rapporten särskiljs de barn som har fått en anvisning och de barn som befinner sig i så kallad transit, i väntan på en kommunanvisning. Även om ett barn inte blir anvisat till en kommun räknas denne efter en tid som anvisad i den kommun som uppehållstillstånd söks. Det betyder att ett barn som blir kvar i ankomstkommunen sedan blir anvisad dit trots att de inte har någon överenskommelse för detta. Det insamlade materialet har inte samkörts med något register eller annan statistik. Rapporten utgår helt och hållet ifrån de siffror som kommunerna angivit. I kontakten med vissa kommuner har det framkommit att metoderna för att ta fram den efterfrågade statistiken skiljer sig från kommun till kommun. Ankomstkommunerna verkar överlag ha haft svårare att bereda rätt sorts underlag till enkäten. Definition av ansvar Enligt Socialtjänstlagen ( kap ) har vistelsekommunen ansvar för att den enskilde individen får det stöd och den hjälp den behöver. Detta betyder att socialtjänsten i den kommun som det ensamkommande asylsökande barnet är bosatt i har det yttersta ansvaret för barnet. Boendeformer Nedan listade boendeformer är de som har använts i kartläggningen. Urvalet har gjorts med stöd i socialtjänstens termbank (källa). Hem för vård eller boende (HVB) Hem för vård eller boende är ett boende som drivs i antingen privat eller offentlig regi på ett yrkesmässigt vis. 4

17 Träningsboende Träningsboende är ett eget boende där stöd och vägledning från socialtjänsten finns att tillgå. Syftet är att individen ska slussas ut i eget boende utan stöd. Familjehem En familjehemsplacering innebär att barnet varaktigt bor och lever i ett, av socialtjänsten tillhandahållet, enskilt hem som bedrivs icke-yrkesmässigt (3 kap. socialtjänstförordningen (00:937)). Ett familjehem måste vara godkänt och bedömt som lämpligt för detta av socialnämnden, detta gäller även placering i ett släkthem (Fälldin & Strand 00). Även om familjehemmet har ansvar för den dagliga omvårdnaden av barnet är det den gode mannen som företräder barnet i vårdnadshavarens frånvaro. Jourhem Jourhem är en tillfällig form av familjehemsplacering som tillämpas vid, av socialtjänsten bedömt som, akuta behov. Precis som ett vanligt familjehem ska hemmet vara utrett och godkänt av sociala myndigheter (Fälldin & Strand 00). 5

18 En regional överblick av ensamkommande barn i Stockholms län 0 Totalt hade kommunerna i Stockholms län ansvar för 3 ensamkommande barn den 30 september 0. Stockholms stad är den kommun som har ansvar för flest ensamkommande barn i Stockholms län. Även Sigtuna och Solna har ett högt mottagande jämfört med resten av länet. Dessa tre kommuner är så kallade ankomstkommuner och Migrationsverket har utredningskontor belägna i både Sigtuna och Solna. Sigtuna är den kommun som har ansvar för flest ensamkommande barn beräknat per tusen invånare. Denna beräkning är gjord på det totala antalet ensamkommande barn i kommunen, alltså både barn med och utan anvisning. Sigtuna har ett jämförelsevis stort ankomstmottagande. Nykvarn som ansvarar för ett jämförelsevis litet antal ensamkommande barn, har enligt beräkningarna ett högt antal barn per tusen invånare. Botkyrka, Huddinge och Södertälje är kommuner som ansvarar för ett förhållandevis litet antal ensamkommande barn. Dessa kommuner har däremot ett stort mottagande av egenbosatta flyktingar. 6

