Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg

Transkript

1 1 Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Humana Omsorg AB Att arbeta med kvalitet är en självklarhet för offentliga och privata verksamheter inom vård och omsorg. Men fram till idag har det inte funnits en gemensam modell för hur detta ska redovisas. Branschorganisationen Vårdföretagarna har därför tagit fram en kvalitetsdeklaration, där medlemsföretagen tydligt beskriver sitt kvalitetsarbete. Målet är att detta blir en norm för hela branschen. Det här dokumentet Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg underlättar ett kunskapsbaserat och välgrundat val av vård och omsorg. Här kan du exempelvis läsa om hur verksamheten arbetar med mat och måltider och om resultaten i enkätundersökningar som de äldre har svarat på. Allt för att göra det enklare för dig att jämföra och välja den verksamhet som passar ditt behov bäst.

2 2 (5) Innehållsförteckning 1. Eget kvalitetsarbete 1.1 Verksamhetens kvalitetssäkring och ledningssystem för kvalitet 1.2 Verksamhetens arbete med riskanalyser, egenkontroll, hantering av avvikelser, förbättringsarbete och samverkan 1.3 Verksamhetens arbete med den nationella värdegrunden och/eller värdighetsgarantier 1.4 Lex Maria och Lex Sarah 2. Nationella krav 2.1 Delaktighet i framtagandet av genomförandeplan 2.2 Mat och måltider 3. Nationella riktlinjer 3.1 Palliativ vård 3.2 Demenssjukdom 4. Nationella enkäter 4.1 Verksamhetens resultat i nationella brukarundersökningen 4.2 Verksamheten använder nationella brukarundersökningen för att följa upp och utveckla vården och omsorgen 4.3 Använder verksamheten egna enkäter för att följa upp och utveckla vården och omsorgen? 4.4 Resultat av egna enkäter

3 3 (5) 1. Eget kvalitetsarbete För att säkerställa kvaliteten arbetar verksamheten med flera olika verktyg, metoder och utvecklingsarbeten. Här kan du läsa om hur det går till och om resultaten. 1.1 Verksamhetens kvalitetssäkring och ledningssystem för kvalitet Om ledningssystem för att utveckla, följa upp och säkra kvaliteten. 1.1 Vi arbetar med följande delar för att upprätthålla en säker verksamhet med god kvalitet: Kvalitetssäkring planera och leda: Vårt koncernövergripande ledningssystem, Parus, ger oss en infrastruktur för vårt arbete och våra processer tydliggörs i de styrande dokumenten. Vi har under 2018 fortsatta arbetet med att utveckla såväl struktur som innehåll i Parus. Vi har inventerat alla viktiga processer och arbetar nu med att ytterligare tydliggöra de olika delarna som ingår och ansvaret för aktiviteterna. Vårt dokumentationssystem SafeDoc har 2018 förändrats utifrån Individens Behov I Centrum (IBIC). Vi har under 2018 även förändrat vår internkontroll så att vi nu undersöker följsamheten till våra processer ute i verksamheten. Kvalitetskontroll följa upp och analysera: Internkontrollen för 2018 har haft fokus på följsamheten, att kontrollera medarbetarnas kännedom om och följsamhet till processer utifrån krav i styrdokument. Samtalet med medarbetare har fokuserat på förbättring och utveckling. Sammantaget har 12 verksamheter ingått och 80 medarbetare intervjuats. Resultatet visar att 92% av medarbetarnas har en tillräcklig kännedom om och kan visa hur larm ska hanteras. Vid en visuell kontroll av följsamheten till basal hygien visar det sig att 93% av medarbetarna använder arbetskläder. Vidare bär 99% inte någon klocka, ringar eller armband i arbetet. Lika många, 99%, visar att de har förutsättningar för en god handhygien med handskar och handdesinfektion. Resultatet visar vidare att alla äldre erbjuds en aktivitetsanalys i Humanas Äldreomsorg. Det finns aktivitetsscheman som sätts upp så att de äldre och andra intresserade kan se utbudet. Det finns aktivitetsombud utsedda och protokollförda aktivitetsråd finns i 92 % av våra verksamheter. Arbetet med att erbjuda aktiviteter till de äldre i våra verksamheter fungerar väl. Socialstyrelsens undersökning visar att andelen äldre som är nöjda med sina aktiviteter ligger på en fortsatt hög nivå 79 %, högre än riket som helhet (64%). Kvalitetsutveckling förbättra och utveckla: Vi har 2018 påbörjat arbetet med ett nytt avvikelsesystem för att bättre kunna analysera de synpunkter och klagomål som inkommer från äldre och närstående. Det arbetet kommer att fortgå under år 2019 då det nya systemet införs. Vi fortsätter också vårt arbete med att utveckla vårt ledningssystem, Parus. Ett utvecklingsprojekt som avser en personcentrerad arbetsmetod, individens behov i centrum, IBIC startades 2018 och fortsätter under Vi vill utveckla vården och omsorgen och arbeta med en personcentrerad vård och omsorg. Den äldres behov och synpunkter är viktiga utgångspunkter.

