Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären

Transkript

1 uv rapport 2011:38 arkeologisk utredning 2010 Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären Skåne, Ystads kommun, Hedeskoga socken, Lilla Tvären 3:1, RAÄ 5 Dnr Nathalie Becker med bidrag av Caroline Ahlström Arcini

2

3 uv rapport 2011:38 arkeologisk utredning 2010 Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären Skåne, Ystads kommun, Hedeskoga socken, Lilla Tvären 3:1, RAÄ 5 Dnr Nathalie Becker med bidrag av Caroline Ahlström Arcini

4 Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Syd) Odlarevägen Lund Tel.: Fax: e-post: uvsyd@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2011:38 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1166. Bildredigering Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Omslag Mats Anglert i färd med att dokumentera skelettgravar i utredningsschakt. Foto taget från öster. Foto: Nathalie Becker. Tryck/utskrift UV Syd, Lund 2011

5 Innehåll Sammanfattning... 5 Allmän bakgrund... 6 Naturgeografiska förutsättningar... 6 Aktuell fornlämningssituation... 6 Tidigare utförda undersökningar i området... 9 Skälen till och målsättningen med undersökningen Metod och genomförande Resultat Bytomt...14 Begravningsplats...16 Utvärdering Förslag till åtgärder Referenser Administrativa uppgifter Bilagor Bilaga 1. Anläggningslista...24 Bilaga 2. Fyndlista...26 Bilaga 3. Osteologisk analys...27 Figurförteckning... 30

6 V Ringsjön Ö Ringsjön Hörby Kävlingeån S Sandby Krankesjön Verkaån Dalby Vombsjön Veberöd Sjöbo Genarp ön Sövdesjön Snogeholmssjön Ellestadssjön Tomelilla Krageholmssj. sjön Skurup Ystad Figur. 1. Utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären

7 Sammanfattning Ystad kommun har för avsikt att exploatera delar av fastigheten Lilla Tvären 1:3 där under mark dolda lämningar efter den nedlagda byn Lilla Tvären, RAÄ 5, Hedeskoga sn, förväntas finnas. Exploateringsområdet är ca m² stort. Utredningen utfördes som en sökschaktsgrävning och totalt löpmeter schakt öppnades. Denna kompletterades med en metalldetektoravsökning över, och i anslutning till den registrerade bytomten. I schakten påträffades 86 arkeologiska objekt; kulturlager, förmodad syllsten, stolphål samt flera gropar med raseringsmassor i fyllningen samt sju skelettgravar (åtta individer). Vid metalldetektering påträffades bl.a. en sigillstamp samt ett antal bleckfragment i kopparlegering, av vilka några troligen är dräktbeslag. Övrigt fyndmaterial utgjordes av bränd lera, yngre rödgods och östersjökeramik, kistspik/nitar samt andra järnföremål, tegelfragment (storstenstegel, lersten samt taktegel), kalkbruk och djurben. Dateringen av fynden spänner från 1000-tal till tal. Lämningarna var koncentrerade till ett sammanhängande område i exploateringsområdets sydvästra del i och i anslutning till det registrerade fornlämningsområdet för bytomten. Övervägande delen av anläggningarna hör till byn Lilla Tvären. Enligt det äldre kartmaterialet rör det sig bland annat om tre av byns gårdar, nr 1, 4 och 5 samt en kristen begravningsplats. Begravningsplatsen har ej kunnat avgränsas men dess utbredning har skattats till ca m. Begravningsplatsen utgör troligen kyrkogård till det från historiskt källmaterialet kända kapellet som skall ha funnits i byn. Två gravar, orienterade i så gott som Ö-V (med huvud i V) låg centralt i schaktet och var dels plogskadade,dels blev de något skadade vid framschaktningen. Dessa skelett rensades fram och togs, efter konsultation med Länsstyrelsen, om hand. I samband med detta visade sig ytterligare två gravar vara berörda varför även dessa togs om hand. Den osteologiska analysen, som utfördes med hjälp av bidragsmedel från Länsstyrelsen, kunde konstatera att det rörde sig om en vuxen man, en äldre kvinna, ett barn 1½ 2 år samt ett spädbarn om ca 3 månader. Bevarande eller förundersökning föreslås för området med lämningarna kopplade till den i dag försvunna byn Lilla Tvären, inklusive den tidigmedeltida begravningsplatsen. Sammanlagt omfattar det föreslagna fornlämningsområdet ca m 2 vilket utgör 36 % av det av kommunen planerade exploateringsområdet. Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären 5

8 Allmän bakgrund Ystad kommun har för avsikt att detaljplanelägga del av fastigheten Lilla Tvären 1:3 (Malmörondellen) i Ystad, Ystad kommun, Skåne län (fig. 1). Detaljplanens syfte är att möjliggöra uppförandet av byggnader för handel med bilar. I den sydvästra delen av detaljplaneområdet finns delar av den registrerade fornlämningen nr 5, Hedeskoga socken, som utgör under mark dolda lämningar efter byn Lilla Tvären. Under hösten 2010 genomförde Riksantikvarieämbetet UV Syd en särskild utredning av det planerade exploateringsområdet. Den särskilda utredningen visade att det finns under mark dolda fornlämningar, framför allt lämningar efter Lilla Tvärens by med begravningsplats (kyrkogård och eventuellt kapell). Naturgeografiska förutsättningar Det ca m 2 stora exploateringsområdet brukas idag som jordbruksmark. Centralt i den östra delen ligger emellertid en transformatorstation. I sydöstra delen finns även en, delvis under mark belägen, militäranläggning från kalla krigets dagar. I norr gränsar området till E65:an, i söder till Dag Hammarskölds väg/väg 9. I väster fortsätter odlingsmarken och i öster är Statoil och McDonalds belägna. Topografiskt ligger området kring 30 m ö.h. med en markant flack topografisk förhöjning centralt på området vilken sluttar svagt mot väster och något kraftigare ned mot söder innan den planar ut mot Dag Hammarskölds väg (väg 9). Det är också i den sydvästra delen av området som byn Lilla Tvären (RAÄ 5, Hedeskoga sn) har varit belägen. Terrängen utmärks av ett skiftande backlandskap med markerade höjder blandade med flacka små kullar och mellanliggande plana partier. Det är ett utpräglat jordbrukslandskap där stora dräneringar har torrlagt merparten av de våtmarker som ännu vid 1800-talets början fanns i denna kustnära miljö. Jordarterna utgörs av moränlera. Avståndet till kusten idag är ca 1,2 km rakt söder ut (fig. 2 och 3). Aktuell fornlämningssituation Inom exploateringsområdets sydvästra del ligger delar av den idag helt försvunna bebyggelsen till Lilla Tvärens medeltida bytomt (RAÄ 5, Hedeskoga sn). Antalet gårdar i byn har under tidens lopp varierat. I de äldsta lantmäterihandlingarna finns fyra gårdar men enligt gårdsnumreringen har de varit fem (Geometrisk karta 1691). Vid tidigare utförda utredningar har det även lokaliserats ett antal potentiella gårdslägen utanför 1700-talets bytomt (se nedan). Enligt det skriftliga källmaterialet har det dels funnits en huvudgård i byn vid mitten av 1300-talet, dels legat ett kapell i byn, omtalat vid mitten av 1500-talet (Anglert 1995:112, Billberg 1989:23). Läget för kapellet har inte varit känt. Byn överges i samband med enskiftet Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären

9 Bjersjöholms slott Stora Tvären Källesjö gård Lilla Tvären Ystad Kv. Tankbåten Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, yta Tidigare undersökningar Undersökningsområde Figur. 2. Utdrag ur Fastighetskartan, blad 1D 9e, och fornlämningsregistret som visar utredningsområdets belägenhet. Kartan visar även vart tidigare antikvariska insatser har gjorts. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären 7

10 E65 Hedeskoga 10:1 45 Källesjö Hedeskoga 7:1 Lilla Tvären Åkeshall Hedeskoga 5:1 Dag Hammarskjölds väg/väg 9 Hedeskoga 38:1 Ystad 2:1 Hedeskoga 46:1 Hedeskoga 9:1 Hedeskoga 40:2 Hedeskoga 41:1 Hedeskoga 39: Åkesholm Hedeskoga 42:1 Ystad 64:1 Ystad 51:1 25 Hedeskoga 47:1 Hedeskoga 45:1 Hedeskoga 44:1 Ystad 65:1 Hedeskoga 8:1 Ystad 65:3 Ystad 65:2 10 Ystad Ystad 53:1 5 Hedeskoga 25:1 Edvinshem Fredenslund Ystad 6:1 Ystad 13:1 Ystad 69 5 Ystad 6: Kv. Tankbåten Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, yta Undersökningsområde Figur. 3. Utredningsområdets närområde med utsatta RAÄ-nummer och topografi (höjdkurvor, 5 m ekvidistans) markerade på utdrag ur Fastighetskartan. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären

11 Några km åt öster ligger den medeltida staden Ystad. Omkring 1,5 km åt väster, i Bjäresjö socken, ligger byn Stora Tvären vilket pekar på en tidigare samhörighet. Knappt 2 km NNV om Lilla Tvärens bytomt ligger Bjärsjöholms renässansslott från 1500-talet. Genom arkeologiska undersökningar har man kunnat belägga en äldre huvudgård som flyttades dit vid mitten av 1300-talet från bykärnan i Bjäresjö (Skansjö, Riddersporre & Reisnert 1989:97ff ). Inom den nuvarande stadens västra del, i Kv Tankbåten, ca 1,5 km sydost om Lilla Tvären, ligger lämningarna efter en kustnära handelsplats från yngre järnålder (Strömberg 1978, 1980). I övrigt är fornlämningstätheten i trakten hög, särskilt åt söder och öster (se Becker & Anglert 2006). Omgivningen kring utredningsytan domineras främst av boplatsområden, men flera fyndplatser förekommer också, och ned mot kusten tätnar förekomsten av gravfält och gravar (se fig. 2). Tidigare utförda undersökningar i området Väster om Ystad har det sedan mitten av 1970-talet genomförts flera arkeologiska undersökningar. De flesta aktivitetsspåren är daterade till perioden yngre bronsålder äldre järnålder, men nedslag finns även i yngre stenålder äldre bronsålder (t.ex. Andersson 2001, Becker 2003, Jacobsson 1987, Karsten & Knarrström 1999, 2000, Kriig 1992, Nagmér 1992, 1993, Olsson 1989, 1995, Schmidt Sabo 2002, Wallin 1987) (se fig. 2, även fig. 45 i Becker & Anglert 2006). Inom exploateringsområdet utfördes en mindre undersökning i mitten av 1970-talet. Detta gjordes inför anläggandet av den befintliga transformatorstationen i nordöstra delen av området. Inga anläggningar framkom ( Jeppsson 1990). Den östra delen av Lilla Tvärens medeltida bytomt, (RAÄ 5, Hedeskoga sn) ligger i förestående exploateringsområdes sydvästra del. Bytomten har varit föremål för en rad arkeologiska undersökningar, både i samband med ledningsdragning (Billberg 1989) men framför allt i samband med det s.k. Ystadprojektet som genomfördes som ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt under 1980-talet (Anglert & Andersson 1989, Anglert 1995). Vid dessa undersökningar berördes företrädesvis byns västra del och gårdarna nr 2 och 4. Det arkeologiska materialet har varit välbevarat och visat på en tidigaste bebyggelseetablering kring år 1000 med kontinuitet fram till slutet av 1700-talet, enligt skifteskartorna (Billberg 1989:23 ff ) lokaliserades och daterades läget för en kvarnanläggning söder om nuvarande Källesjö gård (Anglert 1995:113). Rakt söder om bytomten, på södra sidan om Dag Hammarskölds väg har ett par mindre undersökningar gjorts. I mitten på 1970-talet påträffades ett raseringslager innehållande yngre rödgods, som tolkades som ett utkastlager efter en raserad byggnad (RAÄ 39, Hedeskoga sn, Jeppsson 1991). Troligen berörde undersökningen en av Lilla Tvärens gårdar. I samband med en utredning 2001 påträffades ytterligare bebyggelselämningar Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären 9

12 som kan tillskrivas den högmedeltida fasen av byn (RAÄ 46, Hedeskoga sn, Schmidt Sabo 2002). Dessa lämningar ligger söder om det markerade fornlämningsområdet för byn. Skälen till och målsättningen med undersökningen Det äldsta skriftliga belägget för Lilla Tvärens by är från år Byn har varit helt i adlig ägo under senmedeltiden. Under 1600-talet låg de fyra kända gårdarna under Bjersjöholms gods. Gårdarna finns fortfarande med på kartan över enskiftet år I samband med enskiftet försvinner bebyggelsen så småningom och jorden läggs under bl.a. Bjersjöholms gods och Källesjö gård (Billberg 1992:23). Lilla Tvären utgjorde Hedeskoga sockens sydligaste by och hade ägor som sträckte sig ner till kusten och Östersjön. Fosfatkartan från 1934 visar att det är mycket förhöjda fosfathalter i södra delen av utredningsområdet och platsen för Lilla Tvärens bytomt. Även i utredningsområdets nordvästra del visar på förhöjda fosfatvärden (fig. 4). Inför utredningen såg det ut som om det framför allt var gård 1, som ligger längst i öster, som förmodades ligga inom nu aktuellt område. Beroende på kartrektifieringens tillförlitlighet så kunde även gård 5 i norra delen av byn finnas inom det nu aktuella exploateringsområdet. Med ledning av kartorna, inklusive de resultat som föreligger från tidigare undersökningar kring och i byns västra del (se nedan), ansågs det finnas mycket stor möjlighet att stöta på bevarade fornlämningar. Det förväntades företrädesvis inom registrerat bytomtsområde men även inom övriga delar av ytan. Syftet med utredningen var att klargöra fornlämningssituationen och avgränsa eventuella fornlämningar. Den skulle även visa om och var under mark dolda fasta fornlämningar finns. Den skulle om möjligt även ge svar på fornlämningarnas karaktär, utbredning, datering och bevarandeförhållanden. Det framtagna materialet skall ligga till grund för detaljplaneringen av handelsområdet som planerings- och beslutsunderlag för Länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet. Metod och genomförande Arbetet genomfördes genom provschaktning med bandburen grävmaskin försedd med en 1,8 m bred släntskopa. Ambitionsnivån skulle, enligt Länsstyrelsen förfrågningsunderlag, vara begränsad och endast fokusera på de områden som kunde anses ha under mark dolda fornlämningar. Med tanke på att östra delen av Lilla Tvärens bytomt finns inom området och att lämningar efter bytomten även har påträffats utanför det registrerade fornlämningsområdet ansågs inga ytor kunna undantas från provschaktning i detta det första fältskedet som en arkeologisk utredning utgör i det uppdragsarkeologiska systemet. Sökschakten placerades med en jämn fördelning över ytan men med en förtätning vid det registrerade fornlämningsområdet. I ett område i 10 Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären

13 Figur. 4. Utdrag ur Arrhenius fosfatkarta från omkring 1934 som visar kraftigt förhöjda värden i exploateringsområdets södra del. Skala 1: nordöstra delen, mellan transformatorstationen och militäranläggningen, utfördes inte några schaktningar då detta område visade sig innehålla tät förekomst av kabeldragningar vilka alla inte var möjliga att märka ut inför undersökningen. Av intresse var även att klargöra hur pass stort område kring militäranläggningen som kunde vara störda. Sammanlagt beräknades ca löpmeter schakt att tas upp. Matjorden banades av med hjälp av grävmaskin. Alla kontexter dokumenterades i plan men inga anläggningar/strukturer eller kontexter undersöktes i detta skede. Däremot samlades i ytan påträffat fyndmaterial in för att kunna vara vägledande i samband med datering och bedömning av lämningarnas karaktär. Samtliga anläggningar fick en kortare beskrivning där fyllningskaraktär och ev. iakttagen fyndförekomst noterades. Även schakten fick en beskrivning angående förekomst av anläggningar, matjordsdjup och alv. Matjordsavbaningen kombinerades med en metalldetektorundersökning inom det registrerade bytomtsområdet, med utvidgning åt norr och öster. Just metallfynd har visat sig vara ytterst värdefulla när det gäller dateringen av lämningar inom äldre bytomter. Bilddokumentation utfördes genom digital fotografering. Plandokumentationen genomfördes med hjälp av DGPS och den samlade digitala och skrivna dokumentationen, inklusive registreringen av arkeologiska kontexter, Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären 11

14 fynd, foto och administrativa uppgifter har gjorts i dokumentationsprogrammet Intrasis (Intra-site Information System). I detta skede hade inga medel för analyser avsatts däremot hade en mindre summa avsatts för konservering av ett eller två föremål om sådana skulle påträffas. Det arkeologiska fältarbetet var planerat att ta fyra arbetsdagar i anspråk med två arkeologer en av dagarna, resterande tid med en arkeolog (totalt 5 mandagar). Den beräknade maskintiden uppgick till 5 arbetsdagar varav två för återställning. Arbetsmomenten fördelades på så sätt att en arkeolog gick med schaktningen och dokumenterade löpande vilket inledningsvis gjordes i områdena runt den registrerade bytomten. Därefter avlägsnades växtskiktet över själva bytomtsområdet så att matjorden i dessa schakt kunde metalldetekteras, parallellt som de första schakten återfylldes. Sedan öppnades schakten för arkeologisk dokumentation. I samband med detta anslöt ytterligare en arkeolog (Mats Anglert). Den tänkta planeringen kunde följas, förutom att det den sista dagen framkom oförutsedda resultat som medförde ytterligare en fältarbetsdag för två arkeologer (se nedan). Resultat Sammanlagt drogs löpmeter sökschakt fördelade på 23 schakt (fig. 5). Matjordsdjupet var över lag mycket tunt och låg kring 0,3 0,4 m, dock fanns det partier, centralt i den västra delen, där matjorddjupet var betydligt tjockare både pga. mekanisk och naturlig jordtransport från högre liggande avsnitt i öster. Vid ett parti var det 1,8 m ned till alven, området visade sig vara urschaktat och återfyllt med ett homogent matjordsskikt med inslag av raseringsmassor. Alven utgjordes av moränlera med ett större eller mindre inslag av silt. I schakten påträffades 86 arkeologiska objekt, preliminärt bestämda till 56 gropar, 7 skelettgravar (8 individer), 7 stolphål, 6 kulturlager, 2 lager, 4 härdar och vardera en ränna, sten, dike samt två störningar (bilaga 1). Metalldetektering över bytomtsområdet och däromkring uppgick till sammanlagt 581 löpmeter. Ett dussintal föremål, de flesta i kopparlegering, tillvaratogs. Flertalet utgjordes av bleckfragment, varav några troligen är dräktbeslag. I gruppen ingår även tre mynt från talen samt en sigillstamp. Den preliminära tolkningen av sigillstampens motivbild är att den visar bokstaven a krönt av en fantasikrona omgiven av lövverk (fig. 6). En sannolik datering är senmedeltid (e-post meddelande , Henrik Klackenberg, riksheraldiker, RA). Övrigt fyndmaterial som tillvaratogs utgjordes av bränd lera, östersjökeramik, kistspik/nitar samt skelettdelar från fyra individer (bilaga 2). Fyndmaterial som iakttogs i ytan på lager och anläggningar samt i matjorden, men som ej insamlades, utgjordes av bränd lera, yngre rödgods, järnföremål, tegelfragment (storstenstegel, lersten samt taktegel), kalkbruk och djurben. Dateringen av fynden spänner från tal till tal. 12 Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären

15 RAÄ 5 Lilla Tvärens gamla tomt Exploateringsområde Schakt Metalldetektorfynd Anläggningar AU punkt Anläggningar AU linje Figur. 5. Utredningsresultat; översikt över de dragna schakten i utredningsområdet samt de påträffade anläggningarna. Skala 1: Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären 13

16 Figur. 6. Senmedeltida sigillstamp påträffad i samband med metalldetekteringen vid utredningen. Foto: Staffan Hyll. De påträffade anläggningarna var i stort sett koncentrerade till ett sammanhängande område i exploateringsområdets sydvästra del i och i anslutning till det registrerade fornlämningsområdet för bytomten (enstaka solitära anläggningar förekommer därutöver spridda i den norra delen av området). Karaktären på lämningarna talar för att det rör sig om lämningar efter byn Lilla Tvären, inklusive en tillhörande begravningsplats. Eftersom det under utredningens sista dag påträffades resterna efter en begravningsplats kontaktades Länsstyrelsen. Ett par gravar visade tydliga spår av plogskador. Det faktum att de låg mycket ytligt beläget i jordbruksmark gjorde att vi bedömde att de skulle förstöras om de fick ligga kvar. Länsstyrelsen gjorde samma bedömning och lämnade tillstånd till att de mest utsatta skeletten togs upp. Eftersom detta arbete inte rymdes inom budgeten för den arkeologiska utredningen beslutade Länsstyrelsen att stå för merkostnaderna och lämnade bidragsmedel för att undersöka och dokumentera lämningarna efter fyra gravar. Bidragsmedlet täckte kostanden för merarbetet i fält, en osteologisk analys samt en 14 C-datering. Den osteologiska analysen har utförts av Caroline Ahlström Arcini, UV Syd (bilaga 3) och en tand från en av individerna har skickats på analys till Ångströmslaboratoriet i Uppsala för datering. Bytomt Övervägande delen av anläggningarna härrör från byn Lilla Tvären. Enligt de äldre kartmaterialen rör det sig bland annat om tre av byns gårdar, nr 1, 4 och 5 (Geometrisk karta 1691; Enskifte 1792; se även Billberg 1989:33). Lämningarna är koncentrerade till den sydvästra delen av AU-området (fig. 7). Kulturlager, förmodad syllsten, stolphål samt flertal gropar med raseringsmassor i fyllningen har påträffats vid gårdslägena. Eventuellt indikeras ytterligare en bebyggelseenhet i materialet från den sydligaste delen av området. Nya rektifieringar, som även inkluderar tolkningar av det nu framkomna materialet, antyder att en större andel av byn ligger inom nuvarande exploateringsområde än vad som är upptaget i fornlämningsregistret. 14 Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären

17 Gård 5 Gård 4 Gård 1 Gård 1 Urschaktning Kyrkogård med kapell Ev gård Metalldetektorfynd Fornlämningsområde Dike Grop/ränna Härd Kulturlager Lager Skelettgrav Sten Stolphål Störning Figur. 7. Utredningsresultat, detalj, med tolkade berörda gårdslägen och begravningsområde. Skala 1: Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären 15

18 Begravningsplats I det sista schaktet som togs upp på den sista fältarbetsdagen, framkom skelettdelar omedelbart under ett tunt matjordskikt. I schaktet som ligger söder om gård 1, fanns inom en sträcka på ca fyra meter, sju skelettgravar med åtta individer. Två gravar, orienterade så gott som Ö-V (med huvud i V) låg centralt i schaktet. De var tydligt plogskadade samt blev även något skadade av framschaktningen. Dessa skelett rensades fram och togs om hand (se omslagsbild). Det visade sig innehålla dels en äldre kvinna med ett barn (1½ 2 år) nedlagt mellan sina ben, dels i direkt anslutning, norr om kvinnan, en vuxen man där spikar antyder en kistbegravning. Mansgraven var i sin västra del skuren av ett dike varför huvud och nackparti saknades. En mindre färgning ca 0,3 0,3 m stor, belägen öster om de upptagna individerna, misstänktes innehålla en skadad barngrav och togs in som preparat. Det visade sig innehålla ett spädbarn (ca 3 månader). Dessa fyra individer har analyserats av Caroline Ahlström Arcini, humanosteolog på RAÄ, UV Syd i Lund, se bilaga 3. Utöver dessa individer visade kringliggande färgningar, och skelettdelar, att det på denna lilla yta finns ytterligare fyra gravar (preliminärt bedömda som tre vuxengravar och en barngrav) (fig. 8). Förutom två skärvor östersjökeramik återfanns endast järnspik/nitar vilka genom sina lägen tolkats som kistspik. Individernas orientering, armställning (fig. 9) och den påträffade keramiken antyder en tidigkristen datering till omkring sent 1000-tal, början av 1100-talet. En tand från den äldre kvinnan har skickats för datering men har vid rapportens färdigställande ej hunnit processas. Analysen kommer att finnas tillgänglig i den samlade grunddokumentationen i Intrasisprojekt UV2010:125. Flera av skeletten var redan skadade av plogen eftersom de låg mycket ytligt, endast 0,28-0,30 m under dagens marknivå. Eftersom schaktet väster om de påträffade gravarna i princip var tomt på anläggningar indikerar det begravningsplatsens begränsning åt detta håll. Det går inte att utesluta att diket som skar mansgraven skulle kunna utgöra en senare anlagd begränsning för begravningsplatsen. Utsträckningen åt övriga håll är okänd, då schaktningen avbröts så snart de första gravarna blev synliga. Utvärdering Det arkeologiska resultatet talar tillsammans med uppdaterade kartrektifieringar för att en större del av byn än förmodat ligger inom exploateringsområdet. I stället för 1 2 gårdar rör det sig om 3 4 gårdar. Det kan också konstateras att de nu påträffade resterna av byns bebyggelse är betydligt sämre bevarade än de som forskningsundersöktes på och 1980-talen. De gångna årens jordbearbetning har uppenbarligen försämrat bevaringsförhållandena. Frågan om hur pass bevarade resterna är blir en viktig fråga vid en eventuell fortsatt undersökning. 16 Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären

19 Figur. 8. Schaktplan. På en sträck av ca fyra m framkom sju gravar (åtta individer), varav skeletten efter fyra individer togs upp. Fältritning: Mats Anglert. Figur. 9. Detaljfoto som visar armarnas ställning på de två vuxna individerna. Observera att kvinnan (till vänster i bild) har händerna korslagda över skötet och mannen (till höger i bild) har händerna vinklade under bäckenet. Foto: Nathalie Becker. Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären 17

20 18 Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären I de västra delarna fanns områden där topografin har jämnats ut med drygt 1 m med utfyllningsmassor och ett område i väster var dessutom urschaktat. Det är möjligt att dessa markarbeten har med uppförandet av de militära anläggningarna att göra. Orsaken till att det ej schaktats i områdena norr och söder om befintlig el-station var att det här finns tätt med ledningar under mark. Några av dessa var utmärkta i terrängen, men information på plats lät även förstå att det fanns ytterligare ledningar som ej var utsatta. Då anläggningstätheten glesnade åt detta håll bedöms detta förhållande inte påverka bedömningen av platsen som helhet. Vad som blev en total överraskning var den påträffade begravningsplatsen. Trots de skriftliga uppgifterna från mitten av 1500-talet som omnämner ett kapell gav eftersökningar i samband med Ystadprojektet aldrig några resultat i fråga om dess lokalisering. Nu har hittat kyrkogården som kan förmodas tillhört det försvunna kapellet. Således bör platsen för själva kapellet finnas i närheten. Eftersom schaktningen avbröts när skelett framkom så kan endast en tentativ uppskattning av begravningsplatsens utbredning göras. Med utgångspunkt i topografin och de kringliggande schakten uppskattar jag en maximal möjlig utbredning till ca meter. Eftersom ett par gravar visade tydliga spår av plogskador, liksom det faktum att de låg mycket ytligt liksom i jordbruksmark gjorde att vi bedömde att de skulle förstöras om de fick ligga kvar. Länsstyrelsen informerades och gjorde samma bedömning och lämnade tillstånd till att de mest utsatta skeleten togs upp. Sammantaget har utredningen visat att det inom exploateringsområdet finns under mark bevarade lämningar, koncentrerade till den sydvästra delen av området. Samtliga lämningarna kan kopplas till den nedlagda byn Lilla Tvären inklusive en tidigmedeltida begravningsplats. Utifrån de resultat som utredningen gett så bör fornlämningsområdet för Lilla Tvärens bytomt, inklusive begravningsplatsen utvidgas åt framför allt östlig riktning, men även i nordlig (fornlämningsområdet öster om de påträffade gravarna är något tilltaget eftersom utbredningen ej är säkerställd). Sammanlagt så är det nu konstaterade fornlämningsområdet ca 2 ha stort vilket utgör ca 36 % av kommunens detaljplaneområde. Den antikvariska bedömningen är att det utgör fast fornlämning. Därmed föreslås detta område bevaras genom att det undantas från exploatering. Om detta inte är möjligt föreslås förundersökning av lämningarna. Den konstaterade fornlämningen bedöms ha mycket stor vetenskaplig potential för såväl frågor kring bybildning som kristianisering, både i regionalt och lokalt perspektiv. Gravarna ligger i ett ytterst känsligt och sårbart läge. Plogen stryker redan de övre delarna av de gravlagda individerna som nu befinner sig på mindre än 0,3 m djup från markytan. Även viss typ av gröda bör vara direkt förstörande, så som betor som är kraftigt djupgående. Det ursprungliga djupet för gravarna torde ha varit ca 0,6 m vilket ger ett mått på den jorderosion som har varit här i sydsluttningen. Fortsätter jordbruksverksamheten i samma omfattning som nu dröjer det med största sannolikhet inte länge

21 Figur. 10. Föreslaget fornlämningsområde som bör bevaras genom att området undantas från exploatering alternativt bli föremål för en förundersökning. Området uppgår till ca m 2 vilket motsvarar ca 36 % av kommunens detaljplaneområde. Som bakgrund ligger den geometriska karta från Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären 19

22 innan begravningsplatsen är helt förstörd. Av den anledningen är det också önskvärt att det uppskattade området för begravningsplatsen i framtiden även skyddas från fortsatt jordbruksverksamhet. Förslag till åtgärder Samtliga lämningarna kopplade till den i dag försvunna byn Lilla Tvären, inklusive den tidigmedeltida begravningsplatsen, föreslås bevaras genom att området undantas från exploatering. Området ligger i sydvästra delen av utredningsområdet och är ca m² stort (fig. 10). Om detta inte är möjligt föreslås förundersökning av lämningarna för att fördjupa kunskapen om fornlämningarna genom att närmare datera, ytterligare avgränsa och karaktärisera dem. Den vetenskapliga potentialen bedöms redan i detta skede som mycket stor. Den vetenskapliga potentialen ligger i möjligheterna att undersöka större delen av en bybebyggelse. Samma sak gäller möjligheterna att undersöka kyrka med en hel kyrkogård dvs. byns samlade medeltida population. Ur ett arkeologiskt och historiskt perspektiv erbjuder detta unika möjligheter. 20 Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären

23 Referenser Andersson, T Arkeologisk utredning. Lilla Tvären 4:1 m.fl. Hedeskoga och Bjäresjö socknar, Skåne. UV Syd Rapport 2001:1. Anglert, M Kyrkor och herravälde. Från kristnande till sockenbildning i Skåne. Lund Studies in Medieval Archaeology 16. Lund. Becker, N En gård på Lilla Tvären. Boplatslämningar och järnhantering från den äldre järnåldern. Skåne, Hedeskoga sn, Lilla Tvären 4:1. Riksantikvarieämbetet, UV Syd Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:2. Becker, N. & Anglert, M Före Ystad. I: Larsson, S. (red.) Centraliteter: Människor, strategier och landskap. Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Billberg, I Inland kustland. Bebyggelse och resursutnyttjande för två medeltida byar inom Ystadsprojektet. I: Andersson, H. & Anglert, M. (red.) By, huvudgård och kyrka. Studier i Ystadsområdets medeltid. Lund Studies in Medieval Archaeology 5. Stockholm. Jacobsson, B Lilla Tvären 2:1, 4:1, Hedeskoga, Skåne Riksantikvarieämbetet Undersökningsverksamheten Rapport. Jeppsson, A Lilla Tvären 1:3, Hedeskoga sn, Skåne, Riksantikvarieämbetet, Byrån för Arkeologiska Undersökningar. Rapport. Jeppsson, A Provundersökning och huvudundersökning Lilla Tvären 1:3. Hedeskoga sn, Skåne. Dnr 8269/73 och 5962/76. Riksantikvarieämbetet Rapport i ATA. Karsten, P. & Knarrström, B Arkeologisk förundersökning Lilla Tvären 2:1, område C och D, Hedeskoga sn, Skåne. UV Syd Rapport 1999:22. Karsten, P. & Knarrström, B En senneolitisk huslämning i Lilla Tvären. Ale tidskrift för Skåneland nr 2. Kriig, S Arkeologisk utredning. Väg 10, Ringleden Väster Ystad, Hedeskoga sn, Skåne. Dnr 5256/92. Riksantikvarieämbetet Rapport i ATA. Nagmér, R Arkeologisk slutundersökning Lilla tvären 1:3, Hedeskoga sn och Åkesholm 1 7 m.fl., Ystad, Skåne. Dnr 3443/89. Riksantikvarieämbetet Rapport i ATA. Nagmér, R Arkeologisk utredning Åkesholm 17 m.fl., Ystad, Skåne. Dnr 7563/92. Riksantikvarieämbetet Rapport i ATA. Olsson, M Åkesholm 1 7 m.fl., Ystad sn, Lilla Tvären 1:3 m.fl., Hedeskoga sn, Skåne Riksantikvarieämbetet, Byrån för arkeologiska undersökningar Rapport. Olsson, M Arkeologisk utredning. Lilla Tvären 2:1 m.fl., Ystad och Hedeskoga sn, Skåne. UV Syd Rapport 1995:39. Schmidt Sabo, K Hus, gård och järnhantering från äldre järnålder. UV Syd Rapport 2002:5. Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären 21

24 22 Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären Skansjö, S., Riddersporre, M. & Reisnert, A Huvudgårdar i källmaterialet. I: Andersson, H. & Anglert, M. (red.) By, huvudgård och kyrka. Studier i Ystadsområdets medeltid. Lund Studies in Medieval Archaeology 5. Stockholm. Strömberg, M En kustby i Ystad före stadens tillkomst. Ystadiana XXIII. Strömberg, M Var kustbon fiskare eller bonde? Näringsfång och ekonomi på Tankbåten-boplatsen i västra Ystad. Ystadiana XXV. Wallin, L Norra Bellevue, Ystad, Skåne, 1981, 1983, Riksantikvarieämbetet, Undersökningsverksamheten, Rapport.

25 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: Undersökningstid: oktober Projektgrupp: Mats Anglert (Specialist Lilla Tvären), Caroline Arcini (Humanosteolog), Nathalie Becker (Projektledare), Tyra Ericson, Jane Janssen (Systemsupport), Kenneth Stark (Kartrektifiering). Underkonsulter: Christian Jönsson, Sydschakt ekonomiska förening. Exploateringsyta: 5,6 ha. Undersökt yta: löpmeter. Beslutad kostnad: Kr. Faktisk kostnad: Kr. Bidragsmedel från Lst: Kr Läge: Ekonomiska kartan, blad 1D 9e, Fastighetskartan storruta 1D, edition , x y Koordinatsystem: Rikets (2,5 gon V). Höjdsystem: inget, inmätt med DGPS. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 1 planritning i skala 1:20, foto U nr 3476 (12 st). Dokumentationshandlingar som förvaras på UV datalagringsserver, RAÄ,Gotland: digital dokumentation i form av ett Intrasis-projekt med nummer UV2010:125. Fynd: Fnr 1 26 med LUHMnr: 32041, inlämnade till Lunds Universitets Historiska Museum (LUHM). Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären 23

26 Bilagor Bilaga 1. Anläggningslista Id Typ Fyllningskaraktär Fyllningsmaterial Längd Bredd Sot Kol Anmärkning 100 Lager 0 0 matjord 204 Grop Mellan Silt 2, Härd Mellan Silt 1,15 1 X X osäker 206 Grop Mellan Silt Härd Mellan Silt 2 2 X osäker 212 Grop Mellan Silt 0,8 0,6 osäker 216 Grop Svag Silt 1,5 1 osäker 217 Grop Svag Silt 2 2 ev. dike 218 Grop Svag Silt 1,3 1,3 219 Grop Mellan Silt 2 1 X 241 Lager Mellan Silt 5 0 våtmarkslager? 242 Grop Mellan Silt 3,5 1,9 X 243 Grop Mellan Silt 4 1,5 X 244 Grop Mellan Silt 1,4 1,2 X 245 Grop Mellan Silt 5 1,9 X 246 Grop Mellan Silt 3 0,5 X 247 Grop Mellan Silt 2 1,2 248 Grop Mellan Silt 34 0 X 249 Kulturlager Mellan Annan 4 0 raseringslager 250 Kulturlager Mellan Silt 3 1,5 X avsatt 251 Kulturlager Kraftig Silt 5,5 0 gård Störning 0 0 dränering 1m ned 253 Stolphål Mellan Silt 0,4 0,4 ev. stenlyft 254 Grop Mellan Lera 0,5 0, Grop Mellan Lera 4 1,9 256 Grop Mellan Lera 1 0,65 X 257 Grop Mellan Lera 1,2 0,9 X 258 Grop Mellan Lera 1,2 0,9 X 259 Grop Mellan Silt 1 0,6 260 Grop Mellan Silt 1,6 1,1 261 Grop Mellan Silt 2 1,6 262 Grop Mellan Lera 1,05 0,95 X 263 Grop Mellan Lera 0,9 0,5 264 Grop Mellan Lera 0,7 0, Grop Mellan Lera 0,8 0,8 X 266 Härd Kraftig Lera 1,1 1,1 X X osäker definition 267 Grop Mellan Lera 4 1,7 X 272 Kulturlager Mellan Annan 15 0 X avsatt, gård Störning Mellan Annan Grop Mellan Silt 1,6 0,75 X 277 Grop Mellan Silt 3,2 1,7 X 278 Grop Mellan Silt 0,75 0,6 279 Härd Mellan Silt 0,5 0,5 X osäker 280 Grop Mellan Annan 1,8 1 osäker 24 Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären

27 Id Typ Fyllningskaraktär Fyllningsmaterial Längd Bredd Sot Kol Anmärkning 281 Grop Mellan Silt 1, Grop Mellan Silt 1 0,8 X 283 Kulturlager Mellan Annan 5 0 X avsatt, gård Grop Mellan Silt 1,1 1,1 X 285 Grop Mellan Silt 1,2 0,4 286 Grop Mellan Silt 0,75 0, Grop Mellan Silt 1 0,6 X 288 Grop Mellan Silt 1,1 0,9 X 289 Grop Mellan Silt 1,05 1 X 290 Grop Mellan Silt Grop Mellan Silt 2,5 1,9 292 Grop Mellan Silt 1,4 1,4 X 293 Stolphål Mellan Silt 0,25 0, Grop Mellan Silt 0,9 0,9 X 295 Grop Mellan Silt 2,2 1 X 297 Grop Mellan Silt 4 1,9 298 Stolphål Mellan Silt 0,45 0,34 ihop med R Ränna Mellan Silt 1,9 0, Stolphål Mellan Silt 0,25 0, Grop Kraftig Silt 1,7 0,8 X X 302 Grop Mellan Silt 3 1,9 k-lagerrest?, gård Stolphål Mellan Silt 0,38 0,3 304 Grop Mellan Silt 0,9 0,4 ev. 2 stph 305 Sten 0,5 0,5 syll?, gård Grop Mellan Silt 1,3 0, Grop Mellan Silt 0,9 0,6 309 Grop Mellan Silt 1,8 0,9 310 Grop Mellan Silt 4 1,2 X 311 Grop Mellan Silt 2,2 0,6 X 312 Kulturlager Mellan Silt 20 0 gård? 313 Stolphål Mellan Silt 0,34 0,34 ev. stenlyft 314 Stolphål Mellan Silt 0,32 0,32 ev. stenlyft 315 Grop Mellan Silt 0,85 0,5 316 Grop Mellan Silt 1,6 1 X 318 Grop Mellan Silt 1,5 0, Skelettgrav Mellan Silt 1,7 0,6 man 320 Skelettgrav Mellan Silt 2 0,6 kvinna 321 Dike Mellan Silt 0 0,6 gård1/begr.plats? 322 Skelettgrav Svag Silt 0,3 0,3 spädbarn 323 Skelettgrav Mellan Silt 1,95 0,5 vuxen? 324 Skelettgrav Mellan Silt 0,3 0,25 spädbarn? 325 Skelettgrav Mellan Silt?? vuxen? 326 Skelettgrav Mellan Silt?? vuxen? Skelettgrav Mellan Silt 0 0 barngrav Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären 25

28 Bilaga 2. Fyndlista Fynd nr. Material Sakord Vikt Antal Anmärkning Kontext 1 CU-leg Band 1 1 vikt Metall Smälta Koppar Mynt 2 1 1/12 skilling Metall Föremål 13 1 ev. pistolkula CU-leg Föremål 2 1 ihoptryckt ring Koppar Mynt 2 1 klippskada i Koppar Mynt 3 1 Skilling, CXIV CU-leg Föremål 10 1 Sigillstamp CU-leg Föremål 3 1 Cirkelrund, genombruten CU-leg Band 1 1 hål CU-leg Föremål 5 1 två hål Bränd lera Ungsvägg 24 4 Ugnsvägg? Keramik Kärl 10 1 Östersjökeramik, hårt bränd Keramik Kärl 31 1 Östersjökeramik, årt bränd Keramik Kärl 6 1 Yrg, glacerad insida Keramik Kärl 40 1 Yrg, oglacerad Ben Avfall 11 3 djurben ur fyllningen Ben Avfall 16 2 Djurben, nöt Järn Spik 19 1 Kistspik? Järn Spik 32 1 Kistspik Järn Spik Kistspik, minst 10 st Järn Spik 32 2 Kistspik, träfragment Ben Skelett 0 0 Äldre kvinna Ben Skelett 0 0 Vuxen man Ben Skelett 0 0 Barn 1½-2 år Ben Skelett 0 0 Spädbarn, 3 mån Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären

29 Bilaga 3. Osteologisk analys. Skeletten från Lilla Tvären 1:3 Ystad Caroline Ahlström Arcini Sammanfattning Vid utredningen vid Lilla Tvären togs skeletten av fyra individer omhand, två vuxna varav en man och en kvinna samt två barn. Skeletten är bra bevarade om än lite fragmenterade dels på grund av tryck på jorden från jordbruksmaskiner, dels på grund av schaktningen. Åldern på mannen har inte närmare kunnat bestämmas men kvinnan bedöms ha varit äldre, troligen över 60 år. Det ena barnet hade dött i en ålder av månader och det andra var vid sin död bara ca 3 månader. Mannens kroppslängd var ca 177 cm och kvinnans 166 cm, båda var således över genomsnittet på den tiden. Kvinnans skelett uppvisade sjukliga förändringar i form av en godartad tumör men inte dödlig samt artros förslitningar i flera av kroppens leder. A 319, fyndnummer 24 Skelettet som var välbevarat med skadat dels i samband med grävningen av ett dike, dels vid schaktningen är av en vuxen man. Av kraniet fanns inte mycket kvar, det har med största sannolikhet skadats då diket grävdes och därför saknas större delen. Delar av pannbenet och höger ögonbrynsbåge återstår. Extremitetsbenen är relativt välbevarade men delvis sönderslagna i samband med schaktningen. Ben från händer, fötter och bål har kunnat studeras men halskotorna har försvunnit samtidigt med kraniet. Någon närmare bedömning av individens ålder har inte varit möjlig. Det är dock ingen gammal person. Kön har bedömts utifrån området över pannan liksom vinkeln på bäckenet (incisura isciadica major), vilka båda indikerar en man. Lårbenen mätte 481 respektive 485 mm, vilket ger en kroppslängd på ca 177 cm. A 320, fyndnummer 23 Skelettet som är välbevarat var mer komplett än det i A 319. Större delen av kraniet är bevarat men sönderslaget i bitar, förmodligen på grund av tryck från jordbruksmaskiner. Kön har bedömts utifrån området över pannan, storleken på muskelfästen nedanför örat (processus mastoideus) och i nacken (protuberantia occipitalis) externa liksom vinkeln på bäckenet (incisura isciadica major), vilka alla indikerar en kvinna. Hennes ålder har bedömts utifrån graden av sammanväxning av kraniets sömmar (suturer), tandslitage och utseendet på fogen mellan bäckenbenen och korsbenet (facies auricularis), vilka alla indikerar en äldre individ. Vänster lårben mätte 443 mm och ger en kroppslängd på 166 cm. Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären 27

30 Fig. 1. Här ses muskelfästet (processus mestoideus), ett muskelfäste placerat under örat. På vänster öras muskelfäste ses en godartad tumör, osteom, en benutväxt (bilden till vänster). Kvinnans tandstatus var god, visserligen har bara 16 av tänderna kunnat studeras men ur kariessynpunkt är underlaget gott, då 10 av tolv kindtänder fanns tillgängliga, dvs. alla kindtänder som hon har haft eftersom visdomständerna i överkäken aldrig varit frambrutna eller det har kanske inte funnits anlag till dem. Tolvårstanden i vänster överkäke har underminerats av ett större kariesangrepp och runt kindtänderna i underkäken ses lokal inflammation. I övrigt uppvisar hennes skelett både sjukliga och degenerativa förändringar som artros i både små och stora leder och en godartad tumör på kraniet. Tumören som med största sannolikhet var godartad och förmodligen kan benämnas osteom är en benutväxt som i detta fall sitter på muskelfästet under vänster öra (fig. 1). Formen på tumören kan utseendemässigt beskrivas som om tre sådana muskelfästen sitter utanpå och ovanpå varandra. Tumören har varit synlig i bemärkelsen att den har stått ut som en liten utbuktning nedanför örat och huden däröver har varit spänd. Som kvinna har hon förmodligen haft långt hår och därmed har den kunnat döljas. I övrigt har den sannolikt inte påverkat henne. Hon har emellertid haft problem med sina leder som uppvisar avancerad artros förslitning. Brosket i båda tummarnas leder, liksom i höger pek- och långfinger samt i stortåleden på höger fot har varit helt borta så att ben gnidits mot ben (fig. 2). Även höger knä är drabbat där det underliggande brosket på knäskålen saknas (fig 3). Diskarna mellan kotkropparna i ryggen har också varit degenererade, i bemärkelsen nersjunkna och knöliga. Störst förändringar ses i hals och ländrygg. 28 Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären

31 Fig. 2. Långtgående artros förslitning i två av mellanhandens leder (Mc1, Mc2) samt i en-fingerled. Det som syns på bilden är de blankslitna ytor som bildas då brosket saknas och ben gnidits mot ben. Fig. 3. Artros i höger och vänster knä där det underliggande brosket på knäskålen saknas. A , fyndnummer 25 Detta kranium och del av en överarm av ett barn påträffades mellan knäna på kvinnan i A 320. Stor del av kraniet är bevarat men fragmenterat. Av de 20 mjölktänderna var 18 bevarade och utvecklingen på rötterna samt storleken på tandkronorna till sexårständerna indikerar att det var ett barn i åldern månader. A 322, fyndnummer 26 Av detta lilla spädbarn återstod endast delar av bålen och vänster arm. Största längd på vänster överarm var 79,72 mm, vilket indikerar att barnet var cirka 3 månader då det dog. Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären 29

32 Figurförteckning Figur. 1. Utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Figur. 2. Utdrag ur Fastighetskartan, blad 1D 9e, och fornlämningsregistret som visar utredningsområdets belägenhet. Kartan visar även vart tidigare antikvariska insatser har gjorts. Skala 1: Figur. 3. Utredningsområdets närområde med utsatta RAÄ-nummer och topografi (höjdkurvor, 5 m ekvidistans). Skala 1: Figur. 4. Utdrag ur Arrhenius fosfatkarta från omkring 1934 som visar kraftigt förhöjda värden i exploateringsområdets södra del. Skala 1: Figur. 5. Utredningsresultat; översikt över de dragna schakten i utredningsområdet samt de påträffade anläggningarna. Skala 1: Figur. 6. Senmedeltida sigillstamp påträffad i samband med metalldetekteringen vid utredningen. Foto: Staffan Hyll. Figur. 7. Utredningsresultat, detalj, med tolkade berörda gårdslägen och begravningsområde. Skala 1: Figur. 8. Schaktplan. På en sträck av ca fyra m framkom sju gravar (åtta individer), varav skeletten efter fyra individer togs upp. Fältritning: Mats Anglert. Figur. 9. Detaljfoto som visar armarnas ställning på de två vuxna individerna. Observera att kvinnan (till vänster i bild) har händerna korslagda över skötet och mannen (till höger i bild) har händerna vinklade under bäckenet. Foto: Nathalie Becker. Figur. 10. Föreslaget fornlämningsområde som bör bevaras genom att området undantas från exploatering alternativt bli föremål för en förundersökning. Området uppgår till ca m2 vilket motsvarar ca 36 % av kommunens detaljplaneområde. Som bakgrund ligger den geometriska karta från Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären

33

34