Svenskars bedömning av offentliga myndigheters verksamhet. Sandra Engelbrecht och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2012:10]

Transkript

1 Svenskars bedömning av offentliga myndigheters verksamhet Sandra Engelbrecht och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2012:10]

2

3 Innehåll Information om den nationella SOM-undersökningen 3 Kvalitet i offentlig verksamhet SOM-mätningen Tabeller Svenska folkets bedömning av myndigheter 2011, Tabell Tabell 1a Bedömning av myndigheters arbete, Tabell 1b Bedömning av myndigheters arbete, , bland dem som har en åsikt 12 Tabell 2 Bedömning av Trafikverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden 13 Tabell 2 forts. Bedömning av Trafikverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden 14 Tabell 3 Bedömning av Trafikverkets arbete efter politiska faktorer 15 Tabell 4 Bedömning av Pensionsmyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden 16 Tabell 4 forts. Bedömning av Pensionsmyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden 17 Tabell 5 Bedömning av Pensionsmyndighetens arbete efter politiska faktorer 18 Tabell 6 Bedömning av Havs- och vattenmyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden 19 Tabell 6 forts. Bedömning av Havs- och vattenmyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden 20 Tabell 7 Bedömning av Havs- och vattenmyndighetens arbete efter politiska faktorer 21 Tabell 8 Bedömning av Energimarknadsinspektionens arbete efter socioekonomiska förhållanden 22 Tabell 8 forts. Bedömning av Energimarknadsinspektionens arbete efter socioekonomiska förhållanden 23 Tabell 9 Bedömning av Energimarknadsinspektionens arbete efter politiska faktorer 24 Tabell 10 Bedömning av Försäkringskassans arbete efter socioekonomiska förhållanden 25 Tabell 10 forts. Bedömning av Försäkringskassans arbete efter socioekonomiska förhållanden 26 Tabell 11 Bedömning av Försäkringskassans arbete efter politiska faktorer 27 Tabell 12 Bedömning av Migrationsverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden 28 Tabell 12 forts. Bedömning av Migrationsverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden 29 Tabell 12 forts. Bedömning av Migrationsverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden 30 Tabell 13 Bedömning av Migrationsverkets arbete efter politiska faktorer 31 Tabell 14 Bedömning av Arbetsförmedlingens arbete efter socioekonomiska förhållanden 32 Tabell 14 forts. Bedömning av Arbetsförmedlingens arbete efter socioekonomiska förhållanden 33 Tabell 15 Bedömning av Arbetsförmedlingens arbete efter politiska faktorer 34 Tabeller Svenska folkets bedömning av regionala/kommunala verksamheter 2011, Tabell Tabell 16a Bedömning av regionala/kommunala verksamheters arbete, Tabell 16b Bedömning av regionala/kommunala verksamheters arbete, , bland dem som har en åsikt 37 Tabell 17 Bedömning av Sjukvårdens arbete efter socioekonomiska förhållanden 38 Tabell 17 forts. Bedömning av Sjukvårdens arbete efter socioekonomiska förhållanden 39 Tabell 17 forts. Bedömning av Sjukvårdens arbete efter socioekonomiska förhållanden 40 Tabell 18 Bedömning av Sjukvårdens arbete efter politiska faktorer 41 1

4 Tabell 19 Bedömning av Förskolans arbete efter socioekonomiska förhållanden 42 Tabell 19 forts. Bedömning av Förskolans arbete efter socioekonomiska förhållanden 43 Tabell 20 Bedömning av Förskolans arbete efter politiska faktorer 44 Tabell 21 Bedömning av Grundskolans arbete efter socioekonomiska förhållanden 45 Tabell 21 forts. Bedömning av Grundskolans arbete efter socioekonomiska förhållanden 46 Tabell 22 Bedömning av Grundskolans arbete efter politiska faktorer 47 Tabell 23 Bedömning av Kollektivtrafikens arbete efter socioekonomiska förhållanden 48 Tabell 23 forts. Bedömning av Kollektivtrafikens arbete efter socioekonomiska förhållanden 49 Tabell 24 Bedömning av Kollektivtrafikens arbete efter politiska faktorer 50 Tabell 25 Bedömning av servicen i den egna kommunen 51 Tabell 26 Västsvenskars bedömning av myndigheter 53 Tabell 27 Västsvenskars bedömning av regionala/kommunala verksamheter 54 Tabell 28 Sydsvenskars bedömning av myndigheter och regionala/kommunala verksamheter 56 2