4 4 (5) Ett annat utvecklingsprojekt som påbörjades 2018 och som fortgår 2019 avser en hållbar bemanning. Syftet är att bemanna verksamheten så att god kontinuitet och kvalitet kan upprätthållas. De äldre ska tillförsäkras insatser och nödvändig tillsyn. 1.2 Verksamhetens arbete med riskanalyser, egenkontroll, hantering av avvikelser, förbättringsarbete och samverkan Om hur verksamheten säkerställer kvaliteten och att verksamheten ständigt utvecklas och förbättras. Även om samverkan med den äldre, närstående och andra aktörer. 1.2 Vi utvecklar det systematiska förbättringsarbetet och arbetar med en lärande organisation. Vi har förändrat vår kvalitetsorganisation så att utredningarna av allvarliga risker och avvikelser nu görs av den centrala kvalitetsavdelningen inom företaget. Vi planerar under 2019 även att utveckla vårt avvikelsesystem så att vi kan arbeta mer systematiskt med analyser. Vi har haft en allvarlig och påtaglig risk för missförhållande i ett av våra äldreboenden i samband med sommarens värmebölja orsakad av brister i kunskap om riskerna för äldre vid hög värme samt brister i kommunikation. Det inträffade är anmält till IVO. Vi har upprättat en riskanalys och vidtagit åtgärder i det aktuella äldreboendet. Åtgärderna rör såväl fastigheten som arbetsprocesserna. Det inträffade har vidare medfört att frågan aktualiserats övergripande. Vi har utvärderat arbetet med sommarens värmebölja på alla våra äldreboenden. Vi har tydliggjort processen för arbetet med att planera, förbereda inför värmebölja samt att arbeta under värmebölja. Separata handlingsplaner utformas för äldreboendena av vilka framgår de åtgärder som är nödvändiga. Vi har även upprättat riskanalyser i verksamheterna och företagsövergripande. Den företagsövergripande riskanalysen avser de entreprenader som har avtal om att använda och rapportera in avvikelser i såväl kommunens system som vårt eget, vilket innebär en dubbel rapportering och risker. Vi har upprättat en handlingsplan och fortsätter arbeta med denna fråga under Alla verksamhetschefer har fått en 2-dagars utbildning risk och händelseanalys under Utbildningen kommer under 2019 även att erbjudas all legitimerad personal och alla gruppledare i våra äldreboenden. Vi har utvärderat utbildningen med tanke på användbarhet och egen kompetens. Resultatet visar att alla våra verksamhetschefer anser utbildningens innehåll som relevant. Skattningen av den egna kompetensen visar vidare att 73% av cheferna nu anser att de kan använda metoden för händelseanalys på egen hand.

