LS Enligt bokslutsanvisningarna skall nämnd/styrelse fatta beslut om den egna årsredovisningen.

Transkript

1 Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1(2) Ankom Stockholms läns landsting Dnr LS j LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen { * 01*' Årsbokslut 2010 för koncernfinansiering Föredragande: Torbjörn Rosdahl ÄRENDET Enligt bokslutsanvisningarna skall nämnd/styrelse fatta beslut om den egna årsredovisningen. FÖRSLAG TILL BESLUT Landstingsrådsberedningen föreslår landstingsstyrelsen besluta att fastställa årsbokslutet 2010 för koncernfmansiering. Koncernens ekonomi är god, vilket återspeglas i resultatet för enheten koncernfinansiering. Årets resultat för 2010 är 639 mkr, viket ger ett överskott mot budgeten med 1001 mkr. är en central redovisningsenhet där poster av landstingsövergripande karaktär redovisas, såsom skatteintäkter och utbetalning av landstingsbidrag. Enheten har inga anställda och bedriver ingen egen verksamhet. Torbjörn Rosdahl Bilagor 1 Tf landstingsdirektörens tj änsteutlåtande 2 Årsbokslut/Förvaltningsberättelse

2 Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE LS ÄRENDET OCH DESS BEREDNING Landstingsdirektören har i tjänsteutlåtande den 28 februari 2011 föreslagit landstingsstyrelsen besluta att fastställa årsbokslutet 2010 för koncernfinansiering (bilagor). Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 2011.

3 Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Ekonomi och finans TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Årsbokslut 2010 för koncernfinansiering Landstingsstyrelsen Ankom Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning Årsbokslut 2010 för koncernfinansiering. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Förvaltningsberättelse 2010 A. Balansräkning B. Resultaträkning Noter till resultat- och balansposter C. Finansieringsanalys/Kassaflödesanalys E. Frågeformulär avseende uppföljningen av landstingets finanspolicy år 2010 F. Policyer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta att fastställa årsbokslutet 2010 för koncernfinansiering. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets miljöpolitiska program Miljösteg 5 har hänsyn till miljön beaktats och bedömningen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbeskrivning i detta ärende. Toivo Heinsoo Tf landstingsdirektör 3

4 Årsbokslut 2010 LS KONCERNFINANSIERING FÖRVALTNINGS BERÄTTELSE 2010

5 Årsbokslut 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING UPPFÖLJNING AV MÅL HUVUDMÅL FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV VISSA POLICYS Följsamhet policy för intern kontroll Följsamhet flnanspolicy 3 3 OMSTÄLLNINGSÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV STRUKTURFÖRÄNDRINGAR 3 4 VERKSAMHETENS EKONOMISKA RESULTAT ÅRETS RESULTAT VERKSAMHETENS INTÄKTER Statsbidrag Övriga intäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personal Övriga verksamhetskostnader INTÄKTER OCH KOSTNADER UTANFÖR VERKSAMHETENS RÖRELSERESULTAT Skatteintäkter Finansnetto RESULTATDISPOSITIONER INVESTERINGAR BALANSRÄKNING / Finansieringsanalys LEDNINGENS ÅTGÄRDER 11 6 BILAGOR 11 7 NÄMND/STYRELSEBEHANDLING 11 1

6 Årsbokslut 2010 Koncernfmansiering Förvaltningsberättelse 1 Sammanfattning i (Mkr) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall 2010 mumm utfall 2009 Periodiserad budget är en central redovisningsenhet där poster av landstingsövergripande karaktär redovisas, såsom skatteintäkter och utbetalning av landstingsbidrag. Enheten har inga anställda och bedriver ingen egen verksamhet. Årets resultat är 639 mkr vilket ger ett överskott mot budgeten med mkr. Det beror framför allt på att skatteintäkter blev 449 mkr högre än budgeterade skatteintäkter. Under året har en återföring gjorts med 188 mkr avseende kostnader för den under förra hösten befarade influensapandemin. 2 Uppföljning av mål 2.1 Huvudmål är en central redovisningsenhet där poster av landstingsövergripande karaktär redovisas. Enheten har inga anställda och bedriver ingen egen verksamhet. Enligt fullmäktiges budgetbeslut LS var koncernfinansierings resultatkrav -362 mkr för Utfallet blev 639 mkr. SLL huvudmål Ekonomi i balans Dimension/parameter Uppfyllt mål? Bokslut 2010 Mål 2010 Bokslut 2009 Resultatkrav ja