5 Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning Riks-SOM i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier (förkortningen SOM står för Samhälle Opinion Medier). Data samlas in via postala enkäter, och varje undersökning genomförs under i huvudsak samma förutsättningar för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara. SOM-institutet är ett samarbete mellan två forskningsenheter vid Göteborgs universitet: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga institutionen. En rad forskningsprojekt medverkar i Riks-SOM-undersökningen flertalet med förankring i någon av dessa institutioner, men även externa projekt deltar regelbundet. Resultaten från Riks-SOM-undersökningarna redovisas i årliga publikationer där de medverkande forskarna presenterar analyser baserade på de senaste resultaten, med fokus, där det är möjligt, på långsiktiga opinions- och medietrender. Information om Riks-SOM-undersökningen 2011 kommer att publiceras i Vernersdotter, Frida (juni 2012) Den nationella SOM-undersökningen 2011, i Weibull, Lennart; Oscarsson, Henrik och Bergström, Annika (red.) I framtidens skugga, som ges ut av SOM-institutet. Undersökningens uppläggning Riks-SOM-undersökningen har sedan starten 1986 genomförts i form av en postenkät riktad till ett systematiskt sannolikhetsurval av Sveriges befolkning. Från och med 2009 års undersökning är åldersintervallet år. 1 Utländska medborgare har ingått i urvalet sedan 1992 (se tabell 1). Omfattningen av undersökningen har ökat efterhand både vad gäller antalet frågor och antalet svarspersoner. Från och med 2009 utgör Riks-SOM-undersökningen i själva verket tre parallella riksrepresentativa delundersökningar, vilka baseras på ett urval om vardera personer, dvs. totalt personer. Data-insamlingen för de tre formulären genomförs under identiska förutsättningar. I Riks-1 är frågornas tonvikt på politik och samhälle; Riks-2 har tonvikt på frågor om medier och kultur; Riks-3 på livsstil och hälsa. Ungefär en femtedel av frågorna är gemensamma för samtliga tre formulär. Frågorna om bedömningarna av offentliga myndigheters verksamhet ingår i forskningsprojektet Kvalitet i offentlig verksamhet (KOV) under ledning av Sören Holmberg (SOM). Projektet genomförs i samarbete med och med finansiering från Statskontoret. Fältarbetet för Riks-SOM följer i huvudsak samma upplägg år från år. Huvuddelen av datainsamlingsarbetet genomförs under hösten. Enkäten skickas ut i slutet av september månad. Under resterande del av fältperioden genomförs successivt en serie påminnelseinsatser postalt och per telefon. Fältarbetet avslutas senast under januari/februari månad. Redan vid novembers utgång har i allmänhet drygt 90 av dem som slutligen kommer att medverka skickat tillbaka sin enkät. 1 I Riks-SOM var åldersintervallet år; år; : år. 3

6 Riks-SOM-undersökningarnas upplägg, År Urvalsmetod formulär Total urvalsstorlek Medborgarskap Åldrar 1986 Systematiskt sannolikhetsurval Både sv. & utl år Endast sv Både sv. & utl Endast sv Både sv. & utl år år år år år Systematiskt sannolikhetsurval Både sv. & utl år Svarsfrekvens och bortfall SOM-undersökningarna har sedan starten 1986 haft en relativt hög svarsfrekvens. För samhällsvetenskapliga postenkäter har svarsfrekvensen tidigare brukat ligga på mellan 60 och 70, men det har under senare år blivit svårare att nå dessa nivåer. Figur ett illustrerar förändringen i svarsmönster för Riks-SOM-undersökningen år Svarsfrekvens i Riks-SOM-undersökningen, ( av nettourvalet) Svarsfrekvensen (netto) för den senaste SOM-undersökningen 2011 är 57 ; 56 för Riks-1, 58 för Riks-2, och 57 för Riks-3. 4

7 Svarande och bortfall i Riks-SOM-undersökningen 2011 Riks-1 Riks-2 Riks-3 Totalt Ursprungligt urval (brutto) Bortdefinierade (naturligt bortfall) Nettourval svarsvägrare/ej anträffade svarande Svarsfrekvens: brutto 51% 53% 53% 52% Svarsfrekvens: netto 56% 58% 57% 57% Kommentar: Med naturligt bortfall avses adress okänd, avflyttad; sjuk, institutionell vård; bortrest under fältperioden, studier/militärtjänstgöring på annan ort; ej svensktalande, ej kommunicerbar; bosatt/studerar/arbetar utomlands; förståndshandikappad; avliden. De jämförelser som gjorts mellan svarspersonernas socioekonomiska sammansättning och befolkningens visar att Riks-SOM-undersökningens respondenter sammantaget speglar Sveriges befolkning mycket väl. * * * Rapporten är framtagen inom ramen för forskningsprojektet Kvalitet i offentlig verksamhet (KOV) med Sören Holmberg som huvudansvarig forskare. Databearbetning och redigering har gjorts av Sandra Engelbrecht. 5

