Distanskurs i multimedia

Transkript

1 Rapport Distanskurs i multimedia Uppsala universitet Växjö universitet Umeå universitet KTH With English translation {1}

2

3 Innehåll 1. Bakgrund...3 Tidigare kurser...3 De aktuella kurserna Distansutbildning...4 Distansutbildningens särart...4 Distansöverbryggande medier...5 Att minska avståndet Kursens utformning...6 Multimedia : Kursens innehåll...6 Kursorter...6 Kursorternas samarbete...6 Kursstruktur...7 Kursmoment...7 Examination...8 Metodik...8 Antagning och registrering...9 Programvara...9 Multimedia-produktion...9 Undervisning...10 Picturetalk Conference...10 Distribution av programvara...10 Elevregistrer...10 Litteratur Kursdeltagarna...12 Könsfördelning...12 Operativsystem...12 Geografisk fördelning...12 Ålder...14 Projektarbete Resultat Genomströmning Samarbetet mellan kursorterna...21 Fria åsikter...21 Utvärdering...23 Fördelning mellan kursorterna...23 Yrkesarbete, studier och andra engagemang...23 Avhopp...24 Lärarna...24 Kursmaterialet Distansöverbryggande verksamhet...26 Genomgångar...26 Studiehandledningen...28 Grupparbete...29 Examination...30 Studiesituationen...31 Kursens användbarhet...32 Slutsatser Sammanfattning Bilagor...36 Personer...36 Enkät...37 Kursplaner...40 Schema...45 Citat från utvärderingar Genomförande...16 Genomgångar...16 Handledning Seminarier...18 Övningar...18 Arbete i grupp...18 Contents 1. Background Distance tuition The structure of the course The students The realisation of the courses Results Summary Appendix... 36

4 1. Bakgrund Tidigare kurser Under 1997 tog Distanskonsortiet initiativet till en ny typ av utbildning. Man ville kombinera undervisning i multimedia, ett ämne som man ansåg att efterfrågan var stor på, med distansutbildning, en undervisningsform som lämpar sig väl till fortbildning av yrkesverksamma personer. Uppsala universitet och Högskolan i Växjö gavs i uppdrag att utforma utbildningen och resultatet blev Multimedia för lärare 5+5 poäng som gavs vårterminen Även om ämnet som sådant måste anses vara relativt ungt i sin nuvarande form, var det främst med undervisningsformen som man prövade nya idéer. Avsikten med utbildningens metodik var att överbrygga de inneboende problem som avståndet i en distansutbildning utgör. Det var utformarnas uttalade syfte att deltagarna skulle uppleva en närhetskänsla och en personlig kontakt jämförbar med traditionell närundervisning. Om detta har rapporterats i Rapport Distanskursen Multimedia för lärare (Uppsala 1998, ISBN ). Denna rapport avser att berätta om de kurser som följde på det inledande försöket. De aktuella kurserna De kurser som omfattas av den här rapporten är tre till antalet: Multimedia för lärare I och Multimedia för lärare II gavs våren Båda var grundkurser om vardera 5 poäng. Medverkande denna gång var som tidigare Uppsala universitet och Högskolan i Växjö. Dessutom deltog Umeå universitet för första gången. Multimedia 1 (5 poäng) gavs hösten 1998 också denna med en uppföljande fempoängskurs (Multimedia 2). Denna gång öppnades kursen för alla sökande inte bara lärare. Liksom tidigare deltar Uppsala universitet, Högskolan i Växjö och Umeå universitet. Dessutom medverkar KTH för första gången. Multimedia 10 poäng gavs våren Kursen integrerar nu de båda delkurserna till en enhet. Aktörerna är de samma som föregående kurs: Uppsala universitet, Högskolan i Växjö, Umeå universitet samt KTH Innehåll och upplägg för dessa tre kurser har varit snarlika. Moment har givetvis utvecklats och processer har effektiviserats, men det grundläggande genomförandet har varit det samma. (Se kursplanerna i rapportens avslutande kapitel: Bilagor ) Med anledning av detta kommer inte var och en av de tre kurserna att behandlas för sig. Rapporten koncentrerar sig i stället dels på mer allmängiltiga företeelser, dels på den senaste kursen, som kan ses som en produkt av arbetet med de föregående kurserna. 1. Background Earlier courses During 1997, Distanskorsortiet (Swedish Centre for Distance Tuition) took the initiative for a new form of education. The goal was to combine multimedia education with distance tuition. This mission was given to Uppsala University and Växjö University, and the result of this was Multimedia for Teachers 5+5, a course that was given during the spring term Though the subject in itself must be considered to be comparatively young, the novelty was mainly due to the form of education. The methodological goal for the course was to eliminate the inherited problems with distance tuition by creating a sense of intimacy usually connected with more traditional education. This has been reported in Rapport Distanskursen Multimedia för lärare (Uppsala 1998, ISBN ). This report contains information about the three courses following the initial try. The subject of this report These are the courses in this rapport: Mutimedia for teachers 5+5: a two-part course that was given during spring Uppsala University, Växjö University and {3} Umeå University participated in giving this. Mutimedia 5+5: The same as above, only now with the Royal Institute of Technology as co-participant. Given in autumn Multimedia 10: combines the two earlier courses into one unit, given in spring The substance of these three courses has been similar. Naturally there has been slight improvements, but the main body has stayed the same. This report will not therefore deal with the three courses individually. Instead we will be concentrating partly on general features, partly on the last course, which can be seen as a product of the two previous courses.