7 Årsbokslut 2010 Förvaltningsberättelse 2.2 Fördjupad uppföljning av vissa policys Följsamhetpolicy för intern kontroll s senast reviderade interna kontrollplan fastställdes på landstingsstyrelsens sammanträde den 24 augusti Arbete pågår för att ytterligare utveckla de interna processerna Följsamhet finanspolicy Vid användande av derivatinstrument krävdes enligt landstingets finanspolicy för 2010 en rating på minst A+ för utländska motparter. Vidare definieras i policyn motpartsrisken som marknadsvärdet för ingångna derivatavtal. Per fick en av koncernfinansierings utländska motparter sänkt kreditrating från A+ till A. Internfinans styrelse informerades samma dag om avvikelsen mot finanspolicyn. Avvikelsen mot finanspolicyn hanterades genom att inga nya affärer med motparten tills vidare får ingås. Marknadsvärdet för derivatinstrument mot samtliga motparter följs upp dagligen enligt gällande rutiner. hade per räntederivat om totalt nominellt mkr utestående mot denna motpart. Marknadsvärdet på dessa räntederivat var då negativt dvs om alla positioner med denna motpart skulle ha avvecklats skulle koncernfinansiering vara tvungen att betala banken det aktuella marknadsvärdet. Ingen reell motpartsrisk för koncernfinansiering förelåg därför. Landstingsfullmäktige fastställde vid sitt sammanträde en ny finanspolicy att gälla fr.o.m (LS ) där ratingen för utländska motparter måste uppgå till A vilket medför att ingen avvikelse förekommer per Inga övriga avvikelser mot finanspolicyn har skett under Omställningsåtgärder med anledning av strukturförändringar I koncernfinansierings bokslut 2009 gjordes en reservering med 59 mkr avseende medel för omställningsåtgärder år 2010 inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) och Södertälje sjukhus AB (STS AB). För Folktandvården Stockholms län AB har 27,5 mkr legat kvar från 2008 års reservering eftersom den planerade försäljningen av ett antal folktandvårdskliniker under 2009 slutfördes först i januari Under året har omställningsåtgärder för 50 mkr utnyttjats och 30 mkr har återförts. 6 mkr av SLSO:s medel återstår, de medlen avser avgångsvederlag. Av nedanstående tabell framgår hur de olika enheterna använt de centralt avsatta medlen. Utnyttjade Enhet Avsättning Utnyttjade avgångs-vederlag särskilda avtalspensioner Ej utnyttjat Återstår Stockholms läns sjukvårdsområde 50,0 27,4 14,2 2,5 5,9 Södertälje sjukhus AB 9,0 1,8 6,1 1,1 0,0 Folktandvården AB 27,5 1,0 0,0 26,5 0,0 Summa 86,5 30,2 20,3 30,1 5,9

8 Årsbokslut 2010 Förvaltningsberättelse Ingen ny central avsättning har gjorts för omställningsåtgärder i koncernfmansiering. 4 Verksamhetens ekonomiska resultat 4.1 Årets resultat Bokslut 2010 Bokslut Förändr % Budget 2010 Resultaträkning (Mkr) Statsbidrag % % PO-intäkter % % Övriga intäkter % 0 Verksamhetens intäkter % % Personalkostnader % % Lämnade bidrag % % Övriga kostnader % % Verksamhetens kostnader % % Skatteintäkter % % Finansnetto % % Resultat Avvik % Resultatutfallet för året för koncernfinansiering är 639 mkr, vilket är 649 mkr högre än föregående år. Vid en jämförelse mellan utfallet för 2010 och budget kan konstateras att utfallet är mkr högre än budgeten. Den största avvikelsen utgörs av de samlade skatteintäkterna som uppgår till mkr vilket är 449 mkr högre än budgeterat, och mkr högre än för Av nedanstående tabell framgår avvikelserna mot budgeten. Textkoinmentar Intäkt Avvikelse utfallbudget Kostnad Avvikelse utfallbudget Resultat Avvikelse utfall - budget Statsbidrag PO-intäkter Personalkostnader Bidrag Återföring influensavaccinering Övriga kostnader Skatteintäkter Finansnetto Övrig post S:a avvikelse Det bör påpekas att i budgeten har ett antal poster medtagits under övriga kostnader medan i utfallet har dessa kostnader redovisats som landstingsbidrag respektive övriga bidrag. 4.2 Verksamhetens intäkter Större intäktsposter hos koncernfinansierings utgörs av förvaltningarnas personalomkostnadspålägg (PO) samt bidrag från staten. PO-intäkterna är avsedda att täcka arbetsgivaravgifter 4

9 Årsbokslut 2010 Förvaltningsberättelse enligt lag, avtalsförsäkringar och pensioner för anställda vid landstingets förvaltningar. En annan större intäkt utgörs av specialdestinerade statsbidrag Statsbidrag tar emot och redovisar ett antal specialdestinerade statsbidrag. De specialdestinerade statsbidrag som redovisas hos koncernfinansiering framgår av nedanstående tabell: Ack utfall 1012 Ack utfall 0912 Förändr % Budget 2010 Avvik % Statsbidrag (Mkr) ALF-bidrag % 590-5% Asylsjukvård % % Lagen om råd och stöd (LSS) % 19 9% Statsbidrag enl vävnadsdirektivet Statsbidrag; den sk kömiljarden % % Övriga bidrag varav vidareförmedlade % % Summa statsbidrag % % ALF-bidrag (exkl årets uppräkning) och den s.k. Kömiljarden räknas in som en del i utbetalda landstingsbidrag. Statsbidrag avseende asylsjukvård och LSS vidareförmedias till Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) och statsbidraget enligt vävnadsdirektivet samt årets uppräkning av ALF-medlen vidareförmedias till landstingsstyrelsen. I budgeten förutsågs en kraftigare ökning av ALF-medlen än vad som sedan blev fallet. Statsbidraget för asylsjukvård är 35 mkr lägre än budget p.g.a. att antalet asylsökande har minskat i länet. SLL har endast kvalificerat sig till att få del av en mindre del av den nationella satsningen för en förbättrad tillgänglighet i vården, den s.k. Kömiljarden, 51 mkr jämfört med budgeterade 191 mkr. SLL har kvalificerat sig till att få del av Kömiljarden för den första avstämningsperioden (januari - mars). För den andra avstämningsperioden under året nådde inte SLL upp till kraven som bl.a. har ändrats till att även inkludera patienter som själva väljer att vänta. Under 2010 betalas en del av bidraget enligt det s.k. vävnadsdirektivet ut som ett specialdestinerat statsbidrag. Tidigare har hela bidraget ingått i de samlade skatteintäkterna Övriga intäkter s övriga intäkter består i första hand av PO-intäkter från förvaltningarna. PO-intäkterna är avsedda att täcka arbetsgivaravgifter enligt lag, avtalsförsäkringar och pensioner för landstingets förvaltningar. PO-intäkterna är 96 mkr lägre än budget. 4.3 Verksamhetens kostnader handhar redovisning av såväl arbetsgivaravgifter och avtalsförsäkringar som pensioner för landstingets förvaltningar. Utbetalning av landstingsbidrag till 5

