2Re0 sultatr 1 edov 8isning Svenska Filminstitutet Box Stockholm Telefon filminstitutet.se 1

Transkript

1 Resultatredovisning

2 Omslag: Eva Melander i rollen som Tina i Gräns av Ali Abbasi. Eva fick en guldbagge för bästa kvinnliga huvudroll för insatsen. Gräns fick totalt sex guldbaggar på galan i januari Gräns vann även sektionen Un Certain Regard under filmfestivalen i Cannes Foto omslag: Göran Lundström Produktion: Svenska Filminstitutet Produktionsledare: Helen Silvander Redaktörer: Jenny Wikstrand, Torkel Stål Formgivning: StudioBöttiger Tryck: Lenanders Grafiska 2

3 Innehåll Vd har ordet Filminstitutets uppdrag Stärka den svenska filmen Det svenska filmåret 2018 Produktionsstöd till ny svensk film Talangutveckling Jämställdhet i stödgivningen Kvalitetsutveckling Den svenska filmens väg till publiken Kreativa Europa Media Svensk film i utlandet Guldbaggen Ett drivande och effektivt filminstitut Jämställdhet Breddad representation och tillgänglighet Filmrummet Filmhuset Regional samverkan De fyra branschråden Två nya utredningar om bevarande och digitalisering Evenemang och kommunikation Analyser och statistik Organisationen Filminstitutets medverkan i internationella organisationer Öka tillgängligheten till och kunskapen om film Ingmar Bergman 100 år Tillgängliggörande av filmarvet Biblioteket Svensk Filmdatabas Nordic Women in Film Filminstitutets arkiv Stöd till att stärka biografstrukturen i Sverige Stöd till distribution, visning och tillgänglighet av film Filmkunnighet en demokratisk rättighet 69 Ekonomisk översikt

4 Vd har ordet Svensk film möter ett enormt intresse. Det är en av slutsatserna vi drar efter var året Ingmar Bergman skulle ha fyllt 100 år, ett år som satte stor prägel på hela Filminstitutets arbete och också tydliggjorde värdet av äldre och nutida svensk film. Vi lät Bergman-året bli en integrerad del av vårt arbete med att digitalisera och tillgängliggöra det svenska filmarvet. Och effekterna har inte låtit vänta på sig. Världen har köat för att se det digitaliserade och restaurerade Bergman-arvet, och i Sverige fick vår nystartade enhet som arbetar med filmarvet i vår digitala distribution en flygande start. Allt detta ger skjuts även till intresset för ny film i världen. Ny svensk film fortsätter att erövra festivalpriser och kritikers hjärtan. Även hos den svenska allmänheten har fler valt att köpa en biobiljett till en svensk film. Vi ser en femprocentig ökning sedan Men den fortsatta bristen på biografstatistik gör att det är svårt att göra säkra analyser. Detta gäller även hur den höjda biografmomsen har slagit, men vi kan inte få bekräftat att Sverige totalt sett har färre biografer nu än före införandet av den helstatliga filmpolitiken. Den helstatliga filmpolitiken har sammantaget börjat sätta sig, och det har inneburit många fördelar att ha en tydlig uppdragsgivare och tydliga filmpolitiska mål. Men implementeringen har inte varit utan mycket arbete. De interna förändringarna i kombination med stor press från branschen, framför allt i relation till branschråden, har skapat en ansträngd arbetsmiljö. Trots det har vi tagit nya steg i riktning mot att filmen och kunskapen om filmen ska nå ut i hela Sverige. Samarbeten med regionerna har etablerats för att säkra alla barns lika rätt till filmkunnighet, mer film i kulturskola och skola i form av eget skapande och skolbio. Nu är det 2019, där fokus ligger på att etablera en stabil arbetsmiljö och goda relationer med alla delar av alla branscher, något vi sammantaget är övertygade om kan säkerställa att de filmpolitiska målen uppnås framöver. Med vänlig hälsning, Anna Serner, vd Svenska Filminstitutet Vi lät Bergman-året bli en integrerad del av vårt arbete med att digitalisera och tillgängliggöra det svenska filmarvet. Och effekterna har inte låtit vänta på sig. 4

5 Filminstitutets uppdrag Stiftelsen Svenska Filminstitutets uppdrag är att genomföra den statliga filmpolitiken och fördela de statliga filmpolitiska stöden. Verksamheten bedrivs med utgångspunkt i målen för den nationella filmpolitiken och regeringens styrning, samt efter samråd med branschens aktörer. Den nationella filmpolitiken Den nationella filmpolitiken är formulerad i den vision och de sju mål som ingår i propositionen Mer film till fler en sammanhållen filmpolitik (2015/16:132), som därefter konkretiseras i regeringens årliga riktlinjebeslut. Enligt visionen ska svensk film ha hög kvalitet och uppvisa sådan bredd och mångfald av berättelser att den angår alla, samt vara ett självklart och tillgängligt val för publiken i hela landet och attraktiv internationellt. Målen för den nationella filmpolitiken: Utveckling och produktion av värdefull svensk film sker kontinuerligt och i olika delar av landet. Allt fler ser värdefull film som sprids och visas i olika visningsformer i hela landet Barn och unga har goda kunskaper om film och rörlig bild och ges möjligheter till eget skapande. Jämställdhet och mångfald präglar filmområdet. Filmarvet bevaras, används och utvecklas. Filmen bidrar till att stärka yttrandefriheten och det offentliga samtalet. Svensk film sprids alltmer utomlands och kvalificerat internationellt utbyte och samverkan sker på filmområdet. 5

6 Foto: Chris Jonkers Stuido BOJO Barn skapar animationsfilm i Bergmans Kinematograf under Barnens filmdag i Filmhuset. Från politiska mål till verksamhet För att förverkliga de filmpolitiska målen genomför Filminstitutet en mängd insatser varje år. Produktionsstöd till ny svensk film och lanseringsstöd bidrar till att produktion av värdefull svensk film sker kontinuerligt och i olika delar av landet. Publiken kan se värdefull film i hela landet tack vare stöd till spridning och visning, biografstöd och stöd för ökad tillgänglighet av film. Digitaliseringen och olika webbtjänster bidrar till att filmarvet bevaras, används och utvecklas. Svensk film sprids utomlands genom arbetet med internationella filmfestivaler och det internationella lanseringsstödet. Filmpedagogisk verksamhet, stöd till filmkulturell verksamhet och regionala samarbeten bidrar till att barn och unga har goda kunskaper om film. Att jämställdhet och mångfald präglar filmområdet beror bland annat på stödgivningen och det övergripande arbete som Filminstitutet bedriver för jämställdhet och breddad representation. Filmrummet, Guldbaggen, pressarbete och kommunikation, analyser och statistik bidrar alla på olika sätt till att öka kunskapen om film hos både allmänheten och i filmbranschen, samt stärker på olika sätt filmens bidrag till yttrandefriheten och det offentliga samtalet. I allt har Filminstitutets verksamheter ett medborgarperspektiv, då medborgarna utgör den publik som finns för filmen i Sverige. Genom sin konsumtion av allt från biobiljetter till abonnemang på strömmande videotjänster bidrar medborgarna direkt till att branschen kan producera, importera och sprida film i Sverige. Samverkan med branschen Regeringen har inom ramen för den nationella filmpolitiken gett Filminstitutet i uppdrag att utse branschråd med sakkunniga personer som ska bistå i utformningen av de filmpolitiska stöden samt vara rådgivande i Filminstitutets arbete. Det finns fyra råd: ett för filmarvsfrågor, ett för utveckling och produktion, ett för spridning och visning samt ett för filmpedagogiska frågor. Syftet är att tillförsäkra branschen insyn och möjlighet att påverka utformningen av filmstöden. Branschråden samlar alla aktörer runt samma bord för samtal om film, filmpolitik och dess förutsättningar. Vid sidan av råden har olika delar av organisationen ständiga och kontinuerliga dialoger med branschens olika aktörer. För att uppnå de filmpolitiska målen är det nödvändigt att Filminstitutet samverkar med branschen och även andra aktörer. Filminstitutet har ingen egen produktion, och en relativt begränsad distributions- och visningsverksamhet. Det är privata bolag på en kommersiell marknad som producerar och tillgängliggör de filmer som når den svenska publiken. Samverkan och dialog sker brett och inkluderar förutom myndigheter och andra aktörer på kulturområdet, även aktörer inom bland annat närings- och utbildningsområdet. Samverkan på regional och lokal nivå Samverkan sker även på regional och kommunal nivå. Enligt propositionen ser regeringen stora möjligheter att utveckla samverkan framför allt på den regionala politiska nivån. Den regionala filmverksamheten är bred och har kopplingar till andra politiska områden än film och till andra institutioner än Filminstitutet. Genom kultursamverkansmodellen får den regionala filmverksamheten statligt stöd. Filmverksamheten beskrivs i den regionala kulturplanen, som tas fram i samverkan med regionens kommuner och kulturliv. Filminstitutet deltar i Kulturrådets arbetsgrupper kring samverkansmodellen, följer utvecklingen på filmområdet i regionerna och har regelbunden kontakt med de regionala filmverksamheterna. Kulturrådets årliga samverkanskonferenser ger också möjlighet att träffa de regionala kulturcheferna och diskutera filmpolitik. Filminstitutet har också ett uppdrag att medverka till regionernas tillväxtarbete. I regionernas utvecklingsstrategier anges visioner, mål och prioriteringar för hållbar tillväxt. Tillväxtverket har en samordnande roll för myndigheterna kring detta arbete. 6

7 Stillbildsfotograf: David Hughes. Rättigheter: Sandrew AB Film handlar om ett möte med publiken, lika mycket idag som på 60-talet när Filminstitutet grundades. Bild från Flickorna av Mai Zetterling. Den kommunala nivån har ansvar för utbildning, fritidsverksamhet och kulturskola, verksamheter som är centrala för Filminstitutets filmpedagogiska uppdrag. Genom stöd till lokal filmkulturell verksamhet för barn och unga pågår därmed även en dialog med den kommunala nivån. Tre fokusområden För att ta ett helhetsgrepp om filmpolitikens sju mål och för att öka möjligheten till synergieffekter inom organisationen har Filminstitutet samlat alla verksamheter i tre fokusområden, vart och ett med en egen vision. Detta sätt att organisera verksamheten har bidragit till att arbetet som bedrivs på olika avdelningar och enheter samverkar för att nå största möjliga effekt. För att synliggöra detta redovisar denna rapport resultaten uppdelat efter fokusområde. En övergripande bild av de olika fokusområdena inleder varje kapitel. 7

8 1. Stärka den svenska filmen Visionen för det här fokusområdet är att svensk film i kraft av sin bredd, kvalitet och attraktionskraft ska vara ett självklart val för publiken. Svensk film ska också exporteras och visas över hela världen. Två av de filmpolitiska målen handlar specifikt om ny svensk film. Det ena fokuserar på att utveckling och produktion av värdefull svensk film ska ske kontinuerligt och i olika delar av landet. Det andra målet är att svensk film ska spridas i större utsträckning utomlands och att kvalificerat internationellt utbyte och samverkan ska ske på filmområdet. Att svensk film ska vara ett självklart val för publiken ryms också inom den nationella filmpolitiska visionen. En förutsättning för att kunna uppfylla dessa mål är en livskraftig filmbransch med möjlighet att utveckla och producera på både kort och lång sikt. Ett sätt att jobba strategiskt mot att uppfylla de filmpolitiska målen är det arbete Filminstitutet rubricerar med nyckelaktiviteten publik kvalitetsfilm. Målet med detta arbete är att stötta kvalitativa filmer med potential att nå ut både på den svenska och internationella arenan. Internationell uppmärksamhet bidrar också till att svensk film oavsett form får ökad kännedom hos den svenska publiken. För den långa spelfilmen strävar Filminstitutet mot att stötta filmer som kan få höga betyg av filmrecensenter, nå festivalframgångar och samtidigt en stor biopublik. Dokumentärfilmens mål är en fördelning av stöd med stor variation och riktar sig såväl till en bred som en specifik publik både i Sverige och internationellt. För dokumentärfilmens del utvecklar Filminstitutet arbetet med att mäta dess publika genomslagskraft på olika plattformar och i olika visningsfönster. Dokumentärens bidrag till individens och samhällets utveckling är också ett viktigt mått på framgång som på sikt finns ambition att utforma. Några av strategierna för den publika kvalitetsfilmen går ut på att skapa rutiner som ger konsulenterna helhetsperspektiv på repertoar, omvärld och publik. Fördjupad kunskap om dessa områden bidrar till att medvetandegöra och belysa utmaningar för såväl den enskilda filmens väg och filmbranschens förutsättningar. Filminstitutet gör löpande publikundersökningar, både kvantitativa och kvalitativa, och har intensifierat arbetet med att kommunicera och nå ut med resultaten. Sedan 2016 har marknadsandelen för svensk film ökat årligen och 2017 var ett extremt framgångsrikt år för svensk film även internationellt. Ett fokuserat arbete med strategierna för publik kvalitetsfilm visar på förflyttning uppåt på kvalitetsindex och en ökning av publiken. Filminstitutet ska stödja en mångfald av berättelser, perspektiv och filmer. När det kommer till ny svensk film finns utmaningar med variationen av berättarperspektiv, framför allt på spelfilmsområdet där nya röster är ett viktigt bidrag till en ökad mångfald. Svensk film ska vara angelägen och relevant för olika målgrupper i hela Sverige. Här återstår ett arbete för att skapa förutsättningar för filmskapare som i dag inte är en del av den svenska filmbranschen. 8

9 Foto: Nordisk Film Frank Dorsin och Ester Vuori med regissör Josephine Bornebusch, bakom kameran till LasseMajas Detektivbyrå Det första mysteriet. Peter Viitanen och Adam Pålsson i Ted - För kärlekens skull i regi av Hannes Holm. Foto: SF Studios Foto: Ola Kjelbye 2017 StellaNova Film Foto: Slugger Film Bamse och dunderklockan i regi av Christian Ryltenius. Bakom kulisserna när Bamse och dunderklockan skapades hos Slugger Film. 9

10 Foto: Petra Jönsson Pamela Goldammer förvandlar Eva Melander till rollfiguren Tina i Gräns. Det svenska filmåret 2018 Repertoaren av ny svensk film var varierad 2018 och innehöll både filmer som bygger på förlagor, kända personers liv och på originalmanus. För målgruppen barn och unga rymdes film för både de allra minsta och för skolbarnen. Variationen var stor med alltifrån live action-filmen Halvdan Viking och Sune vs Sune till leranimerade Snipp, Snapp, Snut och tråkmånsarna. Ingen svensk film riktad till ungdomar hade premiär under året, men det finns projekt under utveckling. Det svenska filmåret 2018 kan ses som en spegling av det samtida svenska samhället. Flera av filmerna gestaltar idéer om hur katastrofer både enar och splittrar människor, med migration och möten med nya människor som ett återkommande tema. Jimmie och Lyrro Ut & invandrarna och dokumentärerna Flotten och Rekonstruktion Utøya är några exempel. Filmåret innehöll också många berättelser där kvinnor, både i nutid och dåtid, bryter gängse normer i olika tider och kontexter. Exempel på detta är filmer som Unga Astrid, Gräns och Toppen av ingenting. Årets filmer speglar också olika delar av landet. Goliat skildrade till exempel Östergötland, Tårtgeneralen Köping, Unga Astrid Småland och Lyckligare kan ingen vara Stockholm. Flotten, Hjärtat och Amatörer är exempel på filmer inspelade i Västra Götaland. Ensamma i rymden och Maj-Doris är inspelade i Norrbotten. Den svenska marknadsandelen för filmer visade på svenska biografer 2018 var 18,7 procent vilket är en ökning från föregående årets 17,2 procent. Efter första halvåret 2018 var andelen 20,9 procent, vilket bland annat kan förklaras med att filmen Ted För kärlekens skull, som hade premiär i början av året, drog över biobesök. Även Tårtgeneralen med premiär i mars drog publik och nådde besök och under sommaren hade LasseMajas Detektivbyrå Det första mysteriet premiär och har sedan dess nått en publik på strax över biobesök. Av andra halvårets filmer har Sune vs Sune, Lyckligare kan ingen vara och Bamse och dunderklockan alla nått över Det innebär att sex filmer har haft fler än besök, vilket är en ökning från året innan. Dessutom var det betydligt fler filmer som nådde över besök än året innan. Utöver de redan nämnda gäller det Lyrro Ut & invandrarna, Unga Astrid och Den blomstertid nu kommer. Det totala antalet biobesök i Sverige minskade med tre procent jämfört med året innan, och slutade på 16,4 miljoner. Samtidigt ökade besöken till svensk film med fem procent. Det är ett tecken på ett starkt svenskt filmår och visar att svensk film har fortsatt att locka publiken, trots att de totala besöken på biografmarknaden gått ner något från föregående år. 3,1 miljoner besök på svensk film på bio under 2018 De svenska premiärerna 2018 hade i snitt ett betygsindex på 2,94 av 5. Det är lägre än motsvarande siffra för förra året och även lägre än snittet för den senaste femårsperioden. Sedan 2012 har det varit en stadigt uppåtgående trend i genomsnittligt betygsindex. En förklaring till det lägre snittet 2018 är att fler spelfilmer utan produktionsstöd fick recensioner och kom med i betygsindex under året. Generellt får spelfilmer med stöd högre betyg än spelfilmer utan stöd. Årets spelfilmer med stöd hade 2,98 i genomsnittsbetyg, jämfört med 2,26 för filmer utan stöd. 10

11 Foto: Svensk Filmindustri (SF) Högst betyg fick dokumentären Rekonstruktion Utøya. Därefter var Gräns, Flotten och Goliat svenska filmrecensenters favoriter under året. Av de filmer som har lockat en större publik fick LasseMajas Detektivbyrå Det första mysteriet, Bamse och dunderklockan, Tårtgeneralen och Ted För kärlekens skull också betygssnitt över 3,0. I övrigt har svensk film utmärkt sig i alla genrer på en mängd internationella festivaler under året. Som exempel finns Unga Astrid som visades på Berlinale Gala i början av året. Gräns vann Prix Un Certain Regard i Cannes i maj. Toppen av ingenting tävlade i Berlin, Jimmie öppnade Rotterdam Film Festival och Aniara visades i Toronto. Flotten vann huvudpriset på Köpenhamns dokumentärfilmsfestival, CPH:DOX. Bergman ett år, ett liv visades i Cannes Classic och utsågs dessutom till bästa europeiska dokumentär vid European Film Awards (EFA). Svensk kortfilm har en bredd och mångfald som leder till visningar och framgång utomlands, och 2018 fick Skuggdjur bland annat Special Jury Prize i Clermont-Ferrand. Juck visades i Berlin där den vann Special Prize för bästa kortfilm i Generation Totala besök svensk film Svensk marknadsandel 15,1% 17,2% 18,7% Ingmar Bergman instruerar Bengt Ekerot som döden i Det sjunde inseglet. Jane Magnussons dokumentär Bergman - ett år, ett liv vann pris som bästa europeiska dokumentär vid European Film Awards. Produktionsstöd till ny svensk film I januari 2018 lanserade Filminstitutet en ny reviderad stödordning. Befintlig stödordning hade tillkommit i olika delar över en lång tidsperiod och aldrig genomlysts i sin helhet. I och med övergången till statlig filmpolitik, med ökade krav på transparens och tydlighet, stod det klart att stödordningen behövde revideras. Ledorden för stödordningen är transparent, hållbart och modernt. Transparent med innebörden att det ska vara tydligt hur beslut fattas, hållbart med tanke på att förändringar inom stödsystemet kan ha stor påverkan på en films tillkomst varför grunden måste vara stabil och långsiktig, modern innebär att stödordningen måste vara flexibel och relevant i en föränderlig omvärld. Det reviderade stödsystemet innehåller en del helt nya komponenter men har i flera delar behållit grunden från det gamla. Bland de nyheter som implementerats är en nyordning för Filminstitutets talangarbete som innebär ett mer övergripande och systematiskt arbete i dialog med externa aktörer och regionala representanter. Vidare har urvalsoch bedömningskriterier för samtliga stöd förtydligats, ett nytt kontinuitetsstöd för oberoende produktionsbolag tillkommit samt nya regler införts för bland annat marknadsstödet, som numera också omfattar dokumentärfilmen. Stödordningen är plattformsoberoende och utvärderas och utvecklas löpande. 11

12 Totalt har det beviljats 95 stycken produktionsstöd under 2018, till allt från kortfilm till långa dokumentärer och spelfilmer. Som ett led i arbetet att motverka sexuella trakasserier infördes under året green card, ett krav på utbildning för nyckelpersoner på produktionsbolag som erhållit produktionsstöd. Utbildningskravet syftar till att öka kunskapen om diskriminerings- och arbetsmiljölagstiftning och sexuella trakasserier ur ett organisatoriskt perspektiv. Att ge stöd till en mångfald av berättelser och perspektiv förutsätter bland annat ett inflöde av olika upphovspersoner, både vad gäller geografiskt ursprung, samhällsklass och kulturell bakgrund. Här finns utmaningar och avsaknad av nya röster. Det är också fortsatt en ojämn fördelning mellan könen när det kommer till lång spelfilm och nyckelfunktionerna regi och manus. Andelen kvinnor inom manus och regi var under stödåret 28 respektive 33 procent. Nedan följer redovisning av beviljade produktionsstöd Lång spelfilm Det totala antalet ansökningar för lång spelfilm 2018 var 355 stycken. Bland de filmer som fick produktionsstöd av konsulent märks Amanda Kernells efterlängtade andra långfilm Charter, om en kvinna som riskerar att förlora vårdnaden om sina barn och tar till drastiska metoder. Här återfinns också Jesper Ganslandts film 438 dagar, baserad på Martin Schibbyes och Johan Perssons dramatiska tid i fångenskap i Etiopien, Rojda Sekersöz andra långfilm En komikers uppväxt, med basen i Jonas Gardells berörande barndomsskildring, samt Mikael Håfström som nu återvänder till Sverige Jonas Karlsson och Malin Åkerman i Edward af Silléns musikalkomedi En del av mitt hjärta som fick produktionsstöd under 2018, med premiär julen med den thrillerartade historien om Quick, en av Sveriges absolut största rättsskandaler. Ring mamma! är en film av guldbaggebelönade Lisa Aschan som nu väljer att göra en komedi. Toppen av ingenting av Axel Petersén och Måns Månsson beviljades också produktionsstöd under 2018, och blev dessutom uttagen i huvudtävlan på Berlins filmfestival. Inom ramen för marknadsstödet beviljades sex långfilmer produktionsstöd, varav en dokumentär. Här märks bland annat musikalen En del av mitt hjärta, centrerad kring Tomas Ledins folkkära låtskatt, och en populär barnfilm Sune i Sunne. En återvändare från den internationella filmmarknaden, Tomas Alfredson, tar sig an de välkända karaktärerna i Jönssonligan med en ny ton och nya skådespelare. Filmen Hasse & Tage med humorn som vapen mot dumheten, i regi av Jane Magnusson, har också som första dokumentär beviljats marknadsstöd. Foto: Niklas Maupoix Foto: Pierre Björk Léonore Ekstrand från Toppen av ingenting i regi av Måns Månsson och Axel Petersén. 12

