Bollsportens roll i ämnet idrott och hälsa

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Idrottsvetenskap Examensarbete 15 högskolepoäng Bollsportens roll i ämnet idrott och hälsa The role of Ball sports in physical education Therese Persson Johan Strandqvist Lärarexamen 270hp Idrott och fysisk bildning Examinator: Bo Carlsson Handledare: Torbjörn Andersson

2

3 Abstract The purpose of the study was to increase the knowledge about the ball sports role in physical education and study its connection to the school grades.the data was collected in form of a question survey which was aimed to pupils in class 9. The investigation was made on three schools in three different municipalities. Two classes on each school participated in the investigation. The total number of pupils that participated was 127, 56 percent boys and 44 percent girls. Our result in the study showed that 35,4 percent of the pupils were active in a ball sportsclub. The result also showed a difference in grades between the pupils that were active in a ball sportsclub and those that was not active. 6,1 percent of the pupils that was not active in a ball sportsclub did not live up to the standards to pass physical education while the same number in the group that were active in a ball sportsclub was zero percent. 30 percent of the pupils that were not active in a ball sportsclub considered that they had disadvantage in physical education of not being active in a ball sportsclub. The result also showed that 43 of 45 pupils that were active in a ball spotsclub considered that they had benefits in physical education from being active in a ball sportsclub. 77,8 percent of the pupils that were active in a ball sportsclub was boys. 51,7 percent of the girls and 81,7 percent boys reached the two highest grades. Keywords: ball sportsclub, physical education, grades

4 Abstrakt Syfte Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om bollsporternas roll i idrottsundervisningen och studera dess relation till skolbetygen. Metod Datainsamlingen gjordes i form av en enkätundersökning som riktade sig elever i årskurs 9. Undersökningen genomfördes på tre skolor i tre olika kommuner. På varje skola deltog två klasser. Totalt medverkade 127 elever i årskurs 9, varav cirka 56 procent av deltagarna i studien var pojkar och cirka 44 procent var flickor. Resultat Resultaten visade att 35,4 procent av eleverna var aktiva i minst en bollsportsförening och 64,6 procent var inte aktiva i en bollsportsförening. En skillnad i betyg kunde ses mellan de elever som var aktiva inom en bollsportsförening jämfört med dem som inte var det. 6,1 procent av de elever som inte var aktiva inom en bollsportsförening uppnådde inte målen för betyget godkänt medan samma siffra inom gruppen av de som var aktiva inom en bollsportsförening var noll procent. Vidare framkom även att en större andel av de som var aktiva inom en bollsportsförening nådde de högre betygen, väl godkänt och mycket väl godkänt. Nyckelord: bollsportförening, idrott och hälsa, betyg

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Syfte Frågeställningar Egna definitioner Bollsporter Övriga lekar 3 2. METOD Val av metod Urval Tillvägagångssätt Dataanalys Tillförlitlighetsaspekter Etik och moral 8 3. TEORIDEL Pierre Bourdieus teori Kapital Sociala Fält Habitus Lpo 94 i förhållande till lektionsinnehåll Lpo Lektionsinnehåll Lektionsinnehåll i förhållande till Lpo 94 15

6 3.4 Skillnader och likheter mellan föreningsidrotten och skolidrotten Skillnader Likheter Konsekvenser De populäraste idrotterna RESULTAT DISKUSSION OCH SLUTSATS Vidare forskning REFERENSLISTA 37

7 1. Inledning I skolverkets nationella utvärdering av ämnet idrott och hälsa från 2003 skickades en enkät ut till 200 ämnesansvariga lärare för ämnet idrott och hälsa i grundskolan och 100 ämnesansvariga lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. På frågan om vilken typ av aktivitet som var vanligast på deras lektioner fick lärarna rangordna de tre vanligaste aktiviteterna. Den vanligaste aktiviteten var olika bollaktiviteter, den andra vanligaste aktiviteten var lekar och den tredje vanligaste var träning och motion (Skolverket, 2005). Larsson och Redelius skriver också att idrottslektionerna bland de äldre åldrarna i skolan är kraftigt dominerade av bollspel som t.ex. fotboll, innebandy och basket. 1/3 av idrottslektionerna upptas av olika former av bollspel (Larsson & Redelius, 2008). Genom att studera läroplanen för idrott och hälsa och tidigare forskning om vilka aktiviteter som är vanligast förekommande på idrottslektionerna kommer vi att presentera hur läroplanen följs och vilka elever som gynnas av den undervisningen som bedrivs. Då vi har en bakgrund inom olika former av bollspel och att vi under skolgången kände att vi hade nytta av det här i idrottsundervisningen, vill vi med vårt examensarbete undersöka bollsporternas roll och hur det kan komma sig att bollsporter har fått en sådan dominerande roll i idrottsundervisningen i skolan. Vidare ville vi se om där finns ett samband mellan att vara aktiv inom en bollspelsförening och högre betyg i ämnet idrott och hälsa. Våra egna erfarenheter var som sagt att vi själv hade en fördel av att vara aktiva inom olika former av bollsportsföreningar men vi ville med vår studie också se om ungdomar som idag är aktiva inom en bollsportsförening anser att de har några fördelar av det i undervisningen. De här eventuella fördelar som man har genom att vara aktiv inom en bollsportsförening kan då möjligtvis vara en av förklaringarna till att idrott och hälsa är det enda ämne där pojkar har högre betyg än flickor i årskurs nio (Skolverket, 2005) då en större andel pojkar är aktiva inom någon form av bollsportsförening (Riksidrottsförbundet, 2000). Många elever uppfattar ämnet idrott och hälsa som ett ämne där det gäller att prestera. Elever (både flickor och pojkar) som har stor erfarenhet av föreningsidrotten har inga problem med det här då de känner sig duktiga och blir positivt bekräftade (Redelius, 2004). Frågan vi ville 2

8 ha svar på är om de som inte är aktiva inom en bollsportsförening eller som är aktiv inom en annan form av föreningslivet uppfattade det som en nackdel i idrottsundervisningen. 1.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa bollsporternas roll i idrottsundervisningen och studera dess relation till skolbetygen. 1.2 Frågeställningar Kan skillnader ses i betyget mellan de elever som är aktiva inom en bollsport jämfört med dem som inte är det? Finns det skillnader mellan könen när det gäller val av vilken idrottsförening eleverna är aktiva i och betyget i idrott och hälsa? Anser de elever som inte är aktiva inom bollsportsföreningar att de har nackdelar av det i idrottsundervisningen? Anser de elever som är aktiva inom bollsportsföreningar att de har fördelar av det i idrottsundervisningen? 1.3 Egna definitioner Bollsporter Med bollsporter menar vi alla sporter där boll används på ett eller annat sätt, förslagsvis fotboll, handboll, innebandy, ishockey, volleyboll, rugby, amerikanskfotboll, basket, tennis och badminton Övriga lekar Med övriga lekar menas lekar där ingen boll ingår. 3

