En detalj i den gotländska mansdräkten under vikingatiden Geijer, Agnes Fornvännen
|
|
- Emma Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En detalj i den gotländska mansdräkten under vikingatiden Geijer, Agnes Fornvännen Ingår i: samla.raa.se
2 EN DETALJ I DEN GOTLÄNDSKA MANSDRÄKTEN UNDER VIKINGATIDEN AV AGNES GEIJER och HOLGER ARBMAN Kännedomen om dräktskicket under förhistorisk tid är tyvärr synnerligen sporadisk på grund av det textila materialets stora lättförgänglighet. Även beträffande funktionen och placeringen av i gravarna påträffade smycken och andra metallföremål som utgjort tillbehör till dräkten är vår kunskap tämligen ofullständig. Emellertid kunna i sig själva obetydliga textilrester i samband med noggranna iakttagelser vid undersökningarna lämna viktiga bidrag till ovan berörda problem. Det fynd som givit anledningen lill denna studie av en hittills obeaktad dräktdetalj påträffades sommaren 1937 på det stora gravfältet vid Sandegårda, Sanda socken, av amanuens G. A. Hellman. Det lyckades honom att i orubbat läge överföra detta fynd till Statens historiska museum där det slutgiltigt preparerats och fixerats. 1 Fig. 1 visar den viktigaste delen av fyndet, en lång tofs med bronsspiraler och ändbeslag. Den har legat omsluten av tyg, d. v. s. insjunken i ett veck av klädnaden. På bilden är det övre tyglagret upplyft och vänt åt höger. Spiralerna ligga tätt intill varandra i tre grupper om fem stycken (den 6:te från mellersta gruppen måste ha tillhört den nedersta gruppen) och därunder fem smala ändbeslag. Spiralerna ha varit uppträdda på smala läderremmar som avslutats med ändbeslagen. Här och var återstå små rester av lädret. Sannolikt har stommen till tofsen, som i sin helhet är c:a 25 cm lång, bestått av en i fem delar uppslitsad rem, som varit nitad direkt på bältet medelst det fyrkantiga bronsbeslaget. Nära detta ligger remsöljan,. som är starkt ärgskadad, och bredvid tofsens ändbeslag ligger ett remändbeslag av samma form men kraftigare, längd 6 cm, vilket torde ha hört till själva bältet. Dräkten har bestått av ylle, fyrskaftad kypert i jämn mellaiikvalitet: trådtätheten är på båda ledder ungefär 21) per cm. ; ' Fyndet har inv.-nr Folnväni-.ett 19'ill.
3 146 A G N E S GEIJER och HOLGER A Ii B M A N Ett stycke från bältet, tydligen i riktning mot höger axel, låg ett ringspänne av brons med upprullade ändar. Tyget, vari detta spänne varit fäst, är nu förmultnat men i jordklumpen bredvid spännet fanns en bit av en c:a 15 mm bred silverbård, utförd i broderi med massiv, dragen tråd på ett förmultnat tygunderlag. Tekniken är en variant av den s. k. öglesömmen som påträffats i Birkagra- \ ;i nia. 2 Dessutom fanns en c:a 2 cm lång bil axett fint brickband med spår av silverbroschering på ena sidan, likaså av den typ som i stor utsträckning förekommit i Birka. I närheten av dessa IU remål påträffades en jäinkiiiv, 3 glaspärlor samt ett djurhuvudformat, slitet spänne. Graven ligger i ett starkt skadat område av gravfältet och dessa före- Fig. 1, llelar a\ balte in situ. Sandegårda. '/«Parts of belt in situ, Sandegårda. /,. A. Geijer, Birka III. Die Textilien aus den Gräbern, Uppsala 1928, sid. 113 ff. Signum St. 15, Abb. 28.