13 Foto: Niklas Maupoix Foto: SF Studios I både ansökningar och beslutade produktionsstöd märks fortfarande en stor övervikt av genren drama, men glädjande nog finns det också flera regissörer som tar sig an mer publika historier och genrer. Man kan notera fler komedier, och till och med en musikal. Ett flertal upphovspersoner som tidigare enbart verkat på den internationella marknaden återvänder också för att göra intressant svensk film för både nationell och internationell publik. Film för barn och unga 114 ansökningar har kommit in till Filminstitutet, varav 42 av dessa har beviljats utvecklings- och/ eller produktionsstöd. Det är en större spridning bland genrer här än inom vuxenkategorin, här återfinns till exempel både äventyr och skräck, utöver de mer vanliga genrerna drama och komedi. Bland de filmer som beviljats produktionsstöd kan nämnas den animerade långfilmen Pelle Svanslös, baserad på Gösta Knutssons populära böcker. En leranimerad knattebiofilm, Snipp Snapp Snut och tråkmånsarna, med interaktiva inslag för de yngsta, har också beviljats stöd, såväl som den stjärnspäckade kortfilmen Flickan med svavelstickorna. Regissören Sophie Vukovic som Från Mannen som lekte med elden i regi av Henrik Georgsson. tidigare gjorde dokumentären Shapeshifters utforskar nu fiktion i Jamila, en berättelse om två syskon som fått avslag från migrationsverket och samtidigt sliter med att försöka passa in i skolan. I dokumentären Kids vs klimatet följs den aktuella Greta Thunbergs kamp för miljön, som uppmärksammats stort både i Sverige och runt om i världen. Bland ansökningarna märks en stor övervikt för lång spelfilm. Dokumentärer och kortfilmer är betydligt färre, möjligen för att dess distributionsmöjligheter är svårare än andra format för barn och unga. Målgruppsmässigt är det en tonvikt på barn och familj, och de rena ungdomsprojekten är få. Detta är en direkt spegling av de finansieringsmöjligheter som finns på marknaden. Filminstitutets ambition är dock att försöka stimulera filmproduktion för denna målgrupp för att inte helt tappa ungdomspubliken till den internationella marknaden. Dokumentärfilm Svenska dokumentärfilmare har en hög konstnärlig ambitionsnivå vilket bidrar till att utmana och utveckla svensk film, och även till en stor konkurrens om stödmedlen. Filmer som stöds gör svåra ämnen tillgängliga och har flera perspektiv som bidrar till en mångfald av berättelser. Flera filmer har fått nationellt och internationellt stort genomslag, med högt recensionsindex och stor festivaluppmärksamhet, som exempelvis Rekonstruktion Utøya och Flotten. Andra exempel på filmer med originella uttryck och utmanande frågeställningar är The Deminer och Hamada. Genom att stödja film med ett traditionellt uttryck och känt ämne, som Bergman ett år, ett liv och Mannen som lekte med elden, bidrar Filminstitutet till att svensk film får plats på den internationella arenan. 31 dokumentärfilmer, både lång- och kortfilm mottog produktionsstöd Könsfördelningen hade en hög andel kvinnliga regissörer och Från Halvdan Viking i regi av Gustaf Åkerblom. 13

14 31 Foto: TriArt Film dokumentärfilmer beviljades produktionsstöd under Från dubbelt Guldbaggebelönade Rekonstruktion Utøya, i regi av Carl Javér. Foto: Emelie Asplund manusförfattare, 50 procent för långfilm respektive 70 procent för kortfilm. Tilldelning av medel för internationella samproduktioner har inte prioriterats på grund av lågt antal ansökningar detta är dock en grundsten i finansieringen för många bolag. Under valåret 2018 tog Filminstitutet i samarbete med SVT och Folkets Bio ett initiativ med ny talang i fokus genom satsningen Röst. Satsningen bestod av åtta kortfilmer vars syfte var att stärka filmens roll i det demokratiska samtalet och att nå en yngre publik. Satsningen arbetade aktivt med att lyfta underrepresenterade röster såväl bakom som framför kameran. Utvecklingen av svensk dokumentärfilm visar en växande konkurrens och en vilja att utveckla filmens användningsområden och samhälleliga kraft. Fler bolag producerar numera både dokumentär, animation och fiktion. Fortskridande trender är biografier som kopplar dokumentären till en biografpublik och digitalt berättande med bland annat virtual reality-teknik för att nå nya sätt berätta. Bakom kameran till dokumentärfilmen Flotten, i regi av Marcus Lindeen. The Deminer, i regi av Hogir Hirori. Kort spelfilm Konsulenten för kortfilm har under 2018 mottagit totalt 266 ansökningar av vilka 59 har beviljats stöd. Av dessa beviljades produktionsstöd till 25 projekt. Bland dessa finns fyra animerade filmer och ytterligare två filmer med blandad teknik, tre dokumentärer och två internationella minoritetssamproduktioner. Vad gäller genre kan man se en stor variation med allt från drama och komedi till dansfilm och science fiction. Även tematiskt finns en stor bredd bland projekten. Konsulenten för kortfilm hanterar även ansökningar för projekt som kan finna sin tillhörighet i kategorin Nya format. Ur 2018 års skörd av projekt som mottagit produktionsstöd kan särskilt nämnas det 3D-animerade VR-projektet Livgivare, i vilket man kan ta del av en familjs flykt genom ett dystopiskt framtida Stockholm, i regi av Petter Lindblad och Alexander Rönnberg. Projektet initierades och fick utvecklingsstöd inom fjolårets så kallade Neon-projekt, som var en satsning just på nya filmiska format och distributionsmöjligheter. Utifrån de senaste årens statistik kan man i det korta spelfilmsrummet se en positiv trend avseende jämn könsfördelning både vad gäller ansökningar och beviljade stöd. Foto: Hogir Hirori Efterhandsstöd Med den nya stödordningen som infördes i januari 2018 förändrades riktlinjerna för det ena av efterhandsstöden (PRS, publikrelaterat stöd) medan det andra avvecklades helt (producentstödet). Utfallet 14

15 Foto: Henrik Hanson/Pia Letho Therese, eller "Szanto" som hon kallar sig när hon spelar, porträtterades i Henrik Hansons kortfilm Nickname Szanto, som var en del av projektet Röst. för de nya riktlinjerna kommer inte att kunna redovisas förrän 2019 då detta är efterhandsstöd med eftersläpning. Ingen av de premiärsatta titlarna 2018 har påverkats av de nya riktlinjerna eftersom beslut om dessa fattades innan det nya systemet trädde i kraft. Totalt har 16 filmer beviljats PRS (publikrelaterat stöd) under Av dessa hade en film premiär 2016, 12 stycken 2017 och tre stycken under första kvartalet Producentstöd har 17 filmer beviljats under Av dessa hade tre premiär 2016, 12 stycken 2017 och två stycken Det har varit ett stort problem att Filminstitutet inte har haft tillgång till biografstatistiken då prognoser för stödet delvis byggt på kvalificerade gissningar. För att i möjligaste mån kvalitetssäkra underlagen har Filminstitutet i samråd med Film&TV-Producenterna beslutat att inhämta veckovisa rapporter på filmens biljettintäkter från de enskilda producenterna. Internationella samproduktioner Syftet med stödet till internationella samproduktioner, lång spelfilm, är främst att stärka samarbetet mellan utländska och svenska produktionsbolag, att inspirera och medverka till kompetensutveckling och att öka möjligheterna att uppnå internationell finansiering. Det ska även underlätta för filmerna att resa över landets gränser. Stödet kan kopplas till målet att utveckling och produktion av värdefull svensk film ska ske kontinuerligt och i olika delar av landet samt mot målet att svensk film ska spridas alltmer utomlands. Under 2018 fick Filminstitutet in 48 ansökningar om internationella samproduktioner. Det var en stor spridning av länder bland ansökningarna, sammanlagt 17 olika huvudproduktionsländer. Det var också stor variation bland produktionsbolagen som sökte. När det gäller nyckelfunktioner var det övervägande män bland de sökande. Nivån på ansökningarna är förhållandevis hög, och projekten har ofta stark distribution och flera har också säljagenter påkopplade vid ansökningstillfället. Det är en utmaning att med de begränsade medel som står till buds, prioritera bland alla starka projekt. Under 2018 beviljades nio filmer produktionsstöd: tre danska, två norska, en finsk, en isländsk, en irländsk och en fransk. Bland projekten och regissörerna kan nämnas Bergman Island av Mia Hansen-Løve, Dronningen av May el-toukhy, Out Stealing Horses av Hans Petter Moland och A White, White Day av Hlynur Pálmason. Det är stor spridning av samproducerande länder och flera av projekten har en betydande del av inspelningen i Sverige, framför allt i västra Sverige (bland annat Out Stealing Horses, Sea Fever av Neasa Hardiman och Ser du månen, Daniel av Niels Arden Oplev, men även exempelvis på Gotland (Bergman Island). Den svenska insatsen, både vad gäller kreativa och tekniska funktioner, är stor. Flera av de samproduktioner som beviljats stöd tidigare år har under 2018 deltagit på internationella festivaler. Lars von Triers The House that Jack Built premiärvisades till exempel i Cannes och filmer som Vad ska folk säga av Iram Haq, Charmören av Milad Alami och And Breathe Normally av Isold Uggadottir har fortsatt sina framgångar och kammat hem priser på olika festivaler runt om i världen. Dessutom vann Glenn Close en Golden Globe för sin insats i Björn Runges film The Wife, som också är nominerad till en Oscar. Vad ska folk säga, regissör Iram Haq instruerar huvudrollsinnehavaren Maria Estanegzai. Foto: Folkets Bio 15

16 Foto: Fasad Bakom kameran till Jimmie, i regi av Jesper Ganslandt här med skådespelaren och sonen Hunter Ganslandt. 60% av de långa spelfilmer som beviljades produktionsstöd hade en kvinna som producent Moving Sweden Arbetet med utformningen av den nya stödordningen omfattade också en utvärdering och utveckling av lågbudgetsatsningen Moving Sweden. Grundlig research har gjorts med såväl svenska som internationella intressenter och slutsatsen blev att det finns ett behov av att bygga ny talang med hjälp av långfilmsformatet. Tidigare omfattades satsningen av kortare format och serier. SVT och Filminstitutet beslutade att satsningen skulle rikta sig till långfilmsdebutanter och de som gjort max en långfilm, att avskaffa fasta stödnivåer och att skapa större distributionsmöjligheter för filmen genom att möjliggöra en begränsad biovisning före visning i SVT. Vidare har det beslutats att aktivt inspirera branschen med exempel och fallstudier. Moving Swedens nya långfilmsfokus lanserades under Filminstitutets pressträff i Cannes i maj och öppnade därefter för ansökningar. Totalt har 117 ansökningar till produktions- och utvecklingsstöd inkommit och 38 beviljats. Ett beviljat produktionsstöd har gjorts inom det nya Moving Sweden, till filmen Inland av Jon Blåhed. Året har parallellt fortsatt med stödgivning och aktiviteter kring de filmer som ryms inom den tidigare utformningen av Moving Sweden. Flera av dessa filmer har rönt framgångar både på svenska och internationella filmfestivaler. Jimmie av Jesper Ganslandt var utvald som öppningsfilm i Rotterdam och Brottas av Julia Thelin var i tävlan i Göteborg, Berlin och Toronto. Totalt har fem filmer färdigställts under året och haft premiär på olika festivaler samt sänts i SVT under sommaren. Det genomfördes också ett uppskattat panelsamtal med internationella experter i samband med Nordic Film Market på Göteborgs Filmfestival. Årets Moving Swedenprojekt har en geografisk spridning med filmer som utspelar sig i Skåne, Tornedalen och Stockholm. Förutom den geografiska spridningen noteras bland dessa filmer en ökad mångfald bakom och framför kameran, balanserad jämställdhet samt en spännande genreblandning som på olika sätt speglar samtiden: true-crime-fantasy, musikalisk roadmovie, poetisk hybrid, dramathriller och fantasifull barnanimation. Ansökningarna som inkommit under hösten 2018 är övervägande med män i nyckelfunktionerna. Detta kommuniceras i olika forum för att belysa behovet av fler kvinnliga sökanden. Talangutveckling Under 2018 introducerade Filminstitutet en nyordning för talangutveckling. Första året har framför allt bestått i research, uppbyggnad och utformning. Arbetet mynnade ut i fyra olika områden: Talangutveckling i hela landet, Talangsynk, Talang Think Tank och Moving Sweden. 16

17 Talangutveckling i hela landet ett stöd som filmorganisationer kan söka för sitt talangarbete lanserades i maj. Totalt har tio stöd fördelats under Det har varit en spridning i olika delar av landet och en blandning av mindre och större projekt. Ibland har det varit riktat mot ett specifikt behov i en region, exempelvis om det varit brist på producenter, så har man sökt pengar till producentprogram. De organisationer som sökt har framför allt varit filmregioner och filmfestivaler i samarbete, och utmaningen framåt kan vara att se hur man kan sprida satsningen till fler aktörer för att på så sätt nå nya röster. Foto: Catherine Jarl Talangsynk en samordning internt och externt. Arbetet innebär bland annat en synk mellan olika avdelningar med både svenska och internationella perspektiv. Externt handlar det om att ta till vara kompetens och ha en god dialog med till exempel filmregionerna och filmutbildningarna i landet. Som en förlängning av arbetet med talangsynken utlystes under våren satsningen Wild Card. Stödet kunde sökas av nyutexaminerade regissörer som kunde få del av kronor till en skissfilm, till deras första långfilm. Syftet var att snabbt fånga upp nya röster och minska glappet mellan nyutexaminerade och redan professionellt verksamma. Urvalet var ett samarbete mellan alla konsulenter som stöttar spelfilm i olika format, och talangansvarig. Vinnarna var Fanny Ovesen, Ernst de Geer och Jerry Carlsson. Talang Think Tank ett forum för analys och reflektion, som leds av talangansvarig och Moving Swedens konsulent. Sex experter med olika perspektiv deltar med syfte att nutidsanalysera och framtidsspana kring talangfrågan, och hitta strategier till Filminstitutets arbete och i förlängningen även branschens. Två träffar har skett under 2018, första tillfället var under talangdagarna på Fårö, och andra i november under Stockholms filmfestival. Jämställdhet i stödgivningen Liksom tidigare år kan konstateras att det generellt råder större jämställdhet på nyckelfunktionerna inom dokumentär, kortfilm och film för barn och unga. Den lägsta andelen kvinnor återfinns inom lång spelfilm- regi och manus, och då särskilt till filmer som fått stöd via marknadsstödet. Generellt är andelen kvinnliga manusförfattare lägre än för regi och producent när det gäller lång spelfilm. För marknadsstödet är det en av sex filmer som regisserats av en kvinna, en dokumentärfilm. Dokumentären är fortsatt den genre där det övervägande råder jämställdhet på nyckelfunktionerna. Även här har andelen kvinnor på regi och manus ökat från Bland de korta formaten är det fortsatt en betydligt större andel kvinnor på nyckelfunktioner. Den korta spelfilmen rör sig kring 50/50 med några procent upp och ner mellan åren, 2018 till fördel för kvinnorna. Värt att lyfta fram är att de 15 korta dokumentärer som fått produktionsstöd 2018 har så mycket som 70 procent kvinnliga regissörer respektive manusförfattare. Satsningen Moving Sweden omformades under 2018 och sjösattes under sommaren, så det är för tidigt att dra några kvalitativa slutsatser då det endast har beviljats ett produktionsstöd, ett projekt med män på samtliga tre nyckelfunktioner. Ansökningarna som kommit in 2018 består också av en majoritet av män på nyckelfunktionerna. Tidigare år har Moving Sweden utmärkt sig för såväl jämställdhet som mångfald framför och bakom kameran. När det kommer till internationella samproduktioner där svenska produktionsbolag är i minoritet, är det ungefär dubbelt så många män som kvinnor på samtliga nyckelfunktioner. Sett till de projekt som fått produktionsstöd når dock producentfunktionen en jämn fördelning. Det kan sammanfattningsvis konstateras att produktionsbudgeten spelar en stor roll för hur Jerry Carlsson, Fanny Ovesen och Ernst De Geer, vinnarna i talangsatsningen Wild Card. INDIKATOR Andelen kvinnor i positionerna manusförfattare, regissör och producent i spelfilmer med och utan stöd är en indikator på betydelsen av Filminstitutets fokusering på jämställdhet. De två senaste åren pekar på en negativ trend inom regi och manus och betydelsen av att fortsätta ett aktivt arbete för att få fram fler kvinnliga upphovspersoner. Produktionsstöd till lång spelfilm efter beslut av konsulent (andel kvinnor) Fördelning av automatstöd (tom 2016) eller marknadsstöd from 2017) till lång spelfilm (andel kvinnor) Stödår Antal filmer Regi Manus Producent % 38% 42% % 22% 65% % 28% 60% Stödår Antal filmer Regi Manus Producent % 0% 38% % 21% 25% % 0% 60% Under 2018 beviljades dessutom ett projekt inom dokumentärgenren marknadsstöd. Det var filmen Hasse & Tage - med humorn som vapen mot dumheten, i regi av Jane Magnusson. 17

18 många kvinnor som har nyckelfunktioner. Ju högre budget desto färre kvinnor. Arbetet för att åstadkomma en jämn fördelning för helheten fortsätter och följer strategin att kontinuerligt prova olika nya åtgärder enligt den handlingsplan som antogs 2016 för åren Det är svårt att dra några konsekventa slutsatser av hur jämställdheten förhåller sig till det totala antalet ansökningar (1239 stycken till samtliga konsulenter) eftersom det finns projekt som pågått under flera år. Det som samtliga områden pekar på är att det procentuellt sett är fler ansökningar med projekt med kvinnliga nyckelfunktioner som haft en högre kvalitetsnivå och därmed fördelats stöd i någon form. Sammanfattningsvis är situationen 2018 i stort sett densamma som föregående år där de korta formaten och dokumentärerna visar på en mer jämställd struktur, medan lång spelfilm generellt och marknadsstödda filmer i synnerhet fortfarande släpar efter för att nå upp till en jämställdhet med 50/ års procentuella ökning av andelen kvinnor i funktionerna regi och manus (lång spelfilm) gäller de filmer som är konsulentstödda, dock är ökningen marginell jämfört med föregående stödår. Under ett år beviljas för få stöd för att få en rättvisande bild, och därför kommer perioden sammanräknas totalt och ställas mot tidigare motsvarande perioder. Dock är det tydligt att 2017 och 2018 innebär en alarmerande minskning av kvinnliga regissörer och manusförfattare som erhållit produktionsstöd till lång spelfilm. Fördelning av produktionsstöd till lång dokumentärfilm (andel kvinnor) Stödår Antal filmer Regi Manus Producent % 56% 57% % 41% 38% % 50% 56% Fördelning av produktionsstöd till Moving Sweden (andel kvinnor) Stödår Antal filmer Regi Manus Producent % 47% 64% % 69% 50% % 50% 50% Fördelning av produktionsstöd till kort spelfilm (andel kvinnor) Stödår Antal filmer Regi Manus Producent % 34% 58% % 45% 56% % 53% 56% Fördelning av produktionsstöd till kort dokumentärfilm (andel kvinnor) Stödår Antal filmer Regi Manus Producent % 50% 58% % 88% 56% % 70% 63% Andelen kvinnor som huvudfunktion för långa spelfilmer med/utan produktionsstöd, fyraårsperioder Årtal Filmer med konsulentstöd (utifrån vilket år de fått stöd) Filmer med marknadsstöd (utifrån vilket år de fått stöd) Filmer utan stöd (utifrån filmens premiärår) Regi kvinnor Regi kvinnor Regi kvinnor * 31% Stödet fanns inte 13% 49% 20% 11% 29% 17% 27% Manus kvinnor Manus kvinnor Manus kvinnor * 38% Stödet fanns inte 21% 44% 19% 14% 25% 9% 27% Producent kvinnor Producent kvinnor Producent kvinnor * 39% Stödet fanns inte 29% 54% 45% 24% 63% 44% 33% * Ännu inte avslutad 18

19 Foto: Nordisk Film Distribution Från Ensamma i rymden av Ted Kjellsson. Kvalitetsutveckling Arbete med nya kvalitetsindikatorer Filminstitutet etablerade 2014 tre ledord i arbetet med kvalitet, utifrån Harry Scheins kvalitetsdefinition från Dessa är angelägenhetsgrad, hantverksskicklighet och originalitet. Sedan en tid tillbaka har organisationen använt sig av ett index som ett verktyg för att bedöma kvaliteten i filmer som fått produktionsstöd. Indexet bygger på en kombination av en films festivalframgångar och betyg av recensenter. En modell som Filminstitutet använder för utvärdering av svenska filmer är det så kallade framgångsdiagrammet. Det bygger på två axlar där biobesök mäts i antal på den horisontella axeln och kvalitetsindexet mellan 0 7, sammansatt av betygssnitt (0 5) och festivaler (0 2), på den vertikala axeln. Tanken bakom de två axlarna är att biobesök indikerar kvalitet ur publikens perspektiv samt att det sammansatta indexet av recensioner och festivaler ska vara ett mått på kvalitet från professionella bedömare. Med uppdraget att fördela miljontals skattekronor till svensk film måste Filminstitutet på olika sätt redovisa resultatet. Framgångsdiagrammet är ett sätt. Det är också ett verktyg för konsulenterna för att få en helhetsbild och överblick. Men denna modell täcker inte alla aspekter som utgör en kvalitativ film, och ett arbete pågår med att inkludera fler indikatorer, och fler visningsfönster än biografen. Angelägenhet är också den påverkan som filmers tema och innehåll har på omgivningen. Det handlar om kvalitetsaspekter i relation till publiken en viktig del av en films angelägenhet som i den existerande modellen inte förekommer i någon större utsträckning. Framgångsdiagrammet omfattar inte hur en film bidrar och stärker yttrandefriheten och det offentliga samtalet (filmpolitiskt mål nr 7), det som med andra ord också kallas filmens "impact". Detta är inte minst viktigt när det kommer till dokumentärfilmen. Dokumentären når många gånger långt med påverkan som inte går att mäta med festivaldeltagande, recensionsindex eller biobesök. Därför har Filminstitutet under 2018 undersökt olika sätt att bredda modellen. Det är omöjligt att helt och hållet spegla alla aspekter av en films kvalitet i en statistisk modell. Att mäta framgångar och kvalitet kopplat till konstnärlig utövning är svårt, utmanande och öppnar upp för frågor och kritik. Fler nyckeltal för en films genomslag i medier skulle vara ett bra komplement till biografbesök i mätningen av angelägenhetsgraden. Under året har Filminstitutet skapat förutsättningar för att från och med 2019 börja samla in statistik för svenska filmers genomslag i medier. Den befintliga modellen har också fått en tydligare definition (se nedan) och finns nu för första gången med i Resultatredovisningen. Framgångsdiagrammet Den nuvarande definitionen av framgångsdiagrammet är att det mäter kvalitetsindex och biobesök sex månader efter premiär för filmer med produktionsstöd. Därmed innehåller framgångsdiagrammet i denna redovisning inte alla filmer med produktionsstöd som hade premiär 2018, men däremot alla med premiär andra halvåret 2017 och första halvåret Mittpunkten i diagrammet är tre i kvalitetsindex och biobesök för lång spelfilm. Filminstitutets definition av publik kvalitetsfilm innefattar filmer som når över fyra i kvalitetsindex och över i biobesök. Två spelfilmer hamnade i det övre högra hörnet av diagrammet under den aktuella tolvmånadersperioden. Det var samma antal som föregående tolvmånadersperiod. Dock hamnade fler filmer den senaste perioden i den högra delen av diagrammet, med många biobesök. En stor del av dessa ligger runt tre i kvalitetsindex. Antalet filmer i det övre vänstra hörnet (kvalitetsindex över tre och biobesök under ) var ungefär lika många båda perioderna. Viktigt att ha med sig är att om resultatet bestod i filmer vars placeringar samtliga fick höga recen- INDIKATOR 3,54 Genomsnittlig kvalitetspoäng* för långa spelfilmer med konsulentstöd är en indikator på kvaliteten i de filmer som får stöd från Filminstitutet. 3,54 är resultatet över en tolvmånadersperiod. Detta är något längre än föregående period då genomsnittet var 3,67 *kvalitetspoäng är en sammanvägning av recensioner och festivalframgångar där maxvärdet är 7. 19

