Uppdrag till Statens skolverk avseende ämnesbetyg för gymnasieskolan m.m. 1 bilaga
|
|
- Jan-Olof Pålsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Regeringsbeslut U2004/3307/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk STOCKHOLM Uppdrag till Statens skolverk avseende ämnesbetyg för gymnasieskolan m.m. 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Statens skolverk att, i avvaktan på riksdagens ställningstagande, förbereda de förändringar av gymnasieskolan som föreslås i propositionen Kunskap och kvalitet elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140). Uppdraget skall genomföras i enlighet med de riktlinjer som anges i bifogad inom Utbildningsdepartementet upprättad promemoria. Skolverket skall i uppdraget samverka med företrädare för universitet och högskolor, med berörda myndigheter som t.ex. Myndigheten för skolutveckling, Högskoleverket och Verket för högskoleservice, med Yrkesutbildningsdelegationen, kommuner, ämnesföreträdare, branscher och organisationer samt med andra som kan vara berörda. Skolverket skall, efter samråd med Myndigheten för skolutveckling, redovisa en plan för de insatser som verket avser att vidta för att i gymnasieskolan implementera de reviderade kursplanerna som utarbetas med anledning av uppdraget och de ämnesbetyg som föreslås i ovan nämnda proposition. Uppdraget skall, med de undantag som redovisas i bifogad promemoria, redovisas senast den 1 februari Postadress Telefonväxel E-post: registrator@education.ministry.se Stockholm Besöksadress Telefax Drottninggatan
2 2 På regeringens vägnar Thomas Östros Gudrun Wirmark Kopia till Myndigheten för skolutveckling Högskoleverket Verket för högskoleservice Yrkesutbildningsdelegationen Svenska Kommunförbundet
3 Bilaga till regeringsbeslut , nr 8 Uppdrag till Statens skolverk avseende ämnesbetyg för gymnasieskolan m.m. Bakgrund Med anledning av propositionen Gymnasieskola i utveckling kvalitet och likvärdighet (prop. 1997/98:169, bet. 1998/99:UbU3, rskr. 1998/99:160) godkände riksdagen i huvudsak regeringens förslag till revision av gymnasieskolan. En ny gemensam struktur har införts och begreppet inriktning har ersatt gren. Timplanen har ersatts av en poängplan. Samtliga nationella program omfattar nu gymnasiepoäng. Antalet gymnasiepoäng relateras till kraven för en kurs utan att kopplas till en viss undervisningstid för kursen, medan bestämmelser om minsta garanterad undervisningstid för programmet som helhet har bibehållits. Teknikprogrammet har införts som nationellt program. Regeringen överlämnade i april 2004 propositionen Kunskap och kvalitet elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140) till riksdagen. I avvaktan på riksdagens ställningstagande till förslagen i propositionen bör Statens skolverk få i uppdrag att förbereda de förändringar som föreslås. Uppdraget kan efter riksdagens ställningstagande komma att utökas eller justeras. Eftersom gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen har gemensamma kursplaner, måste förändringsarbetet även ta hänsyn till den flexibilitet och anpassning till vuxnas behov, som tillämpningen i vuxenutbildningen förutsätter. Uppdrag Skolverket bör ges i uppdrag att, i avvaktan på riksdagens ställningstagande, förbereda för de förändringar som föreslås i propositionen Kunskap och kvalitet elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan. Uppdraget bör ha som utgångspunkt vad regeringen har anfört i propositionen, i det följande benämnd gymnasiepropositionen, och bestå av följande deluppdrag. 1. Kursplaner Ämnen och ämnesbetyg I gymnasiepropositionen föreslås att kursbetyg ersätts av ämnesbetyg. Ämnen kommer fortfarande att bestå av kurser för att ge systemet nödvändig flexibilitet. Inriktningar skapas genom att kurser kombineras på olika sätt. Alla kurser kan även erbjudas som individuellt val. Därmed ges möjlighet för elever att byta studieväg och få tillgodoräkna sig redan
4 2 godkända kurser. Vidare ger systemet med kurser förutsättningar till avgångar utan att studievägsspecifika kurser behöver skapas med delvis överlappande innehåll. Efter varje avslutad kurs skall ett nytt ämnesbetyg sättas som ersätter tidigare betyg i ämnet. Ämnesbetyget skall spegla elevens kunskapsprogression när det gäller såväl djup som bredd. Ämnen, kurser och betygskriterier bör konstrueras så att de främjar den kunskapssyn som kommer till uttryck i läroplanen. Ämnesbetyg innebär att en ny kvalitativ bedömning görs av elevens kunskaper varje gång ett betyg sätts. Det som slutgiltigt avgör ämnesbetyget blir elevens kunskaper när betyg ges på den sista kursen eleven läser i ämnet. Som en följd av ovanstående bör den nuvarande ämnesindelningen ses över. Ämnen måste avgränsas från varandra genom ett sammanhållet kunskapsinnehåll. Relationen mellan olika kurser inom ett ämne måste tydliggöras. Till vissa begränsade delar kan ämnen eller kurser komma att överlappa varandra. Få och tydliga mål gör målstyrningen mer effektiv. Kursplanerna måste vara tillräckligt tydliga för att ge stöd för en likvärdig bedömning, men samtidigt så flexibla att de ger utrymme för lärare och elever att själva utforma undervisningen, dvs. innehåll och arbetssätt med utgångspunkt i ämnesmål och kursmål. Kursplanerna bör vidare möjliggöra samverkan mellan olika ämnen. Skolverket bör göra en översyn av ämnesindelningen samt konstruera ämnen, kurser och betygskriterier på ett sätt som stöder ämnesbetyg. En bedömning bör göras av hur antalet mål kan minskas. Kursplanerna bör utformas så att enskilda kurser inte fungerar som separata delar utan får en tydlig koppling till helheten. Skolverket bör även redovisa vilka ämnen som skall vara gemensamma på programmen. Skolverket bör även överväga vilka allmänna råd som behöver utvecklas till stöd för det lokala arbetet med bedömning och betygssättning. Större kurser Dagens gymnasieskola omfattar över 850 kurser i ett stort antal ämnen. De minsta kurserna omfattar 50 gymnasiepoäng; ett fåtal kurser omfattar mer än 200 poäng. För att motverka splittring och ge bättre förutsättningar för fördjupning och sammanhang behöver många kurser förlängas. I gymnasiepropositionen föreslås att, utöver fyra kärnämneskurser, grundprincipen skall vara att en kurs skall omfatta minst 100 gymnasiepoäng. Att många kurser ökar i omfång påverkar omfattning och kursmål även för övriga kurser. Den snabba utvecklingen inom vissa områden innebär också att en modernisering och uppdatering av kursplanerna kan behöva ske. Kursutbud och kursinnehåll bör anpassas till den ämnes- och yrkesmässiga utveckling som ägt rum inom forskning och arbetsliv. En bedömning bör därvid göras av vad som är gymnasieskolans kunskapsuppdrag.
5 Skolverket bör därför göra en översyn av samtliga kursplaner i gymnasieskolan. De kurser som i dag är gemensamma för ett program eller en inriktning är ofta många och relativt korta. Verket bör överväga om de kan omformas till en eller flera kurser som mer präglas av programmålen och de gemensamma perspektiven i 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (lpf 94) samt de perspektiv som föreslås i gymnasiepropositionen än dagens kurser. I uppdraget bör även ingå att redovisa verkets bedömning av gymnasieskolans kunskapsuppdrag och vilka avgränsningar som behöver göras i förhållande till eftergymnasiala utbildningar eller av andra skäl t.ex. ekonomiska. Historia I gymnasiepropositionen föreslås en ny kärnämneskurs i historia omfattande 50 gymnasiepoäng. Kursen skall dels ge en bakgrund till förståelsen av vår egen tid och vår omvärld, dels ge insikter i kritiskt tänkande och granskning av uppgiftskällor. Att en kärnämneskurs i historia införs skall dock inte medföra att ämnets omfattning i poäng minskar på de program och inriktningar, där ämnet historia redan är obligatoriskt. Skolverket bör utarbeta en kärnämneskurs i historia omfattande 50 gymnasiepoäng samt kursplaner för påbyggnadskurser i ämnet. Samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen Gymnasieskolans kursplaner bör utformas så att samverkan mellan kärnämnen och de olika programmens karaktärsämnen uppmuntras. Kursplanerna bör stimulera till en didaktisk diskussion om hur undervisningens utformning kan bidra till att de övergripande perspektiven och programmålen blir integrerade i undervisningen. Utöver de perspektiv som anges i läroplanen (lpf 94) ett etiskt perspektiv, ett miljöperspektiv, ett internationellt perspektiv samt ett historiskt perspektiv bör enligt gymnasiepropositionen även ett naturvetenskapligt perspektiv, ett genusperspektiv samt ett entreprenörskapsperspektiv beaktas vid utformningen av kursplanerna. Kursplanerna bör även ge goda möjligheter att variera undervisningen i kärnämnena på olika program med bibehållande av gemensamma kursplanemål. Det är särskilt viktigt att de möjligheter som s.k. infärgning ger, dvs. att kärnämnena präglas av den studieväg eleven går, tas till vara i arbetet, så att förutsättningarna för alla elever att nå kunskapsmålen förbättras. Kärnämneskursen Matematik A upplevs av en del elever som en repetition av grundskolans matematik, medan många elever, främst på yrkesinriktade program, har svårigheter att nå kursens mål. Kärnämneskursplanen i matematik bör tydligare än i dag visa att den matematiska kompetens som uttrycks i kursplanemålen kan uppnås genom att utgå från och bygga vidare på olika elevgruppers intressen. Skolverket bör utforma kursplanerna så att möjligheterna att arbeta ämnesövergripande och ämnesintegrerat stärks. Detta gäller särskilt möjligheten att samverka mellan kärnämnen och karaktärsämnen. 3
6 Gymnasiearbete I gymnasiepropositionen föreslås att ett gymnasiearbete om 100 gymnasiepoäng skall ersätta dagens projektarbete. Gymnasiearbetet skall ha en tydlig koppling till elevens hela utbildning, och ett godkänt gymnasiearbete blir ett av kraven för att få gymnasieexamen. Eleverna skall i gymnasiearbetet kunna redovisa kunskaper som täcker ett bredare kunskapsområde inom programmet än vad som ryms i ett enskilt karaktärsämne eller kärnämne. Särskild uppmärksamhet bör ges gymnasiearbetets roll i yrkesutbildningarna. Möjligheterna att arbeta med autentiska problemställningar och uppgifter hämtade från arbetslivet och framtagna i samverkan med branscher bör lyftas fram. Gymnasiearbetet skall knyta an till programmålen. Gymnasiearbetet skall dock även kunna genomföras i gymnasial vuxenutbildning. Skolverket bör utarbeta en kursplan för gymnasiearbetet. Erfarenheterna från det nuvarande projektarbetet bör tas till vara. Karaktärsämnen och arbetsplatsförlagt lärande (APL) Vissa utbildningsinslag förläggs i dag till en arbetsplats, s.k. arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Därutöver finns en försöksverksamhet kallad lärande i arbetslivet (LIA). Regeringens förslag i gymnasiepropositionen om att öka omfattningen av gymnasieskolans kurser innebär att verksamheterna APU och LIA närmar sig varandra. LIA-kursplanens generella utformning syftar till att underlätta för arbetsplatserna att ta emot elever och forma deras yrkesinriktade utbildning efter arbetsplatsens förutsättningar. Skolverket bör överväga om de nya kursplanerna kan få en så flexibel utformning att någon särskild kursplan för APL inte är nödvändig. De nya kursplanerna bör om möjligt utformas så att de kan användas såväl i skolans undervisning som vid arbetsplatsförlagt lärande. Erfarenheterna av LIAkursplanen bör tas till vara. Ungdomar är sårbara på arbetsmarknaden på grund av att de ofta saknar kunskaper om arbetsrättsliga frågor. Ungdomars kunskaper om sina rättigheter och skyldigheter i arbetslivet behöver stärkas. I uppdraget bör därför även ingå att överväga hur kunskaper i arbetsrättsliga frågor kan ges ökad betydelse. Moderna språk Intresset för att studera andra moderna språk än engelska tycks minska. Det är dock av stor samhällelig betydelse att fler elever utvecklar och fördjupar sina språkkunskaper. Hur intresset för språk kan stärkas i gymnasieskolan bör analyseras. Kursplanerna bör även i fortsättningen relateras till Europarådets arbete med CEF (Common European FrameWork of References for Foreign Languages). I arbetet bör erfarenheter från andra europeiska länders arbete med att anpassa sina kursplaner i språk till CEF tas till vara. Skolverket bör överväga om förändringar av kursplanerna i språk kan bidra till att öka intresset för språkkunskaper. 4