5 n 2. Distansutbildning Distansutbildningens särart På många sätt är distansutbildning att betrakta som en egen undervisningsgenre med sina egna, specifika, problem och fördelar. John A Bååth, expert på just distansutbildning gör en kort uppställning om formens positiva och negativa sidor (Bååth, Att utveckla distanskurser, Distansprojektet, Umeå universitet 1991) som kan sammanfattas ungefär så här: Fördelar Kursdeltagaren väljer själv studietid och studietakt Kursdeltagaren tvingas inte följa en undervisningskronologi, utan kan fritt välja att förflytta sig både framåt och bakåt mellan kursmomenten. Kursdeltagaren får möjlighet att själv svara på alla frågor som läraren ställer och behöver inte konkurrera om lärarens uppmärksamhet i en klassrumssituation. Nackdelar Läraren har svårt att kontrollera huruvida deltagarna har kommit igång med studierna. Det märks först i och med inlämningsuppgifter. Läraren får ingen omedelbar respons på undervisningen. Detta leder i sin tur till att det är svårare att individanpassa undervisningen samt att förbättra och tydliggöra detaljer under kursens gång. Dialogen mellan lärare och deltagare blir lidande. Kursdeltagaren får ofta vänta ganska länge på handledning, svar på frågor etc. I denna uppställning ställs distansundervisningen som en absolut motsats till den mer traditionella formen, den s.k. närundervisningen som äger rum i klassrum, seminarierum eller föreläsningssalar. En mer nyanserad bild får man om man introducerat begreppet självstudier i sammanhanget. Självstudier bedrivs ofta av deltagare på kursorten, utan att för den skull betraktas som distansundervisning. Flera av de fördelar och nackdelar som anges ovan är i själva verket kopplade till just självstudier: Val av egen studietakt, möjlighet att ta kursmoment i valfri ordning, svårigheter med omedelbar feedback från eleverna etc. Kopplingen är inte absolut, det finns flera sätt att kringgå nackdelar och att ersätta föredelar med andra, men förhållandet mellan dessa egenskaper och distansundervisningen är inte givet. Däremot har distansundervisningen en fördel som närundervisningen per definition aldrig kan ha: Möjligheten att själv välja studieort oberoende av kursorten. I och med detta följer i de flesta fall de nackdelar som beskrivs ovan. Avståndet som sådant innebär många gånger att kontakten mellan lärare och elev blir sporadisk och ensidig. 2. Distance tuition The special character of distance tuition Distance tuition is in many ways a unique way of teaching, with its own problems and virtues. An expert in this area, John A. Bååth concludes the method s pros and cons like this: Pros The student chooses his/her own study time and study pace. The student can choose which part of the course he/she wants to read first. The student can answer the teacher s questions in his/her own time, and is not forced to compete with others to get the teacher s attention. Cons It can be difficult for the teacher to control whether the students have started their studies or not. This is not noticeable until the first assignments are handed in. There is no immediate respons to the instructions. This leads to some difficulty in adjusting the teaching to best suit each individual student. The student/teacher dialogue suffers from the lack of direct contact. Sometime the students have to wait for a long time before getting an answer to their questions. This list implies that distance tuition and {4} traditional, classroom based studies have a dichotomial relationship. That does not have to be the case, which we will see if we introduce the concept of self studies in our discussion. Self studies are a common way to study, not automatically associated with distance tuition. Yet they seem to show the same pattern of pros and cons that were shown above. If you study by yourself you can easily choose your own time and pace to study and at the same time you have the same lack of contact with teachers as with distance tuition. In this we see that distance tuition is in no way the only form of education that suffers from the above mentioned flaws. In short: There is no absolute connection between

6 Ytterligare en nackdel med distansundervisningen, som kanske delvis är en följd av kontaktproblemen, är det stora bortfallet. Jämfört med närundervisning är det en relativt liten andel av deltagarna som faktiskt fullföljer kurserna (Bååth 1991). I dagens universitetsvärld där genomströmning blir ett allt viktigare begrepp är detta givetvis ett problem. Det ideala vore givetvis att konstruera en kurs som kan dra nytta av distansutbildningens fördelar, samtidigt som deltagarna inte avviker i högre grad än från en kurs med närundervisning. Distansöverbryggande medier Som framgår av föregående avsnitt är det sannolikt att det finns ett samband mellan distansutbildningars höga bortfall och svårigheterna med att upprätta en närhetskänsla i kontakten mellan lärare och elev. Metodiken i undervisningen kan här bidra till att minska det upplevda avståndet, men det går inte att komma ifrån att de medier man väljer att använda kommer att spela en mycket stor roll. Det finns en rad olika medier att ta till för att överbrygga avstånden i distansundervisning. Här är det främst den tekniska utvecklingen som givit människan fler och fler redskap att förmedla information med. Från Hermodskursernas ensidiga brevundervisning, via telefonins tvåvägskommunikation och telefonkonferenser har den moderna datateknologin försett oss med en rad olika möjligheter för distansutbildningens utformning. Brev innebär en relativt långsam kommunikation där kontakten mellan lärare och elev visserligen är större än den mellan författaren av en lärobok och läsaren, men där varje utbyte av information är ensidigt och där feedbacken alltid låter vänta på sig. Telefoner har fördelen av att vara snabba och direkta, men lärare och elev har här inte tillgång till de visuella förklaringsmodeller som kan användas i vanlig närundervisning. Av de distansöverbryggande medier som finns att tillgå är det datortekniken som bäst kan ta till vara på närundervisningens fördelar också på distans. Fortfarande kan inte läraren uppnå samma kontakt med en elev som i ett klassrum, men rätt använda kan datorerna kombinera visuellt och textbundet studiematerial med snabb kommunikation. Att minska avståndet Mot bakgrund av det föregående har ett av kursens syften varit att utarbeta en undervisningsform där avståndet inte upplevs som problematiskt och där deltagarna kan få kontakt med sina lärare på ett sätt som närmar sig närundervisningen. I förlängningen har förhoppningen varit att detta skall minska avhoppen och därmed öka genomströmningen. De distansöverbryggande metoderna har främst varit två. Dels rör det sig om ett system för datakonferenser, dels om ett program som möjliggör datagenomgångar på distans. Det senare har även kombinerats med telefonkonferenser för att tillföra en audiell kontakt med eleverna. Utöver detta har instruktionsfilmer på datorn, instruktioner på Internet samt överföring av studiematerial på digital väg använts. Mer information om de enskilda programmen och hur de integrerades i undervisningen följer i nästa kapitel. distance tuition and these qualities. On the other hand there is an advantage with distance tuition that classroom based education can never have: The possibility to choose the place of your studies independently of the place where the course is actually given. This is the advantage and the disadvantage. What follows is of course that the distance between pupil and teacher makes actual meetings sparse and the direct contact suffers. Something that is partly a result of the lack of contact is the great deal of student that never finishes the course. There is, compared to classroom based teaching a relatively small percentage that stays on the course until the end. In the Swedish universities today this is a serious problem partly because the economical support of a university faculty is dependant on the number of students that finish courses. The ideal therefore is to develope a model which makes the student stay with the course and at the same time incorporates the advantages of distance tuition. Tools in distance tuition If there is such a connection between the high number of drop-outs from courses who uses distance tuition and the difficulties in reaching a direct contact between teacher and student as have been described in the previous section, then the solution must be to try to bridge the distance. In this there is no denying that the uses of different technologies plays a major part. There are a number of techniques that will help bridge the distance. The technological development has given mankind many tools that can be used in transferring information between places. In today s society computer technology is the most flexible of these tools, and the one that offers the greatest numbers of possibilities for this type of education. Where letters only function as a one way communication (and a rather slow one) and the telephone can not provide the teacher with {5}

