EDU.fi/svenska/laromedel/ifokus Forskning i fokus Funktionella material

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EDU.fi/svenska/laromedel/ifokus Forskning i fokus Funktionella material"

Transkript

1 Funktionella material fyller alltid ett uttalat behov Manus: Jarl B. Rosenholm och Mika Lindén, Åbo Akademi, Spetsforskningsenheten för funktionella material (FunMat) Materia är allt som vi kan röra vid, och självklart är att materia utgör en oskiljaktig del av vårt dagliga liv. Det enklaste sättet att gruppera materia är att i första hand dela upp den i oorganiska, metalliska och organiska material. Exempel på oorganiska material är berggrunden och ur den utbruten sten (gruvdrift). Förädlade kan stenarna vara mycket värdefulla såsom ädelstenar, eller tekniskt särskilt hållbara såsom termalt stabila och starka keramer. Metallerna är utvunna ur berggrunden i form av mineraler. De fyller ett mycket brett behov i och med att de är elastiska, leder elektricitet och har ett socialt värde såsom guld, platina, silver m.m. De organiska materialen kan vara naturliga såsom trä, eller konstgjorda såsom plaster. I de flesta fallen utvinns de organiska materialen ur förnybara råämnen, de är alltså naturvänliga material. Material som innehåller komponenter ur dessa olika grupper kallas kompositer och kombinerar de olika komponenternas fördelaktiga egenskaper. Funktionalitet Ordet funktionalitet kan förstås på många olika sätt. Den vanligaste tolkningen torde vara att materialet fyller en funktion, men denna funktion kan vara passivt estetisk (ädelstenar, smycken), stödande biologisk (konstgjort ben) eller aktivt teknisk (maskindelar). I figuren nedan knyter vi samman olika innehåll hos ordet funktionalitet. Vi utnyttjar den partikulära formen, emedan man på detta sätt lättast kan illustrera storleksklasserna. Figur 1. Funktionaliteten ökar i regel med materialets komplexitet som återspeglar sig i ökade storleksklasser. Grunden för funktionaliteten kan dock ligga i de först syntetiserade molekylerna, deras associat, de första partiklarnas ytmodifiering, deras aggregat eller deras kompositmaterial. Startar vi från atomära råämnen och sammankopplar (syntetiserar) atomerna till molekyler har vi tillfört molekylstrukturen en första funktionalitet och intelligens. De en Ångström ( 0,1 nm) stora molekylerna kan i ett större sammanhang leda till önskvärda följder (medicin) eller oönskade följder (gift), t.ex. när det gäller människor. På grund av strukturen och atomernas egenskaper samverkar molekylerna då de kommer i kontakt och det kan bildas associat som besitter egenskaper som påverkas av den ursprungliga molekylstrukturen. Denna repetition fortsätter så länge som associatstrukturen hålls intakt. I regel leder olika störningar, t.ex. den Brownska värmerörelsen, till att tillväxten av enhetsstrukturen (enhetskristallen) bryts inom området 1 10 nm. 1

2 I stället börjar dessa enhetsassociat (enhetskristaller) växelverka och den fortsatta reaktionen leder då till koagulat hos vilka enhetsdelarna sammanbinds (cementeras) av mindre organiserade molekyler. De så bildade enhetspartiklarna är vanligen i storleksklassen nm och betraktas ofta som de minsta partikelenheterna. Anmärkningsvärt är att partikelformen (sfärisk, nålformad eller skivlik) fortfarande kan besitta det ursprungliga molekylära intrycket. Aggregeringen kan fortsätta till mikrometerstorlekar, men nu styrs växelverkan i regel av det omgivande mediets fysikalisk-kemiska egenskaper. I oljemiljöer minimeras den attraktiva växelverkan mellan partiklarna. I vattenmiljöer minimeras å andra sidan polariteten, såsom den elektrostatiska växelverkan. Man kan nu kontrollera aggregeringen fysikaliskt (temperatur) och kemiskt (ytmodifiering). Man talar alltså om ytkemisk kontroll eller funktionalisering inom mikrometerområdet, men samverkan mellan kemikalierna och partiklarna (adsorptionen) sker på molekylärt (Ångström) avstånd. För att förstå storleksklassernas betydelse för växelverkan kan vi tänka på gruvdriften och processeringen av mineraler. Sönderdelningen av stenar (stora aggregat) kan ske så att man krossar dem med hårda slag, klyver dem under stark press eller sliter ner dem genom malning. Figur 2. Slitage eller malning av stenar leder till mycket små partiklar. Klyvning under tryck leder till relativt sett lika stora grova partiklar. Slag krossar stenen till partiklar med en bred storleksfördelning. Såsom bilden visar sönderfaller stenen i alla tre fall, men vi ser att storleksfördelningen för partiklarna varierar kraftigt. Detsamma sker också vid partikeltillväxt under okontrollerade omständigheter (polydispersitet). Anta att vi kan samla upp partiklar inom samtliga dekadiska klasser från en Ångström (0,1 nm) till 10 millimeter (10 7 nm). Då kan vi illustrera partikelklassernas (pulvrens) beteende med följande schematiska figur. 2

