RAPPORT. Sårbarhetsutredning Bergsgård 1:6 m fl., Ranagård Reviderad

Transkript

1 RAPPORT Reviderad Upprättad av: Fredrik Stenfeldt, Helen Wikström Granskad av: Esbjörn Tagesson Godkänd av: Esbjörn Tagesson

2 RAPPORT Kund Samhällsbyggnadskontoret, Mark- och exploatering Halmstad kommun Konsult WSP Environmental Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Halmstads kommun, Samhällsbyggnadskontoret Anna Winnberg / Per Åke Larsson anna.winnberg@halmstad.se / per-ake.larsson@halmstad.se WSP Esbjörn Tagesson esbjorn.tagesson@wspgroup.se )

3 Innehåll 1 Bakgrund 4 2 Kort geologisk och hydrogeologisk beskrivning 4 3 Sårbarhetskartering Underlag Metodik Resultat 8 4 Riskklassning och generella skyddsåtgärder 8 5 Planerade schaktningsarbeten 10 6 Slutsatser Sårbarhet och skyddsåtgärder Angående planerade schaktarbeten Fortsatt utredning 13 Bilagor 1. Sårbarhetskarta, klassade borrpunkter 2. Sårbarhetskarta, klassade och tolkade borrpunkter 3 13)

4 1 Bakgrund Halmstads kommun arbetar med detaljplanearbete för Bergsgård 1:6 m fl.,. Planområdet omfattar ca 43 hektar. Detaljplanen omfattar ca 400 nya bostäder samt kommunala verksamheter; skola, förskola samt äldreboende. Inriktningen för området är att det ska vara en blandad bebyggelse med en variation av boendetyper och upplåtelseformer såsom flerbostadshus, radhus och friliggande villatomter. Centralt i området föreslås ett dagvattenstråk i östvästlig riktning. Planområdet ligger som helhet inom den sekundära yttre) skyddszonen för Söndrums kommunala dricksvattentäkt. Planområdets västra delar ligger ca 500 m från vattentäktens närmaste uttagsbrunnar och gränsar till primär inre) skyddszon. De östra delarna ligger knappt 2 km från vattentäkten, se figur 1 nedan. Söndrums vattentäkt figur 1. Översiktskarta, planområdet och skyddsområde för Söndrums vattentäkt. En sårbarhetsklassificering av aktuellt planområde behöver utföras. Sårbarheten avser risk för förorening av det grundvattenmagasin som Söndrums vattentäkt nyttjar, d v s isälvsmaterial som ställvis överlagras av tätare jordarter. 2 Kort geologisk och hydrogeologisk beskrivning Söndrums vattentäkt utnyttjar grundvatten från ett magasin i form av en isälvsavlagring bestående av sand och grus. Isälvsavlagringen går i stort i Nyrebäckens dalgång, i nordvästlig-sydostlig riktning och hänger mot öster samman med Galgbergets isälvsavlagringar. Den generella lagerföljden består, från markytan, av postglacial sand som överlagrar finsediment bestående av lera/silt/finsand vilka underlagras av isälvsavlagring. Under isälvsavlagringen följer morän och berg. I 4 13)

5 figur 2 nedan redovisas grundvattenmagasinets utbredning enligt SGU 1 tillsammans med utdrag ur SGU:s jordartskarta 1. figur 2. Utdrag från jordartskarta med utbredning av grundvattenmagasin SGU. Grundvattenmagasin = streckat blått; oreange = postglacial sand; gul = lera; ljusgul = silt; röd = berg i dagen; ljusblått = morän; rosa = svämsediment. Enligt tidigare utredningar om Söndrums vattentäkt se kapitel 3.1) betraktas grundvattenmagasinet generellt som slutet, d v s det täcks av tätare jordarter enligt ovan. Vid vattentäkten har mäktigheten på finsediment ovan isälvsavlagring konstaterats variera mellan 3 och 15 m. Det kan dock inte uteslutas att det finns områden där tätande lager ovan isälvsavlagring saknas. Vidare är det varierande sammansättning på finsedimenten lera/silt/finsand) varför det naturliga skyddet, som finsedimenten utgör, kan variera mycket. Nybildningen till magasinet har tolkats ske främst vid Mjällby, Vapnö samt längs Nyårsåsens sluttningar. Viss nybildning har också bedömts ske i anslutning till platser där berg går i dagen, tex vid Fammarp och vid Trottaberg. Enligt SGU:s tolkning se figur 2) förekommer grundvattenmagasinet främst i planområdets västra delar. Dock torde merparten av planområdet utgöra potentiellt nybildningsområde för grundvatten till magasinet. Dels kan nybildning ske där tätare jordarter saknas direkt ovan magasinet och dels i gränsen mot områden där berg i dagen förekommer. Här kan direktkontakt med magasinet finnas alternativt utgörs kontakten av morän- och/eller sandlager ovan berggrunden. 1 SGU, Sveriges Geologiska Undersökning )