7 3. Kursens utformning Multimedia: Kursens innehåll Multimedia är ett begrepp som på senare tid har stigit från relativ obskyritet till att vara ett modeord som förekommer i de mest skilda sammanhang. Den ursprungliga betydelsen avser närmast alla former av blandade medier med utgångspunkt i Wagners dröm om allkonstverket. Den vanligaste betydelsen av ordet idag begränsar sig till digitalt producerade media i olika former. Vanligast är kanske ordet i samband med s.k. CD-ROMprodukter där bild, text och ljud samverkar för att förmedla ett budskap och där en viss grad av interaktivitet finns mellan användare och produkt. I de aktuella kurserna har multimedia betecknat ett vitt fält av digitalt producerat informationsmaterial. Som framgår av kursplanerna (Se Bilagor ) och beskrivningen av kurserna nedan innefattar detta såväl introduktioner till avancerade s.k. författarverktyg för interaktiva produkter till internetpublicering och grundläggande bildbehandling. Kursorter Under den första kursen som beskrevs i rapporten Rapport: Distanskursen Multimedia för lärare samarbetade Uppsala universitet och Högskolan i Växjö vad det gällde utformande och genomförande av kursen. Med tiden har andra högskolor anslutit sig till projektet vilket redan har framkommit ovan. Vårterminen -98 deltog förutom Uppsala och Växjö också Umeå Universitet, höstterminen -98 tillkom Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) till de redan tidigare orterna och vårterminen -99 fortsatte så alla fyra orterna att samarbeta. Varje termin skrivs samtliga eleverna in på en av de orter som ingår i samarbeten (med undantag för våren -99 då KTH och Växjö delade på inskrivningarna). Efter detta fördelas de studerande så att varje elev tilldelas en kursort, från vilken han eller hon får sina instruktioner och sin undervisning. Denna fördelning görs på geografiska grunder så att flertalet studenter får sin undervisning från den ort som ligger närmast dem. Vid examinationen utgår sedan betygen från den ort där alla elever varit inskrivna inte från kursorten. Kursorternas samarbete Ett viktigt avsnitt i utformningen av den här typen av kurs är att utarbeta en plan för hur kursorternas samarbete skall fungera. Med olika institutioner på olika orter som gemensamt skall hålla i en och samma kurs är det lätt att det uppstår missförstånd och att skilda utgångspunkter leder till konflikter. I det här fallet har en utgångspunkt varit att försöka ha en så öppen inställning som möjligt till de olika cont. from prev. chapter means to explain things visually (as with a blackboard) the computer can offer the best combination of classroom based education and distance tuition. It is still not possible to create the same kind of contact that actual meetings have, but the computer lets the teacher use both textual and visual communication, and offers the possibility to interact with the student. To bridge the distance One of the intentions with the courses here described has been to create a method where the participants don t feel restricted by the distance and where the contact between teacher and student resembles that of classroom based education. The purpose was of course to lessen the number of drop-outs. The methods of reaching this has been two: A system of conferences over the Internet and the use of software which enables a kind of distance-demonstrations. The latter has been combined with telephone conferences to allow the participants to talk to each other during the demonstration. To this has been added instructional movies on the computer, instructions on the Internet and digital distribution of assignments. More on each individual program and how it was integrated in the teaching in the following chapter. 3. The structure of the course Multimedia Multimedia is a term with many different connotations. The most common use of the word today is perhaps the so called CD-ROMs were text, images and sounds are combined with the users ability to interact with the product. In the courses here described, multimedia is used as meaning digitally produced works which combines visuals with other means of expression and the techniques used to master the making of such products. This includes advanced so called authoring tools, web-design {6}

8 kursorternas inriktningar och idéer. Man har slagit fast på inledande möten att alla parter skall ha möjlighet att utforma kursen så att den så långt som möjligt motsvarar den egna inriktningen. Kursen har försetts med ett centralt ramverk, inom vilket varje kursort har haft möjlighet att själv anpassa undervisningen utan detaljstyrning från någon ledningsgrupp. Så har t.ex. Umeå kunnat lägga viss tyngd vid instruktionsfilmer på CD-ROM, Växjö har kunnat koncentrera sig på webbbaserade produkter och Uppsala på författarverktyg. Ekonomin har också skötts på ett liknande sätt med en tydlig budget som gjorts upp redan inan kursstarten för att undvika oklarheter längre fram. Hur de olika kursorterna har valt att sköta undervisningen har också varierat. Medan Växjö har valt att lägga ut olika moment på olika instanser har Uppsala och KTH koncentrerat undervisningen till några få personer, medan Umeå har lagt sig någonstans där emellan. Kursstruktur Som redan nämnt var de två första kurserna (vår och höst -98) uppdelade på två skilda fempoängare. Kurserna gavs som fristående kurser och studietakten var halvfart. Beroende på kursort har kurserna sorterat under olika institutioner: I Växjö har den aktuella institutionen varit MASDA (Matematik Statistik Data), i Uppsala ADB och datalogi (numera institutionen för Informationsvetenskap), i Umeå institutionen för Fortbildning för lärare och på KTH har bl.a. institutionen för Didaktik varit inblandad. Den första kursen riktade sig främst till lärare på hög-, gymnasie-, eller grundskolenivå, medan den andra och den därpå följande kursen inte begränsade sig till denna grupp. Kursen under våren 1999 slog samman de båda delkurserna till en ensam kurs på 10 poäng. Studietakten var fortfarande halvfart och kursen gavs som förut inom ramen för ämnet mediateknologi. Kursmoment De olika kurser som berörs i den här rapporten har i stort sett innefattat samma moment. Naturligtvis har en rad finslipningar och ändringar gjorts över tiden, men den övergripande strukturen har varit densamma. De inledande delarna av kursen (ca 5 poäng) har bestått av introduktioner i ämnet i form av inlämningsuppgifter (individuellt och i grupp) och genomgångar. De senare delarna har varit fördjupningar och ett större projektarbete, där deltagarna har kunnat omsätta sina kunskaper i praktiken. Som exempel på hur en kurs har sett ut ges här schemat till Multimedia 10p (se Bilagor ). Här inleds kursen med en introduktion i studieformerna som samtidigt fungerar som en genomgång av distansöverbryggande undervisningsformer med dator. Dessutom diskuteras informationshantering och informationsanalys med www-sidor som utgångspunkt. Därefter följer en genomgång i HTML, det grundläggande språket för www-publicerat material. Momentet examineras med en inlämningsuppgift. Nästa moment avhandlar författarverktyg: mjukvara för konstruktion av interaktiva multimediaprodukter. Här är det programmet Authorware som deltagarna stiftar bekantskap med och momentet examineras med två inlämningsuppgifter. Därefter följer ett moment om bildredigering, med Photoshop som exempel och ett annat om tidsbaserade medier, med tonvikt på ljudredigeringsprogram. Båda dessa avsnitt examineras med insända uppgifter. Slutligen är ett moment med fördjupade studier i HTML och webbdesign inlagt innan deltagarna får and image processing. Universities The first universities that co-operated in the making of this course were those of Uppsala and Växjö. During the time that is described here others have joined: In spring -98 the university of Umeå participated for the first time and KTH (the Royal Institute of Technology) joined the others during autumn -98. The registration of the students has been handled by one university at a time, so that all students have been registered at the same university. After the registration, however, each student has been assigned a university from which he/she will receive instructions and tuition. Grades are then given from the university where the students are registrated, not from where they have studied. The co-operation of the universities An important issue in the making of these courses has been to make the co-operation between the participating universities flow smoothly. The way to do this has been to decide all of the basics during initial meetings. In this way issues about economy, main goals and structure have been settled before the courses have started. Within this general framework it has been possible for each university to design the course in a way best suited for its particular competence. So has for example Växjö concentrated upon web-based production and Uppsala on authoring tools. And each university have chosen its own way of teaching. For example: Växjö has had different teachers for different segments of the course while Uppsala and KTH has concentrated the teaching on a small group of teachers. The structure of the courses The courses that were given during -98 were (as mentioned above) split in two parts consisting of 5 university points each. The courses were {7}