4 GOTLÄNDSKA MANSDRÄKTEN UNDER VIKINGATIDEN H l mål hittades uppenbarligen ej i ursprungligt läge. Medan ringspännet och bältet måste anses tillhöra en mansgrav från 900-talet härstamma de övriga fynden tydligen från en förstörd kvinnograv. Om en dubbelbegravning här förekommit eller om två intill varandra anlagda gravar ha skadats kan ej avgöras. Vid en genomgång av det gotländska materialet från vikingatiden ha 4 fynd påträffats, som till sin sammansättning stå Sandegårdafyndet mymet nära. Dessa äro: AUSTERS I HANGVARS SN. (SHM. 2309), fig. 2 och 3. Mansgrav, enda uppgiften om fyndet är att det påträffats vid grävning. Huggkniv, längd 44 cm, med bronsbeslag till slidan, dels ett med trappstegsformiga figurer och rätvinkligt gallerverk genombrutet beslag vid handtaget, ornerat med uppdrivna bucklor, dels en doppsko sora på framsidan är genombruten med en tresidig figur, stort ringspänne, brons, ornerat med bandflätning och rader av små trianglar, 11,3 X 10,8 cm, mindre ringspänne, brons med upprullade ändar, 5,2 X 4,8 cm, bitar av bronsbleck, ornerat mod instämplade trianglar, bältesölja, remfästet med tre rader av snett mot varandra ställda trianglar, remändbeslag med samma ornamentik, bronsbeslag till en penningväska (E. Sörling, Penningväskor från vikingatiden, i Fornvännen 1939, sid. 45), ett fyrsidigt bronsbeslag till bältet, bronsspiraler, 8 smala ändbeslag med samma ornamentik som remändbeslaget, bitar av en grov kam, rester av silverbörder i öglesöra, fig. 3. KVIE I ENDRE SN. (SHM. 2593), fig. 4. Mansgrav med häst, föremålen tunna vid grustäkt omkring skelettet. Två bättesöljor, två remändbeslag, en remdelare med två rcmlästen, ett fyrsidigt bältebeslag, 7 ändbeslag och spiraler, allt av brons, ornerade med dubbla linjer längs kanterna, samt rester av silverbårder i öglesöm. NÄRS, SLITEHAMN, OTHEMS SN. (SHM : IV), fig. 5. Dubbelgrav, man och kvinna, undersökt av Hanna Rydh, se Dosformiga spännen från vikingatiden, sid. 131, fig. 96 och 69. Mansgraven: Stort ringspänne av brons, ined bandflätning, triangelrader, streckrader och cirklar, knopparna och mittpartiet belagda med vitmetall, diam. 9,9 cm.; mindre ringspänne av brons, rutmönster, fyrsidiga knoppar, 5,9 X 5,7 cm.; bältesölja av brons, med triangelrader, streckrader och cirklar; remändbeslag av brons, fyrsidigt bältebeslag av brons, bronsspiraler och 7 ändbeslag, med linjer längs kanterna; hornkam. K^inno g r av e n: förgyllt, dosformigt spänne, 2 djurhuvudformiga spännen, undersidan belagd med vitmetall; 2 bronsnålar med päronformiga huvud; kedjehållare av brons med två bronskedjor, i den ena en bronsnyckel i den andra en kniv med bronsbeslagen slida, 2 bitar av en annan tunnare bronskedja. BARSHALDERSHED, GRÖTLINGBO SN. (SHM ), Mansgrav, undersökt av M. Stenberger.
5 o e Q» -~ 148 A G N ES G E IJ E It och HOLGER ARBM A N flicö i i f i i i *. i * 11 I Fig. 2. Gravfynd från Austers. C:a'Jl z. Grave find from Austers. C. V,.
6 GOTLANDSKA MANSDRÄKTEN UNDER VIKINGATIDEN 149 Ringspänne, brons, ornerat med bandflätning, liiillisöljn av brons, remiiiiilbeslag, ornerat med instämplade trianglar, fyrsidigt bronsbeslag till bältet, 54 bronsspiraler och 6 ändbeslag av brons till tofsen, droppformigt avslutade, kniv med slidbeslag av brons, skifferbryne, bitar av cn kam, fragment av ett benföremål, ornerat med koncentriska cirklar. Olikheterna mellan bältet och tofsen i de skilda fynden äro ej stora: Austers har 8, Barshaldershed 6, de övriga vardera 7 tofsänd- Fig. 3. Silvertrådsbård från Austcrsfyndet. /,. Silver-wire embroidery from the Austers find. l /i> beslag, vartill kommer remändbeslaget av samma typ men kraftigare, i fyndet från (Kvie föreligger t. o. m. två bälten. Endast i Barshaldershedsfyndet ha ändbeslagen en avvikande karaktär, de äro massiva och droppformigt avslutade. Huruvida alla spiralerna i detta fynd ingått i tofsen kan ej avgöras. Spiralerna i de olika fynden variera något; antingen är bronstråden rund eller också tillplattad inifrån. Ett annat textilt inslag i några av dessa fynd är den konstrikt broderade silverbården. Grundtypen förekommer, som redan nämnts, rätt ofta i Birkafynden 3 och den har även tagits i brukvid förfärdigandet av ett ornament i graven från Kvie, jfr fig. 3, men den mer komplicerade varianten St. 15, apterad för en bård, synes icke ha förekommit i handelsstaden vid Mälaren. Den blev emellertid analyserad i samband med textilfynden från Birka. Den var då känd i 6 exemplar varav troligen alla från Gotland utom ett som påträffats i Småland. Tyvärr sakna alla dessa fynd närmare uppgifter om gravskicket och de lämna oss således i okunnighet om hur bårderna använts. Av de nu ytterligare påvisade 4 exemplen angiva gravfynden från Sandegårda, Kvie och Austers att de tillhört den manliga dräkten, medan ännu ett fynd från Broa i Hälla (SHM :2) av både St. 15 och den enklare sorten St. 5 icke giver några upplysningar om användningen. Geijer, a. a. sid. 109 ff., signum St
7 150 AGNES GEIJER oeh HOLGER ARB M A N Av den ovan lämnade kortfattade beskrivningen av dessa gravar framgår att samtliga äro mansgravar anlagda under 900-talet, sannolikt dess mitt eller senare del. Det enda som skulle kunna Fig. 4. Gravfynd från Kvie, c:a Vs- Grave find from Kvie, c. '/styda på en något tidigare datering är spjutspetsen i graven frän Närs, Slitehamn. Den är egentligen en 800-talstyp 4 men som Arne 5 4 J. P e t e r s en, De norske vikingesverd, typ E. ' T. J. A r n e, Das Bootgräberfeld von Tuna in Alsike, Sthlm 1934, sid. 72; exemplaret från Närs står även mycket nära den med silverplattor ornerade spjutspetsen från Hangvar, som av Arne, a. a. dateras till omkring 1000.