3 Figur 3. Partiklar kan på basis av sitt pulverbeteende fördelas i olika storleksklasser som sträcker sig från 10 mm (10-2 m) partiklar till en Ångström (10-10 m) stora molekyler. De främsta pulver-egenskaperna är kohesion, flytbarhet och vattenbehov. Med minskad storlek beror egenskaperna i allt högre grad på attraktion eller repulsion mellan partiklarna. Det skuggade området ( m) representerar storleksklassen där partiklarna har utpräglade egenskaper s.k. nanoegenskaper. Vi beskriver varje partikelklass med termerna sammanhållning (kohesion) och utflöde (fluiditet) som är relaterade till klassens vattenbehov. Det är enklast att beskriva förändringen genom att börja med den största storleksklassen (från vänster till höger i Figur 3). Partikelklassen 1 10 mm ( m) motsvarar sanden på badstranden. När vi går i sanden flyter sanden undan fötterna med relativt litet motstånd (stor fluiditet). När vi når vattenlinjen blir däremot den våta sandbädden ( m partiklar) så hård att vi t.o.m. kan köra bil på den! Orsaken ligger i att vattnet väter sandpartiklarna och vatten-bryggan mellan partiklarna besitter denna överraskande styrka (kapillaritet). Fluiditeten minskar, men vattenbehovet ökar inte nämnvärt för ett och samma sandprov. Inom storleksområdet mikrometer ( m) ökar klyvningsytornas antal per partikel och alla ytor besitter en mycket stor okompenserad ytenergi. Vid malning ökar ytenergin så mycket att finfördelningen i stor sett upphör trots att malningen fortsätter och pulvret uppvisar en betydande kohesion (ökad attraktion mellan partiklarna). Om vatten finns tillgängligt binder ytorna en allt större fraktion vatten för att minska på ytenergin. Av samma orsak sprutar man vatten i borrhålet då man borrar i sten. Alla dessa effekter hänför sig till ytornas energibalans (funktionalitet), d.v.s. till deras ytkemi. Anmärkningsvärt för partiklar inom det traditionella kolloidala området ( m) är att värmerörelsen övervinner gravitationen! En vanlig partikel börjar flyta i luften och kallas i dagligt språk damm eller aerosol. Fluiditeten hos dessa system liknar den hos gaser. Trots den ökade ytandelen leder den termala repulsionen i ett slutet kärl till en samtidig extremt hög kohesion på grund av att medelavståndet mellan (utrymmesbehovet hos) partiklarna ökar. I en vattenmiljö är naturligtvis 3

4 vattenbehovet hos sådana extremt högt. Man kan beskriva partikelväxelverkan och partikelbeteendet (association) i detta tillstånd med molekylära naturlagar. Man kan t.ex. visuellt observera kristallbildning av partiklar till kolloidkristaller som strukturellt motsvarar jonkristaller. För att markera denna skillnad från pulverbeteende har man infört en helt egen lista av benämningar (nomenklatur): De olika slagen av pulverbeteende är genom sina säregenskaper bundna till speciella storleksklasser med egna namn. Kolloidala partiklar Mikroskopiska partiklar Makroskopiska partiklar Stabila suspensioner Ostabila dispersioner Ostabila blandningar (soler) Sammanbundna geler Agglomerat Aggregat (koagulat) Lösa flockulat Aggregat Aggregat Den fortsatta reaktionen mellan enhetskristaller som leder till enhetspartiklar kan alltså benämnas begränsade sol gel-övergångar. Under den senaste tiden har man infört benämningar med förleden nano (nanoteknologi, nanovetenskap). Oftast används dessa ord av personer som saknar kunskap om förledens betydelse annat än i fråga om storleksklassen. Till och med här finns det oklarheter, emedan de hänvisar till endast en del av hela nanometerområdet. I stort sett alla benämningar inom nano-vetenskapen är lånade från yt- och kolloidvetenskapens 150- åriga utvecklingshistoria. Likaså är de (optiska, elektriska, magnetiska o.s.v.) egenskaper (funktionaliteter) som det hänvisas till först upptäckta av yt- och kolloidforskare. Dessa säregenskaper är yteffekter till sin natur! Ner till cirka 10 nm kan man för de vanligaste substanserna särskilja mellan ytmolekyler och bulkmolekyler, men inom det utvidgade kolloidala 1 10 nm ( m) storleksområdet (det skuggade området i figur 3) dominerar ytfasen över den obefintliga bulkfasen. Dessutom leder enhetskristallernas associering och cementering till en oordning som utsläcker nano-funktionalieten. Det bör speciellt påpekas att nanoeffekten ökar exponentiellt då man går mot mindre storlekar. Ett praktiskt exempel på hur den diskuterade yteffekten har observerats finns inom mineralprocesseringen. Man använder traditionellt siktning vid separering av partikelstorlekar. Som grund för andelen partikelklasser använder man den siktade massan och partikelstorleken. Som resultat finner man sådana benämningar som återges i figur 4. 4