20 sionsindex, många biobesök och framgång på internationella festivaler, kan det vara ett tecken på att det inte har fattats beslut som också innebär en risk. Konsulenterna ska självklart fatta beslut som riskerar att inte hamna i det övre högra hörnet av detta framgångsdiagram eller som inte har helt säkra beslutsgrunder. Konsulentens uppdrag är både att fatta beslut som utmanar och tänjer på det filmiska berättandet, och beslut som har mer givna förutsättningar. Framgångsdiagram spelfilm Biobesök 0 Kvalitetspoäng Svensk långfilm med produktionsstöd (konsulent- samt marknadsstöd). Premiär , biobesök efter sex månader. Framgångsdiagram spelfilm Biobesök 0 Kvalitetspoäng Svensk långfilm med produktionsstöd (konsulent- samt marknadsstöd). Premiär , biobesök efter sex månader. 20

21 Från Unga Astrid, i regi av Pernille Fischer Christensen. Foto: Jessica Hanlon Den svenska filmens väg till publiken Målet med stödet till lansering av svensk långfilm är att svensk film ska nå en större publik. Ett sätt att mäta detta är marknadsandelen för svensk film, där målet är att nå 20 procent marknadsandel Under 2018 har svensk film haft 18,7 procent marknadsandel, jämfört med 17,2 procent under Antal faktiska biobesök på svensk film 2018 var i jämförelse med faktiska biobesök Eftersom Filminstitutet saknar tillgång till heltäckande statistik för konsumtion av film på digitala streamingtjänster är det tyvärr inte möjligt att mäta detta. Detta är olyckligt då kunskapen om streamad film är av högt värde för att följa utvecklingen av filmens roll i vårt samhälle. Stöd till lansering av svensk långfilm Syftet med stödet till lansering av svensk långfilm är att öka synligheten för svensk film för att möjliggöra att fler ska kunna se svensk film; mer film till fler. Stöd har under året fördelats till 46 filmer, av vilka 14 var dokumentärer och resten var spelfilmer. Sju filmer var spelfilm för barn och familj. Totalt har svensk film haft biobesök Tolv distributörer beviljades stöd. De flesta är etablerade men i några fall agerar producenten själv distributör. Trots att stödet är fönsterneutralt och ges till lansering i filmens första visningsfönster gäller majoriteten av ansökningarna traditionell lansering på biograf. Liksom föregående år gjordes en extra stor satsning på ett par olika filmer. LasseMajas Detektivbyrå Det första mysteriet av Josephine Stöd till lansering av svensk långfilm Beviljade stöd Distributörer Beslutat stöd (kronor) Bornebusch har beviljats för att lansera svensk familjefilm under sommaren. Unga Astrid av Pernille Fischer Christensen har beviljats i stöd med bedömningen att det är en kvalitativ film som har möjlighet att nå en stor publik. Med extra resurser har filmen möjlighet att konkurrera om publiken trots att den inte har en känd förlaga. Stöd till lansering av svensk långfilm går att söka i flera faser. Dels i ett tidigt skede för att undersöka filmens målgrupp, dels i lanseringsfasen för att den ska kunna nå ut till publiken. Att söka stöd för målgruppsarbetet har varit väldigt underutnyttjat och endast två ansökningar har kommit in under året. Filminstitutet kommer därför att arbeta mer aktivt gentemot distributörerna för att få dem att söka stödet och därmed öka kunskapen om olika målgrupper. Filminstitutets lanseringskonsulent gör en bedömning av hur varje lanseringsbudget kan användas på ett så effektivt sätt som möjligt för varje unik film och för ett resonemang med distributörerna om detta. Det finns inga givna recept eller svar men med en aktiv dialog kan förutsättningarna för svensk film att nå sin publik ständigt förbättras. Under året har ett ökat antal ansökningar kommit in för filmer som inte fått produktionsstöd av Filminstitutet. Totalt har sex filmer beviljats stöd till lansering som inte fått stöd till produktion av INDIKATOR 8 filmer Antal långa spelfilmer med lanseringsstöd som nått över besökare. Detta är en indikator på hur väl filmen når den svenska publiken. Åtta filmer nådde gränsen under en tolvmånadersperiod. Detta är högre än föregående tolvmånadersperiod, då antalet filmer var fyra. 21

22 Foto: Nichlas Niemisto Filip Hammar och Fredrik Wikingsson, regissörerna bakom Tårtgeneralen. Filminstitutet, och det finns ingen anledning att tro att denna trend ser annorlunda ut under Tekniken har gjort det möjligt att göra film på nya och mer kostnadseffektiva sätt än tidigare. Det finns också andra finansieringsmöjligheter, som exempelvis regionala filmfonder. Stöd till spridning och lansering av svensk kortfilm För att locka publik till kortfilm beslutade Filminstitutet 2015 att prioritera fördelning av större stöd till aktörer som samlar och sprider flera kortfilmer i stället för enskilda stöd till enskilda titlar. I enlighet med de filmpolitiska målen gällande ökad tillgänglighet prioriteras även digital spridning så att filmerna kan ses under en längre tid över hela landet. Det finns få aktörer utanför filmfestivalerna som arbetar med att sprida kortfilm till publik kontinuerligt. Därmed inkommer förhållandevis få ansökningar. Sammanlagt fördelades kronor till två aktörer för verksamhet under TriArt Film AB och Folkets Bio AB har båda fått stöd för att tillgängliggöra och synliggöra svenska kortfilmer digitalt på triart.se och folketsbio.se. Folkets Bio distribuerar också kortfilmer för biografvisning. Deras urval av film både skiljer sig åt och överlappar varandra en del. Men tillsammans bildar de en helhet med drygt tvåhundra svenska kortfilmer av hög kvalitet. SVT är en annan aktör som kontinuerligt tillgängliggör svensk kortfilm både digitalt och i tablå-tv. År 2014 tog Filminstitutet initiativ till att implementera Kortfilmsdagen i Sverige. Biografer och andra visningsaktörer fick därigenom stöd för att genomföra olika typer av arrangemang den 21 december som tillsammans gav ett brett utbud av spelfilm, dokumentärer, svenska och internationella filmer, film för barn och vuxna, videokonst och ett flertal lokalproducerade filmer över hela landet. Filminstitutet har varje år utöver stödpengar till projektet betalat för projektledare och marknadsföring har Filminstitutet upphört med sitt arbete att driva Kortfilmsdagen då verksamheten är för långt från kärnverksamheten för att kunna prioriteras. Istället har Folkets Bio AB beviljats kronor för att driva Kortfilmsdagen Detta innebär att Filminstutet detta år har fördelat en större klumpsumma för hela projektet istället för att fördela ett flertal mindre summor till enskilda visningsaktörer vilket skedde tidigare år. Stöd till spridning och lansering av svensk kortfilm Beviljade stöd Stödmottagare Beslutat stöd (kronor) Betalningsviljan för att se kortfilm är mycket liten hos den svenska filmpubliken vilket innebär att det inte finns några intäktsmöjligheter för de aktörer som visar kortfilm, och därmed också mycket små resurser för att marknadsföra och synliggöra svensk kortfilm. Det är därför svårt att nå en bred allmänhet, men för de aktivt filmintresserade finns en mängd prisbelönta och uppmärksammade svenska kortfilmer tillgängliga att se digitalt när som helst och var som helst i hela landet. 22

23 Kreativa Europa Media Inom Kreativa Europa Media har under året euro fördelats till svenska organisationer och produktionsbolag. Summan är lägre än tidigare år och det beror delvis på att utlysningen till det automatiska distributionsstödet kom så sent på året att resultaten flyttats över till nästa år, att några treåriga samarbetsprojekt har löpt ut samt att alla resultat ännu inte inkommit vid den här rapportens tryck. Producentstöden uppgick till euro fördelade på utvecklingsstöd och stöd till europeiska tv-program. När det gäller utvecklingsstödet mottog svenska bolag hela nio projektstöd. Detta står sig bra i jämförelse med övriga Europa, endast de stora länderna Frankrike, Tyskland och Spanien fick igenom fler ansökningar och de andra två stora länderna Storbritannien och Italien hamnade på samma nivå som Sverige. Sverige mottog också största möjliga summa för tv-stödet på en miljon, stödet gick till tv-serien Himmelsdalen. Två bolag fick stöd till dataspel och två organisationer mottog stöd till marknadsaktiviteter. Göteborgs filmfestival mottog euro och festivalens vod-kanal Draken Film fick stöd till marknadsföring. Inom det selektiva distributionsstödet fick åtta svenska distributionsbolag dela på euro för biograflansering av icke-nationell europeisk film. Kreativa Europa Media Totalt antal beviljade ansökningar Totalt belopp * * alla resultat ännu inte inkomna. Foto: Privat Delar av teamet från Gräns, på röda mattan vid Cannes Filmfestival. Svensk film i utlandet Internationella filmfestivaler Efter ett exceptionellt framgångsrikt 2017 har svensk film fortsatt sin positiva internationella trend under 2018, med deltagande i både huvudoch sidosektioner på världens viktigaste filmfestivaler. En festivalmedverkan som, i synnerhet i Cannes, Berlin, Toronto och Amsterdam, blir ett allt mer avgörande första fönster för filmernas kulturella och kommersiella liv. Svensk spelfilm. Med Ali Abbasis Gräns som prisvinnare i Cannes, Jimmie av Jesper Ganslandt som öppningsfilm i Rotterdam, Måns Månssons och Axel Peterséns Toppen av ingenting i huvudtävlan i Berlin samt två filmer i Toronto kan 2018 inte karaktäriseras på annat sätt än som ett stort framgångsår för svensk spelfilm. Gabriela Pichlers Amatörer fick störst festivalspridning under året och har efter sin internationella premiär 26 långfilmer såldes internationellt 2018, jämfört med 20 under i Rotterdam i januari visats på 20 festivaler. Även andra filmer med festivalpremiär tidigt på året har fått stor spridning. Det gäller exempelvis Hjärtat av Fanni Metelius, ovan nämnda Jimmie samt animationsfilmen Gordon & Paddy av Linda Hambäck. Berlinvisade Unga Astrid av Pernille Fischer Christensen samt Gräns såldes tidigt till en stor mängd territorier, vilket ledde till att distributörerna i varje enskilt land har hanterat festivaler 23

24 Foto: Max Rangner för dessa. Att antalet festivaler som svensk spelfilm medverkat på har gått ner jämfört med jämfört med 2017 beror på flera omständigheter. Till viss del handlar det om en fokuserad strategi att arbeta mer aktivt mot de av Filminstitutet prioriterade festivalerna. Men det har även handlat om att flera av de nya filmerna under året har blivit inbjudna till ett färre antal festivaler, att färre barnfilmer visat sig intressanta för en internationell festivalpublik, samt att titlar som Sameblod, som visades på en stor mängd festivaler genom Filminstitutets försorg, saknats. Svensk dokumentärfilm i utlandet har under 2018 främst dominerats av följande titlar; The Deminer av Hogir Hirori, Flotten av Marcus Lindeen och Bergman ett år, ett liv av Jane Magnusson. The Deminer som fick sin världspremiär på Idfa 2017 har under 2018 visats över hela världen på 40 festivaler och vunnit nio priser. Flotten vann huvudpriset DOX:AWARD på den prestigefulla dokumentärfestivalen CPH:DOX i Köpenhamn och en Silver Hugo på Chicago Film Festival. Under Bergman-året fick Bergman ett år, ett liv världspremiär i Cannes och tilldelades senare en European Film Award för bästa europeiska dokumentär. Totalt hanterade Filminstitutet festivaldistributionen av tolv dokumentärer under Svensk kortfilm fick en stark start på 2018 med tre filmer i tävlan på Sundance Film Festival; Min börda av Niki Lindroth von Bahr, Turkkiosken av Bahar Pars och Fettknölen av Jane Magnusson. På filmfestivalen i Berlin tävlade också tre filmer; Fisketur av Uzi Geffenblad, Brottas av Julia Thelin och Juck av Olivia Kastebring, Ulrika Bandeira och Julia Gumpert. Juck vann Special Prize of the Generation 14plus Jury. De svenska kortfilmerna i Filminstitutets festivaldistribution visades på mer än 300 festivaler under året. Utöver Juck, som visades på 65 festivaler, var de största festivalframgångarna Min börda, och 24 Skuggdjur av Jerry Carlsson som fortsatte sin festivalsuccé och visades på 110 respektive 60 festivaler under Distributionen av kortfilm sker nu helt digitalt vilket möjliggör en större spridning och uppmärksamhet än tidigare. Internationellt lanseringsstöd och filmexport Exporten av svensk film är viktig, både kommersiellt och kulturellt, för den enskilda filmen, för den samlade filmekonomin och för främjandet av svensk filmkultur. Exporten är samtidigt ett uttryck för svensk films internationella position som varumärke och dess konkurrenskraft. Filminstitutet har möjlighet att stärka intresset och uppmärksamheten för svensk film, och därmed även exporten av svensk film, genom att stötta den internationella lanseringen. Detta görs i samband med dess internationella premiär på de viktigaste internationella filmfestivalerna samt vid eventuell short-listning och nominering till Oscars. Filminstitutet utgår från en lista med prioriterade festivaler när det gäller att fastställa vilka belopp som kan sökas för lanseringen av en film i samband med dess internationella premiär. Eftersom svensk films deltagande på de festivaler som renderar höga belopp under 2018 var i paritet med 2017, har det totala beviljade beloppet hamnat på ungefär samma höga nivå 2018 som Med den nya stödordningen, Stöd till internationell distribution av svensk långfilm, är målet att öka exporten och spridningen ytterligare av både lång spel- och dokumentärfilm. Stödet är avsett för internationella distributörer, som på detta sätt får ett nytt incitament för att köpa rättigheterna till distribution och lansering av svensk film. Stödet lanserades under hösten 2018 omedelbart före filmfestivalen i Toronto. Sammantaget gjordes försäljningar till internationell distribution av 26 svenska spelfilmer 2018, att jämföra med 20 under Stora försäljningsframgångar under året har varit, bland andra, Jane Magnusson, regissör till Bergman - ett år, ett liv.

25 Gräns och Unga Astrid samt Den blomstertid nu kommer av filmkollektivet Crazy Pictures. Den senare har sålts till inte mindre än 29 länder. Till detta ska läggas att fem långa dokumentärer har sålts för internationell distribution. Störst försäljningsframgång av dessa hade Bergman ett år, ett liv och Flotten. Två internationella distributionsstödomgångar hanns med under Sammanlagt tolv stöd delades ut till elva olika distributörer för deras lansering och distribution av nio olika titlar. Det högsta beviljade beloppet var kronor för lanseringen av Gräns i USA. Den film vars lansering i olika länder har fått flest antal stöd (tre) är Marcus Lindeens dokumentär Flotten. Antal internationella festivaler som Filminstitutet skickat nya svenska filmer till* Spelfilm Dokumentärfilm Kortfilm *Siffrorna för festivaldeltagande gäller fall där Filminstitutet aktivt har medverkat till att filmer har visats på festivaler. Festivalvisningar av svenska filmer hanterade av utländska distributörer eller direkt via säljagenter eller producenter finns med andra ord inte med. Siffrorna ger därmed inte en total bild av hur många festivaler som svensk film har visats på. Internationellt lanseringsstöd Antal Beslutat Antal Beslutat Antal Beslutat Antal Beslutat stöd stöd stöd stöd stöd stöd stöd stöd Lång spelfilm Dokumentärfilm Kortfilm Foto: SF Studios Under inspelningen av Den blomstertid nu kommer, i regi av Crazy Pictures. 25

26 Filmarvet möter internationell publik Att det internationella intresset för hundraårsfirandet av Ingmar Bergmans födelse skulle bli stort stod tidigt klart men utfallet blev ändå långt över förväntningarna. Inför året digitaliserade Filminstitutet alla Bergmans filmer och textade dem på engelska. Svenska Institutet textade även ett urval av filmerna på spanska, arabiska, ryska, mandarin, turkiska och grekiska. I över 70 länder, utspridda över samtliga världsdelar, har visningar arrangerats på biografer, arkiv, cinematek och festivaler. Filmer har visats digitalt och analogt. Många har tagits i biodistribution på nytt, däribland ett paket med 26 titlar som har visats i sin helhet eller i delar på nära hundra biografer runt om i Frankrike, åtta titlar har distribuerats av British Film Institute runtom i Storbritannien, och Det sjunde inseglet (1957) har enkom i Italien visats på över 80 biografer. Det sjunde inseglet, som digitalt restaurerades i 4K, premiärvisades i maj på filmfestivalen i Cannes och därefter utomhus på världens främsta arkivfestival, Il Cinema Ritrovato i Bologna. Filminstitutets digitalisering av filmen uppmärksammades och fick stor positiv respons. Engagemanget har varit stort inte bara bland visningsarrangörer utan även hos publiken. På BFI Southbank i London visades samtliga av Bergmans filmer med många slutsålda visningar, filmmuseet i Wien har rapporterat om att ingen retrospektiv tidigare har förenat olika generationer i publiken som Bergman gjort, i Taiwan såg besökare Bergman-filmer under tre veckor, i Japan har ett turnerande Bergman-program setts av tiotusentals och biografen Film Forum i New York har aldrig i dess 50-åriga historia haft en så framgångsrik retrospektiv över en enskild regissör, för att nämna några exempel. Det är tydligt att Ingmar Bergmans liv och verk är högintressant och ådrar sig stor uppmärksamhet från många håll, och att detta är värt att fortsatt stödja. Den enorma spridningen av Bergmans filmer 2018 hade inte varit möjlig utan digitaliseringen. Filminstitutet har tack vare den stora Stort intresse och långa köer vid Film Forum i New York inför visning av Ingmar Bergmans filmer. BFI Southbank visade ett av de mest kompletta Bergman-retrospektiven under året, med flera utsålda visningar. uppmärksamheten fått kontakt med nya visningsaktörer världen över som fått upp ögonen för svensk film. Totalt levererade Filminstitutet DCP:r till över 1300 visningar världen över och var inblandade i över 5000 visningar var Filminstitutet värd för det årliga nordiska filmarvsmötet. Filminstitutet valde denna gång att förlägga mötet till Bergmans hem på Fårö, dit 30 personer kom från samtliga nordiska länder och under tre dagar hade workshops och fick besöka Bergmans hem och se inspelningsplatser från hans filmer. Även svenskt filmarv vid sidan av Bergman efterfrågades internationellt under 2018; inte minst stumfilmen. På San Francisco Silent Film Festival i maj visades bland annat en 35mm-kopia av den nyrestaurerade Gösta Berlings saga (Mauritz Stiller, 1924) till ackompanjemang av Matti Bye ensemble. I samband med visningen fick Filminstitutet ta emot ett pris för sitt arbete med Foto: Privat Foto: Privat 26

27 The Nile Hilton Incident: biobesök och medierapportering Biobesök Inlägg i redaktionella medier Guldbaggegalan Foto: Scanbox Premiärer och recensioner Guldbaggenomineringar Guldbaggefestivalen Oktober Oktober November December Januari Februari Mars att bevara och tillgängliggöra stumfilmsarvet. Filminstitutet bjöds också in att presentera stumfilmer vid arkivfestivalerna i Bologna och Bonn, och vid stumfilmsfestivalen Le Giornate del Cinema Muto i italienska Pordenone i oktober visades bland annat de digitalt restaurerade Dunungen (Ivan Hedqvist, 1919) och Prästänkan (Carl Th. Dreyer, 1920) i en serie med skandinavisk film. Filmerna, och inte minst restaureringarna, togs emot entusiastiskt av publiken och närvarande forskare och arkivkolleger. I Pordenone visades också den tidigare förlorade Victor Sjöström-filmen Judaspengar (1915) som 2017 återfanns i Frankrike, och som restaurerats av det franska nationalarkivet CNC i samarbete med Filminstitutet. I november bjöds Filminstitutet in att kuratera ett program med åtta svenska stumfilmer samt ett antal kortfilmer på Fondation Pathé i Paris. I oktober premiärvisades den digitalt nyrestaurerade Kvarteret Korpen (Bo Widerberg, 1963) på Festivale Lumière i Lyon, och i november visades ett brett spektrum av svensk filmhistoria fördelat på 12 program på Cinemateca Portuguesa i Lissabon, som bjudit in Filminstitutet som ett av fyra arkiv för att högtidlighålla det portugisiska arkivets 70-årsjubileum. Som ett led i firandet av 150-årsjubileet av de diplomatiska relationerna mellan Sverige och Japan visades ett program med 30 filmer ur den svenska ljudfilmhistorien på National Film Archive of Japan i Tokyo i november och december. Att Filminstitutet allt oftare får förfrågningar att sammanställa program för andra arkiv och cinematek är frukten av ett mångårigt arbete med att få ut svenskt filmarv och den höga kvaliteten på det analoga och digitala restaureringsarbete som utförs. Guldbaggen Guldbaggen 2018 Under Guldbaggegalan presenterades totalt 21 nominerade filmer. Direktsändningen i SVT fick återigen höga tittarsiffror på SVT och på SVT Play samt stor uppmärksamhet i svenska medier års Guldbaggegala fick god spridning i både traditionella medier samt i sociala mediekanaler. Antalet redaktionella artiklar om priset, de nominerade personerna och filmerna ökade markant från föregående år, från 300 artiklar till 500. Antalet inlägg i sociala medier om Guldbaggen var nästan 3 000, vilket var en ökning från året innan. #metoo-rörelsen präglade galan och skådespelarnas upprop #tystnadtagning gjorde ett starkt framträdande som lämnade få oberörda, där en lång rad svartklädda kvinnliga skådespelare vittnade om år av övergrepp och förtryck. The Nile Hilton Incident vann Guldbaggen för Bästa film. Filmen fick ett stort genomslag i både redaktionella och traditionella medier såväl som i poddar, radio och tv. Ungefär en tredjedel av filmens besökssiffror, som totalt var , tillkom efter Guldbaggegalan. Detta tyder på att priset och uppmärksamheten påverkar biobesökarna något som även går under benämningen Guldbaggeeffekten. Guldbaggefestivalen, då alla de nominerade filmerna visas i Filmhuset ägde rum i mars och inrymdes i Cinematekets program. Totalt personer kom till Filmhuset för att se filmerna, en ökning från 2017 (2 581 personer). En konkret anledning är, förutom ett starkt filmår, att det detta år togs ut en mindre serviceavgift av publiken för varje film. Avgiften tillföll distributörerna och detta bidrog sannolikt till att de som beställde biljetter också närvarade vid visningarna. Under året genomfördes en upphandling av eventbolag för att anordna tillhörande galafest Filmen The Nile Hilton Incident vann Guldbaggen för Bästa film

28 Joakim Sällquist, vinnare i Guldbaggekategorin Bästa manliga huvudroll, för sin prestation i Goliat. Foto på detta uppslag: Michael Campanella Guldbaggen 2019 Guldbaggegalan för filmåret 2018 ägde rum den 28 januari på Cirkus i Stockholm, med Emma Molin som programledare och 1300 gäster i publiken. Guldbaggen för bästa film tilldelades Gräns i regi av Ali Abbasi och mottogs av producenterna Nina Bisgaard, Piodor Gustafsson och Petra Jönsson. För andra året i rad genomförde Filminstitutet Guldbaggens publikpris i samarbete med Aftonbladet, som ombesörjer röstningen på sin sajt. Röstningen på de 47 svenska nomineringsbara långfilmerna skedde även i år i tre omgångar: från 47 filmer röstades tio fram och sedan tre i finalen. Det gick att rösta en gång om dagen och rösterna ackumulerades, till skillnad från förra året då räkneverket nollställdes inför varje röstningsomgång. Resultatet redovisades i direktsändning och det totala antalet röster uppgick till cirka Vinnaren blev Tårtgeneralen i regi av Filip Hammar och Fredrik Wikingsson. Engagemanget från distributörer, producenter, skådespelare och övriga filmskapare blev ännu större i år, bland annat på grund av att Filminstitutet gick ut med påminnelse till filmskaparna att puffa för sin film/sina filmer. Syftet med mediepartnersamarbetet är att nå ut till en bred, filmintresserad allmänhet och nå en yngre målgrupp som är svår att nå i de egna kanalerna. Eva Melander vann en guldbagge för Bästa kvinnliga huvudroll, för sin rolltolkning av trollet Tina i Gräns. 28