8 GOTLÄNDSKA MANSDRÄKTEN UNDER VIKINGATIDEN 151 Fig. 5. Gravfynd frän Närs, C:a Vs- Grave find from Närs. C. Vs
9 152 AGNES GEIJER och HOLGER ARBMAN framhållit, har denna form på svenskt område levt kvar även under 900-talet. Gravarnas synnerligen enhetliga utrustning, de två ringspännena, ett större och ett mindre, samt bältebeslagens stereotypa former talar för att dessa smycken och bälten ingått i en folkdräkt, som fått sin givna form och ej varierar. Flera av föremålen i dessa gravar tyda på ett ostbaltiskt inflytande i den gotländska formvärlden. De stora ringspännenas ornering, grov, stiliserad bandflätning, har sannolikt sitt ursprung på andra sidan Östersjön. Visserligen förekommer denna ornamentik även på ringspännen från andra håll i Sverige, t. ex. 3 exemplar i Birka (gravarna 495, 834 och 1083) men man måste betrakta den som ett ostligt inslag i birkamaterialet. På andra fornsaksformer förekommer den ytterst sällan i Sverige, medan den är vanlig i Ostbaltikum. Här kunna utom ringspännen framförallt knivslidor' 1 och armringar 7 nämnas. Beslagen till knivslidan från Närs avvika också från rent svenska former. De trappstegsformigt genombrutna partierna markera tydligt sambandet med Mälardalens huggknivar, men helhetskaraktären är en annan. Den punsade ornamentiken på de tunna blecken, det genombrutna arbetet och tvärbanden äro helt främmande för mellansvenskt område. 8 Med stor sannolikhet är det ett gotländskt arbete. Det förefaller som om man på Gotland skulle ha att räkna med en Bärutveckling av den mellansvenska formen under inflytande från Ostbaltikum. Tvärbanden och»bleckarbetet» äro drag som höra hemma på andra sidan Östersjön och stå i skarp motsats till de gotländska huggknivarna från vendelliden. Man har sannolikt i sin tur hämtat sina förebilder från Ostpreussen, där knivslidor av liknande karaktär då hade funnits sedan gammalt. 9 ' Ex. Tallgren, Zur Arcbäologie Eestis, Dorpat 1922, Taf. VIII: 2. 7 H. Moora, Bemerkungen iiber einige ostbaltische Schinueksaehen der jiingeren Eisenzeit, II, i Sitzungsbericht der Gelehrten Estnischen Gesellschaft 1929, sid. 25 ff. 8 Den rent mellansvenska formen, som endast är påträffad i Mälardalslandskapen och Gästrikland, representeras bra av huggkniven i Vendel IX. G. Gjessing, Studier i norsk merovingertid, sid. 95. Jfr B. B b r- 1 i c b, Schwertor mit silberbeschlagcncn Schelden von Benkenstcin, Kr. Elbing und einige west- und ostpreussischo Vorglcichsstiicke, i Prussia 1931, sid. 16 ff.
10 GOTLANDS K A M ANSDRÄKTE N U N DER VIKINGATIDS N 153 Från baltiskt område inspireras säkerligen även gotlänningarna att bära tofsen med bronsspiralcr vid bältet. Man skulle t. o. ni. kunna antaga att dessa bälten äro Importerade österifrån, då idén med den uppslitsade läderremmen och ändbeslag av exakt samma karaktär och med samma ornamentik som de gotländska äro påträffade i Ostbaltikum. 10 Om man dessutom jämför de här ifrågavarande gotländska fynden med baltiska gravfynd, t. ex. ett från Krievu kapi vid Sabilo (Zabeln) i Livland, 11 i vilket två ringspännen, ett stort och ett litet, bälteboslag och bronsspiraler av samma form som i de gotländska fynden förekomma, framträder ännu tydligare det nära sambandet mellan dessa områden, även om man ej vågar antaga en direkt folköverflyttning i enn eller andra riktningen. Från 900-talet föreligga i Ostbaltikum endast få importföremål av svenskt ursprung, det är under 1000-talcts förra del den väldiga mängden av svenska föremål dyker upp där ute. 1 -' Men då det gotländska materialet redan under 900-talet visar flera drag, som måste tyda på inflytande från Ostbaltikum, ligger det nära till hands att antaga att det var folken på andra sidan Östersjön som under denna tid huvudsakligen voro de givande. Det är just den tid då Gotland i den svenska handelspolitiken tycks ha spelat en mindre betydande roll 13 vid sidan av Mellansverige. Omkring år 1000 blir det gotlänningarnas tur att utnyttja de rika handelsmöjligheterna på andra sidan havet på vägar som de tack vare balternas förbindelser med Gotland under 900-talet bör ha känt väl till. 10 Ex. vid Liutsin i Lettland, Materialy po archcologii Rossii 14 (1893), Taf. XIII: 1 och Ed. t u r ra s, Zur Vorgeschichte der Liven, ESA X, sid B. Norman, Die Verbindungen zwischen Skandinavien und dem Ostbaltikum in der jiingeren Eisenzeit, Stockholm 1929, sid H. Arbman, Schweden und das karolingische Reich, Sthlm 1937, sid. 16. SUMMARY AGNES GEIJER and HOLGER ARBMAN: A detail in the Gotland male dress during the Viking period. By way of introduetion, the authors point out that even small and in themselves insignificant textile finds, if subjeeted to metieulous examination may yield important contributions to our knowledge of prehistoric dress, which unfortunately is very imperfect. The find bero published