7 Lokala kurser I gymnasiepropositionen föreslås att enbart sådana lokala kurser vars innehåll prövats och fastställts av Skolverket skall få förekomma i gymnasieskolan. Kurserna blir därigenom nationellt likvärdiga för eleverna och tillgängliga för alla skolor. Lokalt inrättade kurser försvinner därmed. Detta gäller såväl i gymnasieskolan som, med undantag för orienteringskurser, i gymnasial vuxenutbildning. Det är väsentligt att Skolverkets prövning sker efter relevanta och kända bedömningsgrunder. Grunder för bedömning av kurser som avses bli nationellt fastställda behöver därför utarbetas. Omständigheter som bör beaktas vid bedömningen kan t.ex. vara att det finns ett uttalat behov av utbildning inom kunskapsområdet från arbetslivet, att ett nytt kunskapsområde uppkommit, att innehållet ryms inom gymnasieskolans kunskapsuppdrag, att kursen kan knytas till ett tydligt ämne och går att förena med kravet på ämnesbetyg. De krav som ställs på och det syfte som gäller för den gymnasiala vuxenutbildningen bör också beaktas. Vissa lokala kurser har utarbetats för att fylla de särskilda utbildningsbehov som ligger till grund för att riksrekryterande utbildning inrättats. Det bör övervägas om sådana kurser enbart skall få anordnas inom en utbildningsväg för vilken regeringen beslutat om riksintag. Skolverket bör fastställa principer för bedömningen av kurser som avses bli nationellt fastställda. Skolverket bör även överväga om nationella kurser kan inrättas enbart för en riksrekryterande utbildningsväg och skall, om verket så finner, även föreslå hur detta skall regleras Programmål Gymnasieskolans programmål har flera syften. De skall bl.a. tydliggöra helheten och sammanhanget i utbildningen, ge information till elever och föräldrar om vad de kan vänta sig av utbildningen, vara underlag till elevers och lärares diskussioner om utbildningens innehåll och uppläggning samt ge handledare på arbetsplatsen kännedom om vad utbildningen syftar till och i övrigt utgöra ett underlag i kommunikationen mellan skola och arbetsliv om t.ex. arbetsplatsförlagt lärande. Genom att ett gymnasiearbete med en tydlig koppling till programmålen införs som en förutsättning för gymnasieexamen får programmålen ökad betydelse. Också sådana utbildningsmål som hör till inriktningarna bör anges i programmålen. Såsom ovan anförts finns det i läroplanen fyra perspektiv som skall prägla undervisningen i gymnasieskolan: ett etiskt perspektiv, ett miljöperspektiv, ett internationellt perspektiv samt ett historiskt perspektiv. Vad gäller det miljöperspektiv som anges i läroplanen har en viktig internationell utveckling ägt rum under det dryga decennium som lpf 94 gällt. Miljöperspektivet ingår i det vidare begreppet utbildning för hållbar utveckling. Begreppet innefattar förutom den miljömässiga dimensionen
8 även den sociala och ekonomiska. De tre dimensionerna är jämställda och underlättar ämnesövergripande arbete. Miljöperspektivets vidare innebörd såsom detta uttrycks i regeringens skrivelse 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling bör genomsyra programmål och kursplaner samt utgöra en grund för undervisningen om de stora framtidsfrågorna. I gymnasiepropositionen föreslås att ytterligare perspektiv skall beaktas vid utformningen av programmål och kursplaner, nämligen ett naturvetenskapligt perspektiv, ett genusperspektiv samt ett entreprenörskapsperspektiv. Skolverket bör, mot bakgrund av ovan angivna utgångspunkter, göra en översyn av programmålen samt föreslå de förändringar som bör göras i dessa Nationellt fastställda inriktningar I dag finns 17 nationella program och 35 nationella inriktningar. Utgångspunkten när antalet inriktningar fastställdes var att det inte skulle öka nämnvärt jämfört med antalet grenar. Några program har inte nationellt fastställda inriktningar i dag. I samband med revideringen av programmål och kursplaner kan det finnas skäl att överväga om någon inriktning behöver tillkomma eller kan utgå på de nationella programmen. Detta gäller främst på nationella program med en yrkesinriktad profil. Förslaget i gymnasiepropositionen om s.k. frisökning omfattar inte program på vilka den anordnande huvudmannen erbjuder lokala inriktningar. Detta får till följd att elevernas möjligheter till frisökning inskränks, om huvudmannen väljer att formellt inrätta en eller flera lokala inriktningar på programmet. Sådana lokala inriktningar är vanliga på program som saknar nationellt fastställda inriktningar. Det innebär att elever som söker till sådana program riskerar att inte kunna utnyttja de ökade valmöjligheter som frisökning innebär. Skolverket bör därför bedöma behovet av förändringar av nuvarande inriktningar på nationella program. Skolverket bör även analysera och lämna förslag till reglering av nationella program som saknar inriktningar, så att möjligheten till frisökning tydliggörs även på dessa program. Erfarenheter av Teknikprogrammet, som infördes år 2000, bör beaktas i arbetet. Utgångspunkten bör vara att det totala antalet inriktningar inom de nationella programmen endast bör öka i mycket begränsad omfattning. 4. Gymnasial lärlingsutbildning I gymnasiepropositionen föreslås att det utvecklas en lärlingsutbildning som en valbar alternativ studieväg inom alla yrkesinriktade program. Det är väsentligt att kraven på uppnådd kompetens och kraven för gymnasieexamen är desamma för den gymnasiala lärlingsutbildningen som för motsvarande skolförlagda utbildning. Under såväl de skolförlagda som de arbetsplatsförlagda delarna av utbildningen skall gymnasielärlingen ha status som elev.
9 7 Särskilda krav bör ställas på de arbetsplatser som får användas för lärlingsutbildning inom gymnasieskolans nationella yrkesinriktade program, så att kvaliteten på utbildningen kan säkras. Det bör t.ex. övervägas om någon form av certifiering av dessa arbetsplatser skall komma ifråga. Det är väsentligt att ansvarsfördelningen mellan skola och företag blir tydlig för de delar av utbildningen som är arbetsplatsförlagda. Skolverket bör utreda och lämna förslag på utformning och reglering av gymnasial lärlingsutbildning. Vidare bör verket utreda vilka formella beslut som skall krävas lokalt för att en skolhuvudman skall ha rätt att erbjuda lärlingsutbildning som en alternativ gymnasieutbildning och vilka följder det skall få för bl.a. elevens rätt att söka utbildningen i annan kommun etc. Skolverket bör dessutom kartlägga de möjligheter och hinder som kan finnas med att förena en anställning med studier på ett nationellt program med yrkesämnen. 5. Frisökning Regeringens förslag i gymnasiepropositionen om s.k. frisökning ger behöriga sökande möjlighet att inför år 1 och år 2 söka en utbildning på ett nationellt program i en annan kommun, även om utbildningen erbjuds av hemkommunen. Förslaget innebär dock att en elevs hemkommun inte är skyldig att betala interkommunal ersättning för en elev som genom frisökning antas till ett nationellt program, där den anordnande kommunen har fastställt en lokal inriktning. För eleverna ökar valmöjligheterna i den offentliga gymnasieskolan genom möjligheten till frisökning. För kommunerna kan frisökning innebära en kostnadsfördel genom att fler kommunala gymnasieskolor kan optimera sina gruppstorlekar och därmed bli mer kostnadseffektiva. Genom att frisökning skall vara möjlig även till år 2 ökar möjligheterna att gå det första året i hemkommunens gymnasieskola, även om eleven senare vill gå på en nationell inriktning som inte anordnas eller erbjuds av hemkommunen. Skolverket bör följa den närmare utvecklingen av frisökning samt analysera konsekvenserna såväl för elever som för kommuner, särskilt med hänsyn till hur olika kommunala samverkansformer kring gymnasieskolan utvecklas. 6. Riksrekrytering Även i framtiden kommer det att finnas behov av riksrekrytering för vissa gymnasiala utbildningar i kommunal eller landstingskommunal regi. Utbildningar av särskilt nationellt intresse, som behöver ett större elevupptagningsområde än kommunen eller samverkansområdet, skall kunna erhålla beslut om riksrekrytering. Riksrekrytering berör huvudsakligen yrkesutbildningar inom smala och specialiserade yrkesområden. Det är därför naturligt att arbetslivets medverkan kommer in tidigt, dels i planeringsprocessen av utbildningen, dels vid en ansökan om riksrekrytering. För att säkerställa att ett nationellt
10 perspektiv och ett reellt behov beaktas vid prövning av en ansökan om riksrekrytering och utbildningens lokalisering, bör ett fördjupat samråd om utbildningsbehov och kvalitetsaspekter ske med respektive bransch på regional eller nationell nivå. Riksdagen har bemyndigat regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att fastställa att vissa gymnasiala utbildningar skall vara riksrekryterande. Regeringen har i gymnasiepropositionen beskrivit de krav som bör uppfyllas för att en utbildning skall tilldelas rätten till riksrekrytering. En ordning bör utvecklas där Skolverket aktivt deltar i beredningen av de ansökningar om riksrekrytering som ställs till regeringen. Skolverket bör redovisa till regeringen hur myndigheten anser att en beredning av ärenden som rör riksrekrytering lämpligen bör utformas. Redovisningen bör innehålla de bedömningsgrunder och rutiner Skolverket kommer att tillämpa. Med utgångspunkt i myndighetens redovisning bör Skolverket senare ges i uppdrag att bereda ansökningar om riksrekryterande utbildningar. För utbildningar som tidigare erhållit icke tidsbegränsade beslut upphör dessa att gälla den 1 januari 2007 enligt de förslag som regeringen lämnat i gymnasiepropositionen. Beslut om fortsatt riksrekrytering bör även för dessa utbildningar grundas på samma principer och bedömningsgrunder som för nya utbildningar. 8 Genomförandeinsatser Skolverket bör utarbeta en plan för de insatser som verket avser att vidta för att i gymnasieskolan implementera de reviderade kursplanerna som utarbetas med anledning av uppdraget och de i gymnasiepropositionen föreslagna ämnesbetygen. Planen bör utformas efter samråd med Myndigheten för skolutveckling, så att de båda skolmyndigheternas insatser kommer att genomföras utifrån respektive myndighets ansvarsområde. Redovisning av uppdraget Uppdraget bör, med de undantag som anges nedan, redovisas senast den 1 februari Förslag till programmål, vilka ämnen som skall vara gemensamma på programmen, samt eventuella förändringar av nationella inriktningar bör redovisas senast den 3 oktober En uppföljning av systemet med frisökning bör redovisas senast den 1 december Förslag till principer och rutiner för bedömning av behov av att ge vissa utbildningar rätt till riksrekrytering bör redovisas senast den 30 december 2004.