6 Enligt jordartskartan ses att berg i dagen förekommer i områdets östra delar bl a vid Trottaberg). Jorddjupen ökar generellt mot väster. 3 Sårbarhetskartering 3.1 Underlag Ett antal utredningar har tidigare utförts i området. Följande två geotekniska utredningar har använts för sårbarhetsklassificering inom aktuellt planområde: [ref 1] Trottaberg, Översiktlig geoteknisk utredning, Vectura Totalt 32 borrpunkter. [ref 2] Utlåtande över grundförhållandena inom planerat småhusområde, Söndrum, Halmstads kommun, Totalt 91 undersökningspunkter. [ref 3] Bergsgård 1:6 m fl,, Halmstad. Översiktlig geoteknisk undersökning för dagvattenutredning. Sweco Totalt 21 borrpunkter. Förutom utredningar ovan har följande underlag använts i utredningen: [ref 4] Dagvattenutredning bostadsområde, Vectura [ref 5] Söndrums vattentäkt och dess betydelse för planen, Sweco [ref 6] Skyddsplan för vattentäkten Söndrum - Tekniskt underlag med förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter, Sweco VBB VIAK. [ref 7] VA utredning för Onsjö 32:121 med riskbedömning för vattenskydd, Tyréns, Metodik Borrprotokoll från underlagsmaterial har gåtts igenom och klassats m a p naturligt skydd baserat på jordlagerföljd ovan det vattenförande isälvsmaterialet. Tillämpad metodik är samma som använts vid sårbarhetskartering inom vattenskyddsområde för Prästjordens vattentäkt WSP, ). De översta två metrarna har inte medräknats vid klassning av naturligt skydd. Jordlager nära markytan har oftast en makrostruktur påverkad av torksprickor, rötter och annan organisk aktivitet, vilket resultaterar i en högre vattengenomsläpplighet. Även antropogen påverkan i form av ledningsschakter, diken, markarbeten i samband med planerad exploatering inom planområdet mm, innebär att den översta delen av markprofilen inte kan antas bidra till ett naturligt skydd, oaktat jordart. Som tillfredsställande naturligt skydd, motsvarande låg sårbarhet har en ekvivalent lermäktighet på 3 m ansatts. En ostörd lera har vanligtvis en hydraulisk konduktivitet i intervallet 1E-9 till 1E-12. För lera, med en vertikal hydraulisk konduktivitet på 1E-9, vertikal hydraulisk gradient på 0,2 och en flödesporositet på 0,1, erhålls en vertikal transporthastighet på 0,06 m/år vilket innebär att det tar ca 16 år för en vattenlöslig förorening att transporteras genom 1 m av denna lera. 2 Vattenresurs Prästjorden. Sårbarhetsutredning och skyddsåtgärder, WSP )