10 Årsbokslut 2010 Förvaltningsberättelse förvaltningar, tillskott till SL och WÅAB och andra kostnader av övergripande karaktär belastar också resultatet. Verksamhetens kostnader för år 2010 uppgår till mkr, vilket är 540 mkr lägre än budget. Det beror på ett antal faktorer såsom återföring av 188 mkr p g a för högt upptagna kostnader 2009 avseende influensapandemin, lägre personalkostnader m m. Jämfört med 2009 är kostnaderna mkr högre Personal Som tidigare nämnts handhar koncernfinansiering redovisning av arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar och pensioner för landstingets förvaltningar. De sociala avgifterna och pensionerna finansieras genom förvaltningarnas interna personalomkostnadspålägg (POpålägg). Landstinget, via koncernfinansiering, svarar även för pensioner intjänade hos AB SL före 1992 samt för ett antal bolags pensionsförpliktelser intjänade mellan åren 1992 och Nedan framgår de personalkostnader som belastar koncernfinansiering: Personalkostnader (Mkr) Ack utfall 1012 Ack utfall 0912 Förändr % Budget Avvik % Arbetsgivaravgifter enl lag o avtal % %!) 2) Pensionskostnader % % Övriga personalkostnader 2) % % Summa personalkostnader % % varav minskadpers.kostn. pga omstruktur ) inkl löneskatt 2) för att inte utbetalade omställningsbidrag ska ge resultateffekt 2010 bokförs dessa bidrag som en minskad pension-/övrig personalkostnad Personalkostnaderna har ökat med 212 mkr jämfört med föregående år. Jämfört med budgeten är kostnaderna 101 mkr lägre. Kostnader för sociala avgifter enligt lag har minskat med 93 mkr p.g.a. att förvaltningarna har haft lägre lönekostnader än budgeterat. Även kostnaderna för avtalsförsäkringar har minskat med 53 mkr jämfört med budget vilket framför allt beror på att AFA:s styrelse beslutat om en premiesänkning med 0,52 % procentenheter för erlagda premier för AGS-KL och avgiftsbefrielseförsäkring. Flertalet av avtalsförsäkringarna beräknas på föregående års lönekostnader varför 2010 års lönekostnadsminskning inte påverkar avtalsförsäkringarna Pensionskostnader är 156 mkr högre än budgeten. I koncernfinansierings årsbokslut 2009 gjordes en avsättning på 505 mkr. Avsättningen avspeglar skillnaden mellan Finansinspektionens huvudregel och den s k alternativregeln vid pensionsskuldsberäkningar för landstingets bolag uppgår den avsättningen till 629 mkr, vilket innebär att årets ökning är 123 mkr. I bokslutet 2009 gjordes en avsättning med 59 mkr avseende medel för omställningsåtgärder år 2010 inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) och Södertälje sjukhus AB (STS AB). För Folktandvården Stockholms län AB har 27,5 mkr legat kvar från 2008 års reservering eftersom försäljningen av ett antal folktandvårdskliniker under 2009 slutfördes först i januari Under året har omställningsåtgärder för 50 mkr utnyttjats, av dessa avser 30 mkr avgångsvederlag och resten är särskilda avtalspensioner. Folktandvården har endast utnyttjat cirka 1 mkr av omställningsreserven varför resten av beloppet har återförts. SLSO 6

11 Årsbokslut 2010 Förvaltningsberättelse har utnyttjat 42 av avsättningen på 50 mkr och STS AB har utnyttjat 8 av 9 mkr. Outnyttjade medel avseende STS AB har återförts, medan det för SLSO har återförts 2 mkr och 6 mkr ligger kvar till Den reservering på 700 mkr som gjordes i 2007 års bokslut avseende framtida pensionskostnader (LS ) ligger kvar oförändrad. Av nedanstående tabell framgår hur ovanstående avsättningar inom personalområdet har utnyttjats: Avsättning Avsättning Ianspråktaget under året Återfört belopp Avsättningar under 2010 Avsättning Omstrukturering Pensioner bolag mellanskillnad - alternativregel - finansinspektionens diskonteringsränta Framtida pensionskostnader Summa Övriga verksamhetskostnader lämnar s k landstingsbidrag, tillskott till SL och WÅAB samt övriga bidrag till landstingets förvaltningar, bolag och stiftelser enligt nedan. Tidigare har koncernfinansiering svarat för skuldförändringen till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och HSN har belastats med årets premier. Fr.o.m har landstingens skuld till LÖF formaliserats vilket innebär att den årliga skuldökningen har ersatts med en premie som har belastat koncernfinansiering. Fr.o.m ska dessutom landstinget årligen betala en reversränta. Utfall för Övriga verksamhetskostnader är mkr högre jämfört med samma period föregående år och 439 mkr lägre än budget. Det beror framför allt på att en återföring har gjorts med 188 mkr avseende för mycket uppbokade kostnader för influensavaccinering Efter förhandlingar med vaccinleverantören har SKL kommit överens om att inte behöva köpa alla beställda doser. Dessutom har redovisats en minskad kostnad 35 mkr, som avser för högt bokade kostnader i 2007 års bokslut avseende den s.k. sjukvårdsersättningen för att minska sjukfrånvaron inom länet. Finansiella intäkter och kostnader (Mkr) Utfall 1012 Utfall 0912 Förändr % Budget 2010 Avvik % Ränteintäkter % 693 ->% Övriga finansiella intäkter % 36 1% Summa finansiella intäkter % 729-5% Räntekostnader % % Räntedel i årets pensionskostn % % Övriga finansiella kostnader % 0 Summa finansiella kostnader % -/ % Summa finansnetto % % Under året har AB SL kompenserats med 50 mkr för merkostnader i syfte att kompensera resenärer för brister i trafiken orsakade av vintervädret (LS ). HSN har fått utökat 7

