Ärende 20. Kommunövergripande internkontroll år 2018 Finskt förvaltningsområde

Transkript

1 Ärende 20 Kommunövergripande internkontroll år 2018 Finskt förvaltningsområde

2 1(12) KS Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Maria Leu, Ekonomienheten Kommunstyrelsen Rapport Internkontroll Finskt förvaltningsområde Bakgrund och uppdrag Karlskoga kommun ingår sedan 2012 i finskt förvaltningsområde. Förvaltningsområdena finns för att stärka de nationella minoriteternas rättigheter. Regeringen godkänner ansökan från kommuner som vill ingå i finskt förvaltningsområde. Det är sedan Länsstyrelsen i Stockholms län som samordnar förvaltningskommunerna och följer upp att kommunerna använder de statsbidrag som delas ut varje år till förvaltningsområdena för att driva en verksamhet i enlighet med Sveriges minoritetspolitik 1. Bevarandet av Sveriges minoritetsspråk är en viktig fråga som ger förutsättningar för den sociala hållbarheten. Det krävs dock insatser för att skapa mötesplatser och förutsättningar för kommunerna att uppfylla lagstadgade åtaganden. Mål, inriktningar, politiskt stöd och ekonomiska resurser behövs för att nå framgång. Uppfyller Karlskoga kommun sina åtaganden. Om vi inte uppfyller åtaganden måste vi ställa oss frågan om kommunen överhuvudtaget skall ingå i finskt förvaltningsområde. Metod Internkontrollen har bestått av en kartläggningsfas, en analysfas och en förslagsfas. Ansvarig för internkontrollen har varit kommunens ekonomicontroller. Arbetet har genomförts genom intervjuer av Anne Ågren, verksamhetsutvecklare, Helena Cronsell utvecklingsledare nationella minoritetsfrågor vid länsstyrelsen i Stockholm samt chefer och tjänstemän i Karlskoga som arbetar med omsorg, skola, kultur och övrigt som berörs av finskt förvaltningsområde. Nuläge Idag år 2018 ingår 64 kommuner i Sverige i det finska förvaltningsområdet. 2 Antalet sverigefinnar i Sverige uppskattas vanligen till ca personer. Arbetet med finskt förvaltningsområde finansieras genom statsbidrag. En kommun som ingår i 1 Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 2 Minoritet.se (Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk)

3 2(12) förvaltningsområdet får ett statsbidrag baserat på antalet invånare. Grundbeloppet är tkr per år och kommuner med mindre än invånare får 1 grundbelopp. Karlskoga kommun beviljas såldes årligen kr. Ansvarig nämnd är kommunstyrelsen. I Karlskoga 3 är 3,1 % av befolkningen födda i Finland det motsvarar 958 invånare. Dessutom fanns invånare som har minst en förälder som är född i Finland och invånare som har minst en far/mor-förälder som är födda i Finland. Drygt var tionde invånare har således finsk anknytning (11,5 %) av den totala befolkningen på invånare (år 2016). Enligt riktlinjerna får inte statsbidraget användas för ordinarie verksamhet utan ska användas till merkostnader som uppkommer med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt minoritetslagen. Det är dock upp till varje kommun att besluta om en kostnad utgör en merkostnad. Förutom samordning kan det till exempel användas för anordnande av aktiviteter vid ett äldreboende på finska eller bekosta rekrytering av finsktalande personal. Det är av vikt att de insatser som finansieras av statsbidraget ingår i en långsiktig plan för minoritetsarbetet. I Karlskoga läggs den enskilt största delen av statsbidraget till att finansiera samordning i form av en centralt placerad verksamhetsutvecklare, informationsinsatser och kultursatsningar. Mindre delar läggs ute i förvaltningarna. Fördelning av statsbidraget år 2017 enligt redovisning 10% 8% 1% Äldreomsorg 15% Inflytande, delaktighet och samråd Språk och kultur Samordning 66% Övergripande information 3 Enligt statistik från 2016, SCB