9 praktisera sina förvärvade kunskaper i ett projektarbete. Till varje kursmoment hör ett antal självständiga övningar som eleverna själva får utföra efter behov. Övningarna är självinstruerande och tänkta att fungera som träning i programvaran. Varje deltagare får själv avgöra hur mycket träning han eller hon behöver. Examination Samtliga kurser har haft löpande examination. Obligatoriska seminarier har blandats med inlämningsuppgifter med fasta datum. På sätt och viss går detta stick i stäv med distansutbildningen idé om att vara flexibel och individanpassad, men ett schema med fasta datum var ändå nödvändigt för att kursens lättare skulle kunna hålla sig inom de givna tidsramarna. De flesta moment har examinerats med ett flertal mindre deluppgifter. Merparten av dessa har varit individuella uppgifter, men några har varit kopplade till arbete i grupp. Så har t.ex. en uppgift i blocket HTML 1 lösts med diskussion i ett seminarie, liksom en uppgift i IT-juridik och en mindre deluppgift i blocket om bildbehandling. Kursen har avslutats med ett projektarbete som också har utförts i grupp mer om detta längre ned. Metodik En viktig avsikt med det metodiska ställningstagandet bakom kursen var att minska deltagarnas upplevelse av att de medverkade i distansundervisning. Som redan nämnts är en nackdel med denna undervisningsform det höga bortfallet. Vi har här utgått från hypotesen att detta beror på att det geografiska avståndet mellan lärare och elev leder till ett mentalt avstånd som minskar deltagarnas engagemang i studierna. För att motarbeta detta har kurserna utformats på ett sätt som så långt som möjligt skall påminna om närundervisning. Föreläsningar har utförts med metoder som tillåter deltagarna att ställa frågor simultant med visuella genomgångar av läraren och ett konferenssystem har inkluderats i undervisningen för att eleverna skall ha möjlighet att få kontakt med varandra och diskutera undervisningen och kursen trots avstånden. I konferenssystemet har eleverna både haft möjlighet att kommunicera via elektroniska anslagstavlor där både gamla och nya inlägg kan läsas och besvaras av samtliga och en s.k. chat där deltagarna kommunicerar med text i realtid. Också den grafiska strukturen på konferenssystemet utformades så att tankarna skulle leda till funktioner hos rum i en vanlig skola. Fig. 1 Konferenssystemet not part of any program and the rate of study was at half speed. Depending on university the courses were given at different institutions, for example: At Växjö MASDA (Department of Mathematics, Statistics and Computer Science), at Umeå the Sector for Teacher Education and at Uppsala the Departement of Information Science. The first course was aimed at teachers at different levels but the following courses were open for all. During 1999 the two parts of the previous courses were replaced by one single course of 10 univerity points. The parts of the course A typical course has had this structure: The first 5 points have been an introduction to the subject, consisting mainly of smaller assignments and lectures. The second part has consisted of deeper studies and a project. More specifically the course has started with a general introduction to the special form of study and to the conference system. The handling of information and analysis of information with web pages as a context have also been discussed. After this follows a briefing in HTML, the basic language of WWW-published material. The exam for this part is an assignment. The next part discusses authoring tools: software for construction of interactive multimedia in this case Authorware. The exam for this part is two small assignments. The third part consists of exercises and lectures in digital graphics, Photoshop being the example, and the fourth part discusses time based medias, focusing on sound editing software. Both these parts are examinated with assignments. Finally, there is a part about deeper studies in HTML and web design and the concluding project. To each part of the course belongs a number of individual exercises. The exercises are self instructive and each student decides for him-/ {8}

10 Utöver undervisning i form av gemensamma genomgångar har lärarna kunnat erbjuda deltagarna ett enskild handledning. Här har lärarna kunnat frångå rollen som föreläsare och istället koncentrerat sig på att lösa individuella elevers specifika problem. I detta arbete har ett flertal olika distansöverbryggande metoder använts, från vanliga telefonsamtal, till nätkommunikation och mer avancerad distanshandledning där läraren har haft möjlighet att direkt styra elevens dator och demonstrera hur olika problem kan lösas (se vidare avsnittet om genomgångar under kapitel 5: Genomförande ). Handledarskapet har haft för avsikt att anpassa undervisningen mer till varje deltagares behov. Det har funnits stora variationer vad det gäller deltagarnas förkunskaper i ämnet och handledningen har varit ett sätt att individanpassa och därmed minska skillnaderna mellan varje enskild elevs specifika förutsättningar. En annan positiv effekt med handledningen har givetvis varit en ökad kontakt mellan lärare och elev något som ytterligare tjänar till att minska den distansering som annars kan vara risken med distansutbildning. Mer om metoder och praktiskt genomförande av de metodiska resonemangen under Kursens genomförande nedan. Antagning och registrering Antalet studerande på de olika kurserna: VT-98 HT-98 VT-99 Inskrivna: 101 Inskrivna: 156 Inskrivna: 134 Skillnader i antalet elever mellan terminerna beror först och främst på att antalet platser har varierat. Man kan inte utläsa någonting om hur efterfrågad kursen varit utifrån dessa siffror. Den första kursen i multimedia på distans (som gav våren -97) hade svårt att fylla sina platser. Främst kom detta sig av att utannonseringen kom relativt sent, bara 1 månad före sista anmälningsdag. Omständigheterna är liknande kring de här rapporterade kurserna, med ett undantag: Höstterminen Denna termin annonserades kursen i god tid, inte bara (vilket var fallet med de andra kurserna) via Distanskonsortiets vanliga kanaler, utan också i kurskatalogerna från de berörda universiteten. Resultatet blev ett anmält intresse långt över kursens kapacitet: omkring 1400 anmälda, varav ca 800 angivit kursen som förstahandsval. Att kursen ibland har fyllt platserna med nöd och näppe är alltså främst att betrakta som ett marknadsföringsproblem. I den mån informationen om kursen når ut i tid tycks intresset vara mycket stort. Programvara En kurs i multimedia måste oundvikligen kunna förse sina elever med en rad olika program för att täcka alla de arbetsmoment som ämnet innefattar. En distanskurs av det här slaget måste dessutom ha tillgång till programvara för undervisning via datornätet. Eftersom studenter med både Windows och MacOS som operativsystem inbjöds till kursen krävdes dessutom att programvaran fanns i en variant för båda plattformerna, eller att snarlika varianter för respektive system fanns att tillgå. Multimedia-produktion: För skapande av interaktiva produkter har Authorware Academic använts. Programmet är ett författarverktyg som ger användarna möjlighet att utföra avancerad programmering utan att använda programkod. Dessutom arbetar användaren med ett ikonbaserat gränssnitt vilket gör inlärningströskeln till själva programmet låg. Authorware Academic är herself how many they need to do. Exam The courses have had running exams. Mandatory seminars and written assignments have been mixed during the courses. In a way, this contradicts the flexible nature of distance tuition but a plan with set dates for the exams was necessary to keep the course within the time frame. Most of the parts have been examinated with several smaller assignments. Most of these were individual assignments, but some were design to be solved by a small group. For example: one assignment in the first part on HTML was solved by a group discussion. The final exam has been a larger project more on that further on. Methological ideas One of the methologicak goals behind this course has been to lessen the participants felling of being part of a distance tuition course. The idea has been that the high number of drop outs from this type of courses is in some way connected to the lack of contact due to the distance between the participants. This lack of contact leads to diminishing commitment to the course on part of the students. To counteract this the courses were made to resemble classroom based education in as many ways as possible. Lectures have been given using a method that alows the students to ask questions wile looking at visual representations and listening to the teacher. A conference system has been used to allow the students to commu nicate with each other and discuss the courses. Here they have been able to use electronic signboards as well as so called chat-discussions were the participants talk trough text in real time. The graphical appereance of the conference system was also design imply the functions of a regular school with cafeteria, reception, lecture rooms etc as headers for the different conferences. (see fig. 1) Apart from lectures the students have also {9}

