Svenska folket sätter betyg på offentlig verksamhet Sören Holmberg och Sofia Arkhede [SOM-rapport nr 2016:16]

Transkript

1 Svenska folket sätter betyg på offentlig verksamhet 2015 Sören Holmberg och Sofia Arkhede [SOM-rapport nr 2016:16]

2

3 Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Hög standard... 4 Tabell 1a Bedömning av myndigheters arbete, 2015 (procent, balansmått) Tabell 1b Bedömning av myndigheters arbete, (procent, balansmått) Tabell 1c Bedömning av myndigheters arbete bland de som har en åsikt, (procent, balansmått) Tabell 2 Bedömning av Försäkringskassans arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2015 (procent, balansmått) Tabell 3 Bedömning av Arbetsförmedlingens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2015 (procent, balansmått) Tabell 4 Bedömning av Polismyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2015 Tabell 5 (procent, balansmått) Bedömning av Inspektionen för vård och omsorgs arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2015 (procent, balansmått) Tabell 6 Bedömning av Migrationsverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2015 (procent, balansmått) Tabell 7 Bedömning av Skatteverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2015 (procent, balansmått) Tabell 8 Bedömning av Trafikverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2015 (procent, balansmått) Tabell 9 Tabell 10 Tabell 11a Bedömning av Centrala studiestödsnämndens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2015 (procent, balansmått) Bedömning av Havs- och vattenmyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2015 (procent, balansmått) Bedömning av Regionala/Kommunala verksamheters arbete, (procent, balansmått) Tabell 11b Bedömning av verksamheters arbete bland de som har en åsikt, (procent, balansmått) Tabell 12 Bedömning av hur Sjukvården fungerar efter socioekonomiska förhållanden, 2015 (procent, balansmått) Tabell 13 Tabell 14 Bedömning av hur Äldreomsorgen fungerar efter socioekonomiska förhållanden, 2015 (procent, balansmått) Bedömning av hur Grundskolan fungerar efter socioekonomiska förhållanden, 2015 (procent, balansmått)... 64

4 Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat Samhälle, Opinion och Medier. Data samlas in via postala och webbaserade enkäter, och varje undersökning genomförs under i huvudsak samma förutsättningar för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara. SOM-institutet är en samverkan mellan två forskningsenheter vid Göteborgs universitet: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) samt Statsvetenskapliga institutionen. En rad forskningsprojekt samverkar med SOM-undersökningarna flertalet med förankring i någon av dessa institutioner men även externa projekt och andra aktörer deltar regelbundet. Resultaten från SOM-undersökningarna redovisas i årliga publikationer där de medverkande forskarna presenterar analyser baserade på de senaste resultaten. En utförlig metoddokumentation från den nationella SOM-undersökningen 2015 kommer att publiceras i Vernersdotter, Frida Den nationella SOMundersökningen 2015, i Ohlsson, Jonas, Oscarsson, Henrik & Solevid, Maria (red.) Ekvilibrium, som ges ut av SOM-institutet och släpps i juni Undersökningens uppläggning Den nationella SOM-undersökningen har sedan starten 1986 genomförts i form av en postenkät riktad till ett systematiskt sannolikhetsurval av Sveriges befolkning. Sedan 2012 har respondenterna även getts möjlighet att svara via webben. Från och med 2009 års undersökning är åldersintervallet år. 1 Utländska medborgare har ingått i urvalet sedan Omfattningen av undersökningen har ökat efterhand både vad gäller antalet frågor och antalet svarspersoner utgjordes den nationella SOM-undersökningen av fem parallella riksrepresentativa delundersökningar, vilka baseras på ett urval om vardera personer, dvs. totalt personer. Datainsamlingen för de fem formulären genomfördes under identiska förutsättningar. Ungefär en fjärdedel av frågorna är gemensamma för samtliga formulär. Frågorna om bedömningar om myndigheter och verksamheter har ställts i formulär 4. Fältarbetet för den nationella undersökningen följer i huvudsak samma upplägg år från år. Huvuddelen av datainsamlingsarbetet genomförs under hösten. Enkäten skickas ut i slutet av september månad. Under fältperioden genomförs successivt en serie påminnelseinsatser postalt och per telefon. Fältarbetet avslutas senast under februari månad. Redan vid novembers utgång har i allmänhet drygt 90 procent av dem som slutligen kommer att medverka skickat tillbaka sin enkät. 1 I de nationella SOM-undersökningarna var åldersintervallet år; år; : år. 1

5 De nationella SOM-undersökningarnas upplägg, Antal Total År Urvalsmetod formulär urvalsstorlek Medborgarskap Åldrar 1986 Systematiskt sannolikhetsurval Både sv. & utl år Endast sv Både sv. & utl Endast sv Både sv. & utl år år år år år Kommentar: 1 Gruppen 15-åringar var inte inkluderade i det ursprungliga urvalet utan tillfördes i efterhand undersökningens första urval om personer. 2 Gruppen 15-åringar var inte inkluderade i urvalet. Svarsfrekvens och bortfall SOM-undersökningarna har sedan starten 1986 haft en relativt hög svarsfrekvens. För samhällsvetenskapliga postenkäter har svarsfrekvensen brukat ligga på mellan 60 och 70 procent, men det har under senare år blivit svårare att nå dessa nivåer. Figuren nedan illustrerar förändringen i svarsmönster för den nationella SOM-undersökningen år Svarsfrekvens i den nationella undersökningen, (procent av nettourvalet)