8 F Kvalitet i offentlig verksamhet SOM-mätningen 2011 Sören Holmberg orskningsprojektet Kvalitet i offentlig verksamhet (KOV) startade år 2010 med en första mätning i samarbete med SOM-institutet. Projektet delfinansieras av Statskontoret och leds av Sören Holmberg (se Johansson och Holmberg 2011). Sammanlagt sex myndigheter och fyra regionala/kommunala verksamheter ingick i premiärundersökningen. KOV/SOM-mätningen 2011 av hur svenska folket bedömer att olika myndigheter och kommunala/regionala verksamheter sköter sina uppgifter omfattar sju myndigheter och fyra verksamheter. Bland dem återfanns två myndigheter (Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen) respektive två verksamheter (Sjukvården och Grundskolan) också i den första KOV-studien år De myndigheter/verksamheter som mäts för första gången 2011 är Trafikverket, Pensionsmyndigheten, Migrationsverket, Havs- och vattenmyndigheten respektive Energimarknadsinspektionen samt verksamheterna Förskolan och Kollektivtrafiken. Resultaten i tabellerna 1a och 1b visar hur svarspersonerna bedömer att de olika myndigheterna/verksamheterna sköter sin uppgift på en femgradig svarsskala mellan mycket till mycket. Bedömningsfrågorna har också två svarsalternativ där de svarande kan ange att de inte känner till myndigheten/verksamheten eller att de inte har någon. Andelen personer som kryssar för ingen varierar påtagligt mycket mellan undersökningarna 2010 och 2011 för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. En likartad stor skillnad i andelen ingen kan iakttas när vi jämför resultaten för den nationella SOM-undersökningen och de båda regionala studierna i Västra Götaland och i Skåne (se tabellerna 26-28). Eftersom frågebatterierna med KOV-frågorna var något olika placerade i formulären för de olika undersökningarna finns en risk att resultaten vad gäller andelen ingen kan ha drabbats av någon form av kontexteffekt. En effekt som i så fall har givet upphov till något högre andelar ingen i riksstudien 2011 än 2010 och till något högre andelar ingen i Skåneundersökningen och i den nationella studien 2011 jämfört med undersökningen i Västra Götaland. Den eventuella kontexteffekten tycks dock inte ha påverkat svaren när det gäller relationen mellan positiva och negativa utvärderingar av hur myndigheterna och verksamheterna skött sina uppgifter. Måtten för balansen mellan andelen -svar respektive -svar ser i allt väsentligt likartade ut i de olika undersökningarna. Toppen och botten Bland de elva myndigheter som mätts 2010 och/eller 2011 är det två som har en mycket tydlig övervikt när det gäller positiva bedömningar över negativa. De myndigheterna är Polisen och Skatteverket. De får klart väl godkänt av svenska folket. Något sämre utfall, men med klara positiva övervikter i bedömningarna, uppvisar också Valmyndigheten, Trafikverket, CSN och Pensionsmyndigheten. Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten är än så länge okänd för många med en hög andel ingen. Bland den minoritet som bedömer myndigheten hamnar resultatet nätt och jämnt på plussidan med balansutfallet +1. 6

