Svenska kommuners webbplatser 31 + och deras tillgänglighet. Webbtillgänglighet, kommuner, Verva, 24-timmarssamhället

Transkript

1 Institutionen för data- och systemvetenskap Kandidatuppsats Slutseminariedatum 11 maj Författare Uppsatsnummer Johan Bergman Titel Antal sidor Svenska kommuners webbplatser 31 + och deras tillgänglighet 1 bilaga Nyckelord Webbtillgänglighet, kommuner, Verva, 24-timmarssamhället Sammanfattning I denna uppsats har vi utvärderat tillgängligheten hos svenska kommuners webbplatser. Utvärderingsmodellen baseras på tre riktlinjer: Web Content Accessibility Guidelines 1.0 från W3C, Vägledning 24-timmarswebben som är publicerad av Verva samt Evaluating website accessibility som tillgänglighetsexperten Roger Johansson har skrivit. Utvärderingsmodellens 19 faktorer består bland annat av hur bra HTMLkoden följer de standarder som finns, om alternativ information finns för visuellt innehåll, om webbplatsen fungerar utan javaskript et cetera. Faktorerna har sedan testats på 30 framslumpade kommuner. Denna testgrupp är representativ för Sveriges kommuner. Maxresultatet var 78 poäng. Testgruppens median blev 50,5 poäng, vilket var 14,5 poäng under gränsen för vad vi anser vara ett godkänt resultat om tillgängligheten ska räknas som god. En av slutsatserna är följaktligen att kommunernas tillgänglighet på webben är bristfällig. EU:s mål att offentliga webbplatser ska vara tillgängliga 2010 ser ut att bli svårt att nå för många kommuner. Följden blir exempelvis att användare med mindre vanliga verktyg (till exempel skärmläsare) får svårt att nå den information de enligt lag har rätt till. Uppsatsen motsvarar 10 poäng för vardera författaren

2 Department of Computer and Systems Sciences Abstract The Websites of Swedish Municipalities and Their Accessibility an undergraduate thesis by Johan Bergman and Gísli Jón Gíslason The purpose of this paper is to study the accessibility of Swedish municipalities websites. With the term accessibility we mean that information should be available to the user regardless of how she s accessing the web. The evaluation model is based on three guidelines: Web Content Accessibility Guidelines 1.0 from the W3C, Vägledning 24- timmarswebben from Verva and Evaluating website accessibility, published by the accessibility expert and blogger Roger Johansson. The evaluation model consists of 19 factors, divided into three levels of significance. Each factor deals with different types of accessibility problems a website will have if the factor is not fulfilled. Examples of factors are if the HTML-code is following standards, if alternative information for visual content is presented, if the website is accessible without JavaScript et cetera. The 19 factors have been tested at 30 of Sweden s municipalities websites. The focus group is a representative selection of all municipalities in Sweden. The maximum result was 78 points. The median of the focus group was 50.5 points, which is 14.5 points below what we consider an acceptable result if the accessibility should be considered as good. About one third of the websites did not present alternative information for visual content. Other examples of the result are that a minority followed the HTML standard and that about 30% are still using frames. Only one municipality in the test group had a semantic code. One of the conclusions is therefore that many of the municipalities in Sweden will find it difficult to achieve the goals of accessibility the European Union has set for This will for example result in that users with less common tools (such as screen readers) will find it difficult to access the information that they have legal right to. Another conclusion is that the municipalities should first of all attach more importance to the factors with the greatest weight.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning och metod Bakgrund och inledning Problem Syfte Metod Utvidgad bakgrund Begreppet tillgänglighet World Wide Web Consortium Verket för förvaltningsutveckling Roger Johansson Begreppet webbsida Utvärderingsmodellen Punkter som måste uppfyllas Punkter som bör uppfyllas Punkter som är önskvärda om de uppfylls Datainsamling och resultat Datainsamling Resultat för punkter som måste uppfyllas Resultat för punkter som bör uppfyllas Resultat för punkter som det är önskvärt att de uppfylls Resultat för testgruppen Epilog Allmänna slutsatser Slutsatser om punkter som måste uppfyllas Referenser Bilaga

4 1 Inledning och metod 1.1 Bakgrund och inledning Den 6 augusti 1991 skickade engelsmannen Tim Berners-Lee en sammanfattning om projektet World Wide Web till nyhetsgruppen alt.hypertext. Detta betraktas idag som födelsedatumet för webben [Ward, 2006]. Tanken var att hypertext skulle kopplas samman med Internet och persondatorer, fysikerna på CERN-laboratoriet skulle därmed få ett informationsnät där de kunde dela med sig av sin kunskap [info.cern.ch, 2006]. Berners-Lee hade knappast kunnat föreställa sig att webben idag består av mer än 11,5 miljarder webbsidor [Gulli et al, 2005]. I Sverige finns det idag 290 kommuner, alla med en egen webbplats. På dessa webbplatser kan medborgarna göra allt ifrån att läsa nyheter, se sin lokala simhalls öppettider till att boka dagisplatser åt sina barn. Kommunernas webbplatser har blivit den kanal där informationen till medborgarna sprids dygnet runt, året om. När allt mer information publiceras på webben krävs det att informationen är tillgänglig, i betydelsen lätt åtkomlig oberoende av vilken accessmetod som används. Det finns idag flera olika riktlinjer för hur man bygger tillgängliga webbsidor, tre av dessa har i denna uppsats använts som en grund för den undersökning som genomförts. Medlemsländerna i Europeiska Unionen har enats om att riktlinjerna från World Wide Web Consortium (W3C) ska följas av offentliga webbplatser. EU:s handlingsplan i2010, Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning, deklarerar att IT ska komma alla medborgare till nytta genom att förbättra de offentliga tjänsterna och göra dem mer kostnadseffektiva och tillgängliga samt att förbättra livskvaliteten.. Sverige har ställt sig bakom denna plan [Verva, 2006, s. 12]. Även i den nationella politiken har ett ställningstagande om IT tagits, i propositionen Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället står det [Proposition 2004/05:175, s. 38]: Det gäller att göra informationssamhället tillgängligt för alla, kvinnor och män, unga och gamla, människor med eller utan funktionshinder, företag och myndigheter i tätort och glesbygd i alla delar av vårt land, på rimliga villkor. Detta informationssamhälle skall kvinnor och män kunna delta i och bidra till på samma villkor och det skall råda en balans mellan könen. 1.2 Problem En offentlig webbplats som har en låg tillgänglighet stänger ute invånare från den service de har rätt till. Varje kommun i Sverige har i dag en webbplats, men det är oklart hur tillgängliga de egentligen är. 1.3 Syfte Syftet med detta arbete är att utvärdera tillgängligheten hos svenska kommuners webbplatser. 1

5 Avgränsningar Uppsatsen har två avgränsningar: 1. I utredningen ingår inte Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. 2. I datainsamlingen har endast startsidan för respektive kommuns webbplats undersökts. Med startsidan menas den webbsida som visas när man anger i en webbläsares adressfält. Samma definition av startsida används även i 24-timmarswebben [Verva, 2006, s. 26]. 1.4 Metod Tre riktlinjer för tillgänglighet på webben har legat till grund för den utvärderingsmodell som har tagits fram. Utvärderingsmodellens faktorer applicerades sedan på en framslumpad testgrupp som bestod av 30 av Sveriges kommuner. Datainsamlingen sammanställdes därefter i ett kalkyldokument för strukturering och jämförelse. Förarbete Innan vi började arbetet med utvärderingsmodellen satte vi oss in i ämnet genom att läsa litteratur inom området. En stor del av materialet fanns publicerat på webben men vi läste även ett antal böcker, till exempel Designing With Web Standards [Zeldman, 2003]. Det stod tidigt klart för oss att Web Content Accessibility Guidelines 1.0 (WCAG), utgiven av W3C:s Web Accessibility Initiative (WAI), är den riktlinje som anses viktigast. Många andra publikationer hänvisar till exempel till denna guide. WAI är också den första träffen, av 165 miljoner, som Google presenterar vid en sökning på frasen web accessibility. Vi studerade också två andra guider som vi tidigare hade hört talas om. Den ena var Vägledning 24-timmarswebben (24-tw), utgiven av Verket för förvaltningsutveckling (Verva). 24-tw har tagits fram för att ge råd och tips för utveckling av webbplatser och e- tjänster i offentlig sektor [Verva, 2006, förordet]. Den andra var Evaluating website accessibility, skriven av den svenska webbtillgänglighetsexperten Roger Johansson. Det är en guide i tre delar som tar upp verktyg som kan användas vid utvärdering av tillgänglighet och en lista på tillgänglighetspunkter som Johansson anser att man ska ha med i utvärdering av webbplatsers tillgänglighet [Johansson, 2006]. Information om lagar och bestämmelser om tillgänglighet på webben var även något som vi fördjupade oss inom. Här var ännu en gång 24-tw ett stort stöd eftersom publikationen även innehåller information inom det området. Tidigare forskning inom området tittade vi också efter, dock hittade vi ingen som hade genomfört en sådan här undersökning. Andra studier rörande webbplatser fokuserade oftast på olika typer av användbarhetsaspekter, ej tillgänglighetsaspekter. Metod för framtagning av utvärderingsmodell Att WAI skulle bli en av grunderna till vår utvärderingsmodell stod tidigt klart efter förarbetet. Vi bestämde oss också för att använda Vervas 24-tw samt Johanssons guide eftersom vi tyckte att dessa var tydliga. Dessa två riktlinjer var också publicerade senare än WCAG 1.0. Utifrån dessa tre riktlinjer sammanställde vi ett antal faktorer som vi ansåg vara viktiga att undersöka ur ett tillgänglighetsperspektiv. Faktorerna var mätbara genom att vi till ex- 2

6 empel kunde analysera webbplatsernas HTML-kod. Innan vi genomförde datainsamlingen testade vi frågorna på några kommuners webbplatser. Vissa av frågorna revideras sedan innan den slutgiltiga datainsamlingen genomfördes. Vi bestämde också att varje faktor i utvärderingsmodellen skulle viktsättas. Detta för att punkterna sinsemellan har olika grader av betydelse för hur bra tillgängligheten är. För att genomföra viktsättningen undersökte vi hur de andra riktlinjerna har viktsatt de punkter vi har valt att ta med. I vissa fall där vi inte delade vägledningarnas uppfattning viktsatte vi på ett annorlunda sätt. Metod för datainsamling Testgrupp Uppsatsens testgrupp består av 30 kommuner. Var och en av de totalt 286 kommunerna tilldelades ett ordningsnummer 1, 2, 3,, 286. Ett program som genererar likafördelade slumpmässiga heltal i intervallet 1 till 286 skrevs och med hjälp av detta slumpades 30 nummer fram som sedan matchades mot respektive kommuns ordningsnummer. Mätresultatet från denna testgrupp kan anses vara representativt för de svenska kommunerna. Genomförande och insamling av data För att genomföra datainsamlingen lade vi in kommunerna från testgruppen i ett kalkyldokument tillsammans med frågorna och respektive vikt från utvärderingsmodellen. Vi gick sedan igenom webbplats för webbplats och fyllde i resultatet för respektive fråga. Varje punkt bedömdes efter en skala på de tre uppfyllandegraderna helt, delvis och inte alls. Verktyg som använts För att utföra tillgänglighetstesterna krävdes det en Macintosh-dator, eftersom en av punkterna, Kan användare med mindre vanliga operativsystem och webbläsare ta del av webbplatsen?, kräver tillgång till webbläsaren Safari av version 2. En dator som kör operativsystemet Windows behövdes också eftersom en annan punkt, Kan text förstoras?, kräver webbläsaren Internet Explorer av version 6. Övriga verktyg som använts är webbläsaren Firefox av version 2 med tillägget Web Developer Toolbar samt de webbaserade tjänsterna Colour Contrast Checker och W3C:s valideringstjänst Markup Validation Service. Metod för utvärdering Efter att resultaten sammanställts i ett kalkyldokument kunde vi strukturera och jämföra resultaten för de olika kommunerna och för de olika frågorna. Vi tittade på vilka samband och vilka skillnader som fanns i resultatet. För att rangordna kommunernas webbplatser multiplicerade vi uppfyllandegraden med vikten för respektive punkt och summerade dessa produkter. Vi räknade även ut medianresultatet för kommunerna i testgruppen samt tittade på hur resultatet skulle bli om man applicerade svaren på alla kommuner i Sverige. 3