7 Om tätare jordarter saknas helt ovan isälvsmaterialet erhålls extrem sårbarhet. Motsvarande transportberäkning för sand, med en antagen hydraulisk konduktivitet på 1E-4, vertikal hydraulisk gradient på 0,1 och flödesporositet på 0,25 ger en vertikal transporthastighet på 1260 m/år vilket innebär att det tar ca 7 timmar för en vattenlöslig förorening att transporteras genom 1 m sand. För gradering mellan ytterligheterna ovan har följande metodik använts: tabell 1. Klassning av jordarter med avseende på naturligt skydd av underliggande isälvsavlagring. Jordart Poäng per meter Sand 0 Silt 1 Lera 2 För att erhålla en klassning motsvarande tillfredsställande naturligt skydd, d v s låg sårbarhet, ska minst 5 poäng erhållas. Högre värden än 6 poäng har inte vägts in, d v s värde 5 tillhör klass låg sårbarhet. Som minst erhålls 0 poäng då lera eller silt helt saknas ovan isälvsmaterial eller annat genomsläppligt material. Den resulterande poängsättningen av naturligt skydd ovan isälvsavlagring, har översatts till sårbarhetsklass enligt tabell 2 nedan. tabell 2. System för sammanvägning av naturligt skydd baserat på klassning enligt tabell 1. Totalpoäng Sårbarhetklassning 0 Extrem 1-2 Hög 3-4 Måttlig 5-6 Låg Totalt har 125 borrningar gåtts igenom. I många fall har det visat sig att äldre borrningar är för grunda alternativt utförda med metod som inte ger tillförlitlig information om jordart. Exempelvis är merparten av borrningar från undersökning 1980 [ref 2] utförda som viktsonderingar. Med denna metod är det svårt att avgöra skillnad mellan lera, silt och finsand vilket gör att dessa borrningar inte kan användas som tillförlitligt underlag för bedömning av naturligt skydd. En annan effekt av att borrningarna är grunda och/eller svårtolkade är att det är svårt att få en helt tillförlitlig bild av grundvattenmagasinets utbredning. 69 borrningar har inte gått inte att klassa p g a orsaker ovan, vilket ger att sårbarhetsklassificering har baserats på totalt 56 borrningar. I några punkter har borrning drivits ned till morän eller berg utan att isälvsmaterial påträffats. Detta förklaras av att isälvsavlagringen inte förekommer i områdets centrala och östra delar se figur 2 för SGU:s bedömning av magasinets utbredning). Sårbarheten är rimligtvis högre direkt ovan isälvsavlagringen än vid sidan av isälvsavlagringen då transportvägen är längre in till magasinet. För att korrigera för 7 13)

8 detta har borrpunkter utanför isälvsavlagringen nedgraderats en sårbarhetsklass, d v s extrem har omvandlats till hög, hög har omvandlats till måttlig och måttlig har omvandlats till låg. För att ta hänsyn till osäkerheter i utbredning av magasinet har en buffertzon på 100 m lagts till magasinets utbredning enligt figur Resultat I bilaga 1 redovisas karta med klassade borrpunkter. Enligt ovan är merparten av borrningarna inte tillförlitliga för klassning vilket ger att kartan har låg detaljeringsgrad. Dock framkommer att punkterna i planområdets östra och centrala delar uppvisar hög sårbarhet. Sammanhängande mäktiga lerlager saknas i dessa delar och flera områden med berg i dagen förekommer. Kring områdena med berg i dagen förekommer morän och postglacial sand. Eftersom grundvattenmagasinet inte förekommer i de östra och centrala delarna bedöms dock sårbarheten som hög istället för extrem. I jordartskarta figur 2) ses att ett stråk med silt och lera förekommer i områdets östra och centrala delar. De fåtal borrningar som finnes visar dock att silt/lerlagret endast har ett par meters mäktighet och därför inte ger något väsentligt skydd för grundvattenmagasinet. I bilaga 1 ses också att det är mycket glest med borrpunkter i områdets östra delar vilket ger att tolkningen är mycket osäker här. I bilaga 1 ses vidare att ett fåtal punkter i de västra delarna har klassats som låg sårbarhet, d v s att tillfredsställande skydd i form av tätande lager förekommer ovan grundvattenmagasinet. Dock är merparten av borrningarna i området för grunda, alternativt genomförda med metod som inte ger tillförlitligt underlag för tolkning av jordart, för att vara möjliga att klassa. Sammanfattningsvis visar bilaga 1 att sårbarheten är hög i områdets östra och centrala delar. I de västra delarna finns indikationer på att sårbarheten är lägre. Var gränsen går och detaljer i hur sårbarheten gradvis förändras går inte att avgöra baserat på befintligt underlag. I bilaga 2 har en ytterligare tolkning gjorts på så sätt att trolig lagerföljd har vägts in i bedömningen. Till hjälp för tolkning har närliggande borrpunkter använts och viktsonderingar har tolkats efter trolig, dock ej verifierbar, lagerföljd. Därmed skall den tolkade sårbarheten redovisad i bilaga 2 ses som en tolkning behäftad med osäkerheter. 4 Riskklassning och generella skyddsåtgärder Sårbarhetskartan är tänkt att kunna användas som underlag för lämpliga skyddsåtgärder för exploateringen. Lämpliga skyddsåtgärder bygger i sin tur på en riskklassning. Metodik för riskklassning finns i sin helhet redovisad i sårbarhetsutredning för Prästjorden WSP, 2014) och sammanfattas nedan. Metodiken innebär i korthet att en riskklassning görs för olika aktiviteter vilka ställs mot vattenintresset. Relevanta aktiviteter indelas i fyra kategorier utifrån den potentiella hotbild som de utgör för vattenintresset liten, måttlig, stor, extrem). Vattenintresset representeras av skyddszoner för vattenskyddsområde samt sårbarhetsklass- 8 13)