11 en begränsad version av Authorware Professional. Det bedömdes dock att deltagarna i kursen inte skulle komma att känna av begränsningarna i den mindre versionen i tillräckligt hög grad för att motivera inköp av den större. Som bildredigeringsverktyg har AdobePhotoshop använts. Programmet ger möjligheter till mycket avancerad manipulation och redigering av bilder och används i de flesta yrkessituationer där sådant arbete förekommer. För ljudredigering har olika program använts för MacOS och Windows. SoundMaker har lånats ut till elever med det förra operativsystemet, medan Gold- Wave har använts av elever med det senare. Undervisning: Som konferenssystem har FirstClass använts programmet är ett lättförståeligt system som dessutom har stöd för användande i webb-miljö. Vad det gäller system för fjärrgenomgångar och -handledningar har programmet Look@Me använts för enklare genomgångar. Tidigare användes programmet Timbuktu i samma syfte, men det övergavs då det ansågs överkvalificerat i sammanhanget långt ifrån hela programmets potential kom till användning i undervisningen. Däremot användes Timbuktu när det var nödvändigt att gå in och ta kontroll över en enskild elevs dator. (Se vidare avsnittet om handledning i kapitel 5: Genomförande ) Picturetalk Conference: En utveckling av de idéer som ligger bakom Timbuktu utgör programmet Picturetalk Conference. Här kopplar deltagarna upp sig mot en server där sedan en person har möjlighet att sända ut sin skärmbild till de övriga. Programmet innehåller också stöd för överföring av ljud. I princip motsvarar programmets uppbyggnad de funktioner som under kursen har upprättats med hjälp av Timbuktu och Look@Me och det har redan under den senaste kursens gång gjorts experiment med Picturetalk Conference i syfte att i framtiden integrera det i undervisningen. Distribution av programvara Det har varit ett mål för kurserna att kunna erbjuda deltagarna kunskaper i program som används i professionella sammanhang. Ett av problemen med detta ställningstagande är givetvis de höga kostnaderna med sådan mjukvara. Lösningen har blivit att upprätta att lånesystem där eleverna förbinder sig att återlämna programmen vid kursens slut. Rent praktiskt har detta gått till så att deltagarna har uppgivit vilka program de önskar låna på en särskild webb-sida vid kursstarten. Denna sida har sedan måst skrivas ut av eleven, undertecknas och skickas till Uppsala universitet som skött distributionen. I och med att önskemålen på programvara redan registrerats på nätet har universitetet haft möjlighet att bedöma hur många program som måste skickas ut, redan innan de påskrivna låneförbindelserna har nått fram. Det bör påpekas att detta inte är någon optimal lösning och att fördelarna med en kurs där alla elever kan erbjudas licenser på den aktuella programvaran vore avsevärda. Dock är kostnadsläget sådant att det är svårt att genomföra inom ramen för en universitetskurs normala budget. Elevregistrer För att ytterligare underlätta kursadministrationen automatiserades delar av elevregistret. I samband med att studenterna skrev in sig på kursen via ett webbformulär skapades ett personligt login som gav tillträde been offered individual instructions. The have been able to contact their asigned tutor to get personal help with specific problems. In this a number of tools have been used, from a simple phone call to instructions over the net (futher information on this in chapter 5. The realisation of the courses ) The individual instructions were design to meet with each students needs and of course to futher increase the contact between student and tutor and thereby lessen the mental distances. Registration The number of students on the different courses has been as follows: Spring -98: 101, autumn -98: 156 and spring -99: 134. The variation in the numbers of student has no relation to how popular the courses have been the number of available places has varied between courses and this is the reason the number of students varies. Due to the late advertising the courses have had difficulties in getting student to fill the available places. One course is an exception: During autumn 1998 the course was announced in the University catalogue of courses given this period. Due to this there were far a far greater number of students who registered their interest in the course than there were places: 1400 student applied of which 800 made the course their first choice. Software There are a number of things that is required of the software that are used in this type of course. There have to be tools for the basic designing: sound editing, interactive multimedia, graphics. There has to be software that enables the distance tuition to work and, finally there has to be software which are available in both Windows and MacOS versions (or similar programs for the different platforms). Multimedia production: In order to create interactive products Authorware Academic has been used. This software allows the user to {10}

12 till ett eget elevkonto på webben. Här kunde sedan studenterna ange vilka programvaror de behövde, och under kursens gång kunde de kontinuerligt kontrollera sina resultat. I slutet av kursen fanns här också en kursutvärdering. (Resultatet av denna redovisas senare i rapporten). På detta sätt centraliserades alltså data om deltagarna i en databas kopplad till webben. Genom personliga lösenord kunde studenterna oavsett studieort själva kontrollera aktuella studieresultat och vissa arbetsmoment kunde utföras smidigare genom att utnyttja databasen. Förutom sammanställningar av studieresultat användes databasen också till att göra personliga riktade massutskick, hantera administrationen kring programutlåning och resultaten av kursutvärderingen. Litteratur Följande titlar har använts som kurslitteratur under de olika kursernas gång: Vaughan, T, Multimedia: Making It Work (Osborne McGraw-Hill, Fourth Edition 1998) Kristof, R & Satran, A, Interactivity by Design (Adobe Press 1995) MASDA m.fl. Läromedel i olika mediaformer (Växjö universitet/uppsala Universitet/Umeå Universitet/ KTH, 1998) Bredvidläsningslitteratur Skolverket, Multimedia i utbildning (Skolverket, 1996) Lopuck, L, Designing Multimedia (Peachpit Press, 1996) Clark, M m.fl., Effektiv kommunikation med multimedia (Docendo Läromedel, 1996) do advanced programming without using actual computer code. Authorware Academic is a restricted version of Authorware Professional but it was decided that the student would not notice the difference to that extent that it was motivated to by the full version. For graphical editing Adobe Photoshop has been used. The program is used by most professionals and allows the user to do advanced manipulation and editing of images. The matter of sound editing had to be solved with different software for MacOS and Windows: SoundMaker was the choice for the former and GoldWave for the latter. Distance tuition: The conference system was build with FirstClass an easy to use software with support for web based conferences. Lectures have been given with the aid of Look@Me a software that is part of Timbuktu. The latter allows for very advanced connections between computers, but it was felt that all the necessary functions were covered by the Look@Me-part. For taking possession over student computers (see chapter 5 Individual instructions ), the full software was used. Picturetalk Conference: Building on the ideas behind Timbuktu, Picturetalk Conference work against a server and allows the users to connect to this and transfer the image of their screen to other connected to the same server. The software also supports transferring of sound in this way. The functions of Picturetalk Conference are basically the same as those achieved on the course by using Timbuktu and Look@Me and during the course there has been experiments with Picturetalk Conference with the aim to use this in future courses. Distribution of software In the balance between offering the students professional software and keeping the costs relatively low the solution has been to organise a system where the students borrow the software, signing a contract which binds them to return the software after the course has ended. The students have been able to register which software they want on a special web page. This page is then printed, signed and sent by the students to Uppsala university (which handled the distribution of software). Because the university can check the students requirements on the Internet it is possible to have the software ready before the written applications have reached its destination. The best solution would have been to offer the student licensed software there are much to be said about the benefits of such a system. Unfortunately this could not have been done within the limits of the course s budget. Student register To ease the administration of the student registers the whole process was constructed as a database, connected to the web. Students were able to register on the net and in the process were given a personal account where they could check current results. The database was also used to compose mail to larger groups of students and to handle the questionnaire which was made to examine the students opinions about the course (more on that in chapter 6) Literature Under the caption Litteratur in the Swedish text above are listed the titles that were used during the different courses. The caption Bredvidläsningslitteratur lists books that were regarded as supplementary reading. {11}