5 Täthetsskillnad (g/cm 3 ) Figur 4. Partikelstorlekens inflytande på pulvers beteende beskrivs av benämningar som stora ( 2000 m), sandlika ( 200 m), katalytiska ( 50 m) och kohesiva ( 20 m). Man använder alltså benämningar som stora, sandlika, katalytiska och kohesiva. Egenskaperna motsvarar grovt taget den detaljerade bild som diskuterats ovan. Lika vanligt är att kalla den finaste partikelklassen siktförlust. Vad man inte inser då är att denna partikelandel trots sin blygsamma massaandel har den största ytfraktionen. Behandlas partikelfraktionerna ytkemiskt återfinns den största andelen av ytbehandlings-medlet på denna siktrest. Även i torrt pulver tillsätts kolloidpartiklar för att fluidisera det då dispersionsvätskor inte kan användas (masungskalk). Materialsyntes genom självassociation Partikelstorlek (mikrometer) Små partiklar eller material med en stor specifik ytarea (dvs. area/g material) kan även syntetiseras utgående från molekylära dimensioner. Ett modernt sätt att tillverka material med stor ytarea är att syntetisera högporösa material där ytaktiva organiska molekyler (t.ex. tvålar) används för att styra oorganiska reaktioner i önskad riktning (templating). De ytaktiva molekylerna har sålunda en strukturkontrollerande roll i materialsyntesen. Ytaktiva molekyler har förmågan att självassociera till såkallade supramolekylära associat, även kallade miceller, som består av ett större antal molekyler. Denna egenskap beror på de ytaktiva molekylernas tudelade struktur, där en del av molekylen är vattenlöslig medan en annan del är oljelöslig. I vattenlösning bildas då miceller, som kan vara sfäriska eller cylindriska. De vattenlösliga delarna av molekylerna bildar ett yttre skikt mot vattnet, medan de vattenolösliga delarna av molekylen göms undan inne i aggregatet. Detta visas schematiskt i figur 5. Vattenolösliga komponenter, t.ex. olja, kan göras vattenlösliga i närvaro av miceller, eftersom oljan kan lösa sig inne i micellerna. Detta utgör grunden för hur tvättmedel fungerar. En annan välkänd struktur som är uppbyggd av ytaktiva molekyler är cellmembranet, men inom biologin kallas dessa molekyler inte tvålar utan lipider. Grundstrukturen hos dessa molekyler är dock i stort sett mycket lik strukturen hos tvålmolekyler. 5

6 + N a) b) c) d) e) Figur 5. Schematisk beskrivning av de olika syntesstegen vid syntes av porösa material via självassociation. a) En ytaktiv molekyl bestående av en kolvätekedja och en polär (i detta fall katjonisk) huvudgrupp b) en sfärsik micell c) en cylindrisk micell d) cylindriska miceller och oorganiska komponenter bildar en ordnad struktur via självaggregation e) ett poröst material efter avlägsnande av den organiska delen genom jonbyte eller förbränning. Vid syntes av högporösa oorganiska material polymeriserar nanoskopiska oorganiska oligomera molkyler eller nanopartiklar kring micellerna under bildandet av en organisk-oorganisk blandmaterialstruktur (komposit). Denna struktur kan göras porös genom behandling vid temperaturer över cirka 300 o C. Vid dessa temperaturer brinner den organiska delen, medan den mer värmebeständiga oorganiska delen kvarstår och vi har ett poröst material. En bild av ett sådant material visas i figur 6. Denna bild är tagen med ett transmissionselektronmikroskop med vilket man kan visualisera strukturer som är mycket mindre än de som ett optiskt mikroskop kan urskilja. Figur 6. Transmissionmikroskopibild av ett poröst kiseloxidmaterial (SiO 2 ) som syntetiserats i närvaro av miceller. De ljusa delarna visar porer, medan de mörka delarna på bilden är SiO 2. Observera att diametern hos porerna i detta fall är endast cirka 3 nm, dvs. 0, m. Denna typ av material kan ha en mycket stor ytarea (typiska värden är m 2 /g, dvs. 4 g material har en yta som motsvarar ytan hos en fotbollsplan) på grund av sin höga porositet. Av denna anledning är dessa material intressanta för användning inom så olika tillämpningsområden som katalys, kontrollerad läkemedelsfrigöring, gasdetektion, molekylär separation, elektronik och vattenrening. 6

7 Ytstruktur och ytenergi Vi har nu klart för oss att storleksordningen spelar en avgörande roll då vi diskuterar funktionalitet och att varje storleksklass kan beskrivas genom en speciell egenskap. Vi bör härvid observera att storleksordningen illustrerats med partiklar (tre dimensioner), men fenomenen gäller likväl för fibrer (två dimensioner) och ytor (en dimension). En klar bild av ytegenskapens beroende av den atomära/molekylära närstrukturen ger följande figur. Figur 7. Fasta ytor är inte atomärt släta, utan består av ytformationer och håligheter (dislokationer). Beroende på snittet genom materialet kan brottytan ha mycket olika egenskaper (öppna och slutna cirklar) och bindningssäten (strecken utifrån ytan). Alla ytor består på den atomära/molekylära skalan av brottytor som karakteriseras av omättade bindningar (ytenergi), vilka leder t.ex. till kemisk (och ibland katalytisk) aktivitet. Beroende på klyvnings- eller tillväxtriktningen får ytorna avsevärt olika egenskaper. Detta illustreras i figur 7 av att sekvensen av de fyllda (sur egenskap) och öppna (basegenskap) cirklarna varierar (Ångströmnanometer skala). Vi väljer detta som ett exempel på mekanisk (fysikalisk) funktionalitet. Det bör noteras att även naturmaterial besitter en bred skala av storleksordningar. Figuren 8 nedan visar linstråets struktur. Figur 8. En schematisk illustration av linstråets (2 3 mm) mindre beståndsdelar som sträcker sig ända ner till nanometernivån (4 10 nm). Källa: Åsa Korsman Vi kan vid kemisk ytmodifiering koppla (re)aktiva kemikalier till ytan speciellt vid de i figur 7 utritade omättade bindningssätena och ge materialet en ny egenskap eller funktion. Vi kan göra hydrofoba 7

8 (vattenavstötande) ytor hydrofila och tvärtom. Vi kan också molekylärt förankra speciella kemiskt (re)aktiva grupper på detta sätt. Vi kallar detta ytkemisk funktionalisering. Figur 9. Molekylära katalyter kan förankras (immobiliseras) med kopplingskemikalier (spacers) i partiklar (support) för att man bättre skall kunna kontrollera deras fördelning i reaktorn. När vi talar om funktionella material inom nanoteknologin avser vi material som producerats med kolloidkemiska (fysikalisk-kemiska) medel och som ofta sammanfogats till millimeter-centimeterstora funktionella (elektroniska) enheter (devices). Karak-teristiskt för dem är att de svarar på en speciellt pålagd utomstående stimulering. Exempel på sådana anordningar är indikatorer, sensorer och transistorer. Indikatorerna kan vara mycket enkla, t.ex. lackmuspapper som är impregnerat med en indikator som doppad i vattenlösning med sin färg anger vilket ph-värde vattnet har. Sensorerna kan vara värmekänsliga polymerer som anger temperaturen genom färg- eller kontrastförändring. Transistorerna är bekanta för de flesta. De innehåller en elektronkälla som under en pålagd spänning matar elektronerna genom ett spärrskikt till ett mottagarskikt. Detta ger upphov till en elektrisk signal som förstärks i t.ex. radioapparater. Dessa funktionella material kan vara både oorganiska och organiska. Den moderna nanoteknologin förutsätter intelligenta material. I de flesta fall betyder detta att materialen svarar på den yttre stimuleringen endast under speciella betingelser. Icke behöriga skall alltså inte ha tillgång till den lagrade informationen. Ett exempel på sådan intelligens är tryckta superparamagnetiska givare (Figur 10). Överklädd med ett ogenomskinligt tunnskikt kan den tryckta avbilden i detta fall endast avläsas i ett magnetfält! Figur 10. Ett exempel på ett intelligent nanoteknologiskt material är superparamagnetiska järnoxidpartiklar som ger gensvar endast i ett pålagt magnetfält. Suspenderade i bläck kan man med bläckståleskrivare (InkJet) trycka komplicerade elektroniska kretsar. 8

9 På motsvarande sätt kan man använda fluorescenta (självlysande) partiklar i trycksvärta som efter belysningen ger gensvar först efter en tid och inom ett bestämt våglängdsintervall. Som exempel på mekaniskt gensvar kan nämnas metallfolier med minne. Minnet är ett resultat av den speciella struktur som uppkommer då legeringsmetallpartiklarna bildar associatstrukturer inne i metallen. Om man bucklar till folien återtar den sin ursprungliga form först efter att man värmt upp den. De flesta intelligenta material är sammansatta av flera olika material, så kallade kompositer. Sådana har sedan länge använts för att öka säkerheten hos sedlar och kreditkort. Mera avancerade kompositmaterial finner man idag t.ex. i läkemedelsförpackningar. Förpackningarna bevakar t.ex. att åldringar tar sina piller i rätt tid och kan t.o.m. elektroniskt (per mobiltelefon) meddela detta till närvårdaren och läkaren. Man kan med olika funktionella material följa förpackningars integritet och att den förpackade varan uppfyller givna specifikationer. Redan nu testas sådana dekaler i köpcentrum på vilka man centralt kan ändra prisuppgifterna. Användningen av funktionella och intelligenta material ligger dock trots pilotprojekten ännu i sin linda. Under de närmaste åren kommer vi att se en uppsjö av nya praktiska tillämpningar där dessa material spelar en central roll. Spetscentrumet för funktionella material vid Åbo Akademi, FunMat, bidrar till denna trend genom att utveckla tryckbar intelligens på papper och förpackningar. Målet är att genom massproduktion göra produkterna en till två storleksordningar billigare än de nuvarande materialen. 9

Kemiteknologsektionen. Plugghäfte KTKK105. Lite studiehjälp för kursen yt- och materialkemi. Linus Ögren. Del 1 av 2 Yt- och kolloidkemi.

Kemiteknologsektionen. Plugghäfte KTKK105. Lite studiehjälp för kursen yt- och materialkemi. Linus Ögren. Del 1 av 2 Yt- och kolloidkemi. Kemiteknologsektionen Plugghäfte KTKK105 Lite studiehjälp för kursen yt- och materialkemi. Linus Ögren Del 1 av 2 Yt- och kolloidkemi. 13 1. Sammanfattning Detta studiehäfte kommer att sammanfatta kursen

Läs mer

TFKI 30 Yt och kolloidkemi YT OCH KOLLOIDKEMI

TFKI 30 Yt och kolloidkemi YT OCH KOLLOIDKEMI TFKI 30 Yt och kolloidkemi YT OCH KOLLOIDKEMI 2006 Vad är Yt-och kolloidkemi? Papper Rengöring Livsmedel Färg Hur beskrivs systemen med termer från yt-och kolloidkemi? Ex livsmedel Margarin vattenkulor

Läs mer

2 Tillverkning av metallpulver vid Höganäs anläggningar... 3 2.1 Svampverket... 4 2.2 Pulververket... 4 2.3 Distaloyverket... 5

2 Tillverkning av metallpulver vid Höganäs anläggningar... 3 2.1 Svampverket... 4 2.2 Pulververket... 4 2.3 Distaloyverket... 5 Sammanfattning I detta kapitel ges en inledande orientering av processerna för metallpulvertillverkning. Vidare förklaras verksamheterna inom de stora fabriksanläggningarna Svampverket, Pulververket, Distaloy-

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING 2007-08-20 Introduktion Nedsmutsning av smörjolja Smörjoljor används i många applikationer i industrin. Gemensamt för dessa processer är att

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20 NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Diskussionsfråga Diskutera i par (tre om två ej är möjligt) Om inte annat anges av läraren. Lektion 3 Rena ämnen och blandningar Att separera ämnen Ämnen kan förändras Planering

Läs mer

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Alla våra slutkonsumentprodukter med beteckningen easy2use2 uppfyller alltid följande produktkrav:

Alla våra slutkonsumentprodukter med beteckningen easy2use2 uppfyller alltid följande produktkrav: TCnano Technologies TCnano-teknologi TCnano Technologies arbetar uteslutande med kemisk nanoteknologi. Vi använder oss av de senaste kunskaperna om nanomaterial och kombinerar dem med organisk och oorganisk

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Tetra Pak söker nya metoder för att hitta läckor.

Tetra Pak söker nya metoder för att hitta läckor. Tetra Pak söker nya metoder för att hitta läckor. Färska livsmedel, exempelvis mjölk, som vi i Sverige är vana vid att hitta i kyldisken, distribueras i många andra länder utanför kylkedjan. Tetra Pak

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Mål Eleverna ska inse att lim är något man kan tillverka själv av vanliga ingredienser och att människor förr i tiden tog tillvara det

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

Rening vid Bergs Oljehamn

Rening vid Bergs Oljehamn Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Figure 1: Ríontgenspektrum frçan katodstrçaleríor. de elektroner som infaller mot ríontgenríorets anod íandrades till XY kv, díar XY íar

Figure 1: Ríontgenspektrum frçan katodstrçaleríor. de elektroner som infaller mot ríontgenríorets anod íandrades till XY kv, díar XY íar CHALMERS TEKNISKA H íogskola Avdelningarna fíor tillíampad, teoretisk och experimentell fysik samt MINA Bengt Lundqvist ètfybil@fy.chalmers.seè 2003-09-01 KVANTFYSIK fíor F3 och KF3 2003 Inlíamningsuppgifter

Läs mer

Systematisk titel baserad på användningsdeskriptor SU 16: Tillverkning av datorer, elektroniska och optiska produkter, elutrustning Ej tillämpligt

Systematisk titel baserad på användningsdeskriptor SU 16: Tillverkning av datorer, elektroniska och optiska produkter, elutrustning Ej tillämpligt 1. GES 12: Tillverkning av batterier med positiva nickelelektroder Livscykel Fri kort titel Slutanvändning DU av Ni-metall Tillverkning av batterier Systematisk titel baserad på användningsdeskriptor SU:

Läs mer

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande

Läs mer

Sammanfattning. Sida 1 av 7

Sammanfattning. Sida 1 av 7 Sammanfattning Forskning och utveckling, Global Development, är en del av Höganäs AB, moderbolaget, och dess verksamhet bedrivs i separata laboratorie- och experimenthallar. Verksamheten utgörs huvudsakligen

Läs mer

Nobelpriset i kemi 2007

Nobelpriset i kemi 2007 P o p u l ä r v e t e n s k a p l i g i n f o r m a t i o n Nobelpriset i kemi 2007 Årets kemipristagare Gerhard Ertl har lyckats att i detalj beskriva hur flera viktiga kemiska reaktioner på ytor går

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD sönderdelningsprodukt av berggrund växt- och djurrester Sorterade jordar sedimentärajordarter Osorterade jordar - moränjordarter Torv Dy Gyttja Hållfasthets- och

Läs mer

MapeWrap C UNI-AX. MapeWrap C UNI-AX HM. Mycket stark kolfiberduk med fibrer i en riktning med hög och mycket hög elasticitetsmodul

MapeWrap C UNI-AX. MapeWrap C UNI-AX HM. Mycket stark kolfiberduk med fibrer i en riktning med hög och mycket hög elasticitetsmodul MapeWrap C UNI-AX MapeWrap C UNI-AX HM Mycket stark kolfiberduk med fibrer i en riktning med hög och mycket hög elasticitetsmodul ANVÄNDNINGSOMRÅDE Systemet är lämpligt för reparation av armerade betongelement

Läs mer

LABORATION 2 MIKROSKOPET

LABORATION 2 MIKROSKOPET LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (6) LABORATION 2 MIKROSKOPET Att läsa i kursboken: sid. 189-194 Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Den traditionella typen av tätning för roterande axlar är packboxen. Den har dock ett antal nackdelar:

Den traditionella typen av tätning för roterande axlar är packboxen. Den har dock ett antal nackdelar: 1Mekaniska tätningar 1.1 Inledning och kort historik Den traditionella typen av tätning för roterande axlar är packboxen. Den har dock ett antal nackdelar: Kräver läckage för att fungera Relativt hög effektförlust

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. 2015-08-13 Version 5 Ersätter - 1. NAMN PÅ PREPARATET OCH FÖRETAGET

SÄKERHETSDATABLAD. 2015-08-13 Version 5 Ersätter - 1. NAMN PÅ PREPARATET OCH FÖRETAGET SÄKERHETSDATABLAD 20150813 Version 5 Ersätter 1. NAMN PÅ PREPARATET OCH FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning ERADUR TOPPLACK PU MATT, A 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och

Läs mer

Stenskivor Sverige AB. www.stenskivor.se

Stenskivor Sverige AB. www.stenskivor.se Stenskivor Sverige AB www.stenskivor.se Stenskivor Sverige AB - www.stenskivor.se Showroom Stockholm Fågelviksvägen 9 6TR - 145 53 - Norsborg Stockholm Showroom Malmö Stenyxegatan 29-213 76 Malmö Telefon

Läs mer

Projekt listan Lasern Laserspektroskopi för atmosfärstudier Laserkylning

Projekt listan Lasern Laserspektroskopi för atmosfärstudier Laserkylning Projekt listan Lasern Lasern uppfanns 1960. I början var den mest av akademiskt intresse, men ganska snart fann man att den kunde användas för en mängd tillämpningar. Förklara i princip hur en laser fungerar,

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK?

Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK? Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK? Visst minns du att allting består av atomer? En sten, en penna, ett videospel, en tv, en hund och även du består av atomer. Atomer bildar molekyler eller

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

ÖPPNA NYA HORISONTER. EXOS. tillbehör och tvättställ

ÖPPNA NYA HORISONTER. EXOS. tillbehör och tvättställ ÖPPNA NYA HORISONTER EXOS. tillbehör och tvättställ ÖPPNA NYA HORISONTER EXOS. det nya Frankesystemet, öppnar nya horisonter med sina tillbehör och tvättställ för installation på offentlig och halvoffentlig

Läs mer

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Innehåll: Läckande ballonger s. 1 Vätepuffar s. 3 En doft som lök vad är den och vart tar den

Läs mer

Kromatografi. Kromatografi

Kromatografi. Kromatografi Kromatografi Tekniker för att Rena Ex. inför vidare studier, terapeutisk användning etc. Fraktionera Ex. inför vidare analys, Depletion av HAPs från plasma inför 2D-gel (max-kapacitet

Läs mer

Reynobond Reynolux with EcoClean. Bygg en skog! Med varje byggnad!

Reynobond Reynolux with EcoClean. Bygg en skog! Med varje byggnad! Reynobond Reynolux with EcoClean Bygg en skog! Med varje byggnad! Den första fasadplattan i aluminium som renar sig själv, och luften. Förställ dig att du skapar ett stycke skog med varje byggnad som du

Läs mer

Skapa systemarkitektur

Skapa systemarkitektur GRUPP A1 Skapa systemarkitektur Rapport D7.1 Andreas Börjesson, Joakim Andersson, Johan Gustafsson, Marcus Gustafsson, Mikael Ahlstedt 2011-03-30 Denna rapport beskriver arbetet med steg 7.1 i projektkursen

Läs mer

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1

Läs mer

Trycket beror på ytan

Trycket beror på ytan Inledning Trycket beror på ytan Du har två föremål med samma massa och balanserar dem på varsin handflata. Det ena föremålet har en mycket smalare stödyta än det andra. Förmodligen känns föremålet med

Läs mer

Tanklining. Invändig målning och beläggning i Tankar. Grundläggande. Lagringstemperatur

Tanklining. Invändig målning och beläggning i Tankar. Grundläggande. Lagringstemperatur Tanklining Invändig målning och beläggning i Tankar Grundläggande Lagringstankar av stål för diverse olika vätskor och andra media är ett område där man ställs in för intressanta utmaningar. Huvudfokus

Läs mer

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar Läs detta först: [version 141008] Denna text innehåller teori och korta instuderingsuppgifter som du ska lösa. Under varje uppgift finns ett horisontellt streck, och direkt nedanför strecket finns facit

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Innehåll 1. Förberedelser 2. Torrdestillering 3. Periodiska systemet 1 4. Periodiska systemet 2 5. Finn Grundämnen 6. Atomens byggnad 7. Vad

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

Elektricitet studieuppgifter med lösning.

Elektricitet studieuppgifter med lösning. Elektricitet studieuppgifter med lösning. 1. Vad behöver man minst för att tillverka ett batteri? Två olika metaller och en syra eller saltlösning. 2. Vad var det som gjorde batteriet till en så banbrytande

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 18 DECEMBER 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Uppbyggnad av Smörjfett

Uppbyggnad av Smörjfett Uppbyggnad av Smörjfett Ett modernt smörjfett består av en flytande olja och ett förtjockningsmedel som ger fettet sin geléaktiga struktur. Därutöver innehåller det vanligtvis olika additiv som förstärker

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Materialesäkerhetsdatablad FB-2004EA

Materialesäkerhetsdatablad FB-2004EA STEFFCA A/S Materialesäkerhetsdatablad FB-2004EA 1. Material / bearbetning och producent Varumärke: Producent: Kontaktperson: Alla tekstilglasprodukter Steffca A/S Romsøvej 24 DK-5800 Nyborg Martin Steffensen

Läs mer

NOVA PRO SCALA Räta vinklar. Enkel, minimalistisk och tidlös.

NOVA PRO SCALA Räta vinklar. Enkel, minimalistisk och tidlös. GRASS UTDRAGSSYSEM NOVA PRO SCALA Räta vinklar. Enkel, minimalistisk och tidlös. www.grass.eu Nova Pro Scala Synonymt för flexibilitet, design, inspiration och kreativitet. Nova Pro Scala präglas av avskalad

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning

Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning Maria Wallén, toxikolog Avdelningen Reach Kemikalieinspektionen Nationellt miljömedicinskt möte 2008 Karolinska

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

7705174-6 G 21 F 9/28

7705174-6 G 21 F 9/28 SVERIGE [B] (11) UTLÄGGNINGSSKRIFT (19) SE (51) Internationell klass 7705174-6 G 21 F 9/28 {44) Ansökan utlagd och utlägg- 80-03-10 Publicerings 4 1 2 8 5 7 ningsskriften publicerad nummer (41) Ansökan

Läs mer

Äp9Ke 2013. Innehåll... Sid nr

Äp9Ke 2013. Innehåll... Sid nr Innehåll... Sid nr Inledning... 2 Bedömningsanvisning Delprov A... 4 Bedömningsanvisning Delprov B... 19 Kopieringsunderlag för resultatsammanställning... 22 Innehållsmatris... 23 Bedömningsmatris... 24

Läs mer

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet Absol det mångsidiga saneringsmedlet Absol absolut rätt när du hanterar och sanerar miljöfarliga vätskor Absol suger upp, sanerar och neutraliserar snabbt och effektivt miljöfarliga vätskor. Produkten

Läs mer

BioZone PowerZone för sanering

BioZone PowerZone för sanering BioZone PowerZone för sanering BioZone PowerZone är till för lokaler med kraftiga lukter t ex brandrökskadade hus och lägenheter, cigarettinrökta lokaler/ hus/lägenheter/ husvagnar/bilar, starka lukter

Läs mer

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet ENKÄTUNDERSÖKNING INOMHUSKLIMAT MM 040 NA KONTOR SID 1 (12) Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa Slöjdgatan 2, 903 25 Umeå Vxl/Dir 090-176370/17 63 76 E-post: frej.sjostrom@feelgood.se

Läs mer

DISCRIMINATOR METALLDETEKTOR CS 100

DISCRIMINATOR METALLDETEKTOR CS 100 BRUKSANVISNING DISCRIMINATOR METALLDETEKTOR CS 100 BESKRIVNING Med Velleman Discriminator Metalldetektor kan du söka efter mynt, fornlämningar, smycken, guld och silver i princip var som helst. Discriminator

Läs mer

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme Eld Eld kan vara värmande, mysigt och häftigt men det kan som ni alla vet även vara farligt. Eld är faktiskt också kemi. Det är namnet på en kemisk process som alstrar värme och ljus. Man brukar säga att

Läs mer

Tikkurila Coatings AB Besöksadress : Lövholmsgr 12 117 83 STOCKHOLM. Telefon: 08-598 91600 Telefax: 08-598 91700

Tikkurila Coatings AB Besöksadress : Lövholmsgr 12 117 83 STOCKHOLM. Telefon: 08-598 91600 Telefax: 08-598 91700 Tikkurila Coatings AB Besöksadress : Lövholmsgr 12 117 83 STOCKHOLM Telefon: 08-598 91600 Telefax: 08-598 91700 E-post : temafloor@kemira.com Web : www.tikkurila.se SIMBASSÄNGMÅLNING MED TEMAFLOOR 50 PRODUKTBESKRIVNING

Läs mer

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET I EN KRETS En elektrisk krets 1. Slutenkrets 2. Öppenkrets KOPPLINGSSCHEMA Komponenter i en krets Batteri /strömkälla

Läs mer

.hyl. Handlingsplan för en giftfri miljö i Piteå Kommuns förskolor. Piteå Kommun

.hyl. Handlingsplan för en giftfri miljö i Piteå Kommuns förskolor. Piteå Kommun .hyl Handlingsplan för en giftfri miljö i Piteå Kommuns förskolor Piteå Kommun 1 Varför ska Piteås förskolor vara giftfira? Utbildningsförvaltningen har av fullmäktige fått i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Driftmiljöer inom elområdet

Driftmiljöer inom elområdet 2003-10-10 Sida 1 (9) AFEL *AF EL -* Driftmiljöer inom elområdet Innehållsförteckning 1 Driftmiljöer i Försvarsmakten... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte... 2 1.3 Ordförklaringar... 3 2 Förtydliganden av

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

INNEHÅLLS DEKLARATION

INNEHÅLLS DEKLARATION INNEHÅLLS DEKLARATION INNEHÅLLSDEKLARATION MÖBLER Tillverkningsland Sverige TRÄRÅVARA Virke Vi använder virke från företag som är medvetna om sitt ekologiska ansvar och följer befintliga regler och normer.

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Inledning Du som driver en skola, förskola och/eller ett fritidshem har ansvaret för att verksamheten inte orsakar skada på människors hälsa

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

3M Industri. Tejp och lim. VHB tejp. Det beprövade alternativet. till skruvar, nitar och svetsning

3M Industri. Tejp och lim. VHB tejp. Det beprövade alternativet. till skruvar, nitar och svetsning 3M Industri Tejp och lim VHB tejp Det beprövade alternativet till skruvar, nitar och svetsning 30 år beprövad kvalitet 3M VHB tejp uppfanns av 3M för över 30 år sedan. Tejperna har visat sig ha en imponerande

Läs mer

Handledning. Innehållsförteckning

Handledning. Innehållsförteckning 1 Handledning Denna broschyr har tagits fram för att öka förståelsen för metall- och mineralindustrin i dagens samhälle. Innehållet har utformats med utgångspunkt från grundskolans styrdokument för år

Läs mer

Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik)

Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik) Handläggare Ulrika Thörnblad Datum 2015-05-28 Uppdragsnr 585779 1 (5) Vetlanda Energi och Teknik AB Flishults avfallsanläggning Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik) För bedömning av bästa tillgängliga

Läs mer

YTKEMI. Föreläsning 8. Kemiska Principer II. Anders Hagfeldt

YTKEMI. Föreläsning 8. Kemiska Principer II. Anders Hagfeldt YTKEMI. Föreläsning 8. Kemiska Principer II. Anders Hagfeldt Under föreläsningarna 8 och 9 kommer vi att gå igenom ett antal koncept som är viktiga i ytkemi och försöka göra en termodynamisk beskrivning

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Stamceller För att få mer kött på benen

Stamceller För att få mer kött på benen Stamceller För att få mer kött på benen Av Nicole Loginger Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi 2013, Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala. Hunger, miljöproblem

Läs mer

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar? Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk

Läs mer

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6 Inlämning 4 IKOT Inlämningsuppgift 4 Anders Segerlund andseg@student.chalmers.se Joakim Larsson joakiml@student.chalmers.se Toni Hastenpflug tonih@student.chalmers.se Fredrik Danielsson fredani@student.chalmers.se

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

Avancerad styrning och kontroll av oljekällor Ray Phillips, Jacob G. Hoseth

Avancerad styrning och kontroll av oljekällor Ray Phillips, Jacob G. Hoseth Få mer ur oljekällor till havs 1 En multilateral brunn i ett undervattensfält kan typiskt se ut på detta sätt. Under brunnhuvudet grenas hålet ut till ett antal produktionszoner. Avancerad styrning och

Läs mer

SLÄTMOSSENS NATURPARK

SLÄTMOSSENS NATURPARK SLÄTMOSSENS NATURPARK Slätmossens naturpark är formad av människan under åtminstone hundra år. Men först nu, genom dammanläggningen, på ett avsiktligt sätt. Denna gång står paradoxalt nog naturen som förebild.

Läs mer

Portabel luftavfuktare

Portabel luftavfuktare Portabel luftavfuktare Bruksanvisning MRD10/12/15 1. LÄS BRUKSANVISNINGEN FÖRST. 2. KONTAKTA ÅTERFÖRSÄLJAREN OM DU UNDRAR ÖVER NÅGOT. 3 1 2 VIKTIGA DELAR 7 4 ➀ Reglagepanel ➁ Handtag ➂ Torrluftutblås ➃

Läs mer

Det handlar om ljus. Hur ser man erfarenhet?

Det handlar om ljus. Hur ser man erfarenhet? 10 11 Det handlar om ljus T. v. Ett ansikte, torrnålsgravyr T. h. Alltså avgjort?, torrnålsgravyr Torrnål. Tonerna och övergångarna längs graderna som färgen ger när plåten pressas mot pappret. Bilderna

Läs mer

I princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet.

I princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet. Avsikten med laborationen är att studera de elektriska ledningsmekanismerna hos i första hand halvledarmaterial. Från mätningar av konduktivitetens temperaturberoende samt Hall-effekten kan en hel del

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell) 1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp

Läs mer

Föreläsning 1: Introduktion, Mikro och makrotillstånd, Multiplicitet, Entropi

Föreläsning 1: Introduktion, Mikro och makrotillstånd, Multiplicitet, Entropi Version: 16 maj 201. TFYA12, Rickard Armiento, Föreläsning 1 Föreläsning 1: Introduktion, Mikro och makrotillstånd, Multiplicitet, Entropi April 2, 201, KoK kap. 1-2 Formalia Föreläsare och kursansvarig:

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer

Kraft och rörelse åk 6

Kraft och rörelse åk 6 Kraft och rörelse åk 6 Kraft En kraft kan ändra farten eller formen hos ett föremål. Krafter kan mätas med en dynamometer. Den består av en fjäder och en skala. Enhet för kraft är Newton, N. Dynamometer

Läs mer

Välkommen till Heimdall Industrigolv

Välkommen till Heimdall Industrigolv Välkommen till Heimdall Industrigolv Om företaget Heimdall Industrigolv öppnade 2003 i Gävle och har sedan dess levererat polerad betong, massagolv, flytspackling och slipning i olika miljöer och infrastrukturer

Läs mer

Häftiga hästskolampan Hanna

Häftiga hästskolampan Hanna Häftiga hästskolampan Hanna En återvunnen hästsko med lysdioder istället för sömmar. Lysande design som bringar tur! Se en film på produkten: http://youtu.be/twyg12aj3ci Vilket material behöver man? Naturträ

Läs mer

Tillverkningen av papper har gamla anor. Historiska källor säger att papper baserat på cellulosafiber från lin, bomull och andra växter för första

Tillverkningen av papper har gamla anor. Historiska källor säger att papper baserat på cellulosafiber från lin, bomull och andra växter för första 6 Tillverkningen av papper har gamla anor. Historiska källor säger att papper baserat på cellulosafiber från lin, bomull och andra växter för första gången framställdes i Kina redan runt år 105 e. Kr.

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Råd vid val av filterklass - standard EN13779 och EN779. Vägledning till dig som köper in luftfilter

Råd vid val av filterklass - standard EN13779 och EN779. Vägledning till dig som köper in luftfilter Råd vid val av filterklass - standard EN13779 och EN779 Vägledning till dig som köper in luftfilter ? Klimatanläggningens komponenter? VI vill här uppmärksamma några av de faktorer som bör påverka ditt

Läs mer