7 2 Utvidgad bakgrund Detta kapitel syftar till att ge en djupare bakgrund om tillgänglighet, W3C, Verva, Johansson och begreppet webbsida. 2.1 Begreppet tillgänglighet Tillgänglighet är ett ord som kan tolkas på olika sätt. Det har debatterats om definitionen av ordet ska vara med tillgänglighet avses något som är till för alla eller med tillgänglighet menas något som är till för personer med handikapp. Två olika synsätt finns således i webbutvecklingsvärlden [Lemon et al, 2006]. Den första begreppsbestämningen, med tillgänglighet menas något som är till för alla, ser begreppet tillgänglighet i ett större sammanhang än att bara handla om att ge personer med handikapp tillgång till webbsidor. Det handlar mer om att se till att det inte ska finnas något hinder mellan människan och den information hon söker. Den andra definitionen, med tillgänglighet menas något som är till för personer med handikapp, har en mer precis bestämning av tillgänglighet: personer med handikapp ska inte diskrimineras. Med detta menas att en funktionshindrad person ska ha samma möjligheter att tillgodogöra sig information som en icke funktionshindrad person. Tillgänglighet blandas ofta ihop med begreppet användbarhet. Även om vissa släktskap finns handlar termen användbarhet mer om begrepp som kraftfullhet, effektivitet och tillfredställelse. Dessa begrepp används också som nyckelord i ISO:s publikation [Tajakka, 2004]. Att en webbplats är tillgänglig betyder inte att den behöver se likadan ut för alla, tillgänglighet handlar istället om att innehållet ska vara åtkomligt för användaren oavsett hur hon surfar [Zeldman, 2003, s. 130]. Vi har använt oss av Zeldmans definition av tillgänglighet i denna uppsats. Myter om tillgänglighet på webben Zeldman skriver om att det i webbvärlden existerar ett antal myter angående tillgänglighet på webben. Nedan presenteras Zeldmans myter (fetstilade) samt varför de inte stämmer överens med verkligheten: Tillgänglighetskrav kräver två versioner av samma webbplats: Om webbutvecklaren kodar och designar sidan enligt de tillgänglighetskrav som finns kommer webbplatsen att vara lika tillgänglig i skärmläsare och äldre webbläsare som i moderna webbläsare. Samma dokument, det vill säga samma webbsida, ska användas av alla olika typer av klienter [Zeldman, 2003, s. 335]. En alternativ webbplats med bara text tillgodoser användare med funktionsnedsättningar: I princip allt innehåll på en webbplats kan med hjälp av de tekniker som finns göras tillgängliga för alla användare på samma webbplats, det är därför onödigt att skapa en version med bara text för besökare med funktionsnedsättningar. Om en alternativ webbplats med bara text skapas innebär det också att man drar alla med funktionsnedsättningar över en kam. Behoven och möjligheterna hos den gruppen skiljer sig radikalt beroende på vilken typ av funktionsnedsättning användaren har [Zeldman, 2003, s. 336]. 4

8 Tillgänglighet kostar mycket pengar: Många tillgänglighetspunkter är enkla och billiga att implementera på webbplatser, kostnaden för att bygga en webbplats för alla är således låg. Dessutom, en tillgänglig webbplats kan ta emot fler besökare vilket kan öka intäkterna [Zeldman, 2003, s. 336]. Tillgänglighetskrav innebär att webbplatsen måste vara primitiv : En vanlig missuppfattning bland webbutvecklare och webbdesigners är att avkall på design och funktionalitet måste göras för att webbplatsen ska bli tillgänglig. Detta stämmer dock inte, det går att utveckla webbplatser i teknikens framkant som även uppfyller de tillgänglighetskrav som finns [Zeldman, 2003, s. 338]. Tillgänglighet spelar bara roll för användare med stora funktionsnedsättningar: En tillgänglig webbplats innebär inte bara att användare med exempelvis skärmläsare kan tillgodogöra sig informationen. Även personer med mindre funktionsnedsättningar (exempelvis färgblinda) samt sökmotorer och användare som surfar med webbläsare i fickdatorer kan använda webbplatsen [Zeldman, 2003, s. 339]. Lagar om tillgänglighet I en av Sveriges fyra grundlagar, regeringsformen, står följande i 1 kap. 2 : Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Vidare står även: Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. I kommunallagen (1991:900) fastlås följande i 2 kap. 2 : Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Vidare stadgas även i 4 kap. 33 : Kommuner och landsting skall verka för att förtroendevalda med funktionshinder kan delta i handläggningen av ärenden på samma villkor som andra förtroendevalda. I FN:s standardregler, regel nummer 5 om Tillgänglighet, står bland annat följande [Handisam, 2007]: 10. Staterna bör se till att nya datoriserade informations- och servicesystem som erbjuds allmänheten är tillgängliga eller anpassas så att de blir tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. Tillgänglighet och sökmotorer Den största blinda användaren på webben är inte personer med funktionsnedsättningar utan de sökmotorspindlar som dygnet runt indexerar webbens informationshav [Zeldman, 2003, s. 331]. Google [2007] skriver i sina riktlinjer för webbansvariga att HTML-kod ska 5

