Kallelse/underrättelse (35) Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Beslutsorgan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Tid Onsdagen

Transkript

1 Kallelse/underrättelse (35) Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Beslutsorgan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Tid Onsdagen den 24 april, kl Plats OBS LOKAL! PS, Lilla restaurangen, Hus 1 ingång D Ärenden 1. Val av justerare 2. Anmälan av eventuella övriga ärenden 3. Anmälan av eventuellt jäv 4. Behovsanalys lokaler PS (UAN 2019/0058-1) 5. Månadsuppföljning till och med mars 2019 (UAN 2019/0080-1) 6. Remiss från Skolinspektionen - ansökan om nyetablering av fristående gymnasieskola från Vesterhavsskolan (UAN 2019/0071-7) 7. Budget 2020 och långtidsplan , information, kl Näringslivs- och destinationskontoret (NOD), information, kl Motion om mensskydd till skolelever och unga i Varbergs kommun och Region Halland (UAN 2019/0010-3) 10. Motion om språkkrav för SFI (UAN 2019/0035-3) 11. Svar på motion från Olle Hällnäs (SD) Motion till Varberg kommunfullmäktige angående inkluderingsplikt (UAN 2019/0036-3) 12. Motion om orienteringskurs - utbildning till yrkesfiskare (UAN 2019/0020-2) 13. Redovisning av demokratiprojektet på PS, kl Återkoppling och arbete med nämndens mål Förvaltningen informerar 16. Anmälan och återrapportering om kränkande behandling/diskriminering/trakasserier POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun TELEFAX WEBBPLATS Varberg

2 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen (35) 17. Delegeringsbeslut Eva Pehrsson-Karlsson (C) Ordförande Viktoria Thonäng Sekreterare Om handlingar saknas eller ytterligare beslutsunderlag önskas kontakta nämndens sekreterare Viktoria Thonäng, viktoria.thonang@varberg.se,

3 Beslutsförslag 1 (2) Dnr: UAN 2019/ Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Tobias Ramstedt, 4. Behovsanalys lokaler PS Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen föreslår utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden besluta 1. Godkänna framtagen behovsanalys rörande lokaler för PS 2. Översända behovsanalysen till kommunstyrelsen för åtgärdsval. Beskrivning av ärendet I barn- och utbildningsnämndens lokalstrategiska plan har det konstaterats att nämnden mot bakgrund av befolkningsprognos inte klarar av att möta behovet av lokaler och att Varberg behöver förbereda för att kunna möta det ökade antalet gymnasielever. I den strategiska planen för Peder Skrivares skola (PS) fastslås att antalet elever som väljer PS kommer att öka från dagens cirka elever till elever Med anledning av ovanstående fick utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen den 25 februari, 20 i uppdrag att ta fram en behovsanalys av lokaler för PS. Beslutsunderlag Beslutsförslag den 4 mars Bilaga Behovsanalys rörande lokaler för PS. Övervägande Framtagen behovsanalys utgör ett viktigt underlag i den efterföljande processen för att kunna möta det ökade antalet gymnasielever i Varbergs kommun. Ekonomi och verksamhet Kostnad för nästa fas i processen, åtgärdsvalen, beräknas uppgå till omkring kronor. Kostnad för åtgärdsval/förstudie ska inkluderas i framtida kalkyl av investering. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun TELEFAX WEBBPLATS Varberg

4 2 (2) Dnr: UAN 2019/ Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Maria Gustafsson Förvaltningschef Tobias Ramstedt Gymnasiechef Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

5 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Ua au 18 Dnr UAN 2019/0058 Behovsanalys lokaler PS Beslut Arbetsutskottet beslutar 1. Lämna ärendet till nämnden utan förslag till beslut. 2. Förvaltningen får i uppdrag att förtydliga underlaget avseende elevprognosen, påverkan på ekonomi och verksamhet och behov rörande skolmatsal. Förslag till beslut på sammanträdet Jeanette Qvist (S), vice ordförande föreslår att ärendet lämnas till nämnden utan förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden frågar om nämnden kan fatta beslut enligt förslag från Jeanette Qvist (S) och finner att så sker. Beskrivning av ärendet I barn- och utbildningsnämndens lokalstrategiska plan har det konstaterats att nämnden mot bakgrund av befolkningsprognos inte klarar av att möta behovet av lokaler och att Varberg behöver förbereda för att kunna möta det ökade antalet gymnasielever. I den strategiska planen för Peder Skrivares skola (PS) fastslås att antalet elever som väljer PS kommer att öka från dagens cirka elever till elever Med anledning av ovanstående fick utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen den 25 februari, 20 i uppdrag att ta fram en behovsanalys av lokaler för PS. Beslutsunderlag Beslutsförslag den 4 mars Bilaga Behovsanalys rörande lokaler för PS. Övervägande Framtagen behovsanalys utgör ett viktigt underlag i den efterföljande processen för att kunna möta det ökade antalet gymnasielever i Varbergs kommun. Protokollsutdrag: PS Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

6 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

7 Bakgrund, nuläge och behov Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden tog 2017 fram en lokalstrategisk plan för perioden som slår fast behovet av att utreda kompletterande lokaler för den kommunala gymnasieskolan i Varbergs kommun. I planen framgår följande behov för perioden : Bedömningen är att barn- och utbildningsnämnden inte klarar av att möta behovet enligt utblick i befolkningsprognos från 2022 fram till 2030 med nuvarande programstruktur. Dessutom behöver ändamålsenliga lokaler tillses fordon- och transportprogrammet efter 2026 då hyreskontraktet för Tolken har gått ut. Även industritekniska programmet behöver på längre sikt tillgång till andra lokaler för att kunna möta industrins krav på vilka kunskaper eleverna behöver ha med sig. Dagens lokaler är inte utformade för morgondagens industri. Därmed ses behov av en kompletterande gymnasieskola mellan åren 2024 och Utifrån denna skrivning togs en strategisk plan för gymnasiet fram i barn- och utbildningsförvaltningen där behovet för perioden har preciserats: I ett växande Varberg vet vi att invånarantalet ökar och att den prognos som vi ser är baserad på idag kända fakta. Ponera att invånarantalet 2030 uppgår till , då behöver vi fundera över hur vi i Varberg fortsatt möter behovet av platser. Varbergs kommun behöver således förbereda för ytterligare en kommunal gymnasieskola. En ny gymnasieskola skulle kunna bli ett nav för tekniska utbildningar. Bedömningen är således att nuvarande kapacitet i den kommunala gymnasieskolan inte är tillräcklig för att möta de behov som prognoserna i befolkningstillväxt och teknisk utveckling pekar mot. Nuläge Inom tidsramen för den strategiska plan för Peder Skrivares skola (PS) som är framtagen av barn- och utbildningsförvaltningen hösten 2018 slås fast att antalet elever som väljer PS kommer att öka från ca elever läsåret till ca elever år Utveckling elevunderlag och dagens kapacitet Elevantal Kapacitet 1 PS har tidigare haft kapacitet för ca elever men under perioden avyttrades ett stort antal lokaler för att anpassa gymnasieskolan för det elevantal som 1 Källa Stadsutvecklingskontorets underlag framtaget av konsultföretaget Statisticon

8 då var rådande. Redan inför höstterminen 2019 beräknas antalet elever på PS öka till drygt 1 800, och redan nu finns indikatorer på att lokalerna inte räcker för växande elevkullar. Dessa är bland annat: - Svårigheter att rymma all idrottsundervisning i idrottshallen - Svårigheter att rymma laborativ undervisning i laborationssalar - Flera salar där det redan idag sker nollbyten vilket medför att luften inte hinner cirkuleras mellan lektioner - Dubbelbeläggning i verkstäder som samutnyttjas mellan teknikprogrammet och industriprogrammet - Ökat söktryck på elprogrammet vilket har medfört att vi har undervisning för 28 elever i lokaler anpassade för elever - Brist på omklädningsrum för elever på yrkesprogram - Grupprum och samtalsrum används för undervisning och som arbetsrum för personal - Brist på lärararbetsplatser - Brist på arbetsplatser för administrativ personal - Brist på elevskåp - Klassrummen i många av våra lokaler är beräknade för klasser på 28 idag ligger antagningen flera av våra teoretiska program på 32 - Brist på platser att undervisa elever i behov av särskilt anpassade lokaler lärmiljöer Det finns ett behov av att frigöra lokalyta för att kunna flytta tillbaka de utbildningar som idag är i Hus 11 och på Rosenfredsskolan. Vidare kommer hyresavtalet på Tolken (Fordonsteknisk utbildning) att löpa ut 2026 och till dess behöver fordonsprogrammet nya lokaler. Samtliga yrkestekniska vuxenutbildningar inom Vuxenhögskolan (Vux) och Yrkeshögskolan (YH) drivs idag på entreprenad. Framöver kan lokal- och resursutnyttjandet effektiviseras på dessa utbildningar genom att yrkesvux och gymnasieutbildning samlokaliseras till samma ställe, plus att det i mycket hög grad skulle underlätta kompetensförsörjningen av lärare till dessa utbildningar. Detta är dock inte möjligt i nuvarande lokaler. Utöver den kommunala gymnasieskolan finns i Varberg hösten 2019 tre fristående aktörer, Ljud- och Bildskolan (LBS), Drottning Blankas gymnasium samt Svenskt ridgymnasium. Till hösten 2020 har även Folkuniversitet tillstånd att bedriva gymnasieutbildning. Verksamhetens behov För att PS ska kunna möta de behov som kommer med ett växande Varberg och samtidigt kunna arbeta efter Varbergs vision om västkustens kreativa mittpunkt är lokalfrågan helt avgörande. PS har som ledord Kunskap, kreativitet och mångfald och för att kunna erbjuda alla kommande elever samma breda palett av utbildningar som idag, behöver den kommunala gymnasieskolan mer lokalyta. Nedan beskrivs en tidplan över hur behoven kommer att uppstå i tid. Tabellen visar befolkningsprognos samt antal elever som förväntas välja kommunal gymnasieskola i

9 framtiden. Beräkningen utgår från att cirka 80 procent av ungdomarna år väljer kommunal gymnasieskola, vilket i stort motsvarar hur det ser ut idag. År Befolkningsprognos Antal elever (ca Nödvändiga åtgärder (invånare år) 80%) Behov av ca 4,5 klassrum utöver nuvarande. Löses med hus 11 och i befintliga lokaler Behov av ca 20 klassrum utöver nuvarande. Mer kapacitet i idrottshall, fler labbsalar. Eventuellt behov av paviljong, eller mer utrymme i hus Tolken försvinner, nya lokaler till Fordonsprogrammet. Modern fordonsverkstad med rejäl markyta Behov av nya lokaler motsvarande ca 1000 elever. Motsvarar ungefär Hus 1 på Peder Skrivares skola Samarbetet kring vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna förväntas fortsätta, varför det behöver avsättas utrymme även för dessa grupper. Behovet kommer således att öka med en yta som motsvarar cirka 50 klassrum fram till år Denna beräkning är baserad på klasstorlekar om 32 elever per klass. Det är då viktigt att beakta att de flesta klassrum på PS idag är anpassade för undervisning av 28 elever. Sannolikt är behovet något större. I ovanstående beräkning ryms vuxenutbildning och YH i gemensamma lokaler så som utbudet ser ut idag. I närtid kommer den kommunala gymnasieskolan att vara i behov av tillfälliga lösningar för att möta behovet av lokalyta. Möjlighet att samutnyttja lokaler med Campus, öka gymnasiets nyttjande av hus 11 samt tillfälliga paviljonglösningar skulle kunna vara alternativ i direkt närtid.

10 Vidare tillkommer behov av specialsalar såsom idrottshall, labbsalar och verkstäder. I synnerhet idrottshallarna och labbsalarna är redan nu så hårt belastade att befintliga salar inte kommer att ha tillräcklig kapacitet i närtid, och möter inte heller framtida behov. År 2026 löper hyresavtalet på Tolken, Fordonsteknisk utbildning, ut. Det innebär att redan 2026 finns behov av att lösa lokalisering för fordonsprogrammet, med alla de tekniska krav som ställs på en modern fordonsutbildning. När detta avtal löper ut finns även en möjlighet att driva Transportinriktningen i egen regi. Fordonsprogrammet med alla dess inriktningar har ett behov av en stor plan markyta i anslutning till övriga lokaler. Detta för att kunna övningsköra med lastbil, samt flytta bilar, lastbilar och maskiner in och ut ur verkstaden. Målbeskrivning Den kommunala gymnasieskolan bör kunna bereda plats för gymnasieelever och vuxenstuderande. Målbilden innebär en ökning av antalet studieplatser med ca mot dagens kapacitet på gymnasiet, samt en utökning för att även ha beredskap för att rymma delar av vuxenutbildningen. Det är av stor vikt att skolans lokaler kan samutnyttjas mellan olika program. Detta gäller framförallt tekniska utbildningar, men även de humanistiska utbildningarna. Genom att flera utbildningar kan nyttja samma lokaler går det att finna synergier vad gäller exempelvis investeringar, vilket kan öka nyttjandegraden på utrustningen och således göra den billigare per nyttjad timme. Detta gäller exempelvis nya fordon, datorutrustning, robotteknik och större maskiner. Skolan behöver ha en flexibilitet i lärmiljön. Skolans styrdokument ställer nya krav på hur en skolmiljö ska vara uppbyggd, och att den traditionella strukturen med klassrum och grupprum bör blandas med mer öppna lärmiljöer. Skolan bör rymma olika funktionssalar. Exempelvis måste idrottshall och en väl anpassad skolmatsal finnas. På gymnasiet behövs olika typer av lösningar för att möta samtliga elever i en skola för alla. Hänsyn behöver tas till behovet av omklädningsrum för de tekniska utbildningarna. Redan nu finns det klasser som inte har möjlighet att låsa in sina arbetskläder. Vad gäller omklädningsrum finns det idag flertalet ickebinära elever som är hänvisade att byta om tillsammans med elever som delar samma biologiska kön. Det är viktigt att offentlig verksamhet görs tillgänglig för alla. I den strategiska planen för PS beskrivs en samlokalisering för de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna. Syftet med en sådan samlokalisering är att i högre grad finna synergier i investeringar, samutnyttjande av lokaler och undervisningsmaterial. Lokala branschföretag har visat intresse av att vara lokaliserade i gymnasieskolans lokaler. Ett samarbete och samutnyttjande med det lokala näringslivet skulle också bidra till minskade driftskostnader, tillföra värdefull kompetens i utformningen av kommunens utbildningar samt stärka kompetensförsörjningen för arbetslivet i Varbergs Kommun.

11 Vilka styrande krav och förutsättningar som finns Branschtekniska krav, skolans styrdokument och arbetsmiljöregler, Vilka begränsningar/risker och problem/brister som finns i nuvarande situation Se nulägesbeskrivning och nollalternativ Eventuella nyttoeffekter - Stärka samverkan med näringslivet - Framtidsbereda kommunens utbildningar - Stärka kompetensförsörjningen i Varbergs kommun - Möjliggöra för fler att välja den utbildning de vill - Ökade synergier mellan utbildningar för effektivare resursutnyttjande - Sammanhållna skolenheter utan satelliter - Öka möjligheter till samverkan mellan gymnasial utbildning och vuxenutbildning och YH Nollalternativ (Konsekvens vid utebliven förändring) Vid ett nollalternativ kommer gymnasieskolan behöva hitta tillfälliga kompletterande lokaler redan och framåt. Tillfälliga lösningar riskerar att bli dyra och det är svårare att anpassa dessa lokaler för att fullt ut möta de kvalitetskrav som finns. Nämnden skulle behöva ställas inför frågan att prioritera vilka utbildningar som ska erbjudas. Den kommunala gymnasieskolan kan komma att tvingas prioritera de mest populära utbildningarna, och således tvingas minska bredden på utbudet. Detta innebär att elevers möjligheter att uppnå sina drömmar begränsas. Flera av de utbildningar som den kommunala gymnasieskolan bedriver finns inte hos de privata aktörerna och många elever kommer då att stängas ute från de utbildningar de helst skulle ha gått, alternativt tvingas söka sig till andra kommuner med en ökad kostnad för Varbergs kommun som följd. Jämställdhetsanalys PS är idag en skola med en jämn fördelning mellan pojkar och flickor. Det finns vissa program som har en övervikt åt ena eller andra hållet, men på helheten råder en jämn fördelning. Det finns forskning som visar att en jämn könsfördelning gynnar kunskapsutvecklingen hos elever då det skapar en bättre dynamik i klassrummen. Hänsyn till detta behöver tas när analysen av hur den kommunala gymnasieskolan ska organiseras och lokaliseras görs. För att skolan ska bli attraktiv för alla elever är det viktigt att det finns en bredd i de utbildningar som erbjuds. Skolan har enligt skollagen i uppdrag att motverka traditionella könsmönster och hur skolan organiseras har därför betydelse. Beräkning av kostnad för åtgärdsval i samråd med kommunstyrelsens Kostnad för nästa fas i processen, åtgärdsvalen, beräknas uppgå till omkring kronor.