11 154 AGNES GEIJER och HOLGER ARBMAN from Sandegårda on Gotland was made by G. A. Hellman in the summer of Owing to the fact that so much was preserved in situ, this find throws light on tho purpose of the bronze spirals which had previously been met with in similar combinations (Austers, Kvie, Närs, Barshaldershed all on Gotland). The spirals were threaded on narrow leather strips and formed a large tassel, which was riveted on to the belt. On the ends the strips had narrow tweezershaped mounts. These latter (with the cxception of the drop-shaped ones from Barshaldershed), like the belt mounts for the rest, had simple, pounced edge-ornaments.. Another feature of the dress itself is the extremely fine börder, embroidered in silver-wire, fig. 3, which was dose to the circular clasp in the Sandegårda find, and is also found in the Austers and Kvie graves. A less complicated, probably older, variant of the same technique occurs in the Birka find. Exactly the same horder is known earlier from 6 finds, 5 of which are probably from Gotland, but in none of these cases do the circumstances of the finds throw any light on the eharacter of the grave or the position of the embroidery. Tbo grave-goods in the 5 graves briefly described indicatc that they are all men's graves, probably of the middle or latter part ot the loth century. The extremely uniform furniture of the graves affords grounds for prosuming the occurence of a kind of national dress. Several of the objects in these graves suggest influenees from the East Baltic in Gotland. Tho belts with tassels attached were possibly importcd in their entirety from the east.
Östligt och västligt : några fynd av brons från Vilhelmina socken, Lappland Zachrisson, Inger Fornvännen 145-149
Östligt och västligt : några fynd av brons från Vilhelmina socken, Lappland Zachrisson, Inger Fornvännen 145-149 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1984_145 Ingår i: samla.raa.se Ostligt och
Läs merUrnegravar vid Augustenborg i Borrby sn., Skåne Arbman, Holger Fornvännen 29, 56-59 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_056 Ingår i:
Urnegravar vid Augustenborg i Borrby sn., Skåne Arbman, Holger Fornvännen 29, 56-59 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_056 Ingår i: samla.raa.se FYND 0( H FÖREMÅL I SVENSKA MUSEER URNEGRAVAR
Läs merEn gotländsk grupp av hängsmycken från vendeltid och vikingatid : dess uppkomst och utveckling Nerman, Birger Fornvännen 49-53
En gotländsk grupp av hängsmycken från vendeltid och vikingatid : dess uppkomst och utveckling Nerman, Birger Fornvännen 49-53 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1964_049 Ingår i: samla.raa.se
Läs merEn schweizisk gjutform Schnell, Ivar Fornvännen 23, 177-180 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_177 Ingår i: samla.raa.
En schweizisk gjutform Schnell, Ivar Fornvännen 23, 177-180 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_177 Ingår i: samla.raa.se Smärre meddelanden. En schweizisk gjutform. Åren 1916 och 1919 undersöktes
Läs merOstbaltiskt från yngre vendeltid bland fynden från Helgö, Ekerö Nerman, Birger Fornvännen 148-152
Ostbaltiskt från yngre vendeltid bland fynden från Helgö, Ekerö Nerman, Birger Fornvännen 148-152 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1956_148 Ingår i: samla.raa.se under Ekeby i Frustuna socken,
Läs merDe gotländska Vendeltidsbrakteaternas ursprung Nerman, Birger Fornvännen 55-60 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1968_055 Ingår i:
De gotländska Vendeltidsbrakteaternas ursprung Nerman, Birger Fornvännen 55-60 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1968_055 Ingår i: samla.raa.se Smärre meddelanden 55 Summary Some recently published
Läs merGoteborg Angered 1 Angered. Resta stenar. Inv. nr. Fyndrapporter 1969
Goteborg Angered 1 Angered Resta stenar Inv. nr. Fyndrapporter 1969 ANGERED * FORNLAMNING NR 19:1 INOM GDTEBORGS STAD 385 19:1 RESTA STENAR Tva resta stenar, tidigare undersbkta och flyttade. LAGE OCH
Läs merKaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
Läs merBrista i Norrsunda socken
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING
Läs merAnneröd 2:3 Raä 1009
Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt
Läs merKristusbarnet kröner sin moder : ett motiv ur Caesarius av Heisterbachs Dialogus Miraculorum i svensk 1300-talskonst? Andersson, Aron Fornvännen
Kristusbarnet kröner sin moder : ett motiv ur Caesarius av Heisterbachs Dialogus Miraculorum i svensk 1300-talskonst? Andersson, Aron Fornvännen 1957(52),s. 78-81 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1957_078
Läs mer2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett
Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet
Läs merEtt silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa.
Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa.se ETT SILFVERFYND FRÅN VIKINGATIDEN OTTO RYDBECK. Heljarp,
Läs merE6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004
E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen
Läs merTill hästmunderingen : en grupp gotländska vendeltidsbeslag Nerman, Birger Fornvännen
Till hästmunderingen : en grupp gotländska vendeltidsbeslag Nerman, Birger Fornvännen 298-301 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1964_298 Ingår i: samla.raa.se TILL HÄSTMUNDERINGEN En grupp gotländska
Läs merVikingatida kammar i öst och väst : ett diskussionsinlägg Ambrosiani, Kristina Fornvännen 180-183
Vikingatida kammar i öst och väst : ett diskussionsinlägg Ambrosiani, Kristina Fornvännen 180-183 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1982_180 Ingår i: samla.raa.se Vikingatida kammar i öst och
Läs merARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken
Läs merEfter att ha bekantat oss med de enskilda husen
Järnålderns människor jonas wikborg Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen och gårdarna ska vi nu försöka befolka järnåldersbyn. Vi har hittat kvarlämnat avfall och spår efter byggnader. Men människorna
Läs merTrehörningen STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. En stockbåt vid sjön
En stockbåt vid sjön Trehörningen Dokumentation av ett stockbåtsfynd vid sjön Trehörningen, Gullarängens gård, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Kjell Andersson Rapport 2001:18 STOCKHOLMS LÄNS
Läs merE K E T O R P S S K A T T E N. en silverskatt från vikingatiden
E K E T O R P S S K A T T E N en silverskatt från vikingatiden Skatten hittas År 1950 plöjde en bonde sin åker vid Eketorp utanför Fjugesta väster om Örebro. Något fastnade i hans plog. Det var två flätade
Läs merUTGRÄVNING 1. Använd faktabladen för att svara på frågorna! B U N K E F L O S T R A N D
UTGRÄVNING 1 Öst Syd Vä s t B U N K E F L O S T R A N D Nord Morgonen var kylig. Det var första dagen på den nya utgrävningen. Ett arbetslag med arkeologer höll på att ta fram alla redskap. Utgrävningen
Läs merSärskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2
1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merVäntinge 1:1, fornlämning 195
Arkeologisk förundersökning 2015 Väntinge 1:1, fornlämning 195 DRÄNERINGS- OCH VA-ARBETEN Höörs socken, Höörs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:17 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2015
Läs merEtt tråddragningsinstrument från Birka Arrhenius, Birgit Fornvännen 288-293 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1968_288 Ingår i:
Ett tråddragningsinstrument från Birka Arrhenius, Birgit Fornvännen 288-293 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1968_288 Ingår i: samla.raa.se 288 Smärre meddelanden more recent than the font,
Läs merFörhistoriska bebyggelser antydda genom kemisk analys Arrhenius, Olof Fornvännen 59-62 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_059 Ingår i:
Förhistoriska bebyggelser antydda genom kemisk analys Arrhenius, Olof Fornvännen 59-62 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_059 Ingår i: samla.raa.se M E D D E L A N D E N och distinkta definitionerna.
Läs merAtt träna och köra eldriven rullstol
Bilaga 12:5 1(13) Att träna och köra eldriven rullstol Mål och delmål för barn och ungdomar. Tidsfaktorn är viktig vilket ställer krav på den som skall handleda. att kunna invänta att inte skynda på att
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merHeda 2009. Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt
Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida 2010-01-19 Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland Under våren kommer sex olika fornlämningar att undersökas i samband med ett planerat industriområde,
Läs merRAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna
Läs merLÄRARE. Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar. Uppgift 2. Fortsatta övningar som kan göras av olika grupper. Uppgift 1. KULTUR
Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar Uppdragets syfte är att få eleverna att studera en gammal karta och upptäcka likheter och skillnader. De ska få upp ögonen för den förändring som skett på ett par hundra
Läs merT-tunika med formremsa i halsringningen
Du behöver: begagnade tyger. Jag har en gardin och ett par shorts. Symaskin och matchande tråd, pappersoch tygsax, knappnålar, måttband, strykjärn och strykbräda, mellanlägg/fliselin till halsremsan. Synål.
Läs merTutorial Av Marika ioma Lantz för HannasPysselstuga.se
Fjärilalbum med tags Tutorial Av Marika ioma Lantz för HannasPysselstuga.se Materialet som jag använt: (Hittar du inte materialet i webshopen så kontakta Hanna så kan hon ordna det) Kartong eller annat
Läs merHansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Läs merAtt vårda ett gammalt teakdäck. (2009-02-08)
Att vårda ett gammalt teakdäck. (2009-02-08) Har man en båt från 1985 och teakdäcket är i original så krävs det lite underhåll och varsamhet om man inte vill byta det inom en snar framtid. Vår 360 hade
Läs merRapport Arkeologisk förundersökning. Kumla Odensala sn. Anders Wikström. Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum
Rapport Arkeologisk förundersökning Kumla Odensala sn Anders Wikström Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum Rapport Arkeologisk förundersökning Kumla Odensala sn Anders Wikström Meddelanden och
Läs merRapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland.
KLM dnr 1471/87 LST dnr 11-391-2233-87 Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland. Inledning Undersökningen föranleddes av att markägaren,
Läs merArkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
Läs merEn gotländsk grupp av kedjeplattor ifrån Vendel- och vikingatid Nerman, Birger Fornvännen
En gotländsk grupp av kedjeplattor ifrån Vendel- och vikingatid Nerman, Birger Fornvännen 90-98 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1969_090 Ingår i: samla.raa.se En gotländsk grupp av kedjeplattor
Läs merKopparsmälta från Hagby
UV GAL PM 2013:02 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Kopparsmälta från Hagby Kemisk analys av en smälta Småland, Kalmar kn, Hagby sn, Lokal 29, RAÄ 146 Lena Grandin Innehåll Sammanfattning... 5 Abstract... 5
Läs merUtvidgning av Väddö golfbana Arkeologisk utredning inför utvidgningen av Väddö golfbana, Södra Sund 1:4, 3:4 m fl, Väddö socken, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:26 Utvidgning av
Läs merEtt gotländskt ringsvärd av äldsta typ Nerman, Birger Fornvännen 74-78 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1962_074 Ingår i: samla.raa.
Ett gotländskt ringsvärd av äldsta typ Nerman, Birger Fornvännen 74-78 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1962_074 Ingår i: samla.raa.se ETT GOTLÄNDSKT RINGSVÄRD AV ÄLDSTA TYP Av Birger Nerman
Läs merArkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13
Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun
Läs merVÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA NÅGRA ORD OM STENVARPA KASTBANAN OCH DESS MARKERINGAR
VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA Varpa är en precisionsidrott som kan utövas av vem som helst, oavsett ålder eller kön. I varje fall när det gäller varpa som motions- och familjeidrott. Som tävlingsidrott
Läs merKulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland
Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,
Läs merEn gammal färdväg Biörnstad, Margareta Fornvännen 128-134 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1958_128 Ingår i: samla.raa.
En gammal färdväg Biörnstad, Margareta Fornvännen 128-134 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1958_128 Ingår i: samla.raa.se SMÄRRE MEDDELANDEN att skaftet slutat i en spiralupprullning. Under
Läs merPlanerad bergtäkt i Stojby
Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en
Läs merState Examinations Commission
State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training
Läs merSundskogen, Uddevalla, 2008
Uddevalla, arkeologisk undersökning 2008, startsida 2010-01-19 Fem stenåldersboplatser i Sundskogen Uddevalla kommun planerar att bygga bostäder på södra sidan av Byfjorden, i ett område som kallas Sundskogen.
Läs merProblem 1 2 3 4 5 6 7 Svar
Känguru Cadet, svarsblankett Namn Klass/Grupp Poängsumman Känguruskuttet Ta lös svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under numret. Lämna rutan tom om du inte vet svaret. Gissa inte, felaktigt svar
Läs merVägmätningar för milstolpar Nordin, Stefan Fornvännen 86, 11-14 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1991_011 Ingår i: samla.raa.
Vägmätningar för milstolpar Nordin, Stefan Fornvännen 86, 11-14 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1991_011 Ingår i: samla.raa.se Vägmätningar för milstolpar Av Stefan Nordin Nordin, S. 1991.
Läs merBjärnaboda 1:3 HUNDRASTGÅRD
Arkeologisk utredning 2014 Bjärnaboda 1:3 HUNDRASTGÅRD RAÄ Vitaby 100:1, Vitaby socken i Simrishamns kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2015:4 Lars Jönsson Arkeologisk utredning 2014 Bjärnaboda
Läs merMårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun
arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun Länsstyrelsens i Gotlands län dnr 431-3530-06 Ann-Marie Pettersson 2006 arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge
Läs merKonserveringsrapport Datum: 2011-01-03 Konservator: Susanna Högberg och Britt-Marie Mattsson
Konserveringsrapport Datum: 2011-01-03 Konservator: Susanna Högberg och Britt-Marie Mattsson 6 stycken Japanska textilprover på kartongark, sköra och skadade textilier där skadorna är limmade på tunt papper
Läs merSjälvkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015
Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car
Läs mer4-7 Pythagoras sats. Inledning. Namn:..