19 Antalet ensamkommande barn per 000 invånare kommunerna ansvarade för 30 september 0 Källa: Länsstyrelsen Medianvärde länet 0,49 per 000 inv. Norrtälje Sigtuna Nykvarn Södertälje Upplands-Bro Ekerö Salem Järfälla Upplands Väsby Botkyrka Sundbyberg Sollentuna Nynäshamn Täby Stockholm Huddinge Vallentuna Vaxholm Danderyd Solna Lidingö Nacka Haninge Österåker Tyresö Värmdö Kommun Invånare Barn per 000 invånare Botkyrka ,3 Danderyd ,69 Ekerö ,43 Haninge ,50 Huddinge ,6 Järfälla ,53 Lidingö ,48 Nacka ,33 Norrtälje ,34 Nykvarn ,96 Nynäshamn ,6 Salem ,89 Sigtuna ,63 Sollentuna ,33 Solna ,54 Stockholm ,48 Sundbyberg ,58 Södertälje ,8 Tyresö ,67 Täby ,3 Upplands Väsby ,50 Upplands-Bro ,9 Vallentuna ,59 Vaxholm 4 0,45 Värmdö ,75 Österåker ,35

20 Nykvarn Södertälje Ekerö Upplands-Bro Salem Upplands Väsby Botkyrka Nynäshamn Sollentuna Antal flickor Antal pojkar Huddinge Täby Danderyd Vallentuna Lidingö Österåker Vaxholm Norrtälje Antalet ensamkommande barn kommunerna ansvarade för 30 september 0 Källa: Länsstyrelsen Flickor Pojkar Stockholm Sigtuna Norrtälje Sigtuna Stockholm Vallentuna Nykvarn Södertälje Solna Solna Upplands-Bro Ekerö Salem Järfälla Järfälla Upplands Väsby Sundbyberg Sollentuna Sundbyberg Botkyrka Nynäshamn Täby Danderyd Solna Stockholm Huddinge Lidingö Vaxholm Nacka Nacka Haninge Haninge Österåker Tyresö Tyresö Värmdö Värmdö Kommun Antal flickor Antal pojkar Botkyrka 5 Danderyd 4 8 Ekerö 0 Haninge 6 3 Huddinge 4 Järfälla 9 7 Lidingö 9 Nacka 9 Norrtälje 9 0 Nykvarn 0 9 Nynäshamn 0 6 Salem 0 4 Sigtuna 3 37 Sollentuna 3 9 Solna 5 03 Stockholm Sundbyberg Södertälje 4 Tyresö 4 5 Täby 3 7 Upplands Väsby 0 7 Upplands-Bro 9 Vallentuna 0 8 Vaxholm 0 5 Värmdö 0 9 Österåker 0 4 länet 4 89

21 Ålder och kön Flickor Pojkar år 7-5 år 6-8 år 9- år Totalt Figur 3. Det totala antalet ensamkommande flickor och pojkar redovisade per ålder. Som figuren visar finner vi flest barn, både flickor och pojkar, i åldersgruppen 6 8 år. Det finns skillnader mellan fördelningen av flickor och pojkar i åldersspannet. Jämfört med gruppen pojkar är det en större andel flickor i de längre åldrarna. Det är fyra gånger fler pojkar som är 6 8 år som i de andra åldersgrupperna för pojkar. Ensamkommande barn som blivit kommunanvisade Av de ensamkommande barn som blivit anvisade till någon av länets kommuner är cirka tre fjärdedelar pojkar, vilket stämmer överens med könsfördelning i den sammantagna gruppen ensamkommande barn i Sverige. De bakomliggande orsakerna till denna fördelning ligger inte inom ramarna för denna rapports syfte. 9