9 ning enligt naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden 3. Sårbarheten indelas i fyra klasser och en riskmatris ställs upp för respektive skyddszon figur 1). Utifrån riskklassningen kan rekommendationer ges avseende skyddsåtgärder för att tillvarata vattenintresset. Zon 1 Zon 2 Zon 3 Aktivitetskategori/hotbild Aktivitetskategori/hotbild Aktivitetskategori/hotbild Liten Måttlig Stor Extrem Liten Måttlig Stor Extrem Liten Måttlig Stor Extrem 4 Extrem Extrem Extrem Sårbarhet 3 2 Hög Måttlig Sårbarhet 3 2 Hög Måttlig Sårbarhet 3 2 Hög Måttlig Låg Låg Låg Klass Sifferkod 1 Normal aktsamhet tillräckligt A B C 2 Vissa skyddsåtgärder erfordras A Skyddszon 1 = Primär) 3 Långtgående skyddsåtgärder krävs B Sårbarhet 1 = Låg) 4 Mycket långtgående skyddsåtgärder krävs C Markanvändning 1 = Natur) figur 3. Matris för riskklassning. Aktuellt planområde ligger inom sekundär skyddszon vilket enligt matrisen ovan motsvarar zon 2 röd ruta i figur 3). Planerad markanvändning utgörs av bostäder, skola, äldreboende, parkmark samt vägar och parkeringsytor, se bilaga 1 och 2 för planerad utformning av området. Parkmark ger aktivitetskategori 1 motsvarande liten hotbild. Bostäder, skola och äldreboende ger aktivitetskategori 2 motsvarande måttlig hotbild. Trafik och parkering ger aktivitetskategori 3 motsvarande stor hotbild. Se lila ruta i figur 3. Den preliminära sårbarhetsklassningen ger att sårbarheten inom området främst varierar från låg till hög. Detta ger att riskklasserna 1-3, d v s från normal aktsamhet tillräckligt till långtgående skyddsåtgärder krävs, blir aktuella. D v s i de västra delarna där sårbarheten bedöms vara låg gäller riskklass 1 medan i de östra och centrala delarna, där sårbarheten bedöms vara hög samt där aktiviteter enlig kategori 3 planeras, gäller riskklass 3. I Sårbarhetsutredning Prästjorden 2 ges följande generella rekommenderade skyddsåtgärder för respektive riskklass: För riskklass 3-4 rekommenderas: Va-anläggningar - Stumsvetsade ledningar med möjlighet till regelbunden täthetskontroll. - Eventuella fördröjningsmagasin ska utföras täta med möjlighet till regelbunden täthetskontroll, typ rörmagasin eller likvärdigt. Hårdgjorda ytor - Inspekterbar specialbeläggning, typ Densiphalt eller likvärdig. 3 Handbok om vattenskyddsområde, 2010:5, Naturvårdsverket )

10 - Dagvatten från hårdgjorda ytor ska förhindras infiltrera i mark. Dagvattnet ska uppsamlas och ledas ut från området eventuellt efter lokal fördröjning). För riskklass 2 rekommenderas: Hårdgjorda ytor - Dagvatten från hårdgjorda ytor ska förhindras infiltrera i mark. Dagvattnet ska uppsamlas och ledas ut från området eventuellt efter lokal fördröjning). För samtliga riskklasser rekommenderas att: - Ledningsgravar förses med erforderliga strömningsavskärande konstruktioner så att kringfyllningen inte fungerar som ett dränerande och/eller vattenledande stråk. För byggskede rekommenderas att: - Nattuppställning och tankning av arbetsfordon inte sker inom Zon 1 eller inom områden med extrem eller hög sårbarhet inom Zon 2. I sammanhanget är det också av intresse hur exploateringen påverkar nybildningen av grundvatten till grundvattenmagasinet. Det övergripande målet bör vara att minimera negativ påverkan på grundvattenbildningen, dock utan att riskera förorening av grundvattenmagasinet. Ett sätt att tillmötesgå detta är att planera för lokal infiltration av dagvatten som kan förutsättas vara rent från tak, altaner, gång- och cykelvägar etc.), se vidare [ref 5]. 5 Planerade schaktningsarbeten Schaktningsarbeten kan påverka sårbarheten genom att naturligt skyddande jordlager grävs bort eller att dess mäktighet minskas. Därför ges nedan en översikt över i dagsläget planerade åtgärder. Utredning pågår för områdets utformning och övergripande information har erhållits av SWECO som utför projekteringen 4. Generellt planeras inga större terrasseringar, d v s urschaktningar eller uppfyllnader, utan höjdsättning för området ansluter till befintlig topografi. För bebyggelsen planeras inga källare eller andra typer av extra djupa schakter. För dagvattenledningarna är det generella djupet ca 2 m u my, men inom delar av området kan de också behöva läggas på 3-4 meters djup. Spillvattenledningarna följer gatorna och planeras på 3-4 meters djup. Dagvattendammarna i öster är utformade för infiltration via ett biofilter och dagvattendammarna i väster är projekterade med tätskikt. Dammarnas djup är vanligtvis mindre än 2 m. 4 Underlag ritningar förslag på dagvattenhantering, muntlig information om schaktning etc) erhållet av SWECO )