9 följa en standard och att man exempelvis ska använda alt-attributet för bilder, detta för att ge en alternativ textinformation för de användare som inte kan se bilden. Sökmotorföretaget, som har kallats för den blinda miljardären med syfte på dess ekonomiska påverkan på webben [Zeldman, 2003, s. 331], rekommenderar också att man ska testa sin webbplats med en textwebbläsare eftersom det är så de flesta sökmotorrobotar uppfattar webbsidor. 2.2 World Wide Web Consortium Industrikonsortiumet W3C är en organisation vars uppdrag är att fastställa protokoll och riktlinjer för webben. Sedan starten 1994 har W3C publicerat mer än 90 dokument med olika standarder för webben. Några av dessa är HTML, XHTML och CSS. Organisationens medlemmar består av företag, universitet, standardiseringsorgan och myndigheter från hela världen [Jacobs, 2006a]. W3C har fyra mål [Jacobs, 2006b]: Webben är till för alla: Grunden för webben är att information och kunskap kan delas mellan människor oavsett vilken plats, kultur, hårdvara, mjukvara, språk och förmågor människan har. Ett viktigt arbete för organisationen är således frågor som rör tillgänglighet. Webben ska vara åtkomlig från olika typer av apparater: En vanlig användare på dagens Internet använder sig av en webbläsare installerad på en persondator för att besöka olika webbplatser. De senaste åren har dock nya apparater sett dagens ljus, exempel på det är mobiltelefoner med inbyggda webbläsare. W3C har som mål att webben ska byggas så att dess information kan nyttjas av olika typer av användaragenter. Webben ska ses som en kunskapsbas: Med dess information om allt mellan himmel och jord kan webben ses som en enorm databas. Genom att den byggs på ett sådant sätt så att både människa och maskin kan processa information är W3C:s mål att problem som annars hade varit för komplexa nu kan lösas. Webben ska ha förtroende: Säkerhet, tilltro och förtroende är inte något som teknik kan garantera, dock möjliggöra. Organisationen ska därför arbeta för att säkerställa att tekniken gör mediet till en plats där sociala transaktioner kan genomföras. Web Accessibility Initiative Tillgänglighet och standarder har mycket gemensamt. Båda begreppen handlar om att webben ska kunna användas av så många människor som möjligt. På grund av de starka banden startade W3C under 1990-talet WAI [Zeldman, 2003, s. 327]. Denna del av organisationen arbetar med frågor som rör strategier och riktlinjer kring tillgänglighet. En av de riktlinjer som gruppen har publicerat är WCAG 1.0, denna beskriver hur innehåll på webben kan göras tillgängligt för användare med funktionshinder [WCAG Working Group, 1999]. WCAG 1.0 består av 14 riktlinjer, alla med en eller flera kontrollpunkter. Varje punkt är i sin tur tilldelad ett prioritetsvärde. Det finns tre olika värden för varje kontrollpunkt [WCAG 1.0, 1999]: Prioritet 1: Detta är en kontrollpunkt som måste uppfyllas, annars kommer en eller flera grupper inte att kunna ta del av innehållet. 6

10 Prioritet 2: Detta är en kontrollpunkt som bör uppfyllas. Om inte detta är fallet kommer en eller flera grupper finna det svårt att ta del av informationen. Prioritet 3: Detta är en kontrollpunkt som kan uppfyllas, annars kommer en eller flera grupper att finna det lite problematiskt att ta del av webbsidan. 2.3 Verket för förvaltningsutveckling Verva är en av regeringens stabsmyndigheter. Myndigheten ska arbeta för att den offentliga förvaltningen ska utvecklas och samarbeta, bland annat genom att utveckla modeller, metoder och riktlinjer och att arbeta med it-strategiska frågor [Verva, 2007]. En av verkets publikationer är 24-tw som innehåller 147 riktlinjer samt konkreta råd för utveckling av webb och e-tjänster i offentlig sektor. Tanken är att rapporten i första hand ska ge stöd i arbetet för statliga myndigheter att använda webben som en kanal för att effektivisera ärenden och processer, men en förhoppning är även att kommuner och landsting ska använda sig av vägledningen [Verva, 2006, förordet]. Webbplatser som följer 24-tw kommer att bli effektivare att använda samt nå fler medborgare [Verva, 2006, s. 11 & s. 136]. 24-tw har tagits fram av Vervas egna experter, samt av externa konsulter med expertis inom tillgänglighetsområdet. Den har kommit ut i tre versioner, den första gavs ut av Statskontoret 2002, den andra publicerades av Nämnden för elektronisk utveckling och version nummer 3, utgiven av Verva, släpptes under hösten 2006 [Verva, 2006, förordet]. Om vägledningen följs vid utformning av webbplatser för myndigheter kommer dessa att uppfylla de krav som ställs, både i EU och i Sverige. Vägledningen är dock inte bindande [Verva, 2006, förordet]. 2.4 Roger Johansson Den svenska tillgänglighetsexperten Roger Johansson har på sin blogg 456bereastreet.com över unika besökare varje månad. Bloggens fokus ligger på tillgänglighets- och användbarhetsfrågor inom webbvärlden. Johansson arbetar även på webbkonsultföretaget NetRelations med dessa frågor [Johansson, 2007]. 2.5 Begreppet webbsida En webbsida består av flera olika element som tillsammans bygger upp den information som användaren kan se, höra och interagera med. Även information som användaren inte direkt ser, exempelvis metadata, kan finnas inbäddat i en webbsida. HyperText Markup Language, HTML, är ett märkspråk som används vid skapandet av webbsidor. Märkspråket strukturerar vilka logiska kategorier olika textavsnitt tillhör. Med olika avsnitt menas exempelvis rubriker, underrubriker, paragrafer och numrerade listor [Zeldman, 2003, s. 54]. Förutom att ge struktur åt text, kan språket också användas för att bygga upp formulär, visa bilder och skapa hyperlänkar. Cascading Style Sheets, CSS, är en teknik för att formatera innehållet på en webbsida. Den svenska benämningen brukar vara stilmallar och det är även detta ord som i fortsättning kommer att användas. Med formatering menas exempelvis färg, typsnitt, placering och så vidare. En av grundtankarna med stilmallar är att man separerar innehåll (HTML) och presentation (CSS). Genom att applicera olika stilmallar beroende på vilken typ av klient (persondator, mobiltelefon, et cetera) som används räcker det med att endast ha en HTML-version av webbplatsen. 7

11 3 Utvärderingsmodellen Utvärderingsmodellen består av 19 punkter. Dessa används för att utvärdera tillgängligheten på varje kommuns webbplats. Viktsättning WCAG 1.0 och 24-tw har i respektive guide viktsatt sina punkter i tre steg: prioritet 1 prioritet 2 prioritet 3 Prioritet 1 är i båda publikationerna det som har störst vikt. Johansson har viktsatt på ett annat sätt, hans publikation är indelad i de två delarna Basic checkpoints och Digging deeper. Vi har översatt detta till grundläggande punkt samt extrapunkt. En grundläggande punkt har vi klassat som mer viktig än en extrapunkt. I vår utvärderingsmodell har vi undersökt hur de andra riktlinjerna har viktsatt de punkter vi har valt att ta med. I vissa fall där vi inte delar vägledningarnas uppfattning har vi viktsatt på ett annorlunda sätt. Skalan som används i uppsatsens utvärderingsmodell är: Måste uppfyllas (vikt 3) Bör uppfyllas (vikt 2) Önskvärt om det uppfylls (vikt 1) Översikt av punkterna Nedan listas de punkter vi har valt att ta ut från de tre riktlinjer som nämns i uppsatsens metodkapitel. Det är dessa punkter som kommer att användas som faktorer i datainsamlingen. För att få en överblick visas först en lista på samtliga frågor: Punkter som måste uppfyllas (vikt 3): Existerar alternativ information för visuellt innehåll? Fungerar webbplatsen utan javaskript? Följs en standard? Kan användare med mindre vanliga operativsystem och webbläsare ta del av webbplatsen? Kan webbplatsen användas utan stilmallar? Punkter som bör uppfyllas (vikt 2): Används metadata på webbplatsen? Fungerar webbplatsen utan Flash? Kan text förstoras? Separeras innehåll från design 8