5 5 (5) För riskanalysen är det 71% som anser att de kan använda metoden på egen hand. I vår internkontroll för 2018 har vi kontrollerat det systematiska förbättrande arbetet Kunskap om systematisk förbättring andel godkända rapportering lex Sarah andel godkända klagomålshantering andel godkända avvikelsehantering andel tillfrågade rapportering lex Sarah andel tillfrågade klagomålshantering andel tillfrågade avvikelsehantering I 92% av våra verksamheter finns kvalitetsråd som regelbundet minst 4 ggr per år samlas till ett systematiskt kvalitetsarbete. 100 % av våra medarbetare känner till att avvikelser ska rapporteras samt att de vet hur avvikelser hanteras och återförs i verksamheten. Av medarbetare känner 93 % till klagomålshanteringen, att de förväntas ta emot dem och att blanketten, Tyck till, ska användas. Av medarbetare känner 91 % till sin skyldighet att rapportera risker och missförhållanden (lex Sarah), de vet var och till vem rapportering sker. 1.3 Verksamhetens arbete med den nationella värdegrunden och/eller värdighetsgarantier Om verksamhetens dokumenterade arbetssätt för den nationella värdegrunden och/eller värdighetsgarantier (Den nationella värdegrunden är den del av Socialtjänstlagen som inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande). 1.3 Humanas vision är att alla ska ha rätt till ett bra liv. För Humanas äldreomsorg innebär det att erbjuda tillgång till boende och omsorgstjänster av hög kvalitet. I Humanas äldreboenden erbjuds insatser i form av vård och omsorg för ett självständigt boende under trygga

6 6 (5) förhållanden. De äldre är med och bestämmer om när och hur insatserna ges samt erbjuds aktiviteter för en meningsfull tillvaro. Vi arbetar kontinuerligt med vår värdegrund genom att utbilda våra medarbetare och arbeta med de sju dialogerna. Värdegrunden är en del i introduktionen och i det dagliga arbetet hålls dialogen levande på teammöten och arbetsplatsträffar. Våra värdeord, Glädje, Engagemang och Ansvar, styr vårt dagliga arbete. Av de äldre är en hög andel, 87 %, nöjda med äldreboendet, att jämföra med riket som helhet, 81%. I några av våra äldreboenden är de äldre mycket nöjda. Det är Humana Norrgårdshöjden med fantastiska 100% tätt följda av Humana Riddarstensgården med 95%, Humana Blåvinggården med 94%, Humana Pilegården med 93% och Humana Åsengården med 91%. Värt att fundera över är vad Humana Norrgårdshöjden gör annorlunda med tanke på deras fina resultat. En del av resultatet kan ha sin grund i deras arbete med en individuellt anpassad introduktion för alla medarbetare. De äldre upplever en hög grad av trygghet i Humanas äldreboenden. Hela 89 % av de äldre anser att det känns tryggt samt att förtroendet för våra medarbetare är fortsatt högt med 89%. Av de äldre anser 79 % att de är nöjda med de aktiviteter som erbjuds, klart högre än riket som helhet med 64%. Andelen som inte besväras av ensamhet ökar vilket är positivt. En klar majoritet, 88%, tycker att det är lätt att få kontakt med personalen, att jämföra mot riket som helhet, 83%.Vad gäller kontakten med sjuksköterskan så anser 81 % att det är lätt att få kontakt att jämföra med riket som helhet, 75%. Så gott som samtliga, hela 95%, anser att Humanas medarbetare bemöter dem på ett bra sätt. I fem av Humanas äldreboenden, Humana Blåvingevägen, Humana Eskilsgården, Humana Riddarstensgården, Humana Pilegården och Humana Åsengården anser 100% av de äldre att vi bemöter dem på ett bra sätt. 1.4 Lex Maria och Lex Sarah Om statistik kring Lex Maria och Lex Sarah (vardagliga namn för anmälningsskyldighet) samt beslut från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 1.4 Humana är ett transparent företag som öppet redovisar allvarliga risker och händelser. Fördelning av avvikelser fördelat efter kategori Andel per kategori Klagomål Utredning lex Sarah Anmälda lex Sarah Utredning lex Maria Anmälda lex Maria 4 1 2

7 7 (5) Avvikelser totalt Vid en jämförelse över tid kan konstateras att andelen rapporterade avvikelser totalt såväl som klagomål har ökat, något som påverkas av att andelen verksamheter över tid utökats och våra äldreboenden blivit fler. En hög andel rapporterade risker och avvikelser ser vi som något positivt eftersom det visar att vi har en fungerande avvikelserapportering. Rapporterade allvarliga risker, missförhållanden och vårdskador dvs anmälda lex Sarah och anmälda lex Maria ligger på en fortsatt låg nivå. De utredningar som anmälts till IVO har bedömts som tillräckligt utredda med orsaksanalys och tillräckliga åtgärder. 2. Nationella krav Det finns krav som riktar sig till verksamheter som driver särskilda boenden inom äldreomsorg, exempelvis kring mat, måltider och förebyggande av och behandling vid undernäring. Här kan du läsa om hur några viktiga utvalda krav uppfylls. 2.1 Delaktighet i framtagandet av genomförandeplan Om hur verksamheten arbetar med genomförandeplaner. Planerna är en tydlig angivelse av vad verksamheten och den äldre har kommit överens om gällande behovet av stöd till den äldre. Här anges även andelen av de äldre som har varit med och tagit fram sin genomförandeplan. 2.1 För att kunna erbjuda en säker insats av god kvalitet är det nödvändigt att planera insatserna tillsammans med den äldre personen. För att svara upp mot kvalitetskraven om självbestämmande och delaktighet görs äldre delaktiga i den egna vården och omsorgen. När den äldre personen har fått sitt beslut visas lägenheten och information lämnas om Humana som företag och det aktuella äldreboendet. Efter att den äldre bestämt sig, i samband med flytten in på äldreboendet, bokar kontaktman i samråd med den äldre tid för en samordnad planering och ett samtycke dokumenteras. En uppdragsplanering, som utgår från det lämnade uppdraget och som beskriver hur beslutet omsätts i praktisk handling, upprättas så snart möjligt. Planeringen görs alltid tillsammans med den äldre och där den äldre samtyckt till det medverkar även närstående och andra aktörer. Om den äldre har kognitiv svikt, exempelvis demens, bedömer vi beslutsförmågan för ett samtycke. Vid behov medverkar en god man om sådan finns utsedd. Den äldre personen får oavsett förmåga alltid information i frågor rörande den egna personen och situationen samt att den äldres synpunkter alltid inhämtas. Den äldre kan också välja att avstå medverkan vid en samordnad planering. Ett planeringssamtal förs då med endast den äldre. Av dokumentationen från den samordnade planeringen ska framgå målet för insatsen som utformas tillsammans med den äldre personen. Det ska kunna utläsas den äldres stödbehov för de olika livsområden, hur stödbehovet för aktiviteterna som ingår ser ut. Det ska även framgå vem som ansvarar för de olika aktiviteterna, när olika yrkeskategorier ansvarar för olika delar av insatserna. Det kan även avse situationer där en begränsning av antal personal är lämplig, exempelvis med tanke på integritet vid personlig omvårdnad Den samordnade planeringen görs av teamet på den aktuella boendeenheten tillsammans med den äldre. Kontaktmannen ansvarar för upprättandet av planen. Vår uppföljning visar att 97% av våra äldre har genomförandeplaner upprättade inom 14 dagar och av dessa var

8 8 (5) 94 % uppdaterade. Humanas internkontroll visar att 67% av våra äldreboenden har genomfört en egenkontroll, en granskning av dokumentationen. Alla medarbetare, 100 %, känner till sin skyldighet att dokumentera, vad som ska dokumenteras samt hur och var det sker. 2.2 Mat och måltider Om hur verksamheten arbetar med mat och måltider. 2.2 Humanas äldreboenden arbetar efter Måltidsmodellen, den ger ett helhetsperspektiv på måltider och används vid planering och uppföljning av måltidsverksamheten. Modellen anpassas efter måltidsverksamhetens förutsättningar i det aktuella äldreboendet. Våra medarbetare ska ha kompetens om följande; Målet är trivsamma måltider med god kvalitet på maten som ger tillvaron en guldkant. Måltiderna utgår från de äldres behov och önskemål, främjar aptit och matglädje och är en viktig del av omvårdnaden. Äldre med särskilda önskemål rörande mat ska så långt möjligt få dem tillgodosedda. Måltiderna är inte bara maten på tallriken utan är också en tidskompass som hjälper de äldre att få struktur och mening på dagen. kunskap om vilken betydelse måltider, mat och näring har för äldre personers hälsa och livskvalitet kunskap om hur förutsättningar skapa för goda matvanor och en god måltidsmiljö förmåga att tillaga måltider förmåga att stödja de äldre vid måltider kunskap om livsmedelshantering kunskap om mat i andra kulturer Det finns en tydlig styrning och kvalitetssäkring av måltider i Humanas äldreboenden. Kostombud gör minst 2 ggr per år måltidsanalyser på boendeenheterna. Ett kostråd möts minst 2 ggr per år och en årlig egenkontroll görs av livsmedelshanteringen, att den är säker och av god kvalitet. Humanas internkontroll 2018 visar att kostråd och kostombud finns utsedda i 92% av Humanas äldreboenden. 75% kan verifiera kostrådets arbete med protokoll från kostrådets möten. Dokumenterade analyser av måltidsmiljön har gjorts i 75% av äldreboendena. Vi har under året arbetat med att även utveckla kvalitetssäkringen av maten, av smaken. Av de äldre anser 76 % att maten smakar bra. I tre Humanas äldreboenden, Blåvingevägen, Riddarstensgården och Åsengården anser mer än 90 % av de äldre att maten smakar bra. Av de äldre anser 70 % att måltiden är en trevlig stund på dagen.

9 9 (5) 3. Nationella riktlinjer Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer som riktar sig till verksamheter inom vård och omsorg. Riktlinjerna ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som verksamheterna bör använda vid ett visst tillstånd. Målet är att skapa en jämlik vård och omsorg av god kvalitet över hela landet. Här kan du läsa om verksamhetens arbetssätt för att följa de nationella riktlinjerna. 3.1 Palliativ vård Riktlinjerna för god palliativ vård i livets slutskede innehåller bland annat rekommendationer kring samordning, kommunikation och smärtskattning. Här beskrivs hur riktlinjerna följs för palliativ vård. 3.1 Vi erbjuder en god palliativ vård där verksamheten har goda resultat. En hög andel 90 % är utan trycksår och 94% är ordinerade läkemedel vid ångest, 95 % är ordinerad läkemedel vid smärtgenombrott samt 86 % har person närvarande vid dödsögonblicket. De områden där vi behöver utvecklas och förbättra ytterligare är smärtskattning den sista veckan, munhälsobedömning och läkarens brytpunktssamtal 3.2 Demenssjukdom För vård och omsorg vid demenssjukdom finns bland annat rekommendationer om diagnostik, läkemedel och stöd till anhöriga. Här beskrivs hur riktlinjerna följs för demenssjukdom 3.2 Vi arbetar med att utveckla och kvalitetssäkra vårt arbete genom certifiering i demensvård. Certifieringen görs av en extern part Silviahemmet. Idag har vi två äldreboenden som är Silviacertifierade. Framöver arbetar vi med att certifiera ytterligare äldreboenden. En certifiering innebär att alla medarbetare utbildas i demensvård med en vårdfilosofi som bygger på fyra hörnstenar; Personcentrerad vård Teamarbete Anhörigstöd Kommunikation och relation Silviahemmets certifiering har fokus på tre områden Utbildade medarbetare