12 Kostnad för åtgärdsval/förstudie ska inkluderas i framtida kalkyl av investering.

13 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Ua au 10 Dnr UAN 2019/0058 Behovsanalys lokaler PS Beslut Arbetsutskottet beslutar 1. Återremittera ärendet till förvaltningen för omarbetning och komplettering. Beskrivning av ärendet I barn- och utbildningsnämndens lokalstrategiska plan har det konstaterats att nämnden mot bakgrund av befolkningsprognos inte klarar av att möta behovet av lokaler och att Varberg behöver förbereda för att kunna möta det ökade antalet gymnasielever. I den strategiska planen för Peder Skrivares skola (PS) fastslås att antalet elever som väljer PS kommer att öka från dagens cirka elever till elever Med anledning av ovanstående fick utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen den 25 februari, 20 i uppdrag att ta fram en behovsanalys av lokaler för PS. Beslutsunderlag Beslutsförslag den 4 mars Bilaga Behovsanalys rörande lokaler för PS. Övervägande Framtagen behovsanalys utgör ett viktigt underlag i den efterföljande processen för att kunna möta det ökade antalet gymnasielever i Varbergs kommun. Protokollsutdrag: PS Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

14 Beslutsförslag 1 (2) Dnr: UAN 2019/ Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Dan Persson, 5. Månadsuppföljning till och med mars 2019 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden besluta 1. Godkänna förvaltningens förslag till månadsrapport och lägga den till handlingarna. Beskrivning av ärendet Månaduppföljning med årsprognos. Beslutsunderlag Bilagda rapport. Månadsuppföljning till och med mars 2019 Övervägande Genomgångar har gjorts med berörda avdelningschefer Ekonomi och verksamhet Har ingen påverkan på driftverksamheten då prognosen visar att kostnaderna kommer att ligga inom ram. Investeringsbudgeten prognosticerar ett underskott på 800 tkr och här har nämnden den 25 mars 2019 tagit beslut om att begära av kommunfullmäktige en utökad investeringsram. Samråd Information till FSG i april. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Maria Gustafsson Förvaltningschef Dan Persson Administrativ chef Protokollsutdrag POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun TELEFAX WEBBPLATS Varberg

15 2 (2) Dnr: UAN 2019/0080-1

16 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Ua au 19 Dnr UAN 2019/0080 Månadsuppföljning till och med mars 2019 Beslut Arbetsutskottet föreslår utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden besluta 1. Godkänna förvaltningens förslag till månadsrapport. Beskrivning av ärendet Månaduppföljning med årsprognos. Beslutsunderlag Bilagda rapport. Månadsuppföljning till och med mars 2019 Övervägande Genomgångar har gjorts med berörda avdelningschefer Protokollsutdrag: Click here to enter text. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

17 Uppföljning Utgåva: Månadsrapport - mars 2019 Status: Påbörjad Rapportperiod: Organisation: 9 - Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnd

18 Konto: RR Verksa mhe t: Ve rksamhet (drift) Enhet: mn kr Rapportering Hänt i verksamheten Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bildades 1 januari Den nya nämnden består av delar från förskole- och grundskolenämnden, från socialnämnden och från kommunstyrelsen. Från förskole- och grundskolenämnden fördes gymnasieskolans verksamhet över och från socialnämnden fördes arbetsmarknadsenheten och delar av inkluderingen över och från kommunstyrelsen fördes Centrum för livslångt lärande (CLL) över till den nya nämnden. Det är efter tre månader stora avvikelser men det beror till största delen av att under perioden jan mars har bokförts kostnader som avser första halvåret. Dessutom saknas det intäkter som hör till perioden. Detta gör att resultatet till och med mars är något missvisande. Nämndens arbetsmarknadsenhet ser i nuläget ut få det svårare hantera delar av sin verksamhet då de s.k. extratjänsterna kommer att göras om. Nämnden kommer att återkomma vid kommande rapporteringar eller vid separat tillfälle om hur nämnden tänker agera. Den första åtgärden är naturligtvis att pröva möjligheten till att omprioritera inom nämndens ram samt att besluta om eventuella handlingsplaner. Det kan då vara viktigt att informera/diskutera med kommunstyrelsen om eventuella konsekvenser. Ekonomi Drift Ansvar Utfall jan - mars 2019 Budget 2019 Budget 2019 Jmf Prognos 2019 Utb- och arb.mark nämnd 103,9 315,4 315,4 Utfallet till och med mars månad är 103,9 mnkr vilket motsvarar 32,9 % av budgeten där riktpunkten efter mars är 25 %. Här ingår en del kostnader som avser förta halvåret och det främst inom gymnasieskolan. Detta gör att riktpunkten ligger över 25 %. Samtidigt finns det en del intäkter som inte kommit och som avser perioden januari till och med mars. Där det finns anledning till oro är att det inom arbetsmarknadsenheten eventuell kan komma att redovisa ett underskott. Arbetsförmedlings omstruktureringar som vi ännu inte vet konsekvenserna av. Till detta kommer förändringar för bland annat extratjänster som kommer att påverka ekonomin. Då dessa är kopplat till hanteringen av försörjningsstöd så känns det viktigt att denna fråga lyfts i kommande uppföljningar och budgetarbete. Prognosen för helåret är att samtliga områden, med en viss reservation för arbetsmarknadsenheten, klarar sin budget om inget oförutsett inträffar. 2

19 Enhet: Tkr Konto: RR Projekt: Inve stering Verksamhet: Verksamhet (drift) Organisation: Utbildn- o arbetsmarknadsnämnd Period: Januari Verksamhet: Ve rksamhet (drift) Ålder: Alla åldrar År: UTFALL TOM FEBRUARI PER OMRÅDE Verksamhet Utfall jan - mars 2019 Budget 2019 Utfall i % Riktp. 25,0% Nämnd ,6 Administration o stab ,2 Gymnasieskola ,2 CLL ,1 Arbetsmarknadsenhet ,5 SUMMA ,9 Investering Utfall jan - mars 2019 Helårsprog nos mars 2019 Budget 2019 Budget 2019 Jmf Prognos Utb- och arb.mark nämnd När det gäller investeringsbudget så har nämnden den 25 februari 2019 beslutat att den ska fördelas av förvaltningschef. Behovet för områdena uppgår till tkr och budgeten är tkr. Det behövs ytterligare 800 tkr och nämnden har vid sitt sammanträde den 25 mars tagit beslut om att begära av kommunfullmäktige en utökad ram med 800 tkr. Personal Personalnyckeltal Sjukfrånvaro 2016 mars feb 2017 mars feb 2018 mars feb Sjukfrånvaro totalt %, R12 5,56 % Sjukfrånvaron baserar sig på två månader då nämnden inte fanns under perioden mars 2018 till december Det är då svårt att kommentera detta utfall då det inte finns någon historik. I nedanstående tabell redovisar personalnyckeltalen per områden 3

20 Organisation: Utbildning- o arbet smarknad snämnd Period: Januari Ve rksa mhet: Verksamhet (drift) År: 2019 Befa ttning filter: Alla befattningar exl kommunalråd Organisation (personal): 011J00H0X0 01 Ut bildn- o arbet smarknadnämnd Organisation (personal): 011J00H0X0 01 Ut bildn- o arbet smarknadnämnd PERSONALSTATISTIK PER OMRÅDE Sjukfrånvaro % R12 Frisknärvaro % R12 Sysselsättningsgrad % Timavlönade % R12 Administration och stab 13,9 50,0 100,0 0 Gymnasieskola 5,81 72,22 95,35 2,27 CLL 1,25 88,46 92,29 6,80 Arbetsmarknadsenhet 6,22 66,18 99,76 0 TOTALT 5,56 71,6 95,35 2,23 Frisknärvaro 2019 Antal friska jan 2019 r Antal personer jan 2019 r Frisknärvaro jan 2019 r12 71,6 % Nämndens frisknärvaro är 71,6 %. Frisknärvaron beräknas utifrån hur många medarbetare som inte haft någon sjukfrånvaro. Detta uttrycks som procentuell andel av personalstyrkan. Det finns inget givit samband mellan sjukfrånvaro och frisknärvaro. Sysselsättningsgrad Sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda 95,35% 2019 feb 2018 feb Timavlönade 2018 mars feb 2017 mars feb Andel timmar utförda av timavlönade i % R12 2,09% Andel timmar utförda av timavlönade baserar sig på två månader och det finna ingen jämförbar statiskt för

21 Beslutsförslag 1 (2) Dnr: UAN 2019/ Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Viktoria Thonäng 6. Remiss från Skolinspektionen - ansökan om nyetablering av fristående gymnasieskola från Vesterhavsskolan Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden besluta 1. Godkänna yttrande gällande ansökan om nyetablering av fristående gymnasieskola från Vesterhavsskolan AB. 2. Översända yttrandet till kommunstyrelsen för vidare hantering. Beskrivning av ärendet Vesterhavet AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid Vesterhavsgymnasiet i Falkenbergs kommun fr.o.m. läsåret 2020/2021. Varbergs kommun har möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens yttrande ska innehålla en konsekvensbeskrivning där det bör framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Utöver ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser ska kommunen inkomma med uppgift om vilka kommuner/förbund som kommunen har samverkansavtal med, redovisa en befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år ) samt vilka kommunala och fristående gymnasieskolor som erbjuder de i ansökan aktuella programmen. Uppgift om antal befintliga utbildningsplatser på respektive program och inriktning och uppgift om kommunen avser att erbjuda sökta program och inriktningar läsåret 2019/2020 samt om möjligt 2020/2021 ska också lämnas. Redogörelse enligt ovan framkommer i bilagt yttrande. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun TELEFAX WEBBPLATS Varberg

22 2 (2) Dnr: UAN 2019/ Beslutsunderlag Beslutsförslag den 6 mars 2019 Bilaga Yttrande Bilaga - Ansökan Övervägande Sammantaget bedöms de ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenserna för Varbergs kommun som små eftersom ansökan avser en etablering av fristående gymnasieskola i en grannkommun dit få elever söker sig för utbildning. Ekonomi och verksamhet Se överväganden ovan. Samråd Samråd vid facklig samverkan FSG. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Maria Gustafsson Förvaltningschef Viktoria Thonäng Nämndsekreterare Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

23 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Ua au 20 Dnr UAN 2019/0071 Remiss från Skolinspektionen - ansökan om nyetablering av fristående gymnasieskola från Vesterhavsskolan Beslut Arbetsutskottet föreslår utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden besluta 1. Godkänna yttrande gällande ansökan om nyetablering av fristående gymnasieskola från Vesterhavsskolan AB. 2. Översända yttrandet till kommunstyrelsen för vidare hantering. Beskrivning av ärendet Vesterhavet AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid Vesterhavsgymnasiet i Falkenbergs kommun fr.o.m. läsåret 2020/2021. Varbergs kommun har möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens yttrande ska innehålla en konsekvensbeskrivning där det bör framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka femsex år. Utöver ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser ska kommunen inkomma med uppgift om vilka kommuner/förbund som kommunen har samverkansavtal med, redovisa en befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år ) samt vilka kommunala och fristående gymnasieskolor som erbjuder de i ansökan aktuella programmen. Uppgift om antal befintliga utbildningsplatser på respektive program och inriktning och uppgift om kommunen avser att erbjuda sökta program och inriktningar läsåret 2019/2020 samt om möjligt 2020/2021 ska också lämnas. Redogörelse enligt ovan framkommer i bilagt yttrande. Beslutsunderlag Beslutsförslag den 6 mars 2019 Bilaga Yttrande Bilaga - Ansökan Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

24 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Övervägande Sammantaget bedöms de ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenserna för Varbergs kommun som små eftersom ansökan avser en etablering av fristående gymnasieskola i en grannkommun dit få elever söker sig för utbildning. Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

25 Yttrande 1 (2) Dnr: UAN 2019/ Kommunstyrelsen Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Viktoria Thonäng, Varbergs kommun Varberg Yttrande över ansökan om nyetablering av fristående gymnasieskola från Vesterhavsskolan AB Ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser Vesterhavet AB:s ansökan om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola avser en etablering i Falkenbergs kommun. Varbergs kommun har idag relativt få elever (cirka 30) som söker sig till Falkenbergs kommun för gymnasiestudier, vilket innebär att konsekvenserna för Varbergs kommun kan antas bli förhållandevis begränsade. Fyllnadsgraden på de program och inriktningar som erbjuds på Varbergs gymnasieskolor är idag hög. Bedömningen är att elever i Varbergs kommun har möjlighet att gå de program som önskas inom kommunen. Om elever i Varbergs kommun mot förmodan skulle välja att resa till grannkommunen för utbildning kan variationen av utbud för exempelvis enstaka kurser dock komma att påverkas. Samtliga högskoleförberedande program samt yrkesprogram på den kommunala gymnasieskolan går idag samman och kan på så vis erbjuda ett brett utbud av kurser. Minskat elevunderlag i högskoleförberedande program kan således innebära minskat utbud för yrkesprogram. Negativa konsekvenser skulle kunna bli minskade möjligheter till samarbete mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram samt att flexibilitet i att skapa attraktiva utbildningar minskar. Det bör i sammanhanget också påpekas att det på estetiska programmet på Peder Skrivares skola finns svårigheter att fylla samtliga platser. Sammantaget bedöms dock de ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenserna för Varbergs kommun som små. Samverkansavtal Varbergs kommun har samverkansavtal med Region Halland där Laholm, Halmstad, Falkenberg, Hylte och Varbergs kommun ingår. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

26 2 (2) Dnr: UAN 2019/ Befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år ) För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra ombeds kommunen att i samband med yttrandet lämna en befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande 5 åren ( ), vilken följer nedan. År Antal 16-åringar Kommunala och fristående gymnasieskolor som erbjuder aktuella program Tabellen nedan visar en sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i Varbergs kommun som idag erbjuder de i ansökan aktuella programmen. Skola Peder Skrivares gymnasieskola Huvudman Kommunal Antal utbildningsplatser åk 2 läsår 18/19 Ekonomiprogrammet inriktning ekonomi och juridik 84 Naturvetenskapliga programmet, inriktning beteende och samhällsvetenskap 78 Samhällsvetenskapliga programmet, inriktning beteende 84 Estetiska programmet, inriktning bild 6 Estetiska programmet, inriktning musik 16 Drottning Blankas gymnasieskola Fristående Samhällsvetenskapliga programmet 32 Ljud- och bildskolan Fristående Estetiska programmet, inriktning bild 30 Estetiska programmet, inriktning musik 32 Folkuniversitet som är en fristående aktör har även tillstånd att erbjuda gymnasieutbildning inför hösten Kommunen avser även att erbjuda sökta program och inriktningar läsåret 2019/2020 och läsåret 2020/2021.

27 Ansökan om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola Skolinspektionen prövar enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800) om sökanden genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten, har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten och i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Vidare krävs att den enskilde, inklusive samtliga inom ägar och ledningskretsen i övrigt bedöms lämplig. Det är sökanden som ska visa att denne uppfyller de ovan nämnda kraven för att godkännas som huvudman för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet/e signatur finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Det undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm alternativ till tillstand@skolinspektionen.se Försättsbladet behöver inte skickas in i original. Skolinspektionen tar ut en avgift för ansökningar om godkännande med stöd av 2 kap. 5 c skollagen. Se sidan skicka in i ansökningsblanketten för mer information. Ange vilket läsår skolenheten avser att starta 2020/21 Ange i vilken kommun skolenheten ska vara belägen Falkenbergs kommun Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Driftsbolag: Vesterhavsskolan AB/Koncernmoder: Vesterhavet AB Organisationsnummer/personnummer Driftsbolag: /Koncernmoder: Organisationsform Aktiebolag Skolenhetens namn Vesterhavsgymnasiet 1. Sökanden och kontaktperson Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) 1.1 Uppgifter om sökanden Driftsbolag: Vesterhavsskolan AB/Koncernmoder: Vesterhavet AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer Driftsbolag: /Koncernmoder: Utdelningsadress Elvägen 4 Postnummer Ort Falkenberg 1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga samt visar personer som ingår i ägar och ledningskretsen ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas till ansökan ska vara aktuellt, max 3 månader gammalt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. Lägg till bilaga 1.3 Offentligt inflytande

28 Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan. Kontaktperson E postadress Jörgen Frostlund j.frostlund@vesterhavsskolan.se Telefon arbetet Mobil Kontaktpersonens funktion i verksamheten VD Fullmakt Lägg till bilaga 1.5 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf Konfessionell inriktning av utbildningen. Redogör för de konfessionella inslagen. 2. Sökta program, elevantal och elevprognos 2.1 Nationella program och inriktningar samt antal sökta utbildningsplatser Ange vilka nationella program och inriktningar som ansökan avser samt antal sökta utbildningsplatser läsår 1, 2 och 3. Nationellt program Inriktning Ekonomiprogrammet Ekonomi Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Ekonomiprogrammet Juridik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår

29 Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap och samhälle Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Estetiska programmet Bild och formgivning Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Estetiska programmet Dans Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Estetiska programmet Musik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Estetiska programmet Teater Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet

30 Infoga Fullt utbyggd verksamhet Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår fullt utbyggd Ange vilket läsår skolenheten planeras vara fullt utbyggd. År Fullt utbyggd verksamhet Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Riktat intresse förutsätter att elev/vårdnadshavare fått information om huvudmannen innan de svarar. Det ska även framgå vilken utbildning, det vill säga program och inriktning som intresse lämnas för. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola vilka frågor som ställdes vid undersökningen resultatet från undersökningen där svaren redovisas per sökt program och inriktning hur och när intresseundersökningen är genomförd urvalsmetoden och antal tillfrågade elever/vårdnadshavare. Lägg till bilaga 3. Ekonomi 3.1 Sökandens budget Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Likviditetsbudgeten består av två delar: Del ett visar in och utbetalningar och investeringar för etablering, det vill säga in och utbetalningar som sker innan skolstart. Del två visar in och utbetalningar under läsår 1. Resultatbudget lämnas för de tre första läsåren och visar bokföringsmässiga intäkter och kostnader. Se vidare under avsnitt 3.7 för likviditetsbudget samt 3.8 för resultatbudget. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och med varaktighet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. Vi bedriver redan en skolverksamhet i Falkenberg. Verksamheten omfattar f.o.m HT 2019 grundskola, F 9. Under 2019 kommer vi dessutom att starta upp en förskoleverksamhet i Falkenberg. Det finns därvid redan en organisation uppbyggd, med goda lokalmässiga förutsättningar. Vi har också en uppbyggd administration och en övergripande ledningsstruktur, med VD, intendent, ekonom, HR etc. Denna administration och ledningsstruktur ska framöver fungera även för vår tänkta gymnasieskola. I vår beskrivna budget för Vesterhavsgymnasiet har vi preciserat de tjänster som vi behöver komplettera till vår redan existerande verksamhet/organisation, för att skapa bästa förutsättningar för att bedriva en gymnasieskola med högsta kvalitet. Lärarresursen är räknat på en lärartäthet om 11,7 elever per lärare, vilket ligger helt i linje med den genomsnittliga lärartätheten för gymnasieskolan generellt sett i Sverige. Det kan vara motiverat att påminna om att denna nationella siffra inbegriper även lärartätheten för yrkesprogram, vilka normalt har en högre lärartäthet än högskoleförberedande program. Detta innebär, menar vi, att vi planerar för en lärartäthet för Vesterhavsgymnasiet som måste anses vara god. Den lärarresurs som vi planerar i vår budget ska vidare ses som en grundorganisation som naturligtvis kan utökas ytterligare utifrån de behov som vi, tillsammans med rektor, lärare och elevhälsa, bedömer finns i elevgruppen framöver. Som framgår av budgeten har vi tagit höjd för också sådana satsningar framöver. När det gäller personal inom elevhälsan, där vi räknar med skolsköterskor, kuratorer och specialpedagoger/speciallärare så är det rekommenderat att inte ha mer än cirka 400 elever per sådan tjänst. Eftersom vi planerar för en verksamhet med 660 elever så har vi lagt en budget för att möjliggöra två tjänster per yrkeskategori inom elevhälsan, när verksamheten är fullt utbyggd. På så sätt skapas goda förutsättningar för elevhälsan inom verksamheten. Naturligtvis får vi sedan följa arbetet noga och, om det finns behov i elevgruppen, utöka tjänsterna ytterligare framöver.

