Av: Marie-Louise Ekström Gerd Jönsson Dan Mattsson Revinge skola. Innehållsförteckning. 1 Inledning

Transkript

1 Sida 1 av 7 Av: Marie-Louise Ekström Gerd Jönsson Dan Mattsson Revinge skola Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Syfte och problembeskrivning 1.2 Litteraturöversikt, teoretisk bakgrund 2 Storyline i arbetet 2.1 Vecka Vecka Vecka Vecka 4 3 Resultat 4 Diskussion och slutsatser Litteraturlista Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3

2 Sida 2 av 7 1 Inledning 1.1 Syfte och målbeskrivning Vi valde naturen som tema eftersom vi har en fantastisk natur runt vår skola. Vi ser naturen som en viktig del i undervisningen. Vi valde ett något annorlunda arbetssätt - "storyline" - för att försöka engagera barnen till att ställa nya frågor och att arbeta mer PBL-baserat. Våra mål med arbetet var. Att får barnen mer nyfikna, engagerade och intresserade av djur och natur? Att vi med hjälp av dramatisering, fotografering och videofilmning få barnen känna större glädje och inlevelse i sitt arbete? 1.2 Litteraturöversikt, teoretisk bakgrund Vi har i vårt arbete framför allt påverkats av Helena Moreau & Steve Wretmans Storyline. Vi har även använt oss av Ylva Lundins Storyline: ett ämnesövergripande, problembaserat och elevinriktat arbetssätt. Ylva Lundin skriver: Läraren lägger vikt vid att inte tala om hur det faktiskt förhåller sig utan låter eleverna fundera över hur det kan vara. De blir medvetna om vad de vet, vad de faktiskt inte vet och vad de behöver ta reda på mer om. Videofilmen Storyline en pedagogisk metod utgiven av skolverket gav oss många ideer. Förutom ITiS Studiematerial om Storyline, har vi läst andra kompendier utgivna av delegationen för IT i Skolan. 2 Storyline i arbetet Vi arbetade med 40 barn från klass F till 3. Enligt storyline kan man inleda temat med ett teaterstycke framfört av de vuxna. (Bilaga 2) Vi började så. Vi beslöt också att vårt tema så mycket som möjligt skulle förläggas i skogen. 2.1 Vecka 1 Barnen fick välja ett djur och ställdes inför följande frågor: Hur tror du att boet ser ut? Hur tror du att familjen ser ut? Vad tror du att djuret äter? Hur tror du att djuret får sin mat? De delades in i grupper och började bygga sitt bo. De antog sin ställning i familjen och blev lille-storebrorsyster, pappa eller mamma. Ålder antogs också av vissa. Leken kunde börja. Vi tog kort med digitalkameran på deras nybyggda bon. Varje djurfamilj fick sin egen lilla diktering till fotot. I dikteringen fick barnen leta för dem kända bokstäver och de fick också skriva sin text på datorn. Åk 2-3 skrev och berättade om sina bilder. Varje djurfamilj övade in en liten pjäs som sedan videofilmades. För att arbetet i arbetslaget skulle flyta så smidigt som möjligt, fick fritidspedagogen göra dikteringarna, vilket hon inte gjort tidigare. 2.2 Vecka 2 "Militärövning" i skogen. Frågan barnen ställdes inför var: Vad tror du händer i din djurfamilj när det är