12 Undviks ramar? Undviks rörelser i gränssnittet? Undviks tabeller för layout? Är färgkontrasten god? Är koden semantisk? Är länktexten tydlig? Punkter som är önskvärda om de uppfylls (vikt 1): Erbjuds snabbkommandon för viktiga funktioner? Går det att tabba sig igenom webbsidan? Utnyttjas webbläsarens inbyggda funktion för utskrift? Är länkarna tydliga visuellt? 3.1 Punkter som måste uppfyllas Punkterna nedan har tilldelats vikten 3, det vill säga att de måste uppfyllas. Existerar alternativ information för visuellt innehåll? Innehåll på webbplatser som presenteras genom bilder, ljud och filmer bör även kunna tas del av användare som inte har möjlighet att se eller höra. Den alternativa informationen bör återges på ett sätt som får användaren att förstå sammanhanget. I HTML finns attributet alt som används för att ge en alternativ information till bilder. Väljer användaren att inte visa bilder i sin webbläsare eller till exempel använder sig av en skärmläsare visas alt-texten istället. Användaren har då goda möjligheter till att tillgodogöra sig informationen trots att hon inte ser bilden. En godkänd alternativ text ska fungera som en ersättning av en bild, det får exempelvis inte stå Detta är ett foto om en bild föreställer hästar. En mer passande alternativ text kan exempelvis vara "Hästar på grönbete". En alternativ text ska dock inte ges för icke meningsbärande bilder, attributet alt ska då vara tomt. Definitionen av en icke meningsbärande bild är en bild som inte visar väsentlig information, exempel brukar ofta vara olika typer av dekorbilder såsom prickar och linjer. Anledningen till att dessa bilder ska ha ett tomt alt-attribut är för att användare med skärmläsare måste lyssna igenom onödig information om en bild hade fått beskrivningen Dekorprickar. Undersök om bilder (elementet img) har en så kallad alternativ text (attributet alt). Undersök om den alternativa texten verkligen ger alternativ information om elementet. Undersök om så kallade icke meningsbärande bilder har en tom alt-text. 9

13 WCAG tw Johansson 1.4 Grundläggande Fungerar webbplatsen utan javaskript? Programmeringsspråket javaskript kan användas för att bygga funktioner som inte går att åstadkomma med HTML/XHTML och stilmallar, exempel på det är olika typer av nedfällningsmenyer. Alla applikationer som kan användas för surfande på webben har dock inte stöd för javaskript, därför bör funktioner som görs möjliga med denna teknik även fungera för program som inte stöder detta språk. Kontrollera om webbplatsen går att använda utan javaskript. WCAG tw Johansson 1.5 Grundläggande Följs en standard? Att följa den standard som finns för HTML/XHTML och stilmallar ger flera fördelar: Webbläsaren/skärmläsaren/användaragenten kan tolka och presentera informationen på ett korrekt sätt eftersom W3C:s specifikationer är fria att använda för vem som helst. Webbutvecklaren kan själv validera sin kod och upptäcka fel. W3C:s teknologier (som HTML) har inbyggda tillgänglighetsfunktioner. Varje webbsida bör i början på HTML-koden innehålla en definition av vilken standard som används (till exempel XHTML 1.0 Strict). Denna definition, en så kallad DOCTYPE, berättar för webbläsaren hur den ska tolka och presentera informationen. Utan en deklarerad definition kommer inte valideringsverktyg att kunna gå igenom koden eftersom de inte vet vilken standard som är använd. Det finns i huvudsak två standarder att välja mellan: HTML 4.01 och XHTML 1.0. Uppmärkningsspråken innehåller många likheter men även vissa skillnader. HTML 4.01 har ett något svagare krav på kodstrukturen medan XHTML 1.0 har andra regler för hur uppmärkningen ska ske. De båda språken finns även i två varianter: Transitional, som tillåter viss blandning av innehåll och presentation. Strict, som innebär att man inte får använda utseendeelement i innehållet. Det går att mäta om en standard används samt om koden innehåller fel med hjälp av W3C:s valideringsverktyg. Detta verktyg går igenom vilken specifikation som används 10

14 samt om standarden för den versionen följs. Det räcker inte med att ange en standard, specifikationen bör även följas. Validera HTML/XHTML genom en validator. Validera eventuell stilmall genom en validator. WCAG & 2 24-tw Johansson 1.1 Grundläggande Kan användare med mindre vanliga operativsystem och webbläsare ta del av webbplatsen? En av de mest fundamentala tankarna med webben är att användare ska kunna ta del av information oavsett vilket operativsystem eller webbläsare de använder. Webbplatser kan stänga ute användare genom att undersöka den textsträng med information om användaragent som skickas till webbservern av webbläsaren. Testa webbplatsen med webbläsaren Firefox 2 samt Safari 2 på operativsystemet Mac OS X. Johansson 2.5 Extrapunkt Denna punkt har fått vikt 3 trots att den endast tas upp av Johansson. Vi menar dock att denna punkt är viktig, främst ur ett demokratiperspektiv. Webben är nämligen något som ska vara tillgängligt för alla, detta stämmer också överens med W3C:s mål [Jacobs, 2006b]. Anledningen till att inte alla vägledningar har med denna punkt beror troligtvis på att det anses som självklart att inte stänga ute mindre vanliga webbläsare. Kan webbplatsen användas utan stilmallar? Äldre webbläsare, textbaserade webbläsare samt webbläsare i klienter såsom mobiltelefoner har inte alltid stöd för stilmallar eller ett dåligt sådant. Stilmallens layout appliceras då inte på webbsidan men strukturen på innehållet bör ändå vara god, med andra ord ska webbplatsen och dess innehåll fortfarande vara åtkomligt för besökaren. Ett dokument vars information är logiskt strukturerad klarar av detta. 11

15 Stäng av stödet för stilmallar i webbläsaren Firefox 2.0 och undersök hur webbsidans struktur och innehåll visas. Webbplatsen ska fortfarande vara användbar och läsbar. WCAG tw Johansson 1.8 Grundläggande 3.2 Punkter som bör uppfyllas Punkterna nedan har tilldelats vikten 2, det vill säga att de bör uppfyllas. Används metadata på webbplatsen? Begreppet metadata betyder data om data. Det kan ses som information som beskriver den data som finns i ett dokument. Metadata hjälper sökmotorer och andra användare att tolka, indexera och nyttja informationen på ett så effektivt sätt som möjligt. De vägledningar som används i denna uppsats presenterar två olika riktningar som kan väljas: metadata enligt Dublin Core och metadata enligt W3C. I datainsamlingen kommer dock ingen väg att favoriseras, det viktigaste får ändå anses vara att metadata används. Undersök om metadata används i dokumentets huvuddel. Exempel på attribut att titta efter är description och keywords. WCAG tw Fungerar webbplatsen utan Flash? Flash är ett populärt program för att skapa interaktivet på webbplatser. Alla användare har dock inte detta program installerat, vissa plattformar saknar också stöd för Flash. Ytterliggare en nackdel med tekniken är att vissa hjälpmedel inte kan hantera filformatet. Viktig funktionalitet på webbplatsen, till exempelvis en meny, bör inte kräva att användaren har Flash installerat. Stäng av stödet för Flash och undersök om kritisk funktionalitet för webbplatsen fortfarande fungerar. 12

16 WCAG tw Kan text förstoras? De flesta webbsidor innehåller text som det är tänkt att besökaren ska läsa, därför bör god läsbarhet skapas. Text ska stilsättas med relativa mått (till exempel em) och inte med bestämda mått (till exempel px). Om relativa mått används ökar möjligheten att användaren själv kan bestämma hur stor en text ska vara. En del webbläsare, exempelvis Internet Explorer 6, kan inte förstora text som är angiven med bestämda mått. Använd funktionen förstora text i webbläsaren Internet Explorer 6 och undersök om texten på webbsidan förstoras. Undersök i HTML-koden om ett relativt eller ett fast mått har använts för typsättning av text. WCAG tw Johansson 1.6 Grundläggande Separeras innehåll från design? Med stilmallar beskrivs ett dokuments layout, exempelvis val av typsnitt, storlek på text, marginaler och bakgrundsfärg. Tanken med tekniken är att man ska skilja på innehåll (som struktureras med HTML) och design. Eftersom olika stilmallar kan appliceras på samma webbsida, beroende av vilken användaragent som används, kan en stilmall användas för att presentera innehållet för en webbläsare på en persondator och en annan för exempelvis en mobiltelefon. I största möjliga utsträckning bör stilmallar finnas i externa filer. Det går också att inkludera stilmallskod i HTML-koden med hjälp av attributet style, men det bör undvikas eftersom en av grundtankarna med tekniken, separation av innehåll och design, ej blir uppfyllt. Undersök om CSS används för stilsättning av innehåll. Undersök om CSS-koden finns i en extern fil eller i HTML-koden. 13

17 WCAG tw Undviks ramar? Ramar är en teknisk lösning för att visa flera HTML-filer på samma webbsideadress (URL), tekniken är dock gammal och den är också ratad av en W3C:s senare standarder (XHTML 1.1) varför den inte längre bör användas. Ramar har flera nackdelar när det gäller tillgänglighet. Några exempel på problem som tekniken medför är att det blir: Svårare för besökaren att använda sig av en skärmläsare. Svårare att spara webbsidan som ett bokmärke eller skicka adressen (till exempel med e-post) eftersom varje HTML-fil som ramen visar har en egen adress medan användaren bara ser en enda. Svårare för sökmotorer att indexera webbplatsen. Svårare att skriva ut innehållet på webbplatsen. Undersök om startsidan på en webbplats använder sig av elementet frameset. 24-tw Johansson 1.2 Grundläggande Undviks rörelser i gränssnittet? Om rörelser i gränssnittet (exempelvis en rullande textremsa) finns på webbplatsen blir många användare distraherade och störda. Detta gäller speciellt personer med lässvårigheter som behöver koncentrera sig extra mycket på innehållet. Rörelser i gränssnittet bör därför undvikas. Om rörelser i gränssnittet inte kan undvikas bör det finnas en stoppfunktion som avslutar rörelsen. Undersök om rörliga element finns på webbplatsen. WCAG & tw Undviks tabeller för layout? Det är vanligt att webbutvecklare använder elementet table för att strukturera upp layouten på en webbsida. Tabeller ska dock inte användas för detta utan endast för strukture- 14

18 rad data i tabellform. Hjälpmedel för funktionshindrade har svårt att tolka en webbsidas innehåll om tabeller har använts för design, till exempel kan information presenteras i fel ordning eller i värsta fall inte alls. Sök efter elementet table i HTML-koden och undersök hur det är använt. WCAG tw Är färgkontrasten god? Används bakgrundsfärg och text bör kontrastskillnaden mellan bakgrund och text vara tillräcklig, annars kan text och bakgrund smälta ihop. Detta leder till att texten blir mer svårläst och i värsta fall att den till och med försvinner för användaren. Personer med färgblindhet är ett exempel på en grupp som har det svårt att se skillnad på två kulörer som har en liknande nyans. Ett exempel på två färger som tillsammans skapar en dålig kontrast är mörkblått och svart. Kontroll av om färgkontrast mellan bakgrund och text är tillräcklig kan göras med programmet Colour Contrast Check. I applikationen anger man det hexadecimala färgvärdet för bakgrund och text. Programmet beräknar sedan om färgerna uppvisar en tillräcklig kontrast. Algoritmen som används kommer från W3C [Johansson, 2006]. Ange bakgrundsfärg och textfärg för viktiga delar på webbplatsen (exempelvis menyn) i verktyget Colour Contrast Check och undersök resultatet. WCAG tw Johansson 2.1 Extrapunkt Är koden semantisk? En semantiskt korrekt HTML-kod ger struktur åt innehåll och underlättar för hjälpmedel att förstå mönstret på en webbplats. Därför bör rubriker formateras som just rubriker, paragrafer som paragrafer och så vidare. Undersök om element som h1, h2 används för rubriker, p för paragrafer och ul/ol/dl för listor. 15