31 Vi planerar att utöka den administrativa resursen med två tjänster när verksamheten är fullt utbyggd. Den resursen kommer att bli ett komplement till vår reda befintliga administrativa resurs. När det gäller skolledning så planerar vi att anställa 2 rektorer som kommer att ansvara för vardera två gymnasieprogram. Stöd till rektorerna kommer att finnas via vår övergripande ledningsstruktur, med VD, intendent, ekonom, HR etc., som vi har på huvudmannanivå i vår verksamhet. Inför det tredje verksamhetsåret planerar vi att förstärka vår skolledning med en studierektor, som ska ansvara för studieadministrationen på gymnasieskolan, såsom kontinuerlig schemaläggning, planering av nationella prov, gruppindelningar i moderna språk, IV val etc. I vår befintliga verksamhet finns också redan specialsalar, för exempelvis idrott och hälsa, estetisk verksamhet samt för naturvetenskaplig undervisning. Vi har också redan i lager kontorsmöbler och bänkar och stolar som vi kommer att använda till Vesterhavsgymnasiet. Vi kommer därför inte att behöva lägga några stora resurser för sådana inköp inför uppstarten av gymnasieskolan. Vi har också redan en uppbyggd organisation för marknadsföring och annonsering och utvecklade rutiner för rekrytering som vi naturligtvis kommer att använda inför uppstarten av Vesterhavsgymnasiet. Till detta kan läggas att vi har eget tillagningskök för måltidshantering. Vi planerar att utöka denna befintliga måltidsverksamhet för att också inbegripa behoven av måltidshantering till Vesterhavsgymnasiet. Sammantaget kommer den planerade gymnasieskolan att innebära att vi kan effektivisera utnyttjandet av vår befintliga lokaler och övriga organisation vilket kommer att vara ekonomiskt positivt för våra olika skolor. 3.2 Årsredovisning/årsbokslut Bifoga årsredovisning/årsbokslut inklusive revisionsberättelse för senast avslutade räkenskapsår om sådan finns. Om sådan inte upprättats, kom in med en aktuell balans och resultatrapport (max 2 månader gammal). Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. Om sökanden ingår i en koncern, redovisa koncernens ekonomiska ställning inklusive koncernredovisning om sådan finns. Förtydliga eventuella kommissionsförhållanden. Lägg till bilaga 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet. Av redogörelsen ska framgå beloppets storlek och hur det har beräknats vilka kontakter som tagits med kommunen. Vi har räknat vår budget utifrån Falkenbergs kommuns beslutade grundbidrag (2019 års grundbidrag för enskilda huvudmän) för respektive gymnasieprogram och inriktning, enligt följande: Ek ESMu ESDa/Te/Bi NA SA Pedagogisk vht Läromedel (inkl IT) Måltider Elevhälsa Lokaler Adm 3 % Moms 6 % Summa grundbelopp Det är alltså utifrån summan för respektive grundbelopp som vi multiplicerat med planerat antal elever för respektive program och inriktning för år 1, 2 samt 3. Det bör noteras att vi utgått från 2019 års grundbelopp även för åren 2020 och 2021 i vår budget. Det betyder sannolikt att vår budget underskattar inkomsterna något för åren 2020 och 2021, men eftersom vi ännu inte har grundbidragen för åren 2020 och 2021 så valde vi att räkna budgeten helt utifrån 2019 års beslutade grundbidrag. Vi har vidare haft många kontakter med representanter för kommunen. Vi har informerat Barn och utbildningsnämndens ordförande, och övriga ledamöter inom nämnden, kommunstyrelsens ordförande och den övriga politiska ledningen i kommunstyrelsen om våra planer att starta upp Vesterhavsgymnasiet. Vi har också informerat ordföranden för kultur, fritid och tekniknämnden. Vidare har vi också haft kontakter med ledande tjänstemän inom Barn och utbildningsförvaltningen samt med Kultur, fritids och tekniknämnden i Falkenberg. Vi har på så sätt försökt förankra våra tankar och idéer om en ny gymnasieskola i Falkenberg, Vesterhavsgymnasiet. 3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank.

32 Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut bolagets/föreningens namn och organisationsnummer lånelöftets giltighetstid eventuella villkor för lånet datum då lånelöftet är undertecknat kontaktuppgifter till utlånande part Om långivaren är en bank ska det av lånelöftet även framgå vilken bank som avser att låna ut pengarna. Om långivaren är en privatperson eller annan juridisk person än bank ska nedanstående information bifogas lånelöftet underlag som visar att utlånande part är behörig att låna ut medlen såsom firmatecknare i bolaget (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket) underlag som styrker att medlen finns att tillgå, exempelvis genom kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Aktieägartillskott/ägartillskott Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post. Tillskottet ska styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av lämnande part. Om lämnande part är en juridisk person ska intyget signeras av behöriga firmatecknare i det bolag som lämnar tillskottet och underlag som styrker att signerande personer är behörig firmatecknare ska bifogas (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket). Utöver intyget ska bifogas underlag som styrker att medlen finns att tillgå. Detta gäller oavsett om lämnande part är privatperson eller ett bolag. Exempel på sådant underlag är kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Finansiering med egna medel Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i den sökandes pågående verksamhet. Styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och kontoutdrag och förklara vilka medel sökanden avser nyttja. Vi planerar att lägga kr i egna medel inför planerad start av Vesterhavsgymnasiet. Dessa medel finns tillgängliga i den pågående verksamhet som vi bedriver, Vesterhavsskolan/Vesterhavet AB. Vi räknar med att innan starten av skolan lägga i utgifter enligt likviditetsbudgeten nedan. De övriga medlen får sedan ligga som en reserv i verksamheten för oförutsedda utgifter. Lägg till bilaga 3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. Lägg till bilaga 3.6 Investeringar och etableringsutbetalningar vid en ny skolenhet Investeringar och etableringsutbetalningar ska redovisas i budgeten. Av budgeten ska följande framgå ange med vilka belopp och i vilka poster etableringsutbetalningar respektive investeringar upptas i budgeten. Av beskrivning ska följande framgå hur investeringar och etableringskostnader är beräknade hur investeringar och etableringskostnader ska finansieras när i tiden in och utbetalningarna kommer att uppstå. Vi avser att leasa Ipads/datorer för elever och lärare. Vi beräknar ha en total årlig kostnad därvid om lite knappt kr. Denna kostnad får vi först i samband med skolstart. Vi räknar inte med stora etableringskostnader då vi i vår redan befintliga verksamhet har möbler och skolbibliotek som initialt kommer att användas också till vår planerade gymnasieskola. Vi har också specialsalar för idrott och hälsa, estetisk verksamhet (musik, dans, teater, bild och formgivning) samt för naturvetenskaplig utbildning för att kunna starta upp verksamheten. Vi planerar till det andra verksamhetsåret att komplettera med ytterligare två NO salar samt köpa in ytterligare utrustning till våra NOsalar, för att möta behovet som finns på framför allt naturvetenskapliga programmet. Vi planerar sedan, över en tvåårsperiod, att successivt utöka lokaler för estetisk verksamhet samt för naturvetenskaplig utbildning. När det gäller ämnet idrott och hälsa så kommer vår egna arena/idrottshall att vara tillräcklig även för Vesterhavsgymnasiet framöver. Vi har alltså i mångt och mycket redan tillräckliga lokalmässiga förutsättningar att starta upp Vesterhavsgymnasiet. Vi kommer dock att behöva komplettera med lektionssalar samt personalutrymmen. Detta kommer vi att göra i lokaler som vi själva äger och som finns i anslutning till vår befintliga verksamhet. Vår långsiktiga planering är sedan att successivt bygga ut gymnasieverksamheten i helt nya lokaler. Detta beräknar vi göra till läsåret 2022/23. Lokalhyran som vi redovisat i budgeten tar höjd för hela denna lokalmässiga investering. Den totala lokalhyran/kostnaden, som även inbegriper inventarier etc., det tredje verksamhetsåret har vi budgeterat till lite drygt 14,6 milj. kr.

33 3.7 Likviditetsbudget för in och utbetalningar innan skolstart samt likviditetsbudget för läsår 1 Inkom med en likviditetsbudget för in och utbetalningar innan skolstart samt ytterligare en likviditetsbudget för läsår 1. Eventuella inbetalningar utöver bidrag ska vara sådana som inte redan angivits i investerings och etableringsbudgeten. Detta innebär alltså att sökanden inte kan ta upp samma inbetalning i både likviditetsbudget in och utbetalningar innan skolstart och i likviditetsbudget läsår 1. Likviditetsbudget in och utbetalningar innan skolstort Inbetalningar Innan skolstart Likviditetsbudget läsår 1 Inbetalningar Läsår 1 Totalt år 1 Kommunalt bidrag gymnasieskola Lån Lån 0 Aktieägartillskott/ ägartillskott Aktieägartillskott/ ägartillskott Finansiering med egna medel Finansiering med egna medel Annan finansiering Annan finansiering 0 Övriga inbetalningar Övriga inbetalningar 0 Summa inbetalningar Summa inbetalningar Utbetalningar innan skolstart Utbetalningar läsår 1 Utbildning och personal Utbildning och personal Skolledning 0 Skolledning Personal/lärare 0 Lärare gymnasieskola Övrig personal Administration Administration Rekrytering 0 Rekrytering 0 Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Fortbildning Lokalhyra 0 Lokalhyra Speciallokaler 0 Speciallokaler Möbler 0 Möbler Kontorsutrustning 0 Kontorsutrustning Telefon, kopiator mm Telefon, kopiator mm Läromedel Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser) Litteratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser) Datorer Datorer Övrigt Övrigt Info och annonsering Info och annonsering Elevhälsa Skolmåltider Försäkringar Försäkringar Studie och yrkesvägledning APL handledning 0 Övriga utbetalningar 0 Övriga utbetalningar 0 Finansiella poster Finansiella poster Räntor 0 Räntor 0 Amorteringar 0 Amorteringar 0 Summa utbetalningar Summa utbetalningar Över/Underskott Över/Underskott Resultatbudget för läsår 1, 2 och 3

34 Inkom med en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Utgå från Skolinspektionens budgetmall nedan. Observera att angivna kostnader läsår 1 bör överensstämma med totala utbetalningar i likviditetsbudget. Förklara eventuella avvikelser. Resultatbudget Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag gymnasieskola Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Skolledning Lärare gymnasieskola Övrig personal Administration Rekrytering Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Kostnader för speciallokaler Kontorsutrustning/förbrukningsinventarier Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (inkl. programvaror, licenser) Övrigt Info och annonsering Elevhälsa Skolmåltider Försäkringar Studie och yrkesvägledning APL handledning Övriga kostnader Finansiella poster Räntor Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa kostnader Vinst/förlust Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen är nystartat eller av annat skäl inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. 4. Lokaler

35 4.1 Lokaler Sökanden kommer att ha tillgång till lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Ange i vilken stadsdel/kommundel skolenheten planeras vara belägen. Vid ett godkännande av enskild som huvudman enligt 2 kap. 5 skollagen kommer Skolinspektionen enligt 26 kap. 9 a skollagen att genomföra en kontroll av den verksamhet som ska bedrivas innan utbildningen startar (etableringskontroll). Etableringskontrollen görs under maj juni samma år som utbildningen är tänkt att starta. Vid etableringskontrollen granskar Skolinspektionen huvudmannens förberedelser inför skolstarten. Bland annat granskas skolans lokaler. Skolinspektionen tar ställning till om huvudmannen följer de föreskrifter som gäller för verksamheten. Resultatet meddelas huvudmannen i ett beslut. Vesterhavsgymnasiet kommer att vara vackert beläget vid Ätrans strand i centrum i Falkenberg. Vi bedriver i dagsläget en grundskoleverksamhet i Falkenberg, Vesterhavsskolan. Vi har därvid goda lokaloch utrustningsmässiga förutsättningar som skapar goda arbetsmiljö och undervisningsmässiga förutsättningar. Vi har egen fullutrustad idrottshall och alla specialsalar samt bra förutsättningar för lokaler med adekvat storlek i en säker och hälsosam miljö. Vi har därvid lokaler för estetisk verksamhet, såsom specialsalar för dans, musik, bild och formgivning etc. Vi kommer framöver att successivt utöka våra lokalmässiga förutsättningar genom en tillbyggnad av befintliga lokaler, om cirka 1500 kvm. Detta kommer att står klart i slutet av Vi kommer redan under våren 2019 också att införskaffa ytterligare 1400 kvm utbildningslokaler, vilka ligger i direkt anslutning till våra befintliga skollokaler. Dessa lokaler är anpassade för gymnasieverksamhet. Vi planerar att starta upp vår gymnasieverksamhet i dessa lokaler för att sedan, 2022/23, bygga egna lokaler för hela vår gymnasieverksamhet. En del av de lokaler vi redan har, såsom lokaler för estetisk verksamhet samt för idrott och hälsa, kommer att användas också för gymnasiet framöver. Genom den sökta utökningen kommer vi följaktligen att få ett större och ännu bättre resursutnyttjande av dessa lokaler, vilket kommer att påverka ekonomin på ett för verksamheten positivt sätt. När vi sedan bygger helt klart för vår tänkta gymnasieverksamhet framöver kommer lokalerna att naturligt höra ihop och vara en skolenhet. Lokalerna kommer att ingå i samma administrativa enhet. 4.2 Speciallokaler Redogör för tillgången till speciallokaler och om de kommer att inrymmas inom skolenheten eller om de ska hyras externt. Om speciallokaler inte ska inrymmas i skolenheten, redogör för omfattning och organisering av undervisningen som ska bedrivas i speciallokaler utanför skolenheten Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen. Idrott och hälsa Vi har i vår redan befintliga skolverksamhet en fullutrustad arena/idrottshall med stora utrymmen. Denna arena/idrottshall kommer att kunna användas också till vår planerade gymnasieverksamhet. Naturvetenskapliga ämnen Vi har i vår redan befintliga skolverksamhet specialsalar för de naturvetenskapliga ämnena. Vi kommer att tillskapa ytterligare två salar för ämnena kemi, fysik och naturkunskap. Med det kommer vi att ha goda lokaloch utrustningsmässiga förutsättningar för att bedriva naturvetenskapliga utbildningar på Vesterhavsgymnasiet. Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram 4.3 Skolbibliotek Beskriv hur sökanden kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek. Av beskrivningen ska framgå skolbibliotekets innehållsmässiga funktion skolbibliotekets pedagogiska funktion. Om skolbiblioteket inte inryms inom skolenhetens lokaler redogör för hur sökanden avser ge eleverna tillgång till ett skolbibliotek. Vi har i vår redan befintliga skolverksamhet ett skolbibliotek. Detta bibliotek kommer att användas även för Vesterhavsgymnasiet under de två första verksamhetsåren. Vi planerar sedan, till 2022/23, att tillskapa ytterligare ett skolbibliotek, beläget i Vesterhavsgymnasiet. Eleverna ska därvid få tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler för att på så sätt möjliggöra för dem att kontinuerligt kunna använda biblioteket som en del i deras undervisning och för att skapa goda förutsättningar för hög måluppfyllelse. Eleverna ska naturligtvis ha god tillgång till böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteket ska vidare anpassas till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Vi vill att lärarna på Vesterhavsgymnasiet ska använda skolbiblioteket som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens samt utgör ett stöd i elevens lärande och utveckling. 5. Skolenhetens ledning och personal 5.1 Rektor

36 För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden kommer att anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Lärare behörighetskrav För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Sökanden för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 och skollagen. 5.3 Antal lärare Ange beräknat antal lärare uttryckt i personer och antal tjänster. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal elever per lärare, läsår 1 12 Antal elever per lärare, läsår 2 12 Antal elever per lärare, läsår 3 12 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet 12 Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Mot bakgrund av lärarnas avgörande betydelse för elevernas resultat och i linje med skollagens bestämmelse att fördela resurser efter elevernas behov och förutsättningar verkar vi för en tillgång till lärarresurser som stödjer och utvecklar likvärdighet i utbildningen för alla elever. Det betyder att vi strävar efter en god lärartäthet och att vi rekryterar lärare med kompetens i form av behörighet, utbildning men också år i yrket. Det är också viktigt, enligt vår uppfattning, att lärarnas yrkesskicklighet, till exempel förstelärare, används och riktas i verksamheten så att alla elever garanteras en likvärdighet i utbildningen och så goda förutsättningar som möjligt att klara alla de kunskapsmål som finns i styrdokumenten för skolan. Tillsammans med rektor följer huvudmannen upp hur tilldelade resurser används och hur resurserna påverkar eller stimulerar elevernas utveckling och lärande. Vi gör aktiva och riktade insatser, till exempel genom riktad kompetensförsörjningsstrategi men också genom att medvetet bygga upp en skola med bra arbetsmiljö och goda pedagogiska utvecklingsmöjligheter för alla lärare, för att särskilt attrahera behöriga och erfarna lärare till vår skola. Lärarresursen organiseras vidare i ämnes eller arbetslag. I dessa organisatoriska enheter, som leds av förstelärare, ligger ett uppdrag för utveckling och förbättring av undervisningskvalitet i enlighet med aktuell och ämnesdidaktiskt relevant forskning. Här initieras och leds kollektiva pedagogiska processer för successivt förbättrad undervisningskvalitet bland alla lärare. Vidare arbetar lärarlagen med likvärdig bedömning och rättssäker betygssättning samt med dokumentation och självvärdering av under året utfört förbättringsarbete. Till detta ska läggas att ämnes eller arbetslagen, i uppdraget, har att hålla sig uppdaterade om aktuell ämnesdidaktisk och pedagogisk forskning samt att verka för inkludering och likvärdighet inom hela skolan. 5.4 Övrig personal Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. I budgeten ovan har vi enbart angett lärarpersonal. Vi räknar därvid med en lärartäthet om cirka 11,7 elever per lärare, vilket ligger väl i linje med den genomsnittliga lärartätheten för gymnasiet generellt sett i Sverige. Till detta ska läggas att vi inför första läsåret även kommer att anställa följande övrig personal: Rektor (1 tjänst, 100%), skolsköterska (1 tjänst, 100%), kurator (1 tjänst, 100%), studie och yrkesvägledare (1 tjänst, 100%), skoladministratör (1 tjänst, 100%). Utöver lärarpersonal planerar vi alltså att också anställa 5 personer/heltidstjänster. Tillgång till övriga personalgrupper, såsom skolläkare, skolpsykolog, vaktmästare, måltidspersonal, städpersonal etc., finns redan inom vår nuvarande verksamhet och organisation. Genom att utöka verksamheten att omfatta även en gymnasieskola kan vi erbjuda ännu bättre villkor för vår befintliga personal och på så sätt också säkerställa att vi också fortsättningsvis kan vara en verkligt attraktiv arbetsgivare. 6. Elevhälsa och studie och yrkesvägledning 6.1 Elevhälsa Beskriv hur eleverna får tillgång till elevhälsans kompetenser och funktion.