9 Fyra myndigheter vederfars mer negativa omdömen än positiva. Mest tydligt är detta för Arbetsförmedlingen och Migrationsverket, men också för Energimarknadsinspektionen (som får mer kritik än beröm bland den minoritet som har en ) och för Försäkringskassan (som dock får ett något bättre betyg 2011 än 2010). 2 Alla de sex regionala/kommunala verksamheter som ingått i KOV-mätningarna 2010 och/eller 2011 uppvisar mycket klara positiva övervikter i bedömningarna av hur verksamheterna har skötts. Räddningstjänsten får allra högst betyg, följd av Sjukvården, Förskolan och Grundskolan. Därefter följer med något svagare betyg Kollektivtrafiken och Äldreomsorgen. Brukare oftast mer positiva I tabellerna 2-24 redovisas myndighet för myndighet respektive verksamhet för verksamhet hur olika sociala och politiska grupper bedömer hur de skötte sig år Där kan man bland annat notera att en gammal sanning gäller för de flesta myndigheter/verksamheter. Nämligen att så kallade brukare oftast är mer positiv till en myndighet eller verksamhet än genomsnittssvensken. Och det är naturligtvis mycket viktigt eftersom vi kan utgå ifrån att brukare oftast är mer kunniga och kanske också mer engagerade än icke-brukare. Vi kan kanske inte gå så långt som att hävda att brukarna, likt kunderna, alltid har rätt; men något åt det hållet är det nog. Följande brukargrupper är mer positiva till respektive myndighet/verksamhet än medelsvensson. Bilåkare är något mer uppskattande av Trafikverket än genomsnittet; kollektivresenärer är likaså något mer positiva till Kollektivtrafiken än folk i allmänhet; ålderspensionärer är mycket mer positiva till Pensionsmyndigheten än övriga svenskar; invandrare från Europa utanför Norden och invandrare från utanför Europa är mer positiva till Migrationsverket än genomsnittssvensken, som tvärtom tenderar att vara övervägande negativ; föräldrar till 0-6 åringar respektive till 7-15 åringar ger ett mycket mer positivt betyg till Förskolan respektive till Grundskolan än svensken i gemen. För tre myndigheter/verksamheter hittar vi dock inte detta positiva brukarsamband. Det gäller för Försäkringskassan och kort eller långtidssjukskrivna människor, för Sjukvården och människor med dålig hälsa eller med erfarenhet av sjukskrivning och för Arbetsförmedlingen och arbetslösa personer. Sjukskrivna är mer negativa till hur Försäkringskassan sköter sig än icke-sjukskrivna. Sjukskrivna, liksom människor med en sämre hälsa, är på samma sätt något mindre positiva till Sjukvården än allmänheten i stort. När det gäller Arbetsförmedlingen är det 2011 ingen skillnad i hur betyget sätts mellan arbetslösa och folk i gemen. Balansen är negativ och -22 i båda fallen. Man kan diskutera orsaker, men det är självfallet inte att Försäkringskassans, Sjukvårdens och Arbetsförmedlingens kunder inte är mer positiva till vad som görs än vad medelsvensson är. Små bedömningsskillnader mellan olika sociala grupper Normativt sett är det centralt att värderingarna av hur de olika myndigheterna/verksamheterna sköter sig inte variera alltför mycket mellan skilda sociala och politiska grupper. Det är inte ett gott tecken om vissa myndigheter får ett klart mer positivt eller mer negativt betyg bland exempelvis kvinnor jämfört med bland män, eller bland arbetare jämfört med bland företagare, eller bland socialdemokrater jämfört med bland moderater. Offentlig förvaltning skall karakteriseras av oväld och opartiskhet och då 2 Försäkringskassan får också ett något bättre betyg i undersökningen i Västra Götaland 2011 jämfört med

10 skall inte viktiga sociala och politiska grupper göra klart olika bedömningar av hur förvaltningen sköter sig. Det ideala är om centrala socioekonomiska och politiska grupper i huvudsak betygsätter offentlig verksamhet på ett likartat sätt. Om vi ser på balansresultaten för andelen positiva bedömningar jämfört med andelen negativa bedömningar för människor med olika kön, ålder respektive familjeklass finner vi endast mycket små skillnader i de allra flesta fall sett över alla de elva myndigheter/verksamheter som studeras När det gäller kön är det nästan alltid fråga om små skillnader på enstaka balansenheter mellan mäns och kvinnors bedömningar. Kvinnor gör något oftare mer positiva bedömningar än män, men huvudresultatet är att könsdifferenserna är mycket små. Bedömningarna skiljer sig ibland något mer åt när det gäller olika åldersgrupper. Äldre är till exempel klart mer positiva än yngre till Pensionsmyndigheten och till Sjukvården. Yngre medelålders (ofta med yngre barn) är på ett liknande sätt mer positiva till Förskolan och till Grundskolan än övriga åldersgrupper. Den åldersgrupp som oftast tenderar att vara mest uppskattande av olika myndigheter/verksamheter är de äldre mellan år; mest negativa tenderar fyrtio- och femtiotalister att vara. Dock sammantaget talar vi inte om några avgörande skillnader i bedömningarna mellan olika åldersgrupper, med det möjliga undantaget att de allra äldsta och de allra yngsta skiljer sig mycket tydligt åt i bedömningen av Sjukvården och Pensionsmyndigheten, där de äldre brukarna är klart mer positiva än de yngre som ännu inte hunnit bli brukare. Även när det gäller klasstillhörigheten är bedömningsskillnaderna oftast mycket små. Ett svagt mönster som dock framträder är att arbetare är mest kritiska av alla yrkesgrupper till hur sex myndigheter/verksamheter sköter sig (Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Sjukvården, Grundskolan och Kollektivtrafiken). Företagare är enbart mest negativa till hur en verksamhet sköts (Förskolan). På den positiva sidan är arbetare inte mest uppskattande för någon myndighet/verksamhet. Företagare däremot är mest positiva av alla yrkesgrupper när det gäller fyra myndigheter/verksamheter (Trafikverket, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Kollektivtrafiken). Något mer nöjda företagare än arbetare med andra ord. Men ånyo förtjänar det att upprepas, bedömningsskillnaderna är oftast mycket små. Partipolitisk neutralitet Det kan hävdas att det allra minst önskvärda är om olika partipolitiska grupperingar bedömer den offentliga förvaltningens skötsel mycket olika. Vi vill ha en opolitisk förvaltning i Sverige. Det är åtminstone den officiella doktrinen sedan mycket länge. Myndigheter skall bedriva sitt värv så att alla medborgare oavsett ideologisk eller partipolitisk hemvist är tillfreds med arbetet. Om något politiskt läger är klart mer nöjt än något annat finns det anledning att vara uppmärksam. Den partipolitiska neutraliteten kan vara i fara. Utfallen av hur olika partisympatisörer betygsätter de olika myndigheterna och verksamheterna ger dock inte någon anledning till oro. I de allra flesta fall är bedömningarna inte färgade av partipolitiska tillhörigheter. Olika partiers sympatisörer gör mycket likartade bedömningar. Anhängare till Socialdemokraterna och Moderaterna gör exempelvis anmärkningsvärt likartade utvärderingar. Om något, så skiljer dock två partiers sympatisörer ut sig en aning. Det gäller V- respektive SD-sympatisörer som är mest negativa både vad gäller myndigheternas arbete och hur de olika verksamheterna sköter sin uppgift. Fingranskar vi resultaten kan vi se att det i genomsnitt är C- och FP-sympatisörer som är mest positiva till hur myndigheterna sköter sig medan KD-sympatisörer är mest positiv i snitt till hur de olika verksamheterna fungerar. 8

