RAPPORT U2009:21. Utvärderingsmodeller vid upphandling ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT U2009:21. Utvärderingsmodeller vid upphandling ISSN 1103-4092"

Transkript

1 RAPPORT U2009:21 Utvärderingsmodeller vid upphandling ISSN

2

3 Förord I lagen om offentlig upphandling står att en upphandlande myndighet ska anta det anbud som innehåller det lägsta priset eller det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga. När man bedömer vilket anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt ska hänsyn tas till olika kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet, t.ex. pris, miljöegenskaper, driftskostnader, kvalitet, service och tekniska egenskaper. Dessa kriterier kan utvärderas enligt olika modeller. Lagstiftningen ger dock inte så stor vägledning till hur utvärderingen kan genomföras eller hur viktning kan ske. Föreliggande rapport ger vägledning till alla som upphandlar avfallstjänster och vill veta mer om vilka utvärderingsmodeller som är lämpliga att använda. Rapporten fungerar som ett komplement till Avfall Sveriges Mall för upphandling av avfallshämtning och Rapport 2008:1 Vägledning för upphandling av avfallsbehandlingstjänster. I rapporten presenteras för- och nackdelar med olika utvärderingsmodeller och det ges exempel på utvärderingskriterier som kan användas i avfallsupphandlingar. Användning av referenser, som är en omdebatterad fråga, diskuteras grundligt. Malmö oktober 2009 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund 1 1. Juridiska förutsättningar 2 2. Prövning av anbud en sammanfattning Kvalificering av anbudsgivare Utvärdering av anbud Kvalificering och utvärdering skiljelinjer och upphandlingsstrategier Strategier för upphandling 7 3. Upphandlingat i avfallsbranschen Utvärderingsmodeller Utvärdering utan beräkningsmodell Poängsätta pris Modeller som prissätter kvalité Justerat pris med påslag/avdrag i absoluta värden Justerat pris genom procentuellt påslag/avdrag Utvärderingskriterier Pris Driftkostnader Referenser Kan referenser användas i utvärderingsfasen? Hur kan man gå tillväga när man tar referenser? Teknisk prestanda Genomförandeplaner Miljöarbete Sammanfattande råd 29 REFERENSER 31

5 Bakgrund Föreliggande rapport har tagits fram av Avfall Sverige som ett stöd till svenska kommuner, kommunala avfallsbolag och kommunalförbund vid upphandling av avfallstjänster. Avfall Sverige har tidigare tagit fram rapporterna Mall för upphandling av avfallshämtning (tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och Sveriges Åkeriföretag) och Vägledning för upphandling av avfallsbehandlingstjänster, rapport 2008:01. I dessa rapporter återfinns detaljerade råd kring bland annat upphandlingsprocessen, tekniska specifikationer och utformning av förfrågningsunderlag varför vi inte tar upp dessa frågor i föreliggande rapport. Syftet med denna rapport är att komplettera de tidigare publikationerna med en fördjupning kring utvärdering av anbud vid offentlig upphandling. Rekommendationerna bygger på en genomgång av lagstiftning, vägledande rättsfall och erfarenheter från svenska upphandlande myndigheter inom avfallsområdet. Vidare har rapporter och rekommendationer från bland annat Konkurrensverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Miljöstyrningsrådet etc. fungerat som underlag. I rapporten används ett antal exempel från genomförda upphandlingar. Dessa exempel är till för att illustrera olika varianter och ska inte betraktas som allmänna rekommendationer eller förslag till modeller. Projektledare för arbetet har varit Jenny Westin, Avfall Sverige. Rapporten har sammanställts av Magnus Montelius vid Sweco Environment Referensgruppen för projektet har utgjorts av: Tommy Bertilsson, Partille kommun Marie Castor, VA SYD Mats Cronqvist, Stockholms stad Magnus Ljung, Sveriges Kommuner och Landsting Anders Norrby, Arvika kommun Heikki Salmiranta, SITA Sverige AB Kjell Svensson, upphandlingskonsult Bea Tjärnhell, SÖRAB Jan-Olof Åström, Umeå Vatten och Avfall AB Medlemmarna i referensgruppen har bidragit med exempel och erfarenheter samt givit synpunkter på rapportens innehåll och upplägg. För slutsatser och rekommendationer svarar dock rapportens författare och de behöver inte nödvändigtvis representera hela referensgruppens åsikt. En remissversion av rapporten har även lästs och kommenterats av ytterligare ett antal kommuner och kommunala bolag samt organisationer och konsulter verksamma inom upphandling. Rapporten har vidare avseende referenser till och slutsatser av vägledande rättspraxis granskats av advokat Per-Ola Bergqvist, Foyen Advokatfirma. 1

6 1. Juridiska förutsättningar Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) tillsammans med lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) har från och med ersatt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (gamla LOU). Lagarna bygger i huvudsak på EGdirektiven 2004/18/EG respektive 2004/17/EG. I LOU ska upphandlingar över tröskelvärdet göras enligt öppet eller selektivt förfarande. Förhandlat förfarande får endast göras om särskilda skäl föreligger. Enligt LUF får förhandlat förfarande alltid väljas. En annan skillnad är att det i LOU finns en uttömmande uppräkning av de bevis som kan krävas vid styrkande av en anbudsgivares tekniska kapacitet. Motsvarande uppräkning finns inte i LUF. Det finns även skillnader vad gäller ramavtal. I LOU används benämningen upphandlande myndighet och i LUF upphandlande enhet. Kommunala upphandlingar på avfallsområdet styrs av LOU. Vi kommer därför att genomgående referera till LOU i denna rapport och använda begreppet upphandlande myndighet. Vad gäller modeller för prövning och utvärdering skiljer sig de båda lagarna dock inte åt och det som står i denna rapport är även tillämpbart vid upphandling enligt LUF. All offentlig upphandling styrs av samma grundläggande princip (LOU 1 kap. 9 respektive LUF 1 kap. 24 ): Upphandlande myndigheter/enheter skall behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar skall vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas. Det finns även paragrafer som specifikt behandlar prövning och utvärdering av anbud. LOU 10 kap. handlar om uteslutning av leverantörer: Omständigheter som ska leda till uteslutning av leverantörer (1 ) Omständigheter som får leda till uteslutning av leverantörer (2 ) Intyg och bevis angående leverantör (3 ) I LOU 11 kap. behandlas kontroll av leverantörers lämplighet och val av deltagare, bland annat: Bevis på den ekonomiska ställningen (7-9 ) Teknisk och yrkesmässig kapacitet (10 ) Bevis på teknisk kapacitet (11 ) Kvalitetssäkringsstandarder (14 ) Standarder för miljöledning (15 ) 2

7 I 12 kap. 1 anges grunderna för tilldelning av kontrakt. En upphandlande myndighet skall anta antingen 1. det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga för den upphandlande myndigheten, eller 2. det anbud som innehåller det lägsta priset. Vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga, skall myndigheten ta hänsyn till olika kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet, såsom pris, leverans- eller genomförandetid, miljöegenskaper, driftkostnader, kostnadseffektivitet, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service och tekniskt stöd. En upphandlande myndighet skall i annonsen om upphandlingen eller i förfrågningsunderlaget ange vilken grund för tilldelning av kontraktet som kommer att tillämpas. I 2 anges vidare: Den upphandlande myndigheten skall ange hur sådana kriterier som avses i 1 andra stycket kommer att viktas inbördes vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga. Kriterieviktningen får anges som intervall med en lämplig största tillåtna spridning. Om det enligt den upphandlande myndigheten inte är möjligt att ange viktningen av de olika kriterierna, skall dessa anges i fallande prioritetsordning. Bestämmelserna i 15 kap. LOU är som en lag i lagen. Kapitlet innehåller regler för upphandling som inte omfattas av EG-direktivet, det vill säga upphandlingar under tröskelvärdet, upphandling av B-tjänster oavsett värde samt försvars- och säkerhetsupphandlingar. Vad gäller tilldelning av kontrakt (15 kap. 16 ) finns här en mindre skillnad jämfört med upphandlingar som faller under direktivet vilket diskuteras i kapitel 4. Det är inte möjligt att endast utifrån paragrafer i LOU avgöra detaljer i vad som är möjligt och inte för prövning av anbud. Därför har vägledande domar en stor betydelse som juridiskt underlag. Sverige är bundet att följa EG-rätten och utslag i EG-domstolen utgör högsta instans för vägledande domar. Även domar i Sverige är förstås vägledande så länge det inte finns EG-domar eller domar i högre nationell instans som gör en annan bedömning. Instanser i Sverige som hanterar överprövningar är länsrätter, kammarrätter och regeringsrätten. I denna rapport har vi lagt stor vikt vid vägledande domar eftersom dessa har en stor betydelse vid bedömning av olika utvärderingsmodellers tillämplighet. Som framgår fortsättningsvis av denna rapport måste samtidigt vägledande domar bedömas med viss försiktighet eftersom de utgår ifrån de omständigheter som rådde vid den aktuella överprövningen. Vidare kan nya domar i högre instanser förändra rättspraxis. En annan viktig instans är Konkurrensverket som från och med den 1 september 2007 har ansvaret för tillsyn över offentliga upphandlingar och att granska att de offentliga aktörer som ska tillämpa upphandlingsreglerna verkligen gör det och att de följer regelverket. Sverige arbetar för närvarande även med att införa EG:s nya rättsmedelsdirektiv i svensk lagstiftning. I korthet syftar de nya reglerna till att komma till rätta med problem med otillåten direktupphandling. 3