Uppdrag avseende examensmål och ämnesplaner för gymnasieskolan m.m.
Regeringsbeslut I:4 2009-10-01 U2009/2114/G U2009/5688/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag avseende examensmål och ämnesplaner för gymnasieskolan m.m. Regeringens beslut
Läs merTjänsteutlåtande nummer: Utfärdat: Reviderat: Diarienummer 0785/17 Utbildningskansliet Sara Hjelm
Tjänsteutlåtande nummer: 2017-98 Utfärdat: 2017-11-08 Reviderat: Diarienummer 0785/17 Utbildningskansliet Sara Hjelm Remissyttrande; Utbildningsdepartementets promemoria - Ökade möjligheter till grundläggande
Läs merRegional samverkan Regional styrka
Regional samverkan Regional styrka GR fakta 13 medlemmar 860 000 innevånare Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning Förordning (2997:1349) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2010:1040 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Regeringen föreskriver 1 i fråga om gymnasieförordningen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 2 juli 2018 Regeringen föreskriver i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039)
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1992:403) om kommunal vuxenutbildning; SFS 2001:159 Utkom från trycket den 19 april 2001 utfärdad den 1 mars 2001. Regeringen föreskriver
Läs merEn evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser
En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre
Läs merKommittédirektiv. Den framtida gymnasiesärskolan. Dir. 2009:84. Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2009
Kommittédirektiv Den framtida gymnasiesärskolan Dir. 2009:84 Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en framtida utformning av gymnasiesärskolan.
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2014:530 Utkom från trycket den 23 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 1999:180 Utkom från trycket den 20 april 1999 utfärdad den 31 mars 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Läs merGymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011
Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande Gymnasieskola 2011 Gymnasial lärlingsutbildning Två vägar mot samma yrkesexamen. Gymnasial lärlingsutbildning är en utbildning inom ett yrkesprogram
Läs merEtt fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (U2010/1388/G)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 10-421/876 SID 1 (7) 2010-04-14 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 08 508 33 818 Till Utbildningsnämnden 2010-05-20 Ett fjärde tekniskt
Läs merKommittédirektiv. En reformerad gymnasieskola. Dir. 2007:8. Beslut vid regeringssammanträde den 1 februari 2007
Kommittédirektiv En reformerad gymnasieskola Dir. 2007:8 Beslut vid regeringssammanträde den 1 februari 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en framtida struktur
Läs merU2009/312/S. Statens skolverk Stockholm. (1 bilaga)
Regeringsbeslut I:1 2009-01-22 U2009/312/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att utarbeta nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan och motsvarande skolformer m.m.
Läs merInformation om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning
PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa
Läs merYrkesutbildning i Sverige;
Yrkesutbildning i Sverige; vart är vi på väg Seminarium Köpenhamn 23 september 2009 1 Yrkesutbildning i Sverigeen tillbakablick 1846 Skråväsendet upphör, näringsfrihet införs och hantverksföreningar bildasutbildningsfrågor
Läs merSTÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasieskolan
STÖDMATERIAL Den individuella studieplanen i gymnasieskolan Den individuella studieplanen i gymnasieskolan Inledning Det här stödmaterialet riktar sig till dig som arbetar med individuella studieplaner
Läs merU2017/03537/GV - Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program
2017-09-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2017/792 Kommunstyrelsen U2017/03537/GV - Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program Yttrande
Läs merInformation om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning
PM Utbildningsavdelningen 1 (5) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa
Läs merInrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning inom grundskolan
Utbildningsdepartementet 2010-08-26 U2010/4818/S Remisspromemoria Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning inom grundskolan Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Författningsförslag...
Läs merGymnasiereformen i korthet
En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs
Läs merFörslaget. 1. Bakgrund U2013/983/UH
Promemoria 2013-02-18 U2013/983/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Förslag om införande av meritpoäng för ämnet svenskt teckenspråk för hörande Förslaget Ämnet svenskt teckenspråk
Läs merSammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå
VUX 2012 September 2014 Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Områden Studie- och yrkesvägledning Individuell studieplan Validering Prövning enligt
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2006:1090 Utkom från trycket den 12 september 2006 utfärdad den 31 augusti 2006. Regeringen föreskriver 1 i fråga
Läs merGYMNASIEVAL. Intagning
GYMNASIEVAL Ansökan Hur söker jag till gymnasiet? Du är behörig att söka ett nationellt eller specialutformat program som startar senast första kalenderhalvåret det år du fyller 20 år, om du: Har slutfört
Läs merRegeringen styr myndigheternas arbete genom årliga regleringsbrev.
Styrkedjan Regleringsbrev Regeringen styr myndigheternas arbete genom årliga regleringsbrev. Regeringen anger vilka mål Skolverket ska arbeta mot och hur verksamheten ska finansieras och återrapporteras.
Läs merVälkommen till gymnasieskolan!
030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan
Läs merÅterkallande av vissa beslut rörande gymnasieskolan
Utbildningsutskottets betänkande 2006/07:UbU3 Återkallande av vissa beslut rörande gymnasieskolan Sammanfattning I betänkandet behandlas budgetpropositionen utgiftsområde 16 (prop. 2006/07:1) såvitt avser
Läs merLärande på arbetsplats Nya förutsättningar för gymnasieskolan
Lärande på arbetsplats Nya förutsättningar för gymnasieskolan Styrkedjan för GY2011 från läroplan skollag gymnasieförordning examensmål ämnesplaner, Ny skollag 1 juli 2011, Ny gymnasieförordning för GY2011,
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Komvuxutredningen (U 2017:01) Dir. 2017:125. Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Komvuxutredningen (U 2017:01) Dir. 2017:125 Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017 Utvidgning av uppdraget Regeringen beslutade den 16 februari 2017
Läs merRemissvar Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program
Utbildningsdepartementet 2017-10-31 Registrator Er referens/dnr: U2017/03537/GV 103 33 Stockholm Utbildningsdepartementet Promemoria 2017-09-06 Remissvar Ökade möjligheter till grundläggande behörighet
Läs merKommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81
Kommittédirektiv Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare Dir. 2011:81 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merRYK-träff Gammelkroppa 28 okt. 2009
RYK-träff Gammelkroppa 28 okt. 2009 Exempel på vad som är på gång Ny skollag Ny läroplan för förskolan Reformering av grundskolan Reformering av gymnasieskolan (21/10) Nya tillträdesregler till högskola/universitet
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800) Utfärdad den 31 maj 2018 Publicerad den 13 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) 2 dels att 17
Läs merNaturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet
Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2012-06-20 1 (5) Naturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet Bakgrund Skolverket har tidigare föreskrivit om vilka kurser som ska ingå i gymnasieskolans
Läs merGymnasiesärskoleutredningen U 2009:04
U 2009:04 Utredningens uppdrag Övergripande Framtida utformning av gymnasiesärskolan Utreda konsekvenser för och föreslå förändringar av gymnasial särvux Ökad samverkan med arbetslivet Ökad samverkan med
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2012:109 Utkom från trycket den 13 mars 2012 utfärdad den 1 mars 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)
Läs merIntroduktionsprogram i gymnasieskolan
UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Nyheter Nya behörighetsregler införs till gymnasieskolans nationella program Fem nya introduktionsprogram införs
Läs merUppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet
Regeringsbeslut I:5 2013-02-21 U2013/1101/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringens beslut Regeringen uppdrar
Läs merSkolverket. Cecilia Hågemark, undervisningsråd. Växjö 9 oktober 2018
Skolverket Cecilia Hågemark, undervisningsråd Växjö 9 oktober 2018 Vad gör Skolverket? Kursplaner, ämnesplaner, ämnesområdesplaner, allmänna råd Analyser och statistik Stöd till skolutveckling Fortbildning
Läs merPlan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20
Plan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20 UTBILDNINGSNÄMNDEN Antagen av utbildningsnämnden 2019-09-05, 84 Innehåll Plan för utbildning... 3 Individuell studieplan... 3 Introduktionsprogram
Läs merKort om gymnasiesärskolan
Kort om gymnasiesärskolan Tryck: Wikströms tryckeri Upplaga: 5 000 Grafisk produktion: Typisk Form designbyrå Foto: Michael McLain Beställningsnummer: 12:1295 Stockholm 2012 Gymnasiesärskolan ska ge elever
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:1206) om fristående skolor; SFS 2002:395 Utkom från trycket den 7 juni 2002 Omtryck utfärdad den 23 maj 2002. Regeringen föreskriver
Läs merGymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är:
Gymnasieskolan Gymnasieskolan består av 18 program. De 18 nationella programmen har totalt 60 olika inriktningar. Det finns två olika sorter program - högskoleförberedande program och yrkesprogram. De
Läs merFörslag till förordning (2019:XX) om försöksverksamhet med en inriktning mot handelsområdet på ekonomiprogrammet inom gymnasieskolan
Förslag till förordning (2019:XX) om försöksverksamhet med en inriktning mot handelsområdet på ekonomiprogrammet inom gymnasieskolan Allmänna bestämmelser 1 Denna förordning innehåller bestämmelser om
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna; SFS 2010:2016 Utkom från trycket den 30 december 2010 utfärdad den 22 december 2010. Regeringen föreskriver följande.
Läs merSkolverket ska vid utförandet av uppdraget utgå från att aktuella författningsändringar
Regeringsbeslut I:4 2015-06-17 U2015/03529/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om kunskapskrav i läsförståelse och obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 Regeringens
Läs merKommittédirektiv. Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Dir. 2010:47. Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010
Kommittédirektiv Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp Dir. 2010:47 Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska, med utgångspunkt
Läs merNationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.
1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja
Läs merPlan för utbildning gällande:
Mall avseende Plan för utbildning utdelad i samband med seminarium vid Skolriksdagen, SKL, den 6 maj 2019. /Bengt Weidow Plan för utbildning gällande: Programinriktat val Programinriktat val riktar sig
Läs merI uppdraget ingår även följande åtgärder.
Regeringsbeslut 1:2 2009-02-19 U2009/914/G U2008/6186/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 STOCKHOLM Uppdrag till Statens skolverk att genomföra utvecklingsinsatser inom matematik, naturvetenskap
Läs merGymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket
Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Rätt förutsättningar och rätt förväntningar Utgångspunkt i Gy 2011 Exempel på problematik, diskussioner
Läs merÖkade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program
Promemoria 2017-09-06 Utbildningsdepartementet Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...
Läs mer1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344
1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en
Läs merSkollag (2010:800) kap.15-17
Skollag (2010:800) kap.15-17 Detta dokument innehåller Skolverkets utdrag ur Skollagens kapitel 15 till 17 om gymnasieskolan. Kapitel 15-16 innehåller allmänna bestämmelser om gymnasieskolan och nationella
Läs merIntroduktionsprogram i gymnasieskolan
Juridisk vägledning Reviderad december 2013 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Fem introduktionsprogram finns för elever som är obehöriga till de nationella programmen i gymnasieskolan. Introduktionsprogrammen
Läs merLärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Promemoria U2014/4311/GV 2014-06-30 Utbildningsdepartementet Lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2.
Läs merFörslag avseende handels- och administrationsprogrammet Förslag till försöksförordning med handelsinriktning på ekonomiprogrammet
Förslag avseende handels- och administrationsprogrammet Förslag till försöksförordning med handelsinriktning på ekonomiprogrammet Observera att presentationen bygger på de förslag som Skolverket har redovisat
Läs merSKOLLAGEN. Delegationsordning rörande skollag och gymnasieförordning inom Öknaskolans verksamhetsområde. 1 kap Inledande bestämmelser
Dokumenttitel: Delegationsordning rörande skollag och gymnasieförordning inom Öknaskolans verksamhetsområde Ämnesområde: Politisk ansvarsfördelning och arbetsordning Dokumentkategori: Rutin Författare:
Läs merRegeringens proposition 2001/02:61
Regeringens proposition 2001/02:61 Individuella program i gymnasieskolan för ungdomar med svåra rörelsehinder Prop. 2001/02:61 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 november
Läs merBetyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
Läs merFörslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta. att godkänna yttrandet samt att översända detsamma till Kommunstyrelsen
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (6) Datum 2013-10-07 Vår referens Ann-Sofie Nordh Planerings- och antagningschef ann-sofie.nordh@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till yttrande:
Läs merBeslut Yttrandet, daterat den 17 oktober 2017, antas och överlämnas till kommunstyrelsen för beslut.
Kommunstyrelsens utbildningsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2017-11-07 Sida 1(2) 51 Yttrande över remiss - Promemoria Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett
Läs merWebinarium den 11 mars 2014 för studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen
Webinarium den 11 mars 2014 för studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen Skolans styrdokument Riksdagen Regeringen - nationella program - programmens struktur - programmens omfattning
Läs merGÖTEBORG 16 mars 2011
GÖTEBORG 16 mars 2011 Birgitta Gladh Carlsson sekreterare i Den framtida gymnasiesärskolan - en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning SOU 2011:8 Utredningens uppdrag i korthet Gymnasial
Läs merÄndrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016
Promemoria 2013-04-10 U2013/2343/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Sammanfattning av förslaget Sökande med gymnasieexamen,
Läs merMinnesanteckningar möte med skolhandläggare SKL Samtliga regioner i Sverige deltog.
Minnesanteckningar möte med skolhandläggare SKL 090506 Samtliga regioner i Sverige deltog. Medverkande: Gudrun Wirmark och Fritjof Svensson, Utbildningsdepartementet En ny gymnasieskola Lagrådsremissen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Gymnasieförordning; utfärdad den 22 december 2010. SFS 2010:2039 Utkom från trycket den 5 januari 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Förordningens
Läs merVälja yrke. Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr /2015
Utbildningsförvaltningen Gymnasieavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-19 Handläggare Mats Öblad Telefon: 08-508 33 493 Åsa Eckhardt Telefon: 08-508 33 921 Till Utbildningsnämnden 2016-02-04
Läs merRegeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng
OH-mallen Regeringsuppdrag Översyn av kursplaner och kunskapskrav Nya betygsskalan: A, C och E Verksamhetspoäng Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå Kurser Engelska Biologi Fysik Kemi Samhällskunskap
Läs merUtdrag ur Skollagspropositionen Prop. 2009/10:165
Utdrag ur Skollagspropositionen Prop. 2009/10:165 20.4 Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram Regeringens förslag: För behörighet till ett yrkesprogram ska det krävas godkända betyg i svenska, engelska,
Läs merStatens skolverk 106 20 Stockholm
Utbildningsdepartementet Regeringsbeslut I:44 2012-03-29 Statens skolverk 106 20 Stockholm U2011/4343/S U2011/7370/GV (delvis) U2012/2103/GV Uppdrag att svara för utbildning Regeringens beslut Regeringen
Läs merKommittédirektiv. Omprövning av betyg inom skolväsendet. Dir. 2009:102. Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2009
Kommittédirektiv Omprövning av betyg inom skolväsendet Dir. 2009:102 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och föreslå hur en rätt för elever
Läs merEn ny betygsskala UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Handläggare: Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: Till Utbildningsnämnden
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-03-06 Handläggare: Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden 2008 04 17 En ny betygsskala Svar
Läs merDepartementspromemoria
Promemoria 2009-09-25 U2009/5552/G Utbildningsdepartementet Departementspromemoria Särskilda program och behörighet till yrkesprogram 2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Författningsförslag...