3 Sida 3 av 7 militärövning? Barnen fick dramatisera. Åk F-1: Varje liten pjäs videofilmades. Barnen fick hjälpa till att filma. Åk 2-3: Till en pjäs behövs ett manus. Barnen ritade tre-fyra bilder (inledning, handling och avslutning). Pjäserna videofilmades av barnen. Videofilmerna granskades av barnen nästa arbetspass. Samtidigt började barnen bygga bon till djuren i skolådor. 2.3 Vecka 3 "Storm" i skogen. Passet inleddes med en diskussion. Hur upplevde ni stormen som var i höstas? Barnen fick berätta. Som en följd kom nästa fråga: Hur tror du att din djurfamilj reagerade när det var storm? Barnen fick själva formulera frågor: Hur gör djuren när dom blir rädda och osäkra? Hur gör djuren när det regnar mycket? Hur gör djuren när det blir orkan i skogen? Åk F-3 gick ut i skogen för att med digitalkamerans hjälp dokumentera stormens spår. Resten av veckan ägnades åt svenska och matematik. Svenska: Egenskaper hos djurfamiljerna ( verb och adjektiv). (Bilaga 1) Barnen fick leta fakta, skriva på datorn och scanna bilder. Vi gjorde en diktering till våra foton. Matematik: Barnen gjorde räknesagor om olika djur. 2.4 Vecka 4 "Frost i skogen" (Bilaga 3) Barnen fick åter igen en dramaintroduktion på "vår" utescen i skogen. Uppgiften för barnen den här gången blev att skriva och berätta utifrån följande frågor: Hur tror du att djuren förbereder sig inför vintern? Vad tror du djuren gör under vintern? Som en avslutning bjöd vi in "experten" Gun Jacobsson för att svara på barnens frågor. Barnen bakade en myrstackstårta som en festlig avslutning. Under alla veckorna övade vi och sjöng sånger om djur. 3 Resultat Barnen har under de här veckorna lärt sig att samarbeta. Dom har hjälpt varandra och har på så sätt blivit mer nyfikna och intresserade av djur och natur. Barnen har klarat av att agera framför kameran. Med hjälp av dramatisering har barnen fått känna större glädje och inlevelse i sitt arbete. Barnen har fått leta fakta själva, men har även fått hjälp av läraren. Detta har gjort att barnen blivit mer nyfikna, engagerade och intresserade av djurens värld. Barnen har lärt sig formulera olika frågeställningar och förstå vad en fråga är. Dessa frågeställningar har gjort barnen nyfikna och intresserade av djur och natur. Barnen har byggt bon i skogen och ett eget bo i mindre skala (skokartong). Detta har gjort dem engagerade och mer intresserade av hur djuren lever. Det har även gett dem större glädje och inlevelse i sitt arbete. Barnen har delvis lärt sig att dokumentera med hjälp av digitalkamera, videokamera och dator. Detta har engagerat och entusiasmerat barnen. Barnen har redovisat individuellt och i grupp. Då har de visat stor glädje och inlevelse.

4 Sida 4 av 7 4 Diskussion och slutsatser Vi har funnit att vi har haft engagerade och positiva barn. Enligt vår utvärdering beror detta på vårt arbetssätt med Storyline som bas. Vi har också upplevt att barn med svårigheter har hittat en naturlig roll i ett arbetssätt som passar även dem. Resultatet visar att detta är ett bra sätt att arbeta på, både för barn och vuxna. Vi har upplevt att det inte finns några begränsningar eftersom man kan anpassa arbetssättet till alla ämnesområden och vi känner att vi uppnått de mål vi ställde upp inför arbetet. Barnen har själva fått hjälpa till att filma och fotografera. Detta har tillsammans med dramatisering ökat elevernas självförtroende. Anna sju år sa: -Jag vill inte vara en skogstönt, men skogen blir roligare när det är teater i skogen. Sven som har stora svårigheter med skolarbetet, hittade sin roll i djurfamiljen. Det blev till och med så att han intog en ledarroll. Jens, som i vanliga fall är en splittrad och orolig elev, sa: - Titta så bra vi jobbar. Vi har sett vårt samarbete som positivt. Vi känner att den strikta yrkesrollen har luckrats upp (där den ene har slutat har den andre tagit vid). Vi har också upplevt att detta arbetssättet är att föredra om man arbetar med större grupper. Litteraturlista ItiS Studiematerial, Storyline: Ett ämnesövergripande, problembaserat och elevorienterat arbetssätt. Ylva Lundin (1999) Skolbarn 4/1998, Storyline. Helena Moreau & Steve Wretman. Videofilm: Storyline en pedagogisk metod. Skolverket. ITiS studiematerial, Med It i utbildningen: Hur mätningar med dator som verktyg kan stimulera ett undersökande arbetssätt. Örjan Broman ITiS studiematerial, Tema: Ett sätt att arbeta Ett sätt att lära. Britt Marie Holmlund. ITiS studiematerial, En suck av längtan, förtvivlan eller lättnad? Gunnar Hedborg. ITiS studiematerial, Europeiska skoldatanätet: Ett fönster mot omvärlden. Jan Hylén. Bilaga 1 Hur är jag och vad tycker jag om? Namn Djur Kön Ålder Hur är jag och vad tycker jag om? Lång Kort Ljushårig Mörkhårig Blå ögon Bruna ögon Glasögon Sy Snickra Matvrak Vänlig Elegant Snygg Yr