11 Kan fogden bör alla kunna Slutet gott, allting gott frestas man säga. Svensk offentlig förvaltning bedöms inte med partipolitiska ögon av allmänheten. Inte heller med genusögon. Och inte heller med klassögon eller åldersögon i någon större utsträckning. Kunde vi bara få betygen för Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Försäkringskassan att bli bättre vore allt riktigt gott. Kan Skatteverket (Fogden) få till så höga positiva bedömningssiffror bör alla offentliga myndigheter ha en god möjlighet att åstadkomma betyg med positiv övervikt. Kanske inte lika positivt betyg som Skatteverket, men i många fall klart bättre betyg än idag. Referens Johansson, Susanne och Holmberg, Sören (2011). Kvalitet i offentlig verksamhet. I Holmberg, Sören, Weibull, Lennart och Oscarsson, Henrik (red.) Lycksalighetens ö. Göteborg: SOM-institutet. 9

12 Svenska folkets bedömning av myndigheter 2011 Tabell 1 15 Den nationella SOM-undersökningen 10

13 Tabell 1a Bedömning av myndigheters arbete, () Varken Myndigheter: eller myndigheten Polisen Skatteverket Valmyndigheten Trafikverket CSN Pensionsmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten Energimarknadsinspektionen Försäkringskassan Migrationsverket Arbetsförmedlingen Kommentar: Frågan lyder: Hur anser du att följande myndigheter sköter sin uppgift? (statliga myndigheter). I 2010 års SOM-undersökning löd frågan Hur anser du att följande myndigheter sköter sitt arbete?. Tabellens rangordning baseras på balansresultaten från det år då högsta värde har uppmätts (kolumnen längst till höger). De jämfört med 2010 höga andelarna för när det gäller Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 2011 kan ha orsakats av en så kallad kontexteffekt. Enkätfrågorna om myndigheters arbete var inte placerade på samma ställe i SOM-enkäten 2011 jämfört med En eventuell kontexteffekt kan ha inverkat på resultaten för alla mätta myndigheter och verksamheter 2011, det vill säga att andelarna är något högre än de annars skulle vara. Däremot tror vi inte att den eventuella kontexteffekten har påverkat resultaten när det gäller bedömningen av om myndigheters arbete är eller. I tabell 1b för myndigheter respektive 16b för regionala/kommunala verksamheter redovisas resultaten utan och myndigheten i basen.

