Att befrämja affärsverksamhetens höjande i vårt land

Transkript

1 Att befrämja affärsverksamhetens höjande i vårt land Föreläsning om HHS historia vid utbildningsutskottets Introduktionskurs till akademiska studier Introduktion I Uppsala Nya Tidning för i dag exakt två veckor sedan förekom ett reportage om Bo Viktor Norling i Heby som på ålderns höst är ivrigt sysselsatt med att skriva sina levnadsminnen. Med en snusförnuftighet som bara en mycket lång livserfarenhet kan ge säger han: I själva verket är det först om man då och då vänder sig helt om som man kan se framtiden. Detta sagt bara för att understryka att det inte är någon eftergift åt konventionen det här med redan de gamla grekerna som jag inleder eftermiddagens föreläsningar med Handelshögskolans historia. Historiska studier och historisk forskning har ytterst sin motivering i att kunskap om det förflutna möjliggör för oss att bättre orientera oss i nuet och göra rimliga prognoser om framtiden. För Er del tillkommer också att Ni fr o m antagningen till HHS erbjudes att ingå i en gemenskap - ett exklusivt socialt nätverk - som utgörs av handelshögskole-studenter, f.d. handelshögskolestudenter och handelshögskolans lärare och personal. En viktig ingrediens i denna gemenskap utgörs av den kollektiva identifikation som Handelshögskolans historia utgör grundvalen för. Syftet med denna föreläsning är trefaldigt Att redovisa de tankar och idéströmningar som ledde fram till grundandet av en handelshögskola i Stockholm 1909 (Sveriges första, följdes av den i Göteborg 1923 som dock förlorade sin självständighet och inlemmades i Göteborgs Universitet 1971) Att redovisa försöken att kombinera praktisk handelsutbildning för näringslivets behov med vetenskaplig teoriutveckling och forskning något som präglat skolan sedan starten Att ge en bild av utbildningens omfattning och förändrade innehåll Handelshögskolans tillkomst Den 27 maj i år firade HHS sitt 90-årsjubileum med stort pådrag i Stora salen och efterföljande barbecue på innergården. Denna dag år 1909 signerades det dokument som

2 möjliggjorde skolans öppnande på hösten samma år. Det var ingen storstilad invigning. När den första kullen på 110 studenter anlände till de förhyrda lokalerna vid Brunkebergs torg (där Riksbanken ligger idag; bild 1) för en tvåårig utbildning, fanns inte ens golvbeläggning och dörrar på plats. Orsaken var den pågående storkonflikten på arbetsmarknaden, med som mest över arbetare indragna, som påbörjades under sommaren och som till delar pågick i över ett år. I det gamla skråsamhället var all yrkesutbildning learning by doing, praktiktjänstgöring. Inom hantverksyrkena arbetade man i flera år som lärling och gesäll under någon mästare, och i de merkantila yrkena ( grosshandelsutbildningen, bankirutbildningen ) reste man utomlands och skaffade sig flerårig praktik hos någon släkting eller affärsbekant till familjen. Formaliserad utbildning i bokföringskunskap och handelsteknik startade i Tyskland redan på 1700-talet, och Sverige fick sitt första utbildningsanstalt 1826 i Göteborg, Sveriges utrikeshandelsport mot världen. Först 1865 fick Stockholm sitt första handelsinstitut, Frans Schartaus. Tonvikten i utbildningen låg på bokföring och moderna språk och motsvarade närmaste den som senare drevs på våra handelsgymnasier. Industriella genombrottet ställde nya krav på mer avancerad utbildning på det merkantila och ekonomiska området. Vi fick banker och försäkringsbolag. I det enade Tyskland satsade man systematiskt på högre utbildning och forskning för att ta upp kampen med England om det ekonomiska ledarskapet i världen. Tack vare ett organiserat nära samarbete mellan de statliga universiteten och industrin blev Tyskland också på kort tid världsledande inom de nya och snabbväxande industrigrenarna som kemisk och elektroteknisk industri. Runt sekelskiftet inrättades en rad akademiska handelsutbildningar bl a i Leipzig, Aachen, Wien och St. Gallen Liksom Tyskland var USA tidigt ute, och University of Pennsylvania var faktiskt först att grunda en business school med akademisk standard, Wharton School of Finance and Economy Harvard Business School startade 1908, och är faktiskt bara ett år äldre än vår egen handelshögskola. På den tekniska sidan hade Sverige fått en akademisk utbildning 1877, då det gamla Teknologiska institutet omvandlades till KTH, Kungl. Tekniska Högskolan med sin civilingenjörsutbildning. Både regeringen och privatpersoner tog kring sekelskiftet initiativ till olika utredningar om en svensk högskola för högre handelsutbildning. Många studieresor organiserades, framför för att undersöka hur de tyska handelshögskolorna arbetade. Marcus Wallenberg Peters farfar - var en av de drivande på den privata sidan, tillsammans med äldre brodern Knut Agathon Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och personer ur huvustadens grosshandlarsocieté (Olof Söderberg - Ratos). Drivkrafter hos tillskyndarna : 1) Det är intressant att det i särskilt hög grad var affärsbanksfolk som drev idén om en handelshögskola. När de växande svenska industriföretagen blev alltmer beroende av de internationella konjunkturerna ökade riskerna, och det var affärs- bankerna som vid kriser fick träda in som vita änglar och rekonstruera problemföretag, såväl finansiellt som