10 10 (5) Gott ledarskap Gemensam syn och arbetssätt 4. Nationella enkäter Nationella brukarundersökningen är en enkätundersökning som genomförs inom äldreomsorgen varje år, i hela Sverige. Från resultaten kan allmänheten få information om de äldres upplevelser av vården och omsorgen. Resultat från Nationella brukarundersökningen sammanställs för merparten av alla äldreboenden i Sverige, men inte för alla. Om verksamheten inte har fått några resultat från Nationella brukarundersökningen presenteras resultat från en egen enkätundersökning. 4.1 Verksamhetens resultat i nationella brukarundersökningen Här visas resultat från den senaste nationella brukarundersökningen. Resultaten anges mellan 0-100, ju högre siffra desto bättre. Nedan presenteras de äldres svar på ett antal viktiga och relevanta frågor. Undersökningen genomförs likadant i hela Sverige, därför kan alla särskilda boende för äldreomsorg jämföras med varandra. De resultat som presenteras nedan gäller för följande frågor: Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende? Upplever du att måltiderna på ditt äldreboende är en trevlig stund på dagen? Resultat i Nationella Brukarundersökningen 2015: Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? Nationella brukarundersökningen - Vårt resultat Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende? Upplever du att måltiderna på ditt äldreboende är en trevlig stund på dagen? Vårt resultat Snitt riket

11 11 (5) 4.2 Verksamheten använder nationella brukarundersökningen för att följa upp och utveckla vården Att ta tillvara på de äldres erfarenheter och synpunkter på vården och omsorgen är viktigt för utvecklings- och förbättringsarbetet. Här beskrivs hur resultaten från den senaste brukarundersökningen används i verksamheten. 4.2 Vi analyserar resultatet av Socialstyrelsens brukarundersökning för att kunna utveckla våra verksamheter. I arbetet ingår att tillsammans värdera våra resultat och i dialog med de äldre förbättra verksamheten. När vi jämför verksamheterna över tid ser vi utvecklingen och funderar då över orsakssambanden. Eftersom förutsättningarna på våra boenden kan variera betydligt ligger vårt fokus på utvecklingen över tid på den aktuella enheten. För varje äldreboende upprättas en handlingsplan med åtgärder. På övergripande nivå ger det samlade resultatet från Socialstyrelsens undersökning oss underlag för vår gemensamma planering. Analysen ger underlag så vi vet vad vi behöver arbeta vidare med och vart vi behöver styra och hur vi bäst kan använda våra resurser. Ett område där vi vill utveckla är hjälpens utförande, där vi ser en negativ trend. De äldre ska känna att de kan påverka hjälpens utförande och personalen ska ha tillräckligt med tid för arbetet hos de äldre. Ett av våra utvecklingsprojekt avser därför en personcentrerad arbetsmetod, individens behov i centrum, IBIC. Vi vill utveckla och arbeta med en personcentrerad vård och omsorg som har fokus på det friska, den äldres förmåga och förutsättningar. Det behövs flexibla lösningar och en balans mellan den äldres egen förmåga och det stöd som ges. Arbetet planeras, genomförs och följs upp i team, i samarbete. Den äldres behov och synpunkter är viktiga utgångspunkter. Ett annat utvecklingsprojekt avser en hållbar bemanning. Syftet är att bemanna verksamheten så att god kontinuitet och kvalitet kan upprätthållas. De äldre ska tillförsäkras insatser och nödvändig tillsyn. Medarbetare ska omgående kunna uppmärksamma om den äldre behöver stöd och hjälp och utan dröjsmål ge den hjälp som behövs. Bemanningen ska anpassas efter och stå i relation till de äldres behov under dygnet. De äldre ska få gå upp i sin egen takt, att äta frukost när det passar den äldre själv samt att få hjälp att utföra vardagssysslor. De äldre ska ha möjlighet att komma ut och få tillgång till aktiviteter utifrån egna intressen och önskemål. 4.3 Använder verksamheten egna enkätundersökningar för att följa upp och utveckla vården? 4.3 Ja X Nej 4.4 Resultat av egna enkätundersökningar (Om "Ja" på fråga 4.3) Om resultat från verksamhetens egna enkäter och hur de äldres synpunkter tas tillvara och vilka förbättringsområden som finns. 4.4

12 12 (5) Kontaktperson: Kirsi Kirpislidis Datum: Webbplats där kvalitetsdeklarationen publiceras: