Minnesanteckningar möte med skolhandläggare SKL Samtliga regioner i Sverige deltog.

Transkript

1 Minnesanteckningar möte med skolhandläggare SKL Samtliga regioner i Sverige deltog. Medverkande: Gudrun Wirmark och Fritjof Svensson, Utbildningsdepartementet En ny gymnasieskola Lagrådsremissen lämnades 28 april Detta är egentligen Regeringens proposition. Det enda som får ändras är det som lagrådet vill ändra på. Proposition lämnas troligtvis under maj månad. Behörighetskraven till yrkesprogrammen har särskilt utretts. Remissvaren har uttryckt oro vilket gör att man utreder vidare. 168 instanser och nästan lika många spontana har skickat remissvar (cirka 300 totalt) Detta är första gången som departementet är ute och talar om den. Lagrådets synpunkter måste arbetas in innan propositionen kommer. Reformen ska träda i kraft Ändring i skollagen sker antingen i mars eller 1 juli Mycket arbete kommer att ske med gymnasieförordningen. Regeringen kommer att vilja fundera kring vissa frågor. Våren 2010 kommer det att visa sig vad som behöver ändras. Skolverket kommer nu att börja med arbetet kring examensmål mm. GY 09 syftar till ökad genomströmning fler elever med godkända betyg bättre förberedelse för yrkesliv och högskolestudier bättre anpassning till bransch och yrkesområde Fler ska bli bättre förberedda i grundskolan. Gymnasieskolan ska bli tydligare utan alla dessa specialutformade program Kvalitetssäkrade särskilda varianter kan dock ges tillstånd. Avvikelser sker också genom riksrekryterande utbildningar. Erbjudande om utbildning Gymnasieskolans betydelse för kompetensförsörjning förtydligas i Skollagen En syftesparagraf införs i skollagen Kommunen ansvarar för att ungdomar erbjuds utbildning av god kvalitet. Allsidigt urval hänsyn till ungdomars önskemål = oförändrad bestämmelse Nationell och lokal samverkan om yrkesutbildning

2 Utredaren föreslog fördjupad samverkan mellan kommunerna. Att nå målen som är kvalitetssäkrade Näringslivet får inflytande över yrkesprogrammen Nationella och lokala programråd skapas Bred representation branscher, fack och myndigheter De nationella råden ska säkerställa kvaliteten på yrkesprogrammen, visa näringslivets utbildningsbehov och hjälpa Skolverket att ta fram styrdokument. De lokala råden ska fungera som samverkansorgan mellan kommunerna och avnämarna. Nytt krav på nationell och lokal samverkan: Kompetensförsörjning genom ökade och utvecklade former för samverkan. Regeringens bedömning är att det behövs institutionaliserade former för samverkan nationellt kring yrkesutbildningen. Den behöver uppdateras utifrån lokala och regionala behov. OECD granskade svensk yrkesutbildning och föreslog en förstärkning kring samverkan. Det handlar om att underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Att yrkesutbildningen ska leda till en erkänd kompetens. Att man följer upp hur arbetsmarknaden utvecklas. För högskolor behövs inte nationella programråd. Krav på lokal samverkan: Redan idag finns detta. Förutsättningarna varierar, så man behöver inte reglera formerna för hur det ska gå till. Nationella program Enbart nationella program 12 yrkesprogram som kan erbjudas som skolförlagd eller lärlingsutbildning 6 högskoleförberedande program Delvis olika bestämmelser t ex behörighet, APU, examen, syfte, grundläggande behörighet Farhågor finns kring A- och B-program. Stora effekter för fristående skolor som nu ska erbjuda nationella program. Skolverket ska bereda vidare hur programfördjupningarna kan möta detta. Inriktningarna beslutas av regeringen. Tolv yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet (Ledarskaps och hälsoprogrammet föll på ledarskapet) Bygg- och anläggningsprogrammet (en anläggningsinriktning har tillkommit) El- och energiprogrammet (delar av energiprogrammet läggs in här) Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet (betydande arbetsmarknad fast arbetsgivarna har anställt från många program. Fortsatt arbete med att förtydliga yrkesutgångarna i programmet) Hantverksprogrammet (Företagande och entreprenörsfrågor ska tydliggöras) Hotell- och turismprogrammet

3 (Snabbt växande näring samtidigt som det spänner över många yrkesområden, vilka är yrkesutgångarna) Industritekniska programmet (Nationella inriktningar införs eftersom programmet är oöverblickbart) Naturbruksprogrammet (arbete med djur, odling, skogsbruk, hög övergång till högskolan) Restaurang- och livsmedelsprogrammet (ska ge en yrkesutbildning som är mera hantverksmässig, inte industriell produktion) VVS- och fastighetsprogrammet (delar från tidigare energiprogrammet, arbetskraftsbrist men ändå inte många sökande) Vård- och omsorgsprogrammet (Skolverket ska titta på om det ska vara inriktningslöst eller om det kan komma att behövas inriktningar) Sex högskoleförberedande program Ska möta den stora flora av SM som finns idag Ekonomiprogrammet Estetiska programmet (behålls) Humanistiska programmet Naturvetenskapliga programmet Samhällsvetenskapliga programmet Teknikprogrammet (inget förslag till ett fjärde år i regeringens förslag, arbetet fortsätter) Inriktningar får börja redan år 1 i framtiden, vilket bland annat är en orsak till att estetiska programmet finns kvar, ett annat är färdighetsprov Arbetsplatsförlagt lärande (APL) APU idag blir APL. Kraven på APL kommer att bli tydligare, men det kommer att finnas undantag. T ex om ett företag går omkull. APL är en sådan avgörande del av en yrkesutbildning som ger kvalitet, djup och verklighetsförankring I andra länder där det finns stora inslag av APL etablerar sig eleverna tidigare. Utbildningen ger också yrkesgemenskap och kulturförståelse Gymnasial lärlingsutbildning Huvuddelen av yrkeskurserna ska bedrivas på en arbetsplats Samma behörighetskrav och examensmål som för yrkesprogram Fortsatt utredning om anställning vid arbetsplatsen Mottagande till lärlingsutbildning Sökande till L tas emot i första hand i hemkommunen Om hemkommunen inte erbjuder någon utbildning alls på programmet tas eleven emot i första hand i anordnande kommun, både till lärlingsutbildning och skolförlagd utbildning

4 Om hemkommunen endast erbjuder lärlingsutbildning ska elever som sökt skolförlagd yrkesutbildning tas emot i första hand Den anordnande kommunen har rätt till ersättning från hemkommunen, oavsett utbildningsform Flyg- och sjöfartsteknik Fortsatt nationellt behov av utbildning inom området Utbildningarna styrs av internationella regerlverk Endast ett fåtal skolor kan erbjuda utbildning Gymnasieutredaren föreslog egna program Stark specialisering kräver särskilda examensmål Strukturbilden Kärnämnen blir gymnasiegemensamt ämne Tidigare var ett kärnämne egentligen endast en kärnämneskurs som en del av ämnet. Omfattningen ska minska till 600 poäng på yrkesprogram, vilket slås fast i skollagen. Olika omfattning gäller på de högskoleförberedande programmen. Skolverket kan ändå föreslå en högre nivå i vissa program. Det kan bli tillägg på vissa program. Kurser kan också ingå i inriktningarna eller i programfördjupningarna. Karaktärsämne (idag inriktning och valbara kurser) 1600 poäng på y-program. Vad ska vara obligatoriskt på varje program. Högskoleförberedande ska ha 1250 poäng. Det var svårt att hålla emot när lobbyverksamheten sätter igång. Ind. val minskar till 200 poäng. Projektarbetet blir gymnasiearbete 100 poäng. Vem bestämmer vad? *Nationella program: riksdagen Gymnasiegemensamma ämnen: riksdagen Gymnasiearbete: riksdagen Programgemensamma ämnen: regeringen Programfördjupning: Skolverket Innehållet i inriktningar: Skolverket Individuell val: regeringen, huvudmannen Gemensamma ämnen Svenska Engelska Matematik Idrott och hälsa Historia Samhällskunskap Religionskunskap Naturkunskap Styra infärgning genom centrala mål och riktlinjer?

5 Hur mycket kan man samläsa då? Skolverket ska överväga om det är lämpligt i fler ämnen än matematik. Individuellt val Minskar till 200 poäng (300 poäng) Regleras i förordning vilka kurser som måste erbjudas Elever på yrkesprogram ska erbjudas kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskola Estetiska ämnen och kurser i idrott och hälsa Det som erbjuds bör också anordnas Programfördjupning Ny benämning på det valbara utrymmet i dagens struktur Regleras i förordning av Skolverket Utrymmet bör vara så stort som möjligt för att kunna erbjuda en större flexibilitet än vad utredaren föreslog. Kommunerna behöver då inte ansöka om förändringar utifrån programstrukturen. Examen återinförs En yrkesexamen En högskoleförberedande examen Inget om reglering om personal för detta. Krav på yrkesexamen Betyg från ett nationellt program, minst 2500 poäng varav 2250 poäng G Lägst G i svenska, engelska och matematik samt på gymnasiearbetet G i de viktigaste yrkeskurserna Krav på högskoleförberedande examen Betyg från ett nationellt program, minst 2500 poäng, varav minst 2250 poäng G Lägst G i 300 poäng svenska, 200 p engelska och 100 p matematik samt på gymnasiearbetet Förslag på tillträdesregler kommer att bifogas. Examen även inom gymnasial vuxenutbildning Motsvarar kraven för antingen högskoleförberedande examen eller yrkesexamen. Rätten att läsa på komvux kom inte med i Lagrådsremissen. Man tittar nu på en lagteknisk formulering som kan täcka detta. Partierna är eniga om att detta ska vara en rätt att läsa in efteråt. Högre krav till högskolan Ett flexibelt system Särskilda varianter