22 Andel flickor och pojkar Flickor Pojkar 4% 76% Figur 4. Andel flickor och pojkar av de ensamkommande barn som blivit anvisade till en kommun. Boendeform Det är socialtjänsten som bär ansvar för att utreda barnets förutsättningar och behov av stöd, och utifrån detta besluta om vilken boendeform som är bäst lämpad för det enskilda barnet. Undersökningen visar att det finns tydliga skillnader mellan flickor och pojkars boendeform. Nästan hälften av flickorna bor i familjehem vilken gör det till den vanligaste boendeformen, medan lite mer än hälften av pojkarna bor i HVB. Ungefär lika många flickor bor i boendeformen HVB ( procent) som i träningsboende (0 procent). Kommunerna och stadsdelarna har angivit att procent av flickorna bor i en annan boendeform, vilket består av bland annat korttidskontrakt, inneboende eller stödboende. Orsakerna till att flickor i större utsträckning än pojkar är boende i familjehem kan bero på flera saker. Dels finns det praxis som säger att en flicka inte bör bli placerad på ett gruppboende (HVB åsyftas i detta fall) med enbart pojkar, utan det ska finnas minst en annan flicka i boendet. I och med att det är färre ensamkommande flickor som söker asyl i Sverige är det många gruppboenden där det enbart bor pojkar och därför minskar antalet platser som är tillgängliga för ensamkommande flickor. Ålder är en av aspekterna socialtjänsten tar hänsyn till i beslutet om boendeform. Familjehem anses mer lämpligt för yngre barn. Snittåldern i gruppen ensamkommande flickor är lägre än snittet inom gruppen ensamkommande pojkar, något som kan tänkas påverka fördelningen av boendeformerna. 0

23 Flickors boende 0% % % HVB Familjehem Träningsboende 47% Annan boendeform Figur 5. Förekomst av boendeform bland ensamkommande flickor som blivit anvisade till en av länets kommuner. Pojkars boende 8% HVB 9% % 5% Familjehem Träningsboende Annan boendeform Figur 6. Förekomst av boendeform bland ensamkommande pojkar som blivit anvisade till en av länets kommuner.

24 Mellankommunala placeringar En ytterligare faktor som vi har undersökt är huruvida barnen är boende i den kommun de först blivit anvisade till. I praktiken kan barnet bli mottaget i ankomstkommun X, som utreder och beslutar om lämplig boendeform. Barnet blir sedan anvisad till kommun Y som ansvarar för att ordna ett boende baserat på socialtjänstens beslut. När barnet blivit anvisat är det kommun Y som har utredningsansvar för barnet. Det betyder dock inte att det ensamkommande barnet måste bo inom kommunens geografiska gränser. Kommun Y kan välja att placera barnet i en beslutad boendeform i en annan kommun om den exempelvis inte finns tillgänglig i den egna kommunen. Alla kommuner, förutom Upplands-Bro, har angivit att något av de ensamkommande barn de har utredningsansvar för bor i en annan kommun. 4 procent av de ensamkommande flickorna är placerade utanför kommunen som innehar utredningsansvar för barnet. Det är något fler pojkar (46 procent) som är placerade i en annan kommun än utredningsansvarig kommun. Syftet för denna rapport är inte att undersöka vilka konsekvenser dessa placeringar ger. För att ta reda på lite mer om hur mellankommunala placeringar går till undersökte enkäten kommunernas vetskap om huruvida andra kommuner placerar barn i deras kommun. Knappt hälften (40 procent) av kommunerna och stadsdelarna besvarade frågan med vet ej, något fler (44 procent) svarade ja. Det minst vanligt förekommande svaret var nej (6 procent). Kommunerna har inga skyldigheter att meddela en annan kommun vid en mellankommunal placering.

25 Flickors kommunplacering 4% 59% Placerad i utredningsansvarig kommun Placerad i annan kommun än utredningsansvarig Figur 7. Andel av det totala antalet flickor som blivit anvisade till en av länets kommuner som är placerade i en annan kommun än den som innehar utredningsansvar. Pojkars kommunplacering Placerad i utredningsansvarig kommun 46% 54% Placerad i annan kommun än utredningsansvarig kommun Figur 8. Andel av det totala antalet pojkar som blivit anvisade till en av länets kommuner som är placerade i en annan kommun än den som innehar utredningsansvar. 3

26 Placerar någon annan kommun ensamkommande barn i er kommun? 40% 44% JA NEJ VET EJ 6% Figur 9. Kommunernas svar på frågan om någon annan kommun placerar ensamkommande barn i boendeformer belägna inom deras egen kommun. Ensamkommande barn som inte blivit kommunanvisade Detta avsnitt presenterar de ensamkommande barn som den 30 september 0 inte blivit anvisade till en kommun, utan befann sig i någon av de tre ankomstkommunerna. Det visade sig att flickor enbart utgör 7 procent av denna grupp av ensamkommande barn. Det kan tänkas indikera att det är svårare för ankomstkommunerna att hitta en plats att anvisa pojkar till än flickor. Andel flickor och pojkar Flickor Pojkar 7% 93% Figur 0. Andel flickor och pojkar som inte blivit anvisade till en av länets kommuner som är placerade i en annan kommun än den som innehar utredningsansvar. 4

27 Större delen av de ensamkommande barnen i ankomstkommunerna bor i boendeformen HVB. Det är, precis som i övrigt arbete, det enskilde barnets behov som ska styra boendeformen även i ankomstkommunerna. Situationen för ankomstkommunerna skiljer sig dock något från anvisningskommunernas då det handlar om att mycket snabbt ordna ett boende åt barnet. Det är inte heller meningen att boendet i ankomstkommunen ska bli långvarigt, barnen förväntas anvisas vidare. Flickor boendeform 4% HVB 9% 43% Familjehem Jourhem 4% Annan boendeform Figur. Förekomst av boendeform bland ensamkommande flickor som blivit anvisade till en av länets kommuner. Den vanligaste boendeformen för flickor i den här gruppen ensamkommande barn är HVB (43 procent), följt av jourhem (9 procent). Det är anmärkningsvärt att flickor utan anvisning bor i HVB i hög utsträckning då de flickor som blivit anvisade till någon av länets kommuner inte gör det. Detta kan vara ett tecken på att det är svårt för kommunerna att tillgodose flickornas behov av HVB eller familjehem. 5

Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län

Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län 2011-09-09 Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län Enkätresultat januari 2011 Genomförd och sammanställd av arbetsgruppen socialtjänst och boende i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län.

Läs mer

Överenskommelse avseende boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn KS/2014:371

Överenskommelse avseende boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn KS/2014:371 TJÄNSTESKRIVELSE 2014-12-23 Kommunstyrelsen Thomas Jansson Kanslichef Telefon 08 555 010 09 thomas.jansson@nykvarn.se Överenskommelse avseende boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn KS/2014:371

Läs mer

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer inskrivna

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsperiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Kontaktpersoner Mohammad Dadgaranfar 08-785 42 30 Eva Hersler 08-785 41 67

Läs mer

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter

Läs mer

Stockholmsregionen växer

Stockholmsregionen växer Stockholmsregionen växer En beskrivning om utrikes inflyttade till Stockholmsregionen STORSTHLM KSL KOMMUNERNA I STOCKHOLMS LÄN En beskrivning för ökad regional kunskap om utrikes inflyttade 2 Stockholmsregionen

Läs mer

Mottagande av flyktingar i Tyresö

Mottagande av flyktingar i Tyresö TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun Utvecklingsförvaltningen 2014-03-05 1 (8) Diarienr: 2014/GAN 0029 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Mottagande av flyktingar i Tyresö Förslag till beslut 1. Godkänna förvaltningens

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även

Läs mer

INNEHÅLL. UTKAST 160314 (Version 3) 2

INNEHÅLL. UTKAST 160314 (Version 3) 2 NULÄGESBESKRIVNING: ENSAMKOMMANDE BARN SOM ANVISATS TILL STOCKHOLMS LÄN 2015 160314 INNEHÅLL 1. Inledning 2. Bakgrund, syfte och metod 3. Respondenter, avgränsningar, svarsfrekvens, bortfall och osäkerhet

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Överenskommelse med Länsstyrelsen i Stockholms län om mottagande av nyanlända och ensamkommande asylsökande barn 2015

Överenskommelse med Länsstyrelsen i Stockholms län om mottagande av nyanlända och ensamkommande asylsökande barn 2015 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 24 november 2014 SN-2014/4023.103 1 (3) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 37805 johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Överenskommelse

Läs mer

Uppehållstillstånd 2014

Uppehållstillstånd 2014 Information om ensamkommande barn Augusti 2015 Uppehållstillstånd 2014 Kvottuttagna 2 % 1 Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska

Läs mer

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Vad är uppdraget? Vi jobbar mot människohandel Inte mot generell social utsatthet och inte med minoritetsfrågor Det finns indikationer

Läs mer

Om ensamkommande barn

Om ensamkommande barn Om ensamkommande barn April 2016 Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar eller vårdnadshavare före eller efter ankomsten

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsen till Sverige. Övergivet barn. Migrationsverkets

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2011 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till?

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till? Flyktingmottagande i Bjuvs kommun Hur kan du göra för att hjälpa till? Just nu kommer det många människor till Sverige som är på flykt från förtryck, övergrepp och förföljelse. I denna folder har vi samlat

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2010 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska barnens vårdnadshavare

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten

Läs mer

Vem gör vad i kommunen? Socialtjänsten

Vem gör vad i kommunen? Socialtjänsten Vem gör vad i kommunen? Socialtjänsten Olika myndigheters ansvar Kommunen Förhandla med kommunerna om mottagande Teckna överenskommelser Anvisa kommuner Pröva asylansökan och ersättning till kommuner Ansvar

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen

Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Barnkonventionen

Läs mer

Om ensamkommande barn

Om ensamkommande barn Om ensamkommande barn April 2016 Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar eller vårdnadshavare före eller efter ankomsten

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Socialtjänst och socialförsäkringar

Socialtjänst och socialförsäkringar 18 Socialtjänst och socialförsäkringar Socialtjänst och socialförsäkringar Socialstyrelsen ansvarar sedan den 1 juni 1994 för den officiella socialtjänststatistiken. Tidigare ansvarade Statistiska centralbyrån

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning PM 2015-11-11 Dnr 3.2-27697/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Anette Agenmark anette.agenmark@socialstyrelsen.se Ensamkommande barn och ungdomars försörjning Detta PM är en

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006 Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Varje år samlar länsstyrelserna in uppgifter om beslut och domar enligt lagen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första

Läs mer

Handikapp och habilitering

Handikapp och habilitering 8 Handikapp och habilitering Handikapp och Habilitering Habilitering ett stöd för att leva ett gott och självständigt liv Habiliteringsverksamheten erbjuder habilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Nordqvist Sjöborg Lena Datum 2014-03-24 Diarienummer UAN-2013-0555 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan Sid 1 (7) Samverkansavtal avseende Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever mellan kommunerna i Stockholms län samt angränsande kommuner som anslutit sig Avtalet är baserat

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2013:08 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2013-2022/45 Befolkningsprognos 2013-2022/45

Läs mer

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad?

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad? Bakgrund Efter miljonprogrammet minskade hemlösheten för att sedan under 90- talet öka igen. Hemlöshet är både en social och bostad politisk fråga. 18 000 i Sverige saknar egen bostad. Lever vi i ett välfärdssamhälle

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2014:05 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner. Befolkningsprognos 2014-2023/45 STATISTISKA CENTRALBYRÅN REVIDERAD

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer

Mars Mottagande av asylsökande

Mars Mottagande av asylsökande Mars 2016 Mottagande av asylsökande Hur arbetar Migrationsverket med asylsökande och flyktingar? Tar ut och hjälper kvotflyktingar att komma till Sverige. Prövar asylansökningar. Ansvarar för boendet.

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Fakta 2014:4 META 2013 Publiceringsdatum 2014-04-10 Kontaktperson Cecilia Gustafsson Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Utvecklingsledare

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Flyktingmottagandet är ett gemensamt ansvar för samhället. Prop. 2015:16:54 Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nuläge Majoriteten av de nyanlända

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll

Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll Pernilla Andemore, socionom Arbetsledare, överförmyndarverksamheten för Stenungsund, Orust, Lilla Edet och Tjörns

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2015-03-25 1 (2) HSN 1503-0369 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2015-04-28, p 15 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Avtal avseende verksamhetsförlagda fältstudier inom speciallärar- och specialpedagogutbildningarna

Avtal avseende verksamhetsförlagda fältstudier inom speciallärar- och specialpedagogutbildningarna Avtal avseende verksamhetsförlagda fältstudier inom speciallärar- och specialpedagogutbildningarna Stockholms universitet och kommuner/skolhuvudmän är överens om att lärarutbildningarna, inklusive påbyggnadsutbildningar

Läs mer

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN11/78 Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN 11/78 Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/78 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Verksamhetens inriktning...

Läs mer

Mottagandet av asylsökande och flyktingar

Mottagandet av asylsökande och flyktingar Mottagandet av asylsökande och flyktingar Sveriges Kommuner och Landsting Sektionen för arbetsmarknad Mia Hemmestad 22 september 2016 Åtgärder för att minska inflödet av asylsökande November 2015 utökade

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 Stockholmsenkäten Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari

Läs mer

Lägesbild, prognos och åtgärder för hantering av flyktingsituationen 30 nov 2015

Lägesbild, prognos och åtgärder för hantering av flyktingsituationen 30 nov 2015 Lägesbild, prognos och åtgärder för hantering av flyktingsituationen 30 nov 2015 Nuläge Nationellt Fler evakueringsplatser behövs! Förfrågan från Migrationsverket om att driftsätta fler evakueringsplatser

Läs mer

Socialtjänstens ansvar för ensamkommande barn frågor och svar

Socialtjänstens ansvar för ensamkommande barn frågor och svar PM 2015-11-02 Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 1(8) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Elisabet Svedberg elisabet.svedberg@socialstyrelsen.se Socialtjänstens ansvar för ensamkommande barn frågor

Läs mer

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län 2016-08-16 1 (8) Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län Kommunerna i Stockholms län har fått möjlighet att yttra sig över Stockholms läns landstings intention att skicka in en ansökan om

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Varje år kommer flera hundra barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade

Läs mer

Regeringsuppdrag bostadsbehov. Dnr LS 1206-0914

Regeringsuppdrag bostadsbehov. Dnr LS 1206-0914 Regeringsuppdrag bostadsbehov Dnr LS 1206-0914 RUFS 2010 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Antogs/Godkändes 2010 av Stockholms läns landstings och Länsstyrelsen i Stockholms län VISION Europas

Läs mer

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Information till nya goda män för ensamkommande barn. Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man

Läs mer

Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn

Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn 14 15 16 Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn Antalet ensamkommande asylsökande barn som kommer till Sverige ökar för varje år och har

Läs mer

Kommunernas ansvar för ensamkommande barn. Konsekvensutredning Dnr 27207/2015 1(5)

Kommunernas ansvar för ensamkommande barn. Konsekvensutredning Dnr 27207/2015 1(5) Konsekvensutredning 2015-11-04 Dnr 27207/2015 1(5) Avdelningen för regler och behörighet Anna Giertz anna.giertz@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning Socialstyrelsens föreskrifter om undantag från vissa

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Demografisk rapport 2012:07 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2012-2021/45 Bostadsbyggnadsplaner för Stockholms

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 216 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 875 378 den 31 mars 216, en ökning med 24 361 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 778 till 2 239 217.

Läs mer

Vem är ensamkommande?