8 2. Prövning av anbud en sammanfattning Vid utformning av en upphandling har den upphandlande myndigheten tre principiella verktyg för att säkerställa bästa möjliga affär: 1. Tekniska specifikationer i förfrågningsunderlaget. Krav på varan eller tjänsten. Detta beskrivs mer utförligt i Mall för upphandling av avfallshämtning. 2. Kvalificering av anbudsgivare. Minimikrav på det företag som ska leverera varan eller tjänsten. 3. Kriterier vid utvärdering. Utvärdering av ekonomiskt mest fördelaktiga anbud, värdering av den vara eller tjänst som är föremålet för kontraktet. Enligt LOU 6 kap. 13 kan upphandlande myndigheten även ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för fullföljande av kontraktet. Prövning av anbud omfattar således flera moment. Först avgörs vilka anbud som ska förkastas och därefter utvärderas de anbud som kvalificerat sig. 2.1 Kvalificering av anbudsgivare Kvalificering av anbudsgivare kan sägas bestå av olika moment: uteslutning av anbudsgivare på formella grunder och kontroll att anbudsgivaren har tillräcklig kapacitet för att genomföra uppdraget. Vissa omständigheter ska leda till uteslutning av en anbudsgivare medan andra får leda till uteslutning, LOU 10 kap En upphandlade myndighet ska utesluta en leverantör om myndigheten får kännedom om att leverantören enligt lagakraftvunnen dom gjort sig skyldig till viss ekonomisk brottslighet som riktar sig mot bland annat gemenskapens ekonomiska intressen. Omständigheter som gör att leverantörer får uteslutas är till exempel om leverantören är i eller föremål för ansökan om konkurs, är dömd för brott i sin yrkesutövning, har begått ett allvarligt fel i sin yrkesutövning etc. Leverantörers kapacitet granskas utifrån de krav som angetts i förfrågningsunderlaget eller annonsen/ kvalifikationsunderlaget avseende ekonomisk ställning samt teknisk och yrkesmässig kapacitet. Bevis på ekonomisk kapacitet kan till exempel utgöras av företagets omsättning, balansräkningar eller intyg från banker. Kraven som ställs ska vara tydligt angivna. Exempel på kriterier kan vara nyckeltal för likviditet och soliditet. En annan modell är att kräva bevis på rating enligt ett etablerat institut som Dun & Bradstreet eller UC med lägsta accepterade rating angiven. I dessa fall måste även andra bevis godtas. Exempel på bevis på teknisk kapacitet som nämns i LOU 11 kap. 11 är: Förteckning över utförda uppdrag/leveranser med intyg att de utförts tillfredställande samt uppgift om värde, tidpunkt och plats. Uppgifter om teknisk personal, till exempel antal anställda per år. Beskrivning av teknisk utrustning och metoder Uppgifter om kvalifikationer hos ledande personal Uppgifter om miljöskyddsåtgärder, om det med hänsyn till det som kontraktet avser behövs. 4

9 Listan ovan är förkortad och förenklad. Den fullständiga och mer omfattande listan i lagtexten är uttömmande, det vill säga den tekniska kapaciteten får endast styrkas på ett eller flera av de sätt som anges i LOU 11 kap. 11. I 11 kap. 13 anges vidare att för till exempel tjänster och byggentreprenader får särskild vikt fästas vid yrkeskunnande, effektivitet, erfarenhet och tillförlitlighet. Den upphandlande myndigheten kan kräva intyg på standarder för kvalitets- eller miljöledningssystem. Myndigheten ska hänvisa till system som är certifierade av organ som uppfyller europeiska standarder för certifiering. Dock måste även likvärdiga intyg från organ som är etablerade inom EES och andra bevis på likvärdiga åtgärder som lämnas av leverantörer godtas. Miljöstyrningsrådet föreslår att ett likvärdigt systematiskt miljöarbete minst bör omfatta följande punkter: Aktuella miljölagar och miljöregler identifieras och efterlevs Identifiering av uppdragets betydande miljöaspekter All operativ personal genomgår relevant miljöutbildning Avvikelsehantering Rapportering En upphandlande myndighet får inte ställa vilka krav som helst på leverantören, kraven måste vara relevanta och rimliga i förhållande till det som ska upphandlas. 2.2 Utvärdering av anbud Det finns två alternativa grunder för att tilldela kontraktet: 1. Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet 2. Det anbud som innehåller lägst pris. Vid utvärdering av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska den upphandlande myndigheten ta hänsyn till olika kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet som pris, genomförandetid, miljöegenskaper, driftkostnader, kostnadseffektivitet, tekniska egenskaper etc. I kapitel 4 diskuteras olika utvärderingsmodeller mer i detalj. Vid upphandling är det viktigt med avvägning mellan krav i den tekniska specifikationen av föremålet för kontraktet, dvs varan eller tjänsten, och utvärderingen. Ska det formuleras som minimikrav eller poängsättas och viktas i utvärderingen? I båda fallen handlar det om egenskaper hos föremålet för kontraktet, egenskaper som antingen utgör ett minimikrav eller som utgör underlag för att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Det kan finnas anledning för upphandlande myndigheter att fundera över om kriterier som används i utvärderingen istället bör utgöra minimikrav. 5

10 Skälet till att upphandlande myndigheter ibland formulerar krav som utvärderingskriterier kan till exempel vara: Det finns osäkerhet kring hur många leverantörer som kan leverera varor/tjänster som uppfyller kravet och man vill inte begränsa konkurrensen. Kostnaden för att uppfylla kravet är okänt och man vill väga kravuppfyllelse mot merkostnad i utvärderingen. Det finns osäkerhet om varan/tjänsten kan levereras med detta krav inom erforderlig tid. Om man däremot vet att många aktörer på marknaden kan leverera varan/tjänsten med detta krav uppfyllt, kostnaden är känd och merkostnaden enligt upphandlande myndighet är värd den nytta man får samt nödvändig utrustning finns tillgänglig på marknaden bör man överväga att istället sätta nivån som ett minimikrav vid upphandlingen och specificera det i förfrågningsunderlaget. Grundprincipen bör rimligtvis vara att beskriva uppdraget och de tekniska kraven så detaljerat som möjligt i den tekniska specifikationen och inte ta dessa frågor i anbudsutvärderingen. Anledningen till att aspekter ibland i onödan läggs in i utvärderingsfasen beror ofta på att kommunen har tidsbrist inför upphandlingen och inte har utrett kraven för den upphandlade tjänsten tillräckligt. I Avfall Sveriges rapporter Mall för upphandling av avfallshämtning och 2008:01 Vägledning för upphandling av avfallsbehandlingstjänster finns detaljerade råd kring tekniska specifikationer varför vi inte kommer att beröra denna fråga vidare i föreliggande rapport. 2.3 Kvalificering och utvärdering skiljelinjer och upphandlingsstrategier En mycket viktig och omdebatterad fråga är vad som bör ingå i kvalificering av anbudsgivare och vad som bör ingå i utvärderingen då det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet väljs. Det finns flera viktiga aspekter av detta. En aspekt är den juridiska tolkningen. Enligt LOU 12 kap. 1 ska den upphandlade myndigheten välja det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet med hänsyn till kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet. Enligt rättspraxis innebär det att kvalificeringsfasen är kopplat till leverantörens kapacitet medan utvärderingsfasen endast ska beakta faktorer knutna till egenskaper av den tjänst eller vara som ska levereras. Även om principen är klar råder oenighet i enskilda fall vad som är företagets kapacitet respektive egenskaper hos den tjänst som ska levereras, se till exempel 5.3 utvärdering av referenser. De andra aspekterna är av mer strategisk natur och behandlas under 2.4 nedan. 6

11 2.4 Strategier för upphandling Inom ramen för LOU och rättspraxis kan upphandlande myndigheter välja olika modeller och strategier för tilldelning av kontrakt. En modell är att sätta kraven på kontraktsföremålet och leverantörens kapacitet högt och därefter utvärdera enligt lägsta pris eller ekonomiskt mest fördelaktiga anbud där faktorer utöver pris ges en lägre vikt. Detta grundar sig på utgångspunkten att företag som klarar kvalificeringskraven kommer att leverera likvärdiga tjänster varför endast priset eller i alla fall främst priset är avgörande. Den andra modellen är att ha lägre krav så att fler anbudsgivare kan konkurrera, men tillmäta större vikt vid kvalité hos den levererade tjänsten i utvärderingen. Detta kan utgå utifrån ett resonemang att även företag med lägre kapacitet kan leverera tjänster av hög kvalité. Det är således egenskaper hos tjänsten och inte endast företaget som sådant som bör beaktas. En annan orsak kan vara att marknaden ser ut på ett sådant sätt att man vill ge fler företag möjlighet att konkurrera. De båda modellerna illustreras i figuren 2.1 nedan. Figur 2.1 Modeller för kvalificering och utvärdering av anbud. A) Tonvikt på minimikrav på kontraktsföremålet och kvalificering av anbudsgivare respektive B) Tonvikt på värdering av kvalité på den levererade tjänsten i utvärderingsfasen. Illustrationen är givetvis en förenkling, främst därför att kvalificeringsfasen handlar om företagets kapacitet och utvärderingsfasen om föremålet för kontraktet, men den kan ändå sägas representera vägval för den upphandlande myndigheten vid val av strategier för prövning av anbud. Figuren ska inte tolkas som att den totala nivån på kvalitetskraven är konstant. Självfallet kan en upphandlare välja att ställa mycket höga krav i de tekniska specifikationerna samt vid kvalificering och lägga stor tonvikt på kvalitetsfaktorer vid utvärderingen. Alternativt kan man sätta kvalificeringskraven så att många företag kan lämna anbud och därefter låta huvudsakligen pris styra. Nedan följer en förenklad illustration. 7