14 Tabell 1b Bedömning av myndigheters arbete, Riks-SOM 2011 () (bland dem som har en åsikt) Varken Myndigheter: eller Skatteverket Polisen Valmyndigheten Trafikverket CSN Pensionsmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten Energimarknadsinspektionen Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Migrationsverket Kommentar: Frågan lyder: Hur anser du att följande myndigheter sköter sin uppgift? (statliga myndigheter). Tabellens rangordning baseras på balansresultaten från det år då högsta värde har uppmätts (kolumnen längst till höger). 12

15 Tabell 2 Bedömning av Trafikverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga Kön Kvinna Man Ålder år år år år Utbildning 1 Låg Medel Hög Stad-land Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm/Gbg/Malmö Region Stockholm Östra mellansverige Småland m öarna Sydsverige Västsverige Norra mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. 1 Låg = grundskola el ej fullgjord obligatorisk skola, Medel = Gymnasium el folkhögskola, Hög = studerat vid universitet/högskola. 13

16 Tabell 2 forts. Bedömning av Trafikverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga Med- Svenskt borgarskap Utländskt Arbets- Förvärvsarbete marknads- Arbetslös/Arbetsmarknadsåtgärd status Ålders- och avtalspensionär Sjuk/aktivitetsersättning* Studerande Fack LO TCO SACO Arbetar i Statlig sektor Kommun/landsting Privat Ideell/stiftelse* Subjektiv Arbetarhem klass Jordbrukshem* Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem Företagarhem Transportvanor Kör bil minst 1 ggr/vecka Åker kollektivt minst 1 ggr/vecka Kommentar: 1 Här ingår alternativen Medborgare i annat land och Både svensk medborgare och medborgare i annat land. 2 Här ingår svarsalternativen Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/ genomgår arbetsmarknadsutbildning samt Arbetslös. * Notera lågt antal svarande. 14

17 Tabell 3 Bedömning av Trafikverkets arbete efter politiska faktorer, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga Politiskt /ganska intr intresse Inte särskilt/inte alls Ideologisk Klart/något vänster orientering Varken eller Något/klart höger Parti- Vänsterpartiet sympati 1 Socialdemokraterna Miljöpartiet Centern* Folkpartiet Kristdemokraterna* Moderaterna Sverigedemokraterna Ej svar Kommentar: 1 Sympatisörer med Feministiskt initiativ och Piratpartiet redovisas ej då antalet svarande understiger 50 personer. 2 Den grupp som ej besvarat hela frågan eller aktuell delfråga. * Notera lågt antal svarande. 15

18 Tabell 4 Bedömning av Pensionsmyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga Kön Kvinna Man Ålder år år år år Utbildning 1 Låg Medel Hög Stad-land Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm/Gbg/Malmö Region Stockholm Östra mellansverige Småland m öarna Sydsverige Västsverige Norra mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. 1 Låg = grundskola el ej fullgjord obligatorisk skola, Medel = Gymnasium el folkhögskola, Hög = studerat vid universitet/högskola. 16

19 Tabell 4 forts. Bedömning av Pensionsmyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga Med- Svenskt borgarskap Utländskt Arbetsmarknads Förvärvsarbetande status Arbetslös/arbetsmarknadsåtgärd Ålders- och avtalspensionär Sjuk/aktivitetsersättning* Studerande Fack LO TCO SACO Arbetar i Statlig sektor Kommun/landsting Privat Ideell/stiftelse* Subjektiv Arbetarhem klass Jordbrukshem* Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem Företagarhem Kommentar: 1 Här ingår alternativen Medborgare i annat land och Både svensk medborgare och medborgare i annat land. 2 Här ingår svarsalternativen Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/ genomgår arbetsmarknadsutbildning samt Arbetslös. * Notera lågt antal svarande. 17

20 Tabell 5 Bedömning av Pensionsmyndighetens arbete efter politiska faktorer, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga Politiskt /ganska intr intresse Inte särskilt/inte alls Ideologisk Klart/något vänster orientering Varken eller Något/klart höger Parti- Vänsterpartiet sympati 1 Socialdemokraterna Miljöpartiet Centern* Folkpartiet Kristdemokraterna* Moderaterna Sverigedemokraterna Ej svar Kommentar: 1 Sympatisörer med Feministiskt initiativ och Piratpartiet redovisas ej, p g a för få svarande. 2 Den grupp som ej besvarat hela frågan eller aktuell delfråga. * Notera lågt antal svarande. 18

21 Tabell 6 Bedömning av Havs- och vattenmyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga Kön Kvinna Man Ålder år år år år Utbildning 1 Låg Medel Hög Stad-land Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm/Gbg/Malmö Region Stockholm Östra mellansverige Småland m öarna Sydsverige Västsverige Norra mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. 1 Låg = grundskola el ej fullgjord obligatorisk skola, Medel = Gymnasium el folkhögskola, Hög = studerat vid universitet/högskola. 19