Namn:.. 4-7 Pythagoras sats Inledning Nu har du lärt dig en hel del om trianglar. Du vet vad en spetsig och en trubbig triangel är liksom vad en liksidig och en likbent triangel är. Vidare vet du att vinkelsumman
Läs merGamla bilder på Lau kyrka
Gamla bilder på Lau kyrka Från M. Klintbergs fotosamling. Lau skola och kyrka. Foto: Masse Klintberg 18 aug 1902. Detta är en klassisk bild av Masse Klintberg. Masse har gått ut i rågåkern och tagit denna
Läs merFolkvandringstidens guldringar : deras utveckling och släktskapsförhållanden Ekholm, Gunnar Fornvännen 13, 53-60
Folkvandringstidens guldringar : deras utveckling och släktskapsförhållanden Ekholm, Gunnar Fornvännen 13, 53-60 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1918_053 Ingår i: samla.raa.se Folkoandringstidens
Läs merCHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel
CHEMICAL KEMIKALIER I MAT Rester i mer än hälften av alla livsmedel 700 miljoner på ny miljöteknik Kemikalier i mat Över 77 000 tester av 500 olika typer av livsmedel från hela Europa har gjorts. Dom hittade
Läs merAtt konstruera en T-tunika med fyrkantigt halshål
Du behöver: mönsterpapper eller vanligt papper stort format, blyertspenna, linjal minst 30 cm, måttband. Mått som du behöver: huvudomfång, hals-axel-handledsmått, överkropp över axlarna, skjortlängd, mått
Läs merBUBBETORPS GÅRDS HANDELSBOD
BUBBETORPS GÅRDS HANDELSBOD Tapetserar verkstan Bubbetorps Gård Stenladan 371 92 Karlskrona 0455-745058 I samarbete med Ronneby Lajvsällskap www.rls.se Ansvarig utgivare Jenny Larsson På följande sidor
Läs merÄgare till Gullaskruvs säteri mellan 1883 och 1900 var greve Axel Emil Lewenhaupt. Gårdar som ingick var Willköl, Höneström och Silvereke.
Angående knoppölflaskor från Gullaskruv ( Det gäller alltså äldre bruna ev. gröna ölflaskor med riktig kork. Inom samlarkretsar påstås det att man aldrig gjort sådana i Gullaskruv. Här kommer några synpunkter.)
Läs merFÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. S M I D E S D Ö R R 2
FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; S M I D E S D Ö R R 2 FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. KERSTIN KARLSDOTTER LYCKMAN FÄRGARKEOLOGEN DELRAPPORT 2011-01-30
Läs merHärdar i utförsbacke. Särskild arkeologisk utredning. inför planerad husbyggnation inom fastigheterna Vattentuben 1 och Bergafoten 1
Särskild arkeologisk utredning Härdar i utförsbacke inför planerad husbyggnation inom fastigheterna Vattentuben 1 och Bergafoten 1 Gränna socken i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Läs merDet stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.
Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.se DET STORA GULDFYNDET FRÅN SKÖFDE AF T. J. ARNE. movember 1904
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merDomherren 18. Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001
Domherren 18 Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001 1 . Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns
Läs merLedningsarbeten i Svista
UV RAPPORT 2013:20 ARKEOLOGISK FÖRUNERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ledningsarbeten i Svista Södermanland; Eskilstuna socken; Grönsta 2:2 2:5 och 2:6; Eskilstuna 519:1 3 Louise Evanni UV RAPPORT
Läs merGUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se
RAPPORT 2014:29 PDF: www.stockholmslansmuseum.se GUSTAVSBERG 40:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ 40:1, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Uppland Anna Östling Undersökningens
Läs merForma komprimerat trä
Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol
Läs mer^^^r.t..igg.^^.-.^ ^L^L..^..-VFl^^ ^ ^ ^.^T^^il^.^.^^.^. AETIF^OL.^ET SVLN.^A EULLA^El^F^tl^EN, G^TF.BOItG. l.^tknlhåliare for knllager. ^ ^ ^. ^.
PTT.. r.t..igg..-. LL....-VFl.Til... AETIFOL.ET SVLN.A EULLAElFtlEN, GTF.BOItG. l.tknlhåliare for knllager. (tppliun.rc: l... l.jclbnn.).. Patent i Sverige från den 28 novenlber 1912. Föreliggande uppfinning
Läs merFjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed
uv rapport 2011:58 arkeologisk förundersökning Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed Södermanland; Lilla Malma socken; Malmköping 2:16; Lilla Malma 191 Cecilia Grusmark uv rapport 2011:58
Läs merVäg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Läs merECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES
Udvalget for Landdistrikter og Øer 2015-16 ULØ Alm.del Bilag 32 Offentligt 27 October 2015 Our ref. 2015:1764 ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES 1. How many governmental jobs
Läs merSammanfattning av lektion 3 Eskilstuna 2014-02-25
Sammanfattning av lektion 3 Eskilstuna 2014-02-25 Vi tog upp kompassen och kompassens missvisning. Det är ju tyvärr så att magnetpolerna och nord och syd polen inte sitter helt ihop, utan den magnetiska
Läs merMontering av Lustväxthus. 12-kant OBS Utkast, ej komplett. Felskrivningar kan förekomma. Version 15 mars 2015
Montering av Lustväxthus 12-kant OBS Utkast, ej komplett. Felskrivningar kan förekomma. Version 15 mars 2015 Detta behövs vid montering Det krävs minst två personer för att montera växthuset. Följande
Läs merGuldtenen från Råsta
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:22 ARKEOLOGISK EFTERUNDERSÖKNING Guldtenen från Råsta Örebro, Örebro Kommun, Stora Mellösa socken, fastigheten Råsta 2:10 Dnr 431-6364-2013 Johnny Rönngren ARKEOLOGGRUPPEN
Läs merMarika Edoff. En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008
Marika Edoff En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008 Ångström Solar Center / Solibro Denna intervju har genomförts inom ramen för Tekniska museets samtidsdokumenterande verksamhet. Intervjun som
Läs merÖvergiven gård i Uggledal, Askim
UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård i Uggledal, Askim Västergötland, Askim socken, RAÄ 239 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård
Läs merMitt sista samtal till Pappa. på hans begravning
Mitt sista samtal till Pappa på hans begravning den 19 maj 2011 Kära Carl-Fredriks närmaste! För sista gången har vi alla pratat med Carl-Fredrik, nu måste vi vänja oss vid att bara prata om honom. Vi
Läs merLINDE DUCKARVE 1:27. Rapport Arendus 2014:30. Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13
Rapport Arendus 2014:30 LINDE DUCKARVE 1:27 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13 Vid RAÄ Linde 13:1 Linde socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan
Läs merRunrapport från Riksantikvarieämbetet. Upprustning av runinskrifter i Uppsala län 2011
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Upprustning av runinskrifter i Uppsala län 2011 Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2011-10-10 Dnr 322-4240-2011 Avdelning
Läs merRunstensfynd i Björkö by, Adelsö sn, Uppland
Datum 2012-11-19 Dnr 322-04083-2012 Avdelning Förvaltningsavdelningen Runstensfynd i Björkö by, Adelsö sn, Uppland Den 8 oktober 2012 anmälde antikvarie Gunnar Andersson, SHM, till mig att ett runstensfragment
Läs merUTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB
RAPPORT 2014:9 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 UTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB BJÄLBO 3:5 BJÄLBO SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG ANDERS LUNDBERG Utvidgad verksamhet för
Läs merSantos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer.