29 Yvonne Lombard fick motta Hedersguldbaggen. "Äntligen får jag också gå på Guldbaggen" inleder Emma Molin, när hon 2019 för första gången är konferencier för galan. 29

30 2. Öka tillgängligheten till och kunskapen om film Visionen för det här fokusområdet är att alla har tillgång till kunskap om film, att filmarvet är känt och angeläget samt att ett brett utbud av film finns i alla fönster. Två nyckelområden som Filminstitutet arbetar med inom ramen för visionen är att öka filmkunnigheten bland barn och unga i Sverige samt frågan om tillgängliggörandet av filmarvet. Filminstitutet arbetar också med att stärka biografstrukturen i Sverige. Detta fokusområde samlar en stor del av arbetet med tre av de filmpolitiska målen. Att fler ser värdefull film i olika visningsformer i hela landet; att filmarvet bevaras, används och utvecklas och att barn och unga har goda kunskaper om film är nära relaterade mål. Filmarvet handlar inte bara om fysiska arkiv, utan också om den kunskap som befolkningen har om filmhistorien. Det finns inget filmarv om ingen upplever och diskuterar filmerna. Men det fysiska bevarandet är också en förutsättning för ett brett utbud av film i alla fönster. Barn och unga är samtidigt en viktig grupp både vad gäller att föra filmarvet vidare till nya generationer och vad gäller att öka publiken till värdefull film. Digitaliseringen av Sveriges biografer har skapat helt nya förutsättningar för att sprida äldre film på biografer runt om i Sverige. Där endast ett fåtal biografer tidigare hade möjlighet att visa analog arkivfilm, kan nu alla salonger i Sverige visa filmhistorien. Men nuvarande strukturer på marknaden medför samtidigt flera hinder för att ett brett utbud av film ska finnas tillgängligt för publiken. Invånare som inte bor i storstadsområden har till exempel få filmer att välja mellan på biograf. Samtidigt finns det stora begränsningar i utbudet på strömmande videotjänster, inte minst vad gäller äldre film. Långt ifrån alla elever får möjlighet att utveckla sin filmkunnighet under sin skolgång. Lärarna har inte alltid den kunskap och de redskap som de behöver för att utveckla sina elevers filmkunnighet. Dessutom tillgängliggör inte distributörerna alltid sina filmer via institutionella rättigheter. En lärare som vill visa en film för sina elever i skolans lokaler, har i flera fall inte den möjligheten eftersom distributörer i vissa fall, på grund av föråldrade avtalsmodeller och ny teknik, väljer att inte tillgängliggöra filmen i skolor. En nyckelaktivitet inom fokusområdet är att tillgängliggöra filmarvet för allmänheten. Ett viktigt steg i detta arbete är att digitalisera analoga filmer. Liksom föregående år hade Filminstitutet inom ramen för regeringens särskilda satsning medel för att bedriva digitalisering av filmarvet under När filmerna är digitaliserade är nästa steg att distribuera dem, vilket Filminstitutet gör i nära samarbete med filmägare, biografer och vod-tjänster. Filminstitutet visar samtidigt de analoga filmerna på Cinemateket, som kan liknas vid en museiverksamhet. De analoga filmerna är unika objekt och dessa visningar är i stort sett det enda sättet för publiken att se dem. Men tillgängliggörandet handlar också om att sprida kunskap och väcka intresse. I februari fick den svenska allmänheten tillgång till en uppdaterad och redesignad version av den digitala tjänsten Svensk Filmdatabas. 30

31 Foto: Anton Renström Att öka filmkunnigheten bland barn och unga i hela landet är en annan nyckelaktivitet. Detta sker bland annat genom stöd till filmkulturell verksamhet, ett stöd som under 2018 fick en ökad budget, genom samverkan med aktörer inom kultur och utbildning och genom filmpedagogiskt material. Det kan också handla om opinionsbildning. Filminstitutet skrev till exempel en debattartikel i Dagens Samhälle i juni 2018 som uppmanade utbildningsinstitutioner till samarbete kring forskning. I slutet av augusti genomförde Filminstitutet en konferens, Filmkunnighet en demokratisk rättighet. Konferensen samlade viktiga aktörer inom utbildning och kultur och har redan resulterat i att Skolverket har lyft in filmkunnighet i sin satsning Läslyftet. Filmkunnighetskonferensen: Filminstitutets vd Anna Serner och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke i samtal i Filmhuset i augusti. 31

32 Ingmar Bergman I00 år År 2018 var det 100 år sedan Ingmar Bergman föddes och jubileumsåret har uppmärksammats på många sätt både i Sverige och internationellt fattade Filminstitutet beslutet att digitalisera samtliga Ingmar Bergmans långfilmer. Detta gjordes med vetskap om att det skulle bli stor efterfrågan på dessa 2018 och att de analoga filmkopiorna varken skulle räcka för efterfrågan eller kunna visas av de som enbart kan visa digital film. Liknande förberedelser för att möta efterfrågan gjordes även i andra delar av organisationen. I stället för att skapa en projektorganisation för Ingmar Bergman 100 år och arbeta med jubileet som en separat händelse valde Filminstitutet att använda jubileet som ett fokus inom befintliga verksamheter. Intern samordning gjordes löpande och samverkan med andra svenska institutioner skedde via Stiftelsen Ingmar Bergman, som bland sina stiftare även innefattar Sveriges Television, Kungliga Dramatiska Teatern och Sveriges Television. Under året har även Stiftelsen Ingmar Bergman och Filminstitutet haft en gemensam anställd som tagit hand om den stora mängd internationella förfrågningar som funnits på de digitaliserade filmerna. Genom att arbeta på detta sätt har Filminstitutet kunnat använda jubileet långsiktigt och betraktat året som början på nästa steg för tillgängliggörandet av det svenska filmarvet. Med Ingmar Bergmans filmer som introduktion för aktörer som annars Ur Smultronstället från 1957 med Victor Sjöström och Ingrid Thulin. Foto: SF Foto: Copyright AB Svensk Filmindustri Ingmar Bergman, Gösta Roosling och Inga Landgré under inspelningen av Kris (1946). Bakom kulisserna till inspelningen av Persona. Foto: Svensk Filmindustri /SF 32

33 Jörgen Lindström och Gunnel Lindblom i Tystnaden från sällan eller aldrig visar svensk eller äldre film har man fått möjlighet att utöka sitt kontaktnät. Detta kommer de kommande åren betyda mycket i strävan att öka tillgängligheten till det svenska filmarvet i Sverige och utomlands. Ingmar Bergman 100 år har även inneburit ett sällsynt tillfälle där en enstaka händelse återspeglats i samtliga Filminstitutets verksamheter. Stöd har givits till kortfilmsserien Bergman Revisited och dokumentären Bergman ett år, ett liv, som bägge även visats på utländska filmfestivaler. Filmhandledningar har tagits fram för att kunna underlätta visning för barn och unga och artiklar har skrivits på Svensk Filmdatabas. Samtidigt har filmer, bilder, affischer, texter och rekvisita från arkiven tillgängliggjorts via Cinemateket, Filmarkivet.se och andra strömningstjänster, museer, bokutgivningar med mera. Jubileet återfinns därmed på många ställen i denna resultatredovisning. Foto: AccuSoft Inc., All rights reserved Erland Josephson och Liv Ullmann i Scener ur ett äktenskap av Ingmar Bergman. Foto: SF Foto: Lars Karlsson Foto: AccuSoft Inc., All rights reserved Bertil Guve i Fanny och Alexander av Ingmar Bergman. Bibi Andersson och Liv Ullmann i Persona av Ingmar Bergman. 33

34 Tillgängliggörande av filmarvet Som kulturarvsinstitution är det Filminstitutets ansvar att säkra att den svenska allmänheten har tillgång till det gemensamma filmarvet. Det är ett omfattande uppdrag med höga krav på såväl lokaler och utrustning som kompetens och erfarenhet. De senaste åren har Filminstitutet allt tydligare valt att jobba mot tillgängliggörandet och i alla förberedande aktiviteter, såsom insamling och bevarande, har detta funnits i åtanke. Därmed kan hundraårsfirandet av Ingmar Bergmans födelse ses som ett test av Filminstitutets riktning i detta avseende. Utan allt förberedande arbete hade inte ett så omfattande tillgängliggörande av filmer, texter, bilder och annat kunnat genomföras under Foto: Filminstitutet Digitaliseringen Hösten 2013 beviljades Filminstitutet ett extra anslag på 40 miljoner som under fem år skulle användas till digitalisering och tillgängliggörande av det svenska filmarvet från och med den första januari Under 2017 och 2018 tilldelades Filminstitutet ytterligare 2,5 miljoner årligen för att förstärka arbetet som utfördes. Med start den första januari 2019 har Filminstitutets ordinarie anslag höjts för att permanent kunna fortsätta med digitalisering och tillgängliggörande av det svenska filmarvet. Detta gör att arbetet från och med 2019 kan bedrivas på ett mer långsiktigt sätt vilket underlättar allt från teknikinvesteringar och kompetensförsörjning till planering av när olika titlar ska digitaliseras. Initialt var målet att kunna digitalisera uppåt 500 titlar under de fem åren. Detta mål har reviderats till att rikta fokus på hållbarhet och kvalitet i digitaliseringen. I hållbarbetsarbetet kan exempelvis nämnas åtgärder som att specialanpassa lokaler, specifika åtgärder för arbetsmiljön och att i större grad involvera filmernas upphovspersoner. Till och med 2018 digitaliserades totalt 429 titlar. Hållbarhetsarbetet fortsätter under 2019 då ytterligare lokalanpassningar kommer göras som förbättrar arbetsmiljön samt att skapa lokaler som möjliggör att ta emot praktikanter och lärlingar. Kompetensförsörjning bedöms som nödvändigt för att kunna fortsätta arbetet på lång sikt då mycket kunskap och erfarenhet kring digitaliseringsarbetet är svår att finna utanför Filminstitutet. Filminstitutets digitaliseringar har rönt stor uppmärksamhet internationellt och sett till antalet titlar som årligen restaureras och med vilken kvalitet som arbetet bedrivs är det många utländska arkiv och liknande institutioner som intresserar sig för verksamheten. När den restaurerade filmen Det sjunde inseglet visades på filmfestivalen i Cannes under sektionen Cannes Classics så omnämndes den som årets vackraste restaurering. Under 2018 digitaliserades totalt 94 titlar vilket är något under det uppsatta målet på grund av prioriteringar under året då vissa enklare arbeten valts Kostnader för digitaliseringen (kronor i tusental) Lokaler Personal Teknik Övrigt bort till förmån för mer tidskrävande projekt. Filminstitutet fortsätter att förbättra sitt planeringsarbete för att bättre kunna bedöma antalet titlar som digitaliseras årligen. Men eftersom det sällan går att förutsäga hur lång tid en specifik film kommer att ta i anspråk innan det praktiska arbetet med materialet påbörjats är det en stor utmaning. Tillsammans med Kungliga biblioteket genomförde Filminstitutet under året en utredning på uppdrag från Kulturdepartementet och Utbildningsdepartementet. Utredningen Digitalisering av audiovisuella samlingar visade på behoven som finns i Sverige relaterat till digitalisering av av-material och hur Filminstitutets digitaliseringsverksamhet kan utgöra en resurs för olika typer av digitaliseringsarbeten och för fler intressenter. Verksamheten är skalbar men en utökning förutsätter ett utökat uppdrag med matchande ökade medel. Filminstitutet avser att återkomma till detta under de kommande åren då frågan är angelägen för många institutioner inom kulturarvsområdet. Tillgängliggörande av de digitaliserade filmerna Filminstitutet arbetar på flera sätt för att de digitaliserade filmerna ska nå ut till allmänheten. Genom det arbetet, som sker i samarbete med olika delar av filmbranschen, och i takt med att allt fler filmer digitaliseras ökar tillgängligheten till det svenska filmarvet. Fryskasematten i Rotebro där delar av det svenska filmarvet bevaras. 34

35 En slutsladd skarvas på en analog 35mm-kopia i samband med filmsyning i Rotebro. Foto: Filminstitutet Antal digitaliserade filmer på strömningstjänster och dvd fortsätter att öka. I december 2018 fanns över två tredjedelar av de digitaliserade filmerna tillgängliga på vod och/eller dvd (2017 var det över hälften av filmerna). Filmer finns att strömma på Cineasterna, CMore, Draken Film, Folkets Bio, HBO Nordic, Itunes, Plejmo, SF Anytime, TriArt.se, Viaplay Store samt på Filminstitutets och Kungliga Bibliotekets gratistjänst Filmarkivet. se. Bland dvd-utgivarna är Studio S Entertainment i särklass den som ger ut mest svensk film. De filmer som ännu inte finns utgivna är till stor del stumfilmer eller filmer där rättigheterna för tillfället inte möjliggör distribution via vod eller dvd. En del filmer som blev digitaliserade mot slutet av 2018 släpps under Filminstitutet har merparten av Ingmar Bergmans filmer i biodistribution i Sverige och det har under jubileumsåret inneburit en enorm ökning av antalet bokningar. Filmstaden och SF Studios har tillsammans gjort ett program med elva Bergman-filmer som har visats en i månaden på filmstäder runtom i hela landet. Hagabion i Göteborg har framgångsrikt visat samtliga av Bergmans filmer under rubriken Söndag med Bergman och många andra biografer, filmstudios och festivaler har också deltagit i jubileet. Den film som visades allra flest gånger var Smultronstället, med 213 öppna visningar på 33 biografer i 23 orter, och 14 slutna visningar på filmstudior runtom i landet. Filminstitutet tog också fram en utställning om Bergman som har visats på ett trettiotal platser runtom i landet och ett urval filmaffischer trycktes upp och distribuerades till biografer, som komplement till de digitala bilder och affischer som vanligen erbjuds. Även om Bergman har dominerat bland de svenska digitaliserade filmerna på biograferna under 2018 så har många andra filmer visats. Totalt hade Filminstitutet 221 filmer i distribution per december 2018 och utöver Bergmans 40 biograffilmer har över 40 andra filmer visats ur Filminstitutets biodistribution. Precis som tidigare år är INDIKATOR 67% Andelen av de digitaliserade filmerna som finns på vod eller dvd är en indikator på hur tillgängliga filmerna är för medborgarna i hela landet. 67 procent av de digitaliserade filmerna fanns under 2018 tillgängliga. Siffran föregående år var ca 50 procent. 35

36 Foto: Filminstitutet barnfilmerna populära och de kompletterar det nya utbudet för barn och unga på biograferna väl. De mest populära har varit Bröderna Lejonhjärta, Resan till Melonia, Pelle Svanslös och Fucking Åmål, som har bokats av såväl skolbio som av vanliga biografer. Svenska digitaliserade filmer har också visats flitigt på festivaler, däribland Göteborgs lilla filmfestival, Göteborgs filmfestival, Buff i Malmö, Bergmanveckan på Fårö och Stockholms filmfestivals sommarbio. Intresset för vidareanvändning fortsätter att öka. Rättighetshavare begär ut filmer för användning och vidareförsäljning i olika visningsfönster i Sverige och utomlands. Tidigare har Filminstitutet hanterat all utlämning av material men under 2018 har filmerna lämnats ut till de största rättighetshavarna, som sedan själva hanterar all vidareanvändning. Detta minskar arbetsbelastningen på Filminstitutet och förklarar de nedåtgående siffrorna på utlämning av filmer. Framkallningsmaskin för färgfilm i laboratoriet i Rotebro. Tillgängliggörande av de digitaliserade filmerna Totalt Antal digitaliserade filmer 62* varav kortfilmer varav långfilmer Antal biografvisningar av digitaliserade filmer varav i Sverige varav i Filminstitutets distribution varav i annan distributörs distribution varav som digitalt arkivutlån varav utomlands Tillfällen filmer utlämnats till rättighetshavare för vidare distribution i olika visningsfönster *Inklusive filmer digitaliserade Revideringar har gjorts från tidigare årsredovisningar, exempelvis har vissa titlar klassificerats om från långfilm till kortfilm. INDIKATOR visningar Antal biografvisningar av digitaliserade filmer är en indikator på tillgängliggörandet av dessa filmer. Årets utfall blev biografvisningar, vilket är 76 procent fler än föregående år. 36

37 Filmarkivet.se Under 2018 har fokus för Filmarkivet.se varit på webbsidans prestanda samt att öka besökssiffrorna. Webbsidan har tekniskt uppgraderats med bland annat nya funktionaliteteter i videospelaren. Kungliga biblioteket, som driver Filmarkivet.se tillsammans med Filminstitutet, scannar de filmer som publiceras på webbsidan. Under 2018 flyttades scanningen från Stockholm till Grängesberg, vilket innebar ett avbrott i arbetet och därmed publiceringen av nya filmer. Scannern i Grängesberg är åter i drift i början av Under hösten lanserades en digital reklamkampanj för Filmarkivet.se i hela landet. I samband med detta publicerade webbsidan flera nya teman, bland annat om svensk migration, reklamfilm från 80- och 90-talen och filmtrailerns historia. Kampanjen resulterade i ökade besök, både av befintliga och nya besökare. Trailern till Fucking Åmål, som i samband med kampanjen delades på Facebook, nådde på en knapp månad nästan användare och fick ett stort antal positiva reaktioner. Även om vidareanvändningen av filmer på Filmarkivet.se minskade under 2018 har filmer använts till ett flertal stora produktioner, däribland Amatörer av Gabriela Pichler och Mannen som lekte med elden om Stieg Larsson av Henrik Georgsson, samt en dvd-box med Mai Zetterlings filmer. Under sommaren genomfördes inom ramen för Filmarkivet.se ett projekt för att utreda om innehåll kunde klassificeras som så kallade herrelösa verk i enlighet med upphovsrättslagen. Samarbete skedde med Patent- och registreringsverket och resulterade i att Filminstitutet, som första svenska kulturarvsinstitution, kunde rapportera 14 upphovsrättsligt skyddade verk som varandes herrelösa till EU:s databas Intellectual Property Office. Yara Aliadotter och Zahraa Aldoujaili i Amatörer av Gabriela Pichler titlar finns i filmarkivets samlingar. Foto: Cecilia Torquato Filmarkivet.se innehåll och användning Antal filmer varav från Filminstitutet varav från Kungliga biblioteket varav från övriga Antal vidareanvändningar Sidor per besök 2,69 2,95 2,81 Totalt sidvisningar Snitt besök/dag Totalt besök Snitt unika besök/dag Totalt unika besök Cinemateket Cinemateket arbetar för en aktiv och levande filmhistoria och tillgängliggör filmer som inte tar plats i det ordinarie bioprogrammet för allmänheten, i enlighet med det filmpolitiska målet att filmarvet ska bevaras, användas och utvecklas. Cinemateket visar film i Filmhuset och på biografen Zita i Stockholm, samt på biografen Capitol i Göteborg och Spegeln i Malmö. Under 2019 kommer verksamheten i Stockholm, av resursskäl, att koncentreras till Filmhuset. Inom ramen för Cinemateket c/o visas film bland annat i Borås, Jönköping, Karlstad, Norrköping, Umeå och Uppsala. Cinemateket står inför flera utmaningar varav digitaliseringen är den största. Som cinematek med ambitionen att erbjuda ett diversifierat utbud är verksamheten i allra högsta grad fortfarande beroende av analoga filmkopior samtidigt som det blir allt svårare att låna in och visa analog film. Glädjande är att besöksantalet inte påverkats, snarare tvärtom. De senaste årens besöksutveckling är mycket positiv. 37

38 Foto: Hampus Svensson Målet med årets visningar har varit att behålla existerande publik medan arbetet med att starta upp den filmpedagogiska verksamheten Cinemateket: skola inleds. Ett ambitiöst mål då 2017 var ett mycket framgångsrikt år. Eftersom antalet visade filmer minskade något, på grund av ovanligt många långa filmer, blev det totala antalet besök något färre än 2017, dock steg antalet besökare per visning marginellt. Genom digitaliseringen av filmarvet har både utbudet av film och konkurrensen mellan olika biografaktörer ökat. Detta har för Cinematekets räkning än så länge haft en postiv effekt på besökssiffrorna. En bidragande orsak till årets positiva siffror var jubileumsåret för Ingmar Bergman. I Stockholm arrangerades 40 visningar av Ingmar Bergmans 41 filmer gjorda för biograf. Dessa 40 visningar ackompanjerades av inledningar, samtal och föreläsningar. Harriet Andersson, Gunnel Lindblom och Katinka Faragó som arbetat med Bergman besökte Cinemateket. Peter Birro, Bahar Pars och Sanjin Pejkovic erbjöd andra perspektiv på filmerna. Dessa visningar genererade över 6000 besök och föranledde uppmärksamhet både i nationell och internationell press. I övriga städer hänvisades biograferna till Filminstitutets distribution då intresset var större än det som rymdes inom ramen för Cinematekets verksamhet. Andra filmare som har uppmärksammats under 2018 är Helmut Käutner, Mario Bava, Larisa Sjepitko, Oscar Micheaux, Marie Epstein, Med Hondo och Alain Resnais. Cinemateket har också lyft fram skådespelare som Setsuko Hara, Jean-Louis Trintignant och Sickan Carlsson. Den franske filosofen Jacques Rancière besökte Cinemateket för att samtala om värdiga bilder med utgångspunkt från det syriska filmkollektivet Abounaddara. Analoga och digitala restaureringar gjorda av Filminstitutet har under året lyfts fram i programmet. Digitaliserade filmer som Stellan Olsson Deadline och Alf Sjöbergs Iris och löjtnantshjärta har fått sina nypremiärer på Cinemateket. Den analogt restaurerade Gösta Berlings saga premiärvisades i februari i en fullsatt Bio Victor. Förra årets stora arkivfynd, Judaspengar, visades för första gången på närmare 100 år för en svensk publik i samband med audiovisuella världsarvsdagen i oktober. Cinematekets totala antal besök och visningar Totalt Besökare Visningar Besökare per visning Stockholm Besökare Visningar Besökare per visning Göteborg Besökare Visningar Besökare per visning Malmö Besökare Visningar Besökare per visning Cinemateket c/o Besökare Visningar Besökare per visning