6 Svarande och bortfall i den nationella SOM-undersökningen 2015 Formulär 1 Formulär 2 Formulär 3 Formulär 4 Formulär 5 Totalt Ursprungligt urval (brutto) Bortdefinierade (naturligt bortfall) Nettourval Ej anträffade/svarsvägrare Antal svarande Svarsfrekvens: brutto 46 % 49 % 50 % 47 % 51 % 49 % Svarsfrekvens: netto 49 % 51 % 53 % 50 % 54 % 51 % Kommentar: Med naturligt bortfall avses adress okänd, avflyttad; sjuk, institutionell vård; bortrest under fältperioden, studier/militärtjänstgöring på annan ort; ej svensktalande, ej kommunicerbar; bosatt/studerar/arbetar utomlands; förståndshandikappad; avliden. Svarsfrekvensen (netto) för den nationella SOM-undersökningen 2015 är 51 procent; 49 procent för formulär 1, 51 procent för formulär 2, 53 procent för formulär 3, 50 procent för formulär 4 och 54 procent för formulär 5. Det finns skillnader i svarsbenägenhet hos olika grupper av respondenter i SOM-undersökningarna. Kvinnor svarar exempelvis i något större utsträckning än män. Den största skillnaden i svarsmönster finner vi mellan åldersgrupper. Svarsviljan hos personer över 50 år är stabil över tid medan de yngre åldersgrupperna dalar i svarsfrekvens. Den mest svarsvilliga gruppen utgörs av åringar medan svarsviljan är lägst bland åringar. *** SOM-institutet har i samverkan med Statskontoret undersökt svenskarnas bedömningar av offentliga myndigheter och verksamheter. Docent Annika Bergström och fil.dr Jonas Ohlsson har varit undersökningsledare för 2015 års SOMundersökningar och har det övergripande ansvaret för undersökningarnas utformning och genomförande. Fil.kand Frida Vernersdotter har varit biträdande undersökningsledare för 2015 års nationella SOM-undersökning med ansvar för datainsamling och databearbetning. Sören Holmberg och Sofia Arkhede, pol.master, har svarat för analys, databearbetning och presentation i föreliggande rapport. 3

7 Hög standard Sören Holmberg Hög standard, va fan är hög standard sjöng Peps Persson för många år sedan. En fråga i flera sammanhang, även utanför sångaren Perssons samhällskritiska perspektiv. Inte minst är det en fråga när det gäller vad som är och skall vara hög standard när det gäller offentlig verksamhet. År 2014 försöker sig den offentliga Värdegrunddelegationen på ett svar. Man sammanfattar vilka principer som skall vägleda all statlig verksamhet. Och det är inte lite som krävs av offentliga myndigheter för att nå en hög standard. I de sex punkter som preciseras fastslås att myndigheter och anställda inte bara självklart skall följa lagar och förordningar. De skall också vara demokratiska och öppna för olika åsikter. Därtill dessutom sakliga och opartiska, liksom respektfulla och serviceinriktade (Ångström 2014). vackra målsättningar, men inte lätta att leva upp till. Dock mycket viktiga målsättningar. Det ser man om man sätter ett inte framför de olika värdeorden. I vilken utsträckning som svenska myndigheter och enskilda offentliga tjänstemän lever upp till alla dessa mycket högt ställda krav vet vi inte. Några systematiska studier finns inte. Och det är naturligtvis en allvarlig brist. Om principerna inte enbart skall bli tomma ord en söndagspredikan måsta de preciseras och göras till föremål för samhälleliga mätningar. Det kanske är en from förhoppning, men det betyder att vi i framtiden behöver sätta av medel så att vi regelbundet kan studera och värdera i vad mån myndighetssverige uppfyller de krav som Värdegrundsdelegationen ställer upp. Vi kan inte bara sjunga om hög standard. Vi måste också mäta. När det gäller sådana mätningar är det självklart att medborgarna måste inkluderas. Det räcker inte att myndighetschefer och politiker utvärderar vad som görs. Inte heller duger det med att brukare och kunder tillfrågas. En mycket bredare och mer medborgerlig utvärdering krävs. Väljarnas votum vart fjärde är en inte oväsentlig informationskälla, men räcker inte. Valresultat kan tolkas mycket olika och säger mycket lite om hur skilda myndigheter bedöms av väljarna. Lägg därtill att offentlig verksamhet oftast inte är marknadsbaserad. Några enkelt användbara försäljningssiffror finns sällan att tillgå när verksamheter skall bedömas. Det betyder att om man vill få reda på vad de många människorna tycker måste man på ett eller annat sätt fråga dem. Under förutsättning naturligtvis att man skriver under på att medborgerliga utvärderingar av offentlig verksamhet är central i en fungerande demokrati. Myndigheterna skall tjäna medborgarna. Och om de gör det eller måste medborgarna få vara med och uttala sig om. En elementär sanning i en demokrati kan det tyckas, men likväl finns det få exempel på systematiska medborgardialoger eller studier av detta slag. Dock, insikten att medborgarna måste med när offentlig verksamhet värderas finns sedan många år inom samhällsforskningen, men också sedan några år inom myndighetssverige. Det är bakgrunden till forskningsprojektet Kvalitet i offentlig verksamhet (KOV) som startade 2010 vid SOM-institutet i samarbete med Statskontoret (Johansson och Holmberg 2011). Målsättningen är att skapa 4

8 långsiktiga mätserier med årliga undersökningar av hur olika myndigheter och kommunala/regionala verksamheter bedöms kvalitetsmässigt av människor i Sverige. Varje år mäts ett tiotal olika myndigheter/verksamheter. Några har ingått i undersökningarna vid flera tillfällen. Tanken är att i långa loppet få tillgång till tidsseriemätningar för ett antal centrala myndigheter/verksamheter. I nuläget, efter sex års mätningar har vi kunskap om hur svenska folket bedömer kvaliteten hos tjugoen myndigheter och åtta verksamheter. De mätinstrument vi använder är mycket enkla och lättförståeliga; en given förutsättning och uppenbar fördel när vi genomför breda medborgarstudier. Vi strävar efter ett mätinstrument som inte sätter individers personliga erfarenhet i centrum (nöjd-missnöjdfrågor), eller som betonar det känslomässigt affektiva (förtroendefrågor). Istället vill vi ha mått som mer betonar det kognitiva och är inriktade på vad som mer konkret görs, på det som i amerikansk forskning brukar benämnas job performance. En svensk översättning/term skulle kunna vara verksamhetskvalitet. Mot denna bakgrund har vår bedömningsfråga fått följande utformning: Hur anser Du att följande myndigheter sköter sin uppgift?. Motsvarande enkätfråga för olika verksamheter är formulerad enligt följande: Hur tycker Du att den verksamhet fungerar som bedrivs på följande områden i det landsting/region eller kommun där Du bor? De vidhängande svarsalternativen är sju till antalet. Fem där de svarande får avge ett omdöme om hur myndigheterna/verksamheterna sköter sig från mycket eller ganska, över varken eller till ganska eller mycket. Därtill finns två svarsmöjligheter där undersökningspersonerna kan uppge att de inte känner till myndigheten/verksamheten eller att de inte har någon uppfattning. De båda sistnämnda svarsalternativen är väsentliga av två skäl. För det första, vi vill minimera antalet ogenomtänkta slentriansvar och rena slumpsvar. Kan man eller vill man inte avge ett omdöme skall man inte tvingas därtill. Många av de myndigheter vi mäter, och avser att mäta i framtiden, behöver inte nödvändigtvis ha en masspublik. I dylika fall är det helt naturligt att andelen svarande utan kännedom eller åsikt är hög. För det andra, människors grad av kännedom om olika offentliga verksamheter är en egen självständig frågeställning. I den amerikanska forskning som inspirerat oss talas om name recognition som ett centralt fenomen i all kommunikation och utvärdering. På svenska kan vi tala om verksamhetskännedom. Känner man inte till något är det svårt att göra en meningsfull bedömning. Varierande kännedom De allra flesta av de myndigheter vi hittills studerat via SOM-undersökningarna är förhållandevis välkända bland svenska folket. Åtminstone enligt de resultat vi får fram. I tabellerna 1 och 2 redovisas andelen svarande som är villiga att avge ett omdöme för de olika myndigheterna/verksamheterna. Dessa svarspersoner har alltså inte uppgett att de inte känner till myndigheten/verksamheten eller att de inte har någon uppfattning. De har fått möjligheten att avstå från att sätta ett betyg, men inte tagit den. De har satt ett betyg. Därmed indikerande att de på något sätt känner till myndigheten/verksamheten och är villiga att avge ett omdöme. Andelen personer som på detta sätt demonstrerar kännedom utgör med mycket stor säkerhet ett maximumestimat. Om alla cirka procenten som inte besvarar SOM-enkäterna skulle ställa upp 5