Läs merEn gymnasiesärskola med hög kvalitet. 27 september 2012 Peter Gröndahl
En gymnasiesärskola med hög kvalitet 27 september 2012 Peter Gröndahl Syfte med reformen Hög kvalitet Flexibilitet Samverkan Harmonisering Tydlig struktur Bättre förberedelse Gymnasiesärskolans syfte Anpassad
Läs merKomvux. Det här kan du göra på komvux: Vem får läsa på komvux? Rätt till utbildning på grundläggande nivå SVENSKA
Komvux Kommunal vuxenutbildning (komvux) är för dig som behöver läsa kurser på grundläggande eller gymnasial nivå. Du kan läsa en eller flera kurser, för att sedan exempelvis fortsätta studera på högskolan,
Läs merUppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan
Regeringsbeslut II:1 2017-04-20 U2017/01930/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan Regeringens beslut Statens skolverk
Läs merSamverkan skola och arbetsliv
Skolverket Samverkan skola och arbetsliv Vad säger gymnasieförordningen om apl? Arbetsplatsförlagt lärande, utdrag ur 4 kap. 12 Gymnasieförordningen (2010:2039) 12 Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma
Läs merLotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum
Lotta Naglitsch, Skolverket Föreståndare Lärlingscentrum Lärlingscentrum Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att inrätta ett lärlingscentrum. Målet är fler gymnasiala lärlingar och ökad kvalitet i
Läs merUtbildningsplan läsåret 19/20 för gymnasieskolans individuella program
SALA2000, v 2.0, 2012-08-02 1 (8) DNR 2019/912 ÄRENDE 7 BILAGA 1 PLAN PLAN Utbildningsplan läsåret 19/20 för gymnasieskolans individuella program Enligt skollagens 17 kap. 7 ska introduktionsprogrammen
Läs merGymnasial lärlingsutbildning arbetsplatsförlagt lärande
Gymnasial lärlingsutbildning arbetsplatsförlagt lärande Vi som medverkar Skolverket: Nationella lärlingskommittén: Program 9 30 12 00 Information om och möjligheter med skolförlagd yrkesutbildning och
Läs merTraineegymnasiet i Hylte visade på hur deras regionala samarbete givit en framgångsrik väg inom försöket.
NLK Den 28:e april genomfördes en konferens med tydlig regional prägel vid gamla Slagthuset i Malmö. Utbildningschef Matz Nilsson berättade om sin vision om hur Malmö stads unga befolkning ska beredas
Läs merExamensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget
Utvecklingspaket 2012-06-13 Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Introduktion Examensmålet ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen
Läs merutifrån huvudmannens perspektiv
Arbetsplatsförlagda lärandet utifrån huvudmannens perspektiv Anette Levin, Skolverket Göteborg 2015-04-17 Från apu till apl Regeringens proposition 2008/09:199 Regeringen anser att yrkesutbildning handlar
Läs merYttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)
Utbildningsdepartementet Yttrande 2017-02-28 Registrator Dnr: U2016/04660/GV 103 33 Stockholm Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning
Läs merGymnasiesärskolan och gymnasial särvux i framtiden
Gymnasiesärskolan och gymnasial särvux i framtiden Eva Wallberg Särskild utredare (2009:04) Jönköping den 30 september 2010 Uppdraget i korthet Gymnasiesärskolans framtida utformning, t.ex. avseende program
Läs merFörsöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009
Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009 Utbildningens syfte Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om kommunal vuxenutbildning; SFS 2002:1012 Utkom från trycket den 13 december 2002 utfärdad den 21 november 2002. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Allmänna
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolan ska i ett första steg
Regeringsbeslut I:20 2009-12-17 U2009/7341/SV Utbildningsdepartementet Myndigheten för yrkeshögskolan Box 145 721 05 VÄSTERÅS Uppdrag till Myndigheten för yrkeshögskolan att utreda förutsättningarna för
Läs merPromemoria om en individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 08-000/231 SID 1 (5) 2008-01-30 Handläggare: Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden 2008-03-13 Promemoria
Läs merKort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå
Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå Tryck: Wikströms tryckeri Upplaga: 5 000 Grafisk produktion: Typisk Form designbyrå Foto, omslag: Dan Lepp/Johnér, Michael McLain, s. 5 Juliana Wiklund/Johnér
Läs merKort om den svenska gymnasieskolan
Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:
Läs merEn stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor
Bilaga Promemoria Utbildningsdepartementet 2016-08-23 U2016/03475/S En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 1 Författningsförslag... 12
Läs merTeknikföretagens yttrande över promemorian Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan U2010/1388/G
Utbildningsdepartementet Gymnasieenheten 103 33 STOCKHOLM 2010-05-31 Karin Thapper karin.thapper@teknikforetagen.se 08-782 08 93 Teknikföretagens yttrande över promemorian Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan
Läs merKonferens för huvudmän 19-24 aug 2009
Konferens för huvudmän 19-24 aug 2009 Program 09.30-10.00 Registrering och kaffe 10.00-11.00 Reformhistorik Vad är på gång? Styrsystemet Gymnasiepropositionen 11.00-11.10 Bensträckare 11.10-12.00 Forts.
Läs merUppdrag att föreslå en försöksverksamhet med en inriktning mot handelsområdet på ekonomiprogrammet inom gymnasieskolan
Regeringsbeslut II:180 2018-08-30 U2018/03629/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att föreslå en försöksverksamhet med en inriktning mot handelsområdet på ekonomiprogrammet
Läs merGymnasiearbetet. Anita Attestål
Gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter
Läs merUppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan
Regeringsbeslut I:6 2008-09-25 U2008/6144/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (1 bilaga)
Läs merStudie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna
Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes
Läs mer