11 6 Slutsatser 6.1 Sårbarhet och skyddsåtgärder Den östersiktliga sårbarhetskarteringen som baseras på hittills utförda undersökningar visar att de västra delarna av planområdet, där grundvattenmagasinet förekommer, har ett tillfredställande naturligt skydd låg sårbarhet) i form av tätare jordlager ovan isälvsavlagringen. I de centrala och östra delarna är sårbarheten högre, dock förekommer inte grundvattenmagasinet i dessa delar. Därmed kan risken för förorening av grundvattenmagasinet bedömas som relativt låg även i planområdets centrala och östra delar. Planerad markanvändning utgörs av bostäder, skola, äldreboende, parkmark samt vägar och parkeringsytor, se bilaga 1 och 2. Övervägande andel utgörs av parkmark och bostäder. Dessa markanvändningstyper har generellt en relativt låg hotbild med avseende på risk för grundvattenförorening se figur 3 i kapitel 4). De områden som kan utgöra risker med avseende på förorening av grundvattnet är främst vägdagvatten från huvudgator och större parkeringsytor vid verksamheter och flerbostadshus samt spill och dagvattenledningar. Enligt ovan utgör planerad markanvändning generellt en mindre risk för grundvattnet än exploateringen vid Prästjordens vattentäkt 2 industriverksamheter, lager, tunga transporter etc). Utifrån den relativt lägre hotbilden bedöms följande riktlinjer för skyddsåtgärder vara rimliga för aktuellt område jmfr kapitel 4): För riskklass 3 hög sårbarhet / trafik och parkering) rekommenderas: Va-anläggningar - Stumsvetsade ledningar med möjlighet till regelbunden täthetskontroll. Hårdgjorda ytor - Dagvatten från huvudgator och större parkeringar vid verksamheter och flerbostadshus leds bort alternativt renas innan infiltration. För samtliga riskklasser rekommenderas att: - Ledningsgravar förses med erforderliga strömningsavskärande konstruktioner så att kringfyllningen inte fungerar som ett dränerande och/eller vattenledande stråk. För byggskede rekommenderas att: - Nattuppställning och tankning av arbetsfordon inte görs inom området alternativt att detta sker på täta ytor där läckage och spill kan samlas upp. 6.2 Angående planerade schaktarbeten Vad gäller hur planerad exploatering kan förända karterad sårbarhet, är det så att djupare schaktningsarbeten kan öka sårbarheten i de fall skyddande jordlager grävs bort eller att dess mäktighet minskas )

12 Generellt kan sägas att schaktning som är grundare än två meter inte påverkar sårbarhetsklassningen enligt bilaga 1 och 2, eftersom de översta två metrarna ej räknats med i klassningen. Enligt kapitel 5 ovan är det spillvattenledningar och i vissa fall dagvattenledningar som kan medföra djupare schaktning än 2 m u my varför det är dessa schakter som kan medföra förändrad sårbarhet. I figur 4 och figur 5 nedan ses tolkade profiler för borrpunkter i det planerade centrala dagvattenstråket. Se bilaga 1 och 2 för borrpunkternas läge. figur 4. Tolkad profil västra delen. Se bilaga 1 och 2 för borrpunkters läge. figur 5. Tolkad profil centrala delen. Se bilaga 1 och 2 för borrpunkters läge. I den västra delen av området förekommer relativt mäktig postglacial lera rosa färg) ovan den tätare siltiga leran/leriga silten. Mot öster tunnar sanden och även den siltiga leran/leriga silten ut. Öster om borrpunkt R6 se figur 5) förekommer inte siltig lera/lerig silt ovan friktionsjord. Där djupare schaktning sker i endast postglacial sand kring och väster om R2) påverkas inte sårbarheten men där man når den siltiga leran/leriga silten och minskar dess mäktighet väsentligt, ökar sårbarheten. Med antagande om en 4 m djup schakt, når man den siltiga leran/leriga silten ungefär mittemellan borrpunkt R2 och R4. I punkterna R4 och R5 skulle en 4 m djup schakt medföra att hela den 2 m mäktiga 12 13)