6 Kvalitetssäkrade och godkända av Skolverket För att möta efterfrågan lokalt eller regionalt Om behovet av avsteg är större än vad som rimligtvis kan tillgodoses inom ramen för de nationella inriktningarna och eller programfördjupningen Särskild variant kan omfatta inriktning och eller utrymme för programfördjupning Tidsbegränsade beslut Omfattas av frisök Specialutformade program försvinner Frisök kommer att gälla alla utbildningar i och med detta. Nya kurser Kan initieras men kvalitetssäkras genom att prövas och fastställas av Skolverket Lokalt beslutade kurser och inriktningar försvinner Riksrekrytering Riksrekryterande utbildningar får avvika från de nationella programmen vad gäller struktur, innehåll och examensmål Riksrekrytering prövas och godkänns av Skolverket Utbildningar motiverade av behov på arbetsmarknaden Spetsutbildningar inom idrott och estetik Spetsutbildning inom matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora Befintliga riksrekryterande utbildningar förlängs, med sista intagning ht 2010 Behörighetskrav till gymnasiet Högskoleförberedande program: - G i svenska, engelska och matematik - G i minst ytterligare nio ämnen - ventil i engelska (särskild orsak) Yrkesprogrammen - Förslag presenteras senare Samtidigt kommer förslag om IV:s framtid. Vad ska erbjudas dem? Var ska ansvaret ligga? Grundskola eller gymnasieskola Betyg Kursbetyg kvar Ny betygsskala A-F införs samtidigt med övriga förändringar (Riksdagen har beslutat om detta redan) Ökad genomströmning mm Stöd inom ramen för nationella program Reducerat program ingen begränsning (i undantagsfall) Individuell anpassning av ett nationellt program (begränsning i examensmålen vad man kan ändra på, särskilda behov) Anmälan om avbrott till hemkommunen (nytt) Tillgång till SYV lagfästs (blir allt viktigare, lyfts till lag)

7 Utökat program utökad undervisningstid (samma som nu men har rätt till detta på yrkesprogram) Fristående skolor Regleringen för fristående och offentliga gymnasieskolor bör så långt det är möjligt vara gemensam. Innebär motsvarande program och inriktningar som offentliga skolor får erbjuda Samma möjlighet att inrätta särskilda varianter eller ansöka om sådan avvikelser som får göras för riksrekryterande utbildningar inom gymnasieskolan Ny riksprislista bör utformas Fristående skolorna bör ges Fortsatt utredning Behörighetskrav till yrkesprogram Individuella program =? Anställning av lärlingar T4 Uppdrag till Skolverket Våren 2010 måste det mesta vara klart, så att kommunerna kan ansöka om det som saknas. Tidplan redovisades. Skollagen Nuvarande skollagskapitel kommer att behöva en ny form. Måste giftas ihop i ny form och nya bestämmelser. Antagligen kommer två förordningar att finnas parallellt. Det måste synkas ihop. Frågor: Starka knytningen till branscher vad det gäller gymnasieexamen. Nya branscher i regionerna. Vad händer då när det inte är så välstrukturerat? Arbetsmarknadens behov och etableringen Behöver vi inte en struktur som kan fånga upp det? Väsentligt större antal högskoleförberedande program, sex stycken. Hur ska det lösas för mindre kommuner? Regeringen vill allra helst se en ökad regional samverkan för att kunna erbjuda eleverna ett brett utbud. Seminariepunkt från Skolverket Seminariepunkt för EQF och Transportbranschen Elof Lindälvsgymnasiet i Kungsbacka Bonny Wernersson och Lars-Olof Lernberg medverkade med ett intressant projekt kring Fordonsprogrammet och transportbranschen. Fyra kommuner i landet kommer att inleda ett utökat samarbete med branschen för att kvalitetssäkra utbildningen. Projektet har också en Europeisk dimension. Mats Söderberg, SKL FREREF Foundation of European Regions for Research in Education and Training

8 Finansiering av gymnasiereformen, Mats Söderberg, SKL Intressefrågor att driva 1 Lokalt programråd s 47 2 Ett fjärde tekniskt år s 48 3 Barn- och fritidsprogrammet, behörighet s 55 4 Vård- och omsorgsprogrammet, behörighet s 61 5 Gymnasial lärlingsutbildning s 63 6 Behörighet för yrkesprogrammen s 97 7 Obehöriga elever s Rätt att läsa gymnasial vuxenutbildning s 138 Krokar Omfattningen gymnasiegemensamma ämnen s 79 Valfrihet individuellt val s Spets- och riksrekrytering s 103 Skillnad i behörighet s 103 Ekonomiska konsekvenser Personalfortbildning Förbättrad genomströmning s 141 Reducering av program mer än 250 p Anpassning nationellt program s 142 Arbetslivet Halvering av dem som går mer än tre år. Halvering av övergång till gymnasial vuxenutbildning Åtstramning i valfrihet Det ekonomiska läget i kommunerna är ansträngt.