5 Sida 5 av 7 Stark Hoppar Naturen Djur Fotboll Pyssla Data Sport Matte Läsa Fågelsång Bada Retlig Fint väder Dela med sig Snäll Morgontrött Bra kamrat Gunga Kaxig Artig Cykla Trilla Leka Slarvig Busiga Lyssna på band Vänlig Grilla Snål Sjunga Bilaga 2 Vem skjuter vid Trollberget? Ingrid kommer störtande från skogen. Hon springer det fortaste hon kan. Mats: Vad står på? Ingrid: Trollen sköt på mig. Mats: Som du säger. Hur såg trollen ut och var var du? Ingrid: Jag såg inte dom, men alla vet ju att dom bor vid stora Trollberget. Du vet där det finns stora stenblock med mörka hål mellan. Där vi plockade harsyra i somras. Jag smög försiktigt, så här. Då sköt dom på mig för första gången. Låt bli, sa jag. Jag tog ett syrablad för att tugga på. Pang, då sköt dom för andra gången, här rakt på näsan. Då blev jag jätterädd och sprang hem hit till vårt hus. Mats: Stackars dig. Gick det hål på näsan? Förresten hur kunde dom pricka den lilla näsan, troll som ser så dåligt. Det är bäst att du visar mig var du var när dom sköt. Lita på storebror du, jag ska nog skrämma bort dom. Barnen går ut i skogen till Trollberget. Ingrid: Där vid stubben stod jag. Mats tittar noga på Harsyran. Mats: Vill du se trollen som sköt på dig? Titta här, det här är harsyrans frukt,

6 Sida 6 av 7 dom slungas ut när frukten är mogen. Snuddar man vid en kapsel när den är mogen, skjuts skotten av med en gång. Du sköt dig själv på näsan när du nuddade vi skotten. Ingrid: Äsch, det hade varit mycket roligare om det hade varit trollen som sköt. Titta vem som kommer klivande över barr och löv, en spindel. Mats: Nu börjar det regna. Det är bäst att vi skyndar oss hem så att inte mamma blir orolig. Kom Ingrid. Spindeln: Hm, hm, hm, hm. Nu gäller det bara att hitta en bra plats för mitt nät. Jag vill ha feta flugor, små larver och annat gott till middag. (Han ställer sig under ett harsyreblad, som fäller ihop sig. Spindeln blir våt.) Vad är det här? Vart tog mitt fina tak vägen? (Han tar skydd under barken på ett träd.) Nu lyser solen en stund innan mörkret faller. Lilla fluga kom i mitt nät. (Spindeln spinner och spinner. När mörkret faller, sitter han mätt och belåten mitt i nätet.) Bilaga 3 Frost i skogen. Ingrid hoppar upp och ner och slår en åkarbrasa. Ingrid: Du Mats, har du märkt att det är mycket mörkare på morgonen och kvällen än det har varit innan? Mats: Ja, och har du märkt att det är mycket kallare, fastän solen lyser och himlen är alldeles blå? Ingrid: Löven på träden är gula, bruna, röda, orange och många andra färger, ja de flesta sitter inte kvar på träden längre utan ligger på marken. Mats: Ibland på morgonen är det alldeles vitt på marken. Det ser nästan ut som snö och trampar man i en vattenpöl, så låter det som om man trampade sönder glas. Visste du att det vita kallas frost? Ingrid: Klart att jag vet. Ibland fryser jag om fingrarna och öronen. Mamma

7 Sida 7 av 7 säger att jag ska ta på mössa och vantar så att jag inte blir sjuk. Den här årstiden kallas höst och sen blir det vinter. Mats: Hör du Ingrid, har du tänkt på hur djuren har det när det blir kallt? Måste dom göra något speciellt? Ingrid: Ja, jag tror att igelkottens mamma har stickat en liten luva åt henne. Mats: Jaha, då har väl spindeln skor på alla sin fötter då? Det är synd att djuren inte kan prata, då hade vi kunnat fråga dom. Vi går ut i skogen och ser om vi kan upptäcka någonting. Vi kan andas vita moln medan vi går. Ingrid: Titta Mats, jag kunde nästan andas ut en ring. Spindeln sitter i sitt nät, men han har inga skor på sina små fötter. Hur tror du att ditt djur gör när frosten lägger sig över skogen?