9 och delta i undersökningarna skulle graden av kännedom minska; med hur mycket vet vi dock inte. Det är viktigt att bära med sig insikten att de kännedomsskattningar som redovisas med all sannolikhet är något överdrivna. Dock tror vi inte att överskattningarna på något avgörande sätt påverkar relationen mellan de olika myndigheternas/verksamheternas grad av kännedom. Svaret känner inte till är klart mindre vanligt än svaret ingen uppfattning. Genom att inkludera ingen uppfattning-svar som en indikator på frånvaro av kännedom tror vi oss minska graden av överskattning av graden av kännedom. Vad ingen uppfattning i vilket fall visar är en ovilja att göra en bedömning troligen oftast på grund av bristande kännedom/kunskap. Tabell 1 Kända och mindre kända svenska myndigheter (procent) Andel som uppger sig känna till och är villig att avge ett omdöme 1. Polisen Skatteverket Försäkringskassan Trafikverket Arbetsförmedlingen Migrationsverket Valmyndigheten Skolverket Livsmedelsverket Naturvårdsverket Pensionsmyndigheten Socialstyrelsen Centrala studiestödsnämnden CSN) Inspektionen för vård och omsorg Kronofogdemyndigheten Konsumentverket Riksrevisionsverket Statistiska centralbyrån (SCB) Energimarknadsinspektionen Havs- och vattenmyndigheten Forum för levande historia 21 Kommentar: För myndigheter som deltagit i fler SOM-undersökningar redovisas högsta kännedomsresultat. Undersökningsperioden är Tabell 2 Kända och mindre kända kommunala/regionala verksamheter (procent) Andel som uppger sig känna till och är villig att avge ett omdöme 1. Sjukvården Renhållningen Kollektivtrafiken Räddningstjänsten Äldreomsorgen Grundskolan Förskolan Plan- och byggfrågor 62 Kommentar: För myndigheter som deltagit i fler SOM-undersökningar redovisas högsta kännedomsresultat. Undersökningsperioden är

10 Polisen är den myndighet bland dem vi hittills studerat som är mest välkänd. Hela 95 procent kan noteras för kännedom enligt vårt sätt att mäta. Undersökningsperioden är Myndigheter/verksamheter som ingått i mätningarna fler än en gång redovisas enligt det högsta värdet. Nästan lika välkända som polisen är Skatteverket och Försäkringskassan båda med en kännedom på 87 procent. Längst ned på kännedomslistan återfinns fyra myndigheter där endast en minoritet avslöjar bekantskap. De fyra är Statistiska centralbyrån med nästa femtio procent (47 procent) och tre nya myndigheter Energimarknadsinspektionen, Havs- och vattenmyndigheten och allra sist Forum för levande historia med låga 21 procent. Den enda myndigheten med lokalisering i Göteborg (Havs- och vattenmyndigheten) tillhör tråkigt nog, eller typiskt nog, de mest okända myndigheterna. Den helt nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg gör en stark debut med en redan från början förhållandevis hög kännedom (59 procent). Inspektionen hamnar inte i botten på listan bland de övriga nya myndigheterna. De åtta kommunala/regionala verksamheter vi hittills studerat är alla kända av en majoritet av svenska folket. Sjukvården är i topp med 96 procents kännedom, tätt följd av Renhållningen med 94 procent. Minst känd är Förskolan och Plan- och byggfrågor med kännedomssiffror på i båda fallen 62 procent. Kännedomsresultaten är mycket stabila över tid. De myndigheter/verksamheter som varit med i SOM-undersökningarna mer än en gång uppvisar mycket likvärdiga resultat. De aktuella tidsperioderna är än så länge korta. Några mer påtagliga förändringar i graden av kännedom skall man inte förvänta sig. Och det är vad vi ser inga större upp- eller nedgångar i hur kända de olika myndigheterna/verksamheterna är bland svenska folket. 2 Höga betyg, och låga Ingen förändring på plats nummer ett. Skatteverket toppar fortfarande listan över mest uppskattade myndigheter i Sverige. Till och med förstärkt efter mätningen i SOM-undersökningen Ett rätt fantastiskt resultat egentligen. I högskattelandet Sverige får fogden som samlar in folkets pengar ett toppbetyg av medborgarna. Hela 71 procent bland personer med en åsikt tycker att Skatteverket sköter sin uppgift. Endast 6 procent avger ett negativt omdöme. Det här är ett mycket viktigt och positivt resultat för staten Sverige. Skatteuppbörden en helt central uppgift i varje samhälle uppfattas som legitim och har folkets stöd. Många andra länder har anledning att vara avundsjuka på Sverige på detta område, Grekland till exempel. På platserna strax efter Skatteverket kommer Statistiska centralbyrån och Polisen. Även det är mycket positiva resultat för Sverige. Det mesta blir smidigare i ett samhälle om de myndigheter som sköter insamling av skattemedel, av offentlig statistik och upprätthåller lag och ordning bedöms sköta sitt arbete. Det minskar alla transaktionskostnader och gör samhället mycket mer effektivt. 2 Dock, om vi tar resultaten från undersökningen 2011 ad notam ser vi några större förändringar. Men kännedomssiffrorna för studien 2011 skall läsas med stor försiktighet. Kännedomsresultaten 2011 drabbades av en kontexteffekt som sänkte siffrorna tillfälligt. Effekten beror på en annorlunda placering av frågeinstrumenten i SOM-enkäten 2011 jämfört med övriga undersökningsår. 7

