Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg

Transkript

1 1 Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Vardaga Särskilda boenden Kvalitetsdeklaration för 2016 Att arbeta med kvalitet är en självklarhet för offentliga och privata verksamheter inom vård och omsorg. Men fram till idag har det inte funnits en gemensam modell för hur detta ska redovisas. Branschorganisationen Vårdföretagarna har därför tagit fram en kvalitetsdeklaration, där medlemsföretagen tydligt beskriver sitt kvalitetsarbete. Målet är att detta blir en norm för hela branschen. Det här dokumentet Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg underlättar ett kunskapsbaserat och välgrundat val av vård och omsorg. Här kan du exempelvis läsa om hur verksamheten arbetar med mat och måltider och om resultaten i enkätundersökningar som de äldre har svarat på. Allt för att göra det enklare för dig att jämföra och välja den verksamhet som passar ditt behov bäst.

2 2 (5) Innehållsförteckning 1. Eget kvalitetsarbete 1.1 Verksamhetens kvalitetssäkring och ledningssystem för kvalitet 1.2 Verksamhetens arbete med riskanalyser, egenkontroll, hantering av avvikelser, förbättringsarbete och samverkan 1.3 Verksamhetens arbete med den nationella värdegrunden och/eller värdighetsgarantier 1.4 Lex Maria och Lex Sarah 2. Nationella krav 2.1 Delaktighet i framtagandet av genomförandeplan 2.2 Mat och måltider 3. Nationella riktlinjer 3.1 Palliativ vård 3.2 Demenssjukdom 4. Nationella enkäter 4.1 Verksamhetens resultat i nationella brukarundersökningen 4.2 Verksamheten använder nationella brukarundersökningen för att följa upp och utveckla vården och omsorgen 4.3 Använder verksamheten egna enkäter för att följa upp och utveckla vården och omsorgen? 4.4 Resultat av egna enkäter

3 3 (5) 1. Eget kvalitetsarbete För att säkerställa kvaliteten arbetar verksamheten med flera olika verktyg, metoder och utvecklingsarbeten. Här kan du läsa om hur det går till och om resultaten. 1.1 Verksamhetens kvalitetssäkring och ledningssystem för kvalitet Om ledningssystem för att utveckla, följa upp och säkra kvaliteten. 1.1 Vardagas ledningssystem Qualimax Qualimax är Vardagas ledningssystem som hjälper oss att systematiskt utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Därmed ges en säker vård och omsorg som ständigt utvecklas och blir bättre. Qualimax utgår från SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. God kvalitet enligt Qualimax betyder: - att krav och mål uppfylls enligt gällande lagar och föreskrifter - att krav och mål uppfylls enligt företagets policys och koncept Att varje boende upplever en trygg och säker omsorg, service och vård som svarar mot dennes behov Att varje närstående känner sig trygg med den omsorg, service och vård som erbjuds och får ett bra bemötande Att såväl boende som närstående är delaktiga och har inflytande i den insats som erbjuds Att vår verksamhet ger minsta möjliga negativa miljöpåverkan Att våra medarbetare ges möjlighet till delaktighet samt att deras idéer, kompetens samt vilja till förbättring tas till vara Att våra medarbetare ges möjlighet att utvecklas på arbetsplatser som präglas av god samverkan och arbete med ständiga förbättringar Att alla medarbetare ska förstå och ta ansvar i det systematiska kvalitetsarbetet Att våra uppdragsgivare upplever oss som en seriös samverkanspartner som utför det som utlovats Som ett stöd i arbetet med att säkerställa god kvalitet i verksamheten så används ledningssystemet, bland annat, för att identifiera uppföljningsbara kvalitetsindikatorer. Huvudprinciper för ledningssystemet Qualimax Qualimax består av områdena Ledning, Mätning, Förbättring och Dokumentation. Arbetssättet är väl förankrat hos alla medarbetare och genomsyrar hela organisationen. Ledningssystemet är baserat på goda exempel hämtade från vår egen verksamhet och Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd SOSFS 2011:9. Ledningssystemet stödjer planering, ledning, kontroll, uppföljning, utvärdering och förbättring av verksamheten.