22 Tabell 6 forts. Bedömning av Havs- och vattenmyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Samtliga Varken eller myndigheten Med- Svenskt borgarskap Utländskt Arbets- Förvärvsarbete marknads- Arbetslös/Arbetsmarknadsåtgärd status Ålders- och avtalspensionär Sjuk/aktivitetsersättning* Studerande Fack LO TCO SACO Arbetar i Statlig sektor Kommun/landsting Privat Ideell/stiftelse* Subjektiv Arbetarhem klass Jordbrukshem* Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem Företagarhem Miljöintresse 3 intresserad intresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad* Kommentar: 1 Här ingår alternativen Medborgare i annat land och Både svensk medborgare och medborgare i annat land. 2 Här ingår svarsalternativen Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/ genomgår arbetsmarknadsutbildning samt Arbetslös. 3 Frågan lyder Hur intresserad är du i allmänhet av miljöfrågor?. * Notera lågt antal svarande. 20

23 Tabell 7 Bedömning av Havs- och vattenmyndighetens arbete efter politiska faktorer, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga Politiskt /ganska intr intresse Inte särskilt/inte alls Ideologisk Klart/något vänster orientering Varken eller Något/klart höger Parti- Vänsterpartiet sympati 1 Socialdemokraterna Miljöpartiet Centern* Folkpartiet Kristdemokraterna* Moderaterna Sverigedemokraterna Ej svar Kommentar: 1 Sympatisörer med Feministiskt initiativ och Piratpartiet redovisas ej då antalet svarande understiger 50 personer. 2 Den grupp som ej besvarat hela frågan eller aktuell delfråga. * Notera lågt antal svarande. 21

24 Tabell 8 Bedömning av Energimarknadsinspektionens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga Kön Kvinna Man Ålder år år år år Utbildning 1 Låg Medel Hög Ren landsbygd Stad-land Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm/Gbg/Malmö Region Stockholm Östra mellansverige Småland m öarna Sydsverige Västsverige Norra mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. 1 Låg = grundskola el ej fullgjord obligatorisk skola, Medel = Gymnasium el folkhögskola, Hög = studerat vid universitet/högskola. 22

25 Tabell 8 forts. Bedömning av Energimarknadsinspektionens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga Med- Svenskt borgarskap Utländskt Arbets- Förvärvsarbete marknads- Arbetslös/Arbetsmarknadsåtgärd status Ålders- och avtalspensionär Sjuk/aktivitetsersättning* Studerande Fack LO TCO SACO Arbetar i Statlig sektor Kommun/landsting Privat Ideell/stiftelse* Subjektiv Arbetarhem klass Jordbrukshem* Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem Företagarhem Kommentar: 1 Här ingår alternativen Medborgare i annat land och Både svensk medborgare och medborgare i annat land. 2 Här ingår svarsalternativen Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/ genomgår arbetsmarknadsutbildning samt Arbetslös. * Notera lågt antal svarande. 23

26 Tabell 9 Bedömning av Energimarknadsinspektionens arbete efter politiska faktorer, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga Politiskt /ganska intr intresse Inte särskilt/inte alls Ideologisk Klart/något vänster orientering Varken eller Något/klart höger Parti- Vänsterpartiet sympati 1 Socialdemokraterna Miljöpartiet Centern* Folkpartiet Kristdemokraterna* Moderaterna Sverigedemokraterna Ej svar Kommentar: 1 Sympatisörer med Feministiskt initiativ och Piratpartiet redovisas ej då antalet svarande understiger 50 personer. 2 Den grupp som ej besvarat hela frågan eller aktuell delfråga. * Notera lågt antal svarande. 24

27 Tabell 10 Bedömning av Försäkringskassans arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Samtliga Varken eller myndigheten Kön Kvinna Man Ålder år år år år Utbildning 1 Låg Medel Hög Stad-land Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm/Gbg/Malmö Region Stockholm Östra mellansverige Småland m öarna Sydsverige Västsverige Norra mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Med- Svenskt borgarskap Utländskt Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. 1 Låg = grundskola el ej fullgjord obligatorisk skola, Medel = Gymnasium el folkhögskola, Hög = studerat vid universitet/högskola. 2 Här ingår alternativen Medborgare i annat land och Både svensk medborgare och medborgare i annat land. 25

28 Tabell 10 forts. Bedömning av Försäkringskassans arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga Arbets- Förvärvsarbete marknads- Arbetslös/Arbetsmarknadsåtgärd status Ålders- och avtalspensionär Sjuk/aktivitetsersättning* Studerande Fack LO TCO SACO Arbetar i Statlig sektor Kommun/landsting Privat Ideell/stiftelse* Subjektiv Arbetarhem klass Jordbrukshem* Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem Företagarhem Sjukskriven 2 Ej sjukskriven under de senaste 12 mån Upp till 1 vecka Mellan 1 vecka och 12 mån Kommentar: 1 Här ingår svarsalternativen Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/ genomgår arbetsmarknadsutbildning samt Arbetslös. 2 Kategorin mellan 1 vecka och 12 månader inkluderar dem som svarat att de varit sjukskrivna mellan en vecka och en månad, 1-3 månader samt 3-12 månader. * Notera lågt antal svarande. 26

29 Tabell 11 Bedömning av Försäkringskassans arbete efter politiska faktorer, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga Politiskt /ganska intr intresse Inte särskilt/inte alls Ideologisk Klart/något vänster orientering Varken eller Något/klart höger Parti- Vänsterpartiet sympati 1 Socialdemokraterna Miljöpartiet Centern* Folkpartiet Kristdemokraterna* Moderaterna Sverigedemokraterna Ej svar Kommentar: 1 Sympatisörer med Feministiskt initiativ och Piratpartiet redovisas ej då antalet svarande understiger 50 personer. 2 Den grupp som ej besvarat hela frågan eller aktuell delfråga. * Notera lågt antal svarande. 27

30 Tabell 12 Bedömning av Migrationsverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga Kön Kvinna Man Ålder år år år år Utbildning 1 Låg Medel Hög Stad-land Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm/Gbg/Malmö Region Stockholm Östra mellansverige Småland m öarna Sydsverige Västsverige Norra mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. 1 Låg = grundskola el ej fullgjord obligatorisk skola, Medel = Gymnasium el folkhögskola, Hög = studerat vid universitet/högskola. 28

31 Tabell 12 forts. Bedömning av Migrationsverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga Med- Svenskt borgarskap Utländskt Arbets- Förvärvsarbete marknadsstatus Arbetslös/ Arbetsmarknadsåtgärd Ålders- och avtalspensionär Sjuk/aktivitetsersättning* Studerande Fack LO TCO SACO Arbetar i Statlig sektor Kommun/landsting Privat Ideell/stiftelse* Subjektiv Arbetarhem klass Jordbrukshem* Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem Företagarhem Kommentar: 1 Här ingår alternativen Medborgare i annat land och Både svensk medborgare och medborgare i annat land. 2 Här ingår svarsalternativen Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/ genomgår arbetsmarknadsutbildning samt Arbetslös. * Notera lågt antal svarande. 29

32 Tabell 12 forts. Bedömning av Migrationsverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga Härkomst 1 Sverige Annat land i Norden* Annat land i Europa* Land utanför Europa* Åsikt om att Sverige skall ta emot fler flyktingar eller ganska förslag Varken eller förslag eller ganska förslag Kommentar: 1 Frågan lyder Var har du huvudsakligen vuxit upp?. * Notera lågt antal svarande. 30

33 Tabell 13 Bedömning av Migrationsverkets arbete efter politiska faktorer, 2011 () Varken eller myndigheten svarande Bra Dåligt Balans Samtliga Politiskt /ganska intr intresse Inte särskilt/inte alls Ideologisk Klart/något vänster orientering Varken eller Något/klart höger Parti- Vänsterpartiet sympati 1 Socialdemokraterna Miljöpartiet Centern* Folkpartiet Kristdemokraterna* Moderaterna Sverigedemokraterna Ej svar Kommentar: 1 Sympatisörer med Feministiskt initiativ och Piratpartiet redovisas ej då antalet svarande understiger 50 personer. 2 Den grupp som ej besvarat hela frågan eller aktuell delfråga. * Notera lågt antal svarande. 31

34 Tabell 14 Bedömning av Arbetsförmedlingens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga Kön Kvinna Man Ålder år år år år Utbildning 1 Låg Medel Hög Stad-land Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm/Gbg/Malmö Region Stockholm Östra mellansverige Småland m öarna Sydsverige Västsverige Norra mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. 1 Låg = grundskola el ej fullgjord obligatorisk skola, Medel = Gymnasium el folkhögskola, Hög = studerat vid universitet/högskola. 32

35 Tabell 14 forts. Bedömning av Arbetsförmedlingens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga Med- Svenskt borgarskap Utländskt Arbetsmarknads Förvärvsarbetande status Arbetslös/arbetsmarknadsåtgärd Ålders- och avtalspensionär Sjuk/aktivitetsersättning* Studerande Fack LO TCO SACO Arbetar i Statlig sektor Kommun/regional/landsting Privat Ideell/stiftelse* Subjektiv Arbetarhem klass Jordbrukshem* Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem Företagarhem Kommentar: 1 Här ingår alternativen Medborgare i annat land och Både svensk medborgare och medborgare i annat land. 2 Här ingår svarsalternativen Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/ genomgår arbetsmarknadsutbildning samt Arbetslös. * Notera lågt antal svarande. 33