9 2. Metod I detta kapitel presenteras och diskuteras valet av metod utifrån relevant litteratur. Vidare redogörs hur urval har valts samt hur tillvägagångssättet har sett ut. Dessutom har begreppen reliabilitet och validitet behandlats. 2.1 Val av metod Valet av vilken metod som är lämpligast att använda sig av styrs utifrån studiens syfte. I vårt fall är frågeställningarna av den karaktär att vi vill få svar på bland annat hur ofta, hur många och hur vanligt och då är en kvantitativ metod att föredra (Trost, 2005). Hade intresset i vår studie däremot legat i att försöka förstå människors sätt att resonera respektive reagera, eller att särskilja eller urskilja varierande handlingsmönster hade en kvalitativ metod varit rimlig. Undersökningen ska göras i form av en gruppenkät och rikta sig till elever i Malmöområdet som går i årskurs 9 (se bilaga 1). Trost (2007) menar att gruppenkäter är relativt vanligt förekommande i skolor och i andra sammanhang då flera är samlade och på så sätt lätt kan nås med ett frågeformulär. En anledning till att vi valt att använda enkäter som metod är att vi vill nå ut till så många elever som möjligt. Om en kvalitativ metod hade använts hade insamlingen av material och bearbetningen av svar krävt mer tid än vad en enkätundersökning gör. Trost (2007) skriver att en enkätundersökning är en metod som kräver minst tid i förhållande till hur många svar som fås, och desto större urval ju större är sannolikheten att de svar som kommer fram är representativt för populationen. Vi kommer att rikta oss till cirka 130 elever. Ett större urval hade givetvis varit att föredra och önska men på grund av tidsramen för studien har vi gjort bedömningen att tiden inte räckt till för att göra undersökningen på fler elever då bearbetningen av materialet hade varit för tidskrävande. Det finns för- och nackdelar med både kvantitativ och kvalitativ metod. En nackdel med enkätundersökning är att det inte är lätt att ange de rätta eller rimliga svarsalternativen, vilket kan leda till att viktig information går förlorad. När en enkät utformas är det viktigt att vara konsekvent i språkbruket, t.ex. att hela tiden använda antingen du eller ni, numrera frågorna 4

10 samt att använda samma stilsort (Trost, 2007). I enkätundersökningen, som består av 17 frågor, har vi valt att endast använda oss av två öppna frågor. 2.2 Urval Enkätundersökningen riktade sig elever som gick i årskurs 9. Valet att genomföra undersökningen i årskurs 9 är att vår utbildning riktar sig mot grundskolans senare år och gymnasiet. Undersökningen genomfördes på tre skolor i tre olika kommuner. På varje skola deltog två klasser. Skolorna är placerade i Vellinge kommun, Skurups kommun och i stadsdelen Hyllie i Malmö kommun. Valet av skolor gjordes med tanke på en viss geografisk spridning skulle finnas då utbudet av bollsportsföreningar antogs se olika ut i de tre regionerna. Samtidigt skulle det finnas möjlighet att åka ut till skolorna och vara närvarande för att presentera studien och eventuellt svara på frågor. En annan aspekt som togs i åtanke var att medelinkomsten i de två kommunerna och stadsdelen låg i olika nivåer och vi ville se om detta kunde påverka antalet aktiva inom bollsportsföreningar. Medelinkomsten i Vellinge kommun är kronor, i Skurups kommun ligger siffran på (statistiska centralbyrån, 2009) medan den i Hyllie stadsdel är (Malmö Stad, 2002). I tabell 1 presenteras antalet deltagare i undersökningsgruppen fördelat på de tre regionerna och kön. Totalt medverkade 127 elever i årskurs 9, varav cirka 56 procent av deltagarna i studien var pojkar och cirka 44 procent var flickor. Bortfallet var 14 stycken då eleverna inte var närvarande vid utdelningen av enkäten. Stukát (2005) skriver att bortfall förekommer bland de flesta undersökningarna och frågan är var gränsen går för hur stort bortfallet får vara för att 5

11 resultatet fortfarande ska vara tillförlitligt. I vårt fall var de eleverna som räknas som bortfall inte informerade och medvetna om att undersökningen skulle ske. För att identifiera den grupp som skulle komma att ingå i undersökningen blev det naturligt att vända sig till skolor som vi har eller tidigare haft kontakt med. Valet av försökspersoner på skolorna skedde genom bekvämlighetsval, som enligt Trost (2005) är en vanlig och praktisk metod att använda sig av när ett strategiskt urval ska fås. I vårt fall innebar det att vi valde två klasser på varje skola. Ju större urvalet är desto större är sannolikheten för att det ska vara representativt för populationen (Trost, 2007). Ett större urval hade givetvis varit att önska men på grund av tidsramen har vi gjort bedömningen att tiden inte hade räckt till att göra undersökningen på fler elever då bearbetningen av materialet hade varit för tidskrävande. Datainsamling i form av enkät genomfördes under några dagar i november Tillvägagångssätt Första steget i undersökningen var att utforma en enkät. Enkäten utformades efter att vi läst in oss på ämnet samt tagit till oss Trost (2007) råd om hur en enkät ska utformas. Enkäten fastställdes efter att en pilotstudie var genomförd. Pilotstudien gjordes av 10 elever i årskurs 9 och resultatet blev att två frågor formulerades om för att de inte skulle misstolkas. Totalt innehöll enkäten 18 frågor (se bilaga 1). De första fyra frågorna skulle samtliga elever fylla i, medan frågorna fem till elva riktade sig till elever som var aktiva i en bollsportsförening och frågorna tolv till arton riktade sig till elever som inte är aktiva i en bollsportsförening. När enkäten var konstruerad togs en kontakt med rektorer och lärare på respektive skola för att informera om enkäten och dess syfte samt för att bestämma tid för utdelning av enkäten. Undersökningen gjordes i form av en gruppenkät vilket innebar att undersökningen gjordes i klassrummet där samtliga elever var samlade. Eleverna i undersökningsgruppen fick fylla i 6