3 industriellt. De återkommande företagskriserna vid varje större konjunktursvacka ledde till en diskussion om bristerna i företagsledning och ekonomisk planering. Bankerna hävdade att de uppfinnare och entreprenörer som vid denna tid ledde sina unga företag, behövde bättre utbildning i nationalekonomiska och handelstekniska frågor. 2) Som framgår av föreläsningstiteln att.befrämja affärsverksamhetens höjande i vårt land fanns en annan drivkraft hos de män som kring sekelskiftet ivrade för en svensk handelshögskola: en professionalisering av ekonomkåren, som skulle höja affärsfolkets s ocial status. Den kommer tydligt till uttryck i familjen Wallenbergs bevarade korrespondens. Det är kunskaper och skolning som skall höja handelskårens medlemmar från krämare och köpmän och bereda dem den ställning i samhället som de intaga i andra sammanhang skrev bl.a. KAW. Industrisamhällets genombrott kännetecknas av en geografisk och social rörlighet som historien tidigare inte upplevt. Mammons män, den nya företagarklassen, var på rörelse uppåt, men hade svårt att vinna erkännande i den sociala miljö som rådde. De sociala värderingarna utgör i varje samhälle seglivade strukturer talets Sverige brukar karaktäriseras som en ämbetsmannastat, präglat av adel, ämbetsmän och militärer som kulturbärande elit. Handelshögskoletanken bars fram, särskilt hos Wallenbergarna, av tanken att en höjning av affärsmännens bildningsnivå också skulle förbättra deras sociala anseende grundade ett stort antal enskilda personer ur näringslivet en Handelshögskoleförening. Avkastningen på föreningens kapital utgör ännu idag huvudkällan för skolans finansiering. En stor insamling från olika företag gav under 1907 ungefär 1/3 av startkapitalet, Stockholms stad skänkte 1/3 och familjen Wallenberg stod för ungefär ¼. Statens utfäste sig att ge ett årligt bidrag på kr, vilket 1909 endast utgjorde några procent av startkapitalet. Mellan Scylla och Charybdis praktisk yrkesutbildning och vetenskaplig träning en central avvägningsfråga i skolans utbildning Jfr Odysseus irrfärder i Homeros epos Odysséen. Hela ändamålsparagrafen i 1909 år stadgar, liksom i den nu gällande, lyder: att genom vetenskaplig undervisning och forskning befrämja affärsverksamhetens höjande i vårt land. Det slogs alltså från allra första början fast att undervisningen skulle ske på vetenskaplig grund och att den skulle vara förenad med forskning. Detta var ingalunda självklart. Spänningen mellan dom som förordat en mer praktiskt inriktad yrkesutbildning och dom som ställt krav på akademisk bredd och kopplinger till universitetsvärlden har följt Handelshögskolan under hela dess 90 åriga tillvaro. Under de första decennierna kom denna motsättning till uttryck i relationen mellan nationalekonomer och företagsekonomer, i dag kommer den till uttryck i frågan om de tekniska färdigheternas kontra reflektionens och breddkunskapernas plats i utbildningen.