11 Sjutton av tjugoen undersökta myndigheter har en positiv betygsbalans fler medborgare tycker de sköter sig än som tycker de sköter sig (se tabell 3). Bland dem återfinns ytterligare en fogde Kronofogdemyndigheten. En så hög andel som 54 procent uppger att de tycker kronofogden gör ett arbete mot endast 9 procent som är kritiska. Svenska folket har uppenbarligen ett helt övervägande positivt förhållande till de två ledande offentliga myndigheter som tar deras pengar. Fyra myndigheter hamnar klart i botten på betygslistan med övervikter för negativa omdömen. Mest negativ utvärdering får Arbetsförmedlingen följd av Migrationsverket, Energimarknadsinspektionen och den nyskapade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Resultatet är speciellt tråkigt för nystartade IVO. Att börja i uppförsbacke är aldrig roligt. Försäkringskassan hamnar på ett svagt plusresultat på listans nedre halva, efter att tidigare legat på ett övervägande negativt betyg; en viss förbättring med andra ord. Tabell 3 Svenska folkets bedömningsbetyg på ett antal myndigheter. Andel som sköter sin uppgift / (betygsbalans och procent) Procent / Betygsbalans minus 1. Skatteverket 71/ SCB 62/ Polisen 68/ Konsumentverket 59/ CSN 59/ Trafikverket 58/ Valmyndigheten 56/ Kronofogdemyndigheten 54/ Riksrevisionsverket 49/ Naturvårdsverket 51/ Livsmedelsverket 50/ Havs- och vattenmyndigheten 42/ Pensionsmyndigheten 47/ Forum för levande historia 38/ Socialstyrelsen 37/ Försäkringskassan 41/ Skolverket 30/ Inspektionen för vård och omsorg 30/ Energimarknadsinspektionen 18/ Migrationsverket 20/ Arbetsförmedlingen 17/52-35 Kommentar: Högsta betygsbalans redovisas. Procenten har beräknats bland personer med kännedom om de olika myndigheterna. Undersökningsperioden omfattar åren Men att välfärdssveriges två helt central myndigheter Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan hamnar så här lågt när medborgarna utvärderar vad som görs är naturligtvis inte. Negativa bedömningar leder till skepsis, längre ledtider och högre transaktionskostnader för myndigheterna. Inte bara arbetslösa och sjuka drabbas. Hela samhället får bära en högre kostnad. Effektivitet och resultat tar skada. 8

12 Att därtill också Migrationsverket får ett betyg är heller inte. Invandrings- och flyktingfrågor är på väg uppåt på medborgarnas dagordning och är helt avgörande välfärdsfrågor för hela samhället, inte bara för de närmast berörda hitkommande flyktingarna. Att Migrationsverket sysslar med känsliga och ibland impopulära företeelser är ingen ursäkt, möjligen en delförklaring. Kan Skatteverket och Kronofogdemyndigheten få klara överbetyg borde också andra myndigheter med tuffa fögderier kunna få till betyg med en positiv övervikt. De kommunala/regionala verksamheter vi hittills mätt bedöms med mer positiv uppskattning av svenska folket åtminstone genomsnittligt sett (se tabell 4). Och ingen verksamhet tvingas ståta med en övervikt för negativa omdömen. I topp finner vi Räddningstjänsten med rekordhöga betygsbalansen +84; fungerar säger 85 procent, endast 1 procent. Därefter kommer Förskolan och Renhållningen på en delad andraplats med också de starka betygen, i båda fallen en betygsbalans på +65. Även Grundskolan och Sjukvården får klart övervägande positiva omdömen. Men på en tydligt lägre nivå än de tre topplacerade verksamheterna, och också på en klart lägre nivå än Skatteverket. Minst positivt betyg får Äldreomsorgen och Plan- och byggfrågor. Men även här överväger de uppskattande bedömningarna. Tabell 4 Bedömningsbetyg på ett antal kommunala/regionala verksamheter (procent och betygsbalans) Procent / Betygsbalans minus 1. Räddningstjänsten 85/ Förskolan 74/ Renhållningen 73/ Grundskolan 64/ Sjukvården 65/ Kollektivtrafiken 53/ Äldreomsorgen 47/ Plan- och byggfrågor 41/ Kommentar: Högsta betygsbalans något undersökningsår redovisas. Procenten har beräknats bland personer som uppger kännedom om de olika verksamheterna. Undersökningsperioden omfattar åren Förändrade betyg När det gäller bedömningsbetygen kan vi till skillnad från när det gäller kännedom notera vissa relativt tydliga förändringar under den korta period vi genomfört våra undersökningar. Tre myndigheter uppvisar klart förbättrade betyg Havs- och vattenmyndigheten från en låg startnivå 2011, CSN från en medelhög nivå 2010 och Försäkringskassan från en nära bottennivå Ytterligare tre myndigheter kan visa på begränsat bättre betyg jämfört med åren 2010/11. Det gäller Skatteverket från en redan hög nivå, Pensionsmyndigheten från en medelnivå och Migrationsverket från en bottennivå. 3 Sju myndigheter/verksamheter tappar i uppskattning. Tre endast marginellt Polisen, Trafikverket och Kollektivtrafik (Holmberg och Weibull 2014) Arbetsförmedlingen tappar också - mycket påtagligt men endast fram till Sedan dess har Arbetsförmedlingen hämtat tillbaka något. Dock ännu 3 Grundmaterialet för analysen återfinns i Holmberg och Arkhede 2016 tabell 1b (dvs i tabellmaterialet längre fram i denna rapport). 9

13 2015 inte helt tillbaka till den redan 2010 mycket låga nivån. Arbetsförmedlingen har fortsatt bottenbetyg trots en viss återhämtning. Mest nedåt i uppskattning går tre kommunala/regionala verksamheter. Alla tre med helt centrala funktioner i den svenska välfärdsstaten. Tydligast sjunker betygen för Sjukvården och Äldreomsorgen, men även för Grundskolan. Sjukvården och Grundskolan har tappat från höga värden 2010 medan Äldrevården har förlorat från en relativt svag positiv uppskattning 2010 till ett negativt betyg Bakom dessa stora betygssänkningar är det troligt att debatten om Sjukvårdens/Äldrevårdens långa köer och tillgänglighetsproblem spelat en roll, liksom att de dåliga resultaten i Pisamätningarna bidragit till att sänka Grundskolans betyg. Brukare brukar ge bättre betyg Människor som kommer mest i kontakt med olika myndigheter/verksamheter (=brukare) plägar oftast vara mer positiva till vad som görs än icke-brukare. Och så bör det naturligtvis vara. Det omvända med mer negativa bedömningar bland brukare vore problematiskt. Vi utgår ifrån att brukare är mer kunniga om olika verksamheter och har mer personliga erfarenheter. Och att de dessutom har mer av ett behov att rättfärdiggöra/försvara sitt brukande. Därför är det extra illavarslande om just olika slags brukare är mer negativa än personer som inte har lika mycket kunskap/erfarenhet av en myndighet eller kommunal/regional verksamhet. Vi förväntar oss med andra ord att brukare som regel ger bättre betyg än icke-brukare. Detta förväntade samband är vad vi funnit tidigare och vad vi brukar finna när vi studerar institutionsförtroende (Holmberg och Weibull 2014). I SOM-undersökningarna har vi lyckats lokalisera ett antal mer eller mindre uppenbara brukargrupper vars bedömningsbetyg kan jämföras med vad medelsvensson tycker. Och i de flesta fall är brukare mer positiva i sina omdömen än genomsnittet, även om skillnaderna oftast är förhållandevis små. Några illustrativa exempel: Arbetslösa personer brukar vara något mindre negativa till Arbetsförmedlingen än genomsnittssvensken. 4 Pensionärer är klart mer positiva till Pensionsmyndigheten än folk i allmänhet. Föräldrar till småbarn respektive skolbarn ger ett högre betyg till förskolan respektive grundskolan än medelsvensson. Ungdom och studerande uppskattar CSN klar mer än medborgare i allmänhet. Personer med något längre sjukskrivningsperioder ger högre betyg till Försäkringskassan jämfört med personer som inte har erfarenhet av att vara sjukskrivna. Äldre personer är mer uppskattande av hur Äldreomsorgen fungerar än den breda allmänheten. Dock, vi har också flera exempel på motsatsen att brukare gör mer negativa bedömningar än genomsnittet. Sjukskrivna personer ger exempelvis ett sämre betyg åt Sjukvården än svensken i allmänhet. Sjukvården får dessutom ett sämre betyg än genomsnittet bland människor som upplever sin egen hälsa som dålig. Resultaten kan möjligen förklaras bort med att personer med sviktande hälsa är något extra pessimistiska och tveksamma inför den hjälpande handen. Men ett tråkigt och tankeväckande resultat är det. Människor som mest behöver och utnyttjar Sjukvården är mindre positiva till vad som görs än svensken i allmänhet. Det borde naturligtvis vara tvärtom. 4 I SOM-undersökningen 2015 ger arbetslösa samma genomsnittsbetyg till Arbetsförmedlingen som medelsvensson i båda fallen

14 En föreställning som finns är att aktivt verksamma personer i olika myndigheter inte bara bör vara mer kunniga om arbetet utan också vara mer positiva till vad som görs. Anställda förväntas ge högre betyg åt den egna myndigheten/verksamheten än den stora, mindre insatta allmänheten. Så är det i två fall vi testat i SOM-studierna, men inte i ett annat. Antalet undersökningspersoner är begränsat, men lärare/pedagoger avger ett mer positivt omdöme om Förskolan och Grundskolans insatser än genomsnittssvensken. 5 Resultatet är inte lika trevligt när det gäller Sjukvården och vårdpersonal. Personer i vårdyrken ger i genomsnitt ett lägre betyg åt Sjukvården än folk i gemen. För det mesta likartade betyg i olika sociala grupper En förvaltning som karakteriseras av oväld och någorlunda väl uppfyller alla de högtflygande målsättningar som Värdegrundsdelegationen fastslår skall inte kännetecknas av att olika demografiska och socioekonomiska samhällsgrupper gör klart skilda bedömningar av hur väl olika myndigheter/verksamheter sköter sig. Offentlig verksamhet skall vara opartisk och neutral (Rothstein 2015). Likabehandlingsprincipen är helt central. Då är det illa om vissa myndigheter bedöms mer positivt bland exempelvis män än bland kvinnor, eller bland företagare jämfört med bland arbetare, eller i storstäder jämfört med på landsbygden. Idealet är att viktiga samhällsgrupper bedömer kvaliteten på offentlig verksamhet på ett likartat sätt. Smärre skillnader kan naturligtvis finnas och är tolerabla, men inte större skillnader - framförallt inte om de visar sig vara långlivade. I tabell 5 visas en systematisk prövning av i vad mån myndighetssverige bedöms likartat i ett trettiotal olika samhällsgrupper. För att få ett bättre underlag genomförs analysen på ett jämförbart sätt med tidigare års studier (se Holmberg 2015 för resultat för 2013 och 2014). Tolv myndigheter/verksamheter ingår i 2015 års mätning. Resultaten visar den genomsnittliga summerade betygsbalansen i olika samhällsgrupper. Mätskalan kan teoretiskt variera mellan -100 (alla är negativa) och +100 (alla är positiva); ju högre positivt värde desto bättre betyg. Snittresultatet för samtliga svarande är +10. Om någon oro funnits kan den stillas. Myndighetssverige klarar det sociala bedömningstestet förhållandevis väl. Olika demografiska och sociala grupper betygsätter i genomsnitt svensk offentlig förvaltning på ett mycket likartat sätt. Endast en samhällsgrupps bedömningsbetyg skiljer sig mer än +/- 5 enheter från genomsnittet för samtliga svarande. 6 De mindre betygsskillnader vi kan iaktta på oftast mellan enbart 1-3 enheter är inte statistiskt signifikanta på en skala mellan -100 till I undersökningen 2013 var lärare/pedagoger mer kritiska mot Grundskolans arbete än folk i gemen, se Holmberg och Oleskog Tryggvason Den avvikande gruppen med ett långt medelbetyg (+3) på svensk offentlig verksamhet är personer som uppbär sjuk-eller aktivitetsersättning. En liten men välfärdspolitiskt utsatt grupp. 11