12 enkäten på lektionstid och eftersom enkätfrågorna var enkla och krävde korta svar tog det cirka fem minuter för eleverna att fylla i den. För att presentera studien, ge korta instruktioner om hur enkäten skulle fyllas i för att underlätta det för eleverna samt för att finnas till hjälp om eleverna skulle ha några frågor angående enkäten var vi närvarande vid utdelningen. Det fanns dock även en kort presentation om vad studien skulle handla om i inledningen av enkäten (se bilaga 1). 2.4 Dataanalys När samtliga enkäter var insamlade bearbetades materialet i statistikprogrammet SPSS. Resultaten av undersökningen presenteras i både procent och frekvens, där tabeller och diagram används för att ytterligare göra resultaten synliga och lättöverskådliga. Tabellerna och diagram har valts utifrån vad som är tydligast för läsaren. Eliasson (2006) menar att det material som inhämtas med hjälp av kvantitativa metoder kan på ett bra sätt presenteras i diagram och tabeller. I SPSS användes sedan Pearson Chi-Square Test för att statistiskt säkerställa om det fanns en signifikans i sambandet/skillnaden mellan variablerna. Ett p-värde är en gräns på signifikansnivån, och i studien betraktas ett p-värde på mindre än 0.05 som signifikant. 2.5 Tillförlitlighetsaspekter Reliabilitet eller tillförlitlighet är att mätningen är stabil och inte utsätts för exempelvis slumpinflytelse, alla undersökningsdeltagare ska svara på samma sätt och situationen ska vara likadan för alla. Ju högre reliabilitet desto mer tillförlitlig är studien (Trost, 2007). Med validitet eller giltighet menas att instrumentet eller frågan verkligen mäter det som den är avsedd att mäta. En hög reliabilitet är en nödvändighet för validitet, det vill säga är reliabiliteten låg kan undersökningen heller inte säkert mäta det som ska mätas. Däremot kan reliabiliteten vara hög även om validiteten är låg, alltså kan man tillförlitligt mäta något annat än vad som anses mätas. Begreppen reliabilitet och validitet hör hemma i t.ex. 7

13 laboratorieexperiment och stora enkät- eller intervjuundersökningar, det vill säga i kvantitativa studier (Trost, 2007) För att minska risken för eventuella missförstånd gjordes en pilotstudie. Enkäten utformades även efter Trost (2007) rekommendationer om att t.ex. vara konsekventa i språkbruket, använda genomgående du, numrera frågorna och använda samma stilsort. För att validiteten ska vara hög formulerades frågorna utifrån frågeställningarna samt inspirerades från relevant forskning och litteratur. Enkäten är även standardiserad, det vill säga att den ser likadan ut för alla. För att svarsfrekvensen skulle vara hög och missförstånden skulle vara få valde vi, som jag tidigare skrev, att vara närvarande vid enkätundersökningen. Validitet kan möjligtvis ifrågasättas då urvalet kan anses vara för litet för att ha en hög reliabilitet. Genom att utgå från de etiska riktlinjerna minimeras risken att reliabiliteten skall avvika. Vår studie ger en bild hur det ser ut på de olika undersökta skolorna, men det är viktigt att poängtera att urvalet inte är representativ för en större population än den undersökta. 2.6 Etik och moral I studien har hänsyn tagits till de forskningsetiska principerna inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Det grundläggande individskyddskravet kan delas in i fyra kategorier, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2009). När enkätundersökningen genomfördes informerades undersökningsdeltagarna om deras uppgift och vad det är för villkor som gäller för deras deltagande. Vidare upplystes deltagarna om att det var frivilligt att delta, att de när som helst kan välja att avbryta undersökningen utan några negativa följder samt att den data som samlas in inte kommer användas i någon annan forskning. Undersökningens syfte presenterades för elever, lärare och rektorer. När en enkätundersökning görs är det viktigt att utomstående inte kan identifiera vilka personer det är som har deltagit i undersökningen. I vissa fall, då deltagarna är under 15 år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär, kan det krävas att vårdnadshavare ger sitt 8

14 samtycke (Vetenskapsrådet, 2009). Då denna undersökning inte är av etisk känslig karaktär inhämtades tillstånd för att genomföra enkätundersökningen hos rektorerna. 9

15 3. Teoridel I teoridelen kommer sociologen Pierre Bourdieus tre nyckelbegrepp kapital, sociala fält och habitus att presenteras. Vårt examensarbete kommer att genomsyras och analyseras utifrån de här tre begreppen. Dessutom presenteras Lpo 94 i förhållande till lektionsinnehåll. Därefter beskrivs skillnader och likheter mellan föreningsidrotten och skolidrotten samt de populäraste idrotterna. 3.1 Pierre Bourdieus teori Kapital Ett av Bourdieus nyckelbegrepp är kapital vilket innefattar värden, tillgångar eller resurser. De här kan vara antingen av symbolisk art eller av ekonomisk art. Det är främst symboliskt kapital som har intresserat Bourdieu. Symboliskt kapital är det mest grundläggande och allmänna kapitalet. Symboliskt kapital innebär att det känns igen som något värdefullt, som en tillgång, alternativt som en resurs inom sociala grupper. Symboliskt värde är ett relationellt begrepp dvs. inom en viss grupp kan t.ex. en akademisk titel fungera som symboliskt kapital inom en viss marknad men för att titeln skall få ett värde krävs det att det finns en marknad som uppfattar titeln som värdefull (Broady, 1990) Sociala Fält Ett annat av Bourdieus begrepp är fält. Ett socialt fält är en grupp människor och institutioner som strider om något som de har gemensamt. Enligt Bourdieu kan inte alla sociala sammanhang räknas som ett socialt fält. För att det skall räknas som ett socialt fält krävs det att det finns specialiserade agenter, institutioner, ett symboliskt kapital som ligger till grund för trosföreställningen som finns inom fältet (Broady, 1990). Bourdieu menar att idrotten kan ses som ett eget fält. Bourdieu grundar det på att idrotten är tillräckligt skiljt från samhället och utgör på så sätt ett eget fält. Olika intressegrupper som räknas som agenter med olika positioner finns också inom idrottsfältet (Bourdieu, 1997). 10

16 Sociala fält kan överlappa varandra och fält som är tillräckligt stora kan inrymma delfält (Broady, 1990). När man undersöker ett fält t.ex. idrotten bör man följa en del riktlinjer. De viktiga agenterna och positionerna inom fältet bör identifieras. De viktiga positionerna och på vilket sätt de dominerar fältet bör kartläggas samt vilka resurser som finns inom det specifika fältet. Slutligen bör det specifika fältet ställas i relation till andra närliggande fält (Broady, 1990) Habitus Habitusbegreppet innebär människors sätt att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen och beror på t.ex. vilka sociala erfarenheter som finns. Detta leder till att den sociala världen återskapas eller ibland förändras habitus då den sociala världen inte överensstämmer med människors habitus. Kapital har ett nära samband med habitus. Utifrån kapital skapas habitus. Habitus kan dock inte alltid räknas som kapital då varje människa automatiskt är utrustad med habitus. En del habitus värderas dock högre än andras, värdet av habitus kan också skifta från grupp till grupp dvs. varje människa har ett habitus men det är marknaden som avgör om ens habitus kan användas som kapital (Broady, 1990). Inom idrottens fält ryms det en mängd olika habitus. De olika habitus som befinner sig inom fältet i form av olika människor medför att förväntningar ser olika ut (Bourdieu, 1997). Kapitalet och habitus kan vara olika värderade och starka hos olika individer. De med högt värderat kapital och starkt habitus får det lättare att påverka förhållanden på fältet än för de som har lågt värderat kapital och svagt habitus (Broady, 1990). Utifrån de här tre begreppen kommer de fyra frågorna i frågeställningen att diskuteras och analyseras. Första frågan i frågeställningen är kan skillnader ses i betyget mellan de elever som är aktiva inom en bollsport jämfört med dem som inte är det? Genom en litteraturstudie och resultat från den egna enkätundersökningen kommer frågan att besvaras genom att se om de elever som är aktiva inom en bollsportsförening har en fördel av sitt habitus och det kapitalet som de har fått genom att vara aktiva inom en bollsportsförening. Andra frågan i frågeställningen är finns det skillnader mellan könen när det gäller val vilken idrottsförening eleverna är aktiva i och betyget i idrott och hälsa? Genom att studerar flickors respektive pojkars aktivitet inom föreningslivet och jämföra deras betyg i idrott och hälsa kommer en 11

17 diskussion och analys om pojkar och flickors habitus samt kapital att göras. Detta för att se om där finns någon koppling mellan habitus och kapital och att pojkar har högre betyg i idrott och hälsa. De två sista frågorna i frågeställningen, anser de elever som inte är aktiva inom bollsportsföreningar att de har nackdelar av det i idrottsundervisningen och anser de elever som är aktiva inom bollsportsföreningar att de har fördelar av det i idrottsundervisningen, kommer att diskuteras och analyseras utifrån de olika elevernas habitus samt kapital för att se om de själv anser att de gynnas eller missgynnas ut av deras eget habitus och kapital i idrottsundervisningen. 12

18 3.2 Lpo 94 i förhållande till lektionsinnehåll Lpo 94 Skolämnet idrott och hälsas fokus och innehåll har under de senaste 100 åren förändrats. Förändringarna kan följas bland annat genom ändringen av ämnets namn. Ämnet hette gymnastik fram till 1919, därefter gymnastik med lek och idrott för att sedan återgå till gymnastik I 1980 års läroplan blev det idrott och genom ändringar i 1994 års läroplan heter ämnet idag idrott och hälsa (Skolutveckling, 2007). Lpo 94, läroplan för det obligatoriska skolväsendet, har medfört en breddning av ämnet idrott och hälsa mot ett tydligare hälsoperspektiv. Att utveckla allsidig rörelseaktivitet är en väsentlig del av ämnet, men idag ska även förståelse för vad som händer i kroppen under vila och fysisk aktivitet förmedlas. Att kunna koppla praktiken till teoretiska kunskaper och medvetenhet om den egna kroppen är en förutsättning för hälsa och välbefinnande. Idrott och hälsa är idag lika mycket ett kunskapsämne som ett färdighetsämne (Annerstedt, Dieserud & Elvestad, 2004). Sandahl (2004) menar att de tre kunskapsmomenten i Lpo 94 är (1) rörelse, rytm och dans (2) natur och friluftsliv samt (3) livsstil, livsmiljö och hälsa. I Kursplanen i Idrott och hälsa står det att eleverna i årskurs 9 ska ha ska ha uppnått följande mål: Eleven skall förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa och kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i vardagliga sammanhang, kunna delta i lek, dans, idrott och andra aktiviteter och kunna utföra lämpliga rörelseuppgifter, kunna forma och genomföra aktiviteter för egen motion, kunna orientera sig i okända marker genom att använda olika hjälpmedel samt kunna planera och genomföra vistelse i naturen under olika årstider, kunna hantera nödsituationer i och vid vatten, ha kunskaper i livräddande första hjälp, ha kunskaper i vanliga rörelseaktiviteter och hur de kan bedrivas på ett säkert sätt (Skolverket, 2000) 13

19 Idrottsämnet ska alltså rymma en mängd aktiviteter och kunskapsområden samtidigt som fler än någonsin är passiva på fritiden, ändå har eleverna betydligt färre idrottslektioner än förr. Vid sekelskiftet (1900) hade eleverna gymnastik sex dagar i veckan (Johansson & Widlund, 1999), medan de idag har 90 minuter per vecka som de flesta skolor delar upp på två tillfällen (Larsson, 2002). För några år sedan gjordes en europeisk jämförelse av utrymmet för idrottsämnet i skolan. Då låg Sverige näst sist i statistiken (Riksidrottsförbundet, 2004) Lektionsinnehåll I skolverkets nationella utvärdering av ämnet idrott och hälsa från 2003 skickades en enkät ut till 200 ämnesansvariga lärare för ämnet idrott och hälsa i grundskolan och 100 ämnesansvariga lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Svarsfrekvensen var 75 procent. Av de tillfrågade var det ca 80 procent som hade en lärarutbildning lika många hade läst idrott i sin utbildning (Skolverket, 2005) På frågan om vilken typ av aktivitet som var vanligast på deras lektioner fick lärarna rangordna de tre vanligaste aktiviteterna. Den vanligaste aktiviteten var olika bollaktiviteter, den andra vanligaste aktiviteten var lekar och den tredje vanligaste var träning och motion (Skolverket, 2005). Idrottslektioner för de äldre åldrarna i skolan är kraftigt dominerad av bollspel som t.ex. fotboll, innebandy och basket. 1/3 av lektionerna upptas av olika former av bollspel (Larsson & Redelius, 2008). Vilka aktiviteter som var viktigaste enligt lärarna skiljde sig dock från vilka aktiviteter som var vanligaste förekommande på deras lektioner. Lärarna ansåg att den viktigaste aktiviteten var samarbetsövningar följt av lekar och den tredje viktigaste aktiviteten var träning och motion. Olika bollaktiviteter ansågs bara vara den fjärde viktigaste aktiviteten. Olika lärare kan dock ge samma företeelse olika namn och olika företeelser samma namn vilket innebär att en bollaktivitet kan t.ex. vara utformad som en samarbetsövning eller lek (Skolverket, 2005). 14

20 3.3 Lektionsinnehåll i förhållande till Lpo 94 Sandahl (2004) skriver att det är uppenbart att läro- och kursplaner inte har haft någon direkt inverkan på de aktiviteter som genomfördes under lektionerna medan riksidrottsförbundet har en stor inverkan på undervisningen. Riksidrottsförbundets stora inflytande kan förklaras med att tre av fyra idrottslärare under talet hade en bakgrund inom idrottsrörelsen. Idrottslärarens bakgrund har fått som innebörd att de populäraste föreningsidrotterna har utgjort och utgör stora delar av idrottsundervisningen. Sandahl (2004) skriver att under en idrottslektion finns fyra aktörer. En av aktörerna är idrottsläraren som i många fall har en bakgrund inom idrottsrörelsen, vilket bör innebära att läraren har en positiv bild av idrott och framförallt den idrott som läraren själv har utövat. Sandal definierar också tre olika elevgrupper som aktörer. De som är aktiva inom idrottsrörelsen på fritiden och har en positiv bild av sin egen idrott, de elever som inte är aktiva inom idrottsrörelsen på fritiden men gillar idrott och slutligen de som är inaktiva och inte gillar idrott och skolidrotten. Sandahl menar att med största sannolikhet är det den första gruppen som ställer hårdast krav på att vissa aktiviteter skall finnas med på lektionerna och att med största sannolikhet är det den här gruppen som också kommer få störst stöd av läraren. Indirekt får det här som konsekvens att det frivilliga idrottsutövandet kommer att få stort inflytande över skolidrotten. Sandahl menar att läroplanen och materiella förutsättningar enbart fungerar som ramverk på vad som är möjligt att genomföra på idrottslektionerna medan idrottslärarna och elever har styrt undervisningen mot aktiviteter som de själva uppskattar dvs. aktiviteter som de själv utför eller utfört på fritiden. 15

21 3.4 Skillnader och likheter mellan föreningsidrotten och skolidrotten Skillnader Det finns strukturella skillnader mellan föreningsidrotten och skolidrotten. Det finns avgörande skillnader vad gäller den obligatoriska undervisningen i skola i ämnet idrott och hälsa jämfört med idrott som bedrivs på fritiden och inom en förening. Skillnaderna är att inom föreningsidrotten utgör deltagarna en homogen grupp där kön, ålder, nivå och intresse är detsamma. Inom skolan är det tvärtom dvs. gruppen är heterogen och kön, nivå och intresse kan skiljas inom gruppen. Den väsentliga skillnaden mellan en tränares arbete i en idrottsförening jämfört med en lärares uppdrag är att tränaren bedriver tävlingsförberedande träning, medan lärarens uppdrag är att genom en kompetensutvecklande undervisning ger eleverna kunskaper för livet (Annerstedt, Peitersen & Rønholt, 2001). I tabell 2 presenteras de skillnader som menar finns mellan skolämnet idrott och hälsa och idrott inom föreningslivet. 16

22 3.4.2 Likheter Teoretiska skillnader i förutsättningar för de två olika verksamheternas finns alltså, verkligheten kan dock se annorlunda ut då det t.ex. finns ett stort antal idrottslärare i skolan som saknar behörighet, det finns också ledare inom föreningsidrotten som inte arbetar ideellt och som har en tränarutbildning som ses som avancerad. En stor del av alla idrottslärare fungerar också som ideella ledare utanför sitt arbete. Influenser från föreningsidrotten finns inom skolidrotten men där finns också likheter med den verksamheten som bedrivs inom många föreningar som påminner om skolans olika arbetsformer (Peterson, 2007). Peterson konstaterar att idrotten inom skolan och barn- ungdomsidrotten har stora likheter och att när två sociala fält korsas på det sättet får det obönhörliga konsekvenser för båda fälten (Peterson, 2007) I skolverkets nationella utvärdering av ämnet idrott och hälsa från 2003 framkom det att de elever som är fysiskt aktiva på fritiden är de som trivs bäst med ämnet idrott och hälsa i skolan (Skolverket, 2005). I en studie av Meckbach och Wedman (2007) som är gjord på 45 idrottslärarstudenter vid Gymnastik- och idrottshögskolan visas det att samtliga varit elitaktiva eller deltagit och tävlat på hög nivå inom sin idrott. Enligt Ekberg (2009) ligger det nära till hands att om ett flertal av lärarna som undervisar i ämnet idrott och hälsa har varit aktiva inom elit och bredd/motionsidrotten tillsammans med att flertalet av eleverna besitter erfarenhet av föreningsidrotten så kommer den undervisning som erbjuds vara influerat av det som Peterson (2007) kallar för föreningsidrottsfältet. Det här får som konsekvens att skolämnet idrott och hälsa förmodligen främst riktar sig till de elever som är aktiva inom föreningsidrotten på fritiden (Ekberg, 2009) Konsekvenser I en studie bestående av enkätsvar från 677 elever i årskurs nio från 2001 och 40 intervjuer med elever ur årskurs åtta från 2002 framkommer det att elever som har en negativ inställning till ämnet idrott och hälsa anser sig själva inte vara speciellt aktiva på idrottslektioner och är i mindre utsträckning medlemmar i en idrottsförening än de som ställer sig positiva till ämnet (Redelius, 2004). 17