39 Till vänster Fares Fares som kammade hem en Guldbagge för Bästa manliga huvudroll under Guldbaggegalan 2018 för sin roll som Noredin i The Nile Hilton Incident. Till höger Hania Amar. Foto: Scanbox 590 föreställningar gav Cinemateket under 2018, i Stockholm, Göteborg, Malmö och andra orter genom Cinemateket c/o. Arkivutlån Under 2018 har arkivutlånen till utlandet av såväl analog som digital film ökat kraftigt i och med efterfrågan på Ingmar Bergmans filmer. I Sverige visar numera få biografer analog film. Äldre svensk film visas främst genom Filminstitutets distribution av digital film. Cinemateket visar dock fortfarande i stor utsträckning analog film från Filminstitutets samlingar och analoga kopior lånas flitigt ut till utländska arkiv och cinematek. Dels efterfrågas filmer som inte föreligger i digitala biografkopior (inte minst från Filminstitutets bestånd av utländsk film) och dels sätts värde på att kunna visa film i originalformat. Filminstitutet fortsätter också att tillgängliggöra sina analoga samlingar för Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet. Vid sidan av kopior som används för biografvisning innehåller det analoga filmarkivet också original- och bevarandematerial vilka garanterar det långsiktiga bevarandet av filmerna. Dessa material används flitigt av Filminstitutet för framställandet av nya analoga eller digitala visningskopior, men även rättighetsinnehavare nyttjar dessa samlingar för att till exempel utföra egen digitalisering, eller för att använda i nyproduktion. Förfrågningarna av både analogt och digitalt material har ökat de senaste åren. Det antal gånger som Kungliga biblioteket nyttjar arkivets analoga samlingar för att framställa kopior för forskningsändamål fortsätter däremot att minska. Anledningen till detta är en samverkan av flera faktorer. Mycket av den äldre svenska långfilmen har redan forskarbandats under de fyrtio år som förflutit sedan Arkivet för ljud och bild inrättades 1979 (som sedan bytte namn till Statens ljud- och bildarkiv, och vars verksamhet sedan 2011 ingår som en del i Kungliga biblioteket). De närmare svenska kortfilmer som nu finns tillgängliga på Filmarkivet.se tillgodoser även forskningens behov, och senare tiders svenska filmer finns oftast redan tillgängliga i digitala format. Biblioteket Filminstitutets bibliotek är Sveriges enda specialbibliotek för film. Under 2018 hade biblioteket registrerade besök, vilket motsvarar ett snitt på 108 besök per dag lån förmedlades under året, en lätt nedgång från åren innan. Det är framför allt studenter i filmvetenskap som lånar färre böcker än tidigare, sannolikt beroende på att en större andel kurslitteratur från Institutionen för mediastudier (IMS) kan nås digitalt via studentportalen Mondo, vilket resulterar i att färre grundkursstudenter besöker biblioteket regelbundet. För låntagarkategorin allmänhet noterades dock en ökning i antal lån. Filmströmningstjänsten Cineasterna, som levereras av FörlagEtt, har varit en stor framgång för biblioteket. Under året genomförde bibliotekets låntagare strömningar. Av ekonomiska skäl har en begränsning på max fem strömningar per låntagare och månad, eller totalt max

40 Bibliotekets nyttjande Registrerade besök Lån ur samlingarna Hemlån Läsesalslån Fjärrlån Totalt antal lån Antal nedladdade textdokument Strömning av film Foto: Per Kristiansen strömningar per månad införts. Mest strömmade svenska film var The Nile Hilton Incident med 87 strömningstillfällen. Noteras bör också att Johan Bergenstråhles, digitaliserad film av Filminstitutet, Jag heter Stelios från 1972 strömmades 32 gånger. Framgången med Cineasterna kan även förklara varför lån från allmänheten ökar då nyttjande av tjänsten förutsätter att man har ett lånekort i biblioteket arrangerades fyra publika evenemang i biblioteket. Evenemangen spände från samtal om olika aspekter kring Harry Schein och Ingmar Bergman till svensk 20-talsfilm. Svensk filmdatabas En viktig del av Filminstitutets arbete med att bevara och tillgängliggöra det svenska filmarvet är den databas på svenska och engelska som Filminstitutet tillhandahåller på webben, öppen och sökbar för allmänheten. Webbtjänsten, Svensk filmdatabas, är den främsta källan om svensk film i Sverige. Internt tjänar även databasen som en katalog av Filminstitutets arkiv bestående av analoga och digitala filmer, bilder och affischer samt andra trycksaker och fysiska objekt i samlingarna. Databasen utgör också ett systemkritiskt nav för Filminstitutets verksamhet, med kopplingar till andra system avseende transport, diarieföring och ekonomi. I slutet av 2017 lanserades en ny version av både den externa webbtjänsten Svensk filmdatabas och den interna databas som det faktiska databasarbetet utförs i. För Svensk filmdatabas del innebar det bland annat att sökfunktionen förbättrades avsevärt och att gränssnittet anpassades även för handhållna enheter med en ny attraktiv design samt att cirka stillbilder ur filmerna publicerades på filmoch personposterna. Det tillkom dessutom en ny sektion för nyskrivna artiklar med olika ingångar till det svenska filmarvet. Internt betydde den nya databasen bland annat en anpassning till den internationella metadatastandarden för filmverk (EN15907). Johannes Brost gick bort under året fick han en Guldbagge för Bästa manliga huvudroll i Avalon av Axel Petersén. Statistik 2018 Snitt sidor/besök 1,76 Totalt sidvisningar Snitt besök/dag Totalt besök Snitt unika besök/dag Totalt unika besök Jämförbara siffror för tidigare år saknas. 40

41 Foto: Bilder från sajten Nordic Women in Film Nordic Women in Film Nordic Women in Film är en del av Filminstitutets jämställdhetsplan 50/50 by Vid bland annat filmfestivalen i Cannes och genom Filminstitutets vd Anna Serners många framträdanden på internationella arenor på temat jämställdhet i filmbranschen, har Nordic Women in Film fått en internationell exponering. Det har inneburit att man i flera länder följt Filminstitutets exempel och inlett arbetet med liknande databaser i exempelvis Litauen och Kanada. Databasen och webbplatsen om svenska kvinnors insatser bakom kameran nordicwomeninfilm.com, har under 2018 tillgängliggjort namnposter, filmografier och artiklar också om danska och norska filmskapare. Totalt rymmer webbsidan närmare 1300 namnposter och 200 artiklar. Genom denna information sprider webbsidan kunskap och medvetenhet om kvinnors professionella insatser på filmens område, i ett historiskt perspektiv och i samtiden. Filminstitutets partners i satsningen har varit Institutionen för mediastudier (IMS) vid Stockholms universitet, Nasjonalbibioteket i Oslo och Köpenhamns universitet, och har möjliggjorts genom externa medel från Nordiska ministerrådets jämställdhetsfond, Nikk. Antalet besök har ökat kraftigt under Tiden som tillbringas på webbsidan har också i jämförelse med 2017 ökat påtagligt. Detta gäller särskilt tiden tillbringad på namnposter. Den enda nedåtgående trenden är startsidan. Detta innebär att webbsidans användare i första hand begagnar sig av webbsidan som en databank även om artikelinnehållet också besöks i högre grad. Aktiviteten på sociala medier torde också i hög grad ha bidragit till den ökade aktiviteten på webbsidan, liksom att innehållet numera riktar sig till danska, norska och engelskspråkiga användare. Urvalet av kvinnor som presenteras har breddats från de fem ursprungliga kategorierna producent, regissör, manusförfattare, klippare och fotograf Bilderna ovan är ett urval av alla de kvinnliga filmarbetare från de nordiska länderna som Nordic Women in Film samlar i sin webbaserade katalog. 41

42 till fler yrkeskategorier som till exempel kostymör, scenograf och produktionsledare. Via en gemensam skandinavisk Facebooksida och ett Instagramkonto kommuniceras innehållet på den nu fyrspråkiga webbsidan dagligen via sociala medier. I början av 2019 får Nordic Women in Film en funktion som gör den till ett praktiskt verktyg för filmbranschen. Då information om ett mycket stort antal aktiva kvinnliga filmarbetare i kreativa funktioner redan finns tillgänglig på webbsidan, kan man genom sökfunktionen finna exempelvis alla nu verksamma producenter eller fotografer. Till denna funktion har adderats en möjlighet att få kontaktuppgifter, vilket underlättar de aktiva filmarbetarnas sökbarhet. Nordic Women i Film: besöks- och användningsstatistik Snitt sidor/besök 2,88 2,25 1,56 Totalt sidvisningar Snitt besök/dag Totalt besök Snitt unika besök/dag Totalt unika besök Filminstitutets arkiv Filmarkivets förvärv och innehav Antal leveranser av säkerhetsmaterial (produktionsstöd och/eller efterhandsstöd), titlar Antal leveranser av säkerhetsmaterial (distr o visningsstöd), titlar Totalt antal förvärvade titlar Antal förvärvade objekt varav analoga objekt 811 varav digitalt 850 Totalt antal titlar per 31/ Totalt antal objekt per 31/ varav analogt varav digitalt Laboratoriet i Rotebro Antal objekt framställda för arkivet varav negativ och mastrar varav visningskopior Antal objekt framställda till externa kunder varav negativ och mastrar varav visningskopior Totalt antal meter framkallad film varav svartvit 35mm varav svartvit 16mm varav färg 35mm varav färg 16mm Digitala arkivet Sedan 1980 förbinder sig producenter av svensk film som erhåller produktions- eller efterhandsstöd att enligt avtal leverera säkerhetsmaterial till arkivet som garanterar filmernas långsiktiga bevarande och tillgängliggörande. Under 2018 inkom säkerhetsmaterial till 112 filmer som erhållit produktions- och/eller efterhandsstöd, vilket är en uppgång sedan 2017 då 79 filmer levererades var ett år då ovanligt få filmer levererades och antalet levererade filmer är nu tillbaka på en historiskt genomsnittlig nivå. Sedan 2017 har Filminstitutet även krav på att filmer med någon form av distributions- eller visningsstöd från Filminstitutet ska lämna in säkerhetsmaterial. Det går nu att tydligt se effekten av detta då hela 143 filmer levererade säkerhetsmaterial under Under 2017 mottogs endast fyra filmer. Anledningen till den oerhört kraftiga uppgången är en eftersläpning i systemet på grund av att material ska lämnas in sex månader efter filmens premiär, alternativt efter utgången av det verksamhetsår som stödet avser. Förutom de kontraktsbundna leveranserna så tar Filminstitutet även emot frivilliga depositioner och donationer av digital film ämnad för biografvisning. Totalt mottogs 16 depositioner/donationer som i huvudsak bestod av digitala restaureringar utförda av rättighetsinnehavare eller andra filmarkiv som använt sig material ur Filminstitutets analoga filmarkiv. Det totala antalet digitala filmmaterial som registrerats under 2018 var 850 och det totala antalet uppgår nu till 4738 digitala filmmaterial. Eftersom det är viktigt att all data migreras med jämna mellanrum har Filminstitutet under 2018 migrerat alla digitala filmer i arkivet till nya bärare. Arbetet flöt på helt utan hinder och all data migrerades utan läs- eller skrivfel. Under hösten 2018 har Filminstitutet upphandlat och driftsatt en lösning för digital överföring av digitalt filmmaterial. Lösningen kommer märkbart underlätta leveranser av filmmaterial till och från Filminstitutet. Initialt används lösningen för leverans av säkerhetsmaterial och för överföring av visningsmaterial till filmfestivaler utomlands. Filminstitutet ingår sedan slutet av året i en europeisk standardiseringskommitté, CEN/TC 457 som i Sverige kategoriseras under SIS/TK 543, vars syfte är att arbeta fram en gemensam standard för digital arkivering av digital film vilket saknas i dag. Filminstitutet är internationellt sett långt fram i frågan och kommer sannolikt ha en stor inverkan på hur den nya standarden kommer att se ut. 42

43 Filmarkivets nyttjande Antal visningar av arkivets filmer på Cinemateket Antal visningar på utländska FIAF-arkiv, analoga kopior varav svensk film 284 Antal visningar på utländska FIAF-arkiv, DCP Antal visningar på övriga utländska biografer, analoga kopior varav svensk film 22 Antal visningar på övriga utländska biografer, DCP Antal visningar på externa biografer i Sverige, analogt varav svensk film 46 Antal visningar på externa biografer i Sverige, DCP Antal övriga visningar av filmer på biograf i Filmhuset Antal filmer som beställts av Stockholms universitet Antal filmer som beställts för bandning av Kungliga biblioteket Antal filmer som digitaliserats för Filmarkivet.se Antal objekt som beställts av rättighetsinnehavare, analogt Antal objekt som beställts av rättighetsinnehavare, digitalt Totalt nyttjande (exklusive internt nyttjande) Det analoga filmarkivet Analogt filmmaterial till äldre film i form av originalnegativ, bevarandematerial och visningskopior fortsätter att inkomma till arkivet eftersom produktions- och distributionsbolag inte längre har användning för det. Inflödet fortsätter dock att sjunka jämfört med då det var som störst (de tre första åren efter att branschen var digitaliserad i alla led). Att det totala antalet filmer och material i Filminstitutets analoga arkivsamlingar ändå är avsevärt större vid utgången av året jämfört med föregående år beror på det fortsatta arbetet med att katalogisera och registrera en äldre samling nitratfilm som förvärvades Därutöver har också arbetet med att identifiera och katalogisera oregistrerat material som funnits i samlingarna under längre tid fortsatt; ett arbete som inte minst är viktigt för att undvika att beslut om digitalisering och analog omkopiering tas på felaktiga grunder. Genomgång av material som enbart föreligger på nitratfilmsbas ( ) är ett led i verksamheten vid Filminstitutets fotokemiska laboratorium i Rotebro ett av få arkivlaboratorier i världen. Omkopiering av nitratfilm syftar till att framställa bevarandematerial på beständigare film, men även visningskopior i originalformat tas fram, vilket inte minst är värdefullt vad gäller stumfilm som ska projiceras i visningshastigheter som digitala projektorer inte tillåter. På laboratoriet framställs kopior av svensk film i originalformat också åt utländska arkiv som önskar förvärva svenska klassiker till sina samlingar, och även arbeten med att framställa nytt bevarandematerial från nitratoriginal utfördes på uppdrag av utländska arkiv under Det är glädjande att konstatera att laboratoriets arbeten fortsätter att röna stor uppskattning i omvärlden, inte minst nu när en helt ny generation av laboratorietekniker tagit vid i och med att de två sista seniora medarbetarna gick i pension under året. Sammanlagt framkallades drygt meter film vid laboratoriet, vilket är i paritet med närmast föregående år, men en kraftig ökning jämfört med åren dessförinnan, vilket delvis Filmarkivet bevarar inte enbart filmat material utan även exempelvis filmaffischer, som denna från stumfilmen Erotikon från meter film framkallades vid laboratoriet i Rotebro. 43

44 förklaras av de långfilmskopior av Bergman-filmer som tagits fram de senaste två åren med anledning av 100-årsjubileet. I oktober överlämnade Filminstitutet utredningen Svenska Filminstitutets filmarkiv som centrum för bevarande av analog film till regeringen, där det bland annat konstateras att Filminstitutet besitter en kompetens vad gäller handhavande av analog film som saknas hos andra arkiv och är den enda offentligt finansierade institution i Sverige som uppfyller internationella klimatrekommendationer för hur analog film bäst ska bevaras. Verksamheten är skalbar och kan nyttjas av flera institutioner, men en utökning förutsätter ett utökat uppdrag med matchande ökade medel. Filminstitutet avser att utreda detta i mer detalj de kommande åren. Bild- person- och bolagsarkiv 2018 års användning av bildarkivets samlingar präglades, som så mycket annat, av 100-årsjubilaren Ingmar Bergman. Mer än hälften av beställningarna hade direkt koppling till projekt kring hans verk och person, såsom marknadsföring inför det stora antalet visningar av hans filmer samt diverse utställningar. Ett stort antal bilder från de flesta av hans filmer har också använts i två mycket ambitiösa dvd-boxar en från svenska Studio S Entertainment och en från amerikanska The Criterion Collection. Undantaget dessa två boxar har utgivningen av tematiska dvd-boxar innehållande bildspel varit förhållandevis låg under året, vilket avspeglar sig i det totala antalet bildbeställningar som nu, efter två år på en ovanligt hög nivå, åter är mer normaliserat. Filminstitutets bild- och affischarkiv är ett filmhistoriskt arkiv öppet för alla. I samlingarna finns stillbilder och affischer från de flesta filmer som visats på biograf i Sverige; från tidigt 1900-tal till dagens repertoar. Under 2019 kommer SF Studios på olika sätt uppmärksamma att man fyller 100 år. Med anledning av det har ett omfattande bildmaterial, som sträcker sig från den svenska filmens barndom och in i nutiden valts ut. Arbetet planeras att organiseras på samma sätt som arbetet med Bergman-jubileet. Arbetet med att i kronologisk ordning digitalisera, arkivsäkra och tillgängliggöra bildmaterialet till 44

45 Bildarkivets nyttjande Antal bildbeställningar Kronologisk digitalisering: antal bilder Nyttjandet av museisamlingen Föremål Kostymer Totalt antal svensk film löper vidare och har under 2018 nått slutet av 1940-talet. Under året har arkiven tillförts en stor donation från Sandrews AB. Donationen som kompletterade tidigare bestånd innehöll huvudsakligen bilder och pressmaterial för lansering utanför Sverige. Under året har det bedrivits forskning med arkivsamlingarna som källor. Emil Stjernholm och Lars Diurlin, båda verksamma vid Lunds universitet, har disputerat på filmvetenskapliga avhandlingar som till stor del bygger på arkivstudier; Gösta Werner och filmen som konst och propaganda (Stjernholm) samt Filmreformens förste avantgardist: experimentfilmaren Peter Kylberg (Diurlin). Museisamlingen Filminstitutets föremålssamling har sitt ursprung dels i Filmhistoriska samlingarna, som skapades av Svenska Filmsamfundet och dels i det insamlingsarbete som bedrevs under 1990-talet med målet att skapa ett svenskt filmmuseum, då föremål samlades in framför allt från Svensk Filmindustris studio i Råsunda. Föremålen i samlingarna sträcker sig över drygt hundra år och illustrerar den rörliga bildens tekniska och estetiska utveckling här finns bland annat kameror, ljud- och ljusteknik från både filminspelningar och ateljéer, filmprojektorer, biografinredning, laboratorieutrustning, rekvisita, kostymer och scenografiutrustning. Under 2018 har ett fyrtiotal kostymer och scenografimodeller lånats ut till utställningen Bergman på modet, först visad på Hallwylska museet, sedan i en något annorlunda variant på Malmö museer. Scenkonstmuseet har lånat material till utställningen Bergman lögn och sanning. Barnfilmsbyn i Mariannelund har lånat föremål och kostymer för att bygga upp Astrid Lindgren-relaterade inspelningsmiljöer. Några mindre utlån har även gjorts, bland annat till Meter Television, Hobbyfilm, produktionsbolaget Kollision och Stiftelsen Bergmangårdarna. I egen regi har kostymer, modeller och inramade animationsskisser exponerats i Filmhuset, bland annat i samband med Barnens filmdag. Klänningar från utställningen Bergman på modet Hallwylska museet. Foto: Jens Mohr 45

46 Foto: Filminstitutet Mariannelunds biograf har visat film i över hundra år. Huset har tidigare använts både som missionshus och postkontor. Med stöd från Filminstitutet är det idag en digital biograf. Stöd till att stärka biografstrukturen i Sverige Stöd för spridning och visning bör enligt gällande filmpolitik bidra till att biografens särskilda kvaliteter utvecklas. Stöden bör även bidra till att värdefull film sprids och tillgängliggörs för alla som bor i Sverige. För att klara av uppdraget att stödja landets biografer har Filminstitutet fem biografstöd som redovisas nedan. Gemensamt syfte för dessa stöd är att stötta de biografer som har svårt att få verksamheten att gå runt med enbart försäljningsintäkter så att det finns likvärdig standard på biografer över hela landet. Den svenska biografsektorn består av ett stort antal biografer sett till Sveriges befolkningsmängd. Cirka 400 biografer finns spridda över landets 19 regioner i både små och stora orter. Många biografer drivs i föreningsform med hjälp av en större centralorganisation som ger support i form av förmedling av tjänster till sina medlemsbiografer. Biografsektorn består av många ägartyper, bland annat egenföretagare som driver en eller flera biografer på olika mindre orter runt om i landet. Den stora merparten av marknadsandelen innehas av två stora bolag, Filmstaden och Svenska Bio, som äger flertal multisalongsbiografer vardera och som sammanlagt har drygt 80 procent av marknadsandelen av de totala biljettintäkterna i Sverige. Oavsett storlek eller ägarform har biograferna en unik position för visning av film och Filminstitutet har ett ansvar för att stärka biografstrukturen där behov finns. Upprustning och publikarbete Syftet med stöd för upprustning är att stärka och utveckla en biografstruktur med hög teknisk standard och god visningsmiljö i hela landet. Stöd har i första hand fördelats till inköp/installation eller upprustning av teknik för filmvisning som projektor med kringutrustning, ljudutrustning och filmduk. Stöd har även utgått till biograffåtöljer, teknik för nytt biljettsystem, teknik för elektronisk reklam och information, ljusskylt med biografens namn och enklare renovering av foajé med mera. Beviljade stöd till upprustning av biograf Antal beviljade ansökningar Totalt beviljat belopp (kronor) Under 2018 beviljades ett färre antal ansökningar än 2017, men till en högre summa då många stöd har beviljats till kostsam utrustning som projektorer, ljudutrustning och biograffåtöljer. Det finns ett stort behov för biografer som var tidigt ute med att installera digital utrustning att nu byta ut den, eftersom det är svårt att få tag i reservdelar och service till äldre utrustning. Framöver kommer behovet att byta ut äldre projektorer och kringutrustning att öka och det är därför viktigt att budgeten för detta stöd hålls hög. Stödet till publikarbete på biograf syftar till att stärka biografers arbete med att öka publiken till sina filmvisningar. Stödet ska bidra till att biografens särskilda kvaliteter utvecklas och främja förekomsten av lokala biografer med ett brett och varierat filmutbud, så att tillgängligheten till film på biograf kan stärkas i hela landet. Beviljade stöd till publikarbete på biograf Antal beviljade ansökningar Totalt beviljat belopp (kronor) Antalet ansökningar har 2017 och 2018 varit väsentligt lägre än tidigare år. En delförklaring till det låga antalet ansökningar är att stödet fram till och med 2016 även omfattade stöd för visningar av svensk kortfilm. Stödet för utveckling av biografverksamhet är även ett attraktivt alternativ särskilt 46

47 för mindre projekt, eftersom det både är enklare att söka och redovisa. Ansvariga för biografstöd har vid informationsträffar och vid andra tillfällen uppmuntrat biografägare att söka stöd för publikarbete och då särskilt för större projekt. Stödet till nya biografer för teknik och publikarbete utformades under 2017, för att stödja nya biografer att komma igång, särskilt i orter som saknar biograf. Inga ansökningar har beviljats under 2018, då endast ansökningar från Stockholmsområdet inkom och de handlade om biografer med endast ett fåtal visningar per vecka. Givet att det redan finns många biografsalonger per capita i Stockholmsområdet har dessa inte kunnat prioriteras. Utveckling av biografverksamhet Filminstitutet instiftade 2016 stödet för utveckling av biografverksamhet i syfte att underlätta för omställningen från filmavtalet till en helstatlig politik och höjd moms. År 2016 var stödet endast möjligt att söka för momsregistrerade biografer på orter med färre än invånare och stödsumman beräknades på biljettintäkterna föregående år beslutade Filminstitutet att stödet skulle ha ett vidare syfte, att stötta generell utveckling av biografverksamhet för alla mindre biografer oavsett om de var momsregistrerade eller inte. Sedan dess är målet med stödet att stärka och utveckla biografstrukturen för att öka filmutbudets möjligheter att nå en större publik, att stärka biografens position samt att öka både intäkter och antalet besök. Det kan gälla allt från investeringar i lokalen i form av ny teknik eller komfort till investeringar i nya digitala kommunikationskanaler och en tjänst för marknadsföringsarbete. Stöd fördelas därmed utifrån ambitioner och behov hos respektive biografägare istället för utifrån tidigare års nettointäkter. På grund av ett nytt direktiv från regeringen under 2018 får även biografer som uppfyller kriterierna för komplementbiografer eller har särskilda skäl möjlighet att söka stödet (se sid 46). Biografer som är momsregistrerade har möjlighet att få högre stöd då Filminstitutet anser att de har större behov av statsstöd sedan momsen höjdes 2017, än vad momsbefriade biografverksamheter har. De mindre momsregistrerade biograferna som visade max fem filmföreställningar per vecka, betalade endast sex procent i moms och ingen biografavgift innan Differensen för dessa biografägare har alltså varit 19 procent högre moms och de har upplevt att det inte finns tillräcklig betalningsvilja hos konsumenterna så att skillnaden kan kompenseras med höjt biljettpris. Eftersom Filminstitutet i dag saknar heltäckande statistik från biograferna i Sverige och deras verksamhet behövs en grundläggande utredning för att kunna analysera konsekvenserna av momshöjningen. Under 2019 kommer Filminstitutet att beställa detta av en extern byrå. Utifrån utredningens resultat kommer Filminstitutet att se över stödsystemet för distribution och visning. Under 2018 har de ansvariga för biografstöd på Filminstitutet mycket aktivt informerat om stödet och ansökningarna ökat väsentligt. Beviljade utvecklingsstöd Antal beviljade ansökningar Totalt beviljat belopp (kronor) Svårigheterna med stödet är flera. Dels skapar det en otydlighet för sökande att riktlinjerna är skilda från de andra stöden. Biografägarna har ibland även mycket stora behov med utvecklingsplaner som inbegriper ombyggnationer med mera, samtidigt som Filminstitutet saknar möjlighet att fördela så stora belopp. Eftersom de beslutade beloppen inte korrelerar med de sökta skapar det en svårighet för de sökande att kunna ha förtroende för stödet som finansiering för de åtgärder de behöver genomföra. Stöd för öppna visningar Syftet med stödet är att stimulera biografer i hela landet att bredda filmutbudet. Stödet ges för öppna visningar av svensk och utländsk långfilm som fått lanseringsstöd från Filminstitutet. Stödet är beräknat på besök föregående år för 639 filmer/ filmpaket som fått någon form av lanseringsstöd (svensk och importerad film). Besöken på de stödberättigande filmerna under år 2017 uppgick till Stödet blev 17 kronor per besök. Totalt fick 392 salonger kronor utbetalt under 2018 (vilket belastar 2017 års budget eftersom det är ett efterhandsstöd). Under år 2019 kommer 14 miljoner kronor från 2018 års budget att betalas ut inom detta stöd. Beviljade stöd till biografägare för öppna visningar av film som fått lanseringsstöd Antal beviljade ansökningar Totalt beviljat belopp (kronor) Under 2018 upptäcktes att tre filmer saknats i beräkningarna, varför beloppet utbetalt 2017 (för visningsåret 2016) kompletterades med en extra utbetalning om kronor under 2018, med balanserade medel från år 2016 och Beloppet i tabellen har justerats uppåt med denna utbetalning. Regissör Lisa Langseth under inspelningen av Euphoria 47 Foto: Jürgen Olczyk / Airofue AB

48 Särskild satsning för att stärka visningsverksamheten i hela landet I samband med införandet av regeringens nya filmpolitik - vars mål är att allt fler ser värdefull film som sprids och visas i olika former i hela landet - föreslogs att 25 miljoner kronor årligen skulle avsättas för att stärka mindre biografer i glesbygden och på mindre orter. Dessa medel har främst fördelats inom de stöd som har redovisats ovan. I juni 2018 beslutade regeringen att anslaget till denna satsning tillfälligt skulle ökas med 15 miljoner kronor. Syftet är ytterligare att stötta en mångfald av aktörer som sprider och visar film runt om i landet. I och med detta kan medlen även inkludera stöd till biografer på större orter om särskilda skäl för stöd föreligger. Totalt har därför 40 miljoner kronor använts inom ramen för denna satsning under Filminstitutet har använt dessa medel till att främst fördela biografstöden som har redovisats här ovan men också till årliga stöd inom distribution och visning. Konferensrummet Guldbaggen i Filmhuset. Foto: Catherine Jarl Beviljade stöd till enskilda biografägare Totalt beviljat belopp/år (kronor) Drygt 40 miljoner kronor har alltså fördelats direkt till biografer i år. Av dessa medel har 30,6 miljoner kronor tilldelats biografer på orter med max invånare i tätorten och 10,4 miljoner kronor har tilldelats biografer på orter med fler än invånare. Tack vare satsningen är stödet till biografer på mindre orter betydligt högre än innan Biografägare är inte de enda som berörs av regeringens satsning. Distributörer, filmfestivaler och visningsorganisationer är också viktiga för att uppfylla satsningens mål. Därför har 13 miljoner kronor av 2018 års budget använts till att säkra och förbättra spridning och visning av film via dessa aktörer. Visningsorganisationerna har fått årligt stöd för att stärka sina ordinarie verksamheter med att upprätthålla och utveckla biografstrukturen. Distributörer och filmfestivaler har fått stärkta årliga stöd för att kunna säkra ett brett filmutbud i hela landet. 7 miljoner kronor av årets budget fördelades ut till stöd till distribution och visning årligt stöd för år 2018 och ytterligare 6 miljoner kronor adderades till det årliga stödet för 2019 som beslutades i december Mer om detta redovisas under rubriken Stöd till distribution och visning. Satsningen har alltså inneburit att Filminstitutet har kunnat ge betydligt större stöd till ett flertal aktörer i sektorn inom distribution och visning under denna period. Behovet av att kunna göra detta lär kvarstå även efter Det digitala skiftet inom filmindustrin innebär att teknisk utrustning behöver uppgraderas mer frekvent och nya och mer föränderliga beteenden hos olika publikgrupper ställer höga krav på teknikprestanda, ständig kompetensutveckling, tester och utveckling av nya metoder för marknadsföring. Stöd till distribution, visning och tillgänglighet av film Mer film till fler är titeln på regeringens proposition som styr dagens filmpolitik. Stöden till distribution, visning och tillgänglighet syftar till att säkerställa att det finns ett brett utbud av film inom olika genrer, där det talas olika språk, med skilda teman och perspektiv. Stöden har också som syfte att främja spridning och visning av film för publikgrupper som på grund av funktionsvariation behöver hjälpmedel för att kunna se film samt att stärka tillgången på film för barn och unga på de nationella minoritetsspråken. Totalt fördelas medel inom fem till sex olika stöd som redovisas i detta avsnitt. Stöd till distribution och visning Ett årligt stöd inom distribution och visning fördelas till etablerade organisationer vars verksamhet bedöms ha ett nationellt intresse. Här finns distributörer av utländsk kvalitetsfilm, större filmfestivaler och centralorganisationer för visningsverksamheter över hela landet. Sammanlagt 24 organisationer erhöll årligt stöd under Utöver det årliga stödet fördelas stöd till projekt och enskilda titlar inom distribution och visning. Här ryms lansering av enskilda utländska filmer, versionering av utländska filmer, mindre 48

49 Foto: Fuji Television Network Gaga Corporation AOI PRO. Inc. All Rights Reserved Shoplifters, i regi av Hirokazu Kore-eda. Stöd till distribution och visning Årligt stöd Stöd till enskilda projekt och titlar Totalt beslutat stöd filmfestivaler och enstaka övriga projekt som bedöms uppfylla stödets syfte. Som framgår av tabellerna ovan har stödnivån höjts successivt under de senaste åren. Höjningen har möjliggjorts av regeringens extra satsning för att stärka visningsverksamhet i hela landet. Höjningarna har i första hand gjorts inom det årliga stödet eftersom dessa organisationer sammantaget har en särskild betydelse för filmutbudet och dess möjligheter att nå en publik. De höjda stödnivåerna har inte lett till en mätbar ökning av mångfalden på den svenska filmrepertoaren, vare sig vad gäller den totala mängden filmer eller den geografiska mångfalden. Snarare har de ökade stöden möjliggjort att aktörerna haft möjlighet att bibehålla samma nivå i verksamheten, trots ökade kostnader för filmrättigheter och minskade dvd-intäkter. Ett mål med stödet är att öka mångfalden på den svenska repertoaren. Filminstitutet mäter den geografiska mångfalden (filmernas ursprungsländer) både vad gäller premiärsatta filmer och utbudet på de filmfestivaler som får stöd från Filminstitutet. Ett annat mål med stödet är att öka filmutbudets möjligheter att nå en större publik i hela landet. Den totala publiken för de premiärsatta utländska filmerna som fått stöd under 2017 är besök, ett genomsnitt på besök per film. Spridningen är dock stor mellan olika filmer. 49

50 Åtta filmer nådde en publik över besök på biograf, medan 53 filmer nådde färre än besök. Inrapportering av publik för 2018 är ännu inte komplett och därför kan inte motsvarande siffror för 2018 analyseras. Det är dock troligt att tendensen är densamma även Det finns risk för att det stora antalet filmer (74 filmer innebär en till två premiärsatta utländska kvalitetsfilmer per vecka under hela året) motverkar enskilda filmers möjlighet att nå sin publik. Med stor konkurrens riskerar filmerna att dels få sämre biografsättningar, dels få ett mer begränsat mediegenomslag. Det kan alltså finnas en inbyggd motsättning i stödets två mål, att öka mångfalden i filmutbudet (framför allt vad gäller antalet filmer) och att öka utbudets möjligheter att nå en större publik. Det finns även en liknande utvekling för filmfestivaler. Under det senaste decenniet har antalet filmfestivaler över landet ökat. I första hand gäller detta de största städerna där grupperingar av filmintresserade eller föreningar med särskilda intresseområden arrangerar festivaler med ett nischat innehåll för nischade målgrupper. Även i mellanstora städer har nya regionala filmfestivaler uppstått som breddar utbudet med både internationella och regionala filmer. Publiken är den största utmaningen för de flesta av dessa aktörer då resurser för marknadsföring generellt sett är väldigt små och efterfrågan inte alltid är lika stor som utbudet. Såväl filmfestivaler som distributörer konkurrerar om samma målgrupp, det vill säga den kultur- och filmintresserade publiken. Stöd till spridning av långfilm i hela landet Syftet med detta stöd är att bidra till ökad spridning av aktuell film i hela landet, främst till orter med få invånare. Stödet implementerades 2015 och ersatte då stödet till parallellkopiedistribution samt utökades till att inkludera alla titlar med svensk biografpremiär. Men utvecklingen av digital distribution har lett till att biografer på mindre orter inte alls har samma problem med att få tillgång till aktuell film i samma utsträckning som tidigare. Därför beslutade Filminstitutet 2017 att stödet endast skulle fokusera på värdefull film och begränsade därmed stödet till att endast gälla film som fått lanseringsstöd, svensk och importerad. Ett tydligt barnfokus gjordes med tillägg att även knatte-, barn- och ungdomsfilmer skulle få ta del av stödet. År 2017 tillföll stödet 24 filmer för barn och unga respektive 15 filmer under Filmer som visats på filmfestival (1 750 filmer) 6% Sydamerika 14% Nordamerika 14% Nordamerika 1% Oceanien 11% Asien 4% Sydamerika 8% Asien 4% Afrika 0% Oceanien Afrika 64% Europa Filmer som beviljats stöd till distribution och visning (74 filmer) 74% Europa Filminstitutet arbetar aktivt med att stötta filmer med en mångfald av ursprungsländer. Beviljade stöd inom spridningsstödet Antal titlar Antal stödmottagare Beviljat stöd kronor

51 Foto: Jenny Baumgartner Stöd för ökad tillgänglighet av film Stödet för ökad tillgänglighet syftar till att fler grupper och individer ska kunna ta del av film i olika visningsformer. Stödet används framför allt till syntolkning för personer med synnedsättning samt upplästa undertexter för personer med lässvårigheter. Sammanlagt 33 filmer med biografpremiär 2018 gjordes tillgängliga med ljudspår för syntolkning, och för utländska filmer även med ljudspår för upplästa undertexter. 17 av dessa var svenska filmer och 16 var utländska. Detta innebär ett ökat antal tillgängliggjorda filmer jämfört med föregående år (motsvarande siffra för 2017 var 24 filmer). Fortfarande är dock antalet tillgängliggjorda filmer lågt i förhållande till det totala antalet premiärsatta filmer på repertoaren. Det som saknas är framför allt utländska filmer med stor publikpotential. Filmerna blir tillgängliga genom att ljudspår laddas ned och avlyssnas via appar i smartphones. Under 2018 genomfördes nedladdningar av ljudspår, en högre siffra än Detta kan förklaras både med ett apparna nu finns tillgängliga för olika typer av smartphones och att det totala antalet tillgängliggjorda titlar har ökat. Dock bromsas utvecklingen av att Filminstitutet internt saknar en expertkompetens vad gäller utveckling av applikationer. För att säkerställa att tekniken utvecklas och håller en acceptabel användarvänlig standard vore det önskvärt om ett tydligt uppdrag kring detta formulerades av regeringen. Filminstitutet ger i vissa fall fortfarande stöd till särskilda arrangemang av syntolkade filmvisningar på biograf. Sammanlagt redovisades 27 syntolkade filmvisningar på biograf under 2018 med totalt 162 besökare. Sedan fyra år är en majoritet av visningarna av svensk film på biograf textade och därmed tillgängliga för en publik med hörselnedsättningar. Textning av svensk film regleras i villkoren för produktionsstöd och berör därför sällan stödet till ökad tillgänglighet. Film på de nationella minoritetsspråken 2018 fick Filminstitutet i uppdrag av Kulturdepartementet som en särskild satsning att främja film för barn och unga på de nationella minoritetsspråken. Tidigare år har Filminstitutet fördelat stöd till dubbning av barnfilm på några av dessa språk. I dagsläget får Filminstitutet in få ansökningar som berör film på dessa språk i samtliga stödformer, oavsett det gäller produktion, spridning, visning eller pedagogiska projekt. Sju projekt som berör dessa språk har totalt beviljats stöd under året. Tre av dessa är projekt som beviljats distributions- och visningsstöd för totalt kronor för att arrangera festivaler med visningar av film på finska, jiddisch respektive romani shib. Tre filmprojekt har fått totalt kronor i produktionsstöd för film på meänkieli (Turpa Kiini Minun Haters av Jon Blåhed), romani shib (Till drömmarnas land av Victor Lindgren), respektive finska (Den längsta dagen av Jonas Selberg Augustsén). Ett filmprojekt på samiska har fått utvecklingsstöd för kronor. Under 2018 har en projektledare anställts på halvtid, för att se hur Filminstitutet långsiktigt och strategiskt kan arbeta med uppdraget. Under året som gått har projektledaren påbörjat samtal, samverkan samt kunskapsinhämtning och kunskapsspridning. Behovet är stort, många av språken är på väg att dö ut. Där kan filmen ha en betydande En film som gjorts tillgänglig med ljudspår för syntolkning under 2018 är Gudrun konsten att vara människa. INDIKATOR nedladdningar Antalet nedladdningar av ljudspår för syntolkning är en indikator på tillgängliggörandet av film för människor med synnedsättningar eller läs- och skrivsvårigheter nedladdningar genomfördes under 2018 vilket är en ökning från föregående år. 51

52 Foto: Josef Persson Ljudbang Ur Jon Blåheds kortfilm Turpa kiinni minun haters där minoritetsspråket meänkieli talas. 52 roll för språkens överlevnad. I början av 2019 kommer Filminstitutets organisationsövergripande strategi att presenteras som lyfter fram filmens unika möjligheter att stärka språk, kultur, identitet och även kunskapen om minoritetsspråken och grupperna. Strategin innefattar bland annat möjlighet att tillgängliggöra befintlig film, öka filmpedagogiska projekt på minoritetsspråken och arbeta för mentorsprogram och växthusprojekt. Långsiktigt kan detta leda till ungas möjlighet att få göra sina röster hörda och stärka människors identitet genom att få se sina historier berättas. Målsättningen för kommande år när strategin har implementerats är att kunna fördela fler stöd för att fler ska kunna ta del av film på nationella minoritetsspråk. Filmkunnighet en demokratisk rättighet Demokrati förutsätter att alla i samhället kan förhålla sig till olika former av budskap och att medborgarna själva kan ge uttryck för sina åsikter. I dagens digitaliserade värld innebär det att också behärska den rörliga bildens språk, estetik och historia. Med målet att alla lärarstudenter ska få fördjupad undervisning i filmkunnighet vill Filminstitutet att alla elever under sin skoltid inte bara blir läs- och skrivkunniga utan även filmkunniga. Begreppet är en del av Medie- och informationskunnighet (MIK), ett ramverk skapat av Unesco. FN-organet menar att MIK är en förutsättning för att kunna leva upp till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och skrivningarna om åsikts- och yttrandefrihet. För att MIK och filmkunnighet ska integreras i utbildningsväsendet behöver såväl begrepp som innebörd kopplas ihop med skolans styrdokument, och forskning på området bedrivas. I en debattartikel i Dagens Samhälle i juni 2018 diskuterade Filminstituets vd Anna Serner kunskap om den rörliga bilden som en demokratisk förutsättning och belyste på de ojämlika förutsättningar som råder i dag. Artikeln avslutas med en uppmaning till samarbete mellan utbildningsinstitutioner och Filminstitutet för att alla lärare ska få kunskap och redskap att utveckla sina elevers filmkunnighet. Ett livslångt lärande I slutet av augusti genomförde Filminstitutet en konferens, Filmkunnighet en demokratisk rättighet med syfte att belysa vikten av filmkunnighet som en integrerad del av varje barns och ungdoms skolgång. Konferensen samlade viktiga aktörer inom utbildning och kultur, så som Skolverket, Statens medieråd och Statens kulturråd. Konferensen har redan resulterat i att filmkunnighet lyfts in i Skolverkets satsning Läslyftet via forskningsbaserade artiklar inom modulerna Digitalt textarbete och Lässtrategier för skönlitteratur. Kontakten med Statens medieråd, som under året fått ett nytt samordnande uppdrag kring MIK fortsätter, liksom med Skolverket och olika lärarutbildningar. Ett resultat är också att Västra Götalandsregionen följer upp med en filmkunnighetsdag som arrangeras i samverkan med Filminstitutet Det andra målet inom filmkunnighet är yrkesutbildning för filmpedagoger. En sådan saknas och de verksamma filmpedagogerna har varierande bakgrund. Hösten 2017 bjöd

53 Utbildningsdepartementet in alla lärosäten i Sverige att komma med förslag på kurser inom regeringens satsning Kulturskoleklivet. Sex lärosäten beviljades medel och av dem avser två att erbjuda pedagogisk utbildning inom film och medier, omfattande 90 högskolepoäng. Denna utveckling samspelade väl med målet, men utbildningarna kommer inte att helt svara mot behovet och de verksamma filmpedagogernas förutsättningar. Därför har de regionala filmverksamheterna i samarbete med Filminstitutet ett filmpedagogiskt ramverk, som utgångspunkt för regionalt anordnade kortare fortbildningskurser i hela landet, som ett komplement och språngbräda till högre utbildningar. Förhoppningsvis kan sådana komma igång under 2019, arrangerade i samarbete med regionala filmverksamheter, folkhögskolor, kulturskolor och högskolor. Den filmpedagogiska verksamheten i landet bedrivs i stor utsträckning i projektform, medan några kommuner utvecklat väl fungerande verksamheter som ger barn och unga möjlighet att både se, analysera och göra film. Eftersom initiativen växer underifrån uppfinner var och en hjulet och vunnen erfarenhet kommer inte andra till del. Därför ser Filminstitutet det som en viktig uppgift att som nationell aktör lyfta fram och sprida goda exempel, särskilt då många av dem tagit del av stödet till filmkulturell verksamhet för barn och ungdom. Filmriket är ett sådant exempel. Den digitala plattformen har utvecklats av tre regionala filmverksamheter med stöd av Postkodlotteriets kulturstiftelse och Filminstitutet. Plattformen ska fungera som ett stöd för lärare att använda film och rörlig bild integrerat i skolans verksamhet och innehåller både texter och rörligt bildmaterial. Ett annat exempel på ett projekt som Filminstitutet under året valt att lyfta är Sotenäs kommuns handlingsplan för filmpedagogisk verksamhet. Den innefattar både en plan i syfte att legitimera ett långsiktigt och målinriktat filmpedagogiskt arbete och handledning kring hur lärarna kan arbeta praktiskt i olika årskurser. Filmpedagogisk verksamhet Tillsammans med regionerna anordnar Filminstitutet Film i skolan-dagar, en mötesplats för pedagoger inom skol- och fritidsverksamheter. Genom ett samarbete med Svensk biblioteksförening når Filminstitutet också bibliotekarier. Under året ägde dessa rum under Barn- och ungdomsfilmfestivalen Buff i Malmö, Östersund, Karlshamn samt i Tällberg. Temat detta år var Demokrati, delaktighet och representation, med anledning av valåret I Karlshamn medverkade exempelvis ungdomar från Teater 16 som berättade om sitt filmprojekt för att få förstagångsväljare att rösta. Tanken med urvalet av föreläsare är att de ska utgöra en bred representation både vad gäller perspektiv, där både det konstnärliga, instrumentella och det akademiska finns med, och vad gäller kön och etnicitet. Bland de utvärderingar som gjordes fick filmdagarnas innehåll goda omdömen. Över 75 procent av deltagarna i Tällberg fann innehållet mycket bra. Under året har Filminstitutet tagit fram 20 filmhandledningar. Majoriteten skrevs till svenska filmer då många starka filmer för barn och unga hade premiär under året, däribland Fanni Metelius Hjärtat, Gabriela Pichlers Amatörer och Linda Hambäcks Gordon och Paddy. Ett vanligt problem är att det råder brist på filmer för barn i Gabriela Pichlers film Amatörer visades under första Film i skolan-dagen i Malmö. Foto: Tobias Henriksson 53

54 Foto: Triart mellanstadieåldern. Ett annat problem är att det generellt är få filmer från Afrika som finns tillgängliga var dock två av filmerna med den målgruppen från just Afrika, etiopiska Lammet i regi av Yared Zeleke och kenyanska Supa Modo i regi av Likarion Wainaina. Under året har Filminstitutet, i syfte att öka och bredda användandet av filmhandledningar, vidgat nätverken och träffat representanter från mediecentraler runt om i landet och knutit närmare kontakter på UR. Samarbete har initierats med RFSU och organisationen MÄN i syfte att fördjupa innehållet kring sexualitet och manlighetsnormer. Skolbio är en viktig byggsten för barns filmkunnighet men förekomsten av skolbio varierar stort mellan landets kommuner. Under 2019 kommer Filminstitutet att skicka ut en nationell skolbioenkät för att kartlägga hur många kommuner som erbjuder skolbio med ambitionen att detta ska kunna bli en indikator för filmkunnighet. Filminstitutet har också initierat en diskussionsgrupp på Facebook för skolbioarrangörer där de bland annat har möjlighet att diskutera filmval och filmhandledningar. Initiativet har visat sig lyckat då medlemmarna är aktiva och ökar i antal. Vad gäller användande är filmhandledningssidan en av de mest besökta bland Filminstitutets webbplatser, inte minst filmhandledning till Amanda Kernells Sameblod. Under året har Filminstitutet medverkat på mötesplatser för lärare och pedagoger som Bokoch biblioteksmässan, politikerveckan på Järvafältet samt hållit filmpedagogiska föreläsningar på skolbiodagen i Varberg och vid det svensk-finska kulturcentret Hanaholmen i Helsingfors. 54 Att tillgängliggöra filmhistorien för barn och unga är en viktig del av Filminstitutets arbete. Cinemateket har sedan 2010 arrangerat visningar i Filmhuset under rubriken Unga Cinemateket. Visningarna som syftar till att väcka ungas nyfikenhet för den äldre filmen och biografen är uppskattade och välbesökta, men innehåller inget filmpedagogiskt innehåll. För att komplettera dessa visningar och redan existerande filmpedagogiskt utbud startades under våren 2018 projektet Cinemateket: skola. Skolklasser har bjudits in för att se kortfilmer, lyssna på föreläsningar och delta i samtal om filmens historia och dess utveckling på ämnen som den tidiga filmen och musiken, ljudet och färgens utveckling i film och filmens beståndsdelar ur ett historiskt perspektiv. Filmarvet som deltar med utbud har också gjort gästspel med workshops på Bergmanveckan på Fårö och Umeå Europeiska Filmfestival. Verksamheten är tänkt att bli en experimentverkstad för filmpedagogiska metoder som kan användas av andra aktörer. Arbetet med Cinemateket: skola, är i sin linda. Under hösten har fyra visningar och samtal arrangerats. Det är för tidigt att utvärdera Cinemateket: skola, men från och med januari 2019 kommer projektet dock att utökas och finnas med i Medioteket, Stockholm stads skolbioverksamhet, vilket möjliggör att nå ut till fler skolor. I oktober arrangerade Filminstitutet också för första gången Barnens filmdag i Filmhuset, med målet att barn skulle få upptäcka, uppleva och själva skapa filmhistoria. Ett brett program erbjöds med filmvisningar, utställningar, filmverkstäder och guidade turer till arkiv som annars inte är öppna för allmänheten. Barnen fick bland annat göra ani- Hjärtat i regi av Fanni Metelius. På bilden Fanni Metelius som även spelar huvudrollen samt Ahmed Berhan.

55 Foto: Karin Johansson Foto: Karin Johansson merade filmer, skapa en kollektiv konstfilm genom att rita direkt på filmremsor, se Resan till Melonia av Per Åhlin med en tillhörande utställning, besöka maskinrummet, arkivet i minusgrader och den digitala restaureringen, se stumfilm och prova på filmhistoriska uppfinningar. Dagen, som blev mycket välbesökt, avslutades med att barnens filmer premiärvisades i biograf till pianoackompanjemang. Stöd till filmkulturell verksamhet Våren 2018 tillsattes en ny handläggartjänst för stödet till filmkulturell verksamhet för barn och ungdom, med uppdrag att arbeta uppsökande för att nå ut till nya potentiella sökande. Arbetet har resulterat i att fler kommuner fått vetskap om stödet. Nya arbetsformer har också skapats för att ta tillvara lärdomar från projekt som beviljats stöd, då många kommuner efterfrågat exempelprojekt, när de ska komma igång. Filminstitutet har under året besökt Mora, Orsa, Älvdalen, Västerås, Sala, Hallstahammar, Linköping, Östersund, Göteborg, Mölndal, Kungälv, Karlskrona, Karlshamn, Burlöv, Eslöv, Malmö, Stockholm, Luleå, Pajala och Korpilombolo för att träffa regionala företrädare och enskilda kommuners filmverksamheter eller kulturansvariga. Det har gett en inblick i vilka behov som finns för att stärka regionernas arbete gentemot kommunerna och sökande har kunnat få direkt hjälp med ansökningsförfarandet. Stödsumman utökades till 3,3 miljoner kronor Av totalt 60 inkomna ansökningar har 46 lokala projekt beviljats stöd. Av dessa är merparten skolbiosatsningar och uppstarter av filmkurser inom Kulturskolan. Övriga stöd har getts till satsningar på utveckling av lokala filmverksamheter och några forskningsprojekt med metodutvecklande syfte. Stöd har också getts till projekt med syfte att använda filmskapande som verktyg kring vitt skilda ämnen, allt från mobbing och psykisk ohälsa till stadsplanering. Kommuner som beviljats stöd vittnar om att stödet varit avgörande för att komma igång med filmkulturell verksamhet. Filmverksamhet på Kulturhuset Miranda i Mora. Filminstitutet arbetar för alla barns rätt till filmkunnighet, i hela landet. Stöd till filmkulturell verksamhet Antal beviljade ansökningar Summa per år Foto: Lotta Spade 55

56 3. Ett drivande och effektivt filminstitut Visionen för det här fokusområdet är att filmen ska ha en central roll i samhället med hjälp av ett drivande och effektivt filminstitut. Filminstitutet ska vara en organisation med stor kunskap, beredskap och en effektiv infrastruktur. Fokusområdet samlar verksamhet som stödjer organisationen som helhet och som indirekt bidrar till uppfyllandet av alla de sju filmpolitiska målen. Men fokusområdet innefattar också utåtriktat arbete som direkt svarar mot vissa av målen. Det gäller framför allt målen att jämställdhet och mångfald präglar filmområdet och att filmen bidrar till att stärka yttrandefriheten och det offentliga samtalet. Både filmbranschen, allmänheten, medier och olika organisationer förväntar sig att Filminstitutet kan svara på frågor, delta i debatter, lämna underlag och bidra till forskning. Olika grupper efterfrågar kunskap om allt från filmhistorien, repertoaren och utvecklingen av svensk film till hur filmen påverkar sin omvärld och hur omvärlden påverkar filmen. Behovet av kunskap är brett och spretigt. För att kunna svara mot det måste Filminstitutet vara en expertorganisation och ett kunskapscentrum. Samtidigt är det en utmaning att kvalitetssäkra dataförsörjning och statistik, liksom att paketera och kontextualisera insikter om film på ett kommunikativt sätt. Det är också en utmaning att tillgängliggöra kunskap och utrustning inom analog film för externa intressenter. Men det finns också en rad utmaningar för det interna arbetet. Ett exempel är rekrytering av medarbetare med olika spetskompetenser. Under de senaste åren har även den interna arbetsbelastningen och arbetsmiljön blivit lidande. En konsekvens av att verksamheten och omvärlden blir allt mer digitaliserade är också att behovet av interna it-resurser ökar. Detsamma gäller behovet av beställarkompetens om it. Arbetet med digitaliseringen av filmarvet ställer till exempel höga krav på säkerhet och infrastruktur. En nyckelaktivitet inom fokusområdet är därför att utveckla Filminstitutet till ett kunskapscentrum. Det sker till exempel genom kommunikationsinsatser på webbplatser och i sociala medier. I samband med nylanseringen av Svensk Filmdatabas satsade organisationen på redaktionella artiklar, till stor del skrivna av experter internt. Filminstitutet har satsat allt mer på rörlig bild och infographics i kommunikationen. Svenska medier fick för första gången tillgång till ett presskit med statistik om svensk film För andra året i rad väckte Filminstitutets årliga jämställdhetsrapport ett stort medieintresse. Under de senaste åren har Filminstitutet också investerat i flera it-system och webbplatser. Filmhuset är Filminstitutets egen byggnad vilket skapar både möjligheter och utmaningar. Huset är byggt på 1970-talet och har under perioder varit eftersatt i underhåll. Huset är kulturminnesklassat vilket betyder att handlingsutrymmet rent fysiskt är begränsat, men det ger samtidigt en stor kultstatus och attraktionskraft. Huset är ett viktigt verktyg för alla verksamheter på Filminstitutet. Men huset har också en unik potential att bidra till att filmen får en mer central roll i samhället. Att utveckla Filmhuset till ett levande hus för filmen är därför en nyckelaktivitet inom fokusområdet. Detta sker bland annat genom att exponera våra samlingar och kompetens i huset, genom exempelvis Filmrummet, Cinemateksvisningar och miniutställningar. Under 2018 genomförde Filminstitutet en förstudie som undersökte möjligheterna till att göra Filmhuset än mer levande. 56

57 Foto: Filminstitutet Anna Odell, regissör för X & Y, intervjuvas av TT:s Miranda Sigander under årets höstpresentation. 57

58 Foto: Erik Dalström Jämställdhet Året har präglats av #metoo-rörelsen, som satt ljuset på sexuella trakasserier inom bland annat filmbranschen som här kallats #tystnadtagning. Det jämställdhetsarbete som har bedrivits av Filminstitutet fick både en skjuts och ett ökat motstånd. Inom stödgivningen implementerades ett krav på dokumenterad ny kunskap om orsakerna till trakasserierna, en del i ett så kallat Green Card. En gratis utbildningsdag skapades i samarbete med teaterförbundet och Oberoende Filmares Förbund (OFF). I dialog med Filminstitutet tog även Film&TV-Producenterna fram en utbildningsdag, som fick ekonomiskt stöd från Filminstitutet för att kunna genomföras. Innehållet under dessa dagar är snarlikt genom att det beskriver det rättsliga läget, samt ger stort utrymme för erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Under året har cirka 120 producenter och vd:ar för produktionsbolagen gått någon av de sammanlagt sex utbildningsdagar som erbjudits. Dagarna har varit uppskattade och uppfattats som givande, framför allt delarna om erfarenhetsutbyte och de ledarskapsmodeller som har presenterats. Samtliga av branschens aktörer har individuellt vidtagit åtgärder för att förändra arbetsmiljöerna och motverka trakasserier. Tv-bolagen har skapat nya rutiner och avtal, produktionsbolagen har infört nya rutiner med tydlig nolltolerans och större närvaro av ansvariga producenter på inspelningsplatserna. Filminstitutet har fört en konstruktiv dialog med alla organisationer för att bidra till det förändringsarbete som måste ske inom branschen. Ett stort antal offentliga seminarier har arrangerats. Det kanske viktigaste skedde den nionde november, på årsdagen av uppropet #tystnadtagning i samarbete med SF Studio, Film&TV-Producenterna, #tystnadtagning, Teaterförbundet för scen och film och Filminstitutet. 58 Seminariet Take Two: Next moves for #metoo under Cannes filmfestival i maj På bilden från vänster: Anna Serner, Bahar Pars, Alice Bah Kuhnke, Aida Begić, Eva Röse, Melissa Silverstein, Stacy L. Smith och Cameron Bailey. Denna nya samtalston mellan aktörerna om jämställdhet har gett frågan en helt ny tyngd och genomslagskraft vilket varit en skjuts för jämställdhetsarbetet. På samma sätt kan det internationella arbetet beskrivas. Ett seminarium genomfördes på uppdrag av kulturdepartementet: Take Two: Next moves for #metoo. Tillsammans med Sveriges kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke och Frankrikes kulturminister Françoise Nyssen, bjöd Filminstitutets vd Anna Serner in till ett evenemang under Cannes filmfestival om arbetet mot sexuella trakasserier, övergrepp och maktmissbruk mot kvinnor med fokus på filmbranschen. Eventet genomfördes med stöd av Cannes filmfestival. Stödet från både den svenska och den internationella filmbranschen på plats i Cannes var stort och eventet fick ett enormt mediegenomslag, i svensk såväl som internationell press. Bland annat kan nämnas att ytterligare tre kulturministrar deltog i publiken (Finlands, Lettlands och Rumäniens) samt europaparlamentariker. Från Frankrike deltog även den franska jämställdhetsministern. Filminstitutets jämställdhetsrapport 2018.

59 Foto: Filminstitutet Filminstitutets vd Anna Serner blev inbjuden att prata om den svenska jämställdheten vid ett stort antal filmfestivaler och symposier världen över. Bland dem kan särskilt nämnas besök i Panama och i Nya Zeeland. Panama är i centrum för hela den centralamerikanska filmindustrin och har stor medietäckning. I Nya Zeeland höll Anna Serner en heldagsworkshop för Nya Zeeländska filminstitutet samt nyckelaktörer i deras filmbransch för att skapa en strategi för att nå det svenska jämställdhetsmålet 50/50 by 2020, som syftar till en jämn fördelning mellan kvinnor och män på positionerna regi, manus och producent. Samtliga stora filmfestivaler har nu ställt sig bakom målet, som har blivit ett internationellt mål med delvis olika innehåll. Detta är en stor framgång för det svenska initiativet. I Sverige har jämställdhetsarbetet mött motstånd, främst i den offentliga debatten. Argument om att jämställdhetsmålet styr innehållet i filmkonsten har drivits hårt av vissa och debatten har blivit polariserad. Filminstituet ser inte någon förändring vad gäller hur arbetet har bedrivits internt, och har inte heller noterat någon ökad styrning från politiken. Innehållet i de färdiga filmerna visar heller inga tecken på politisk styrning. Det finns en stor bredd av ämnen, berättelser och perspektiv, men den långa spelfilmen är fortsatt starkt präglad av män både bakom och framför kameran. Tydligt är också att siffrorna på antalet kvinnliga regissörer på spelfilmssidan sjunker, samt att siffrorna för filmer med stora produktioner är fortsatt låga. I enlighet med Filminstitutets handlingsplan har jämställdhetsrapporten Han, hon och pengarna tagits fram som tydligt visar snedfördelningen av pengar till förmån för männen. Glädjande går dock dokumentärfilm i en motsatt riktning. Slutsatsen är att det är viktigt att fortsätta det arbete som bedrivits sedan 2001 för att uppnå det filmpolitiska målet om jämställdhet och mångfald. Film&TV-Producenterna, SF Studios, Teaterförbundet för scen och film och Filminsmtitutet arrangerade ett branschseminarium på årsdagen av uppropet #tystnadtagning. På scenen från vänster till höger: Sofia Ledarp, Eva Röse och Moa Gammel. 59

60 Breddad representation och tillgänglighet Filminstitutet gör kontinuerliga uppdateringar av handlingsplanen för breddad representation och håller regelbundna interna utbildningar om mångfald och inkludering. Den övergripande handlingsplanen kommer att uppdateras under Filminstitutet eftersträvar att genom riktlinjer och prioriteringar främja mångfald både vad gäller innehåll i det filmutbud som sprids i Sverige och de målgrupper som nås av filmutbudet. Fördelning av stöd sker till en mångfald av berättelser och perspektiv. Utöver detta arbetar Filminstitutet med uppdraget att öka tillgången till film för barn och unga på de nationella minoritetsspråken. På sikt kan detta uppdrag bidra till både mångfald inom den svenska filmproduktionen samt till att nå en mångfald av målgrupper. Ett pågående arbete är framtagandet av en metod för att mäta mångfald bakom kameran. Mätmetoden kommer att utgå ifrån självskattning. Den första självskattningen kommer att implementeras under våren 2019 i och med att Filminstitutets digitala ansökningstjänst lanseras. Filminstitutet genomför årliga publikundersökningar med bakgrundsfrågor för fokus på breddad representation. Under hösten 2018 omfattade resultatet i publikundersökningen även en uppdelning utifrån utländsk bakgrund, respektive icke utländsk bakgrund, vilket det inte gjort i tidigare undersökningar. Filminstitutet arbetar kontinuerligt med språk och formuleringar. Ordval kring kön, mångfald och representation är viktiga, såväl som att språket blir kommunikativt och effektivt. Filminstitutet arbetar för att definitionen av mångfald ska vara gemensam internt. Genom att definiera begreppet och hur mångfald kan mätas, genereras aktiviteter och statistik som kan bidra till utvecklingen framåt. Under 2018 har konsultbyrån Genusredaktörerna genomfört en workshop för medarbetare och chefer inom delar av verksamheten. Workshopen handlade om normer, normkritik och normkritiskt språkbruk i stort, med input kring vilka fallgropar som organisationer kan hamna i, men också kring specifika ord samt utmaningar som Filminstitutet står inför. Målet med övningarna var att de ska leda till vidare diskussioner kring språkbruk och att Filminstitutet kontinuerligt ska föra en diskussion kring olika vägval i kommunikationen. Cinemateket arbetar aktivt med ett diversifierat program från hela filmhistorien, men också från hela världen. Under 2018 visades filmer från 35 olika länder. Cinemateket samarbetar med en rad organisationer för att nå ut till en ny publik och förbättra programinnehålle, till exempel CinemaAfrica, CinemaQueer, Afrikultur och Stockholms latinamerikanska filmfestival Panoramica. Vid festivalbesök prioriteras filmer från Mellanöstern, Afrika och Latinamerika och filmer med HBTQ-tema då dessa filmer är underrepresenterade i den västerländska kanon. Syftet är att försöka inkludera dem i varje program. Filmrummet arrangerade i samarbete med CinemAfrica ett samtal om kuratering och programsättning av afrikansk diasporafilm med medverkande från bland annat Smithsonian National Museum of African American History and Culture i USA och Etnografiska museet i Stockholm. Filminstitutet deltog i workshopen Taxation Without Representation, om lösningar kring underrepresentation i arbetslivet och i filmbranschen. Under årets Järvavecka fanns Filminstitutet, Filmbasen och Fanzingo på plats med bland annat animationsworkshops och teknikdemos. Tillsammans arrangerades även ett Filmrum om hur Sverige skildras på film och hur filmen formar bilden av Sverige. Filminstitutet har under året deltagit i Pridetåget under Pridefestivalen i Stockholm. Under Prideveckan anordnades även ett Filmrum om hur queera Ingmar Bergmans filmer var och hur nutida filmskapare ser på Bergman i relation till dagens HBTQ-gestaltningar. Detta Filmrum repriserades även under hösten i Filmhuset. Samarbete har även genomförts med Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadssatsningar och lett till en projektanställning och entillsvidareanställning. Under 2018 har Filminstitutet fortsatt arbeta med att göra Filmhuset mer tillgänglighetsanpassat. Nya tillgänglighetsanpassade toaletter är färdigställda och taktil skyltning har installerats. Under 2019 kommer ledstråk att installeras samt tillgängliga rullstolsplatser i Bio Victor. 60

61 Foto: Filminstitutet Filmrummet En masterclass med producenten till den hyllade filmen Moonlight, Adele Romanski och fotografen James Laxton inledde filmrumsåret. Det var ett av många samarbeten med branschen. Totalt 19 Filmrum med totalt 1294 besökare har arrangerats på flera platser runt om i landet, varav åtta filmades och finns tillgängliga på Filminstitutets webbplats. Ett exempel på filmrum var det under Göteborgs filmfestival där film- och kulturbranschen diskuterade kvalitetsbegreppet historiskt och i framtiden. I samarbete med Film Fest Sundsvall anordnades ett filmrum med rubriken Fucking Sverige om hur skildringarna av vårt 157 mil avlånga land ser ut på film, och hur svenskarna vill att de ska se ut. Under Almedalen bjöds fyra ledarskribenter från Aftonbladet, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet och Gotlands Allehanda in till ett samtal för att utifrån kortfilmerna i Röst-projektet diskutera valets viktigaste frågor. Ett liknande tema arrangerades i samarbete med Carl International Film Festival i Karlskrona där filmare diskuterade och visade hur film och rörlig bild kan synliggöra sådant som behöver synas bättre, ställa frågor och väcka tankar och idéer som främjar demokratin. Filmrumsåret har fokuserat på både talangutveckling och storytelling. Under Nordisk panorama i Malmö genomfördes ett samtal kring animerat dokumentärt berättande om minne och erfarenheter. Ett inspirationsseminarium kring lågbudgetlångfilm diskuterade utmaningar, fallgropar och smarta lösningar när budgeten är begränsad utifrån två filmer. Mer storytelling blev det när den bästsäljande författaren, journalisten och storytellingexperten Alison Norrington utgick från publikens nya tittarvanor och berättade om nya modeller och format. Året avslutades med filmkonventet i Luleå där filmkonsulenterna presenterade hur Filminstitutet arbetar med talangutveckling och hur detta ska se ut i framtiden. Filmhuset Filmhuset innehåller biografer, studior, kontor, restaurang och kafé. Under 2018 sattes en ny vision för Filmhuset: Ett hus för rörlig bild som inspirerar och genererar kunskap, utveckling och samarbeten. Efter att visionen tagits fram genomförde Filminstitutet en förstudie som undersökte möjligheterna till att göra Filmhuset mer levande. Förstudien fokuserade på aspekter som geografiskt läge, möjligheterna i husets lokaler, möjlighet till nya affärsmodeller, möjliga hyresgäster, samarbeten med andra aktörer, möjlig utveckling av innehåll och kurering. Studien omfattade workshops med alla medarbetare och intervjuer med hyresgäster och externa intressenter. Filmhusets två publika biografer Bio Victor och Bio Mauritz erbjuder analoga och digitala visningsmöjligheter. Biograferna används löpande för filmvisningar, av såväl Cinemateket som filmbranschen, filmfestivaler, filmorganisationer från hela världen, digitalisering och kontrollkörning av filmarvet. Bristen på analoga projektorer och reservdelar har under året fått konsekvenser för verksamheten. De nuvarande 35/70mm-projektorerna i Bio Victor gick under 2018 sönder. Samtliga vitala reservdelar är förbrukade och inga ytterligare finns tillgängliga. Filmrummet: Fucking Sverige under Sundsvall Film Fest. Helena Ingelsten i samtal med Clara Bodén, Simon Österhof och Victor Lindgren. 19 filmrum arrangerades runtom i landet 61

62 Foto: Ingalill Snitt Ett hus för rörlig bild som inspirerar och genererar kunskap, utveckling och samarbeten De projektorerna är nu ersatta med 35mm reservprojektorer, av samma märke som de som gått sönder. Detta är en tillfällig lösning under året som ger manöverutrymme att återställa den fulla funktionen för alla format i Bio Victor. I förebyggande syfte har begagnade mekaniska 35/70mm-projektorer införskaffats. Dessa projektorer är dock i behov av renovering som kommer att genomföras av en expert i Holland. Biograferna används även för undervisning, öppna och slutna visningar, Filmrum och andra filmrelaterade samtal samt större och mindre konferenser. Projektering för rullstolsplatser i bio Victor har färdigställts, och genomförandet planeras till sommaren Under 2018 har nya offentliga toaletter på plan fyra färdigställts, genom en ny planlösning har även en öppnare entré till konferensavdelningen skapats. Filmhuset Bar och Bistro har under 2018 ökat antalet lunchgäster med ytterligare 26 procent 62 sedan 2017, de har även åter öppnat upp kaféet i foajén vilket blivit en populär mötesplats. Publikentréer för studioproduktionerna har flyttats till foajén vilket gör att dessa besökare har möjlighet att upptäcka mer av Filmhusets verksamhet. Filmhusets studior som hyrs och drivs av HD Resources har även i år ökat sin beläggning med 30 procent sedan förra året. Då det till större delen rör sig om publika inspelningar har studioverksamheten rimligtvis påverkat antalet besökare i Filmhuset i positiv riktning. Huset är idag fullbelagt med hyresgäster. Regional samverkan Den regionala kulturverksamhetens politiker och tjänstemän är centrala samarbetspartners för Filminstitutet. Genom att identifiera gemensamma mål och kompletterande möjligheter kan de olika politiska nivåerna hjälpas åt att förverkliga de nationella filmpolitiska målen. Det statliga stödet Bilder från Filmhuset, ur en konceptbok som Tiger of Sweden tog fram i samband med en lansering av en ny kollektion av creative director Christoffer Lundman.

63 Foto: Filminstitutet Från seminariet Filminstitutet anordnade under Folk och kultur i Eskilstuna; Film, makt, demokrati. Anna Serner modererade samtalet med Lena Ag, generaldirektör Jämställdhetsmyndigheten, Oskar Njajta Östergren, filmare och producent och Calle Nathanson, vd Folkets Hus och Parker. till regional kulturverksamhet förmedlas genom kultursamverkansmodellen och Kulturrådet. I dessa är det få regioner som lyfter fram filmen som ett prioriterat utvecklingsområde. Detta trots att film har starka kopplingar till ambitioner inom digitalisering och konstartsöverskridande kultur, samt har barn och unga som prioriterad målgrupp har åtta regioner skickat nya regionala kulturplaner till Kulturrådet som underlag för statligt stöd. Kulturrådet har bjudit in tjänstemän från regionerna för att presentera planerna för berörda tjänstemän inom kultursamverkansrådets verksamhet där Filminstitutet ingår. Det är värdefulla tillfällen att föra strategiska samtal om den regionala kulturpolitiken som ram för filmområdet. Varje år arrangerar Kulturrådet också en kultursamverkanskonferens där myndigheterna som ingår i samverkansmodellen får träffa alla de regionala kulturcheferna. Filminstitutet samlar regelbundet de regionala filmverksamheterna för ömsesidigt utbyte och fortbildning. Under 2018 har tre sådana träffar anordnats. En var integrerad med visnings-, produktions- och barn- och ungdomsfrågor. En annan kretsade kring talangutveckling och produktion med fokus på dokumentärfilm. Den sista var en nätverksträff om film med, av och för barn och unga. Deltagandet vid dessa träffar är högt och mötesplatsen är uppskattad, vilket också framgår av Kulturanalys utredning Kulturarbetare eller byråkrat regionala kulturkonsulenters roller och förutsättningar (Rapport 2018:3). I början av året arrangerade Filminstitutet tillsammans med Film i Sörmland och Filmregionerna ett samtal kring kulturpolitiska frågor i Eskilstuna under mötet Folk och kultur. Rubriken var Film, makt, demokrati, där Filminstitutets vd Anna Serner samtalade med Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten, Oskar Njajta Östergren, filmare och producent och Calle Nathanson, vd på Folkets Hus och Parker. De regionala filmverksamheterna arbetar alla i olika utsträckning med växthusverksamhet och talangsatsningar. Deras upptagningsområden och resurser ser däremot mycket olika ut. Det gör att unga filmskapare från början har olika förutsättningar att utvecklas, vilket motverkar Filminstitutets mål att film ska göras i och spegla hela landet. Av den anledningen arrangerade Filminstitutet för andra året talangsatsningen Reflektor, för att ge deltagare från alla regioner inblick i såväl filmbranschen som offentliga aktörers filmpolitiska arbete. Första träffen ägde rum under Novemberfestivalen i Trollhättan. Festivalen är nationell och består av filmer som kvalificerat sig i regionala festivaler för filmskapare mellan 16 och 26 år. En deltagare från varje region bjöds in till festivalen, där Reflektor bedöms få stor betydelse för personens framtida filmskapande. Deltagarna i Reflektor har olika mycket erfarenhet av filmskapande, men alla kan tillgodogöra sig föreläsningarna och samtalen under de tre dagarna. Variationen bidrar till ett öppet och tillåtande klimat utan konkurrens. Dagarna i Trollhättan följdes upp av en återträff under en dag i Filmhuset. Erfarenheterna från första året är att deltagarna fått och använt sig av de tips och kontakter de fått för att fortsätta utvecklas som filmskapare. De fyra branschråden De råd som på uppmaning av regeringen inrättades i samband med övergången till den nya helstatligt finansierade filmpolitiken har fortsatt träffats två gånger under året, ett möte på våren och ett på hösten. De fyra råden är Rådet för filmpedagogiska frågor, Rådet för filmarvsfrågor, Rådet för utveckling och produktion samt Rådet för spridning och visning. Liksom från föregående år kan arbetet sammanfattas med att det i filmarvsrådet fungerat väl och även så i det filmpedagogiska rådet. Däremot är arbetet i de båda stödråden mer varierande. Arbetet är fortfarande under utveckling, men 63

64 Foto: Julia Mård för de båda stödråden kan konstateras att det varken fungerar som branschen eller Filminstitutet önskar sig. Arbetet är administrativt omfattande och vissa av rådsledamöterna har i brev till kulturministern i juli 2018 tydliggjort att de på ett antal punkter inte anser att råden fungerar som de önskar. En fråga som aktualiserats är syftet med råden. Vid samtal med de olika råden har det framstått som att alla dock kan enas om att syftet är att Filminstitutets styrelse ska ha så bra beslutsunderlag som möjligt att ta ställning till vid beslut om frågor som förändrar filmlandskapet för verksamma filmaktörer. Under året har en mindre utvärdering av rådsarbetet inletts. Samtal har skett med råden och delar av styrelsen har träffat de fyra rådsordförandena. Därefter har förslag till mindre justeringar i arbetsordningen skickats ut på remiss. Två nya utredningar om bevarande och digitalisering Under 2018 har Filminstitutet genomfört två utredningar på uppdrag av Kulturdepartementet. Den första utredningen, Svenska Filminstitutets filmarkiv som centrum för bevarande av analog film, föreslår hur ett samlat ansvar för bevarande av analog film kan utformas. Den andra Digitalisering av audiovisuella samlingar, gjord tillsammans med Kungliga biblioteket, lämnar förslag på hur ökad samverkan kan effektivisera digitalisering av audiovisuellt material. I propositionen Kulturarv från 2016 framhöll regeringen behovet av en samordnad infrastruktur för bevarande och digitalisering av analog film. Filminstitutet bedömdes ha goda förutsättningar att utgöra ett centrum för bevarande, och gavs 64 i uppdrag att undersöka hur ett samlat ansvar skulle kunna utformas. Utredningen har gått igenom behov och önskemål hos de stora audiovisuella arkiven. Inför en framtid där utrustning och kompetens kopplade till hantering av analog film kommer att bli alltmer sällsynt konstateras att störst behov finns inom kunskapsstöd. Enligt utredningens förslag skulle Filminstitutet med ett utökat uppdrag som nationellt center för bevarande av analog film göra följande: Garantera arkivutrymmen med korrekta klimatförhållanden för alla typer av analog film. Garantera fungerande teknisk utrustning som hör till handhavandet av analog film. Garantera att yrkeskunskapen inom analogt filmbevarande upprätthålls och förs vidare i Sverige. Bistå Riksarkivet och andra myndigheter inom områden där analog film figurerar. Direkt kopplad till frågan om bevarande är frågan om digitalisering. I den utredning som genomförts tillsammans med Kungliga biblioteket föreslås hur digitalisering av audiovisuellt material kan effektiviseras med hjälp av ökad samverkan. Även denna utredning har sitt ursprung i kulturarvspropositionen. Utredningen konstaterar att det behövs nationella resurser för digitalisering av audiovisuellt material eftersom digitalisering är det enda kända sättet att bevara informationen i äldre inspelningar. Redan i dag utför Kungliga biblioteket en storskalig digitalisering av ljud, video och film, medan Från kortfilmen Brottas, i regi av Julia Thelin.

65 Foto: Per Larsson Filminstitutet bedriver en högkvalitativ digitalisering av film. Kungliga biblioteket och Filminstitutet föreslås därför att utvecklas till nationella resurser för digitalisering. Utredningen konstaterar även att en nationell inventering av audiovisuella material skulle ge en kartläggning av de äldre inspelningar som finns utanför de stora audiovisuella arkiven och utgöra grund för en nationell digitaliseringsplan. En sådan inventering bör därmed utföras och i en sådan bör Filminstitutet bistå Kungliga biblioteket, som föreslås få huvudansvaret för dess genomförande. Inom såväl bevarande som digitalisering har Filminstitutet i dagsläget de resurser som krävs för att tillgodose sina egna behov. Att bistå andra institutioner förutsätter utökat uppdrag och nya medel. Då detta är en ödesfråga för kulturarvssfären i Sverige avser Filminstitutet att utreda den i mer detalj de kommande åren. Från inspleningen av Kärlek & vilja, i regi av Marcus Carlsson. 65

66 Evenemang och kommunikation Filminstitutet genomför varje år en lång rad evenemang runt om i hela landet för både filmbranschen och allmänheten. Här är ett urval av de evenemang som genomförts under året: Större kommunikationsinsatser Nomineringspresskonferens för Guldbaggen, januari Vårfilmspresentation, januari Pressträff i Berlin, februari Specialvisning och samtal: Katinka Faragó-68 år i svensk films tjänst, april Pressträff för Gräns utvald till Cannes, april Samtal med Harriet Andersson i Bio Victor, april Pressträff med Jane Magnusson och hennes film Bergman ett år, ett liv, april Pressvisning av Det sjunde inseglet i 4K, maj Cocktail för filmen Gräns i Cannes, maj Pressträff i Cannes, maj Take two: Next moves for #metoo, jämställdhetsseminarium i Cannes,maj Pressvisning för Moving Sweden, juni Pressvisning för RÖST, juni Gräns-mottagning i Filmhuset, juni Visning av RÖST i Almedalen, juli Specialvisning och samtal: Marianne Ahrne-Från Falköping till Cannes, augusti Höstfilmspresentation, augusti Specialvisning och samtal: två nya Bergmandokumentärer, augusti Pressträff för Gräns Sveriges Oscarsbidrag, augusti Specialvisning och samtal: Den obesegrade kvinnligheten av Marie Nyreröd, oktober Filminstitutets publika verksamheter Guldbaggegalan, januari Guldbaggefestivalen, mars Filmrummet: Yaba Holst, om två år som konsulent, januari Masterclass Storytelling and Moonlight, januari Kvalitet, Bergman och speeddejting, januari Nya röster, perspektiv och komedipris, januari Det kvinnliga geniet finns det plats för en kvinnlig Bergman?, februari Curating Africa, mars Framtidens svenska film för barn och unga, mars Fucking Sverige, april Den unga publikens film i tre länder, april Film för barn och unga nya plattformar, nya möjligheter, april Järvaveckan Filmens kraft i Sverige, juni Almedalen 2018, juli Hur queer var Ingmar Bergman, augusti RÖST film som demokratiskt verktyg, augusti Möt Madeleine Ekman, ny långfilmskonsulent, augusti Panorama i Malmö, september Hur queer var Ingmar Bergman, oktober Barnens Filmdag, oktober Reflektor, seminarium om talangutveckling för unga filmare, april Demokrati, delaktighet och representation - inspirationsdag för lärare och andra som jobbar med barn och unga: Malmö, mars, Östersund, april, Karlshamn, september, Tällberg, oktober Filmkunnighet en demokratifråga, augusti Visning av Kris (1946) med Jannike Åhlund, januari Visning av Det regnar på vår kärlek (1946) med Leif Zern, januari Visning av Gösta Berlings Saga med orkesterackompanjering, februari Visning av Törst (1949) med Ulf Berggren, februari Visning av Sånt händer inte här (1950) med Jan Holmberg, mars Visning av En lektion i kärlek (1954) med Jan Holmberg, april Visning av Kvinnodröm (1955) med Harriet Andersson, april Visning av Det sjunde inseglet (1957) med Katinka Faragó, maj Visning av Smultronstället (1957) med Sanjin Pejkovic, maj Visning av Ansiktet (1958) med Peter Birro, augusti Visning av Jungfrukällan (1960) med Gunnel Lindblom, augusti Visning av Såsom i en spegel (1961) med Jason Meredith, september Visning av Nattvardsgästerna (1963) med Jonas Mosskin, september Master class med Leon Vitali november Svensk filmmusikexposé, Kungliga musikaliska akademin, november Evenemang på internationella festivaler Giff -Nordic Film Market, gemensam Scandinavian Filmsmottagning, februari Clermont-Ferrand, gemensam Scandinavian Filmsmottagning, maj Berlins filmfestival, svensk mottagning, februari Cannes filmfestival, svensk mottagning, maj Torontos filmfestival, gemensam Scandinavian Filmsmottagning, september Idfa, gemensam Scandinavian Film-mottagning, november Nordelijk (Northern Lights) Film Festival i Leeuwarden, filmvisning och föreläsning om Bergman, november Nordiska Filmdagarna i Lübeck, Bergman-retrospektiv, november Evenemang i biblioteket i Filmhuset Författarsamtal/Samtal: Se Bergman samtal med Leif Zern, januari Harry bit för bit fyra författare om Schein, februari Samtal om författaren Ingmar Bergman, april Svensk 20-talsfilm, september Bergman och den lekfulla skriften, oktober Evenemang kring produktionsstödsverksamheten Moving Sweden: Innehållsseminarium på Giff, Reflections From the Experts tillsammans med manus, regi & producenterna till aktuella filmerna, februari Talangdagarna på Fårö, juni Work In Progress på Stockholms filmfestival, november Inspirationsseminarium om lågbudgetfilm på Stockholms filmfestival, november Prisutdelning Wild Card, november 66

67 67 Foto: Ingalill Snitt

68 Foto: Nordisk Film Analyser och statistik Statistik utgör ett stöd för alla Filminstitutets verksamheter, inte minst stödgivningen. Statistikinsamling, omvärldsanalys och uppföljning av svensk filmproduktion och filmpolitiska insatser är dessutom utpekade uppdrag i riktlinjerna från regeringen. Statistiken, som till stor del är samlad i denna resultatredovisning, kommer bland annat från stödmottagare och olika interna databaser. Organisationen har under året arbetat med att strukturera datainsamlingen och säkra datakvaliteten. Detta arbete kommer att fortsätta under Flera av stöden är direkt baserade på biografstatistik. En utmaning är att biografstatistiken i sin helhet inte är tillgänglig för Filminstitutet. Det skapar mycket arbete för Filminstitutets personal och för stödmottagare. Bristen på biografstatistik skapar därtill kunskapsluckor kring hur publik ser film på olika orter. I förlängningen kan den uteblivna statistiken skapa en rättsosäker stödgivning då den data som kommer in till organisationen från stödmottagarna enbart täcker cirka 20 procent av alla biobesök i Sverige. På uppdrag av Kulturdepartementet utredde Filminstitutet under våren 2018 möjligheten att genom lagstöd inhämta statistik. Underlaget med förslag till lösning togs fram i samråd med Myndigheten för kulturanalys och lämnades in till regeringen i april Olika experter inom organisationen bedriver omvärldsanalys relativt självständigt. Respektive verksamhet kommunicerar resultatet av omvärldsanalyser bland annat i denna rapport och i organisationens årliga verksamhetsplaner. Filminstitutet har identifierat ett behov av att i högre grad samordna omvärldsanalysen och öka spridningen av resultaten. Mot bakgrund av detta tog organisationen under året fram en plan för det fortsatta arbetet med omvärldsanalys. 68 Utöver att vara ett allmänt stöd för verksamheten bidrar analyser och statistik även direkt till vissa av de filmpolitiska målen. Rapporter och nyheter på Filminstitutet.se är till exempel möjliga resurser för utveckling och produktion av svensk film. Här finns också publikprofiler där producenter, finansiärer, manusförfattare och andra kan följa hur den svenska filmen når ut i olika befolkningsgrupper. En större rapport som Filminstitutet publicerade under året var Early adopters. Den visar hur publiken uppfattar tio svenska filmer från som fått höga betyg från svenska kritiker och samtidigt mindre än biobesök. Kortare nyheter förmedlade insikter från analyser om Oscarsnominerade filmer, film i ledartexter, sambandet mellan betyg och besök, anledningar till att publiken väljer bio, ansökningar till produktionsstöd, vod-tjänster med populär och kritikerhyllad svensk film, befolkningsgrupperna som ser mest (och minst) svensk film och hur publiken väljer en film. Filminstitutet använder också analyser och statistik för att stärka det offentliga samtalet. Ett exempel på det är årets jämställdhetsrapport, vilken avsnittet om jämställdhet beskriver mer utförligt. Ett annat exempel från året är ett presskit om svensk film, som bland annat innehöll statistik om de vanligaste skådespelarna i svensk film, svenska filmrecensenters betyg och musiken i svenska biosuccéer. Organisationen Under 2018 har de interna effekterna av den helstatligt finansierade tillvaron blivit tydliga. Filminstitutet har numera bara en uppdragsgivare och färre detaljerade mål. Det leder till ett mer effektivt arbete med helheten av alla stödmedel och organisationen kan säkerställa att stöden går till de områden som filmpropositionen pekar ut. Ingen uppdelning av administrationskostnader behövs längre, vilket förenklar ekonomisk rapportering och uppföljning. Filminstitutets publikprofiler visar hur svenska filmer når ut i olika befolkningsgrupper. Under året publicerades nya publikprofiler för bland annat Sameblod, i regi av Amanda Kernell.

69 Förändringar har gjorts i rutiner och inom it-system för att säkerställa att Filminstituet uppfyller krav på bland annat offentlighet, rutiner för sekretess och arkivlagstiftning. Kraven på kompetens inom framför allt kommunikation hos varje enskild individ har ökat. Arbetsmiljön för de medarbetare som arbetar inom berörda delar av verksamheten har påverkats i hög grad. Delvis på grund av ökad arbetsbelastning men framför allt för att kommunikationen med och det redan tidigare höga trycket från branschen har ökat betydligt. Även arbetet med branschråden och den otydlighet som rått kring rådens syfte har inneburit en hög press. Parallellt med implementeringen av de nya förutsättningarna har under de senaste två åren en genomgång, omläggning och implementering gjorts av stöden till utveckling och produktion, något som ytterligare belastat den del av organisationen som arbetar med stödgivning. Även inom distribution och visning gjordes en förändring 2015 vars effekter nu blir synliga. Nya arbetssätt har behövt implementeras. Den nya filmpolitiken omfattade nya medel till nya områden vilket krävde nya stödformer. Som en effekt av detta har det inkommit fler ansökningar än tidigare. För att minska den ökade arbetsbelastningen och de negativa arbetsmiljöeffekterna av ökad press i stödgivningen har bemanningen inom stödgivningen utökats, främst inom administrationen. Det har även krävts utökade resurser i form av företagshälsovård, utbildning, coaching, samtalsstöd och hälso- och friskvårdsinsatser. Filminstitutet har under de senaste åren fått utökade uppdrag och därmed har antalet medarbetare ökat. Med anledning av detta, tillsammans med konsekvenserna av den nya filmpolitiken har Organisationsschema för Filminstitutet Distribution och visning organisationen fått förstärkt bemanning inom hr och juridik. Detta för att säkerställa arbetsmiljöaspekter, efterleva hr-processer och andra lagstadgade processer internt. Som ett led i att effektivisera administrationen och för att stegvis förbereda inför implementering av kommande digitala system för stödansökningar har Filminstitutet under året genomfört ett genomlysningsarbete av våra administrativa processer inom framför allt stödgivningen. Målet är att all dokumentation och administration på Filminstitutet, som inte av laglig nödvändighet behöver finnas på papper, ska hanteras digitalt. Det har även inneburit att de administriva rutinerna vid stödgivningar har renodlats och likriktats. Utvecklingen i omvärlden ställer högre krav på tillgänglighet samt teknikbaserade lösningar och support. Nya sätt att kommunicera via sociala medier och webbplatser ställer krav på nya och anpassade rutiner och it-system. Filminstitutet har nu även en permanent digitaliseringsverksamhet med behov av it-support och kontinuerligt uppdaterad infrastruktur. Därför har en utredning av interna it-behov tillsammans med en kompetenskartläggning inom it gjorts under våren. Den visar att det finns behov av ökad bemanning inom it och även att en kompetensförskjutning har skett mot utökad beställarkompetens inom it i kärnverksamheten. Detta är något som chefer och hr arbetat med i kompetensplaner och rekryteringar under året. Utöver detta har det under året genomförts ett stort arbete för att förbereda inför den nya dataskyddslagstiftningen (GDPR). * I avdelningen Kommunikation ingår funktionen Analys och statistik. ** I avdelningen Film och samhälle ingår funktionerna Region, Barn och unga och Filminstitutets biografer. *** I avdelningen Staben ingår funktionerna HR och Informationsförvaltning/juridik. **** I enheten Produktionsstöd ingår även Kreativa Europa Media. Utland KOMMUN- IKATION* 11 Produktionsstöd**** FILMSTÖD 29 Cinemateket VD FILM- OCH SAMHÄLLE** 16 Fastighet STABEN*** 22 FILMARVET 48 Tillgängligt filmarv Ekonomi IT Digitalisering Filmarkivet Biblioteket 69

70 Ardalan Esmaili i Charmören, i regi av Milad Alami. Filminstitutets medverkan i internationella organisationer Organisation Vem Funktion Eurimages Vd Anna Serner Expert i Eurimages Ad Hoc workning group on gender equality in the audiovisual sector (CPP-ESA) European Digital Cinema Forum 70 Filmstödschef Kristina Börjeson Filmkonsulent Calle Marthin Filmkonsulent Madeleine Ekman Arbetsledande visningstekniker Jerry Axelsson Sveriges representant, Board of management Suppleant Suppelant Styrelseledamot Ansvarig biografstöd Ulrika Sundbäck Styrelseledamot European Film Awards Vd Anna Serner Juryledamot European Film Promotion, EFP Presschef Jan Göransson International department Theo Tsappos Juryledamot Juryledamot Utlandschef Steffen Andersen-Møller Sveriges representant European Film Agency Directors, EFADs Vd Anna Serner Sveriges representant European Film Agencies Research Network, EFARN International Federation of Film Archives, FIAF Strategisk omvärldsanalytiker Viktor Jedeskog Sveriges representant Enhetschef Biblioteket Mats Skärstrand Ledamot Cataloguing and Documentation Commission (CDC) Enhetschef filmarkivet Jon Wengström Styrelseledamot och kassör Digitaliseringschef Lars Karlsson Nordisk Film og TV fond Filmstödschef Kristina Börjeson Styrelseledamot Scandinavian Films Vd Anna Serner Styrelseledamot Corresponding member Technical Commission Utlandschef Steffen Andersen-Møller Representant strategigruppen Festivalansvarig Petter Mattsson CEN TC 457 (kommitté för standardisering av arkivering av digital film) Digitaliseringschef Lars Karlsson Ledamot Systemförvaltare digitaliseringen Per Legelius Representant festivalgruppen Ledamot

71 Ekonomisk Foto: Folkets Bio översikt

72 Ekonomisk översikt Filminstitutet (kronor i tusental) Intäkter Statsbidrag och andra offentliga bidrag Övriga intäkter från filmavtalet Summa intäkter Produktionsstöd Internationella samproduktioner Dramaseriestöd Långfilm vuxna Långfilm barn och unga Marknadsstöd Dokumentärfilm Kortfilm Nysatsning Utvecklingsstöd PRS Producentstöd Övriga stöd* Summa produktionsstöd Distribution, visning och lanseringsstöd Internationell lanserings- / distributionsstöd Lansering av svensk långfilm Spridning av film i hela landet Biografstöd Utveckling av biograf på mindre ort Distribution och visning ** Syntolkning och textning Lansering och spridning av svensk kortfilm Digital utrustning-de minimis Innovation Utbildning Summa distribution, visning och lansering Reserv stöd Regioner, barn och unga Lokalt stöd till filmkulturellt arbete Stöd till regionala resurscentrum*** Summa regioner, barn och unga Administration stöd Produktionsstöd Distribution och visning Utland Summa administration stöd

73 (kronor i tusental) Avgifter internationellt Kreativa Europa Media Internationella avgifter Film och samhälle Omvärld Biograferna Evenemang Guldbaggen Regioner, barn och unga Cinemateket Summa Film och samhälle Filmarvet Filmarvet Filmarkivet.se Filmarkivet Digitalt filmarv Digitalt arkiv Digitalisering Bibliotek Summa Filmarvet Kommunikation Kommunikation Analys och statistik Summa Kommunikation Stab och övrigt Fastigheter och internservice Administration Summa Stab och övrigt UTFALL I beloppen avseende filmstöd ligger det medel som tidigare redovisats som skuld men från 2017 redovisas som ändamålsbestämda medel i eget kapital. Se not 1 i årsredovisningen. * I detta belopp ligger stöd till olovlig hantering, regionala produktionscentrum. ** I detta belopp ligger för 2016 även tidigare stöd till filmfestivaler, visningsorganisationer, lansering importerad kvalitetsfilm. *** Under året får vi pengar från Statens Kulturråd, som bokas här för att täcka dessa kostnader. Övriga bidrag från staten Intäkter utöver det ordinarie statliga bidraget 2018 Källa Belopp kronor Extra stödmedel* Regeringen Stöd regionala resurscentrum Statens Kulturråd Jämställdhetsseminarium Cannes Kammarkollegiet Stöd till Biblioteket & Nordic Women in Film Stockholms universitet Kreativa Europa Media EU Intäkter från sponsring Filminstitutet har mycket begränsade intäkter från sponsring och de avser främst arrangerandet av Guldbaggegalan. Intäkterna för år 2018 uppgår till kronor. * varav sex miljoner kronor är periodiserade till

74 Eva Röse i Innan vintern kommer, i regi av Stefan Jarl. Från Operation Ragnarök, i regi av Fredrik Hiller. Goliat, i regi av Peter Grönlund. Från vänster skådespelare Sebastian Ljungblad, producent Frida Bargo och skådespelare Joakim Sällquist. Foto: Triart Foto: Folkets Bio Foto: Njutafilms 74