15 Tabell 5 Genomsnittligt bedömningsbetyg för ett antal myndigheter/verksamheter i olika demografiska grupper (betygsbalans) 2015 Samtliga +10 Kön Kvinna +12 Man +18 Ålder år år år år +11 Boendeort Landsbygd +6 Tätort +14 Stad +11 Storstad +7 Eget hem Arbetarhem +10 Tjänstemannahem +10 Högre tjänstemannahem +15 Företagare +8 Fackförbund LO +14 TCO +9 SACO +15 Utbildningsnivå Låg utbildning +9 Medel utbildning +8 Hög utbildning +12 Sektor Statlig sektor +15 Kommunal/landsting +15 Privat sektor +7 Arbetsmarknadsstatus Arbetslös +8 Sjuk/aktivitetsersättning +3 Kommentar: Bedömingsbetyget kan variera mellan +100 (samtliga svarar ) och -100 (samtliga svarar ). Procenten är beräknad bland samtliga svarspersoner (inklusive de som svarat Ingen uppfattning resp. Känner ej till myndigheten/verksamheten ). Totalt 12 myndigheter/verksamheter ingår i analysen. Några av de mindre skillnader som finns är dock värda att uppmärksammas, speciellt som flera av dem återfinns också 2013 och I några fall har betygsskillnader mellan olika grupper blivit större. I genomsnitt 2015 såväl som 2013 och mest positiva till svensk offentlig service är yngre medelålders personer, högutbildade, högre tjänstemän, SACO-medlemmar, och personer verksamma i offentlig sektor. Något mindre uppskattande i genomsnitt är åringar, boende på landsbygden, personer med mellanlåg utbildning, företagare och arbetare, personer med sjuk- eller aktivitetsersättning och personer verksamma i privat sektor. Noteras bör att kvinnor eller män inte finns med i någon av uppräkningarna. Det beror på att det inte finns några större könsskillnader när det gäller hur svensk offentlig verksamhet bedöms. Kvinnor och män gör i genomsnitt mycket 12

16 likartade bedömningar. Dock i studien 2015 återfinns en mindre skillnad kvinnor är något mer positiv än män. Men alla dessa mindre skillnader får inte skymma huvudresultatet. I allt väsentligt värderas inte svensk offentlig byråkrati skiljaktigt i breda sociala och ekonomiska samhällsgrupper. Myndighetssverige kan andas ut. Eller kan det verkligen det? Det viktigaste testet återstår det ideologiskt/partipolitiska testet. Det ideologiskt/partipolitiska testet Offentlig förvaltning skall vara oberoende av politiska och ideologiska kopplingar. Partipolitik får inte influera stats- eller kommunaltjänstemän. Partipolitisk neutralitet skall inte bara vara en ledstjärna utan också en realitet i svensk offentlig förvaltning. Sådan är den hävdvunna doktrinen. Idealt skall myndigheter fungera så att alla medborgare uppskattar arbetet och det oavsett politisk hemvist. Opartiskhet skall råda. Det sägs till och med uttryckligen i Sveriges grundlag. Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet (Regeringsformen 1 kapitlet 9:e paragrafen). Om något politiskt läger är påtagligt mer nöjt eller missnöjt med hur det offentliga sköter sig kan det vara en signal om att något är allvarligt fel. Regeringsformens krav på opartiskhet kan vara i fara. I tabellerna 6 och 7 prövas om viktiga partipolitiska och ideologiska grupper bedömer svenska myndigheter/verksamheter på ett någorlunda likartat sätt. I tabell 6 görs analysen enligt den metod som tillämpades i den demografiskt/sociala analysen; förutom politiska grupper har vi också inkluderat några grupper som visar hur människor med olika grad av exponering för massmedia bedömer hur det offentliga sköter sig. I tabell 7 redovisas mer detaljerat hur olika partiers sympatisörer betygsätter alla de tolv myndigheter/verksamheter som ingår i SOM-mätningen

17 Tabell 6 Genomsnittligt bedömningsbetyg för ett antal myndigheter/verksamheter i olika politiska och mediala grupper (betygsbalans) 2015 Samtliga +10 Politiskt intresse /ganska politiskt intresserade +10 Inte särskilt/inte alls politiskt intresserade +11 Vänster-höger placering Klart/något till vänster +12 eller +8 Klart/något till höger +11 Partisympati Vänsterpartiet +1 Socialdemokraterna +18 Miljöpartiet +15 Centerpartiet +11 Liberalerna +19 Kristdemokraterna +9 Moderaterna +14 Sverigedemokraterna -3 Feministiskt initiativ +5 Aktuellt/Rapport Dagligen +8 Flera gånger/vecka +11 Någon gång/mer sällan +12 Aldrig/ ej svar +12 Kommentar: Bedömingsbetyget kan variera mellan +100 (samtliga svarar ) och -100 (samtliga svarar ). Procenten är beräknad bland samtliga svarspersoner (inkl de som svarat Ingen uppfattning resp. Känner ej till myndigheten/verksamheten ) ingår tolv myndigheter/verksamheter. I det alliansstyrda Sverige 2013 eller i det rödgrönstyrda Sverige 2015 bedömer människor med olika ideologisk inriktning i allt väsentligt kvaliteten på den offentliga verksamheten på samma sätt. Personer med ideologiska sympatier till vänster eller till höger ger i genomsnitt mycket likartade betyg på hur olika myndigheter/verksamheter sköter sig; ideologiskt högerorienterade är något mer positiva 2013 än vänsterorienterade, medan det är tvärtom 2015, men skillnaderna är små 1-4 betygsenheter bara. De mindre skillnader vi kan iaktta följer dock ett politiskt mönster och vem som innehar regeringsmakten (Holmberg och Weibull 2016). Högerpersoner mer än vänsterpersoner är mer nöjda med offentlig verksamhet när högern styr. År 2013 har Sverige en borgerlig regering. När vänstern styr är det omvänt vänsterpersoner blir mer uppskattande av offentlig verksamhet än högerpersoner. År 2015 har Sverige en S/MP-regering. När det gäller graden av politiskt intresse finns inga skillnader. /ganska politiskt intresserade personer sätter inga andra betyg än personer som är svalt politiskt intresserade. Däremot finns ett visst samband när det gäller graden av medieexponering. Personer som ser dagligen på Aktuellt/Rapport är i genomsnitt minst uppskattande när det gäller hur myndighetssverige sköter sig. En effekt av en kritiskt granskande journalistik? Eller en tillfällighet 2015? I tidigare undersökningar har vi inte sett ett motsvarande resultat (Holmberg 2015). 14

18 Större bedömningsskillnader återfinns när det gäller partisympatier. Men inte när det gäller anhängare till Sveriges två stora regeringsbärande partier. Socialdemokratiska och moderata sympatisörer gör i genomsnitt mycket likartade bedömningar av hur myndighetssverige fungerar, med M-sympatisörer något mer negativa. De allra flesta sympatisörer till regeringen eller till den etablerade borgerliga oppositionen är i huvudsak överens när det gäller att värdera hur svensk offentlig förvaltning sköter sitt jobb. Ett mycket viktigt och positivt besked till myndighetssverige. De något lägre uppskattningssiffrorna för sympatisörer till Centerpartiet och Kristdemokraterna i 2015 års studie har inte någon motsvarighet i mätningarna 2013 eller De kan alltså vara slumpresultat orsakade av få svarspersoner. Tre partiers anhängare ingår dock inte i den stora etablerade majoritetens konsensus. Det gäller mest tydligt Sverigedemokraternas sympatisörer, men också sympatisörer till Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ. I mätningen 2015 noteras SD-sympatisörer för ett genomsnittsbetyg på -3, V- sympatisörer för +1 och FI-anhängare för +5. Som en jämförelse avger S- och M-sympatisörer snittbetygen +18 respektive +14. Sympatisörer till den icke-etablerade oppositionen - som stod utanför decemberöverenskommelsen är klart mest kritiska till hur olika myndigheter/verksamheter sköter sitt arbete. De sex mer etablerade partiernas väljare är påtagligt mer uppskattande. Tillsammans omfattar V-, FI- och SD-sympatisörer inte längre en liten försummar minoritet i väljarkåren. Efter valet 2014 utgör de sammantaget en stor minoritet på cirka 25 procent, kanske upp emot 30 procent. Även om partierna och deras sympatisörer i vissa avseenden kan bedömas som speciella och kanske också extrema, kan inte det tas till förvändning för att negligera resultaten. De negativa betygen kanske inte enbart beror på att V/FI/SD-anhängare är avvikande. Något kan måhända ligga i deras kritik. Myndighetssverige bör ta utfallet ad notam och fundera över varför stödet för verksamheten är så klart mycket svagare bland V/FI/SD-anhängare de tre tydligaste oppositionspartierna till den etablerade ordningen i Sverige. Redovisningen i tabell 7 ger en mer detaljerad bild av hur de olika partiernas sympatisörer bedömer olika myndigheter/verksamheter. Resultaten gäller för undersökningen

19 Tabell 7 Olika partiers sympatisörer bedömer hur ett antal myndigheter/ verksamheter sköter sin uppgift 2015 (procentandel /) Partisympati V S MP C L KD M SD FI Samtliga Myndigheter Arbetsförmedlingen 13/62 23/45 19/53 16/62 19/59 15/67 12/69 14/71 5/80 16/61 Försäkringskassan 36/36 41/29 52/26 32/30 48/29 30/39 47/28 35/46 40/45 41/32 Polisen 52/26 69/10 69/13 63/19 72/12 67/9 72/11 52/27 55/18 64/16 Skatteverket 70/6 75/4 73/3 68/4 80/2 66/4 75/7 59/9 80/0 71/6 Insp för vård och omsorg 35/48 36/31 26/43 32/34 38/26 29/48 25/38 26/49 23/53 30/39 Migrationsverket 21/66 21/40 30/38 25/49 27/41 23/43 23/49 6/76 21/53 20/51 Trafikverket 45/30 53/19 49/20 37/29 53/19 40/19 48/23 48/23 53/20 48/22 CSN 56/17 63/8 67/6 55/9 58/6 71/0 58/5 59/9 60/0 59/9 Havs- o vattenmyndigheten 52/20 43/7 29/16 31/16 48/12 42/25 46/8 40/10 50/0 42/12 Medeltal 42/35 47/21 46/24 40/28 49/23 43/28 45/26 37/36 43/30 43/28 Betygsbalans Verksamheter Grundskolan 43/42 61/19 54/33 53/28 62/18 53/29 55/29 45/31 60/27 55/26 Sjukvården 30/35 55/26 49/32 56/21 53/30 49/33 56/27 31/50 52/43 48/32 Äldreomsorgen 20/53 41/36 33/50 36/35 37/34 34/44 32/45 30/55 26/67 33/44 Medeltal 31/43 52/27 45/38 48/28 51/27 49/35 48/34 35/45 46/46 45/34 Betygsbalans ±0 +11 Kommentar: Procenten är beräknad bland personer med uppgiven kännedom om myndigheten/verksamheten. Källa: Den nationella SOM-undersökningen Sverigedemokraternas anhängare är mindre positiva/mer negativa än genomsnittet i bedömningen av alla myndigheter/verksamheter, men mest tydligt när det gäller Migrationsverket. V-sympatisörer är relativt sett mest kritiska när det gäller Sjukvården och Polisen. FI:s anhängare har Arbetsförmedlingen och Äldreomsorgen högt på sin kritiklista. Socialdemokraternas sympatisörer ger inte ett lägre betyg än genomsnittet till någon myndighet/verksamhet. S-väljare är överlag mer nöjda än medelsvensson. Detsamma kan inte fullt ut sägas om M-sympatisörer. För de flesta myndigheter/verksamheter är M-väljare dock mer positiva - eller i stort lika positiva - som folk i allmänhet. Tydligaste undantaget är Arbetsförmedlingen som bedöms negativt av 69 procent bland M-sympatisörer mot 61 procent bland samtliga svarande. En av välfärdssveriges viktigaste verksamheter får svidande underbetyg av samtliga partiers sympatisörer. Det gäller Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan klarar sig något bättre F- kassan får övervägande positiva omdömen av fem partiers sympatisörer (S, MP, C, L och M) och sämre betyg av övriga fyra partiers anhängare (V,KD, SD och FI). Två andra grundpelare i välfärdssamhället Sjukvården och Grundskolan erhåller övervägande positiva betyg bland de flesta partiers anhängare, dock inte bland sympatisörer till Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna när det gäller Sjukvården. Migrationsverket, ytterligare en central välfärdsinstitution - dessutom i centrum för debatten hösten 2015 får liksom Arbetsförmedlingen klart övervägande negativa omdömen bland samtliga partiers väljare. Det är klart att det inte är riktigt om stödet för så här centrala verksamheter i samhället inte är starkare gäller främst Arbetsförmedlingen och Migrationsverket eller inte omfattar alla riksdagspartiers väljare gäller Sjukvården. 16

20 Givet dessa resultat, är det inte självklart att slå fast att myndighetssverige klarat partitestet. Det har vi tidigare sagt att det offentliga i huvudsak gjort. Men läget är annorlunda nu efter valet De mest myndighetskritiska sympatisörerna till V/FI/SD utgör inte längre en liten minoritet bland svenska folket. De är idag en stor minoritet. Ingen alarmism, men något att tänka på Det vore att ta i att säga att Regeringsformens stadgande om att förvaltningsmyndigheter ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet är i fara. Så illa är det inte. En viktig indikator på att stadgandet inte är hotat är att de allra flesta viktiga demografiska, sociala, ekonomiska och politiska grupper i Sverige bedömer olika myndigheters verksamhet på ett mycket likartat sätt. Män och kvinnor, unga och äldre, arbetare och företagare, folk på landsbygden och storstadsbor, socialdemokrater och moderater alla gör de mycket snarlika bedömningar av hur svensk offentlig förvaltning fungerar. En stor samstämmighet råder om vad som är respektive vad som är när det gäller hur svenska myndigheter/verksamheter sköter sig. Men denna stora samstämmighet omfattar inte en växande oppositionell partipolitisk minoritet. En minoritet som främst består av sympatisörer till Sverigedemokraterna, men också återfinns bland anhängare till Vänsterpartiet och Feministisk initiativ. Sympatisörer med dessa tre partier är klart mer negativa till hur myndighetssverige sköter sig än medelsvensken. Och vi talar inte längre om en liten väljarminoritet. Vi talar om en stor minoritet på upp emot procent av svenska folket. Myndighetssverige bör inte nonchalera denna stora minoritet. Åtminstone bör man lyssna på kritiken. Referenser Arkhede, Sofia och Holmberg, Sören Svenska folkets bedömning av offentliga myndigheters verksamhet. Göteborg: SOM-institutet. Holmberg, Sören och Weibull, Lennart Holmberg, Sören och Weibull, Lennart Institutionsförtroende mellan berördhet och mediebevakning. I Bergström, Annika och Oscarsson, Henrik (red) Mittfåra & Marginal. Göteborg: SOM-institutet. Holmberg, Sören och Tryggvason Oleskog, Nora Svenska folkets bedömning av offentliga myndigheters verksamhet. Göteborg: SOM-institutet. Holmberg, Sören och Weibull, Lennart Makten i Rosenbad bestämmer förtroendet för regeringen. I Ohlsson, Jonas, Oscarsson, Henrik och Solevid, Maria (red) Ekvilibrium. Göteborg: SOMinstitutet. Johansson, Susanne och Holmberg, Sören Kvalitet i offentlig verksamhet. I Holmberg, Sören, Weibull, Lennart och Oscarsson, Henrik (red) Lycksalighetens ö. Göteborg: SOM-institutet. Rothstein, Bo De samhälleliga institutionernas kvalitet. Stockholm: Riksbankens Jubileumsfond och Makadam förlag. 17

21 Ångström, Lars Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda grundläggande rättsliga principer. Stockholm: Värdegrunddelegationen. 18

22 Svenska folkets bedömning av myndigheter 2015 Tabell 1a-10 Den nationella SOM-undersökningen 19

23 Tabell 1a Bedömning av myndigheters arbete, 2015 (procent, balansmått) eller Ingen Känner ej till Summa Antal uppfattning myndigheten procent svarande Bra Dåligt Balans Skatteverket Polismyndigheten SCB (Statistiskacentralbyrån) Centrala studiestödsnämnden (CSN) Trafikverket Havs-och vattenmyndigheten Försäkringskassan Inspektionen för vård och omsorg Migrationsverket Arbetsförmedlingen Kommentar: Frågan lyder: Hur anser du att följande myndigheter sköter sin uppgift?. Procentbasen utgörs av dem som besvarat respektive delfråga. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Rangordningen i tabellen följer högst förtroendebalans. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

24 Tabell 1b Bedömning av myndigheters arbete, (procent, balansmått) eller Ingen Känner ej till Summa Antal uppfattning myndigheten procent svarande Bra Dåligt Balans Skatteverket Polismyndigheten Trafikverket Valmyndigheten Konsumentverket SCB (Statistiskacentralbyrån) Kronofogdemyndigheten Naturvårdsverket Livsmedelsverket Riksrevisionen Pensionsmyndigheten Centrala studiestödsnämnden (CSN) Kommentar: Frågan i 2011, 2012, 2013, 2014 och 2015 års SOM-undersökning lyder: Hur anser du att följande myndigheter sköter sin uppgift?. I 2010 års SOM-undersökning löd frågan Hur anser du att följande myndigheter sköter sitt arbete?. Procentbasen utgörs av dem som besvarat respektive delfråga. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Rangordningen i tabellen följer högst förtroendebalans något år. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

25 Tabell 1b Havs- och vattenmyndigheten forts. Bedömning av myndigheters arbete, (procent, balansmått) eller Ingen Känner ej till Summa Antal uppfattning myndigheten procent svarande Bra Dåligt Balans Socialstyrelsen Försäkringskassan Forum för levande historia Skolverket Inspektionen för vård och omsorg Energimarknadsinspektionen Migrationsverket Arbetsförmedlingen Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1a. Procentbasen utgörs av dem som besvarat respektive delfråga. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Rangordningen i tabellen följer högst förtroendebalans något år. Källa: De nationella SOM-undersökningarna