12 Årsbokslut 2010 Förvaltningsberättelse bidrag med 100 mkr för att ytterligare stärka vårdgarantin (LS ) och LSF har fått bidrag med 50 mkr p g a uppräkning av års ALF-medel (DIR 0233) samt bidrag med 4 mkr för särskild satsning på sommarjobb och praktik för ungdomar 2010 (LS ). Dessutom har Landstingsfastigheter kompenserats med 16 mkr för att åtgärda en miljöskada på f.d. Söderby sjukhus (LS ), Skärgårdsstiftelsen har erhållit ett driftbidrag med 3 mkr (LS ) och för stiftelsen Flemingsberg Science har 3,5 mkr bokats avseende stiftelsekapital (LS ). Budgeten för dessa kostnader har legat på övriga kostnader medan i utfallet har kostnaderna bokats som övriga bidrag. På konto för anslagsstyrd verksamhet redovisas bidrag till Norrtälje kommun avseende sjukvård för kommuninnevånarna i Norrtälje. 4.4 Intäkter och kostnader utanför verksamhetens rörelseresultat Skatteintäkter Under rubriken skatteintäkter redovisas förutom direkta skatteintäkter även generella statsbidrag och kostnader enligt utjämningssystemet. De samlade skatteintäkterna 2010 är mkr, hänsyn har då tagits till att hälften av det tillfälliga konjunkturstödet på 842 mkr har periodiserats till år 2011 (LS ). Jämfört med budget innebär utfallet en positiv avvikelse med 449 mkr. De olika delposterna framgår av nedanstående tabell: Samlade skatteintäkter (Mkr) Utfall 1012 Utfall 0912 Förändr % Budget Avvik % Skatteintäkter % % Generella statsbidrag % Utjämningssystemet % Summa skatteintäkter % % Finansnetto s finansiella poster framgår av nedanstående tabell: Finansiella intäkter och kostnader (Mkr) Utfall 1012 Utfall 0912 Förändr % Budget 2009 Avvik % Ränteintäkter % 693-5% Övriga finansiella intäkter Summafinansiellaintäkter % 729-5% Räntekostnader % % Räntedel i årets pensionskostn % % Övriga finansiella kostnader % 0 Summafinansiellakostnader % % Summa finansnetto % % 8

13 Årsbokslut 2010 Förvaltningsberättelse Utfallet för finansnettot -52 mkr att jämföra med budgeten som är -335 mkr. Det beror bl.a. på att räntekostnaderna är lägre eftersom lånebehovet är lägre än vad som förutsågs i budgeten. En annan orsak är att landstingets pensionsskuld avseende intjänade pensionsförmåner före 1992 hos AB SL för 2010 minskar snabbare än vad som förutsågs i budgeten. 4.5 Resultatdispositioner Balanserat resultat Resultatdispositioner från Avslut SNS:s koncernkonton 51 Årets resultat 639 Summa Landstingsfullmäktige fattar beslut om hur årets resultat för resultatenheterna ska disponeras i samband med beslut om årsredovisning för SLL-koncernen. 4.6 Investeringar Investeringar (Mkr) Bokslut 2010 Markanliiggn Budget LF 2010 Citybanan Totalt investeringar Under året har investeringar avseende Citybanan att bokförts med ett belopp på 308 mkr, d v s 17 mkr lägre än budgeterat. Investeringar avseende Citybanan planeras pågå t o m Balansräkning Balansräkning (Mkr) Bokslut 2010 Bokslut 2009 Tillgångar Förändring Mkr Anläggningstillgångar SIllliliBlll Omsättningstillgångar silliällliil varav kassa och bank isiiiililll 2 0 Summa tillgångar IffillllililÉi Eget kapital Avsättningar Skulder Långsfristiga skulder Kortfristiga skulder X Summa skulder och eget kapital

14 Årsbokslut 2010 Förvaltningsberättelse Balansomslutningen för koncernfinansiering per 31 december 2010 är 28,1 miljarder kronor, år 2009 var omslutningen 24,7 miljarder kronor, en förändring med 14 % har investeringar gjorts med 308 mkr vilket avser Citybanan. Långfristiga fordringar har ökat med mkr. Det beror framför allt på att utlämnade lån till Landstingsfastigheter har ökat med mkr och till SL med drygt mkr. s negativa egna kapital har förbättrats med mkr och uppgår vid utgången av 2010 till mkr vilket beror på 2010 års resultat med 639 mkr och resultatdispositioner för 2009 med 514 mkr samt avslut av SNS:s koncernkonto, 51 mkr. Avsättningen för pensioner uppgår till mkr, en ökning med 676 mkr. Den extra pensionsavsättning på 505 mkr som gjordes 2009 uppgår nu till 629 mkr. Anledningen till avsättningen är att vid pensionsskuldsberäkning för landstingets bolag tillämpas Finansinspektionens s k huvudregel. Huvudregeln ger en lägre pensionsskuld än den s k alternativregeln. Pensionsskuld beräknad enligt alternativregeln bedöms dock bättre avspegla den reella skuld som skulle föreligga om verksamhet fördes tillbaka till landstinget eller såldes. Den år 2007 gjorda reserveringen avseende framtida pensionskostnader (LS ) ligger kvar oförändrad med 700 mkr. Av den avsättning från 2009 på 86,5 mkr som reserverades för omställningsåtgärder inom Stockholms läns sjukvårdsområde, Sjukvården Salem, Nykvarn, Södertälje och Folktandvården Stockholms län AB har 50,5 mkr utnyttjats under året och 30 mkr har återförts. Ingen ny avsättning för detta ändamål har gjorts i koncernfinansiering, däremot ligger 6 mkr kvar som avser SLSO. Dessutom har 2009 bokats en avsättning på 77 mkr med anledning av befarade rättsliga tvister, under året har drygt 1 mkr utnyttjats och resten ligger kvar till Avsättningen till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) uppgår till mkr. s externa upplåning har ökat med mkr och uppgår per den 31 december till mkr varav mkr utgörs av en långfristig skuld. Saldot på checkräkningskrediten har också ökat under det gångna året, med mkr och uppgår till mkr. Övriga skulder har dock minskat med mkr, där skulder till staten står för en skuldminskning med 686 mkr. Enligt den kommunala redovisningslag som trädde i kraft 1998 redovisas pensionsförpliktelser intjänade före 1998 avseende anställda i landstingets förvaltningsorganisation som en ansvarsförbindelse. Ansvarsförbindelsen uppgår till mkr vid 2010 års utgång, ansvarsförbindelsen är beräknad enligt RIPS uppgick ansvarsförbindelsen till mkr, vilket berodde på att basbeloppen höjdes kraftigt Kostnaden 2010 för utbetalning av pensioner hänförliga till ansvarsförbindelsen, dvs utbetalningar avseende intjänad pensionsrätt före 1998 uppgår till 653 mkr Finansieringsanalys uppvisar 2009 ett negativt kassaflöde, vilket framgår av bifogad kassaflödesanalys, se bilaga C. Anledningen till det negativa kassaflödet beror främst på ökad utlåning till SL och Landstingsfastigheter. 10

15 Koncernfmansiering Årsbokslut 2010 Förvaltningsberättelse 5 Ledningens åtgärder Då koncernfinansiering endast är en central redovisningsenhet och inte bedriver någon egen verksamhet planeras inte heller några åtgärder att vidtas inför Bilagor Bilaga A Bilaga B Bilaga C Bilaga D Bilaga E Bilaga F Bilaga G Balansräkning Resultaträkning Finansieringsanalys Noter till balans och resultaträkning Frågeformulär avseende uppföljning av landstingets finanspolicy Policy och övriga styrdokument Uttalande från förvaltningsledningen 7 Nämnd/styrelsebehandling Denna förvaltningsberättelse för helåret januari- december 2010 behandlas i landstingsstyrelsen den 12 april Stockholm Toivo Heinsoo Tf landstingsdirektör 11

16 Bilaga A Balansräkning Balansräkning mkr Not TILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Summa eget kapital varav årets resultat Avsättningar 6, Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Eget kapital och skulder

17 Bilaga B Resultaträkning Resultaträkning mkr Not VERKSAMHETENS INTÄKTER Erhållna bidrag Övriga verksamhetsintäkter Summa verksamhetens intäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Material och varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa verksamhetens kostnader INTÄKTER OCH KOSTNADER UTANFÖR VERKSAMHETENS RÖRELSERESULTAT Avskrivningar Verksamhetens rörelseresultat Skatteintäkter generellt statsbidrag utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Årets resultat