19 WCAG , 3.6 & tw & Johansson 1.7 Grundläggande Är länktexten tydlig? De flesta webbplatser innehåller så kallade hyperlänkar. När dessa länkar läses utanför sin kontext, bör användaren fortfarande kunna förstå vad länken leder till. Länkar i stil med Klicka här är ett exempel på en länk som utanför sin kontext inte säger något av betydelse för användaren. Det är heller inte rekommenderat att länka stora textstycken eftersom sådana länkar innehåller för mycket information. Det finns undantag där länkar i stil med Klicka här eller Läs mer kan accepteras och det är när webbsidan har en lista av nyheter eller liknande. Sådana länkar bör dock differentieras genom en textbeskrivning i respektive länks title-attribut. De flesta seende personer har en förmåga att relativt snabbt få en god överblick över en webbsida och dess eventuella länkar. Användare som är blinda eller har en nedsatt synförmåga kan dock behöva hoppa från länk till länk eller använda sig av en lista med de länkar som webbsidan innehåller. Länkar med en tydlig länktext underlättar då användandet. Ytterliggare en fördel som tydliga länktexter medför är att sökmotorer enklare kan indexera innehållet. Undersök vilken text länkarna på webbsidan har. Används texter som Klicka här eller Läs mer, granska då om dessa länkar har en tydlig beskrivning i dess title-attribut. WCAG tw Johansson 2.3 Extrapunkt 3.3 Punkter som är önskvärda om de uppfylls Punkterna nedan har tilldelats vikten 1, det vill säga att det är önskvärt att de uppfylls. Erbjuds snabbkommandon för viktiga funktioner? För att effektivisera användandet av en webbplats och underlätta för personer som inte använder en mus, är det önskvärt om webbplatsen erbjuder snabbkommandon för viktiga funktioner. Webbdesignern bestämmer själv vilka snabbkommandon som ska finnas, ett exempel skulle till exempel kunna vara att siffran 1 leder till startsidan. Snabbkommandon gör att användaren snabbare kan navigera på webbplatsen genom att istället för att klicka med musen eller tabba med tangentbordet direkt kan ange ett snabbkommando. 16

20 Undersök om snabbkommandon erbjuds på webbplatsen genom att titta efter attributet accesskey i HTML-koden. 24-tw Går det att tabba sig igenom webbsidan? Besökare som inte använder sig av musen för att klicka på länkar måste kunna använda tangentbordets tabbtangent för att byta fokus mellan länkar, formulärfält och knappar. Den ordning som tabbtangenten markerar webbplatsens olika element bestäms av respektive elements plats i koden. En ologisk ordning av innehållet i HTML-koden kan därför ställa till med problem för användaren eftersom ett objekt som ej förväntas markeras. En ologisk ordning kan dock ändras med hjälp av attributet tabindex. Navigera på webbplatsen med tangentbordets tabbtangent och undersök om tabbordningen är logisk. Utred även om det går att navigera i nedfällningsmenyer med hjälp av tangenten. WCAG tw Johansson 2.6 Extrapunkt Utnyttjas webbläsarens inbyggda funktion för utskrift? Många webbplatser tillhandahåller alternativa versioner av sina webbsidor som är anpassade för utskrift. Webbplatsen bör istället tillhandahålla en extern stilmall som är anpassad för utskrifter. Användaren kan då själv förhandsgranska utskrifter i sin webbläsare för att se hur webbsidan ser ut utskriven. Ikoner för utskrift på webbplatsen bör även undvikas. Undersök om en anpassad stilmall för utskrift används samt att webbsidan får ett avsett utseende. 24-tw

21 Är länkarna tydliga visuellt? För att underlätta för användaren att se vad som är en länk samt att visa när muspekaren befinner sig över en länk, bör webbplatsen tydligt visa vad som är en länk så att denna skiljer ut sig från övrig text. Detta kan göras på flera sätt. Ett önskvärt val är till exempel att länkarna är understrukna vilket är en stark konvention på webben. Färgen på länken ska också tydligt skilja sig mot från färgen på den icke-länkade texten. Undantag från detta kan dock göras i menyer och liknande om det framgår för användaren vad som är klickbart. Undersök om länkarna skiljer sig visuellt från icke-länkad text samt om skillnaden är tydlig. 24-tw

22 4 Datainsamling och resultat I detta kapitel presenteras den datainsamling som har genomförts samt resultatet. 4.1 Datainsamling Som vi har tagit upp i metodkapitlet (1.4) så har vi tagit fram en testgrupp på 30 kommuner. De kommuner som slumpades fram var följande: Arboga Kalix Strömstad Berg Lysekil Söderhamn Bollnäs Malung Tidaholm Bromölla Mjölby Tierp Gislaved Motala Uppvidinge Gnosjö Nora Varberg Gullspång Piteå Vingåker Halmstad Sandviken Värmdö Hultsfred Simrishamn Årjäng Höganäs Storuman Älvkarleby Startsidan för respektive kommun undersöktes under perioden december 2006 till februari I några fall, till exempel när det gäller alternativ information för bilder, har några av webbplatserna inte följt en riktlinje till 100 %. I dessa fall har vi utgått ifrån hur centrala felen är och vilken betydelse de har för webbsidans tillgänglighet. En saknad alternativ text för en bild kan trots allt resultera i ett positivt resultat i sin helhet för den faktorn. I bilaga 1 presenteras det rådata som registrerades under datainsamlingen. Resultatsättning Eftersom det ibland kan vara svårt att avgöra om en punkt uppfylls eller inte kan uppfyllandegraden på varje fråga få ett av dessa tre värden: Uppfylls inte alls (0) Uppfylls delvis (1) Uppfylls helt (2) 4.2 Resultat för punkter som måste uppfyllas I figur 1 presenteras resultatet för punkterna som måste uppfyllas (vikt 3). Existerar alternativ information för visuellt innehåll? Resultatet på denna punkt blev relativt jämnt mellan de tre olika uppfyllandegraderna. Av kommunerna i testgruppen uppfyllde 10 helt kravet, 11 delvis och resterande 9 uppfyllde inte alls kravet. 19