1. Solen var precis på väg upp och där ute på den lilla grusplanen intill byn kunde man redan se Santos springa omkring med den bruna slitna läderbollen som han gjorde varje dag. Oavsett om det var vardag
Läs merArkeologisk provundersökning
Arkeologisk provundersökning av Öskärskyrkogården, RAÄ 4, Holmöns socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Berit Andersson, Susanne Sundström & Anders Huggert
Läs merSkogholm 2, fornlämning 89 & 90
Arkeologisk förundersökning 2015 Skogholm 2, fornlämning 89 & 90 STALLBYGGE Fosie socken, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2015 Skogholm 2, fornlämning
Läs merFrån Lillå till Munkgata
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:24 Från Lillå till Munkgata Ett brofundament under Munkgatans asfalt Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232 Munkgatan Västerås stadsförsamling
Läs merStrandängen. Arkeologisk utredning inför nybyggnation, Jönköpings socken och kommun, Jönköpings län
Strandängen Arkeologisk utredning inför nybyggnation, Jönköpings socken och kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:68 Ann-Marie Nordman Rapport, ritningar: Ann-Marie Nordman
Läs merEtt kammargravfält i Västergötland Floderus, Erik Fornvännen 33, Ingår i: samla.raa.
Ett kammargravfält i Västergötland Floderus, Erik Fornvännen 33, 360-364 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1938_360 Ingår i: samla.raa.se SMÄRRE MEDDELANDEN KTT KAMMABCrmAVFALT I vastkh«iötlam)
Läs merRapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06
Rapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06 ArkeoDok Rapport 2007:2 Rapport Dyple Bakgrund År 1899 påträffades vid Dyple i Tofta socken
Läs merEtt gåtfullt kopparkärl från Boteå
Rapport 2000 Ett gåtfullt kopparkärl från Boteå Fornlämning, Raä 102 Fastighet, prästbolet Socken, Boteå Kommun, Sollefteå Landskap, Ångermanland Gustaf Trotzig Ett gåtfullt kopparkärl från Boteå av Gustaf
Läs merKlovsten 2009, gravfält
Klovsten,, arkeologiska förundersökningar 2009, startsida Nyupptäckt vid Klovsten i Kungsbacka Klôvsten betyder den kluvna stenen. En sådan finns verkligen och den står i Klovsten på gränsen mellan tre
Läs merAYYN. Några dagar tidigare
AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men
Läs merArkeologisk utredning. Gråmunkehöga. Utredning inför planerad byggnation. Gråmunkehöga Funbo socken Uppsala kommun. Per Frölund 2003:04
Arkeologisk utredning Gråmunkehöga Utredning inför planerad byggnation Gråmunkehöga Funbo socken Uppsala kommun Per Frölund 2003:04 Arkeologisk utredning Gråmunkehöga Utredning inför planerad byggnation
Läs merGrodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare
Läs merÄlgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i
Bronsålder i Älgesta Arkeologisk undersökning av en härdgrop i Älgesta, RAÄ 202, Älgesta 1:2, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:21 Bronsålder i Älgesta Arkeologisk
Läs merburda easy fashion E 971 Downloadmönster Tunikaklänningar beskrivning A C
burda easy fashion E 971 Downloadmönster Tunikaklänningar beskrivning Storlek 34, 36, 38, 40, 42, 44 Längd från midjan: 59 cm, B, D, E 47 cm, 41 cm Material:, Brunmönstrad tunika, från sid 12 Sidenbatist,
Läs merEtt test med en svensk rutgängare
Ett test med en svensk rutgängare Jesper Jerkert Inledning VoF:s testkommitté bildades i slutet av år 2006. Syftet med kommittén är att testa föregivet paranormala förmågor. Kommittén uppmanar ingen att
Läs mer