23 Många elever uppfattar ämnet idrott och hälsa som ett ämne där det gäller att prestera. Elever (både flickor och pojkar) som har stor erfarenhet av föreningsidrotten har inga problem med det här då de känner sig duktiga och blir positivt bekräftade. Däremot blir det problematiskt för de elever som inte tränar i organiserad form. De intar ofta en passiv hållning, känner sig osäkra och upplever sig själva som dåliga (Redelius, 2004). Redelius (2004) menar att ämnet idrott och hälsas popularitet kanske måste sättas på spel bland de elever som är aktiva inom föreningsidrotten för att nå den grupp av elever som inte är aktiva inom föreningsidrotten. Att våga bryta bollspelsdominansen kan vara ett sätt att möta de icke föreningsaktiva barnens behov. Redelius (2004) lyfter fram fotboll som ett exempel för att visa skillnaden mellan elever i tonåren. När eleverna är år så kan det finnas stora skillnader mellan hur fysiskt utvecklade eleverna är, mellan flickor och pojkar och inte minst mellan de som är aktiva inom en fotbollsförening och de som inte är det. En del elever har spelat och tränat fotboll flera gånger i veckan när de är och det blir tämligen självklart att de har större kunskaper inom fotboll än vad de som inte är aktiva har. Det här leder till att en del ungdomar som saknar bakgrund inom fotbollen känner sig dåliga och att ämnet idrott och hälsa gynnar de som redan är aktiva inom t.ex. fotbollen. Redelius (2004) skriver att flickor respektive pojkar inte kan ses som en grupp när det gäller om de har en positiv eller negativ inställning till ämnet idrott och hälsa. Inom de här två olika grupperna kan det finnas större variation inom könen än mellan könen. Flickor som är positivt inställda till ämnet visar upp större likheter med pojkar med en positiv inställning än med flickor som är negativt inställda. Redelius menar att bilden av att flickor är de stora förlorarna inom ämnet måste problematiseras och nyanseras mer än bara till en könsfråga, och om man ska tala om att idrotten i skolan sker på någons bekostnad så verkar det vara de elever som inte har så stor erfarenhet från föreningslivet som kommer i kläm. 18

24 3.5 De populäraste idrotterna Larsson och Redelius (2004:10-11) skriver att idrott är den populäraste organiserade fritidssysselsättningen bland barn och ungdomar i Sverige. Cirka två tredjedelar av Sveriges skolungdomar är aktiva medlemmar i idrottsföreningar och ännu fler ägnar sig åt någon form av idrott. Den organiserade idrotten engagerar stora delar av Sveriges befolkning. Det finns tre miljoner idrottsutövare fördelat på drygt föreningar (Riksidrottsförbundet, 2000). I tabell 3 presenteras de 5 populäraste föreningsidrotterna bland pojkar och flickor enligt riksidrottsförbundet (2000). De tre populäraste föreningsidrotterna bland pojkarna är fotboll, innebandy och ishockey medan det hos flickorna är fotboll, ridning och simning (se tabell 2). I Skolverket ämnesundersökning (2005) framkom att lärarna uppgav att olika aktiviteter verkar vara olika populära bland flickor och pojkar. De anser att olika bollaktiviteter verkar vara det som ger högst deltagande på lektionerna bland pojkar medan dans och aerobic är det som ger högst deltagande bland flickor. Den typ av aktivitet (bollaktiviteter) som ger högst deltagande bland pojkar är också den typ som är den vanligaste aktiviteten. Dans och aerobic som är den typ av aktivitet som ger högst deltagande bland flickor kommer först dock på sjunde plats över de aktiviteter som är vanligast förekommande på idrottslektionerna 19

25 4. Resultat I vår undersökning deltog 127 elever i årskurs 9 från tre olika grundskolor. Skolorna är placerade i Vellinge kommun, Skurups kommun och i stadsdelen Hyllie i Malmö kommun. Cirka 56 procent av deltagarna i studien var pojkar och cirka 44 procent var flickor. Tabell 4 visar hur många deltagare i undersökningen som var aktiva respektive ej aktiva i bollsportsföreningar. I undersökningen var det cirka 35 procent av eleverna som var aktiva i minst en bollsportsförening och cirka 65 procent som inte var aktiva i en bollsportsförening (se tabell 4). Tabell 5 visar hur många av deltagarna som var aktiva inom en annan förening än en bollsportsförening och hur många som inte alls var aktiva inom någon förening. 20

26 Av de som deltog i undersökningen var cirka 27 procent aktiva inom en annan form av idrottsförening än en bollsportsförening, två stycken av dem var även aktiva inom en bollsportsförening. Ungefär 39 procent av deltagarna var inte aktiva i någon form av idrottsförening ( se tabell 5). I tabell 6 presenteras undersökningsgruppens betyg i idrott och hälsa. Resultaten visade att cirka 4 procent av eleverna uppnådde ej målen i idrott och hälsa, cirka 27,5 procent fick betyget godkänt, cirka 60,5 procent fick väl godkänt och cirka 8 procent uppnådde betyget mycket väl godkänt (se tabell 6). 21

27 I figur 1 visas betygen i idrott och hälsa fördelat på de elever som är aktiva i en bollsportsförening, de som är aktiva i en annan förening och de som inte är aktiva i någon förening. Figur 1. Betyg i idrott och hälsa uppdelat om de är aktiva inom bollsportförening, annan förening eller inte aktiva i någon förening (n=127) En skillnad i betyg kunde ses mellan de elever som var aktiva inom en bollsportsförening jämfört med de som var aktiva i en annan förening och de som inte var aktiva i någon förening. 8 procent av de elever som inte var aktiva inom en bollsportsförening uppnådde inte målen för betyget godkänt medan samma siffra inom gruppen av de som var aktiva inom en bollsportsförening var noll procent. Vidare framkom att en större andel av de som var aktiva inom en bollsportsförening nådde de högre betygen, väl godkänt och mycket väl godkänt. Betyget väl godkänt och mycket väl godkänt nåddes av cirka 98 procent av de elever som var aktiva inom en bollsportsförening, i jämförelse med cirka 60 procent bland de elever som var 22

28 aktiva inom en annan förening och 48 procent bland de elever som inte var aktiva i någon förening (se figur 1). I tabell 7 presenteras deltagarnas betyg i idrott och hälsa fördelat på de tre olika regionerna. Resultaten visade även att det finns en tendens till skillnad mellan de tre undersökta skolorna i fråga om betyg. Resultaten behöver inte representera hela kommunens eller stadsdelens elever i årskurs 9 då undersökningsgruppen är för liten. I den undersökta skolan i Vellinge kommun var det cirka 85 procent som nådde betyget väl godkänt, dock var det ingen som nådde betyget mycket väl godkänt. På skolan i Hyllie stadsdel var det cirka 51 procent som nådde betyget väl godkänt och 22 procent som fick mycket väl godkänt. På skolan i Skurup var det cirka 47 procent som nådde väl godkänt och ungefär 2 procent som fick mycket väl godkänt. Skolan i Skurup hade flest elever som inte uppnådde målen för godkänt (se tabell 8). Vi har valt att jämföra kommunerna då en sammanställning av hur många som var aktiva eller inte i en bollsportsförening på de olika skolorna visade det sig att både i Vellinge kommun och Hyllie stadsdel var andelen av de elever som var med i en bollsportsförening högre än på skolan i Skurup. I Vellinge respektive Hyllie var det cirka 42 procent och 46 procent som var aktiva inom en bollsportsförening, medan siffran i Skurup var 20 procent. Det visade sig att betygen var högst i Vellinge kommun och Hyllie stadsdel samtidigt som andelen aktiva i en bollsportsförening var högst i dessa två regioner. 23

29 Figur 2 visar antalet flickor respektive pojkar som är aktiva i bollsportsföreningar, annan förening eller ingen förening alls. Figur 2. Antalet flickor och pojkar som är aktiva i bollsportsföreningar, andra föreningar och ingen förening alls (n=127) Av de flickor som deltog i undersökningen var det cirka 18 procent som var aktiva inom en bollsportförening. Samma siffra hos pojkarna var cirka 49 procent (se figur 2). Av alla deltagare i undersökningen som var aktiva inom en bollsportförening var cirka78 procent pojkar och 22 procent var flickor. Det fanns ett signifikant samband mellan deltagandet i en bollsportförening och kön (p=0,001). Pojkar är alltså i högre utsträckning aktiva i en bollsportsförening än flickor. Noterbart är att cirka 39 procent av flickorna är aktiva i någon annan förening än bollsportsförening. 24

30 Tabell 9 presenterar undersökningsgruppens betyg fördelat på kön. De två högre betygen väl godkänd och mycket väl godkänd nåddes av cirka 52 procent av flickorna i undersökningen. Av pojkarna var det cirka 82 procent som nådde de två högre betygen (se tabell 9). Det fanns ett signifikant samband mellan betyget i idrott och hälsa och om man var aktiv inom en bollsportförening. Det ska dock påpekas att det inte behöver vara representativt för hela befolkningen då vår undersökningsgrupp endast bestod av 141 elever. Resultaten visade att av de 45 eleverna som var aktiva i en bollsportsförening var det 43 som ansåg att de hade fördel på idrottslektionerna av att vara med i en bollsportsförening. Allra flest (28 stycken) ansåg att deras fördel var att de hade bättre kondition. Vidare nämndes att deras fördelar var att de hade bättre styrka, snabbhet, koordination och bollkänsla. Ett par elever ansåg att de hade fördelar tack vare att de hade bra förkunskaper i idrott, bra kostmedvetenhet och bra samarbetsförmåga. Två elever ansåg att de hade fördel när undervisningen bestod av någon bollsport och en elev nämnde att de hade fördelar eftersom undervisningen ofta innehöll bollsporter. Av de elever som inte var med i en bollsportsförening var det cirka 30 procent som ansåg att de hade nackdelar på idrottslektionerna av att inte vara med i en bollsportsförening. Denna grupps åsikter om vilken som var den vanligaste nackdelen med att inte vara aktiv i en bollsportsförening stämde överens med elevernas åsikt om vilken den största fördelen, det vill säga att de hade sämre kondition. Några nämnde att de hade sämre bollsinne och betyg, de ansåg att det var lättare att få bra betyg om man gick på t.ex. fotboll. Elever ansåg även att de var sämre på att samarbeta och koncentrera sig, att de inte var lika bra på bollsporter samt att det var mycket bollsporter på lektionerna. 25

31 Tabell 10 visar de aktiviteterna som uppskattas mest av eleverna på idrottslektionerna. Den mest uppskattade aktiviteten på idrottslektionerna var bollsporter/bollekar (58,3 procent). Den andra mest uppskattade aktiviteten var dans medan övriga lekar och simning var de aktiviteter som uppskattades tredje mest (se tabell 10). Tabell 11 visar de aktiviteterna som uppskattas minst av eleverna på idrottslektionerna. 26

32 Resultaten visade att dans var den aktivitet som uppskattades minst av eleverna följt av friidrott och orientering/friluftsliv (se tabell 11). Figur 3 presenterar de mest uppskattade aktiviteterna på idrottslektionerna fördelat på kön. Figur 3. De mest uppskattade aktiviteter på idrottslektionerna fördelat på kön (n=127) Bollsport/Bollekar är den aktivitet som uppskattas mest bland både pojkar och flickor, cirka 78 procent av pojkarna och 35 procent av flickorna. Simning är den aktivitet som uppskattas mest av näst flest pojkar, cirka 9 procent, och dans är den aktivitet som är populärast av näst flest flickor, cirka 26 procent (se figur 3). 27

33 Figur 4 presenterar de minst uppskattade aktiviteterna på idrottslektionerna fördelat på kön. Figur 4. De minst uppskattade aktiviteter på idrottslektionerna fördelat på kön (n=127) Bland pojkarna i undersökningsgruppen framkommer det att dans är den aktivitet som de uppskattar minst på idrottslektionerna (46,5 procent). De övriga aktiviteterna som inte tycks vara så populära bland pojkar är gymnastik, friidrott och orientering/ friluftsliv. Flickorna uppskattar friidrott minst, därefter kommer i tur och ordning orientering/ friluftsliv och bollspel/bollekar (se figur 4). 28

34 Figur 5 presenterar de minst uppskattade aktiviteterna på idrottslektionerna fördelat på om de är aktiva i en bollsportsförening eller ej. Figur 5. De minst uppskattade aktiviteter på idrottslektionerna fördelat på om de är aktiva inom bollsportsföreningar eller ej (n=127) De tre aktiviteterna på idrottslektionerna som uppskattas minst av elever som är aktiva inom en bollsportsförening är i tur och ordning dans, gymnastik och friidrott. Bland eleverna som inte är aktiva inom bollsportsförening så är det ingen aktivitet som utmärkte sig, bland den minst uppskattade aktiviteten, så som dans gör bland eleverna som är aktiva inom bollsportsförening. Dans är dock fortfarande den aktivitet som uppskattas minst dock är inte siffran (23,5) så hög som den är hos elever som är aktiva inom en bollsportsförening (42,2 %). Noterbart är att bollsporter/bollekar uppskattas minst av cirka 14 procent av eleverna som inte 29

35 är aktiva inom en bollsportsförening medan samma siffra hos de som är aktiva inom en bollsportsförening är 0 procent (se figur 5). Figur 6 presenterar de mest uppskattade aktiviteterna på idrottslektionerna fördelat på om de är aktiva i en bollsportsförening eller ej. Figur 6. De mest uppskattade aktiviteter på idrottslektionerna fördelat på om de är aktiva inom bollsportsföreningar eller ej (n=127) Bollsporter och bollekar är den typ av aktivitet som är populärast både bland elever som är aktiva inom en bollsportsförening och de som inte är det. Det är dock en större andel av de som är aktiva inom en bollsportsförening som uppger att de uppskattar bollsporter/bollekar mest på idrottslektionerna (82,2%) än de som inte är aktiva inom bollsportsförening (45,7 %). Bland de andra aktiviteterna så är det jämt fördelat hos elever som är aktiva inom en 30

36 bollsportsförening när det gäller vilken typ av aktivitet de uppskattar mest. Efter bollsporter/bollekar så är de tre aktiviteter som uppskattas mest av de som inte aktiva inom en bollsportsförening i tur och ordning övriga lekar, dans och simning (se figur 6). 31

37 5. Diskussion och slutsats I det här avsnittet kommer de resultat i undersökningen som vi anser vara mest intressanta att diskuteras och ställas i relation till teoridelen och utifrån det här kommer vi att analysera och dra slutsatser. I vår undersökning var det cirka 98 procent av dem som var aktiva inom en bollsportsförening som nådde de två högre betygen, väl godkänd och mycket väl godkänd, samma siffra hos dem som aktiva inom en annan förening var cirka 59 procent. Av de elever som inte var aktiva inom någon förening var cirka 48 procent upp till de två högre betygen (se figur 1). En förklarning, enligt oss, till varför elever som är aktiva inom bollsportsföreningar har högre betyg tros vi kunna hitta genom att studera innehållet på idrottslektionerna med hjälp av Bourdieus tre nyckelbegrepp kapital, fält och habitus. De vanligaste aktiviteterna på idrottslektioner är olika former av bollaktiviteter eller bollspel (Skolverket, 2005 & Larsson & Redelius, 2008). En förklaring till bollspelens dominans på idrottslektionerna kan möjligtvis vara att elever som är aktiva inom en bollspelsförening har symboliskt kapital som värderas högt av idrottsläraren dvs. kapital som har fåtts genom bollspel ses som något värdefullt och en tillgång av idrottsläraren. Habitus förklarar människors sätt att t.ex. handla, tänka och orientera sig i den sociala världen och styrs av t.ex. sociala erfarenheter. Detta i sin tur leder till att den sociala världen ofta återskapas (Broady, 1990). Kapital och habitus kan vara olika värderade och starka hos olika individer. De individer som har ett högt värderat kapital och starkt habitus får det lättare att påverka förhållande på fältet än de som har ett lågt värderat kapital och svagt habitus (Broady, 1990). I det här fallet innebär det möjligtvis att elever som är aktiva inom en bollsportsförening har ett kapital och ett habitus som värderas högre än de som inte är det och får på så sätt lättare att påverka vilka aktiviteter som är vanligast förekommande på idrottslektionerna. Sandahl skriver att tre av fyra idrottslärare under talet hade en bakgrund inom idrottsrörelsen och att det kan vara en förklaring till att de populäraste föreningsidrotterna har utgjort stora delar av idrottsundervisningen (Sandahl, 2004). Här kan man möjligtvis hitta förklaringen till att det verkar vara så att elever med erfarenhet av bollspel värderas högt av idrottslärarna då idrottslärarens habitus, dvs. sättet att handla och 32

38 tänka, grundar sig på tidigare erfarenheter som de har fått genom föreningsidrotten. Ekberg (2009) menar på att när undervisningen på det här sättet blir influerat av det som Peterson (2007) kallar för föreningsidrottsfältet så kommer det att innebära att skolidrotten främst riktar sig och gynnar de som är aktiva inom föreningsidrotten. Slutsatsen utifrån resonemangen ovan blir att elever som är aktiva i en bollspelsförening har högre betyg än de som inte är det. Detta kan bero på att undervisningen som bedrivs i många fall gynnar dem då deras habitus inom fältet är starkt och deras kapital värderas högt inom fältet. Vi tror att det här beror på att många idrottslärare själv har en bakgrund inom olika bollsporter vilket gör att de ställer sig positiva till de egenskaper som elever får genom att vara aktiva inom en bollsportsförening. En fråga som vi tycker blir relevant att ställa sig är hur stor påverkan har den utbildning som idrottslärare får under sin studieperiod till idrottslärare på hur de kommer att undervisa. Våra egna erfarenheter är att under vår utbildning på Malmö högskola har bollsporter inte fått någon större roll i utbildningen. Om den här bilden även stämmer överens på andra lärosäten tycker vi att det visar på att de erfarenheter som många idrottslärare skaffat sig genom föreningslivet påverkar undervisning mer än de kunskaper och erfarenheter de får genom sin utbildning till idrottslärare. I vår undersökning framkom det att nästan alla elever som var aktiva inom en bollsportsförening själv ansåg att de hade en fördel av det i undervisningen. Det vanligaste förekommande svaret på vilken typ av fördel de hade var att de ansåg sig själv ha bättre kondition än de som inte var aktiva inom en bollsportsförening Andra fördelar som nämndes var också ofta av fysiska slag eller att de hade fördelar när det var bollspel på lektionerna. Av de elever som inte var med i en bollsportsförening var det 30 procent som ansåg att de hade en nackdel av det här på lektionerna. Det vanligaste förekommande svaret på vilken typ av nackdel det fanns var att de hade sämre kondition. Andra svar som framkom var att de hade sämre bollsinne, mycket bollsporter på lektionerna och att de var lättare att få bra betyg om man gick på t.ex. fotboll. Att tyda av elevernas svar verkar det vara precis som Redelius skriver att många elever uppfattar ämnet idrott och hälsa som ett ämne där det gäller att prestera (Redelius, 2004). Fysiska fördelar som man rent genetiskt kan ha gentemot andra i tonåren eller kan ha fått genom att vara aktiv inom t.ex. fotboll verkar vara något som ger fördelar på idrottslektionerna. Riskerna med det här ser vi som ganska uppenbara. Ungdomar som saknar de rätta fysiska förutsättningarna kan komma att känna sig dåliga vilket gör att 33