23 Det mest förekommande felet bland kommunerna var att de inte gav en alternativ information om bilder, detta får som följd att användare med exempelvis skärmläsare samt sökmotorer inte kan tolka bilden [Johansson, 2006]. Ett annat fel som 3 av kommunerna i testgruppen hade gjort var att beskriva icke meningsbärande bilder. Ett exempel är en kommun som på sin webbplats har pilar framför varje menyalternativ. HTML-koden för varje pilbild ser ut så här: <img border="0" src="ikoner/pil_7-gra-enkel.gif" alt="underliggande menyrubriker finns"> Eftersom pilarna inte är meningsbärande för menyn, ska attributet alt lämnas tomt [Verva, 2006, s. 128]. En användare som använder en skärmläsare skulle framför varje menyalternativ ha fått texten Underliggande menyrubrik finns uppläst trots att den bildtexten inte har någon betydelse för användaren. Figur 1. Resultat för punkter med vikt 3. Fungerar webbplatsen utan javaskript? Att webbplatsen ska fungera utan krav på att användaren måste ha javaskript installerat uppfyllde 18 av kommunerna helt, 7 delvis och resterande 5 inte alls. Ett vanligt förekommande fel hos de kommuner som inte uppfyllde kravet var att menyn inte fungerade alls eller hade en sämre tillgänglighet än med javaskript installerat. Hos en av kommunerna i testgruppen kan inte användare utan javaskript använda webbplatsen överhuvudtaget då ingen text visas. Där möttes användaren av meddelandena Menyn laddas Var god dröj samt Sidan laddas... Var god dröj (se figur 2). Varken någon meny eller sidinnehåll presenteras dock för användaren eftersom kommunen använde javaskript för att ladda fram innehållet. Att 5 av kommunerna inte alls uppfyllde kraven och 7 delvis, tyder på att många kommuner inte anser det vara av vikt att kunna ta emot användare utan javaskript. 20

24 Figur 2. Användare utan javaskript möts av denna information hos Lysekils kommun (texten är förstorad). Följs en standard? För denna fråga uppfyllde 8 av kommunerna helt kriterierna, 13 fick resultatet delvis medan resterande 9 inte alls uppfyllde kravet på att en standard ska användas på webbplatsen. Detta visar att många kommuner har låg medvetenhet om hur viktigt det är att en standard dels deklareras men även följs. För de webbplatser som inte följer en standard ökar risken att olika typer av webbläsare får det svårt att tolka koden och presentera informationen på ett korrekt sätt [Johansson, 2006]. Valideringsfel som webbplatserna i testgruppen fick handlade till exempel om att man inte hade deklarerat en standard och att den deklarerade standarden inte följdes. Kan användare med mindre vanliga operativsystem och webbläsare ta del av webbplatsen? Samtliga webbplatser i testgruppen kan användas med mindre vanliga operativsystem och webbplatser. Detta visar att medvetenheten att även användare med mindre vanliga operativsystem och webbläsare ska kunna ta del av webbplatsens information är hög. Detta resultat är bra med tanke på att en av de fundamentala avsikterna med webben är att den inte ska vara hård- eller mjukvaruberoende [Johansson, 2006]. Kan webbplatsen användas utan stilmallar? En klar majoritet, 24 kommuner, uppfyllde kravet på att webbplatsen kunde användas utan stilmallar. 3 kommuner uppfyllde delvis kravet och resterande 3 inte alls. Detta innebär att användare som använder en webbläsare som inte kan tolka stilmallar ändå kan ta del av informationen. Att så pass många kommuner har uppfyllt denna punkt får tolkas som att medvetenheten och kunskapen om detta är stor. Bland de kommuner som inte alls uppfyllde kravet, visade sig felet bland annat i form av att menyer inte visades. En av kommunernas webbplatser i testgruppen försvann nästan helt när inte webbplatsens stilmall tolkades. 21

25 4.3 Resultat för punkter som bör uppfyllas I figur 3 och 4 presenteras resultatet för punkterna som bör uppfyllas (vikt 2). Figur 3. Resultat för punkter med vikt 2. Figur 4. Resterande resultat för punkter med vikt 2. Används metadata på webbplatsen? 14 av kommunernas webbplatser använde sig av metadata på sin startsida, 6 gjorde det delvis och resterande 10 inte alls. Detta kan tolkas som att medvetenheten om denna punkt 22

26 är ojämn bland landets kommuner. De webbplatser som inte har metadata, eller bristfällig sådan, får en sämre tillgänglighet eftersom sökmotorer och andra användare inte kan utnyttja information på ett så bra sätt som möjligt [Verva, 2006, s. 42]. Fungerar webbplatsen utan Flash? Alla kommuner i testgruppen klarade av att visa sin webbplats utan att ställa krav på att användaren måste ha Flash installerat. Detta var en av två tillgänglighetspunkter i utvärderingsmodellen som samtliga kommuner uppfyllde. Detta är positivt för de användare vars hjälpmedel inte kan hantera Flash. Tekniken fungerar heller inte på alla plattformar, vilket innebär att fler användare kan ta del av information om Flash inte används [Verva, 2006, s. 49]. Kan text förstoras? 12 av kommunerna i testgruppen uppfyllde helt kravet för förstoring av text, 3 delvis och resterande 15 kommuner uppfyllde inte alls faktorn. Används flexibla måttenheter ökar möjligheten för användaren att själv justera textstorleken vilket ger en bättre tillgänglighet [Johansson, 2006]. Bland de kommuner som delvis uppfyllde kravet, 3 ur testgruppen, beror det på att endast delar av webbplatsens text var formaterad med ett relativt mått. Detta får till följd att när användaren försöker förstora texten i webbläsaren Internet Explorer 6 så förstoras inte all text. Figur 5. Trots att funktionen förstora text i Internet Explorer 6 är aktiverad så förstoras inte texten hos Årjängs kommun. Separeras innehåll från design? 9 uppfyllde helt kravet, 20 delvis och 1 kommun uppfyllde inte alls kraven på att innehåll skall separeras från design. De 9 kommuner som fick högst betyg använde sig av externa stilmallar för layout. Att innehåll och design då delas upp är något som anses som positivt för tillgängligheten. 20 av kommunerna uppfyllde delvis kravet, felen som dessa kommuner gjorde var att den externa stilmallen inte stod för all layout utan blandades med stilmallsformatering i HTMLdokumentet. Detta leder till en blandning av innehåll och design, något som inte rekommenderas [Verva, 2006, s. 39]. 23