12 Figur 2.2 Modeller för kvalificering och utvärdering av anbud. C. Lägre krav i tekniska specifikationen och vid kvalificering. Huvudsakligen prisfaktor i utvärderingen. D. Höga minimikravkrav i tekniska specifikationen och på leverantör i kvalificeringsfasen. Stor vikt vid kvalité i utvärderingen. Kvalité snarare än pris styr prövningen av anbud. Låt oss illustrera med några exempel från avfallsbranschen. Det nedanstående är endast exempel på hur man kan resonera och inga riktlinjer i de enskilda fallen. Förbränning av hushållsavfall är en väl definierad tjänst och svenska förbränningsanläggningar uppfyller i stort sett samma miljökrav. Det beror på att dessa krav är reglerade som höga minimikrav i EU:s förbränningsdirektiv. Det är därför en mogen marknad med likvärdig kvalité på tjänsten mellan olika leverantörer. I utvärderingsfasen bör vissa faktorer som påverkar kommunens totala kostnader som transportavstånd och möjlighet till mellanlagring vid driftsstopp vägas in, men i övrigt kan behandlingspriset avgöra. Det kan sägas vara en strategi enligt modell A. Vid insamlingsentreprenader för hushållsavfall kan tjänstens utförande variera starkt mellan olika entreprenörer, även med en detaljerad teknisk specifikation. Tjänstens utförande kan även sägas bero på faktorer som inte endast är knutna till entreprenörens generella kapacitet utan även hur de kommer att genomföra den kontrakterade tjänsten. Faktorer utöver minimikraven i den tekniska specifikationen som handlar om erfarenhet hos ansvarig arbetsledare, genomförandeplan, personalpool och fordonsutrustning för det specifika uppdraget, etc. Det kan därför vara befogat att ge fler företag möjlighet att konkurrera i utvärderingsfasen, men lägga stor vikt vid tjänstens kvalité. Det kan sägas vara modell B eller D. 8

13 Återigen, detta är endast exempel på möjliga resonemang. Notera även att i utvärderingen kan krav som ställts i de tekniska specifikationerna förstärkas i utvärderingen. I båda fallen handlar det om föremålet för kontraktet. Till exempel så kan minimikrav på fordon anges i den tekniska specifikationen, men anbudsgivare vars fordon uppfyller högre ställda krav (angivna som utvärderingskriterier) kan viktas upp utvärderingen. Däremot kan inte krav i kvalificeringsfasen förstärkas i utvärderingen då de handlar om olika saker: anbudsgivarens kapacitet respektive föremålet för kontraktet. Därför är illustrationen över olika strategier i detta avsnitt en förenkling. Därutöver måste krav vid kvalificering och faktorer vid utvärderingen väljas så att de är tydliga och transparenta samt givetvis relevanta för den tjänst som ska levereras. 9

14 3. Upphandlingar i avfallsbranschen Inom avfallsbranschen förekommer en mängd olika upphandlingar som var och en har olika förutsättningar och krav. Nedan ges ett antal exempel: Insamlingsentreprenader. Här ges många gånger kvalitetsaspekter en stor vikt vid utvärdering. Som stöd vid utformning av förfrågningsunderlag finns Avfall Sveriges rapport Mall för upphandling av avfallshämtning. Behandlingstjänster. Här finns i princip möjligheten att lämna öppet mellan olika behandlingsformer (till exempel kompostering och rötning) för att istället vikta miljöaspekter i utvärdering. En allmän rekommendation är dock att sträva efter att identifiera behandlingsmetod så långt som möjligt i den tekniska specifikationen. Som stöd i processen finns Avfall Sveriges rapport 2008:01 Vägledning för upphandling av avfallsbehandlingstjänster. Byggentreprenader. Det kan till exempel röra sig om konstruktion eller andra byggarbeten vid återvinningscentraler och deponier. För utformning av förfrågningsunderlag har Byggandets kontraktskommitté (BKK) tagit fram Allmänna bestämmelser (AB 04) och Allmänna bestämmelser för totalentreprenader (ABT 06). Driftentreprenader. Det kan till exempel vara för återvinningscentraler, omlastningsstationer eller kommunens behandlingsanläggning. Vid upphandling av driftentreprenader för ÅVC är avvägningen mellan funktionskrav, för till exempel god service, gentemot tekniska krav, som antalet personal, av stor vikt. Varor. Det kan handla om enkla varor som kärl till mer komplexa som insamlingsfordon. Vikten vid andra faktorer än pris bör anpassas till varans karaktär. Transporter. Det kan till exempel vara avfallstransporter från en omlastningsstation till behandlingsanläggning (om behandlingsanläggningen ligger längre bort än att det är motiverat att varje sopbil åker och lämnar vid anläggningen). Avfallstransporter kan ingå som en del av upphandling av behandlingstjänster eller upphandlas separat. Miljöstyrningsrådet har tagit fram exempel på miljöoch trafiksäkerhetskrav som kan användas vid upphandling av godstransporttjänster som utförs med bland annat tunga fordon. Konsulttjänster. De flesta kommuner handlar någon gång under ett verksamhetsår upp konsulttjänster, dock är det i allmänhet en mycket liten del av den totala budgeten. Vid en undersökning som konsultföretaget Sweco genomförde på uppdrag av Svenskt Vatten ansåg många kommuner att detta var den mest komplicerade tjänsten att handla upp. 10

15 4. Utvärderingsmodeller Enligt LOU kan man i en upphandling tilldela kontraktet efter en utvärdering enbart på pris. För kvalificerade och komplexa tjänster dit många upphandlingar på avfallsområdet kan sägas tillhöra används ofta kriteriet det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Det senare innebär att angivet pris på något sätts vägs mot angivna kriterier, ibland kallade kvalitetskriterier och ibland miljö- och kvalitetskriterier. Dessa ska kunna kopplas till egenskaper hos den levererade varan eller tjänsten och vara relevanta för uppdraget. I 12 kap. 2 LOU framgår att kriterierna för tilldelning av kontrakt ska viktas inbördes. Endast om det enligt upphandlande myndighet inte är möjligt att ange viktningen kan dessa istället anges i fallande prioritetsordning. För upphandlingar som inte faller under EG-direktivet och istället regleras av 15 kap. LOU är utrymmet att använda kriterier i fallande prioritetsordning något större. 15 kap. 16 stipulerar att kriterierna ska viktas inbördes eller anges i fallande prioritetsordning. 4.1 Utvärdering utan beräkningsmodell Det finns i princip tre modeller för att utvärdera ekonomiskt mest fördelaktiga anbud utan att använda en beräkningsmodell. 1. Kriterierna anges i fallande prioritetsordning. Utrymmet för denna typ av utvärdering är mindre i och med nya LOU och denna modell bör undvikas, främst för upphandlingar över tröskelvärdet. 2. En procentuell viktning anges utan att den upphandlande myndigheten specificerar hur varje kriterium kommer att värderas. Denna modell har kritiserats i ett flertal domar. Vid en upphandling av digitala karttjänster angav Vilhelmina kommun kriterier för ekonomiskt mest fördelaktiga pris som sex olika faktorer med en procentsats angiven för varje kriterium. Däremot angavs inte hur värdering av de enskilda kriterierna skulle göras. Kammarrätten i Sundsvall beslutade att upphandlingen skulle göras om. 1 Skälet var att man ansåg att kommunen genom denna modell lämnat utrymme för heltigenom subjektiva bedömningar och därmed åsidosatt affärsmässigheten vid upphandlingen. Länsrätten hade tidigare gjort samma bedömning. 3. Poängsättning av pris och kvalité utan att den upphandlande myndigheten specificerar hur varje kriterium kommer att värderas. En angiven maximal poängsumma för varje kriterium utan att närmare ange hur denna kommer att beräknas. Denna modell är i princip samma som den procentuella viktningen med samma svagheter ur juridisk synvinkel. 1 Kammarrätten i Sundsvall, Mål nr

16 I den så kallade Migrationsverksdomen 2 konstaterade Regeringsrätten att även förfrågningsunderlag och utvärderingsmodeller som inte är optimalt utformade får godtas under förutsättning att de principer som bär upp LOU och gemenskapsrätten inte träds för när. En förutsättning var att utvärderingsmodellen är angiven så att varje leverantör med utgångspunkt i underlaget ska kunna skapa sig en bild av möjligheten att lämna ett konkurrenskraftigt anbud. Efter denna dom har dock EG-domstolen i den så kallade Lianakis-domen 3 slagit fast att det inte är förenligt med likabehandlingsprincipen att fastställa viktningskoefficienter och underkriterier för tilldelning i efterhand. Konkurrensverket menar i en analys 4 att Migrationsverksdomen därmed kan få anses ha mist delar av sin betydelse. Att upphandlande myndigheter ibland väljer dessa modeller trots allt beror förmodligen på att man finner det svårt att specificera vad som ska uppfyllas för varje kriterium. Det finns dock förutom juridiska aspekter flera skäl att undvika dessa modeller och istället ange en klar beräkningsmodell i förfrågningsunderlaget: Förarbetet med att ta fram en beräkningsmodell kan tydliggöra för den upphandlande myndigheten vilka faktorer som innebär ett ekonomiskt mer fördelaktigt anbud. Genom att presentera en tydlig och beräkningsbar modell kan anbudsgivare lämna mer konkurrenskraftiga anbud med en mix av pris och kvalité som motsvarar upphandlarens preferenser. Det ger en klar signal om transparant förfarande vid utvärderingen vilket kan stimulera till fler och bättre anbud. Sammantaget bör upphandlande myndigheter försöka undvika denna typ av utvärderingar och istället använda en klart angiven beräkningsmodell. 4.2 Poängsätta pris Dessa metoder bygger på att pris i upphandlingen relateras till ett eller flera referenspriser. Man talar antingen om endogen poängsättning, vilket innebär att det sätts utifrån inkomna anbud, eller exogen poängsättning där poängen sätts i relation till ett angivet referenspris. Den vanligaste modellen är att sätta poäng på pris utifrån lägsta anbudspris. Anbudet med lägsta pris ges högsta poäng och för övriga anbud poängsätts priset enligt följande modell: Anbudets prispoäng = Lägsta pris x Maxpoäng för pris Anbudets pris 2 RÅ 2002 ref 50 3 EG-domstolens mål C-532/06 4 Konkurrensverket analys: referenser i anbudsutvärdering

17 Fiktivt exempel: En kommun ska handla upp en insamlingsentreprenad för säck- och kärlavfall. Man önskar ge pris och kvalité samma viktning. Maxpoäng för kvalité sätts till 10 poäng och för pris därmed också 10 poäng Om lägsta anbudet är 1,0 miljoner får detta 10 prispoäng. Ett anbud på 1,4 miljoner får 1,0/1,4 x 10 = 7,1 prispoäng. Ett anbud på 1,7 miljoner får på samma sätt 1,0/1,7 x 10 = 5,9 prispoäng o s v. Dessa prispoäng kan sedan summeras med anbudens kvalitetspoäng och en total poängsumma erhålls för varje anbud. En variant av denna modell är att den maximala prispoängen reduceras med samma procent som det enskilda anbudspriset överstiger lägsta pris. Anbudets prispoäng = [ 1 - Anbudets pris - Lägsta pris ] Lägsta pris x Maxpoäng för pris Det är viktigt att tydligt ange i förfrågningsunderlaget vilken av dessa modeller man använder eftersom de kan få olika utfall. Modeller som poängsätter pris har kritiserats av bland annat Nämnden för Offentlig Upphandling (NOU) och Konkurrensverket. I en upphandling om IT-stöd i Jönköpings kommun begärde en av anbudslämnarna en granskning och NOU beslutade sig för att ta upp ärendet 5. Upphandlingens utvärderingsmodell följde modellen med poängsättning av pris utifrån lägsta lämnade pris. NOU:s huvudsakliga kritik mot modellen var att utgången kan påverkas av ovidkommande anbud. Låt oss illustrera denna risk med samma fiktiva fall från avfallsbranschen som ovan. 5 NOU skrivelse , Diarienummer 2004/

18 Fiktivt exempel, fortsättning I upphandlingen ovan inkommer fyra anbud. Priset poängsätts som tidigare beskrivits och kvalitetspoäng bestäms och summeras för varje anbud Anbudsgivare Pris (kkr) prispoäng kvalitetspoäng Total poäng ,0 2,0 12, ,3 8,5 14, ,1 7,5 14, ,9 7,0 12,9 Anbudsgivare 2 vinner. Om däremot anbudsgivare 1 inte inkommit med ett anbud så hade utfallet blivit annorlunda. Anbudsgivare Pris (kkr) prispoäng kvalitetspoäng Total poäng ,8 8,5 17, ,0 7,5 17, ,2 7,0 15,2 Nu vinner istället anbudsgivare 3. Utvärderingsmodellen påverkas av om anbudsgivare 1 lämnat anbud trots att detta anbud inte tilldelas kontraktet. NOU kritiserade modellen på grund av att ovidkommande anbud på detta sätt påverkar resultatet. Utgångspunkten för kritiken var: 1. Det finns risk för en dumpningseffekt eftersom ett anbud kan lämnas som påverkar utgången och kan sägas manipulera modellen. I detta fall menade kommunen att dumpningseffekten var en försumbar risk och att man inte sett tecken på detta. 2. Det blotta faktum att utfallet kan påverkas av ovidkommande anbud gör att man kan ifrågasätta om modellen säkerställer att det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet väljs. Konkurrensverket har i en rapport 6 kritiserat modellen på liknande grunder. Det är förmodligen mindre troligt att någon dumpningseffekt kommer att kunna iakttas med de upphandlingar som görs i avfallsbranschen. Däremot kvarstår argumentet att blotta faktum att ovidkommande anbud kan påverka gör att modellen inte kan ses som optimal. Det finns andra varianter av modeller som poängsätter pris utifrån ett endogent referenspris (utifrån inkomna anbud): Poängsättning efter både lägsta och högsta pris Poängsättning efter fördelning av lämnade priser I Konkurrensverkets rapport 2004:01 beskrivs dessa i detalj. De har dock samma inneboende svaghet som poängsättning efter lägsta pris. 6 Konkurrensverkets uppdragsforskningsserie: 2004:01 14

19 Det finns inga publicerade exempel över utvärderingar på avfallsområdet där man kunnat iaktta en dumpningseffekt av dessa modeller, trots att denna typ av utvärdering med poängsättning utifrån lägsta lämnade pris har förekommit i många upphandlingar, framförallt tidigare. Det innebär dock inte att det kan ha förekommit. En annan svaghet hos dessa modeller som observerats 7 är att om kvalitetskriterierna åsätts en mycket stor vikt så kan prisfaktorn i realiteten helt slås ut och anbud med mycket högt pris vinna. Detta kan angripas genom att i förfrågningsunderlaget ange högsta tillåtna pris eller genom att tillämpa en utvidgad poängskala. Modeller där pris poängsätts har prövats i upprepade domstolsavgöranden, men trots den kritik som förekommer har de godtagits Genomgående för dessa domar är att man funnit att trots modellens brister har anbudsgivare kunnat lämna konkurrenskraftiga anbud och att krav på förutsägbarhet och likabehandling var tillgodosedda. Motiveringen hänvisar i något fall till RÅ 2002 ref 50 (se 4.1). Dock bör man beakta modellens inneboende svaghet och den kritik som framkommit från tunga instanser och överväga andra modeller än poängsättning av pris utifrån endogent referenspris (utifrån inkomna anbud). Om den används bör man testa modellen för att försäkra sig om att vikten på kvalité inte blivit så stor att prisfaktorn helt kan slås ut. Det finns även modeller som bygger på ett exogent referenspris, d v s ett pris som inte bestäms utifrån inkomna anbud utan av anbudsgivaren. En variant är att ange poäng för olika intervall. Det leder dock till att anbudsgivare lämnar pris i den övre delen av intervallen. En annan variant är att sätta ett antaget referenspris och låta prispoängen vara kontinuerligt avtagande i förhållande till detta. Ett problem med en sådan modell är att den blir ickelinjär. Ett antaget referenspris för upphandlingen kan istället användas som referenspris vid modeller för prissättning av kvalité, se nedan. 4.3 Modeller som prissätter kvalité Modeller som prissätter kvalité bygger på att kvalitetsaspekter kvantifieras och används till att ta fram ett justerat pris eller anbudspris som ligger till grund för utvärderingen. Dessa kallas ibland för mervärdesmodeller. Det finns två principiella utformningar: Kvalitetsaspekter räknas om till ett påslag i absoluta tal som läggs till eller dras ifrån anbudspriset. Påslaget är oberoende av anbudets pris. Kvalitetsaspekter används för att ta fram en procent med vilken anbudet räknas upp (eller ned) till ett anbudspris. Påslaget beror av anbudets pris. 7 Sammanställning av utvärderingsmodeller, SKL PM Kammarrätten i Göteborg, Mål Kammarrätten i Sundsvall, Mål 10 Länsrätten i Stockholm, Mål

20 4.3.1 Justerat pris med påslag/avdrag i absoluta värden Med denna modell värderas anbudets kvalité för varje faktor till ett värde i absoluta tal. Det kan antingen ske genom att olika faktorer poängsätts och räknas om till ett monetärt värde. Eller också värderas olika parametrar direkt i ett monetärt värde. Beroende på modell kan justeringen antingen göras genom påslag eller avdrag. Exempel: Insamlingsentreprenad i Malmö stad (VA SYD) Utvärderingen görs genom att ett tilläggspris beräknas som läggs till anbudspriset. Tre stycken kriterier poängbedöms: Referenser Genomförandeplan Uppstartsplan Varje kriterium poängbedöms från 0-3 där tre motsvarar högsta kvalitetsbetyg. För varje kriterium är kravet för att uppnå de olika poängen tydligt angivet. Varje kriterium är dessutom viktat: 30% för referenser, 55% för genomförandeplan och 15% för uppstartsplan. Den viktade kvalitetspoängen multipliceras med 12 miljoner kronor så att ett tilläggspris erhålls som läggs till anbudspriset. Faktor Poäng (0-3) Tilläggspris Referenser (30%) X (3-X) * 0,3*12 miljoner Genomförandeplan (55%) Y (3-Y)*0,55*12 miljoner Uppstartsplan (15%) Z (3-Z)*0,15*12 miljoner Ett totalt tilläggspris beräknas genom att summera delsummorna och detta tilläggspris läggs till respektive anbudspris för att erhålla ett justerat pris. Modellen togs fram med målet att kvalité skulle väga tungt vid utvärderingen. Det maximala tilläggspriset på 36 miljoner (för en anbudsgivare som fått noll poäng på samtliga parametrar) motsvarade det uppskattade priset på entreprenaden. Det visade sig sedan att det lägsta priset var mer än 30% lägre. Därmed kom kvalité att väga ännu tyngre än man först hade avsett. VA SYD är efter upphandlingen nöjd med modellen då den tunga viktningen på kvalité gjorde att entreprenaden tilldelades det man med facit i hand anser vara det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Flera kommuner som använt denna modell uppger att de är nöjda och anser att den väl speglar det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Den har inte problem med påverkan från ovidkommande anbud som poängsättning utifrån endogent referenspris (utifrån inkomna anbud). En kritik som framkommit mot modellen och även prövats i domstol är att man inte kan ange förhållandet mellan pris och kvalité i procent. Den procentuella fördelningen beror av anbudens storlek och är olika för olika anbud. 16

Riktlinjer för utvärdering av anbud

Riktlinjer för utvärdering av anbud Riktlinjer för utvärdering av anbud - Standardmodell för Sundsvalls kommun I Lagen om offentlig upphandling finns två tilldelningsgrunder. Vilket som ska användas måste bestämmas innan förfrågningsunderlaget

Läs mer

DOM Meddelad i Falun

DOM Meddelad i Falun Anna Borgs Förvaltningsrättsnotarie DOM 2012-05-09 Meddelad i Falun Mål nr 321-12 1 SÖKANDE Miljöteamet i Stockholm AB, 556202-4348 Virdings allé 32 B 754 50 Uppsala MOTPART Gästrike Vatten AB, 556751-1661

Läs mer

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Upphandlingsfunktionen 2009-01-13 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Trädde ikraft 2008-01-01 Disposition: Kap 1-14 Över tröskelvärdena (varor och tjänster: > 200 000 Euro) Kap 15 Under tröskelvärdena

Läs mer

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet?

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet? Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet? Ellen Hausel Heldahl Malmö 161028 Upphandlingsprojektet inom SN m.fl. Vi vill påverka tjänstemän och politiker som ansvarar för upphandlingsfrågor Gör upphandlingsfunktionen

Läs mer

Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling.

Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling. KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-060 PM 2 2002-10-30 SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling. Säters kommun har vid inhyrning av anläggningsmaskiner

Läs mer

Referenser vid tjänsteupphandlingar. Eva Sveman eva.sveman@skl.se

Referenser vid tjänsteupphandlingar. Eva Sveman eva.sveman@skl.se Referenser vid tjänsteupphandlingar Eva Sveman eva.sveman@skl.se EG-domstolens dom 2008-01-24 mål C-532/06 ( Lianakis ) - En grekisk kommun upphandlade en konsulttjänst avseende viss stadsplanering - Tilldelningskriterierna

Läs mer

Utvärderingsmodeller vid offentlig upphandling

Utvärderingsmodeller vid offentlig upphandling Utvärderingsmodeller vid offentlig upphandling Föredrag 5 februari 2009 Nätverket Renare Mark - Norrköping Advokat Rikard Setterlid Upphandlingsrättsliga utgångspunkter Korrekt och saklig reglering av

Läs mer

Tänk på att Upphandlingsmyndigheten

Tänk på att Upphandlingsmyndigheten Tänk på att informationen i detta material inte har uppdaterats sedan januari 2014. Aktuella lagar (inklusive beloppsgränser) har förändrats sedan dess och praxis på området kan ha utvecklats, vilket kan

Läs mer

Kammarrätten i Göteborgs mål nr 5293-10 mellan Enera International AB och Malmö stad

Kammarrätten i Göteborgs mål nr 5293-10 mellan Enera International AB och Malmö stad KKV1030, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2010-12-20 Dnr 616/2010 1 (10) Kammarrätten i Göteborg Box 1531 401 50 Göteborg Kammarrätten i Göteborgs mål nr 5293-10 mellan Enera International AB och Malmö stad Kammarrätten

Läs mer

DOM Meddelad i Falun

DOM Meddelad i Falun S.Sundin Förvaltningsrättsnotarie DOM 2012-05-18 Meddelad i Falun Mål nr 1050-12 1 SÖKANDE Menigo Foodservice AB, 556044-4647 Box 9081 120 05 Årsta Ombud: Advokat Liselott Fröstad och jur. kand. Eleonore

Läs mer

Inledning. Upphandlingsrättsliga principer

Inledning. Upphandlingsrättsliga principer Inledning Offentlig upphandling är en process för inköp av varor, tjänster och entreprenader som görs av offentlig sektor och som regleras av Lagen om offentlig upphandling (LOU). Syftet med reglerna är

Läs mer

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 Hållbar Upphandling Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 jur.kand. Linda Dahlström MAQS Law Firm EU-rätten Svenska regler om offentlig upphandling

Läs mer

DOM Meddelad i Göteborg

DOM Meddelad i Göteborg DOM 2012-03-19 Meddelad i Göteborg Mål nr 1727-12 E Enhet 1:2 1 SÖKANDE Antalis AB, 556076-2022 Box 4014 422 04 Hisings Backa MOTPART Chalmers tekniska högskola AB, 556479-5598 Ekonomiavdelningen/Inköp

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 9 november 2015 KLAGANDE Sundsvalls kommun Ombud: Advokat Jonas Edward och advokat Stefan Gustavsson Advokatfirman Fylgia KB Box 55555 102

Läs mer

OFFENTLIG UPPHANDLING AV FUNKTIONSENTREPRENADER FÖR DRIFT OCH UNDERHÅLL. Gatukontorsdagarna 2012. Advokat Per-Ola Bergqvist

OFFENTLIG UPPHANDLING AV FUNKTIONSENTREPRENADER FÖR DRIFT OCH UNDERHÅLL. Gatukontorsdagarna 2012. Advokat Per-Ola Bergqvist OFFENTLIG UPPHANDLING AV FUNKTIONSENTREPRENADER FÖR DRIFT OCH UNDERHÅLL Gatukontorsdagarna 2012 Advokat Per-Ola Bergqvist Fällor och fallgropar? Inga specifika för just denna typ av entreprenader Avsaknaden

Läs mer

Offentlig Upphandling Ny lagstiftning! Foyen Advokatfirma

Offentlig Upphandling Ny lagstiftning! Foyen Advokatfirma Offentlig Upphandling Ny lagstiftning! Foyen Advokatfirma Lagstiftningsarbetet Ministerrådet antog den 11/2 2014 tre direktiv (2014:23 koncessioner, 2014:24 LOU och 2014:25 LUF ) för offentlig upphandling

Läs mer

Utvärdering - upphandling av ramavtal avseende IT-juristtjänster. Dnr Af 2012/ Ver 1.0

Utvärdering - upphandling av ramavtal avseende IT-juristtjänster. Dnr Af 2012/ Ver 1.0 Sida: 1 av 14 Utvärdering - upphandling av ramavtal avseende IT-juristtjänster Dnr Af 2012/060444 Ver 1.0 Sida: 2 av 14 1. Utvärdering upphandling av avtal avseende IT- juristtjänster...3 1.1 Allmän information...3

Läs mer

Upphandling. - kortfattad handledning

Upphandling. - kortfattad handledning Upphandling - kortfattad handledning Upphandling Sida 1(10) Inledning Inom Stockholms universitet upphandlas/avropas en mängd olika varor och konsulttjänster. Det kan vara enstaka behov som behöver tillgodoses

Läs mer

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 1 Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 Stefan Gudasic T.f. enhetschef SLL Upphandling SLL Upphandling Avdelningschef Tf Karin Peedu Upphandling vårdens varor och tjänster Jan Matsson 6,5 upphandlare

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm Avdelning 03 DOM 2017-03-23 Meddelad i Stockholm Sida 1 (5) Mål nr 4246-16 KLAGANDE Kentor IT Aktiebolag Ombud: Advokat Mikael Engström och jurist Peter Riiga Box 1670 111 96 Stockholm MOTPART Stockholms

Läs mer

Så påverkar de nya EU-direktiven dig som är leverantör. Stockholm den 8 oktober 2015 Advokat Jimmy Carnelind

Så påverkar de nya EU-direktiven dig som är leverantör. Stockholm den 8 oktober 2015 Advokat Jimmy Carnelind Så påverkar de nya EU-direktiven dig som är leverantör Stockholm den 8 oktober 2015 Advokat Jimmy Carnelind Nya EU-direktiv och implementering Europarlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26

Läs mer

Upphandling i kommunala bolag

Upphandling i kommunala bolag Revisionsrapport Upphandling i kommunala bolag Halmstads kommun Januari 2009 Bo Thörn Innehållsförteckning INLEDNING 1 UPPDRAG 1 GENOMFÖRANDE 1 RESULTAT 1 KOMMUNENS RIKTLINJER 1 HALMSTADS FASTIGHETS AB

Läs mer

Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet

Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet VARIMs snabbguide till upphandlingsprocessen och hur du som användare ställer krav vid upphandling av VA-verksamhet.

Läs mer

Utvärdering upphandling Kuvert med tryck

Utvärdering upphandling Kuvert med tryck Sida: 1 av 8 2012-11-01 Utvärdering upphandling Kuvert med tryck Dnr Af-2012/198621 Arbetsförmedlingen Förvaltningsavdelningen/Upphandlingsavdelningen Sida: 2 av 8 Utvärdering upphandling Kuvert med tryck...

Läs mer

Statens inköpscentral

Statens inköpscentral Sid 1 Introduktionsseminarium - Avrop från de statliga ramavtalen Sebastian Svartz och Karl Ekman Jurister, Enheten för ramavtalsförvaltning, Statens inköpscentral 2016-11-18 Agenda 09.30 Statens inköpscentrals

Läs mer

DOM Meddelad i Falun

DOM Meddelad i Falun Ann-Louice Jonsson DOM 2012-05-02 Meddelad i Falun Mål nr 967-12 1 SÖKANDE Höglands Logistik AB, 556650-7439 Telegatan 2 571 38 Nässjö MOTPART Trafikverket 781 89 Borlänge Ombud: Annica Bengtsson Juridik

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

DOM Meddelad i Göteborg

DOM Meddelad i Göteborg DOM 2012-04-24 Meddelad i Göteborg Mål nr 2916-12 E Enhet 1:2 1 SÖKANDE Gatu och Väg Väst AB, 556650-6845 Kråketorpsvägen 22 431 53 Mölndal MOTPART Göteborgs Stads Bostadsaktiebolag, 556046-8562 Box 5044

Läs mer

HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor

HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor I mål om överprövning av offentlig upphandling har kammarrätt ansetts inte vara förhindrad att pröva omständigheter som åberopats

Läs mer

Lagrum: 1 kap. 24, 2 kap. 9 och 16 kap. 6 lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster

Lagrum: 1 kap. 24, 2 kap. 9 och 16 kap. 6 lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster HFD 2015 ref 63 Vid en prövning mot de allmänna principerna för upphandling har en förhandling under ett förhandlat förfarande kommit att genomföras på ett sätt som direkt eller indirekt kunnat ge information

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 20 maj 2016 KLAGANDE RenoNorden AB, 556749-8026 Ombud: Advokat Stefan Gustavsson och advokat Jonas Edward Advokatfirman Fylgia KB Box 55555

Läs mer

NYA UTVÄRDERINGSKRITERIER VID TILLDELNING AV KONTRAKT UPPHANDLINGSJURIDIK I PRAKTIKEN 20 SEPTEMBER 2016

NYA UTVÄRDERINGSKRITERIER VID TILLDELNING AV KONTRAKT UPPHANDLINGSJURIDIK I PRAKTIKEN 20 SEPTEMBER 2016 NYA UTVÄRDERINGSKRITERIER VID TILLDELNING AV KONTRAKT UPPHANDLINGSJURIDIK I PRAKTIKEN 20 SEPTEMBER 2016 NUVARANDE LAGSTIFTNING TILLDELNINGSKRITERIER I NUVARANDE LOU/LUF En upphandlande myndighet eller

Läs mer

Avtalsform Rangordnat avtal Namn Tekniska konsulttjänster område 28-29

Avtalsform Rangordnat avtal Namn Tekniska konsulttjänster område 28-29 Nacka kommun Utvärdering Lägsta pris Delat anbud Avtalsform Rangordnat avtal Namn Tekniska konsulttjänster område 28-29 Diarie KFKS 2013/505-052 Upphandlare Cecilia Tennfors Detta dokument är en kopia

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

DOM Meddelad i Falun

DOM Meddelad i Falun Föredraganden Lina Levin DOM 2013-03-15 Meddelad i Falun Mål nr 51-13 1 SÖKANDE Rapid Bevakning AB, 556565-3002 Box 2046 174 02 Sundbyberg MOTPART 1. Landstinget Dalarna Box 712 791 29 Falun 2. Securitas

Läs mer

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer

Läs mer

DOM 2013-12-03 Meddelad i Göteborg

DOM 2013-12-03 Meddelad i Göteborg 2013-12-03 Meddelad i Göteborg Mål nr Avdelning 1 Enhet 11 1 SÖKANDE ISEA Sweden KB, 969740-7907 Ombud: Jeppe Magnusson ISEA Sweden KB Klippan 3 B 414 51 Göteborg MOTPART Västra Götalandsregionen Regionens

Läs mer

UPPHANDLINGSPROTOKOLL. Upphandlande organisation UPPHANDLINGSPROTOKOLL. Kvalificering av anbudsgivare

UPPHANDLINGSPROTOKOLL. Upphandlande organisation UPPHANDLINGSPROTOKOLL. Kvalificering av anbudsgivare UPPHANDLINGSPROTOKOLL 2013-09-16 Upphandlande organisation ARBETSFÖRMEDLINGEN Anna Säwström Upphandling Mätningstekniker Af-2013/263850 UPPHANDLINGSPROTOKOLL Arbetsförmedlingen, Upphandlingsavdelningen,

Läs mer

DOM 2012-11-30 Meddelad i Malmö

DOM 2012-11-30 Meddelad i Malmö Lena Palmér DOM 2012-11-30 Meddelad i Malmö Mål nr 11054-12E 1 SÖKANDE City laboratoriet Skanör Box 48 239 31 Skanör MOTPART Region Skåne 291 89 Kristianstad SAKEN Överprövning enligt lagen (2007:1091)

Läs mer

4. UTVÄRDERING. Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion. 4.1. Utvärdering i upphandlingen 2012-02-15

4. UTVÄRDERING. Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion. 4.1. Utvärdering i upphandlingen 2012-02-15 Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion 2012-02-15 Upphandlingsansvarig Upphandling Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet Tryckeritjänster Birgitta Engström 96-71-2011 Symbolförklaring: Texten ingår

Läs mer

ALTERNATIV UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

ALTERNATIV UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE SID 1 (10) UPPHANDLINGSPROTOKOLL OCH BESLUT OM TILLDELNING AV KONTRAKT ALTERNATIV UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE SID 2 (10) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 ADRESS TILL

Läs mer

Anbud avseende: Bygg & Mark För Käppalaförbundet. c._bilaga_1 Bygg_o_Mark.doc. Refnr: Fylls i av anbudsgivare

Anbud avseende: Bygg & Mark För Käppalaförbundet. c._bilaga_1 Bygg_o_Mark.doc. Refnr: Fylls i av anbudsgivare Anbud avseende: c._bilaga_1_ _Bygg_o_Mark.doc Bygg & Mark För Käppalaförbundet Refnr: Fylls i av anbudsgivare Anbudsgivare: Behörig avtalstecknare : Datum: Underskrift Namnförtydligande Anbudets giltighetstid

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm Enhet 15 DOM 2014-04-07 Meddelad i Stockholm Mål nr 2577-14 1 SÖKANDE Ocab i Stockholm AB, 556454-5993 Ombud: Advokaterna Anna Eriksson och Tomas Marcusson Advokatfirman Nordia KB Box 70389 107 24 Stockholm

Läs mer

Frågor och svar om upphandlingsskadeavgift

Frågor och svar om upphandlingsskadeavgift Frågor och svar om upphandlingsskadeavgift 1. Vad är upphandlingsskadeavgift? Sedan sommaren 2010 har Konkurrensverket, som bland annat har till uppgift att arbeta för en effektiv offentlig upphandling,

Läs mer

DOM Meddelad i Växjö

DOM Meddelad i Växjö DOM 2016-02-15 Meddelad i Växjö Mål nr 3972-15 1 SÖKANDE Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, 556029-6740 113 97 Stockholm Ombud: Advokaten Johan Linder Säverman Advokaten Christel Rockström Wistrand Advokatbyrå

Läs mer

Temadag LABU 12. Upphandlaren/inköparens perspektiv. Anders Pihl

Temadag LABU 12. Upphandlaren/inköparens perspektiv. Anders Pihl Temadag LABU 12 Upphandlaren/inköparens perspektiv Anders Pihl Upphandlingsutredningen Betonar vikten LCC-kalkyler Menar att användandet av LCCkalkyler kan leda till kostnadsbesparingar Upphandlingsdirektivet

Läs mer

Hur kan offentlig upphandling främja hållbara transporter?

Hur kan offentlig upphandling främja hållbara transporter? Hur kan offentlig upphandling främja hållbara transporter? Hur tar vi oss igenom regelverket? Seminarium 23 januari 2013 Advokat Kaisa Adlercreutz och jur.kand. Linda Dahlström MAQS Law Firm EU-rätten

Läs mer

DOM Meddelad i Göteborg

DOM Meddelad i Göteborg Avd. 3 Meddelad i Göteborg Mål nr 1 SÖKANDE Ahlsell Sverige AB, 556012-9206 Ombud: Caroline Haag Tenders Sverige AB Nygatan 34 582 19 Linköping MOTPART Öckerö kommun 475 80 Öckerö SAKEN Överprövning enligt

Läs mer

DOM Meddelad i Göteborg

DOM Meddelad i Göteborg Avd. 2 Meddelad i Göteborg Mål nr 1 SÖKANDE Hifab AB, 556125-7881 Magasinsgatan 22 411 18 Göteborg Ombud: Advokaterna Anna Hofling Johansson och Robert Deli Advokatfirman Vinge KB Box 11025 404 21 Göteborg

Läs mer

DOM Meddelad i Malmö

DOM Meddelad i Malmö Sune Wennerberg DOM 2012-07-04 Meddelad i Malmö Mål nr 3071-12E 1 KLAGANDE OneMed Sverige AB, 556764-4140 Box 50 401 20 Göteborg Ombud: Advokat Ulf Yxklinten MAQS Law Firm Advokatbyrå i Malmö KB Box 226

Läs mer

Upphandlingen har genomförts enligt ett öppet förfarande enligt lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU).

Upphandlingen har genomförts enligt ett öppet förfarande enligt lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). UPPHANDLINGSRAPPORT 1 INLEDNING Göteborgs Stadsteater (Stadsteatern) har genomfört en upphandling avseende ramavtal för Ljud-, ljusoch bildutrustning för professionell teaterverksamhet. 1.1 Omfattning

Läs mer

DOM 2014-10-20 Meddelad i Falun

DOM 2014-10-20 Meddelad i Falun Oskar Viström förvaltningsrättsnotarie DOM 2014-10-20 Meddelad i Falun Mål nr 2734-14 1 SÖKANDE Peab Sverige AB, 556099-9202 Margretetorpsvägen 260 92 Förslöv MOTPARTER 1. Gavlefastigheter Gävle kommun

Läs mer

UMEVA, Robertsfors kommun, Vännäs kommun, Bjurholms kommun, Vindelns kommun, Sorsele kommun.

UMEVA, Robertsfors kommun, Vännäs kommun, Bjurholms kommun, Vindelns kommun, Sorsele kommun. 1 Allmänt inbjuder till anbudsgivning gällande --. Upphandlingen genomförs enligt Lagen om Offentlig Upphandling (LOU). 2 Information om upphandlande myndighet är den upphandlande myndigheten och agerar

Läs mer

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen.

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Allmänt Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Marknaden för offentlig upphandling är den största marknaden för handel med varor och

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm Enhet 17 DOM 2015-04-09 Meddelad i Stockholm Mål nr 1448-15 1 SÖKANDE TNS Sifo, 556060-1220 114 78 Stockholm Ombud: Toivo Sjörén Adress som ovan MOTPART Pensionsmyndigheten 106 44 Stockholm SAKEN Ansökan

Läs mer

Miljökrav och sociala krav. Advokat Nicklas Hansson 17 februari 2016 i Malmö

Miljökrav och sociala krav. Advokat Nicklas Hansson 17 februari 2016 i Malmö Miljökrav och sociala krav Advokat Nicklas Hansson 17 februari 2016 i Malmö Offentlig upphandling som verktyg Offentlig upphandling har en framträdande roll och ska vara ett av de marknadsbaserade instrumenten

Läs mer

DOM Meddelad i Falun

DOM Meddelad i Falun Föredraganden Lina Levin DOM 2013-03-15 Meddelad i Falun Mål nr 45-13 1 SÖKANDE G4S Security Services (Sverige) AB, 556095-6772 Box 49017 100 28 Stockholm MOTPART 1. Landstinget Dalarna Box 712 791 29

Läs mer

5. Utvärdering av anbud

5. Utvärdering av anbud Förfrågningsunderlag 2013-07-12 Upphandlande organisation Upphandling Socialstyrelsen Konsulter för utvärdering och uppföljning inom vård och omsorg Kristina Lundin 13/28 Sista anbudsdag: 2013-08-22 Symbolförklaring:

Läs mer

DOM Meddelad i Falun

DOM Meddelad i Falun Ann Liljedal DOM 2016-01-15 Meddelad i Falun Mål nr 5129-15 1 SÖKANDE Grolls AB, 556084-1784 Byängsgränd 20-22 120 23 Stockholm MOTPART Lantmäteriet Huvudkontoret 801 82 Gävle SAKEN Offentlig upphandling

Läs mer

DOM 2012-06-08 Meddelad i Stockholm

DOM 2012-06-08 Meddelad i Stockholm DOM 2012-06-08 Meddelad i Stockholm Mål nr 6992-12 Enhet 12 1 SÖKANDE NEC Scandinavia AB, 556335-4728 Ombud: Advokaterna Thomas Lindqvist och Gustaf Swedlund Advokatfirman Hammarskiöld & Co AB Box 2278

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

Ansökan om upphandlingsskadeavgift. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Konkurrensverket, Stockholm

Ansökan om upphandlingsskadeavgift. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Konkurrensverket, Stockholm Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ANSÖKAN 2013-03-04 101/2013 1 (6) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart

Läs mer

Politikerutbildning 29 mars 2011. Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun Peter.lindgren@kristianstad.

Politikerutbildning 29 mars 2011. Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun Peter.lindgren@kristianstad. Politikerutbildning 29 mars 2011 Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun Peter.lindgren@kristianstad.se Tnr 044-135188 Offentlig upphandling, vad är det? Åtgärder som en upphandlande myndighet

Läs mer

DOM Meddelad i Falun

DOM Meddelad i Falun Ann-Louice Jonsson DOM 2012-04-19 Meddelad i Falun Mål nr 659-12 1 SÖKANDE Låssmeden KanLås, 556801-2875 Mickelsvägen 3 824 34 Hudiksvall MOTPART Kommunalförbundet Inköp Gävleborg, 222000-2311 826 80 Söderhamn

Läs mer

Skillnader mellan LOU och LUF

Skillnader mellan LOU och LUF Skillnader mellan LOU och LUF Upphandling The VÄRMEK Way Lag om offentlig upphandling, LOU, är en lagstiftning som är processinriktad. Den är gjord så för att garantera att små leverantörer ska ha samma

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm Avdelning 33 DOM 2016-03-29 Meddelad i Stockholm Mål nr 2474-16 1 SÖKANDE Järva Tolk & Översättningsservice AB, 556613-1792 Norgegatan 1, plan 2 164 32 Kista Ombud: Advokat Erik Olsson och Jur.kand. Olle

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm Avdelning 31 DOM 2016-01-11 Meddelad i Stockholm Mål nr 8532-15 1 SÖKANDE Cervino Consulting KB, 969764-2420 Bergsgatan 13 112 23 Stockholm MOTPART Försvarets materielverk, 202100-0340 115 88 Stockholm

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm Enhet 15 DOM 2015-04-02 Meddelad i Stockholm Mål nr 1073-15 1 SÖKANDE Miroi AB, 556535-2688 Ombud: Karl Sunnermalm Tenders Sverige AB Nygatan 34 582 19 Linköping MOTPART Arbetsförmedlingen Juridiska avdelningen

Läs mer

DOM Meddelad i Göteborg

DOM Meddelad i Göteborg Avd. 3 Meddelad i Göteborg Mål nr 1 SÖKANDE Consid AB, 556599-4307 Ombud: Oskar Sjöman Barnarpsgatan 13 553 16 Jönköping MOTPART Kungsbacka kommun Stadshuset 434 81 Kungsbacka SAKEN Överprövning enligt

Läs mer

DOM 2012-11-05 Meddelad i Jönköping

DOM 2012-11-05 Meddelad i Jönköping KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING Avdelning 2 2012-11-05 Meddelad i Jönköping Sida 1 (4) Mål nr 2466-12 KLAGANDE N. Sundin Dockstavarvet AB, 556193-6138 Varvsvägen 1 870 33 Docksta Ombud: Advokat Anders Olofsson

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

1 Kortfattad introduktion till området och avropsprocessen Beskrivning av området Beskrivning av avropsprocessen 3

1 Kortfattad introduktion till området och avropsprocessen Beskrivning av området Beskrivning av avropsprocessen 3 Datum 2011-09-30 Kvalificering avseende kvalitativa undersökningar, bilaga 1d till förfrågningsunderlag för upphandling av ramavtal avseende konsulter för utredningar, undersökningar och analyser Dnr 11-8652

Läs mer

Post- och telestyrelsen (PTS), Box 5398, 102 49 Stockholm.

Post- och telestyrelsen (PTS), Box 5398, 102 49 Stockholm. Upphandlingsrapport Datum Vår referens Sida 2009-02-18 Dnr: 09-190 1(10) Upphandlingsenheten Anna-Karin Hellsten anna-karin.hellsten@pts.se 1. Upphandling av tekniska konsulttjänster 1.1. Bakgrund PTS

Läs mer

Utvärderingsrapport för upphandling. DU-UPP Transport av avfall

Utvärderingsrapport för upphandling. DU-UPP Transport av avfall Utvärderingsrapport för upphandling DU-UPP13-163 Transport av avfall 1 ALLMÄN ORIENTERING 3 1.1 Upphandlingsobjekt 3 1.2 Upphandlande enhet 3 1.3 Ansvarig för upphandlingen 3 1.4 Projektgrupp 4 1.5 Typ

Läs mer

DOM Meddelad i Falun

DOM Meddelad i Falun Förvaltningsrättsnotarien Jack Holmberg Forsyth DOM 2013-05-23 Meddelad i Falun Mål nr 663-13 1 SÖKANDE Svevia, 556768-9848 Box 4018 171 04 Solna Ombud: Advokaten Kristian Pedersen och jur.kand. Ingrid

Läs mer

- Ett förtydligande bör göras i 9 kap. 9 LOU/LUF om vilken information som ska finnas med i underrättelser till anbudssökande och anbudsgivare.

- Ett förtydligande bör göras i 9 kap. 9 LOU/LUF om vilken information som ska finnas med i underrättelser till anbudssökande och anbudsgivare. R-2009/1578 Stockholm den 5 oktober 2009 Till Finansdepartementet Fi2009/4872 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Dokumentation av direktupphandlingar

Dokumentation av direktupphandlingar Dokumentation av direktupphandlingar Den 1 juli 2014 höjs direktupphandlingsgränsen. Samtidigt införs en utökad dokumentationsplikt som innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska dokumentera

Läs mer

Offentlig upphandling Utbildning för Tekniska förvaltningen i Hudiksvall 19 november 2013. Välkomna!

Offentlig upphandling Utbildning för Tekniska förvaltningen i Hudiksvall 19 november 2013. Välkomna! Offentlig upphandling Utbildning för Tekniska förvaltningen i Hudiksvall 19 november 2013 Välkomna! 1 Mål Tekniska förvaltningen i Hudiksvall Insikt om vad bra offentliga affärer är Kunskap om regler som

Läs mer

Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram

Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram 2015-02-12 1 (5) Fredrik Söderlind Anna Östbom Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram Hur ser den interna organisationen och kompetensen ut? När en upphandling ska genomföras

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

DOM Meddelad i Malmö

DOM Meddelad i Malmö Maria Persson 2013-01-25 Meddelad i Malmö Mål nr 1 SÖKANDE R-Contracting AB, 556681-9404 Platinagatan 8 602 23 Norrköping MOTPART Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Box 2022 250 02 Helsingborg Ombud:

Läs mer

Arkitekturfrukost. Välkomna! Dagens ämne: Allt om nya LOU. #arkfrukost.

Arkitekturfrukost. Välkomna! Dagens ämne: Allt om nya LOU. #arkfrukost. Arkitekturfrukost Välkomna! Dagens ämne: Allt om nya LOU #arkfrukost www.arkitekt.se Kommande Arkitekturfrukost ons 29 mars Vässa dig inför lönesamtalet Snart är det för många dags för årets lönesamtal

Läs mer

DOM Meddelad i Malmö

DOM Meddelad i Malmö DOM 2013-04-25 Meddelad i Malmö Mål nr 3443-13 1 SÖKANDE Kinnarps Skåne AB, 556587-1620 Östra Hindbyvägen 63 213 74 Malmö Ombud: advokaten Pernilla Larsson Gärde Wesslau Advokatbyrå Box 684 551 19 Jönköping

Läs mer

Umeå Kommun inbjuder till anbudsgivning gällande - Taxiresor -. Upphandlingen genomförs enligt Lagen om Offentlig Upphandling (LOU).

Umeå Kommun inbjuder till anbudsgivning gällande - Taxiresor -. Upphandlingen genomförs enligt Lagen om Offentlig Upphandling (LOU). 1 Allmänt inbjuder till anbudsgivning gällande - -. Upphandlingen genomförs enligt Lagen om Offentlig Upphandling (LOU). 2 Information om upphandlande myndighet är den upphandlande myndigheten och agerar

Läs mer

1. Anvisningar för upphandlingen

1. Anvisningar för upphandlingen Förfrågningsunderlag 2013-10-10 Upphandlande organisation REGION GOTLAND Upphandling Familjerådgivning Gun Sävhammar 2013-22 Sista anbudsdag: 2013-11-19 Symbolförklaring: Texten/frågan innehåller krav

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

DOM Meddelad i Malmö

DOM Meddelad i Malmö Alexander Rappe 2013-03-20 Meddelad i Malmö Mål nr 1 SÖKANDE EuroSign AB, 556799-2267 Box 729 191 27 Sollentuna Ombud: Göran Johansson Eversheds Advokatbyrå AB Box 14055 104 40 Stockholm MOTPART Region

Läs mer

DOM Meddelad i Göteborg

DOM Meddelad i Göteborg 2012-03-30 Meddelad i Göteborg Mål nr Enhet 1:2 1 SÖKANDE Floda Systemskylt Aktiebolag, 556322-7684 Byggvägen 3 433 61 Stenkullen MOTPART Kungsbacka kommun Stadshuset 434 81 Kungsbacka SAKEN Överprövning

Läs mer

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna en introduktion på lättläst svenska Innehåll 1. Inledning 7 --De som ska följa lagen om offentlig upphandling, LOU 8 --Det

Läs mer

DOM Meddelad i Umeå

DOM Meddelad i Umeå DOM 2016-02-19 Meddelad i Umeå Mål nr 2196-15 1 SÖKANDE Professionals Nord Rekrytering AB, 556987-8399 Mattias Matsson Riksvägen 2 B 904 31 Umeå MOTPART Länstrafiken i Västerbotten AB, 556071-4478 Box

Läs mer

DOM 2013-01-14 Meddelad i Göteborg

DOM 2013-01-14 Meddelad i Göteborg FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2013-01-14 Meddelad i Göteborg Mål nr 14228-12 E Enhet 1:2 Sida 1 (9) SÖKANDE InnovaAB, 556346-1705 Enebybergsvägen 21 182 48Enebyberg KONKURRENSVERKET Avd MOTPART Gatubolaget Boxl086

Läs mer

UPPHANDLING AV SKYLTNING AV OCH I ANSLUTNING TILL POLISIÄRA LOKALER (6 bilagor)

UPPHANDLING AV SKYLTNING AV OCH I ANSLUTNING TILL POLISIÄRA LOKALER (6 bilagor) Rikspolisstyrelsen Polisens verksamhetsstöd Affärsenheten Handläggare Datum Philip Rasch 2014-06-12 E-post philip.rasch@polisen.se Saknr och diarienummer 939-A138.031/2014 UPPHANDLING AV SKYLTNING AV OCH

Läs mer

1 Krav på ramavtalsleverantören

1 Krav på ramavtalsleverantören 1/6 1 Krav på ramavtalsleverantören Nedan anges de krav som har ställts på anbudsgivaren i den upphandling som föregått avtalet. Leverantören har i anbudet accepterat de krav som gäller för avtalad Leverantör

Läs mer

Stockholm Business Region AB

Stockholm Business Region AB SID 1 av 13 Stockholm Business Region AB UPPHANDLINGSPROTOKOLL UPPHANDLING AV PERSONALUTHYRNINGSTJÄNSTER SID 2 av 13 Innehåll 1. Bakgrund... 4 1.1 Upphandlande myndighet... 4 1.2 Upphandlingens omfattning...

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Statligt ramavtal avseende BI-system med funktioner för Rapportering och Analys samt Budget

Statligt ramavtal avseende BI-system med funktioner för Rapportering och Analys samt Budget 1/9 Datum 2014-06-27 ESV Dnr 7.1-362/2013 Handläggare Elisabeth Perntz UPPHANDLINGSPROTOKOLL Statligt ramavtal avseende BI-system med funktioner för Rapportering och Analys samt Budget Drottninggatan 89

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Jönköping den 10 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm Avdelning 30 DOM 2016-03-21 Meddelad i Stockholm Mål nr 1721-16 1 SÖKANDE Upgraded People AB, 556820-0462 Ombud: Advokat Madeleine Sifvert Advokatfirman NOVA AB Box 55996 102 16 Stockholm MOTPART Riksteatern,

Läs mer

MKB Fastighets AB- direktupphandling av systemverktyg

MKB Fastighets AB- direktupphandling av systemverktyg KKV1044, v1.1, 2015-06-25 BESLUT 2014-12-19 Dnr 446/2014 1 (6) MKB Fastighets AB Box 50405 202 14 Malmö MKB Fastighets AB- direktupphandling av systemverktyg Utkast till beslut MKB Fastighets AB har brutit

Läs mer