13 4. Kursdeltagarna De personer som deltagit i kurserna har utgjort en heterogen grupp. De har kommit från olika delar i landet, haft olika förutsättningar och befunnit sig på olika steg i sitt yrkesverksamma liv. Uppställningarna i det här kapitlet är ett försök att ge en överblick över deltagarnas sammansättning. Könsfördelning Det finns en tendens hos teknik- och datororienterade kurser att eleverna i mycket stor utsträckning utgörs av män. Följande förhållande har rått på de här kurserna: VT-98 HT-98 VT-99 Inskrivna: Män: 43 (43%) 85 (54%) 79 (59%) Kvinnor: 58 (57%) 71 (46%) 55 (41%) Som man kan se är könsfördelningen här relativt jämn, i fallet med den första kursen rör det sig t.o.m. om en kvinnodominans. Det är glädjande att kursen på det här sättet har kunnat nå ut utanför den traditionella gruppen datastudenter. Att procenten kvinnor är relativt hög under den första kursen kan förklaras med att den riktade in sig på lärare en idag i huvudsak kvinnodominerad yrkesgrupp. Men också de senare kursernas könsfördelning måste betraktas som ovanlig för den här typen av ämnen. Operativsystem Kursen har varit mån om att nå ut till personer som använder olika typer av datorer. Tanken har varit att alla skall kunna erbjudas att gå kursen, oavsett vilken plattform man valt att arbeta med. I detta avseende har deltagarna fördelat sig som följer: VT-98 HT-98 VT-99 Macintosh: Windows: (Okänt: 2 ) (Okänt: 3 ) I praktiken har det alltså bara rört sig om två typer av operativsystem. Mac OS är det dominerande systemet vad det gäller produktion av professionell multimedia, medan den höga andelen elever med Windows-datorer måste förklaras med att denna typ av plattform är vanligare bland privatanvändare. Geografisk fördelning Deltagarna i kurserna har varit utspridda över hela Sverige, somliga har t.o.m. tagit del av undervisningen fast de befunnit sig utanför landets gränser. Här följer tre kartbilder som visar hur eleverna har fördelats sig geografiskt på de tre olika kurserna. 4. The students The following is an attempt to describe, statistically, the heterogenous group of people that has participated in the courses. Gender statistics There is a tendency with courses in computer related subjects that most of the participants are male. The following statistics shows the reltionship between the genders during the courses: Spring -98: Male 43%, female 58% Autumn -98: Male 54%, female 46% Spring -99: Male 59%, female 41% As can be seen, there is a relatively even proportion between the sexes (with a domination of female students during the first course). This indicates that the course has reached outside of the traditional, male-dominated group of computer students. The domination of female students during the first course can probably be explained by the fact that the target group of the spring term -98 were teachers a group dominated by women. Platform It has been the policy of the course not to exclude anyone from the education on the bases of which kind of computer they are using. {12} These statistics show the different operative systems that have been used: Spring -98: Macintosh: 8, Windows: 93 Autumn -98: Macintosh: 18, Windows: 136 Spring -99: Macintosh: 4, Windows: 127 As we can see only two types of platforms have been used. Mac OS is the dominating system in professional manufacturing of multimedia. The high percentage of students with Windows-computers can be explained by the fact that this is the most common type of comupter for private users. Geographical statistics The aprticipants of the course have come from

14 Vårterminen 1998 Vissa variationer är enkla att förklara. Relativt den först hållna kursen (från våren -97) har andelen deltagare från Norrland ökat. Med största sannolikhet beror detta på att Umeå tillkommit som kursort. Ökningen i antalet elever från Stockholmsområdet hösten -98 kan på samma sätt spåras till tillkomsten av KTH bland arrangörerna. Uppsala läns uppgång samma termin har sin orsak i den höga andelen studenter från Uppsala Höstterminen 1998 Det är svårt att se några tydliga tendenser i den geografisk spridningen. Som positivt måste ses att större delen av landet finns representerat under samtliga kurser, samt att studenter stationerade utanför Sveriges gränser har haft möjlighet att deltaga. all over Sweden, there are even some that have taken part of it from abroad. Above are shown three maps to illustrate how the students are allocated geographicallt, starting fram the far left with spring term 1998, going on to autumn -98 and spring -99 on the next page. It is hard to see any definate tendencies in the geographical distribution. A positive thing is that most of Sweden is represented in all three courses, and that students have been able to participate from foreign countries. Some of the variations are easy to explain. During the last two terms, there has been an increase of participants from the northern parts of Sweden. This is probably because it has been made possible to take the course at Umeå university. The explanation for the increase of students in the vicinity of Stockholm can be explained in the same way, only there it is KTH which is the new centre of the course. There are also many students from Uppsala university during autumn -98 (but this is bacause the couse was announced in the university catalogue that term). However, there are a few varietes that are harder to explain: the province of Dalarna shows a sudden increase in spring -99, and the province of Värmland is only representated in autumn -98. {13} Age Diagram 1-3 above show the age statistics on the treee courses: As can be seen, the courses show very different results. During spring -98 there is relatively little difference between the age groups. In autumn -98 the younger groups dominate the course and during spring -99 the younger domination remains but is less pronounced. The explanation of these proportions is probably found in the way the courses have been presented to the students. During spring -98, the focus was mainly on teachers. This catecory has a comparatively high avarege age, and this is reflected in the age distribution. The

15 universitet (något som i sin tur beror på att kursen utannonserades i universitetets kurskatalog denna termin). I övrigt finns en rad variationer som är svårare att förklara: Dalarna uppvisar en plötslig ökning under våren -99, Skåneområdet varierar kraftigt och Värmland finns bara representerat under hösten -98. Vårterminen 1999 Ålder Deltagarnas ålder åskådliggörs här i sju olika åldersgrupper: % Vårterminen diagram 1: Åldersfördelning VT % Höstterminen diagram 2: Åldersfördelning HT-98 course for the autumn term of that year was advertised in the University catalouge and was opened up for a broader public. The result of this was a record high number of applicants and, quite naturally, the main body were university students a group mainly consisting of people under 30. In spring -99, finally, the course was not announced in the catalouges, but was open for everybody as before. The result of this seems to be a continued dominance of the young, but still a considerable increase of older people. {14}