4 Att den akademiska traditionen trots allt fått en mycket stark förankring på HHS beror framför allt på två omständigheter. För det första : rekryteringen till de tunga lärartjänsterna inför starten; lärarna hämtades från den akademiska världen: Docenten i historia vid Uppsala universitet, Carl Hallendorff, anställdes som rektor och professor i statskunskap och ekonomisk historia (-1929), medan Eli F Heckscher, som var nationalekonom vid Stockholms universitet (under Gustav Cassel), blev professor i nationalekonomi med statistik. Heckscher var inflytelserik och stridbar: han uttryckte sig ofta mycket nedsättande om den praktiska delen av utbildningen och ville begränsa handelsteknikens roll. Eli Heckscher grundade ekonomisk historia som akademisk disciplin i Sverige etablerades i samarbete med dåvarande Stockholms högskola Ekonomisk-historiska institutet (det som sedan 1976 heter Institutet för ekonomiskhistorisk forskning) och Heckscher sadlade om och blev landets förste professor i ekonomisk historia (till 1944). Handelsteknik var dåtidens benämning på företagsekonomi (=bokföring), och en stor diskussion pågick om ämnets existensberättigande som akademiskt disciplin. Svårigheterna att rekrytera en professorskompetent person i ämnet löstes 1912 när Oskar Sillén anställdes, först som docent och därefter som professor från För det andra : handelsteknikämnets omvandling från praktisk bokföring till akademisk företagsekonomi. Sillén kom att få utomordentligt stor betydelse för företagsekonomiämnets utveckling i Sverige; han var professor Bokföringen utvecklades till redovisning och finansiering, och företagsorganisation (administration), distribution och marknadsföring blev nya och med tiden alltmer dominerande undervisningsområden. Från 1933 omdöptes hans professur i handelsteknik till företagsekonomi, och från 1934 inrättades en andra professur i ämnet (särskilt distributionsekonomi, innehavare Gerhard Törnqvist, som framför allt utvecklade kostnads-intäktsanalysen med krav på planmässighet och kontroll). Nationalekonomi, ekonomisk historia, ekonomisk geografi och språk dominerade studierna vid HHS under och 1920-talet. I dag är det företagsekonomi och finansiell ekonomi som blivit huvudämne för flertalet studenter, även om allt fler väljer dubbla ämneskurser och därför inkluderar nationalekonomi som ett av huvudämnena i sin examen. Denna förändring speglar naturligtvis den allmänna utvecklingen inom universiteten och högskolorna, inte bara i Sverige utan också utomlands, och har sin grund i en ökad efterfrågan på ekonomer för näringslivets och den finansiella sektorns behov. Bild: Examinationsfrekvens för civilekonomer, civilingenjörer och jurister

5 Om civilekonom-titeln som ett led i ekonomkårens professionalisering: Samtidigt som HHS 1943 införde ekonomie licentiatexamen som pendang till universitetens filosofie licentiatexamen, döpte man om grundutbildningsexamen till ekonomexamen och införde titeln civilekonom (jfr civilingenjörer i motsats till militäringenjörer). Före 1943 hade de utexaminerade fått nöja sig med epitetet diplomerad från Handelshögskolan i Stockholm, D.H.S., äldre D.H.H.S. (JFR vem är det ) fick HHS tillstånd av regeringen att utdela även doktorsgrad (i dag doktorsexamen), och som den förste disputerade detta år Folke Kristensson, sedermera professor i företagsekonomi vid skolan ( ). Att alla lärare både skall forska och undervisa är en tradition som hålls mycket levande på HHS: forskningsanknytningen är nödvändig för att kontakterna med den internationella forskningsfronten skall kunna förmedlas till studenterna. Utbildningens omfattning och förändrade innehåll Lokaler: Flyttning till den nya högskolebyggnaden på Sveavägen 1926, men den kände professorn vid Konsthögskolan Ivar Tengbom som arkitekt. Den möjliggjordes av en stor donation från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse på 1 milj. kr, vilket i dagens penningvärde motsvarar c:a 90 milj. kr). Tengbom har ritat bl.a. SEB:s gamla huvudkontor vid Kungsträdgården, Tändstickspalatset (Swedish Match gamla huvudkontor vid Västra Trädgårdsgatan), Konserthuset och Högalidskyrkan vår främste företrädare för klassicism i mellankrigstidens arkitektur. Grundutbildningens omfattning åskådliggörs bäst i antalet utexaminerade civilekonomer från 59 (män) 1911 till 179 (114 män och 65 kvinnor) Bilder utexaminerade civilekonomer vid HHS Analys : Maxgräns för intagningen På grund av kraftigt ökat ansökningstryck under andra världskriget höjdes spärren successivt till c:a 200 per år och efter kriget till höjdes antalet platser till c:a 275 per år Antalet inskrivna har under 90-talet legat på strax under 300 ( ). Totalt antal sökande: omkring (1998: 4.775; 1999: 3.921) varav förstahandsval c:a (1998: 2.170; 1999: 1.964). Samtidigt har utbildningen längd ökat, från två år till tre år , och till 3½år fr o m Grundutbildningens innehåll har redan berörts. Om timplaner och grundutbildningsorganisation från 1910-talet jämförs med dagens utgörs de viktigaste skillnaderna av

6 Statskunskap har försvunnit Minskad roll för språk (även ryska förekom!), ekonomisk geografi och nationalekonomi Ökad roll för handelsteknik, vars innehåll dock starkt förskjutits från bokföring till företagsorganisation, marknadsföring och managementutbildning, rättsvetenskap, statistik och finansiell ekonomi. Företagsekonomins framväxt i den akademiska utbildningen från 1970-talet och framåt är det mest spektakulära som inträffat inom samhällsvetenskapen. Det nya ämnet visade sig vara en veritabel gökunge i det akademiska boet. Sett till antalet studenter och lärare blev företagsekonomi på några årtionde det utan jämförelse största ämnet inom de samhällsvetenskapliga fakulteterna, och kärnämnet inom det växande antalet handelshögskolor som nyetablerades eller avknoppades från de gamla universiteten. Företagsekonomins kraftiga expansion har haft stor betydelse också för den företagshistoriska forskning som jag företräder. Den vetenskapliga managementlitteraturens framväxt på 1980-talet bidrog starkt till ökad forskning om företagarverksamhetens villkor och resursskapande förmåga. Denna forskning hade induktiv karaktär och tydlig empirisk inriktning, ofta grundad på fallstudier av enskilda företag. Skapandet av stora och inflytelserika institutioner för företagsekonomi fick till följd att studier av mikrostrukturer blev på modet och vann vetenskaplig legitimitet, vilket i sin tur fick betydelse för att etablera företagshistoria som erkänt forskningsfält. Likheter: Betoning av problemlösande, av fördjupning och av helhetsförståelse är de samma då som nu. Sambanden mellan teori och fakta betonas: Facts as such is no science, but you cannot have any theory without facts (empirical support) Bild Gustav Cassels krav på Den högre ekonomiska undervisningens ordnande för handel och industri i sin redovisning av regeringsuppdraget att studera den högre undervisningen i Tyskland och England 1907, tryckt samma år i Ekonomisk Tidskrift. Avslutning Ingen kan knappast passera Handels utan att ta del av studentkårens aktiviteter, sedan 1982 finns en organiserad kamratförening för gamla studenter och numera finns också en alumniförening (av alu mnus, lat. lärljunge, elev, skyddsling) för att stödja HHS och dess fortlevnad. Social gemenskap är inget man får gratis, man måste bjuda på sig själv och jobba för den. Passa på att ta för Er av vad som bjuds, inte bara av de möjligheter till spex och avkoppling som finns, och inte heller av färdigheter och färdigförpackad kunskap, utan framför allt av det akademiska samtalet.

7 Det akademiska samtalet kännetecknas av det vetenskapliga förhållningssättet, karaktäriserat av idle curiosity geniun nyfikenhet, viljan att försöka förstå och förklara verkligheten omkring oss kritisk reflektion, självständig tankeverksamhet och problemlösande attityd men också av omdöme och respekt för andras åsikter.