37 Av beskrivningen ska framgå vilka personalkategorier som kommer att ingå i elevhälsan hur elevhälsans kompetenser ska arbeta förebyggande hur elevhälsans kompetenser ska arbeta hälsofrämjande hur samverkan ska ske dels mellan elevhälsans samtliga kompetenser och dels med övriga personalgrupper i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. I linje med skollagen (2010:800) ska vi på Vesterhavsgymnasiet samla skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna i en samlad elevhälsa. Elevhälsan ska bli en integrerad del i det hälsofrämjande och förbyggande arbetet och i skolans arbete med att stödja eleverna. På Vesterhavsgymnasiet kommer elevhälsan att omfatta medicinska, psykologiska och specialpedagogiska insatser. Det övergripande målet med elevhälsan är att stimulera eleverna till utbildning, utveckla deras möjligheter att ta eget ansvar för sin hälsa samt att de upplever att skolan hjälper dem att utvecklas fysiskt, mentalt och socialt, så att de lättare når sina kunskapsmål och är förberedda för fortsatt utbildning och arbete. Elevhälsan blir på så sätt också en del av det systematiska kvalitetsarbetet, vilket innebär att elevhälsoarbetet ska utföras både strukturerat och långsiktigt utifrån de behov som finns i elevgruppen. På Vesterhavsgymnasiet kommer det att finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator för de medicinska, psykologiska och psykosociala insatserna. I elevhälsoarbetet ska varje profession bidra med sin kompetens och samverka med den övriga personalen inom elevhälsan och gymnasiet samt med externa aktörer. Med utgångspunkt i elevernas behov, utifrån kartläggningar genom t.ex. hälsobesök som inbegriper allmänna hälsokontroller etc., ska en organisation med samverkan mellan olika aktörer byggas upp inom gymnasiet. Som exempel utgör hälsobesöken en möjlighet för eleven att diskutera sin hälsa med skolsköterskan. Hälsobesöken ger förutsättningar att stödja elevernas utveckling mot målen, undanröja hinder för lärande samt återföra kunskaper i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Elevhälsans interna samverkan ska ske inom elevhälsans olika delar men naturligtvis också i nära samarbete med skolledningen, lärare och övrig personal. Här handlar det om att organisera mötesarenor för strukturerat och långsiktigt elevhälsoarbete. De medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska specialisterna inom elevhälsan ska ingå i ett professionellt arbetslag. Tillsammans med skolledningen ska elevhälsan planera det främjande och förebyggande arbetet, samt kontinuerligt följa upp, utvärdera och analysera resultaten av arbetet. Det ska också finnas ett organiserat samarbete mellan elevhälsan och lärarna för att stödja och utveckla det klassrumsnära elevhälsoarbetet. Ett sätt därvid är att elevhälsan samverkar med lärarna på gemensamma arbetslagsmöten, för utforma anpassningar och särskilt stöd som syftar till att undanröja hinder för lärande för eleverna. En annan aspekt av samverkan är att bygga broar mellan olika skolformer. Vi bedriver för närvarande en grundskola och en viktig uppgift för oss framöver är att skapa en organisation för överlämningar mellan vår grundskola och vår planerade gymnasieskola, för att säkerställa att viktig pedagogisk information inte går förlorad i övergångarna inom och mellan våra olika skolformer. Vi ska naturligtvis på samma sätt också bygga upp ett nära samarbete med övriga avlämnande grundskolor. Därvid ska vi utforma gemensamma rutiner för övergångar och samverkan mellan och inom skolformer inom vårt upptagningsområde. För att skapa ett verkligt framgångsrikt elevhälsoarbete ska vi också bygga upp en samverkan med flera externa aktörer, såsom ungdomsmottagningen, barn och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten och polisen. Målet för våra olika insatser är att elevhälsoarbetet utgår från en helhet för eleven. Särskilt viktiga områden att fokusera på är, enligt vår erfarenhet, psykisk hälsa och ohälsa, arbetsmiljö, skolfrånvaro och levnadsvanor. Elevhälsan har också en viktig uppgift i arbetet med särskilt stöd, bland annat genom att insatsernas olika kompetenser bidrar till en hög kvalitet på de underlag som sedan leder till beslut om stödåtgärder för en elev. Elevhälsan arbetar därvid med särskilt stöd, bedömningar och utredningar. Vesterhavsgymnasiet ska borga för utvecklingen av en elevhälsa med högsta kvalitet och likvärdighet för alla elever. 6.2 Studie och yrkesvägledning Beskriv hur skolan planerar att arbeta så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildning och yrkesverksamhet tillgodoses. Enligt Skollagen ska alla elever inom gymnasieskolan ha tillgång till studie och yrkesvägledning, för att eleverna ska kunna utveckla förmågan att väga samman sina personliga preferenser och intressen med väl underbyggda studie och yrkesval. Eleverna ska därvid få möjlighet att utveckla en valkompetens för att kunna verkställa sina olika beslut om studie och yrkesval. Studie och yrkesvägledningen ska vidare också planeras långsiktigt, där vägledningen i undervisningen kopplas till den personliga vägledningen. Vesterhavsgymnasiet ska vara en garant för att studie och yrkesvägledningen är individanpassad, systematisk och långsiktig. Eleverna ska därigenom kunna utveckla de insikter, kunskaper och förmågor som behövs för att kunna ta ställning till och fatta välinformerade beslut om sina egna framtida studie och yrkesval. Det är svårt att exakt beskriva hur studie och yrkesvägledningen kommer att organiseras i vår nya gymnasieverksamhet, då organiseringen av vägledningen bör utgår från den elevgrupp som finns i verksamheten. Det är i en analys och kartläggning av elevernas behov som vi som huvudman, och sedan också rektor, ska planera för och organisera studie och yrkesvägledningen. Det betyder att vi utifrån den elevgrupp som kommer att finnas i verksamheten ska konkretisera de nationella målen för studie och yrkesvägledningen, samt besluta om organisation och resursfördelning för att säkerställa att alla elevers behov tillgodoses under gymnasiet. På Vesterhavsgymnasiet ska studie och yrkesvägledningen prioriteras högt och resursfördelningen ska säkerställa att elevernas behov av vägledning tillgodoses. Som huvudman ska vi se till att det hos skolpersonalen finns kompetens och en dimensionering som motsvarar just vår elevgrupps samlande behov. Det är exempelvis viktigt, menar vi, att all personal har kunskaper om och förståelse för hur kön samt social och kulturell bakgrund påverkar eleverna studie och yrkesval. I studie och yrkesvägledningen ska vi kunna utmana elevernas förgivettaganden om utbildningar och yrken. I vårt arbete kommer vi också att särskilt uppmärksamma elever med funktionsnedsättning och elever i behov av särskilt stöd. Rektor har vidare en central och viktig roll när det gäller studie och yrkesvägledningen. Vår utgångspunkt är att rektor, tillsammans med övrig skolpersonal, organiserar det inre arbetet med studie och yrkesvägledningen. Rektor ansvarar därvid för att studie och yrkesvägledningen genomförs utifrån en arbetsfördelning som tydliggör olika personalgruppers ansvarsområden och vem det är som ansvarar för vissa särskilda insatser inom vägledningsarbetet. I detta arbete ingår, exempelvis, att precisera vilka generella

38 uppgifter som ligger på olika personalgrupper, såsom lärargruppen och elevhälsan etc. Lärargruppen bör till exempel ge eleverna möjlighet att lära sig hur kunskaper i ett ämne har betydelse i arbetslivet och på så sätt utgöra ett underlag för elevernas framtida studie och yrkesval. Rektor ska vidare också definiera formerna för samverkan med olika aktörer, internt och externt, i studie och yrkesvägledningen. Vi vill därvid se att rektor utvecklar en bred repertoar av insatser och aktiviteter för att vi ska kunna se att alla elevers behov av vägledning tillgodoses. Dessa insatser bör vidare vara kända för alla elever och kompletteras med individuella insatser för enskilda elever, helt utifrån behov, för att skapa en helhet som utvecklar alla elevers valkompetens under hela gymnasietiden. Studie och yrkesvägledaren kommer att ha en helt central roll i detta arbete. SYV har ansvar för att alla elever får relevant information inför val av studier och yrken samt att alla vägledningssamtal genomförs så att de vidgar elevernas perspektiv, utmanar deras föreställningar, ger förutsättningar för välgrundade val samt ger den individuella studieplanen en central roll i gymnasiestudierna. Samverkan med det omgivande samhället är av största vikt för att skapa en verkligt bra studie och yrkesvägledning. Kontakter med högskola och universitet är viktigt för att bygga ett studie och vägledningsarbete som baseras på aktuell forskning. Vidare är kontakter med arbetslivet viktigt för att hålla kunskap om utbildningssystem och utbildningsvägar aktuella. Det är därvid också viktigt att utveckla kunskaper om hur man praktiskt hanterar olika val. Samverkan med det omgivande samhället, och kontinuerlig kompetensutveckling, är en förutsättning för att studie och yrkesvägledningen ska kunna utföras professionellt. Sammanfattningsvis har studie och yrkesvägledningen som mål att underlätta för individer och grupper i alla åldrar och vid olika tidpunkter i livet välja utbildning, yrke och/eller karriär. Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Elevens studie och yrkesval har stor betydelse för hur deras liv kommer att utvecklas. Studie och yrkesvägledning är en rättighet för eleven och vi har i vår nya gymnasieskola ett viktigt och omfattande uppdrag att stödja eleverna i att göra underbyggda val i en föränderlig värld. Som huvudman ska vi fungera som ett stöd och ge förutsättningar för planering och genomförande av verksamheten. På Vesterhavsgymnasiet ska vi se till att studie och yrkesvägledningen blir likvärdig och håller högsta kvalitet. 7. Elevens utveckling mot målen 7.1 Stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen och särskilt stöd. Av beskrivningen ska framgå när det är aktuellt med stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen hur stödformen extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen förhåller sig till särskilt stöd när behov av särskilt stöd ska utredas och hur elevhälsan ska involveras i arbetet rutiner för utarbetande av åtgärdsprogram och vad som ska framgå av ett sådant. Enligt Skollagen (1kap. 4, 3 kap.) ska all personal i skolan borga för att alla elever får den undervisning och det stöd som de behöver för att de, utifrån sina förutsättningar, ska kunna nå gymnasieskolans olika mål. Alla elever behöver, enligt vår erfarenhet, olika former av kontinuerliga anpassningar och riktat stöd för att kunna utvecklas maximalt i en utbildning. Detta handlar i grunden om hur skolan och lärarna arbetar med att ge alla elever rätt förutsättningar och stimulans i utbildningen. Det finns dock ibland situationer då en elev behöver mer individinriktade stödinsatser. Dessa stödinsatser kan ske i form av antingen extra anpassningar och/eller särskilt stöd. Medan extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär för att på olika sätt göra den ordinarie undervisningen i klassrummet mer tillgänglig för eleven, är särskilt stöd mer ingripande insatser som normalt inte är möjliga att genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen.vi menar alltså att det är stödinsatsernas omfattning och varaktighet som definitionsmässigt skiljer extra anpassningar från särskilt stöd. Om en elev behöver extra anpassningar eller särskilt stöd i ett ämne, ämnesområde eller kurs inom gymnasieskolan ska skolan alltid bedöma elevens behov utifrån hur eleven utvecklas mot att nå kunskapsmålen för olika kurser respektive kravnivån i olika ämnen. Sedan den 1 juli 2018 är det tydligt i skollagen (3 kap. 8 ) att denna bedömning ska göras utifrån ett helhetsgrepp på elevens lärande. Det kan innebära att skolan sätter in stödåtgärder i början av ett ämne, ämnesområde eller en kurs. Men det kan också innebära att stödåtgärderna sätts in efter exempelvis en kurs har avslutats, om stödåtgärderna då bedöms vara nödvändiga. Extra anpassningar är alltså en stödinsats som oftast är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Dessa anpassningar bör bedömas formativt, det vill säga att lärarna kontinuerligt anpassar sin undervisning för att möta en elevs behov i undervisningen. Exempel på extra anpassningar är att en elev får ett undervisningsområde förklarat för sig på ett annat sätt; att en elev får extra tydliga instruktioner; att en elev för anpassade läromedel eller extra utrusning. Det kan också innebära att en elev får enstaka specialpedagogiska insatser etc. Det finns många olika anpassningar som kan behöva göras för en elev. Det viktiga därvid är att det sker en kontinuerlig anpassning av undervisning och lärandemiljö för att nå fram till bästa möjliga undervisning och lärande för en elev i behov av stöd och i det här fallet extra anpassningar. Till skillnad från extra anpassningar handlar, som sagts ovan, särskilt stöd om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga för lärare eller annan personal att göra inom ramen för den ordinarie undervisningen. När rektor får information om att en elev är i behov av särskilt stöd ska hen skyndsamt tillse att det görs en utredning. Syftet med utredningen är att skapa kunskap om en enskild elevs svårigheter i skolan samt att förstå vilka stödinsatser som måste sättas in för eleven. Det är ofta inom elevhälsan som denna utredning genomförs, utifrån såväl pedagogiska och sociala som psykologiska och medicinska perspektiv. Om en elev bedöms vara i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Den ska sedan utgöra stöd i det fortsatta arbetet med särskilt stöd till eleven. Exempel på särskilt stöd är att en elev får

39 regelbundna specialpedagogiska insatser i ett ämne eller ämnesområde; att en elev får enskild undervisning eller blir placerad i särskild undervisningsgrupp. Det kan också innebära att rektor beslutar om reducerat program för en elev inom gymnasieskolan. När väl det särskilda stödet har satts in är det sedan viktigt med täta och återkommande utvärderingar av insatserna. Över tid finns ofta behov av revideringar eller, mer precist, förbättringar av det särskilda stödet. Om nya kunskaper om elevens behov växer fram över tid ska nya åtgärdsprogram upprättas för eleven. Målet är att säkerställa att elevens behov av särskilt stöd leder till en positiv utveckling av elevens måluppfyllelse. På Vesterhavsgymnasiet ska vi säkra upp rutiner för det ovan beskrivna arbetet. Som huvudman handlar det i grunden om att säkerställa att rektor har tillräckliga resurser för att kunna leva upp till skollagens krav i detta viktiga arbete. Vi ska också ta fram rutiner, inom ramen för vårt systematiska kvalitetsarbete, för att undersöka att arbetet med olika former av stöd fungerar som det ska. Det är sedan rektor som ska fördela resurserna dit behoven finns i verksamheten. Rektor ska också tillse att det finns rutiner kring hur arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd ska bedrivas på gymnasieskolan. I det arbetet ingår att säkerställa att det finns kompetens inom elevhälsan och övriga personalgrupper för att kunna genomföra arbetet professionellt. Därvid är arbetena och rutinerna med åtgärdsprogram viktiga. Rektor måste också involvera lärare och övrig personal i arbetet, inte minst när det gäller att uppmärksamma tecken på att en elev kan vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. I de fall eleven inte är myndig ska rektor också samverka med elevens vårdnadshavare i arbetet med extra anpassningar eller särskilt stöd. Rektor ska också se till att stödinsatserna kring elever dokumenteras. Detta är viktigt eftersom ett beslut om åtgärdsprogram går att överklaga till Skolväsendets överklagandenämnd. Rektor ska alltid se till att informationen om att överklaga ett sådant beslut är formulerat så att både elev och vårdnadshavare kan förstå hur det ska gå tillväga om de vill överklaga. Sammantaget ska vi på Vesterhavsgymnasiet arbeta fram en organisation med rutiner för hur skolan ska arbeta med de ovan beskrivna processerna kring extra anpassningar och särskilt stöd. Vi ser detta arbete som en central del i vårt systematiska kvalitetsarbete för kontinuerlig förbättring av vår undervisningskvalitet och i arbetet för inkludering och ökad måluppfyllelse för alla elever inom våra olika skolformer. 8. Kvalitet och inflytande 8.1 Systematiskt kvalitetsarbete Beskriv sökandens och skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att fördela ansvaret mellan huvudmannen och rektorn gällande det systematiska kvalitetsarbetet hur skolenhetens resultat följs upp i förhållande till kunskapsresultat, jämställdhet mellan elever, trygghet och studiero samt andra nationella mål vilka som ges möjlighet att delta i arbetet med kartläggning, analys och uppföljning inom det systematiska kvalitetsarbetet. Ämneslag På Vesterhavsgymnasiet ska vi skapa, precis som vi har gjort på alla våra övriga skolenheter, en genomarbetad organisation för det systematiska kvalitetsarbetet för förbättrad undervisningskvalitet. Denna organisation kan liknas vid en matrisliknande organisation, det vill säga en uppdelning av dels rektorsenheter dels viktiga ämnesdidaktiska processer inom ämnesgrupper. En sådan organisation understödjer korsbefruktningar och kritisk massa mellan och inom utbildningsområden i verksamheten. Samordning av utbildningsinsatser och verksamhetsstöd blir dessutom enklare. Till detta ska läggas att en sådan här organisation skapar reella förutsättningar för likvärdighet i undervisning, bedömning för lärande och betygssättning inom och mellan de olika programmen och skolenheterna på Vesterhavsgymansiet. Det pedagogiska arbetet ska ledas och samordnas av en rektor, som har att särskilt verka för att utbildningen utvecklas inom sin skolenhet. Rektor ansvarar för att ett systematiskt kvalitetsarbete vid enheten genomförs. Inriktningen på kvalitetsarbetet är de mål som finns för utbildningen i skollagen och de nationella målen. Detta kvalitetsarbete genomförs och följs sedan upp på respektive enhetsnivå i verksamheten. I månadsskiftet augusti/september skriver respektive rektor, i en årligen återkommande kvalitetsbedömning, fram hur de följer upp elevernas kunskapsresultat på skolenhetsnivå och därvid analyseras också resultaten i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Därmed finns rutiner för att dokumentera kvalitetsarbetet på skolenhetsnivå. På Vesterhavsgymnasiet ska förstelärarna, inom respektive ämnesgrupp, genomföra ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete med inriktning på att de mål som finns i skollagen och de nationella målen. Här ska också finnas rutiner för att dokumentera och självvärdera kvalitetsarbetet. Förstelärarnas uppdrag, att genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete inom sina respektive ämnesgrupper, ska formaliseras i en skriftlig delegation från rektor till förstelärare. På det sättet är uppdragen tydliga mellan rektor och förstelärare i det systematiska kvalitetsarbetet på Vesterhavsgymnasiet. Ämneslagen får återkoppling, genom huvudman och rektor, av data som rör de klasser som respektive ämneslag ansvarar för, såsom betygsresultat, resultat nationella prov, behov av stöd eller extra anpassningar inför kommande årskurser, elevers uppfattning av undervisningens kvalitet, elevers uppfattning av det pedagogiska och sociala klimatet, elevernas uppfattning av likvärdigt bemötande etc. I juni varje år sammanställs skolans resultat, dels som helhet, dels för respektive ämneslag. Detta ger underlag för att i augusti diskutera åtgärder för förbättring för respektive grupp. Läsåret börjar dels med resultatuppföljning, dels med datainsamling. Resultatuppföljning handlar om att följa upp föregående läsårs arbete och formulera utvecklande insatser inför det nya läsåret. Datainsamling för det nya läsåret påbörjas i augusti med meritpoäng och resultat på bedömningsinstrument för elever i år 1. Kontinuerliga avstämningsmöten hålls där resultatläget för varje enskild elev uppmärksammas. I november, januari, mars