16 % 30 Vårterminen diagram 3: Åldersfördelning VT-99 Alla tre kurserna visar sinsemellan mycket olika resultat. Under den första kursen är åldersfördelningen mycket jämn, under den andra finns en mycket stor dominans av den yngsta gruppen, medan den sista kursen har en mer försiktigt övervikt mot yngre deltagare. Förklaringen på dessa olika förhållanden står troligen att finna i det sätt som kurserna har presenterats för eleverna. Under våren -98 var, som redan nämnt, kursen inriktad på lärare. Denna yrkesgrupp har en relativt hög ålder som också avspeglar sig på åldersfördelningen. Hösten samma år annonserades kursen i kurskatalogen för universitetet samtidigt som kursen öppnades för alla. Resultatet blev rekordmånga anmälda och, ganska naturligt, en övervikt på universitetsstudenter en grupp som i huvudsak utgörs av personer under trettio år. Våren -99 slutligen, annonserades inte kursen ut i kataloger, men var öppen för alla som tidigare. Resultatet tycks ha blivit en fortsatt dominans för den unga gruppen, men samtidigt en avsevärd utjämning från föregående termin. {15}

17 5. Genomförande Den inledande kontakten med kursdeltagarna togs genom ett upprop över Internet. Här kunde deltagarna ange vilka program de behövde låna av kursorterna samt få en känsla för att kursen har kommit igång. Samtidigt fungerade uppropet som en kontroll på elevernas engagemang det är sannolikt så att de som inte gav sig tid, eller hade möjlighet, att deltaga här heller inte skulle ha fullföljt kursen. Genomgångar Fjärrgenomgångar har varit en av de modeller där kurserna har profilerat sig. Syftet med dessa har varit att genomföra ett slags föreläsningar/lektioner på distans. Eleverna skulle dels ha möjlighet att följa de demonstrationer som läraren genomförde grafiskt/visuellt, dels stå i telefonkontakt med denna och kunna ställa frågor under genomgången. Genomgångarna har använts för att introducera grundläggande kunskaper i hanteringen av kursens programvara. Så har t.ex. introduktionerna till Photoshop, Authorware och kursens ljudredigeringsprogram skett i form av distansgenomgångar. För att underlätta för eleverna att deltaga i genomgångarna har samma lektion hållits under flera olika tillfällen och alltid efter vanlig arbetstid. Eleverna har fått föranmäla sig till det tillfälle som passade dem bäst. På så sätt har fördelarna med en gemensam genomgång kunnat kombineras med de mer fria former som utmärker distansundervisning. Trots detta har intresset för distansgenomgångarna varit tämligen lågt. Vissa försök att har gjorts med att öka intresset genom att införa två olika nivåer på genomgångarna, där eleverna har kunnat välja vilken nivå som passar dem bäst. Själva utförandet av genomgångarna förtjänar också beskriva närmare. Den mjukvara som har tagit till hjälpt har i detta fall varierat över tid. I de första kurserna användes programmet Timbuktu, men efter hand ersattes det av Look@Me. Det senare är i själva verket ett delprogram till det förra och det bedömdes att de funktioner som ingick i Look@Me var tillräckliga för kursens behov. Båda programmen har således använts till samma sak: Över nätet kopplar de elever som deltar i genomgången upp sig mot lärarens dator. Samtidigt har alla inblandade kontakt med varandra via en telefonkonferens. Läraren kan sedan muntligt berätta om programmet som skall demonstreras samtidigt som han visar på sin dator hur det fungerar. Genom Timbuktu eller Look@Me kan då eleverna se lärarens skärmbild på sina monitorer och där följa vad han gör. Eleverna kan ställa frågor under lektionens gång och läraren har möjlighet att omedelbart demonstrera lösningar på elevernas problem. 5. The realisation of the courses The first contact with the students was made over the Internet. Through web pages the students could state which software they needed to borrow. This contact also functioned as a first test of the students interest in the course. Those who did not make this initial meeting on the Internet would probably not go through with the course. Lectures Basic introductions to different softwares have been the subject of a number of distance lectures during the courses. The aim of this lectures has been to combine visual demonstrations with audial communication. To allow as many of the students as possible to attend the lectures they have been given at several occasions and always after office hours. In this way it was possible to combine the freedom associated with distance tuition with this kind of joint lectures. The interest in the distance lectures has been relatively low and there has been experiments with two levels of difficulty to better suit the students. A distance lecture was performed in this way: The software that was used was either Timbuktu or Look@Me (the latter is in fact a {16} part of the former the functions that have been used are the same in both cases). This software enables the student to connect to the teacher s computer and see his/her screen on their own monitors. This has been combined with a telephone conference, allowing the student to ask questions during the demonstration (fig. 2). Some universities have used another type of distance lectures one that doesn t allow the same level of interaction between teacher and student, but lets the students decide when they want to attend. This variant has used a technology that lets the teacher record his/her computer screen during a demonstration. The recording can then be equipped with instruc-

18 Vissa kursorter har använt sig av en annan variant i genomgångarna med inspelade instruktioner. Detta har gått till så att läraren genomfört en genomgång helt själv. Dennes instruktioner, samt skärmbild har samtidigt spelats in och kan sedan överföras till CD-ROM och distribueras till eleverna eller läggas upp i konferenssystemet så att eleverna själva kan ta hem dem. På detta sätt kan eleverna själva välja när de vill se på genomgången och de har även möjlighet att spola fram och tillbaka i den. Däremot förloras givetvis alla fördelar som genomgången i realtid för med sig vad det gäller kontakt mellan lärare och elev. Handledning Som redan nämnts har ett viktigt led i processen att öka distansundervisningens närhetskänsla varit möjligheten att utnyttja läraren som handledare. I denna roll har läraren kunnat koncentrera sig på en elevs individuella problem och dessutom haft möjligheten att anpassa sin undervisning så att den bäst gynnar just den eleven. En stor del av handledningen har dock främst skötts via konferenssystemet. Deltagare har skrivit frågor i konferenserna eller lämnat frågor till sin handledare i dennes brevlåda i konferenssystemet och i vissa fall bifogat filer som läraren har kunnat titta på. I dessa fall har läraren för det mesta svarat på samma sätt, eller med ett telefonsamtal. I några fall har dock den nya tekniken kunnat användas till fjärrhandledning. I dessa fall har läraren kunnat koppla upp sig mot elevens dator och sedan ta kontrollen över den. På sin egen monitor har läraren kunnat se Fig. 2 Distansgenomgång elevens skärmbild i ett fönster och så sätt har han eller hon haft möjlighet att undersöka precis vilka problem eleven har med sin dator. Främst är det svårare tekniska problem som löst på det här sättet, men med en tillräckligt snabb uppkoppling finns naturligtvis möjligheten att föra längre diskussioner kring vissa problem på det här sättet. Möjligheten för både lärare och elev att kontrollera datorn samtidigt som man diskuterar uppgiften (på telefon eller via ett konferenssystem) gör tional sound and distributed to the student by CD-ROM. Individual instructions An important goal during the courses has been to bridge the feeling of distance between teacher and student. One way of doing this has been for the teachers to act as individual tutors in some cases. The students have been able to contact their teachers for individual instruction whenever they felt they needed to. Most of these instructions have been transmitted by way of the conference system. The students have left questions in the teacher s mailbox and he/she has answered them and in some cases commented upon files containing the students work. In some cases a different technique has been used. Here the teacher accesses the student s computer and takes possession of it. In this way the teacher can observe the student s screen on his/her own and control the student s computer. In this way the teacher can solve the student s problems directly even over a great distance. This type of individual instructions has many of the advantages of traditional tuition especially when it is possible for the teacher and student to simultaneously discuss the problem on the telephone (fig. 3). Seminars Seminars have been another way to create a sense of nearness in spite of the distance. The idea has been to make the student feel as a group to make it easier for them to contact each other. But the seminars have had an educational function as well. The students have been given an assignment that they have to solve together. In doing this they have used the conference system and posted their opinions on the web. The others have read their statements and commented on them. In this way a discussion has been formed. The quality of these discussions has varied some have been very open {17}

19 Fig. 3 Distanshandledning att denna form av handledning kommer att påminna om närundervisning. Seminarier Seminarier har varit ännu ett sätt att minska nackdelarna med distansundervisning. Här har tanken varit att skapa större kontakt deltagarna emellan att få eleverna att känna sig som en grupp. Sätter att genomföra seminarierna har varierat något mellan olika kursorter och uppgifter, men mediet har alltid varit konferenssystemet. Seminarierna har gått ut på att deltagarna har fått en, mer eller mindre komplex, frågeställning att lösa tillsammans. Sedan har eleverna kunnat skicka in inlägg som läses och kommenteras av alla. Som alltid i den här typen av diskussioner har kvaliteten varierat. I många fall har dialogen fått ge vika för längre inlägg som sammanfattar hela uppgiften, men i andra fall har faktiskt en levande diskussion förts där frågeställningen besvarats med en gemensam insats. Övningar Övningarna har fungerat som deltagarnas instuderingsuppgifter. I samband med dessa har ingen direkt lärarehandledning getts utan uppgiften har ansetts kunna lösas med enkla steg-för-steg-instruktioner som distribuerade till eleverna via nätet och på CD-ROM. Antalet övningar har varierat beroende på momentet men de har alltid varit helt frivilliga tanken har varit att eleverna skall få möjlighet att själva sätta sig in i programmens möjligheter på en grundläggande nivå. Arbete i grupp Tekniken med konferenssystem på nätet och fjärrgenomgångar med t.ex. Look@Me möjliggör genomförandet av grupparbeten också på distans. Detta har givits särskild tyngd i kursens pedagogiska/metodiska planer eftersom man här kan integrera ett viktigt moment från närundervisningen direkt i distansutbildningen. Grupparbeten stärker elevernas kontakter sinsemellan och innebär också flera pedagogiska poänger som är svåra att uppnå om varje deltagare sitter isolerad på sin studieort: Möjligheten att diskutera erfarenheter med andra i samma situation, tillfälle att se ämnet ur andra deltagares synvinkel, utrymme att förklara sina egna slutsatser för andra och därmed befästa sin kunskap etc. to all the participants opinions, some have answered the assignment with just a couple of longer statements without any real preceding debate. Exercises With each part of the course it has been possible for the students to refine their skill with the help of exercises. These have been distributed on the Net and have included a step-by-step instruction. In this way the students have been able to do as many exercises as they have felt they needed in their own time, without direct instructions from the teacher. Group assignments The conference system and the technology practised in the distance lectures make it possible to use group assignment in spite of the distances. It is particularly important to develop a method to do so because it enables a crucial part of classroom based education to be incorporated in distance tuition. Group assignments function as reinforcement of the group identity and have several pedagogical points: In groups, the students can discuss their experiences with people in the same situation, and by explaining their own conclusions they can test them against the others viewpoints. Regarding the subject of multimedia in the professional life a multimedia product is seldom the work of one person. With the group assignment the students have a possibility to try working in a way that resembles that of the professional. The students have had a lot of influence in the forming of the smaller groups. They have been able to post their ideas in the conference system seeking others interested in working on the same project. The foremost means of contact within the groups has been the conference system. Each group has been assigned a separate conference for their discussions. Some of the groups have been able to meet face to face something that {18}

20 Vad det gäller ämnet multimedia finns det dessutom klara poänger med arbete i grupp då framställandet av multimediaprodukter i yrkeslivet sällan är ett enmansarbete. Under den första kursen i multimedia på distans sköttes gruppindelningarna helt och hållet från lärarnas sida. På de här aktuella kurserna har man försökt att införa ett större elevinflytande vad det gäller valet av grupptillhörighet. Deltagarna har t.ex. fått utlysa idéer till projektarbeten i konferenssystemet för att se om andra elever är intresserade av att ansluta sig till projektet och bilda en grupp. Gruppernas främsta kontaktmedel har varit samtalen i konferenssystemet, här har varje grupp tilldelats en egen konferens att hålla sina diskussioner i. Några få grupper har haft möjligheten att träffas i det fysiska rummet något som faktiskt har inneburit ett problem från lärarsidan eftersom det då varit omöjligt att få någon insyn i gruppens pågående arbete. Till sist måste det påpekas att grupparbetena har varit något av kursens problembarn. Många deltagare har inte varit helt nöjda med arbetsformen och det är inte alltid som kontakten mellan gruppmedlemmar har fungerat tillfredsställande. Mer om detta står att läsa om i nästa kapitel: Resultat. Projektarbete Avslutningen på kursen (eller på delkurs II i fallen VT-98 och HT-98) utgjordes av ett projektarbete. Här fick deltagarna själva välja vad de ville arbeta med och under vilka former. Grupparbete uppmuntrades och målet var att skapa ett litet multimediaprogram, utformat på vad sätt som eleverna själva tyckte var lämpligt. På detta sätt kombinerades träning i de förvärvade färdigheterna med insikt i vilka frågeställningar som är viktiga vid produktion av multimedia. En del orter uppmanade eleverna att utföra en del av arbetet med hjälp av Authorware för att begränsa rena www-produktioner och tvinga fram ytterligare träning i användandet av författarverktyg. Andra orter såg webbproduktionerna som viktigare än arbete med författarverktyg och uppmuntrade istället sådana projekt. Projektarbetet tilldelades sex veckor i kursplaneringen och de personer som arbetade i grupp skötte kommunikationen via e-post och konferenssystemen. I det senare hade man också möjlighet att lägga upp större filer till kommentar för övriga gruppmedlemmar. actually has been a problem for the teachers, since they have had no possibility of looking into the work of these groups. Finally it must be said that the group assignments have been something of a problem. Many of the students have expressed discontentment with this way of working. More of this in the next chapter. Projects The final exam on the course has been the carrying through of a project. In this the students have been able to choose whether they wanted to work alone or in a group and also what subject they wanted to work with. Group assignments were encouraged and the goal was to create a multimedia product. In this way the students could practise what they had learned while gaining insight in questions vital for the making of multimedia. At some universities the students were asked to use Authorware to make the product. At others, the focus was on web-related productions. This assignment was given six weeks in the planning of the course and the communication between the group members was made using and the conference system. The latter has also been used to transfer large files between the group members. {19}