4 3(12) Kommunens verksamhetsutvecklare arbetar i samråd med de finska organisationerna och förvaltningarna för att den finsktalande befolkningen ska få den stöttning de behöver. Till exempel möjligheter att tala finska, att behålla och utveckla sin kultur och att ha inflytande i frågor som berör dem. Verksamhetsutvecklaren ser också till att information finns om kommunens verksamhet på finska. Ordnar broschyrer, informationstillfällen och kulturella evenemang. Länsstyrelsen i Stockholms län följer upp hur förvaltningsmyndigheter tillämpar minoritetslagen i sina verksamheter. Länsstyrelsen redovisar detta årligen till regeringen. En kommun som anslutits till ett förvaltningsområde kan ansöka om utträde från år Regeringen får endast besluta om utträde om det finns synnerliga skäl. Till exempel att det trots rimliga ansträngningar från kommunens sida saknas intresse att utnyttja rättigheterna från den aktuella minoreteten. 4 Ny lagstiftning 1 januari 2019 En ny, reviderad lagstiftning börjar gälla den 1 januari 2019 där regeringen beslutar om åtgärder för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Lagen har hittills varit en rättighetslag för individen, men förändringen innebär att den blir en skyldighetslag år Då skall kommunen erbjuda tjänster till dem som lagen omfattar. Lagen förpliktar också kommunen att ha samråd med representanter för minoriteten. Enligt SKL cirkulär från den 16 november ska kommunsektorn kompenseras för de ökade kostnader som lagändringen innebär i syfte att utarbeta styrdokument. Anslaget för kommunsektorn ökas från och med år 2019 men detta gäller enbart nya kommuner som inte ingår i förvaltningsområdena idag. Några av de förändringar som finns är bland annat: 5 Alla kommuner och landsting är skyldiga att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Regleringen om rätt till förskola på minoritetsspråken förs över till skollagen. En kommun ska erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i förskola eller annan pedagogisk verksamhet där hela eller en väsentlig del bedrivs på språken. 4 Minoritet.se 5 Minoritet.se

5 4(12) För att synliggöra efterfrågan ska kommunerna tillfråga alla vårdnadshavare som ansöker om förskola eller annan pedagogisk verksamhet om de önskar sådan plats på minoritetsspråken. Rätten till äldreomsorg på finska, samiska respektive meänkieli ska gälla hela eller en väsentlig del av verksamheten, istället för hela eller delar av verksamheten på språket som gäller idag. Kommunerna ska inom ramen för äldreomsorgen på minoritetsspråket beakta de äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet, något som många gånger kan ha minst lika stor betydelse som språket. Kommuner ska informera den som ansöker om bistånd om möjligheten till äldreomsorg på minoritetsspråk. Det senaste styrdokumentet som finns i Karlskoga kommun är en handlingsplan från år 2015 implementering av finskt förvaltningsområde som godkänts av socialnämnden och kommunstyrelsen. (KS 2015,0175). I handlingsplanen står att den skall följas upp och revideras årligen, något som inte fullt ut hanteras. Den reviderades och godkändes år 2017 av kommunstyrelsen. Nästa revidering planeras till år 2019 utifrån ny lagstiftning. Att Karlskoga kommun utgör ett finskt förvaltningsområde bör tydligt framgå i kärnverksamheter som skola och äldreomsorg men även synas i övriga verksamheter. Framåt följer en beskrivning över vad som görs i verksamheterna följt av en sammanfattande matris över hur kommunen hanterar de uppdrag som är ålagda i och med finskt förvaltningsområde. Socialförvaltningen Minoritetslagen klargör att äldre har rätt till service och omvårdnad på sitt minoritetsspråk. Kommunen ska informera den som ansöker om bistånd om möjligheterna till detta. Att erbjuda äldreomsorg till väsentlig del på finska kan bedömas på olika sätt. Antalet timmar som det finns personal som behärskar språket är betydande. Personalens språkkunskaper bör vara sådana att de möjliggör ett meningsfullt samtal med den äldre. För att upprätthålla äldres kulturella identitet behöver verksamheten till exempel inom vårdboende tillhandahålla traditionell musik, mat, inredningsdetaljer och andra inslag från det finska samhället. I den kommunövergripande handlingsplan som gjordes 2015 finns ett antal mål uppställda för socialförvaltningen. Framförallt handlar det om att klara att möta behovet av finsk äldreomsorg. Förvaltningens kartläggning nedan påvisar ett tydligt behov av äldreomsorg på finska i Karlskoga inom särskilt boende och hemvård.