40 och juni samlas betygsstatistik in och sammanställs. I december och maj samlas resultat på nationella prov in och sammanställs. Under månaderna april och maj görs en enkät till samtliga elever utifrån strategier med bland annat pedagogiskt och socialt klimat, våra lokala arbetsplaner etc. Alla resultat sammanställs till första arbetsdagen efter skolavslutningen och presenteras och återförs till respektive ämneslag och för skolan som helhet. Vid höstterminsstarten påföljande läsår presenteras skolans resultat för elever i år två och tre, samt klassvisa resultat återförs och diskuteras i klassråd. Här diskuteras naturligtvis också förändringar som klassen gemensamt ska vidta för att förbättra resultaten. Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att det ska byggas upp ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete på skolenhetsnivå med inriktning på att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra författningar uppfylls. Det kommer därigenom också att finnas rutiner för att dokumentera kvalitetsarbetet på skolenhetsnivå, men också, och detta är väl så viktigt, på ämnesgruppsnivå. Respektive rektor tar därmed ansvar för sin skolenhets resultat och för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete bestående av planering och uppföljning av utbildningen på skolenheten, samt omsätter resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen och utveckla utbildningen vid respektive skolenhet. Arbetslag På Vesterhavsgymnasiet ska det också finnas en genomarbetad organisation för det systematiska kvalitetsarbetet vad gäller elev och verksamhetsstödjande verksamhet. Denna organisation är också en matrisliknande organisation, det vill säga en uppdelning, inom respektive rektorsenhet, av viktiga elev och verksamhetsstödjande processer i dels arbetslag, dels elevhälsoteam. En sådan här matrisorganisation bedöms öka lärares och elevhälsopersonals inflytande och delaktighet över verksamhetsinnehållet och skapar en stabil organisation över tid. På Vesterhavsgymnasiet ska arbetslagen ha i uppdrag att ansvara för genomförandet av ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete med inriktning på de mål som finns i skollagen och de nationella målen. Här finns också rutiner för att dokumentera och självvärdera kvalitetsarbetet. Arbetslagens huvuduppdrag, att genomföra ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete inom arbetslagen, ska bygga på följande innehållsmässiga aspekter i elev och verksamhetsstödet: Studieklimat (gruppnivå) Inflytande och delaktighet o Bedömningsunderlag: skolklimatsundersökning, FMS material (Fysisk, mental och social hälsa). Uppdrag: strategier för att utveckla elevernas inflytande och delaktighet i utbildningen. Avbrott/närvaro o Bedömningsunderlag: avbrotts och närvarostatistik. Uppdrag: strategier för ökande närvaro och minskande studieavbrott i utbildningen. Trivsel och stress o Bedömningsunderlag: kontinuerlig uppföljning inom arbetslaget, FMS material. Uppdrag: strategier för ökande trivsel och minskande stress i utbildningen. Bemötandekultur o Bedömningsunderlag: värdegrund/likabehandling, FMS material. Uppdrag: gruppsociala strategier för att skapa socialt och pedagogiskt fungerande klasser inom arbetslaget, t.ex. sociogram FMS o Bedömningsunderlag: statistiskt underlag lyfts in i år 2 och 3, tas fram i år 1. o Uppdrag: strategier för att utveckla elevernas lust, nyfikenhet, motivation och förmåga till lärande. Studiesituation (individnivå) Uppföljning av studieresultat o Bedömningsunderlag: Individuella studieplaner, åtgärdsprogram, extra anpassningar. o Bedömning av studieresultat i pågående och avslutade kurser, vid särskilda behov utöver studieresultat på i individnivå t.ex. socialt/medicinskt skall hänvisning till lämpliga instanser inom EHT ske. Vid brister i studieklimat tillhör frågan arbetslaget. Mentorskap och utvecklingssamtal o Mentorskapet o Eleven förväntas planera och genomföra utvecklingssamtal i dialog med mentorn. Mentor förbereder eleven genom att ge ramarna i form av frågeställningar, innehållet ska vara framåtsyftande och uttrycka förväntningar på elevens förmåga att nå goda studieresultat. Profilarbete (gruppnivå) o Studiebesök och resor. o Omvärldskontakter. o Ämnesövergripande projekt. o Gymnasiearbete: genomförande av dessa med integrering i befintliga kurser för att skapa helhet för eleverna. I juni varje år sammanställs skolans resultat, dels som helhet, dels för respektive arbetslag. Detta ger underlag för att i augusti diskutera åtgärder för utveckling för respektive grupp. Läsåret börjar dels med resultatuppföljning, dels med datainsamling. Resultatuppföljning handlar om att för enskilda elever följa upp sommarens arbete och formulera åtgärdsprogram för hösten. Datainsamling för det nya läsåret påbörjas i augusti med meritpoäng och resultat på bedömningsinstrument för elever i år 1. Årliga avstämningsmöten hålls där resultatläget för varje enskild elev uppmärksammas. Under månaderna april och maj görs en enkät till samtliga elever utifrån strategier med bland annat pedagogiskt och socialt klimat, våra lokala arbetsplaner etc. Alla resultat sammanställs till första arbetsdagen efter skolavslutningen och presenteras och återförs till respektive arbetslag och för skolan som helhet. Vid höstterminsstarten påföljande läsår presenteras skolans resultat för elever i år två och tre, samt klassvisa resultat återförs och diskuteras i klassråd. Här diskuteras naturligtvis också förändringar som klassen gemensamt ska vidta för att förbättra resultaten. Sammanfattningsvis ska det alltså byggas upp ett systematiskt kvalitetsarbete för kontinuerligt förbättrad undervisningskvalitet på Vesterhavsgymnasiet. Huvudmannen ska i resursfördelning och i övrigt stöd tillse att det finns bästa möjliga förutsättningar för detta viktiga arbete i verksamheten. Det ovan beskrivna

41 kvalitetsarbetet är likvärdigt med det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs på våra redan befintliga skolor. Vår erfarenhet är att vårt kvalitetsarbete tydliggör ansvaret mellan huvudman och rektor och definierar hur olika personalgrupper arbetar och följer upp resultat i förhållande till kunskapsresultat, jämställdhet mellan elever, trygghet och studiero samt andra nationella mål. Det viktigaste målet, enligt vår uppfattning, är att i kvalitetsarbetet, med personalen, gå från professionell utveckling till professionellt lärande, att sätta eleverna i centrum, att fokusera på nödvändiga kunskaper och färdigheter, att genomföra systematiska undersökningar av metodernas effektivitet, att vara tydlig med vilka teorier om professionalism man utgår ifrån och att engagera alla i det lärande systemet. Det är detta som ska definiera det systematiska kvalitetsarbetet i vår tilltänkta gymnasieskola framöver. Beskriv sökandens rutiner för klagomålshanteringen. 8.2 Rutiner för klagomål Av beskrivningen ska framgå sökanden kommande rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen hur information om rutinerna görs tillgänglig för elever, vårdnadshavare och andra. Enligt 4 kap 8 i Skollagen ska det finnas skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen vid skolan. Information om rutiner görs tillgängliga via hemsida och genom muntlig information på uppstartsdagar, föräldramöten, klassråd etc. På Vesterhavsgymnasiet ska följande gälla: 1. Elever, förälder eller vårdnadshavare som är missnöjda med och har klagomål mot utbildningen ska i första hand vända sig direkt till mentor. Mentorn tar emot klagomålet och utreder och åtgärdar detta tillsammans med berörda lärare i sitt arbetslag. I de fall klagomålet rör eventuella personalärenden lämnar mentorn ärendet direkt till rektor. 2. Om mentorn inte lyckats åtgärda klagomålet ska den ta det vidare till rektor. Om elev, förälder eller vårdnadshavare inte har fått sitt klagomål åtgärdat av mentorn ska de vända sig vidare till rektor. 3. Rektor ansvarar för att det skyndsamt görs en utredning om det förhållande som klagomålet avser och att nödvändiga åtgärder vidtas för att rätta till eventuella brister. Rektor ansvarar för att de som klagat informeras om på vilket sätt konstaterade brister åtgärdats. 4. Rektor ansvarar för att klagomålet, utredningen och åtgärderna dokumenteras och att dokumentationen sparas på lämpligt sätt. 5. Om de som klagat inte är nöjda med de åtgärder som rektor vidtagit eller om rektor anser att frågan bör avgöras av huvudmannen, ska saken föras vidare till VD/huvudman. 6. VD/huvudman ansvar i dessa fall för att klagomålet utreds och åtgärdas på lämpligt sätt samt att de som klagat informeras om vilka åtgärder som vidtagits med anledning av klagomålet. 8.3 Inflytande och samråd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning. Av beskrivningen ska framgå hur eleverna kommer att få inflytande över sin undervisning vilka forum för samråd som kommer att finnas för eleverna. Det kanske mest centrala i arbetet för att ge eleverna inflytande över sin utbildning är att göra eleverna delaktiga och ha inflytande över undervisningen. När undervisning planeras, men även när den genomförs och utvärderas, är det viktigt att elevernas erfarenheter tas med. Som det står i läroplanerna för gymnasieskolan ska alla elever få ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Den viktigaste personalgruppen i detta sammanhang är naturligtvis lärarna. När lärarna planerar undervisning, ofta tillsammans med andra lärare i ämnes och arbetslag, ska de naturligtvis utgå från kursplanernas syfte, där det anges vilka förmågor eleverna ska ges möjlighet att utveckla, det centrala innehållet och kunskapskraven. Samtidigt ska läraren också låta elevernas intressen, erfarenheter och föreställningar kring det aktuella utbildningsområdet påverka planeringen och på så sätt följa läroplanens krav om att eleverna ska få ett reellt inflytande över undervisningen. Vår erfarenhet är, om vi lyckas med att ge eleverna verkligt inflytande över just undervisningens form och innehåll, att det stimulerar elevernas vilja och motivation till lärande. I detta ingår vidare också att eleverna i undervisningen ska få möjlighet att uttrycka sig på många olika sätt, dvs. genom multimodalitet. Detta är en kunskapssyn som lyfter fram värdet av mångfald och att flera röster hörs, vilket innebär att elevernas erfarenheter och deras förmågor och kompetenser ligger till grund för de lärandeprocesser som lärarna planerar och genomför i undervisningen. Vi skulle naturligtvis kunna skriva mycket om detta men nöjer oss här med att lyfta fram just elevaktiva arbetssätt, valmöjligheter, mångfald och att låta eleverna få verkligt inflytande över undervisningsinnehållet, utifrån sina erfarenheter och kunskaper, som det kanske mest centrala i arbetet att ge eleverna verkliga möjligheter till inflytande över utbildningsinnehållet. Samtidigt skapas verkliga förutsättningar till vilja och motivation hos eleverna och därmed också goda möjligheter till hög måluppfyllelse i gymnasieskolan. För att skapa förutsättningar för verkligt elevinflytande behövs också olika forum för elevinflytande. Det viktigaste är, som vi skrivit ovan, att lärare och elever möts i ett samtal kring undervisningens innehåll. Detta kan göra på flera olika sätt och ska få utvecklas över tid tillsammans med eleverna. Ett exempel som vi planerar att genomföra, som startpunkt på Vesterhavsgymnasiet, är kontinuerliga utbildningsråd där förstelärarna för respektive ämneslag, tillsammans med elevrepresentanter, utvärderar undervisningen och tillsammans diskuterar hur den bör utvecklas över tid. Försteläraren har sedan att ta upp elevernas synpunkter och röster i det systematiska kvalitetsarbetet för förbättrad undervisningskvalitet i ämnes och arbetslagen. Vi kommer vidare också att organisera veckovisa klassråd, som respektive mentor håller i, månadsvisa programråd och elevråd, som rektor deltar i. Här kommer en stor mängd olika frågor att behandlas, men med det gemensamt att låta eleverna över tid få vara med och utveckla och förbättra vår tänkta gymnasieskola. I dessa olika forum är det viktigt att det på agendan alltid finns ett fokus på elevernas inflytande och delaktighet över undervisningen. Vårt mål är att på det sättet skapa en verkligt framgångsrik gymnasieskola med mycket höga studieresultat.

42 9. Åtgärder mot kränkande behandling 9.1 Målinriktat arbete Beskriv hur sökanden ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Av beskrivningen av sökandens arbete ska följande framgå främjande och förebyggande åtgärder att upptäcka trakasserier och kränkande behandling elevers delaktighet i arbetet, exempel på aktiviteter, åtgärder etc. på skolenheten för att motverka kränkande behandling. Följande är Vesterhavsgymnasiets handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Vision: Vesterhavsgymnasiet ska vara en trygg och positiv arbetsplats för alla. Vi tolererar inte någon form av kränkande handlingar, trakasserier eller diskriminering. Målsättningen är att inga kränkande handlingar förekommer på Vesterhavsgymnasiet. Detta uppnår vi genom att alla, såväl elever som personal, aktivt tar sitt ansvar, och sin del i, att visionen blir verklighet. att vid planering av all verksamhet, oavsett om det är lektionstid eller raster, under schematid eller schemabrytande aktiviteter, all personal alltid är uppmärksamma på att kränkande handlingar, trakasserier eller diskriminering kan inträffa. 1. Vad säger lagen? Diskrimineringslagen 6: e kap. 6 11, 14 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avser att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande årsplan. 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. 14 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enlig 9 eller repressalier enligt 11, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. 2. Syftet Syftet är att ge stöd till personal och elever att förebygga, upptäcka, utreda och motarbeta alla former av kränkande behandling. 3. Målet Målet är att alla elever, föräldrar och personal tillsammans kan skapa ett öppet och positivt klimat som främjar goda relationer och en trygg arbetsmiljö med optimala möjligheter till inlärning. 4. Definitioner Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering och främja god arbetsmiljö för alla. Det innebär lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen förbjuder direkt och indirekt diskriminering av arbetstagare, inhyrd eller inlånad arbetskraft samt arbetssökande vad gäller löne och anställningsvillkor, arbetsfördelning eller annat. I lagen behandlas fem former av diskriminering: Direkt diskriminering

43 Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation, och detta har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Arbetsgivaren måste bevisa att den orättvisa behandlingen inte handlar om diskriminering. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller handling som verkar neutralt men som kan missgynna personer som omfattas av ovanstående diskrimineringsfaktorer. Arbetsgivaren måste bevisa att tillämpningen av reglerna är nödvändig ur verksamhetssynpunkt för att det inte ska vara indirekt diskriminering. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna ovan. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Instruktioner att diskriminera Instruktioner att diskriminera innebär order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses ovan och som lämnas åt någon som står i lydnads eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Kränkningen kan vara: Fysisk (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar etc.) Verbal (t.ex. att bli hotad eller kallad för hora, bög etc.) Psykosocial (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning etc.) Text och bildburet (t.ex. klotter, brev, e post, sms eller mms etc.) Det är ytterst den som är utsatt för handlingen som värderar om den är kränkande eller inte. Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det är effekten som avgör. På Vesterhavsgymnasiet har vi därför som mål att inte slentrianmässigt använda nedsättande ord och uttryck. 5. Arbetsgivarens skyldigheter vid upplevda trakasserier Utreda omständigheterna kring de upplevda trakasserierna. Vidta åtgärder om det finns grund för upplevelsen. Förhindra att det händer igen. 6. Ansvarsfördelning VD/huvudman Ser till att all personal och alla elever känner till att diskrimineringtrakasserier och kränkande behandling inte är tillåten. Ser till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter samt att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ser till att verksamheten har en plan för kränkande behandling, vilken upprättats tillsammans med personal och elever. Planen skall utvärderas och revideras årligen. Rektor Ser till att utredning görs och att åtgärder vidtas om verksamheten får kännedom om att någon utsatts för trakasserier eller annan kränkande behandling. Ser till att dokumentation sker av upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling samt de åtgärder som vidtagits. Dokumentationen läggs i elevakten efter avslutat arbete. All personal och alla elever Har ansvar för att följa verksamhetens likabehandlingsplan. Har skyldighet att reagera och agera mot trakasserier och annan kränkande behandling som kommer till deras kännedom. Arbetar förebyggande genom att vara goda förebilder och låta skolans värdegrund genomsyra det dagliga arbetet. Utnyttjar de vardagliga situationerna i verksamheten för att utveckla personals och elevers förmåga att samspela med varandra samt att hantera och lösa konflikter Ska känna till verksamhetens likabehandlingsplan. Ska följa verksamhetens ordningsregler. Ska kontakta personal i EHT när de upplever, ser eller hör kränkningar. Har rätt att få stöd och hjälp när de känner sig kränkta. Oavsett vilken person, personal eller elever vänder sig till så ska de bli tagna på allvar och få stöd. Är delaktiga i upprättandet av likabehandlingsplan. 7. Information om likabehandlingsplanen plan för kränkande behandling Målet är att all personal i verksamheten och alla elever får information om lagen samt om verksamhetens likabehandlingsplan. Det sker på följande sätt: Likabehandlingsplanen gås igenom med all personal. Tidpunkt: Vid nyanställning. Personalen får årlig information om likabehandlingsplanen i samband med att den revideras. All personal har ett eget exemplar av planen och den finns även på lärplattformen. Ansvarig: VD/huvudman, rektor, enhetschef/intendent Likabehandlingsplanen gås igenom med alla elever och finns tillgänglig i lärplattformen. Tidpunkt: Vid läsårets början och även kontinuerligt. Ansvarig: Informationsansvarig lärare

44 Information om lagen och likabehandlingsplanen sker årligen vid rektors informationsmöte med föräldrar till elever i årskurs 1. Tidpunkt: Hösten Ansvarig: Rektor Likabehandlingsplanen finns utlagd på verksamhetens hemsida. Tidpunkt: Finns hela året. Uppdateras efter revidering Ansvarig: VD/huvudman Likabehandlingsplanen revideras i samråd med personal och elever. Sker på APT möten och elevråd Tidpunkt: Våren Ansvarig: Rektor Likabehandlingsplanen diarieförs och arkiveras. Tidpunkt: VT efter revideringen Ansvarig: VD/huvudman 8. Kartläggning och nulägesanalys Mål Målet är att få kunskap om förekomsten av trakasserier och annan kränkande behandling för att kunna vidta relevanta åtgärder. Det gör vi genom följande arbete: FMS samtal/hälsobesök Tidpunkt: Årligen genom individuella samtal med alla elever i årskurs 1. Ansvarig: Skolsköterskor Riskbedömning. När, var och hur kan kränkningar ske? Tidpunkt: Kontinuerligt. Ansvarig: All personal. Meddelas kurator och rektor. Tillgänglighet och lyhördhet i det dagliga arbetet med elever. Tidpunkt: Kontinuerligt. Ansvarig: All personal Elevhälsoteamsträffar (EHT) Tidpunkt: Stående på dagordningen när EHT träffas. Ansvarig: Rektor Utvecklingssamtal Tidpunkt: HT och VT. Ansvarig: Mentor 9. Förebyggande och främjande arbete Hela verksamhetens arbete ska präglas av den värdegrund som uttrycks i Skollagen. Värdegrundsarbetet ska vara en återkommande del i undervisningen. Utifrån diskrimineringslagen uppmärksammar vi särskilt: Kön Mål: Alla elever och personal har lika värde, lika rättigheter och skyldigheter oavsett vilket kön man har. Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering på grund av kön. Aktiviteter: All personal och alla elever ska alltid reagera och ingripa mot könsord, anspelningar, oönskad beröring och gester av sexuell natur. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal och alla elever Vi arbetar medvetet med att fördela ordet och tiden jämt mellan pojkar och flickor. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal och alla elever Vi granskar läromedel och vårt eget beteende för att upptäcka diskriminering och förutfattade meningar som är knutna till kön. All personal tänker på att vara förebilder i språk och handling för att befästa jämställdhet. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal Vi använder aktuella händelser som underlag för diskussion eller utgångspunkt för arbetsområden. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal Vi blandar pojkar och flickor i verksamhetens aktiviteter och uppmuntrar dem aktivt att inte göra traditionellt könsbundna val. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Mål: I vår verksamhet ska alla elever och all personal ha samma rättigheter och möjligheter oavsett kultur, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning.

45 Aktiviteter: Vi arbetar med attityder och värderingar så att alla elever och all personal får en förståelse för varandras likheter och olikheter. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal och alla elever Vi skapar förståelse för olika religioner och trosuppfattningar i undervisningen. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal och alla elever Vi ger elever möjlighet att berätta om sin kultur och etniska bakgrund. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal och alla elever Vi uppmärksammar hur olika etniska grupper, kulturer och religioner beskrivs i undervisningen. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal och alla elever Verksamheten försäkrar sig om att viktig information kan förstås av alla föräldrar. Tolkar och översättare anlitas vid behov. Vårdnadshavare får information om möjligheten till tolkhjälp vid samtal och möten. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal Elever serveras den mat som är förenlig med familjens religion. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: Måltidsansvarig Funktionsnedsättning Mål: I vår verksamhet ska alla elever och personal ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Aktiviteter: Personalen ska genom utbildning få en allmän kunskap om så väl synlig som osynlig funktionsnedsättning. Tidpunkt: Regelbundet vid behov Ansvarig: Rektor Vid planering av den dagliga verksamheten ska konsekvenserna beaktas för elever med funktionsnedsättning. Tidpunkt: Kontinuerligt vid behov Ansvarig: All personal Berörd personal ska få stöd, fortbildning och handledning om funktionshindret hos enskild elev. Tidpunkt: Regelbundet Ansvarig: Rektor Saklig information ges till elevens kamrater om eleven och elevens vårdnadshavare ger sitt samtycke till detta. Tidpunkt: Regelbundet Ansvarig: Ansvarig personal efter överenskommelse. Kompensatoriska hjälpmedel ska sättas in så tidigt som möjligt. Tidpunkt: Kontinuerligt vid behov Ansvarig: Rektor och specialpedagog Lokalerna anpassas efter den enskilda elevens behov. Tidpunkt: Kontinuerligt vid behov Ansvarig: Intendent, rektor och pedagogisk personal Sexuell läggning och könsöverskridande identitet Mål: Inte någon elev eller personal ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller familjesammansättning. Aktiviteter: Vi markerar och reagerar på ord som anspelar på sexuell läggning och pratar om vad orden betyder. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal och alla elever När vi diskuterar frågor som sexualitet, könsidentitet och familjesammansättning ska information om homo, bi och transsexualitet ingå. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal och alla elever Vi granskar undervisningsmaterial i syfte att undvika läromedel som förmedlar en diskriminerande bild av homo, bi och transsexualitet. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal Annan kränkande behandling Mål: I vår verksamhet ska alla känna sig trygga och ha redskap för att hantera konflikter.

46 Aktiviteter: Vi har tydliga gemensamma regler som främjar ett gott arbets och umgängesklimat på skolan. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal och alla elever Vi tänker igenom gruppsammansättningar och undviker situationer där elever väljer kamrater. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal och alla elever Vi arbetar kontinuerligt och medvetet med elevdemokrati och socioemotionell träning i alla grupper och klasser. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal och alla elever Regelbundna samtal om klassklimatet i arbetslagen. Tidpunkt: Kontinuerligt vid behov Ansvarig: Klassansvarig/mentor Regelbundna träffar mellan rektor och EHT. Tidpunkt: Regelbundet varje vecka Ansvarig: Rektor Förebyggande åtgärder utvärderas och dokumenteras. Tidpunkt: Kontinuerligt vid behov Ansvarig: Rektor 10. Uppsikt och upptäckt Mål: Vi arbetar aktivt för att förebygga och upptäcka trakasserier och annan kränkande behandling. Om kränkningar sker ska alla reagera skyndsamt så att händelsen utreds och åtgärdas. Metoder: All personal och alla elever får kompetensutveckling om likabehandlingsplanen och om hur man ska agera om kränkningar uppstår. Tidpunkt: Utbildning efter nyanställning samt kontinuerlig påfyllnad genom föreläsningar på studiedagar och diskussioner i arbetslaget efter behov. Ansvarig: VD/huvudman, rektor, intendent, lärare All personal ska noggrant uppmärksamma och följa upp den jargong och de beteendemönster som råder i verksamheten. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal All personal vinnlägger sig om ett gott samarbete med hemmen så att det är lätt för föräldrar att, om de får reda på att kränkningar inträffat, vända sig till personalen. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal På FMS samtalen/hälsobesöken ställs frågor om elevens trivsel och trygghet. FMS samtalen/hälsosamtalen dokumenteras i skolhälsovårdsjournalen. Tidpunkt: En gång per år med alla elever i år 1. Ansvarig: Skolsköterska I verksamheten görs årligen en dokumenterad riskbedömning samt agerar utifrån den. Tidpunkt: Höstterminens start. Agerandet sker kontinuerligt Ansvarig: VD/huvudman 11. Åtgärder Utredning En utredning av hur någon/några upplevt sig bli diskriminerade eller utsatta för en kränkning ska alltid inledas skyndsamt, mentor ansvarar för att så sker men tar hjälp av rektor och elevhälsoteamet. Utredningen bör allsidigt belysa det inträffade och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat diskrimineringen eller kränkningen. De åtgärder som vidtas ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Utredningen ska alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Vid behov ska åtgärdsprogram upprättas. Vårdnadshavare ska underrättas snarast i de fall där eleven inte är myndig. Om personal misstänks för diskriminering eller kränkning ska rektor/enhetschef/intendent ansvara för utredningen. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig diskrimineringen eller kränkningen är och om anmälan till polis eller socialtjänst ska göras. När det gäller arbetet mot diskriminering så bör utredningen också innehålla en plan för hur man motverkar och förebygger att liknande fall inträffar igen. Kränkning kan upptäckas på olika sätt, t ex: En person (elev eller personal) berättar för någon ur personalen att den upplever sig ha bli vit diskriminerad eller kränkt av någon, eller att de har bevittnat att någon annan har blivit kränkt. Någon ur personalen ser eller hör om en kränkning eller diskriminering. Det är ytterst viktigt att den som får kännedom om en kränkning agerar genast. I de fall då personal kan vara den som har kränkt en elev eller annan personal, tas utredningen över av rektor/intendent. Rektor/intendent har skyldighet att utreda huruvida kränkande behandling har skett och vidta åtgärder så att den kränkande behandlingen upphör. Rektor/intendent informerar VD/huvudman. Innan åtgärd vidtas ska arbetstagaren och berörd facklig organisation, lokalombud och skyddsombud, underrättas om den tilltänkta åtgärden och ges tillfälle att yttra sig. Arbetstagarorganisationen har rätt till överläggning i frågan. I de fall då en elev har kränkt någon ur personalen, tas utredningen över av rektor, och inga fler åtgärder enligt nedan görs.

47 I de fall då någon ur personalen känner sig kränkt av sin arbetsledande chef, hanteras ärendet av VD/huvudman. Om en elev har blivit kränkt av en annan elev, gäller nedanstående arbetsgång. Åtgärder vid upptäckt/kännedom: 1. Upptäckt 2. Utredning 3. Information till rektor & vårdnadshavare 4. Samtal med berörda parter 5. Ev. disciplinära påföljder 6. Ev. anmälan till polis och socialtjänst 7. Uppföljning Ärendegång: 1. Agera genast! All personal som upptäcker eller fått information om att en elev blivit ut satt för kränkande behandling ska omgående prata med eleven om vad som hänt. Personalen uppmanar sedan eleven att kontakta sin mentor, men informerar samtidigt eleven om att mentorn kommer att bli informerad om händelsen. 2. Mentor samtalar med eleven om händelsen och resonerar sedan med eleven om vilka åtgärder som kan vara lämpliga samt vilka andra personer som kan ge eleven stöd. Det kan därvid vara en god idé att eleven, mentorn och den personal som upptäckte kränkningen går igenom händelsen tillsammans. Mentor informerar omgående elevens vård nadshavare om eleven inte är myndig. Samtalen ska dokumenteras. 3. Mentor och elev önskar lösa konflikten själva/mentor och elev önskar hjälp Mentor informerar kurator/ Mentor redogör för hur hen tänkt att gå vidare. Här utgör kurator ett bollplank. Mentor genomför åtgärderna/kurator tar över ärendet och mentorns dokumentation. Vid behov kopplas kurator eller skolsköterska in som ett komplement. Mentor dokumenterar åtgärderna/kuratorn genomför en utredning och tar fram lämpliga åtgärder. Dessa kan sedan genomföras i samarbete med mentor. Kurator dokumenterar åtgärderna. Mentor återkopplar till kurator/kurator återkopplar till mentor. 4. Kurator informerar rektor om planerade åtgärder. 5. Rektor bedömer om händelsen också medför disciplinära påföljder enligt skollagen, och hanterar detta vid behov. 6. Veckorna efter händelsen är alla extra uppmärksamma i liknande situationer där berörda elever är med. Mentor och kurator gör också uppföljning i form av samtal med berörda elever. Kurator håller rektor informerad om ärendets fortsatta gång 7. Om kränkningarna inte upphör, övervägs anmälan till polis och socialtjänst. Rektor och kurator ansvarar för att en anmälan verkställs. 8. Ärendet avslutas när elev, kurator, mentor och rektor är säkra på att kränkningen har upphört. Kopia på dokumentationen skickas till rektor för arkivering. Den utredning som genomförs måste ligga till grund för de åtgärder som vidtas på både lång och kort sikt. Viktigt är att låta utredningen visa på problemet för att åtgärderna skall bli så verksamma och adekvata som möjligt. Undantag är om någon elev eller personal måste skyddas, då skall åtgärder vidtas omedelbart. 12. Utvärdering och revidering Denna plan utvärderas och revideras årligen tillsammans med EHT, arbetslag, klassråd och elevråd. Utvärderingen redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen. Tidpunkt: Under vårterminen så att den reviderade planen är klar att användas under höstterminen. Ansvarig: VD/huvudman, rektor 9.2 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Beskriv sökandens rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Av beskrivningen ska framgå lärarens roll och ansvar rektorns roll och ansvar huvudmannens roll och ansvar. Se beskrivningen i ovanstående punkt. Nedanstående är en ytterligare precisering av vårt arbete för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling: En utredning av hur någon/några upplevt sig bli diskriminerade eller utsatta för en kränkning ska alltid inledas skyndsamt, mentor ansvarar för att så sker men tar hjälp av rektor och elevhälsoteamet. Utredningen bör allsidigt belysa det inträffade och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat diskrimineringen eller kränkningen. De åtgärder som vidtas ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Utredningen ska alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Vid behov ska åtgärdsprogram upprättas. Vårdnadshavare ska underrättas snarast i de fall där eleven inte är myndig. Om personal misstänks för diskriminering eller kränkning ska rektor/enhetschef/intendent ansvara för utredningen. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig diskrimineringen eller kränkningen är och om anmälan till polis eller socialtjänst ska göras. När det gäller arbetet mot diskriminering så bör utredningen också innehålla en plan för hur man motverkar och förebygger att liknande fall inträffar igen. Kränkning kan upptäckas på olika sätt, t ex: En person (elev eller personal) berättar för någon ur personalen att den upplever sig ha blivit diskriminerad eller kränkt av någon, eller att de har bevittnat att någon annan har blivit kränkt. Någon ur personalen ser eller hör om en kränkning eller diskriminering.

48 Det är ytterst viktigt att den som får kännedom om en kränkning agerar genast. I de fall då personal kan vara den som har kränkt en elev eller annan personal, tas utredningen över av rektor/enhetschef/intendent. Rektor/enhetschef/intendent har skyldighet att utreda huruvida kränkande behand ling har skett och vidta åtgärder så att den kränkande behandlingen upphör. Rektor/enhetschef/intendent informerar VD/huvudman. Innan åtgärd vidtas ska arbetstagaren och berörd facklig organisation, lokalombud och skyddsombud, underrättas om den tilltänkta åtgärden och ges tillfälle att yttra sig. Arbetstagarorganisationen har rätt till överläggning i frågan. I de fall då en elev har kränkt någon ur personalen, tas utredningen över av rektor, och inga fler åtgärder enligt nedan görs. I de fall då någon ur personalen känner sig kränkt av sin arbetsledande chef, hanteras ärendet av VD/huvudman. Om en elev har blivit kränkt av en annan elev, gäller nedanstående arbetsgång. Åtgärder vid upptäckt/kännedom: 1. Upptäckt 2. Utredning 3. Information till rektor & vårdnadshavare 4. Samtal med berörda parter 5. Ev. disciplinära påföljder 6. Ev. anmälan till polis och socialtjänst 7. Uppföljning Ärendegång: 1. Agera genast! All personal som upptäcker eller fått information om att en elev blivit utsatt för kränkande behandling ska omgående prata med eleven om vad som hänt. Personalen uppmanar sedan eleven att kontakta sin mentor, men informerar samtidigt eleven om att mentorn kommer att bli informerad om händelsen. 2. Mentor samtalar med eleven om händelsen och resonerar sedan med eleven om vilka åtgärder som kan vara lämpliga samt vilka andra personer som kan ge eleven stöd. Det kan därvid vara en god idé att eleven, mentorn och den personal som upptäckte kränkningen går igenom händelsen tillsammans. Mentor informerar omgående elevens vårdnadshavare om eleven inte är myndig. Samtalen ska dokumenteras. 3. Mentor och elev önskar lösa konflikten själva/mentor och elev önskar hjälp Mentor informerar kurator/mentor redogör för hur hen tänkt att gå vidare. Här utgör kurator ett bollplank. Mentor kontaktar kurator/kurator tar över ärendet och mentorns dokumentation. Mentor genomför åtgärderna.vid behov kopplas kurator och/eller skolsköterska in som ett komplement. Mentor dokumenterar åtgärderna/kurator genomför en utredning och tar fram lämpliga åtgärder. Dessa kan sedan genomföras i samarbete med mentor. Kurator dokumenterar åtgärderna. Mentor återkopplar till kurator/kurator återkopplar till mentor. 4. Kurator informerar rektor om planerade åtgärder. 5. Rektor bedömer om händelsen också medför disciplinära påföljder enligt skollagen, och hanterar detta vid behov. 6. Veckorna efter händelsen är alla extra uppmärksamma i liknande situationer där berörda elever är med. Mentor och kurator gör också uppföljning i form av samtal med berörda elever. Kurator håller rektor informerad om ärendets fortsatta gång 7. Om kränkningarna inte upphör, övervägs anmälan till polis och socialtjänst. Rektor och kurator ansvarar för att en anmälan verkställs. 8. Ärendet avslutas när elev, kurator, mentor och rektor är säkra på att kränkningen har upphört. Kopia på dokumentationen skickas till rektor för arkivering. Den utredning som genomförs måste ligga till grund för de åtgärder som vidtas på både lång och kort sikt. Viktigt är att låta utredningen visa på problemet för att åtgärderna skall bli så verksamma och adekvata som möjligt. Undantag är om någon elev eller personal måste skyddas, då skall åtgärder vidtas omedelbart. 9.3 Grundläggande demokratiska värderingar Beskriv hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor. Av beskrivningen ska framgå hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor utifrån mål och riktlinjer i läroplanen ge exempel på hur skolenheten ska arbeta med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Vesterhavsskolan har ett uppdrag som består i att utveckla både kunskaper och demokratiska värderingar hos alla elever. Detta innebär i grunden att gymnasieskolan ska arbeta målinriktad för att utbilda medvetna och kompetenta samhällsmedborgare som enligt demokratins ideal kan hantera den kunskap och värdegrund som det svenska samhället vilar på. Målet därvid är att främja en demokratisk utveckling och motverka odemokratiska uttryck. Detta är ett uppdrag som inte minst i dagens värld är synnerligen viktig. För att kunna nå detta värdegrundsmål behöver vi på Vesterhavsgymnasiet vara mycket tydliga med att det demokratiska uppdraget är en del av kunskapsuppdraget. Genom en välstrukturerad undervisning med utgångspunkt i kursplanernas syfte och centrala innehåll ska vi kunna bidra till vi en målmedveten utveckling av elevernas medborgerliga kompetenser i undervisningen i alla ämnen. Vi menar alltså att det demokratiska uppdraget handlar om att integrera medborgafostrande aspekter i varje ämne med kursplanernas hjälp. På Vesterhavsgymnasiet ska vi vidare medvetet träna eleverna i inflytande och delaktighet, så att praktisk demokratisk träning kombineras med deras kunskapsutveckling i alla ämnen. Här är inkluderande pedagogik

49 och möjligheter för elever att ge uttryck för sina tankar och åsikter mycket viktigt. Ett exempel härvid är att förankra undervisning i ett interkulturellt perspektiv, som ger alla elever praktisk träning i prövande språkoch identitetsutvecklande samtal. Det demokratiska uppdraget ställer stora krav på lärarna. Här är riktad kompetensutveckling från huvudman och rektor viktig för att skapa förutsättningar för detta viktiga uppdrag. Vi behöver i undervisningen säkerställa att alla utvecklar ett kritiskt förhållningssätt för att t.ex. se och problematisera rådande genuseller etnicitetsmönster. Lärarna behöver också utveckla kunskap kring pedagogiska metoder för att utveckla demokratiska kompetenser i undervisningen. Här bör olika former av deliberativa samtal med eleverna i undervisningen var ett sätt att arbeta för att utveckla demokratiarbetet på Vesterhavsgymnasiet. Vi ska som huvudman, tillsammans med rektor, skapa en gemensam ram för demokratiarbetet på Vesterhavsgymnasiet, i syftet att borga för ett gemensamt och konsekvent förhållningssätt samt hög vuxennärvaro som skapar tillit och respekt mellan eleverna och mellan personalen och eleverna. På det sättet ska vi försöka bygga en kultur som bygger på samsyn och öppenhet och respekt för allas likheter och olikheter. 10. Gymnasieskola 10.1 Utbildningens syfte Beskriv hur utbildningen i gymnasieskolan kommer att genomföras. Av beskrivningen ska framgå hur undervisningen kommer att organiseras vilka arbetsformer som kommer att karaktärisera utbildningen. Elevantalet är en väsentlig faktor för att bedöma en enskild huvudmans förutsättningar att kunna bedriva en skolverksamhet av god kvalitet. Om den sökta verksamheten är en mindre skolenhet och/eller sökanden ansöker om ett litet antal utbildningsplatser per sökt inriktning, redogör för hur sökanden med det sökta antalet elever kan bedriva en verksamhet med god kvalitet. Om ansökan avser en mindre skolenhet ska det av redogörelsen framgå hur sökanden avser att säkerställa skolans ekonomi om det blir förändringar i det planerade antalet elever kommer att organisera undervisningen utifrån det relativt låga elevantalet ska kunna genomföra samtliga kurser på programmet med behöriga lärare och god kvalitet. På Vesterhavsgymnasiet har vi övertygelsen att alla elever vill och kan lära. Varje elev ska ges bästa förutsättningar till utbildning och lärande och därmed ska de ha möjligheten att nå toppen av sina förmåg Kunskap och lärande i centrum, höga förväntningar på alla elever, förtroendefulla relationer, kompetenta lärare, goda pedagogiska ledare, samt kontinuerlig uppföljning av elevers progression i lärandet menar vi vara några avgörande faktorer för elevers kunskapsresa. Kunskapsresan innebär även en bildningsresa. Bildning förstås då som kritiskt tänkande, etik, kommunikation och förmåga att söka kunskap, men även värderingsförmåga och förhållningssätt. Medan utbildning har ett avgränsat syfte och en början och ett slut är bildning däremot livslångt och livsvitt. Bildning är alltså en kvalitetsfråga inom utbildningen. Bildning är också ett sätt att motverka alltför snäv specialisering. Alla elever ska bli berikade på ett personligt plan genom att bildning alltid ingår i utbildningen. Att låta elever få följa med på en bildningsresa innebär inte bara att de får en rikare inre värld, det betyder också att de kan skapa en bättre värld utanför dem själva. Bildning handlar om att växa som människa men också om vårt förhållande till andra människor. Att vara på en bildningsresa är att bryta upp från det bekanta till att möta det främmande; för att sedan återvända med nya erfarenheter och kunskaper om det som tidigare var okänt. I ett demokratiskt samhälle utgör bildning grunden till interkulturell förståelse mellan människor och det bästa skyddet mot populism och intolerans. Vesterhavsgymnasiet ska ha de bästa samlade villkoren för alla elevers lärande, kunskapsutveckling och bildning. Alla elever ska alltid vara i en kontinuerligt stigande lärandeprocess och därmed få möjligheten att nå skolans alla kunskapsförväntningar. Alla elever har rätt till utbildning med högsta kvalitet, för att kunna utveckla goda kunskaper. Att alla får denna möjlighet är en förutsättning för att kunna klara vidare studier och kommande arbeten. Det är också ett villkor för att kunna göra sin röst hörd, muntligt och skriftligt, och kritiskt kunna granska information i ett demokratiskt samhälle. Vesterhavsgymnasiet ska borga för att alla elever, oavsett bakgrund, lyckas i sina utbildningar. Detta är vårt enskilt viktigaste värdegrundsuppdrag. Våra befintliga skolor är skolor med god utbildningskvalitet. Men bra kvalitet kan alltid bli bättre. För att kunna utveckla utbildningar med högsta kvalitet behövs effektiva redskap. Vår övergripande målsättning är att utveckla en gymnasieskola, Vesterhavsgymnasiet, så att den kvalitetsmässigt tillhör det absoluta toppskiktet såväl nationellt som internationellt. Vår verksamhetsidé bygger på premissen att det är kvaliteten i lärprocesserna i undervisningen som är avgörande för om elever utvecklar goda kunskaper och når de nationella målen för grundskolan. På Vesterhavsgymnasiet ska det skapas ett vetenskapligt baserat pedagogiskt arbete för successivt ökad undervisningskvalitet. Inom våra redan befintliga skolor finns redan flera intressanta exempel på sådant arbete som bygger på en idé om det goda lärandet. Det goda lärandet kännetecknas av att eleverna, genom utmanande och engagerande undervisning, utvecklar positiva lärandeidentiteter. Att alla elever utvecklar en sådan identitet, det vill säga en genuin tro på sin egen förmåga att lära sig nya kunskaper, är en

50 grundförutsättning för att de ska kunna lyckas i sina vidare studier. Det goda lärandet präglas vidare av: Höga och positiva förväntningar Elevers lärande i centrum Kollaborativt lärande Goda och förtroendefulla relationer Rika pedagogiska och didaktiska resurser Studiero och en trygg och stimulerande lärmiljö Ett ytterligare utmärkande drag för det goda lärandet är att läraren har ett förhållningssätt till bedömning och lärande som är framåtsyftande. Utifrån föreställningen att elever kan och vill lära har läraren en ständig dialog, under undervisningens gång, med eleverna om deras lärande: var de befinner sig i förhållande till lärandemålen samt hur de ska ta nästa steg i lärandet. Även på Vesterhavsgymnasiet ska idén om det goda lärandet vara levande. Här förbereds elever för en tillvaro tillsammans med andra där gemenskap och ömsesidig respekt är nyckelbegrepp. Ett syfte med vårt systematiska kvalitetsarbete är att lyfta fram, förstärka samt sprida sådana förebilder och därmed göra all undervisning ännu bättre. Att utgå från den konkreta undervisningsspraktiken och de förbättringsåtgärder som kan identifieras i den, är centralt i vårt förbättringsarbete. På Vesterhavsgymnasiet är det mycket viktigt att verksamheten kännetecknas av: Ett ansvarstagande och inkluderande ledarskap med bestämd riktning mot kunskaps, lärande och bildningsuppdraget. En kollaborativ lärandemiljö, där lärare deltar i utformandet av kvalitetsarbetet samt att elevernas lärande är i centrum för professionellt lärande. Höga förväntningar på att alla elever kan och vill lära samt en föreställning om att det är undervisningens kvalitet, inte elevens bakgrund, som är avgörande för om elever når kunskapsmålen. Regelbunden utvärdering och uppföljning om eleverna faktiskt lär sig det lärarna undervisar om och ständig återkoppling som lär elever hur de ska ta nästa steg i sitt lärande. Stor flexibilitet när det gäller undervisningsmetoder, där hänsyn alltid tas till elevers bakgrund och kunskapsnivå. Aktivt värdegrundsarbete med tydliga normer beträffande rättigheter och skyldigheter i det sociala livet i skolan. Vesterhavsgymnasiet ska alltså ha de bästa samlade villkoren för alla elevers lärande, kunskapsutveckling och bildning. Alla elever ska ständigt vara i progression i lärandet och därmed ska de kunna nå skolans alla kunskapsförväntningar. Det ska också säkerställas att alla elever utvecklar tilltro till sin egen förmåga att lära. Alla lärare förväntas därigenom skapa undervisningstillfällen med mycket höga resultat. Uppföljning av progression i lärandet och kunskapsresultat sker kontinuerligt inom bland annat följande områden: Antal/andel elever som är i progression i lärandet i alla ämnen. Resultat på nationella prov. Antal/andel elever som når kunskapsmålen i alla ämnen i alla årskurser, inklusive kursbetyg och slutbetyg. Betygspoäng per ämne. Genomsnittligt meritvärde. Antal/andel elever som har en positiv lärandeidentitet. Vesterhavsgymnasiet ska vidare präglas av ett högt värderat pedagogiskt och socialt klimat. Uppföljning sker bland annat inom följande områden: Undervisningens innehåll och kvalitet. Normer och värden. Inflytande och delaktighet. Antal/andel elever som upplever sig vara helt nöjda med sin utbildning och skola. På Vesterhavsgymnasiet ska alla elever lyckas. De pedagogiska förhållningssätt som betraktas som särskilt viktiga för att vi ska nå det målet är: Inkluderande undervisning Formativ undervisning Kollaborativt lärande Dessa förhållningssätt ska alltså genomsyra verksamheten. Det här innebär naturligtvis inte att andra viktiga områden, såsom styrning och ledning, systematiskt kvalitetsarbete, internationalisering, barn och elevhälsa, studie och yrkesvägledning samt informations och kommunikationsteknologi kan läggas åt sidan. Men förhållningssätten är av sådan vikt att vi inom dessa ska intensifiera våra ansträngningar. Det betyder att våra gemensamma strävanden ska fokusera på att utveckla metoder och arbetssätt utifrån dessa förhållningssätt. Vesterhavsgymnasiet ska alltså präglas av inkluderande undervisning, som ger alla elever möjligheten att nå toppen av sina förmågor. Den naturliga heterogenitet som finns i grupper ska betraktas som tillgång och förutsättning för att alla ska kunna uppnå de mål utbildningen avser. Med ett inkluderande förhållningssätt betraktas en elevs svårigheter i utbildningen som bundna till vissa kontextuella förhållanden. Det betyder att förändringar i situationen ska kunna göra det möjligt för eleven att uppnå målen för utbildningen. En elev får alltså aldrig ses som ensam bärare av problem. Inkluderande undervisning kännetecknas även av: Demokratisk gemenskap Att alla barn och elever är delaktiga i undervisningen En miljö där alla barn och elever kan utvecklas Att olikhet ses som tillgång Inkluderingstanken ska genomsyra Vesterhavsgymnasiet och vara vägledande för de verktyg som används för att kvalitetssäkra undervisningen. Vesterhavsgymnasiet ska vidare utmärkas av formativ undervisning, för att säkerställa att alla elever lär sig olika lärandestrategier samt att de utvecklar förmågan att utvärdera sitt eget lärande. Alla elever ska alltid

51 veta vad som är kunskapsmålet med undervisningen; var de själva befinner sig i förhållande till målet, och hur de sedan ska göra för att närma sig kunskapsmålet. Att eleverna verkligen lär sig detta är ett villkor för att de ska kunna utveckla en positiv lärandeidentitet. Formativ undervisning utmärks vidare av: Ett lärande som präglas av diskussioner, aktiviteter och uppgifter som utvecklar och synliggör lärandet. Att eleverna involveras i bedömningsprocessen. Framåtsyftande återkoppling med fokus på kunskapsutveckling. Att eleverna aktiveras som undervisningsresurser för varandra. Att undervisning och lärande alltid har inslag av metakognition. En integrerad del av formativ undervisning är formativ bedömning, där läraren genom spegling i elevens lärande successivt anpassar och förbättrar undervisningen och därigenom lärandet. Bedömning används alltså gemensamt av lärare och elever för att anpassa undervisningen till varje elevs omedelbara lärandebehov. Undervisning och bedömning har på så sätt en växelvis påverkan på varandra och leder till såväl förbättrad undervisningskvalitet hos alla lärare som ökad kunskapskvalitet hos alla elever. Vesterhavsgymnasiet ska också präglas av kollaborativt lärande på alla nivåer, för att säkerställa att lärare och skolledare inom verksamheten är i progression i sitt eget lärande. På elevnivå kan detta exempelvis innebära att de aktiveras som resurser för varandra i en inkluderande och formativ undervisning. På motsvarande sätt ska lärare och rektor aktiveras som resurser för varandra i ett professionellt och lärande system. Det är då alltid elevernas lärande som ska vara i centrum för det professionella lärandet hos lärare och rektor. Det professionella lärandet ska alltid syfta till att utveckla: Djupare förståelse för lärandemålen Förmåga att bedöma och ge återkoppling för elevers lärande Lärarens didaktiska repertoar för att kunna anpassa undervisningen utifrån elevernas förståelse Vesterhavsgymnasiet ska präglas av ett kvalitetsarbete, där lärare systematiskt och tillsammans med varandra arbetar för successivt förbättrad undervisningskvalitet. Det handlar om att lärare i en kollektiv process planerar, genomför, utvecklar och utvärderar sin undervisning och sin måluppfyllelse, för att eleverna ska kunna dra nytta av den kollektiva kunskap som finns bland lärarna. I detta arbete ingår att lärare visar upp sin undervisningspraktik för kollegial undersökning. Det betyder alltså att lärare har en kontinuerlig kommunikation med varandra om undervisningens kvalitetsförbättring. Denna metod syftar till professionellt lärande och till att fördjupa arbetet med inkluderande och formativ undervisning. På Vesterhavsgymnasiet förväntas att alla lärare aktivt delta i kollaborativt lärande för successivt förbättrad undervisningskvalitet. Rektor ska, tillsammans med alla lärare, se till att området är prioriterat och att nödvändiga resurser finns för detta kvalitetsarbete. De tre förhållningssätten inkluderande undervisning, formativ undervisning, kollaborativt lärande är naturligtvis tätt sammanlänkade med varandra. Det ena går inte att ta bort utan att det andra upphör att existera. Tillsammans skapar de alltså en helhet som rätt använd kan bidra till verklig förändring av elevers lärande, kunskapsutveckling och bildning på Vesterhavsgymnasiet Utvecklingssamtal Vårdnadshavare till elever i gymnasieskolan kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång varje termin enligt 15 kap. 20 skollagen Mottagande till gymnasieskolan Huvudregeln är att en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan. Mottagandet till en viss utbildning får dock begränsas. Om sökanden avser att begränsa mottagandet ska sökanden ange vilken grupp av elever som avses i nedanstående ruta. Ange de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i gymnasieskolan enligt 15 kap. 33 skollagen. Mottagandet kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd enligt 15 kap. 33 skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses. Mottagandet kommer att begränsas till vissa elever som utbildningen är särskilt anpassad för enligt 15 kap. 33 skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses Färdighetsprov Färdighetsprov kommer att anordnas enligt 7 kap. 5 gymnasieförordningen. Om färdighetsprov kommer att anordnas, redogör för följande vilka program/inriktningar som avses hur provet kommer att genomföras vilka moment som ingår i provet hur bedömningen och poängsättningen av provet går till hur färdighetsprovet kommer att användas som grund för urval. Vi planerar att genomföra färdighetsprov på Estetiska programmet, inriktningarna Dans, Teater, Musik samt Bild och formgivning. Proven kommer att genomföras av lärarna i de arbetslag som ansvarar för respektive inriktning. Färdighetsproven ska användas i antagningen till utbildningarna inom det estetiska programmet. Det ska dock inte vara något krav att elever har gjort färdighetsprov för att vara med i antagningen men det kan vara en fördel i konkurrensen med övriga sökanden. Elever som inte gjort färdighetsprov prövas enbart på sina betyg. Kallelse till färdighetsprov skickas till sökande elever då gymnasievalet stänger för elev inför preliminärantagningen. Nytillkomna sökande under våren kallas i maj efter sista ansökningsdag till

52 utbildning med färdighetsprov. Eleven gör provet på den utbildning som sökts som förstahandsval och resultatet gäller då även vid antagning till lägre val. Elever som genomfört ett färdighetsprov på Estetiska programmet kan få följande färdighetspoäng: Poängen sätts i en 10 gradig skala, 1x26, 2x26, 3x26 etc. till maximalt 10x26=260 poäng. Provresultatet räknas sedan samman med elevens slutbetyg vilket innebär att en elev med högsta möjliga betygsvärde på 340 poäng inklusive färdighetsprovets maxpoäng ger ett högsta möjligt meritvärde på 600 poäng. 11. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning 11.1 Gymnasial lärlingsutbildning Sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. Om sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning ange i vilken årskurs sökanden avser att påbörja lärlingsutbildningen Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning. Program Inriktning Veckor Infoga program 11.3 Säkerställande av APL platser Redogör för hur sökanden avser säkerställa att samtliga elever får tillgång till APL platser på utbildningen Lokalt programråd Skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen Handledare Beskriv sökandens rutiner för att utse en handledare på APL platsen. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att säkerställa att den handledare som utses har nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig Bedömning och betygsättning Redogör för sökandens rutiner för bedömning och betygsättning vid arbetsplatsförlagt lärande. Av beskrivningen ska framgå vem som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med författningarna hur eleverna informeras om det centrala innehållet i kursmålen hur det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL platsen kopplas till kursmålen Lärlingsutbildning utbildningskontrakt Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel på utbildningskontrakt. Lägg till bilaga 12. Övrigt 12.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här.

53 12.2 Angående bilagor På sidan Skicka in ges ni möjlighet att bifoga ytterligare filer till ansökan. Om ni inte kommer att bifoga samtliga efterfrågade bilagor, redogör för orsaken till detta.

54 7. Budget och långtidsplan , information

55 8. Näringslivs- och destinationskontoret (NOD), information

56 Beslutsförslag 1 (2) Dnr: UAN 2019/ Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Tobias Ramstedt, 9. Motion om mensskydd till skolelever och unga i Varbergs kommun och Region Halland Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen föreslår utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden besluta 1. Att förslaget om gratis mensskydd till skolelever i Varbergs kommun avstyrks för den del som rör gymnasieskolan. Beskrivning av ärendet Birgitta Sagdahl Wildtberg (S) föreslår i en motion daterad den 13 november 2018 att kommunfullmäktige tar ställning och beslutar i frågan om gratis mensskydd så att det täcker behovet för skolelever som går i kommunens skolor samt att kommunfullmäktige verkar för att regionfullmäktige tar ställning och beslutar om gratis mensskydd på ungdomsmottagningarna så att det täcker behovet för unga upp till 24 år. I motionen framhålls att frågan om gratis mensskydd handlar om jämställdhet och att normalisera och ta bort skammen för många unga kring mens. Motionen har skickats på remiss till förskole- och grundskolenämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden för yttrande. Beslutsunderlag Beslutsförslag den 20 mars 2019 Bilaga motion om gratis mensskydd i skolorna Övervägande Idag erbjuds elever på Peder Skrivares skola gratis mensskydd i viss utsträckning. Cirka varannan vecka görs beställningar av mensskydd av skolans skolsköterskor. De beställningar som görs motsvarar den efterfrågan som idag finns hos skolans elever under skoltid. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun TELEFAX WEBBPLATS Varberg

57 2 (2) Dnr: UAN 2019/ Om skolan skulle tillhandahålla gratis mensskydd till samtliga elever skulle det innebära en merkostnad för skolan i form av inköp och en ökad administration kring inköpen. Mot bakgrund av att det inte finns någon efterfrågan på mensskydd utöver vad som idag finns tillgängligt och då inköp och tillhandahållandet av mensskydd skulle ta värdefulla resurser i anspråk föreslås att motionens förslag om att tillhandahålla gratis mensskydd till skolelever i Varbergs kommun avstyrks. Ekonomi och verksamhet Förslaget till beslut innebär inga konsekvenser för nämndens ekonomi eller verksamhet. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Maria Gustafsson Förvaltningschef Tobias Ramstedt Gymnasiechef Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

58 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Ua au 21 Dnr UAN 2019/0010 Motion om mensskydd till skolelever och unga i Varbergs kommun och Region Halland Beslut Arbetsutskottet beslutar 1. Lämna ärendet till nämnden utan förslag till beslut. Förslag till beslut på sammanträdet Jeanette Qvist (S), vice ordförande föreslår att ärendet lämnas till nämnden utan förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden frågar om nämnden kan fatta beslut enligt förslag från Jeanette Qvist (S) och finner att så sker. Beskrivning av ärendet Birgitta Sagdahl Wildtberg (S) föreslår i en motion daterad den 13 november 2018 att kommunfullmäktige tar ställning och beslutar i frågan om gratis mensskydd så att det täcker behovet för skolelever som går i kommunens skolor samt att kommunfullmäktige verkar för att regionfullmäktige tar ställning och beslutar om gratis mensskydd på ungdomsmottagningarna så att det täcker behovet för unga upp till 24 år. I motionen framhålls att frågan om gratis mensskydd handlar om jämställdhet och att normalisera och ta bort skammen för många unga kring mens. Motionen har skickats på remiss till förskole- och grundskolenämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden för yttrande. Beslutsunderlag Beslutsförslag den 20 mars 2019 Bilaga motion om gratis mensskydd i skolorna Övervägande Idag erbjuds elever på Peder Skrivares skola gratis mensskydd i viss utsträckning. Cirka varannan vecka görs beställningar av mensskydd av skolans skolsköterskor. De beställningar som görs motsvarar den efterfrågan som idag finns hos skolans elever under skoltid. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

59 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Om skolan skulle tillhandahålla gratis mensskydd till samtliga elever skulle det innebära en merkostnad för skolan i form av inköp och en ökad administration kring inköpen. Mot bakgrund av att det inte finns någon efterfrågan på mensskydd utöver vad som idag finns tillgängligt och då inköp och tillhandahållandet av mensskydd skulle ta värdefulla resurser i anspråk föreslås att motionens förslag om att tillhandahålla gratis mensskydd till skolelever i Varbergs kommun avstyrks. Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

60

61 Beslutsförslag 1 (2) Dnr: UAN 2019/ Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Christer Allestad, 10. Motion om språkkrav för SFI Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden besluta 1. Att avstyrka motionen. Beskrivning av ärendet Olle Hallnäs (SD) föreslår i en motion att en tidsgräns på maximalt tre år införs för hur länge en individ kan nyttja Varberg kommuns SFI-undervisning. Undervisningen ska istället förbereda individen för integration i Varberg genom dess ordinarie verksamhet. Syftet ska vara att individen inkluderas och lär sig snabbare genom att delta och vara aktiv i samhällets ordinarie verksamhet. Beslutsunderlag Beslutsförslag den 27 mars 2019 Bilaga - motion om språkkrav Övervägande Vuxenutbildningen i Varberg ser inget behov av att införa en maximal tidsgräns om tre år för SFI-studier. Rätten för invandrare att läsa svenska regleras i Skollagen kap Skollagen (2010:800) En person har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare från om med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år, om han eller hon 1. Är bosatt i landet, och 2. Saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge Tiden för att läsa SFI är inte reglerat i lagstiftningen. I motionen förslås en maximal tidsgräns på tre år, vilket motsvarar undervisningstimmar. För elever som studerar SFI i Varbergs kommun används u genomsnitt undervisningstimmar, utifrån ett underlag på 298 elever. Under 2018 har det POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun TELEFAX WEBBPLATS Varberg

62 2 (2) Dnr: UAN 2019/ funnits åtta elever som har behövt fler än undervisningstimmar och en elev som behövt undervisningstimmar. För att säkerställa att progression sker och för att kunna fatta beslut om eventuell utökad studietid träffar vuxenutbildningen utförarna av SFIutbildningen för genomgång av varje enskild elevs kunskapsnivå. Sker inte progression avslutas eleven. Mot bakgrund av ovanstående anses det inte föreligga ett behov av att sätta en tidsgräns för SFI-studier och motionen föreslås därmed avstyrkas. Ekonomi och verksamhet Förslaget till beslut påverkar inte kommunens ekonomi eller verksamhet. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Maria Gustafsson Förvaltningschef Christer Allestad Rektor/enhetschef Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

63 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Ua au 22 Dnr UAN 2019/0035 Motion om språkkrav för SFI Beslut Arbetsutskottet föreslår utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden besluta 1. Att avstyrka motionen. Beskrivning av ärendet Olle Hallnäs (SD) föreslår i en motion att en tidsgräns på maximalt tre år införs för hur länge en individ kan nyttja Varberg kommuns SFIundervisning. Undervisningen ska istället förbereda individen för integration i Varberg genom dess ordinarie verksamhet. Syftet ska vara att individen inkluderas och lär sig snabbare genom att delta och vara aktiv i samhällets ordinarie verksamhet. Beslutsunderlag Beslutsförslag den 27 mars 2019 Bilaga - motion om språkkrav Övervägande Vuxenutbildningen i Varberg ser inget behov av att införa en maximal tidsgräns om tre år för SFI-studier. Rätten för invandrare att läsa svenska regleras i Skollagen kap Skollagen (2010:800) En person har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare från om med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år, om han eller hon 1. Är bosatt i landet, och 2. Saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge Tiden för att läsa SFI är inte reglerat i lagstiftningen. I motionen förslås en maximal tidsgräns på tre år, vilket motsvarar undervisningstimmar. För elever som studerar SFI i Varbergs kommun används u genomsnitt undervisningstimmar, utifrån ett underlag på 298 elever. Under 2018 har det funnits åtta elever som har behövt fler än undervisningstimmar och en elev som behövt undervisningstimmar. För att säkerställa att progression sker och för att kunna fatta beslut om eventuell utökad studietid träffar vuxenutbildningen utförarna av SFI- Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

64 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott utbildningen för genomgång av varje enskild elevs kunskapsnivå. Sker inte progression avslutas eleven. Mot bakgrund av ovanstående anses det inte föreligga ett behov av att sätta en tidsgräns för SFI-studier och motionen föreslås därmed avstyrkas. Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

65

66 Beslutsförslag 1 (2) Dnr: UAN 2019/ Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Dan Persson, 11. Svar på motion från Olle Hällnäs (SD) Motion till Varberg kommunfullmäktige angående inkluderingsplikt Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar: 1. Föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Beskrivning av ärendet Motion från Olle Hällnäs (SD) Motion till Varbergs Kommunfullmäktige angående inkluderingsplikt. Beslutsunderlag Angående punkt ett i så regleras detta i Lag (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Angående punkt två så regleras detta i Förordning (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända. Angående punkt tre så regleras detta i Förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Utifrån detta så har Varbergs kommun en bra fungerade modell som har stöd i lagstiftning och gällande förordningar och ytterligare utredning är inte nödvändig. Övervägande Att föreslå Kommunfullmäktige att avslå motionen då den modellen för inkludering som används i Varbergs kommun följer gällande lagstiftning. Ekonomi och verksamhet Förslaget till beslut har ingen påverkan på ekonomin Samråd Samverkas i FSG POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun TELEFAX WEBBPLATS Varberg

67 2 (2) Dnr: UAN 2019/ Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Maria Gustafsson Förvaltningschef Dan Persson Administrativ chef Protokollsutdrag Kommunstyrelsens förvaltning

68 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Ua au 24 Dnr UAN 2019/0036 Svar på motion från Olle Hällnäs (SD) Motion till Varberg kommunfullmäktige angående inkluderingsplikt Beslut Arbetsutskottet föreslår utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden besluta 1. Föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Beskrivning av ärendet Motion från Olle Hällnäs (SD) Motion till Varbergs Kommunfullmäktige angående inkluderingsplikt. Beslutsunderlag Angående punkt ett i så regleras detta i Lag (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Angående punkt två så regleras detta i Förordning (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända. Angående punkt tre så regleras detta i Förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Utifrån detta så har Varbergs kommun en bra fungerade modell som har stöd i lagstiftning och gällande förordningar och ytterligare utredning är inte nödvändig. Övervägande Att föreslå Kommunfullmäktige att avslå motionen då den modellen för inkludering som används i Varbergs kommun följer gällande lagstiftning. Protokollsutdrag: Kommunstyrelsens förvaltning Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

69

70 Beslutsförslag 1 (2) Dnr: UAN 2019/ Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Christer Allestad, 12. Motion om orienteringskurs - utbildning till yrkesfiskare Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen föreslår utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden besluta 1. Avstyrka motionen om att kommunen inleder en utredning om möjligheten att anordna utbildning i yrket som yrkeskustfiskare. Beskrivning av ärendet Birgitta Sagdahl Wildtberg (S) föreslår i en motion att kommunen inleder en utredning om möjligheten att anordna en orienteringskurs som en introduktion i yrket som yrkeskustfiskare med teori och praktik samt att kommunen arbetar för att det anordnas en arbetsmarknadsutbildning och/eller gymnasieutbildning enligt motionens intention för dem som efter orienteringskursen vill bli yrkesfiskare. Beslutsunderlag Beslutsförslag den 26 februari Bilaga motion om orienteringskurs/utbildning yrkesfiskare Övervägande Vuxenutbildningen i Varberg har tidigare bedrivit lärlingsutbildning mot yrkesfiskare under perioden HT VT Inför HT 2012 fanns 1 sökande och 1 återbud lämnades. Därefter har antal sökanden varit 0. Vid dialog med branschorganisation Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO) samt Havs- och kustfiskarnas Producentorganisation (HKPO) framkommer att det är svårt att starta en sådan utbildningsinsats av flera olika anledningar. Bland annat krävs licens för att köpa/överta fiskefartyg och det finns även en osäkerhet när det gäller kvotfångster. Därutöver är det svårt att garantera jobb efter avslutad utbildning. Vuxenutbildningens uppdrag är att bedriva utbildningar som i första hand ska skapa möjlighet till arbete, i andra hand för behörighet till eftergymnasiala studier (skollagen 2010:800). POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun TELEFAX WEBBPLATS Varberg

71 2 (2) Dnr: UAN 2019/ Antal personer som är yrkesverksamma inom fisket i Halland är inte stort, vilket innebär att det inte ses som ett bristyrke. Skulle behov och intresse av att anordna en utbildning i enlighet med motionens förslag uppkomma framöver finns det dock anledning att se över frågan på nytt. Ekonomi och verksamhet Förslaget till beslut påverkar inte kommunens ekonomi eller verksamhet. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Maria Gustafsson Förvaltningschef Christer Allestad Rektor/enhetschef Campus Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

72 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Ua au 25 Dnr UAN 2019/0020 Motion om orienteringskurs - utbildning till yrkesfiskare Beslut Arbetsutskottet beslutar 1. Lämna ärendet till nämnden utan förslag till beslut. 2. Förvaltningen får i uppdrag att komplettera ärendet med tidigare antagningsstatistik. Förslag till beslut på sammanträdet Jeanette Qvist (S), vice ordförande föreslår att ärendet lämnas till nämnden utan förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden frågar om nämnden kan fatta beslut enligt förslag från Jeanette Qvist (S) och finner att så sker. Beskrivning av ärendet Birgitta Sagdahl Wildtberg (S) föreslår i en motion att kommunen inleder en utredning om möjligheten att anordna en orienteringskurs som en introduktion i yrket som yrkeskustfiskare med teori och praktik samt att kommunen arbetar för att det anordnas en arbetsmarknadsutbildning och/eller gymnasieutbildning enligt motionens intention för dem som efter orienteringskursen vill bli yrkesfiskare. Beslutsunderlag Beslutsförslag den 26 februari Bilaga motion om orienteringskurs/utbildning yrkesfiskare Övervägande Vuxenutbildningen i Varberg har tidigare bedrivit lärlingsutbildning mot yrkesfiskare under perioden HT VT Vid dialog med branschorganisation Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO) samt Havs- och kustfiskarnas Producentorganisation (HKPO) framkommer att det är svårt att starta en sådan utbildningsinsats av flera olika anledningar. Bland annat krävs licens för att köpa/överta fiskefartyg och det finns även en osäkerhet när det gäller kvotfångster. Därutöver är det svårt att garantera jobb efter avslutad Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

73 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott utbildning. Vuxenutbildningens uppdrag är att bedriva utbildningar som i första hand ska skapa möjlighet till arbete, i andra hand för behörighet till eftergymnasiala studier (skollagen 2010:800). Antal personer som är yrkesverksamma inom fisket i Halland är inte stort, vilket innebär att det inte ses som ett bristyrke. Skulle behov och intresse av att anordna en utbildning i enlighet med motionens förslag uppkomma framöver finns det dock anledning att se över frågan på nytt. Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

74

75 13. Redovisning av demokratiprojektet på PS

76 14. Återkoppling och arbete med nämndens mål

77 15. Förvaltningen informerar - Omorganisation - Föreningsrådet

78 16. Anmälan och återrapportering om kränkande behandling/ diskriminering/trakasserier