13 skyddande leran/siltiga leran grävs bort. Detta medför alltså att sårbarheten ändras från måttlig till hög. Från ungefär mittemellan punkt R5 och punkt R6 och österut finns ingen lera under 2 m u my och sårbarhet är därför klassad som hög. Djupa schakter här ändrar i princip inte sårbarhetsklassningen. Norr och söder om aktuell profil finns inte samma detaljeringsgrad i undersökningarna av jordlagren. Men principen enligt ovan torde kunna gälla även här, d v s att djupa schakt i övergångszonen, där sårbarheten är klassad som måttlig, medför att sårbarheten ändras från måttlig till hög. 6.3 Fortsatt utredning Som påpekats ovan baseras utförd sårbarhetskartering på ett delvis ofullständigt underlag och i delar av området är tolkningarna osäkra. De undersökningar som görs för detaljprojektering bör därför användas till att förfina bilden av sårbarheten inom området och vid behov revidera slutsatserna angående sårbarhet och rekommenderade skyddsåtgärder som givits i denna översiktliga utredning )

14 T12 ± T10 T9 T6 T11 K1 G2 F3 G3 E4 D5 13 C6 R3 D6 A8 A9 A10 B8 R1 6 C7 R2 C8 D8 B9 B10 5 C9 C10 D9 D10 18 F5 E7 R4 F8 16 E10 T3 F10 F3 K3 L3 I4 K4 L4 K5 L535 R7 H423 H5 I6 K6 R8D R8ER8 R8B R8C I7 K7 R9 L6 K8 L8 I9 K9 L9 K10 L10 G10 H10 I10 R11 R10 R14 T7 R15 R13 L7 I8 22 R12 H8 T8 H9 I5 G9 R5 G7 L2 H3 R6 H7 R17 G8 T4 H6 K2 I2 G6 E9 17 F7 G4 G5 F6 E8 12 F4 E6 T2 T1 E5 H2 L1 T5 Förklaringar Naturligt skydd, klassning G11 H11 I11 R16 Sårbarhetsklassning 5-6 tillfredsställande skydd) = Låg 3-4 = Måttlig 1-2 = Hög m Halmstads kommun Bergsgård 1:6 m fl, Sårbarhetsutredning Naturligt skydd, Klassning UPPDRAG RITAD AV ET Ej klassningsbar Tillfredsställande skydd DATUM ENVIRONMENTAL HELSINGBORG 0 HANDLÄGGARE ET REVIDERAD ANSVARIG E Tagesson KOORDINATSYSTEM SWEREF99 13:30 NUMMER BILAGA 1

15 T12 ± T10 T9 T6 T11 K1 G2 F3 G3 E4 D5 13 C6 R3 D6 A8 A9 A10 B8 R1 6 C7 R2 C8 D8 B9 B10 5 C9 C10 D9 D10 18 F5 E7 R4 F8 16 E10 T3 F10 F3 K3 L3 I4 K4 L4 K5 L535 R7 H423 H5 I6 K6 R8D R8ER8 R8B R8C I7 K7 R9 L6 K8 L8 I9 K9 L9 K10 L10 G10 H10 I10 R11 R10 R14 T7 R15 R13 L7 I8 22 R12 H8 T8 H9 I5 G9 R5 G7 L2 H3 R6 H7 R17 G8 T4 H6 K2 I2 G6 E9 17 F7 G4 G5 F6 E8 12 F4 E6 T2 T1 E5 H2 L1 T5 Förklaringar Naturligt skydd, tolkning G11 H11 I11 R16 Sårbarhetsklassning 5-6 tillfredsställande skydd) = Låg 3-4 = Måttlig 1-2 = Hög m Halmstads kommun Bergsgård 1:6 m fl, Sårbarhetsutredning Naturligt skydd, Tolkning UPPDRAG RITAD AV ET Ej klassningsbar Tillfredsställande skydd DATUM ENVIRONMENTAL HELSINGBORG 0 HANDLÄGGARE ET REVIDERAD ANSVARIG E Tagesson KOORDINATSYSTEM SWEREF99 13:30 NUMMER BILAGA 2