Vem är ensamkommande? Ensamkommande barn Vem är ensamkommande? Under 18 år. Ansökt om asyl Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsten till Sverige. Övergivet barn. Statistik 2015 Asylsökande ensamkommande barn 2015 AFGHANISTAN

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045 Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Översikt Årets prognoser Länsprognos 2014 2023 Länsprognos 2014 2045 Jämförelse med förra

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar April 2012 1 2 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar April 2012 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Februari 2013 1 2 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Februari 2013 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

Lägesrapport om mottagande av ensamkommande barn och unga

Lägesrapport om mottagande av ensamkommande barn och unga Tjänsteutlåtande Kvalitets- och utvecklingsledare 2016-11-22 Carin Erlandh Engman 08-590 975 10 Dnr: carin.erlandengman@upplandsvasby.se SÄN/2016:335 33721 Social- och äldrenämnden Lägesrapport om mottagande

Läs mer

I STOCKHOLMS LÄN. Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

I STOCKHOLMS LÄN. Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län B A K G R U N D Det här är en plan och ett styrdokument för hur kommunerna som samverkar via Centrum för samhällsorientering

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Familjestödsgruppen hjälper. social tjänsten med att hitta. lämpliga boenden för barn och. ungdomar. Vi erbjuder även

Familjestödsgruppen hjälper. social tjänsten med att hitta. lämpliga boenden för barn och. ungdomar. Vi erbjuder även Familjestödsgruppen hjälper social tjänsten med att hitta lämpliga boenden för barn och ungdomar. Vi erbjuder även familje behandling och kvalificerat kontaktmannaskap. EN TRYGG TILLVARO Alla människor

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december Färdtjänstnämnden Färdtjänst är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning och som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten

Läs mer

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV UPPLANDS-BRO SIGTUNA ATT ANSÖKA OM FÖRTUR TILL BOSTAD Du som har starka medicinska behov, sociala behov eller en allvarlig hotbild kan ansöka om förtur till

Läs mer

21 förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. och 28 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för vissa utlänningar

21 förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. och 28 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för vissa utlänningar HFD 2016 ref. 31 En kommuns rätt till statlig ersättning för kostnader för mottagande av ensamkommande barn upphör när barnet tagits om hand av en förälder eller den rättsliga vårdnaden överförts till

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN TELEFON: 08-508 25 699 EPOST: INFOSAM@STOCKHOLM.SE

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3 RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...

Läs mer

Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att

Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att December 2015 Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att ansvara för boendet försöjning ansvara för förvarsverksamheten bistå vid återvändande till hemlandet. Vilka asylsökande får

Läs mer

AMN 2013-0210-5.0. 2013-07-04

AMN 2013-0210-5.0. 2013-07-04 2013-07-04 Från den 1 december 2010 ansvarar kommunen för att ge samhällsorientering för nyanlända invandrare enligt förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare (SFS:2010:1138). Kommunerna

Läs mer

Gemensam upphandling av boendeplatser för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som söker asyl

Gemensam upphandling av boendeplatser för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som söker asyl Avdelningen beställare äldreomsorg, funktionsnedsättning, individ och familj inklusive socialpsykiatri Sida 1 (6) 2016-01-11 Handläggare: Michael Boström 08 508 18 156 Till Farsta stadsdelsnämnd 2016-02-04

Läs mer

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 29 april 2016 KLAGANDE Migrationsverket 601 70 Norrköping MOTPART Göteborgs kommun Box 7010 402 31 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Revidering av Riktlinjer för bostäder inom individoch familjenämndens ansvarsområde

Revidering av Riktlinjer för bostäder inom individoch familjenämndens ansvarsområde TJÄNSTESKRIVELSE 1 2016-05-25 2016/358-IFN-004 Sociala nämndernas förvaltning Maria Boman Individ- och familjenämnden Revidering av Riktlinjer för bostäder inom individoch familjenämndens ansvarsområde

Läs mer

Utbildning 2015. God man för ensamkommande barn

Utbildning 2015. God man för ensamkommande barn Utbildning 2015 God man för ensamkommande barn Vilka barn är ensamkommande? Kommit till Sverige o Utan förälder / annan vuxen som kan anses ha trätt i föräldrars ställe Barn som blivit ensamma efter ankomst

Läs mer