18 Bilaga C Finansieringsanalys/ Kassaflödesanalys Finansieringsanalys/Kassaflödesanalys mkr Verksamhetens kassaflöde Summa kassaflöde från verksamheten Förändring av rörelsekapital (exkl likvida medel) Förändring av rörelsekapital Kassaflöde före investeringar Investeringar Nettoförändring av investeringsverksamheten Kassaflöde efter investeringar Lånefinansiering Nettoförändring av lånefinansiering Övrig finansiering Nettoförändring av övrig finansiering Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut Kontrollrad, likviditet Utgivn dag Bil C_Finansieringanalysl0.doc

19 Årsbokslut Noter Noter till resultat- och balansposter Not 1 Redovisningsprinciper Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Stockholms läns landsting, landstingsstyrelsens förvaltning. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Avvikelse har dock gjorts med anledning av fullmäktiges beslut att periodisera hälften av det statliga konjunkturstödet på 842 mkr till 2011 (LS ). En extra pensionsavsättning gjordes 2009 med 505 mkr, uppgår avsättningen till 629 mkr. Anledningen till avsättningen är att vid pensionsskuldsberäkning för landstingets bolag tillämpas Finansinspektionens s k huvudregel. Huvudregeln ger en lägre pensionsskuld än den s k alternativregeln. Pensionsskuld beräknad enligt alternativregeln bedöms dock bättre avspegla den reella skuld som skulle föreligga om verksamhet fördes tillbaka till landstinget eller såldes gjordes en reserveringen avseende framtida pensionskostnader (LS ), den ligger kvar oförändrad med 700 mkr. Not 2 Finansiella anläggningstillgångar Utlämnade lån till koncernföretag ) Övriga utlämnade lån Aktier i dotterbolag 1) Andelar i intressebolag 2 ) i 0 " 0 Andra aktier och andelar 0 0 Bostadsrätter 0 0 Övriga finansiella anläggningstillgångar Summa finansiella anläggningstillgångar i ) Aktier i dotterbolag Bokfört värde AB Storstockholms loksltrafik Landstingshuset i Stockholm AB 406 Summa Uppgift om organisationsnummer och säte, dotterbolag Organisationsnummer AB Storstockholms loksltrafik Landstingshuset i Stockholm AB (4)

20 Årsbokslut Noter Not 3 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 137 Övriga fordringar 2 241; ol Förutbetalda kostnader 10 " ~ 9 Upplupna intäkter 183! 318 Summa kortfristiga fordringar Not 4 Kassa och bank Förvaltningens/bolagets tillgodohavande på koncernkonto hos SLL redovisas i posten kassa och bank. Detta tillgodohavande utgör en kortfristig fordran/skuld på SLL inom ramen för koncernkontosystemet. Likvida medel fördelas enligt följande: Tillgodohavanden på koncernkonto 0 0 Övriga likvida medel 2 2 Summa kassa och bank 2 2 Not 5 Eget kapital Ingående eget kapital Resultatdispositioner Kapitaltillskott Citybanan, återföring nedskrivning 0 50 Avslut SNS's koncernkonto 51 0 Årets resultat Utgående eget kapital (4)

21 Årsbokslut Noter Not 6 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Pensionsavsättning Ålderspensioner Särskilda ålders- Pensioner exkl. särskilda och visstids- totalt ålders- och pensioner visstidspensioner Perisiorisavsättning enligt balansräkning per Förändring av pensionsavsättning inkl. räntedel Pensionsavsättning enligt balansräkning per Årets pensionskostnad Förändring av pensionsavsättningen under året Kostnad avgiftsbestämd del Utbetalning av pensioner Övriga pensionskostnader Löneskatt på pensioner Summa pensionskostnad exkl. finansiell kostnad Tillkommer räntedel på pensionskostnad Summa pensionskostnad inkl. finansiell kostnad Not 7. Andra - avsättningar s Ianspråktaget Återföring ej Årets Avser 2009 under året utnyttjat belopp avsättning 2010 Omstrukturering LÖF Rättstvister Summa andra (4)

22 Koncern finansiering Årsbokslut Noter Not 8 Långfristiga skulder Låneskuld med förfallodag 1-5 år Låneskuld med förfallodag > 5 år Summa låneskuld Statsbidrag för ej aktiverade investeringar 1) 0 0 Övriga långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Not 9 Kortfristiga skulder Kortfristig låneskuld Förskott från kunder 0 0 Leverantörsskulder Övriga skulder Checkräkningskredit Semester- och löneskuld 0 0 Upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder (4)