6 5(12) Särskilt boende Kartläggning finsktalande brukare och personal inom vårdboende April 2018 Antal brukare Personal Björkliden 3 1 Saxlyckan 4 2 Lötängen Lötängen Torpdalen 1 3 Skrantahöjden Skrantahöjden Totalt En avdelning med finsk inriktning finns vid Lötängens vårdboende sen år Under hösten 2018 beslutades att göra verksamheten permanent och ändra namn till finsk avdelning. Avdelningen har tio platser och i dagsläget är sex av åtta personal finsktalande. Ett krav vid rekrytering är språkkunskaper i finska. Inriktningen innebär finska inslag i maten och i de aktiviteter som görs. Kostnader tillkommer för att hålla en finsktalande avdelning enligt verksamheten, ibland krävs övertid för att ständigt tillgodose finsktalande bemanning. Riktade aktiviteter innebär språkproblematik, introduktion och schemaläggning ger merarbete. Avdelningen är dock mycket uppskattad av pensionärerna. På den finskspråkiga websidan finns information om att kommunen har finsktalande vårdboendeplatser att söka. Information ges även av biståndshandläggare vid vårdplanering. Statistiken påvisar att kommunen inte klarar kraven i förslag till ny lagstiftning med start 1 januari Nuvarande dimensionering med tio platser vid en finsk avdelning motsvarar ca en tredjedel av behovet enligt statistiken ovan. (10 av 27 brukare). Att hålla flera finsktalande avdelningar är också problematiskt utifrån kösituationen. Beslut ska vara verkställda inom tre månader som måste hanteras inom befintliga vårdboendeplatser.

7 6(12) Hemvård Kartläggning finsktalande brukare och personal inom hemvård Maj 2018 Antal brukare Personal Öst 7 8 Norr 12 7 Väst 6 4 Totalt Hemvården arbetar för att tillgodose pensionärernas behov av finskspråkig personal men det är ibland svårt att hantera då behoven varierar mycket i verksamheten och över tid. Diskussioner har förts om att organisera ett mer rörligt finsktalande team men ännu har ingen uttalad organisation genomförts utan uppstådda behov löses efter hand. När bistånd söks lämnas en broschyr om hemvård och en om trygghetslarm på finska. Verksamheten har en finskspråkig biståndshandläggare och information finns på ansökningsblanketter där individen kan kryssa i om denne önskar finskspråkig äldreomsorg. Det enskilt största problemet som både boenden och hemvården lyfter är bristen på personal med språkkompetens. Rekrytering av finskspråkig personal kommer sannolikt bli ännu svårare i framtiden men brukarnas behov är också sakta nedåtgående. Det är få nya finsktalande pensionärer som flyttar till Karlskoga. Skolförvaltningen Förskola Den reviderade minoritetslagen innebär att en kommun som ingår i förvaltningsområdet för finska språket har skyldighet att erbjuda förskola på finska. Från den 1 juli 2019 träder revideringar i läroplanen (skollagen) i kraft och då ska förskolan ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet. Rätten till förskola helt eller delvis på finska tillgodoses enligt verksamheten i Karlskoga. Efterfrågan är dock väldigt låg. I och med den nya lagen ska efterfrågan synliggöras genom att fråga alla vårdnadshavare om de vill söka plats på minoritetsspråk. I de blanketter som vårdnadshavare fyller i vid ansökan fyller vårdnadshavaren i om barnet har annat modersmål än svenska. Under de senare åren har enbart ett barn efterfrågat delvis finskspråkig förskola något som förvaltningen hanterat och föräldrarna varit nöjda med. I dagsläget finns ingen verksamhet i förskolan på finska. Att organisera en finsk förskoleavdelning skulle rent praktiskt kunna ordnas men i dagsläget

8 7(12) efterfrågas inte detta. Förvaltningen ser inget behov. En annan problematik är svårigheten att rekrytera pedagoger överlag. Personalen bör primärt vara pedagoger inte bara flerspråkiga. Grundskola Om en elev i grundskolan tillhör en av Sveriges nationella minoriteter ska den erbjudas modersmålsundervisning i sitt minoritetsspråk. Enligt skollagen ska 6 barn med annat modersmål ges möjlighet att utveckla sin kulturella identitet och sitt modersmål. Inom skolverksamheten finns idag modersmålsundervisning i grundskolan på finska. Hösten 2018 finns 27 st. elever som läser finska i spridda åldrar från förskoleklass till gymnasiet. De två senaste läsåren, 16/17och 17/18 har skolförvaltningen inte kunnat erbjuda finska då lärare inte funnits att tillgå. I och med att finskan inte erbjudits under så pass lång tid kan intresset gått ner bland elever och familjer. Många valde dock att starta upp igen när det från augusti 2018 finns en tillsvidareanställd lärare. Att lärarfrågan nu är löst kan ge stabilitet och på sikt öka intresset för finska som modersmål. Kultur- och föreningsförvaltningen Biblioteket eftersträvar att vara en mötesplats bland annat utifrån ett sverigefinskt perspektiv. De upplever sig som ett kommunikationsinriktat bibliotek som når ut till många grupper. Del av en bibliotekaries tjänst arbetar aktivt med finskt förvaltningsområde men också med övriga minoritetsfrågor. Uppstår frågor kring sverigefinnars rättigheter hjälper personalen till med informationssökning och det finns god kunskap i verksamheten om vilka skyldigheter kommunen har för minoritetsgrupper. Utbudet av finsk media är stort och aktiviteter genomförs på svenska och finska tillsammans för att locka större grupper. Flera av aktiviteterna riktar sig till barn och unga, till exempel bjuds förskolan in vid firandet av Finlands självständighetsdag. Efterfrågan har ökat utifrån bra kvalitet i de aktiviteter som ordnas. En gång per månad anordnas ett finskt språkkafé som kommunens verksamhetsutvecklare håller i där enbart finska talas. Arbetet följer senast upprättad handlingsplan ändå efterlyser biblioteket ett ökat samarbete inom och över förvaltningsgränser för att nå ut bredare till medborgarna. Ett förbättringsområde är att öka kontakten med äldreomsorgen, ett annat att vid rekrytering även här öka flerspråkigheten bland personalen. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen upprättade en egen handlingsplan år Påverkan på nämnden är liten utifrån perspektivet finskt 6 Källor: 10 kapitlet 7, 11 kapitlet 10, 12 kapitlet 7 och 13 kapitlet 7 skollagen och 5 kapitlet 7 skolförordningen. 7 SBN

9 8(12) förvaltningsområde. Focus ligger på information. Kontakter på finska erbjuds enskilda enligt framtagen rutin om behov finns. Förvaltningen ser löpande över hemsidan och att information som anses väsentlig har översatts till finska. Senast har en folder om bostadsanpassningsbidrag tagits fram då behov av det finns. Personalen informeras vid nyanställning och avdelningarna vet vart det finns möjlighet till hjälp med finsk översättning. Folkhälsoförvaltningen Folkhälsoförvaltningens mål och riktlinjer som sattes vid handlingsplanen 2015 handlar om att möta upp behov som kan uppstå i deras verksamhet. Minoriteter erbjuds samråd om önskemål finns. Förvaltningen har finsktalande kontaktperson som finns som resurs för översättning vid behov. Finsk julmat kan erbjudas vid Finlands självständighetsdag den 6 december om beställning lämnas. Menyer översätts vid behov. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är ansvarig nämnd för finskt förvaltningsområde. Nämnden står för hanteringen av övergripande mål och åtgärder som att tillhandahålla stöd för finsktalande i kontakter med kommunen. Muntligen sköts vanligen detta med hjälp av kommunens verksamhetsutvecklare och servicecenter. Tolkservice upphandlas emellanåt för mer avancerade översättningsuppdrag. Information på hemsidan uppdateras kontinuerligt. Olika typer av lathundar finns på kommunens intranät för både personal och medborgare. Samordning av information och aktiviteter mot medborgare och övriga förvaltningar sköts av verksamhetsutvecklaren som är anställd vid kommunstyrelsens ledningskontor. Verksamhetsutvecklaren håller också i kommunens nätverksgrupp och möten med det sverigefinska rådet. Det sverigefinska rådet träffas flera gånger per år och tar upp frågor av både allmän och mer specifik karaktär som hör till kommunens service gentemot sverigefinnar. Från 2019 har det Sverigefinska rådet stärkts genom ett tydligare reglemente och att det likställts med övriga kommunala råd. Internkontrollen ska svara på om kommunen hanterar uppdraget utifrån finskt förvaltningsområde. Matrisen på följande sida redovisar vad som görs och om verksamheterna bedrivs på rätt sätt utifrån beskrivet uppdrag.

10 Kommuner som är finskt förvaltningsområde ska hantera nedanstående uppdrag: Uppdrag: Vad görs: Gör vi rätt: Rapporteras till: Informera sverigefinnar om deras rättigheter i enlighet med minoritetslagen Ja i enlighet med uppdrag. Skydda och främja det finska språket samt ge möjligheter att behålla sverigefinnars kultur i kommunen Ge sverigefinnarna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem genom samråd Ge den enskilde rätt att använda finska språket skriftligt och muntligt i kontakter med kommunen Främja barns utveckling av en kulturell identitet Ge enskild rätt att få tillgång till äldreomsorg och förskola helt eller delvis på finska. Kommunen centralt håller i informationsmöten, samråd, websida, översättningar av material. Biblioteket har kompetens i frågan och är behjälplig vid informationssökning. Förskolan anordnar finskspråkig pedagogik vid efterfrågan. Modersmålsundervisning är lagstyrt och bedrivs i skolförvaltningen Inom socialförvaltningen finns en finskspråkig avdelning. Språkkafé, biblioteksträffar, kulturevenemang, jubileumsfirande anordnas. Sverige-finska rådet träffas regelbundet och likställs med övriga råd från år Kommunens servicecenter och samordnare är finskspråkiga. Stort utbud av information på websida och via broschyrer. Kommunen anordnar kulturevenemang kopplat till finska högtider eller event. En finsktalande avdelning inom ÄO finns i kommunen. Tydlig informationen på ansökningsblanketter avseende äldreomsorg om man önskar finskspråkig äldreomsorg, helt eller delvis. Anordnande av finskspråkig pedagogik inom förskolan vid behov. På ansökningsblankett om förskola kan man fylla i behov av annat modersmål. Ja, men vi erbjuder inte alla som efterfrågar finskspråkig omsorg inom äldreomsorgen. Kommunen erbjuder efterfrågat behov inom skolverksamheten. Ja, det sverigefinska rådet ställning stärks dessutom inför 2019 med ett tydligt reglemente. Ja, utifrån kommunens uppdrag. Sverigefinnar lyfter behov av tolkstöd vid kontakter med andra myndigheter eller regionen, exempelvis äldrelots. Ja, men utveckling behövs. Fler attraktiva event för att locka ungdomar. Till förskoleverksamheten finns t e x. teknik i form av appar för att stimulera språkkunskap. Ja men behov är större än efterfrågan inom äldreomsorgen av ökat antal platser. Hemvården behöver förbättra sin service genom att öka samordning av personal mot finskspråkiga brukare. Förskolans ansökningsblankett kan förtydligas ytterligare, en rad avseende finska, en rad för annat modersmål. Kommunstyrelsen genom verksamhetsrapport och Länsstyrelsen genom redovisning av statsbidrag. Se ovan Se ovan Se ovan Se ovan Se ovan

11 Sammanfattning och reflektioner Interkontrollen är en översyn över kommunens arbete med finskt förvaltningsområde. Konstateras att vi i stort sköter vårt uppdrag men nivån på det finska serviceutbudet i verksamheterna är i dagsläget bundet till hur högt dessa frågor prioriteras av ansvariga personer. Prioriteringen kommer också av storlek på efterfrågan hos medborgarna. Här är upplevelsen skild gällande skolverksamhet och äldreomsorg. Inom äldreomsorgen är känslan att kommunen inte arbetar tillräckligt uppsökande i sin kommunikation, vilket leder till att efterfrågan upplevs som lägre än vad den skulle vara om fler hade information om vad kommunen kan erbjuda. Däremot är efterfrågan inom förskolan låg vilket sannolikt handlar om att målgruppen är andra och tredje generationens sverigefinnar som inte upplever samma behov. Barnkonventionen som ännu inte är lagstyrd men ratificerad är motstridig till minoritetslagen utifrån att vi ska prioritera en grupps barn. Flerspråkigheten är idag ett mycket stort arbetsområde inom förskolan och verksamheten lyfter att de måste se till alla barns behov. Inom grundskolan erbjuds modersmålsundervisning och intresse finns i alla åldersgrupper. Statistik i form av kartläggningar som kan följas över tid är nödvändig om det ska vara möjligt att mäta framsteg eller tillbakagång i arbetet. Det handlar om statistik över behovet hos medborgarna inom äldreomsorg och skolverksamhet. Problemet är hur behovet beskrivs. Återkommande enkäter är sannolikt det enda rimliga tillvägagångssättet. Sverige-finska rådet blir jämställt med andra kommunala råd 8 från år 2019 vilket sannolikt kommer ge ett ökat mandat och tydligare styrning i frågorna kring förvaltningsområdet. Vi har en god samordning och bra centralt stöd för språkanvändningen. Gällande nättjänster är utbudet gott. För de som saknar internet tillgodoses tjänsterna via muntliga kontakter med kommunen eller via skriftligt material. Den nya lagstiftningen som träder i kraft 2019 ökar kommunens skyldigheter mot minoriteter. Det krävs ökade insatser för att kommunen ska klara att erbjuda tjänster till dem som lagen omfattar. Nedan följer förslag till förbättringar på området: Förslag till åtgärder Kommunens åtagande i och med finskt förvaltningsområde bör lyftas upp högre i hierarkin och tas i beaktande vid centrala beslut. Det krävs ett omtag och politiska beslut som vägvisare. Ett ökat focus på uppföljning behövs. Resultat måste efterfrågas. Statsbidraget behöver omfördelas och riktas tydligare mot verksamheterna. Framförallt äldreomsorgen där arbetet med prognoser och konkreta handlingsplaner bör ökas. Idag hamnar 8 KF-beslut 13 nov 145, dnr

12 11(12) för mycket på områdescheferna. Den samordnande funktion som finns idag är för långt ifrån verksamheterna. Styr om resurserna för att arbeta mer utvecklingsinriktat. Förslag ny fördelning av statsbidrag 10% Barnomsorg 50% Äldreomsorg 40% Samordning, samråd, språk, information, utbildning, kultur Målsättningen är oklar. Ett utvecklingsperspektiv för kommunens finska förvaltningsområde behöver formaliseras. Förpacka behovet till en konkret handlingsplan. Utred vad framtidsperspektivet är, vilket tekniskt stöd som kan finnas inom området. Inom vårdboende finns underlag till två tre finsktalande avdelningar i nuläget. Det gynnsammaste alternativet är att inrätta avdelningar vid samma boende för att underlätta schemaläggning och hålla nere kostnader. En flexibel lösning behöver komma till inom hemvård, exempelvis att skapa en grupp som har som specialistkompetens att serva finsktalande i hela kommunen. Det råder stor brist på personal med språk- och kulturkompetens i finska. Viktigt att få in perspektivet med flerspråkighet vid all rekrytering. Stående formulering om att språkkunskaper är meriterande även i uppdragsbeskrivningen vid annonsering. Information om att kommunen är finskt förvaltningsområde bör ingå tydligt som del i introduktionsprogrammet för nyanställda. Viktigt också för andra språkgrupper i framtiden. Vid lönesättning är det dock arbetsinsatsen som ska premieras inte flerspråkigheten. Öka utbildningsinsatserna på området. Inom skolverksamheten finns appar och annan teknik. Biståndshandläggare och placeringsassistenter till förskolan behöver utbildas i vilka rättigheter som finns i samband med att medborgare söker kommunal service.

13 12(12) förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige godkänna denna rapport avseende internkontrollen finskt förvaltningsområde. Maria Leu Controller Beslutet skickas till: Samtliga nämnder Ekonomichef