4 4 (5) Kvalitets, miljö och arbetsmiljöpolicyn är grunden Företagets kvalitets, miljö och arbetsmiljöpolicy är grundpelaren i Qualimax. Grundade i dessa, har vi en rad tydliga kvalitetsmål och mätbara nyckeltal relaterade till mätningar av bl.a. kundnöjdhet, klagomål, miljöpåverkan, avvikelser, social dokumentation samt pågående och genomförda förbättringar. Arbetsmetoden Full Koll för löpande uppföljning För att säkerställa god kvalitet i verksamheten i hela företaget har vi ett strukturerat planerings- och uppföljningssystem månadsvis, Full Koll. Systemet bygger på väl förberedda möten mellan chefer, på alla nivåer, där man går igenom kvalitetsutvecklingen. Tydliggörande av resurser, roller och ansvar För att säkerställa god kvalitet, innehåller Qualimax beskrivningar av resurser, roller och ansvar för viktiga funktioner inom verksamheten. Patientsäkerhets-, kvalitets- och verksamhetsberättelser med tillhörande planer Varje verksamhet upprättar årligen en kvalitetsberättelse enligt SOSFS 2011:9, samt en patientsäkerhetberättelse om verksamheten bedriver hälso- och sjukvård. Berättelserna finns tillgängliga för den som så önskar. Verksamheterna upprättar även verksamhetsberättelser med beskrivningar om exempelvis inriktning, mål, medarbetare och kompetenser. Berättelserna kompletteras med planer för det kommande året med syfte att driva verksamheten målstyrt. 1.2 Verksamhetens arbete med riskanalyser, egenkontroll, hantering av avvikelser, förbättringsarbete och samverkan

5 5 (5) Om hur verksamheten säkerställer kvaliteten och att verksamheten ständigt utvecklas och förbättras. Även om samverkan med den äldre, närstående och andra aktörer. 1.2 Riskanalys för individ och verksamhet Fortlöpande bedömningar av risker som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet sker på alla nivåer. För att förebygga skador för den enskilde kunden sker, i samverkan inom teamet, riskbedömningar utifrån bedömningsinstrument. Minst en gång per år genomför verksamheten riskanalys ur ett övergripande och organisatoriskt perspektiv med syfte att förebygga brister i verksamhetens kvalitet. Egenkontroll Genom egenkontroll säkrar verksamheten kvaliteten. Egenkontroll innebär framför allt att medarbetare dagligen kontrollerar sitt utförda arbete, med stöd av rutiner och checklistor i ledningssystemet. Som ett led för att säkra kvalitén och utvecklingen besvarar verksamheten egenkontrollfrågor enligt Qualimax, Identifierade brister och förbättringsområden dokumenteras löpande och följs upp i ledningssystemets IT-stöd Q- maxit. Kvalitetstillsyner Kvalitetsutvecklare, besöker verksamheterna och genomför kvalitetstillsyner, kontroller samt uppföljningar. Kvalitetstillsynerna, som har ett starkt fokus på efterlevnad och följsamhet, baseras på analys av resultat på kvalitetsindikatorer, resultat från externa tillsyner samt riskbedömningar. Externa tillsyner, revisioner och uppföljningar Resultat från externa tillsyner, revisioner och uppföljningar ger viktiga underlag för analys och identifiering av förbättringsområden, vilket även dokumenteras löpande och följs upp i ledningssystemets IT-stöd Q-maxit. Hantering av avvikelser Alla medarbetare har rapporteringsskyldighet enligt gällande lagstiftning. Avvikelser följs upp för att identifiera avsteg från det vi lovat kund, för att upptäcka fel utifrån fastställda rutiner samt övriga avvikelser från uppsatta mål och krav. Vi registrerar dessa avvikelser för att förebygga upprepning och minska riskerna. Varje avvikelse ska följas upp, sammanställas och analyseras av ansvariga i verksamheten. Uppföljning av lämnade rapporter och avvikelser är en del av det ständiga förbättringsarbetet som dokumenteras i Q-maxit. Händelser som har medfört eller kunnat medföra missförhållande alternativt vårdskada rapporteras, utreds och anmäls i förekommande fall enligt styrdokument i ledningssystemet. Synpunkter och klagomål Vi tar emot synpunkter och klagomål från kunder, närstående, uppdragsgivare, medarbetare och övriga intressenter. Boende och närstående får information om hur de ska gå tillväga för att lämna synpunkter och klagomål. Vardaga tar alltid sådana på allvar och kontaktar

6 6 (5) berörda snarast efter att vi fått en synpunkt. Synpunkter och klagomål är en viktig del i vårt kontinuerliga förbättringsarbete. Vardagas kundombudsman är en viktig funktion för att underlätta för boende och närstående att få adekvat hjälp. Genom samverkan och kontakt med Patientnämnderna erhålls också underlag för verksamheternas kvalitetsarbete. Analys, bearbetning och utvärdering av kvalitetsresultat Analys, bearbetning och utvärdering av kvalitetsresultat sker regelbundet såväl i verksamheten som övergripande i företaget. Förbättringsarbete och samverkan Vi arbetar med ständiga förbättringar genom bl.a. fokusområde, kvalitetsamtal, kvalitetsråd, måltavlor och förbättringslogg som kontinuerligt följs upp. Samverkan med uppdragsgivare, vårdgivare, myndigheter och andra intressenter är viktig och nödvändig för det ständiga utvecklingsarbetet. Vi gör ständiga förbättringar till ett naturligt arbetssätt genom att: Förebygga att kvalitetsbrister uppstår Öppet och transparent rapportera och följa upp händelser och incidenter IT-stöd som underlättar systematiskt kvalitetsarbete Arbeta strukturerat med systematiskt kvalitetsarbete och ständiga förbättringar Forum för delaktighet, reflektion och åtgärdshantering Forum för delaktighet, nytänkande och metodutveckling Bjuder in till boende- och närståenderåd regelbundet där vi fångar upp idéer och synpunkter för fortsatt utveckling. Vi skapar en bra plattform för dialog med våra uppdragsgivare genom: Tydlighet i samverkan med våra uppdragsgivare Öppet och transparent informera och kommunicera med våra uppdragsgivare hur kvalitetsarbetet utvecklas Fortlöpande genom ledningssystemet uppfylla uppdragsgivarens krav och önskemål om t.ex. redovisning av nyckeltal 1.3 Verksamhetens arbete med den nationella värdegrunden och/eller värdighetsgarantier Om verksamhetens dokumenterade arbetssätt för den nationella värdegrunden och/eller värdighetsgarantier (Den nationella värdegrunden är den del av Socialtjänstlagen som inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande). 1.3 Värdegrund och värderingar Vardaga har tagit fram en gemensam värdegrund utifrån Socialstyrelsens nationella värdegrund för äldreomsorg. Vi utgår från det salutogena förhållningssättet och arbetar utifrån vår värdegrund. Värdegrunden genomsyras av ett bemötande och delaktighet som sprider trygghet och skapar kvalitet i alla led. Vardaga har en värdegrundsorganisation som säkerställer att arbetssättet med värdegrunden implementeras och fortlever på äldreboendet.

7 7 (5) 1.4 Lex Maria och Lex Sarah Om statistik kring Lex Maria och Lex Sarah (vardagliga namn för anmälningsskyldighet) samt beslut från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 1.4 Se statistik från vårt kvalitetsbokslut från års- och kvartalsbokslut på 2. Nationella krav Det finns krav som riktar sig till verksamheter som driver särskilda boenden inom äldreomsorg, exempelvis kring mat, måltider och förebyggande av och behandling vid undernäring. Här kan du läsa om hur några viktiga utvalda krav uppfylls. 2.1 Delaktighet i framtagandet av genomförandeplan Om hur verksamheten arbetar med genomförandeplaner. Planerna är en tydlig angivelse av vad verksamheten och den äldre har kommit överens om gällande behovet av stöd till den äldre. Här anges även andelen av de äldre som har varit med och tagit fram sin genomförandeplan. 2.1 Överenskommelsen genomförandeplanen Kontaktmannen har som uppgift att upprätta en social dokumentation. Den sociala dokumentationen består av: genomförandeplan social journal Genomförandeplanen ska vara upprättad inom 14 dagar på särskilt boende och kortare tid när det gäller annan boendeform, till exempel korttidsboende. Den utgör en överenskommelse mellan den boende och kontaktmannen som utgår från biståndsbeslut, omsorgsbehov och individuella önskemål. Genomförandeplanen godkänns av den enskilde eller av närstående. Det ska framgå i dokumentationen hur den boende har varit delaktig i framtagandet av genomförandeplanen. Det ska också finnas en dokumenterad överenskommelse med berörda om när uppföljning sker. Dokumentationen uppdateras löpande och genomförandeplanen uppdateras vid varje förändring, dock minst var sjätte månad. Andel äldre som deltagit vid upprättandet av sin genomförandeplan är enligt socialstyrelsens enhetsundersökning 94,1%. 2.2 Mat och måltider Om hur verksamheten arbetar med mat och måltider. 2.2 Vardagas måltidskoncept

8 8 (5) Vårt koncept utgår från de fem FAMM-faktorerna produkten, rummet, mötet, stämningen och styrsystemet. Vårt årshjul stödjer cheferna i arbetet med konceptet. Vi följer Livsmedelsverkets råd Bra mat i äldreomsorgen. De boende är delaktiga i att utveckla menyerna, som skiljer sig lite beroende på vilken matkultur som finns på ett specifikt äldreboende eller i en viss del av landet. Måltiden är en viktig del av dagen och det är av stor vikt att miljön är funktionell och inbjudande. Vi lägger stor vikt vid att det ska vara trivsamt, rent och hemlikt runt våra matbord. Vi skapar en varm och ombonad miljö med möbler och arrangemang som de boende känner igen. Dukning anpassas till de individuella behoven. Vid helg och högtider dukar vi extra vackert och ändamålsenligt, för att skilja mellan vardag och helg/högtid. Vi anpassar porslin och tillbehör för att den boende enklare ska kunna äta. Central och lokal måltidsorganisation I vår måltidsorganisation har vi en köksmästare och en måltidsutvecklare (kostekonom) för mat och måltider anställda på heltid. Deras uppdrag består bland annat av att utbilda och handleda våra medarbetare i matens betydelse för äldre, näringslära och matlagning. De ansvarar även för att egenkontrollen är anpassad efter verksamheten och gör uppföljningar för att kontrollera att krav och riktlinjer enligt livsmedelslagen följs. Dietist Vardaga har en dietist för nutritionsfrågor. Dietisten har kvalitetssäkrat vår kostpärm. Hon håller under året nutritionsutbildningar. Tillsammans med måltidsutvecklaren (kostekonomen) stödjer dietisten våra boenden i planering av kost och näringsberäkningar. 3. Nationella riktlinjer Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer som riktar sig till verksamheter inom vård och omsorg. Riktlinjerna ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som verksamheterna bör använda vid ett visst tillstånd. Målet är att skapa en jämlik vård och omsorg av god kvalitet över hela landet. Här kan du läsa om verksamhetens arbetssätt för att följa de nationella riktlinjerna. 3.1 Palliativ vård Riktlinjerna för god palliativ vård i livets slutskede innehåller bland annat rekommendationer kring samordning, kommunikation och smärtskattning. Här beskrivs hur riktlinjerna följs för palliativ vård. 3.1 Vardagas arbetssätt och metoder kring vården och omsorgen i livets sista tid bygger på Världshälsoorganisationens definition av palliativ vård. De är utarbetade med utgångspunkt i Nationellt vårdprogram för palliativ vård, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede och annan forskning på området. Våra koncept och styrdokument

9 9 (5) innehåller krav och praktiska råd till personalen. Där är det tydligt beskrivet hur samverkan, kommunikation och smärtskattning ska genomföras. Vardagas boenden är anslutna till svenska palliativregistret och omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att dödsfallen registreras i palliativa registret. Teamet runt den boende arbetar tillsammans för att den boende ska ha en den bästa sista tiden. Efter den enskildes död ska vårdteamet i samarbete med läkarorganisationen utvärdera vården till den enskilde genom att diskutera graden av måluppfyllelse av det som fastställts i omvårdnadsplanen. Utvärderingen ökar kunskapen om hur vi ska utveckla verksamheten. Ett ständigt utvecklingsarbete pågår för att den sista tiden ska bli så bra som möjligt, både för den boende och de närstående som finns i närheten. 3.2 Demenssjukdom För vård och omsorg vid demenssjukdom finns bland annat rekommendationer om diagnostik, läkemedel och stöd till anhöriga. Här beskrivs hur riktlinjerna följs för demenssjukdom 3.2 Vardagas Demensakademi består av experter inom demensområdet. De arbetar större delen av sin tid ute på boendena med konsultation, utbildning och handledning till både medarbetare och närstående. Målet med Demensakademins arbete är att stärka och höja kompetensen på våra boenden inom demensområdet. Syftet med Demensakademins arbete är att samla kompetens inom demensområdet, hålla alla à jour med forskning och evidensbaserade metoder samt att leda utvecklingen av demensvården. Vårt demenskoncept har utvecklats och skräddarsytts utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer, vår värdegrund och våra värderingar. De boenden där konceptet har genomförts blir certifierade och anslutna till akademin. Medarbetare och chefer blir diplomerade. Resultatet följs upp och analyseras av demensakademins expertgrupp. 4. Nationella enkäter Nationella brukarundersökningen är en enkätundersökning som genomförs inom äldreomsorgen varje år, i hela Sverige. Från resultaten kan allmänheten få information om de äldres upplevelser av vården och omsorgen. Resultat från Nationella brukarundersökningen sammanställs för merparten av alla äldreboenden i Sverige, men inte för alla. Om verksamheten inte har fått några resultat från Nationella brukarundersökningen presenteras resultat från en egen enkätundersökning. 4.1 Verksamhetens resultat i nationella brukarundersökningen Här visas resultat från den senaste nationella brukarundersökningen. Resultaten anges mellan 0-100, ju högre siffra desto bättre. Nedan presenteras de äldres svar på ett antal viktiga och relevanta frågor. Undersökningen genomförs likadant i hela Sverige, därför kan alla särskilda boende för äldreomsorg jämföras med varandra.

10 10 (5) De resultat som presenteras nedan gäller för följande frågor: Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende? Upplever du att måltiderna på ditt äldreboende är en trevlig stund på dagen? Resultat i Nationella Brukarundersökningen 2016: Nedanstående är ett samlat resultat för ca 80 äldreboenden i Vardaga. 4.2 Verksamheten använder nationella brukarundersökningen för att följa upp och utveckla vården Att ta tillvara på de äldres erfarenheter och synpunkter på vården och omsorgen är viktigt för utvecklings- och förbättringsarbetet. Här beskrivs hur resultaten från den senaste brukarundersökningen används i verksamheten. 4.2 Förbättringsarbete utifrån brukarundersökningens resultat Vardagas alla verksamheter arbetar strukturerat med resultatet. Resultatet presenteras för boende och närstående och förbättringsförslag tas tillvara. Utifrån resultat och förbättringsförslag upprättar verksamheten handlingsplaner som man arbetar efter och följer upp. 4.3 Använder verksamheten egna enkätundersökningar för att följa upp och utveckla vården? 4.3 Ja X Nej

11 11 (5) 4.4 Resultat av egna enkätundersökningar (Om "Ja" på fråga 4.3) Om resultat från verksamhetens egna enkäter och hur de äldres synpunkter tas tillvara och vilka förbättringsområden som finns. 4.4 Vardaga använder enbart Socialstyrelsens Nationella Brukarundersökning Kontaktperson: Gunilla Österlund Datum: Webbplats där kvalitetsdeklarationen publiceras: