Dagordning för det gemensamma sammanträdet

Transkript

1 Kallelse till sammanträde Kallelse till sammanträde för Socialberedningen Tid: Torsdagen den 13 januari 2011 med start klockan (Kaffe, the och smörgås står framdukat från 09.30) Plats: Västra Varvsgatan 11, samma hus som Kommunförbundet, till höger på entréplanet. (OBS! Nytt sammanträdesrum vid Arkitektkopia) Ordinarie ledamot som inte kan närvara ombeds meddela undertecknad så kallar vi ersättare Program för dagen: Välkommen! Bill Nilsson, ordförande för den gemensamma delen av dagen Gemensamt sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen Lunch på Bryggeriet Separata sammanträden för Barn- och utbildningsberedningen respektive Socialberedningen Sammanträde för Den politiska styrgruppen för Kunskap till praktik och Den politiska styrgruppen för Samverkan mot våld Dagordning för det gemensamma sammanträdet 1. Val av justerare 2. Dagordning Bilaga: Utsänd dagordning 3. Föregående protokoll Bilaga: Föregående protokoll 4. Inriktning Bilaga: Våra planeringsförutsättningar Samverkan mot våld Muntlig information av Agneta Bygdell, kansliet

2 Dagordning för socialberedningen 1. Val av justerare 2. Dagordning Bilaga: Utsänd dagordning 3. Föregående protokoll Bilaga: Föregående protokoll 4. Riktlinjer hjälpmedel revidering Bilag Förslag enligt rubrik 5. Regionala stöd strukturer för kunskapsutveckling rapport och eventuella kompletterande beslut Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet 6. Enklare sjukvård- rapport och eventuella åtgärder Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet 7. Koh i Noor- rapport om projektet Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet 8. FoU rapport Muntlig information av Marianne Forsgärde, kansliet 9. Upphandling HVB platser Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet 10. Vårdprogram för stroke Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet Bilaga: Utdrag ur Norrbottens läns landstings information 5. När patient kommer hem 11. Beslutsstöd vid förskrivning av hjälpmedel Bilaga: PM 12. Länsstrategi missbruk o beroendevård Muntlig information av Agneta Bygdell, kansliet 13. Aktuellt om socialtjänst a) Delgivning: medel för kompetensutveckling psykiatri b) Övriga frågor Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet

3 Dagordning för Den politiska ledningsgruppen för Kunskap till praktik 1. Val av justerare 2. Rapport Muntlig information av Agneta Bygdell, Kommunförbundet Norrbottens kansli Dagordning för Den politiska ledningsgruppen för Samverkan mot våld 1. Val av justerare 2. Rapport Muntlig information av Agneta Bygdell, Kommunförbundet Norrbottens kansli 3. Kompletterande finansiering av projektanställning Bilaga utsänds senare Enligt uppdrag Kjell-Åke Halldén Telefon: Mobiltelefon: E-post:

4

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /24 Socialberedningen gemensamt Plats Kommunförbundet Norrbottens lokaler, Västra Varvsgatan 11, Luleå Beslutande, Barn- och utbildningsberedningen Robert Forsberg, (s), Kalix Eva Nilsson, (s), Överkalix Ingrid Norberg, (s), Luleå Kåre Strömbäck, (s), Haparanda Roger Suup, (s), Kiruna Mari-Teres Ögren, (s), Arjeplog Beslutande, Socialberedningen Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Eva Bergström, (s), Luleå Henning Åhman, (s), Arvidsjaur Kenneth Nilsson, (-), Kiruna Marlene Haara, (s), Haparanda Anders Sundström, (ns), Boden Övriga deltagare Ingrid Carlenius, kansliet Marita Björkman, kansliet Agneta Bygdell, kansliet Kjell-Åke Halldén, kansliet, sekreterare Underskrifter 9-17 Robert Forsberg Ordförande Eva Bergström Justerare Kjell-Åke Halldén Sekreterare

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /24 Socialberedningen gemensamt Utsänd dagordning Val av justerare Dagordning Föregående protokoll Bilaga: Föregående protokoll Sammanträdesplan 2011 Bilaga: Förslag till sammanträdesplan Politikerutbildningar 2011 Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet Barn och Unga kartläggning av antalet placerade barn och unga. Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet Socionomutbildning i Norrbotten. Muntlig information av Ingrid Carlenius och Agneta Bygdell, kansliet Centrum mot våld Muntlig information av Agneta Bygdell, kansliet Avsiktsförklaringen för Norrbotten Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet Konferens om Barn och unga Bilaga: Inbjudan

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /24 Socialberedningen gemensamt 9 Val av justerare Beredningarna beslutar Att Eva Bergström, (s), Luleå, väljs till justerare

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /24 Socialberedningen gemensamt 10 Föregående protokoll Ordföranden redogör för föregående protokoll. Beredningarna beslutar Att redogörelsen, med godkännande, läggs till handlingarna

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /24 Socialberedningen gemensamt 11 Sammanträdesdagar 2011 Kansliet föreslår nedanstående sammanträdesdagar 2011 för beredningarnas sammanträden och sammanträden för den politiska ledningsgruppen för Kunskap till praktik och den politiska ledningsgruppen för Centrum mot våld. 13 januari 3 maj 22 augusti 10 november Beredningarna beslutar Att bilfalla förslaget till sammanträdesdagar 2011

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /24 Socialberedningen gemensamt 12 Politikerutbildningar 2011 Ingrid Carlenius, kansliet, informerar om att Kommunförbundet Norrbotten planerar att arrangera utbildningar för politiker under 2011 enligt följande: Kommunallagen Utbildningen är anpassad för ordföranden och vice ordföranden i styrelser och nämnder. Planerad utbildningsdag är den 3 mars. Politikerrollen Utbildningen är anpassad för ordföranden och vice ordföranden i styrelser och nämnder. Planerade utbildningsdagar är den 15 mars och 5 april. Kommunal ekonomi Förslag till datum med mera redovisas vid kommande sammanträde. Ledamoten Kåre Strömbäck, (s), Haparanda, föreslår att förslaget tillstyrkes med tillägget att även en utbildning i massmediarelationer ska ingå i kursplanen. Beredningarna beslutar Att förslaget till politikerutbildningar 2011, med Kåre Strömbäcks tilläggsförslag, tillstyrkes

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /24 Socialberedningen gemensamt 13 Barn och Unga kartläggning av antalet placerade barn och unga. Ingrid Carlenius, kansliet, informerar om att kartläggningen ännu inte är helt genomförd och därför inte kan redovisas vid detta sammanträde. Ledamoten Ingrid Norberg, (s), Luleå, föreslår att kansliet informerar medlemskommunerna om de regelverk som finns inom detta område. Beredningarna beslutar Att kansliet får uppdraget att till medlemskommunerna skicka ut regelverk för placering av barn och unga Att ärendet i övrigt tas upp vid kommande sammanträde

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /24 Socialberedningen gemensamt 14 Socionomutbildning i Norrbotten Ingrid Carlenius och Agneta Bygdell, kansliet, informerar om att Luleå Tekniska Universitet inte fått rätt att utexaminera socionomer och kansliet utrett frågan om samarbete med Umeå Universitet på området. För att detta ska kunna genomföras krävs ett utvecklingsarbete, dels för att utveckla den teknik som ska garantera kommunikationen mellan UMU och studenterna, dels för att kunna erbjuda studenterna utbildning i lokala studiegrupper ute i länet. Umeå Universitet har anhållit om medfinansiering av denna utvecklingskostnad och fått beviljat kronor i ett engångsbelopp från Kommunförbundet Norrbotten. Beslutet var inte enhälligt. Umeå Universitet, Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden, har , ärende 136, beslutat: att Institutionen för socialt arbete ska med start vt erbjuda en Socionomutbildning med Luleå som samlingsort, att utbildningen i Norrbotten dimensioneras så att 40 studerande/år antas samt att de frågor som lyfts i skrivelse från lokala fackliga företrädare hanteras inom institutionens lokala samverkansgrupp Beredningarna beslutar att informationen läggs till handlingarna

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /24 Socialberedningen gemensamt 15 Samverkan mot våld Agneta Bygdell, kansliet, informerar om att det nu finns en arbetsgrupp, en styrgrupp och en politisk ledningsgrupp för detta arbete. Den politiska ledningsgruppen består av Socialberedningen, representanter för landstinget och polisstyrelsen och de har sammanträde i dessa lokaler i eftermiddag. I styrgruppen finns en bred representation av organisationer som berörs av arbetet. För att hålla arbetsgruppen liten och smidig har den begränsats till att representera Norrbottens läns landsting, kommunerna i länet och Kommunförbundet Norrbotten. Medel till en projektanställning för att sköta kanslifunktionen är sökt från länsstyrelsen. Bakgrunden till Samverkan mot våld är bland annat ambitionerna att etablera barnhus för utsatta barn och kvinnohus för utsatta kvinnor i länet. På senare tid har också tanken om en mansmottagning för män som utövar våld funnits med i diskussionen. Genom Samverkan mot våld kan alla dessa ambitioner samordnas. Ambitionen är dock inte att inrymma allt i samma lokaler. Arbetet har just inletts och därför är det ännu oklart hur verksamheten ska organiseras. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /24 Socialberedningen gemensamt 16 Avsiktsförklaringen för Norrbotten Ingrid Carlenius, kansliet, informerar om regeringen och SKL träffat en överenskommelse om att gemensamt utarbeta en nationell plattform för kunskapsutveckling inom socialtjänst. Regionala avsiktsförklaringar ska formuleras för att beskriva hur regionerna avser genomföra processen med att utveckla och förstärka långsiktigt stabila regionala stödstrukturer för evidensbaserad praktik samt reglera huvudmännens åtagande. Avsiktsförklaringen ska fokusera på äldreområdet men också innehålla hur stödstrukturerna efterhand kan appliceras på hela socialtjänsten. Kansliet har tillsammans med Norrbottens läns landsting gjort ett förslag till avsiktsförklaring som styrelsen nu ska ta ställning till. Nästa steg blir att göra en handlingsplan för arbetet. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /24 Socialberedningen gemensamt 17 Kommande konferenser Marita Björkman, kansliet, informerar om att samverkansdag Barn och Unga arrangeras onsdag den 27 oktober på Sunderby Folkhögskola med Kommunförbundet Norrbotten och Norrbottens läns landsting som arrangörer. Kjell-Åke Halldén, kansliet informerar om att ett seminarium om Sociala medier i offentlig sektor arrangeras av Kommunförbundet Norrbotten den 11 oktober på Sunderby folkhögskola. Seminariet är praktiskt inriktat och ska försöka visa vad vi i offentlig sektor bör göra, ska göra och inte får göra inom de sociala medierna. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna

16

17 Våra planeringsförutsättningar Inledning 2. Nuläge 3. Erfarenheter Omvärlden 5. Frågeställningar Förslag till inriktning för Förslag till prioriteringar Förslag till organisation Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Förteckning över nuvarande uppdrag/uppgifter Aktuella större projekt Information om MediaCenter Norrbotten 1

18 1. Inledning Detta dokument utgör kansliets sammanställning av Planeringsförutsättningarna för den kommande mandatperioden. Syftet med dokumentet är att för styrelsen presentera de förutsättningar som kansliet bedömer bör utgöra grund för en politisk diskussion om inriktning för förbundets verksamhet de kommande fyra åren. Underlaget är utformat med tanke på att det blir åtta nya ledamöter i styrelsen den kommande mandatperioden. Avsikten är att den nuvarande styrelsen, , ska diskutera underlaget (punkt 1-5) och ge inriktning för fortsatt arbete med ett måldokument för mandatperioden och för Verksamhetsplan och budget för 2011 (punkt 6-8). Vid styrelsesammanträdet deltar även de nya ledamöterna och då tas beslut om Inriktningsdokumentet och Verksamhetsplan och budget för 2011, vilka sedan behandlas vid Förbundsfullmäktiges sammanträde Nuläge Förbundets uppdrag har under den senaste mandatperioden formulerats: Kommunförbundet Norrbotten är en fristående intresseorganisation som ägs av länets 14 kommuner. Syftet med förbundets verksamhet är att tillvarata kommunernas/medlemmarnas intressen, främja deras samverkan och att tillhandahålla service. Ett övergripande mål är att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. Förbundet ska samverka bland annat med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och med övriga regionala förbund. Förbundets verksamhet styrs och regleras genom stadgar, arbetsordning, verksamhetsplan och budget, delegationsordning, attestreglemente och det personalpolitiska programmet. Kansliets övergripande uppdrag är att under styrelsen ansvara för förbundets administration och löpande verksamhet. Visionen har formulerats: En samordnad regional struktur för en politiskt styrd utveckling av länet är etablerad. Medborgarnas, förenings- och näringslivets engagemang och inflytande utgör hörnpelare i utvecklingsarbetet. Och verksamhetsidén: Kommunförbundet Norrbotten ska företräda och stödja kommunerna för en positiv och hållbar regional utveckling i såväl ett nationellt- som internationellt perspektiv. Ovanstående grunduppdrag har årligen omsatts i prioriterade uppgifter och generella uppdrag. De prioriterade uppgifterna har varit: 2

19 Hållbar tillväxt och utveckling Socialtjänst Barn- och utbildning Regionfrågan MediaCenter Norrbotten Till varje prioriterad uppgift har en budget knutits och specifika uppdrag formulerats. Varje uppdrag har kopplats till indikatorer och nyckelaktiviteter som grund för uppföljning. Några exempel på de generella uppdragen: Omvärldsbevakning Skatteutjämningsfrågan Kurs- och konferensverksamhet Förbundet driver dessutom normalt projekt årligen. De flesta projekt kopplar direkt till någon av de prioriterade uppgifterna. Projekten inom socialtjänsten har varit och är fortfarande de mest omfattande. Därutöver kan nämnas projekt som Medling i skolan, BD POP, Låt vildlaxen vandra hem och Ungdomsprojektet. Förbundets politiska organisation har bestått av: Förbundsfullmäktige (ca 75 ledamöter) Styrelse (14 ledamöter + insynsplatser) Presidium (ordförande + förste- och andra vice ordförande) Tillväxtberedning, Socialberedning, Barn- och utbildningsberedning, Kulturberedning och Kommunikationspolitiska rådet. Förbundets tjänstemannaorganisation består av kansliet och MediaCenter Norrbotten. Bemanningen utgörs av 15 ordinarie personal, varav två är lönebidragsanställda. Normal personalstyrka, inklusive projektanställda, är ca personal. Förbundet omsätter ca 30 mkr årligen. Ca 12 mkr utgörs av avgifter från medlemmarna, resterande utgör omslutning inom projekten. 3. Erfarenheter Allmänt om uppdraget Kommunförbundet Norrbotten är kommunernas intresseorganisation. Detta innebär att medarbetarna vid kansliet, utifrån sitt grunduppdrag omvärldsbevakar och vid sina regelbundna möten med nätverk nationellt, regionalt och lokalt, bestående av både politiker och tjänstemän, initierar och/eller fångar upp önskemål från medlemmarna om VAD förbundet ska arbeta med. En hel del uppdrag kommer också från de fem beredningarna/råden som ingår i den politiska organisationen. Uppdragen inarbetas i den kommande verksamhetsplanen som behandlas i den politiska organisationen och ytterst beslutas av styrelsen och förbundsfullmäktige. I vissa fall 3

20 uppkommer uppdrag/uppgifter under ett verksamhetsår utanför verksamhetsplanen men som anses så angelägna att styrelsen fattar särskilt beslut i frågan. Dessa tillkommande uppdrag finansieras antingen genom att kommunerna tillskjuter särskilda medel eller att förbundet tar kostnaden via eget kapital. I de fall där uppdragen ryms inom befintlig verksamhetsplan och inte kräver särskild finansiering tas besluten inom kansliet, d v s av direktören. Som varandes en intresseorganisation har det efterhand utvecklats en basverksamhet vilken anses ständigt efterfrågad bland medlemmarna. Basverksamheten kan förenklat beskrivas bestå i att omvärldsbevaka, analysera och agera i medlemmarnas intresse, arrangera kurser och konferenser, genomföra verksamhetsspecifika nätverksträffar och att via MediaCenter Norrbotten tillhandahålla ett brett utbud av pedagogiska utbildningsprogram, filmer mm till skolorna ute i kommunerna. Förbundet har löpande reviderat sina styrdokument (stadgar, arbetsordning, verksamhetsplan och budget, delegationsordning, attestreglemente och det personalpolitiska programmet) och kansliet bedömer att de generellt håller en god kvalitet och fyller sin funktion. Den Politiska plattform som utarbetades inom ramen för Tillväxtberedningen inför innevarande strukturfondsperiod har fått ett bra genomslag i regionens Regionala utvecklingsprogram (RUP). Erfarenheter Förbundet behöver utveckla och förstärka dialogen med medlemmarna. Förbundet måste föra ut kunskap om vad MediaCenter står för och få ett långsiktigt ställningstagande angående medlemskapet. Den Politiska plattformen behöver kommuniceras inom den nya styrelsen och revideras inför kommande strukturfondsperiod. 3.2 Hållbar tillväxt och utveckling Kommunförbundet Norrbotten är tillsammans med Länsstyrelsen och Landstinget huvudaktörer i det regionala strategiarbetet. Sammanhållningspolitiken, med fokus på EU 2020, samt den nationella strategin utgör grund för de regionala programmen. Det är viktigt att det politiska ledarskapet har en framskjuten och aktiv roll i allt strategiarbete med en enad hållning runt en gemensam politisk plattform. Det regionala partnerskapet i Norrbotten är, under länsstyrelsens ledning, till viss del ett formaliserat samarbete mellan myndigheter, landsting, kommuner, organisationer och näringsliv. Syftet är att kraftsamla och samordna resurser i det regionala tillväxtarbetet. Inom partnerskapet finns en överenskommelse om att varje organisation har ett eget ansvar att bidra till genomförandet av strategier i samverkan. Tillväxtberedningen är en gemensam beredning för Kommunförbundet Norrbotten och Norrbottens Läns Landsting. Tillväxtberedningens huvudfokus ska vara att verka för ett gemensamt förverkligande av regionala strategier/regionalt utvecklingsprogram samt arbeta med omvärldsbevakning med en internationell dimension. Det kommunikationspolitiska rådet mellan landstinget och kommunförbundet är en gemensam beredning som ska arbeta för gemensamma ställningstaganden och prioriteringar i transport- och infrastrukturfrågor för att än 4

21 mer argumentera kraftfullt för infrastrukturinvesteringar i norra Sverige. I Tillväxtberedningen och i det Kommunikationspolitiska rådet varvas ordförandeskapet och sekreterarskapet årligen mellan Kommunförbundet och Norrbottens Läns landsting. Förbundets styrelse och ansvarig tjänsteman ska genom sin representation i bland annat det Regionala partnerskapet, Strukturfondspartnerskapet, Tillväxtberedningen och det Kommunikationspolitiska rådet bidra till att åtgärder och insatser för tillväxt och utveckling i enlighet med de politiska prioriteringarna i regionala utvecklingsprogrammet (RUP) förverkligas. Förankringsarbetet sker systematiskt genom nätverk och aktiviteter för kommunerna. Erfarenheter Tillväxtfrågor och infrastrukturfrågor är prioriterat av styrelsen. Genom samarbeten inom länet, över länsgränser samt inom Europaforum Norra Sverige nås bättre genomslag såväl nationellt som inom EU. Åtgärder inom området kommunikationer har riktas till den nationella nivån bl.a. inför kommande översyn av TEN-T. Där har politiker inom olika forum verkat för att Botniska korridoren med koppling till Northern Axis blir prioriterat av svenska regeringen vilket också skett. Utifrån Nordregios studie Strong, specific and promising har politiker varit engagerade för att ta fram en position för norra Sverige tillsammans med norra Norge och norra Finland som ska stärka regionen på EU-nivå. Det har varit framgångsrikt att till EU-kommissionen kunna presentera ett gemensamt politiskt ställningstagande för NSPA-området (Northern Sparsly Populated Areas) om våra möjligheter och hur vi kan bidra till det europeiska mervärdet. Inom det regionala strategiarbetet har Kommunförbundet, Länsstyrelsen och Landstinget prioriterat energi- och klimatfrågan. Den nu fastlagda regionala energistrategin samt åtgärdsplanen syftar till energieffektivisering, effektivt nyttjande av förnybara energikällor samt hållbar utveckling. Sammanfattningsvis innebär det att det regionala strategiarbetet är en pågående process på flera nivåer. Vår region har både stora utmaningar och möjligheter. Den regionala tillväxtpolitiken utgår från EU strategier och den nationella strategin vilket ställer krav på politiker att finnas på olika arenor för delaktighet och påverkan. Därför är det viktigt att politiker och tjänstemän än mer deltar på internationella arenor, i olika nationella nätverk med syftet att främja utveckling och tillväxt. Den politiska plattform för Norrbotten för förnyelse, ökad konkurrenskraft och välfärd som arbetades fram under förra mandatperioden utgjorde en viktig grund i arbetet med det Regionala utvecklingsprogrammet (RUP). Styrelsen bör även fortsättningsvis prioritera regionalpolitiska frågor med fokus på tillväxt- och utveckling. Det behövs politisk kraftsamling och samsyn avseende vägval och prioriteringar vilket gynnar den lokala nivån och stärker regionens konkurrenskraft. 3.3 Socialtjänst Socialtjänstområdet innehåller verksamheter inom individ och familjeomsorgen, äldreomsorgen och verksamhet för området funktionshindrade, hälso- och sjukvård samt samverkan med universitet och högskola. Socialtjänsten är en stor del av kommunernas verksamhet och det finns stora utmaningar för respektive kommun och mycket att samarbeta om över kommungränserna. 5

22 Vid Kommunförbundet Norrbottens kansli finns en ansvarig handläggare för verksamhetsområdet och som också är föredragande i socialberedningen, vilken består av 7 förtroendevalda från kommunerna. Ordförande för beredningen är en av styrelsens ledamöter. Verksamhetsuppdraget består bland annat i rådgivning, stöd, information till kommuner samt samverkan med kommuner, landstinget, andra län och myndigheter. Därutöver tillkommer omvärldsbevakning inom området och ansvar för planering och genomförande av gemensamma utredningar som berör socialtjänstens samlade område. En del av verksamheten handlar om planering och genomförande av nätverksträffar och ansvar för och genomförande av kurser, seminarier och konferenser inom området. Det som främst påverkar planeringsförutsättningarna för en hög kvalitet inom verksamhetsområdet under de kommande åren är utvecklings- och samverkansfrågor med Norrbottens läns landsting inte minst gränssnittet inom olika verksamhetsområden inom socialtjänsten, behov av bostäder för äldre i länets kommuner, förändringar i lagar och föreskrifter och kommande huvudmannaskapsförändring för hemsjukvård samt konkurrensen och etableringar inom vård och omsorg. Erfarenheter Styrelsen har de senaste åren valt att prioritera ett antal frågor inom verksamhetsområdet bland annat barn och ungdomar i behov av särskilt stöd som omfattas av insatser inom både skolans och socialtjänstens verksamheter samt angränsande områden till hälso- och sjukvården. Under mandatperioden har gemensamma riktlinjer arbetas fram och antagits av samtliga kommuner och Norrbottens läns landsting (NLL). Utifrån dessa pågår gemensamt arbete med att utveckla förebyggande och tidiga insatser. Under mandatperioden har ett antal samverkansprojekt samt kunskapsspridning inom verksamhetsområdet genomförts. Ett annat av styrelsens prioriterade områden har varit utvecklingen inom missbruk- och beroendevården, där ett intensivt arbete pågår i samverkan med NLL kring implementering av de nationella riktlinjerna. Ytterligare ett närliggande område är den nationella satsningen inom psykiatriområdet, där kompetensutveckling av baspersonal i kommunerna och landstinget pågår med hjälp av statliga medel. Flera förbättrings- och utvecklingsområden tillsammans med NLL inom äldreomsorgen har varit prioriterat under mandatperioden. Syftet är att få till stånd en väl fungerande vårdkedja, från specialistvård till primärvård, med stöd och service från kommunen. Människor med behov av omfattande insatser från flera samhällsaktörer ska kunna få ett samlat erbjudande om hjälp och behandling, rehabilitering samt service och stöd som utgår från det individuella behovet. Inom socialtjänsten finns en mängd för kommunerna centrala frågor att utveckla och samarbeta inom. Inte minst gränssnittet och samverkan med Norrbottens läns landsting är avgörande för utveckling av rationalitet och kvalitet i verksamheten. Ett antal överenskommelser, riktlinjer och 6

23 avtal har tagits fram eller reviderats under perioden och gemensamma utbildningar har genomförts. Kommunerna har ett stort antal utmaningar att hantera inom verksamhetsområdet. Vissa kan lösas inom kommunen medan andra kräver framtida samverkanslösningar mellan kommuner och med andra huvudmän. De största utmaningarna är att 1. Staten genom nationella riktlinjer och stimulans i form av medel kräver en kraftfull kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Bland annat ska kunskaper i evidensbaserad praktik ges till förtroendevalda och till samtliga yrkesgrupper. Detta ställer stora krav på ledarskap och arbetsorganisation. Satsningen kan innebära tillfälligt ökade kostnader inom området. 2. Brukarperspektivet - för att erhålla statliga medel krävs att brukarperspektivet prioriteras, tydliggörs och stärks. Ett utvecklat brukarinflytande är en förutsättning för en evidensbaserad praktik. 3. Kraven på samverkan mellan kommuner och andra huvudmän kommer att bli ännu större i framtiden om man ska klara åtaganden när det gäller service, omsorg, vård och bostäder för människor som har behov av insatser. Inte minst den demografiska utvecklingen är en stor utmaning när det gäller den framtida personalförsörjningen och ekonomin. 3.4 Barn och utbildning Uppdrag och innehåll Barn- och utbildningsområdet innehåller verksamheter inom förskola, skola och vuxenutbildning samt samverkan med universitet och högskola. Det är en stor del av kommunernas verksamhet och det finns stora utmaningar för respektive kommun och mycket att samarbeta över kommungränserna kring. Vid Kommunförbundet Norrbottens kansli finns en ansvarig handläggare för verksamhetsområdet och som också är föredragande i Barn- och utbildningsberedningen, vilken består av 7 Barn- och utbildningspolitiker från kommunerna. Ordförande för beredningen är en av styrelsens ledamöter. Verksamhetsuppdraget består bland annat i rådgivning, stöd, information till kommuner samt samverkan med kommuner, landstinget, andra län och myndigheter. Därutöver tillkommer omvärldsbevakning inom området och ansvar för planering och genomförande av gemensamma utredningar som berör skolans samlade område. En del av verksamheten handlar om planering och genomförande av nätverksträffar och ansvar för och genomförande av kurser, seminarier och konferenser inom området. Det som främst påverkar planeringsförutsättningarna för en hög kvalitet inom verksamhetsområdet under de kommande åren är förändringen av elevvolymer i länets 7

24 kommuner, ökade antalet av nyanlända barn från andra länder, det stora antalet skolreformer och konkurrensen från de fristående skolornas etableringar. Erfarenheter Styrelsen har de senaste åren valt att prioritera ett antal frågor inom verksamhetsområdet bland annat barn och ungdomar i behov av särskilt stöd som omfattas av insatser inom både skolans och socialtjänstens verksamheter och arbetet med att stärka kunskapen om skolans uppdrag avseende insatser för barn och unga i behov av särskilt stöd. Under mandatperioden har ett antal samverkansprojekt mellan skola och socialtjänst samt kunskapsspridning inom verksamhetsområdet genomförts. Ett annat av styrelsens prioriterade områden har varit den framtida gymnasieskolan. Planeringsläget för gymnasieskolan är osäkert beroende främst på hanteringen av den nya gymnasiereformen i kombination med vikande elevunderlag och att fler fristående gymnasieskolor etablerar sig i Norrbotten. Den reformerade gymnasieskolan införs för årskurs 1 från och med hösten Det innebär att en helt ny programstruktur införs samtidigt som elever i årskurs 2 och 3 ska genomföra sina utbildningar enligt dagens system. Det medför att 2 parallella system ska vara igång i kommunerna till och med vårterminen Det kräver stora anpassningar i planeringsprocessen. Ett sätt att hantera dessa förutsättningar har varit etableringen av Lapplands gymnasium, ett kommunalförbund bildat av Kiruna, Gällivare, Pajala och Jokkmokks kommuner. Ett annat sätt är Fyrkantens samverkansavtal (Piteå, Luleå, Boden och Älvsbyns kommuner). Ett tredje sätt är att kommunerna genomför konsekvensutredningar om möjligheterna att bedriva egen gymnasieskola i framtiden. Här står Norrbottens kommuner för en av skolans större utmaningar. Ett tredje område som styrelsen prioriterat inom verksamhetsområdet är vuxnas lärande. En fortsatt kärv arbetsmarknad, tillsammans med att utbildningsnivån fortfarande är relativt låg i Norrbotten medför ett ökat tryck på vuxenutbildningen. Dessutom har de senaste årens förändringar i socialförsäkringssystemet medfört att människor måste ompröva sina framtidsplaner och som exempel höja sin kompetens genom studier. Dessutom så styr staten sina resurser inom vuxenutbildningen mer mot Yrkesvux vilket utmanar kommunerna i sin samverkan med näringslivet och dess behov av utbildad arbetskraft. Erfarenheter Kommunerna har ett stort antal utmaningar inom verksamhetsområdet. En del kan lösas inom kommunen men en del kräver framtida samverkanslösningar med andra kommuner. Det ankommer på respektive kommun hur djärv man vill och kan vara. De största utmaningarna är att 4. Hantera samtliga skolreformer d v s planera och genomföra nya system samtidigt som gamla system fasas ut, vilket kräver ett gott och framtidsinriktat ledarskap inom utbildningsområdet, en stor förståelse för de dubbla processerna, tillfälligt ökade 8

25 kostnader inom området och en noggrann kartläggning av behörigheten inom lärarkåren för att leva upp till framtida legitimationskrav. 5. Anpassa utbildningsorganisationen inom kommunen och i samverkan med andra kommuner vilket kräver bra beslutsunderlag, en god dialog mellan kommuner som vill samverka och nytänkande kring såväl lokaler som de pedagogiska lösningarna. 6. Utveckling av prognosunderlag för att stärka utbildningssektorns roll som goda genomförare av kompetensutveckling i relation till individers och näringslivets behov. 3.5 Regionfrågan Under huvuddelen av den gångna mandatperioden har regionfrågan i huvudsak ägts av Landstingen och de politiska partierna. Kommunförbundet Norrbotten har deltagit i Norrstyrelsens arbete genom representation av direktören. Löpande återrapportering av Norrstyrelsens arbete har skett genom direktörens information och genom delgivningar av protokoll mm. Under 2009 återupptog styrelsen frågan om att bilda Region Norrbotten som ett Kommunalt Samverkansorgan. Ett kunskapsutbyte har skett med Region Västerbotten vid två tillfällen. Styrelsen beslutade i mars 2010 att Kommunförbundet Norrbotten ska bjuda in NLL och påbörja ett arbete för att från bilda Region Norrbotten som ett Kommunalt Samverkansorgan (KSO). I juni beslutades att frågan ska vila till efter valet. I oktober togs frågan upp på nytt och en formell inbjudan att delta i arbetet skickades till NLL. Avsikten är att med bland annat NLL:s svar som grund slutligt ta ställning i frågan vid styrelsemötet i december eller i februari MediaCenter Norrbotten MediaCenter Norrbotten är en viktig resurs för kommunerna i länet när det gäller användandet av film och media i undervisningen. MediaCenter arbetar för den tekniska och pedagogiska utvecklingen, och ger skolorna i länet en möjlighet att lättare följa och uppfylla de uppsatta målen utifrån läroplan och andra styrdokument, vilket blir särskilt tydligt i LGR11 som bland annat handlar om filmanalys och värdegrund. Genom MediaCenters verksamhet får skolan också möjlighet till ett kvalitativt och kvantitativt utbud av andra hjälpmedel, förutom litteratur, vilket är viktigt för att främja de olika inlärningsstilar som finns hos individer. MediaCenter hjälper även till med att följa de upphovsrättsliga lagar och avtal som finns, och ger på det sättet kommunerna lägre kostnader för användandet av filmer i skolan. Till stor del bygger detta på alla kommuners anslutning, då det handlar om samarbete och gemensamt ansvarstagande för skolans utveckling i länet. Den totala utlåningen av media fortsätter att öka, vilket stärker behovet av MediaCenter. Teknikutvecklingen går fortsatt snabbt framåt, vilket resulterar i fler användare av MediaCenters streaming/strömmande media. Det är ett tydligt tecken på att skolorna går in i nya och moderniserade arbetssätt där MediaCenter är en unik och viktig resurs. Några kommuner har ifrågasatt nyttan av MediaCenter när TV-kanalernas play-versioner numera finns att tillgå. Det är därför viktigt att förbättra informationen och dialogen med medlemmarna. 9

26 En viktig fråga att ta ställning till är om verksamhet och ekonomi vid Kommunförbundets kansli och MediaCenter på ett tydligare sätt ska samordnas och bli en del av medlemskapet i Kommunförbundet Norrbotten? 3.7 Den nuvarande organisationen Under den senaste mandatperioden har förbundets politiska organisation förändrats. Vi har gått från en partipolitiskt sammansatt organisation till en medlemsorganisation. Idag väljs ledamöter till både fullmäktige och styrelse av medlemskommunerna. Förbundsfullmäktige består av ca 75 ledamöter, sammanträder en gång per år och är förbundets högsta beslutande församling. Styrelsen består av 14 ledamöter och ett antal insynsplatser. Styrelsen sammanträder 6 gånger per år. Styrelsemötena är uppdelade i två block om vardera två timmar, ett block är avsett för informations- och beslutsärenden och det andra för ömsesidig information och diskussion kring aktuella viktiga frågor. Avsikten är här att framför allt ledamöter som företräder och/eller ingår i förbundets beredningar och råd eller på annat sätt företräder förbundet utanför styrelsen ska få möjlighet att informera, diskutera och förankra eventuella ställningstaganden. Kansliets organisation är sårbar. Kommunförbundet Norrbotten är en ideell förening och bemanningen är utformad med detta som grund. Styrelsen har beslutat att förbundet ska sträva efter att leva upp till de krav som ställs på medlemmarna som varande myndigheter. Detta innebär ett omfattande administrativt arbete vilket förbundet egentligen inte är dimensionerat för. Kansliet hanterar detta i flera fall, t e x avseende upphandlingsfrågor, genom att nyttja kompetensen bland medlemmarna, i detta fall Luleå kommun. Verksamheten står och faller med att personalen är frisk. Det finns t e x ingen back-up för hantering av våra politiska processer eller för vår interna ekonomiska hantering. Förbundet har heller inget diarium. Varje handläggare ansvarar personligen för att handlingar arkiveras. Protokoll och avtal hanteras på ett betryggande sätt men hanteringen av övriga dokument och arbetshandlingar är skör. Organisationen har ett tydligt medlemsfokus och legitimiteten har ökat påtagligt genom att medlemmarnas ledande företrädare sitter i styrelsen (vanligtvis). Förbundet förmår att representera och arbeta i uppdrag över en stor bredd inom regionen. Däremot mäktar man inte med att representera och arbeta nationellt och internationellt i den utsträckning som vore önskvärd. Ledamöternas (KS-ordföranden) agenda är överbelastad vilket gör att närvaron ibland sviktar. Beslutsprocessen är trög men kan inte hanteras på annat sätt i den roll som förbundet har som intresseorganisation och ideell förening. Flertalet beslut kräver förankring i respektive medlems KS/KF. Styrelsens beslut delges i form av cirkulär/rekommendationer. Återkopplingen från medlemmarna är bristfällig och tar lång tid. Erfarenheter Det är viktigt att det är KS-ordförande som är ledamot i styrelsen. 10

27 Agendan måste utvecklas så att det känns angeläget att delta vid styrelsemötena. Vi måste finna nya och effektiva rutiner för information och hantering av beslutsärenden mellan styrelsen och medlemmarna. Förbundets sammanträden bör så långt möjligt samordnas i tid med t e x ägarsamråd och bolagsstämmor. Vi måste komma igång med att använda den nya tekniken för vissa sammanträden för att effektivisera och förenkla för ledamöterna att närvara. Förbundet bör arbeta för att finna långsiktigt hållbara lösningar för de gemensamma satsningarna (North Sweden, Attraktiv Region, FPN, BD POP m fl). Idag är detta svårhanterligt, går det att finna nya vägar? Det är viktigt att medlemmarna är medvetna om kansliets begränsningar och att detta beaktas i det dagliga samarbetet. För att kompensera sårbarheten är det viktigt att förbundet får nyttja medlemmarnas kompetenser vid behov. 3.8 Förbundets ekonomi Avgifter: Medlemskommunernas avgifter har sedan år 2000 varit 0,70 promille av skatter och bidrag för kansliet och sedan 2002, 0,54 promille för MediaCenter. Kansliet och MediaCenter har alltid setts som två olika enheter med separat budget men i och med att MediaCenter år 1992 flyttade in i samma lokaler som kansliet har verksamheterna sakta vuxit samman och idag nyttjas bland annat samma administration vilket innebär att delar av MediaCenters medlemsavgifter även tillkommer kansliet eftersom administrationstjänsterna ligger under kansliets budget. Om någon kommun lämnar samarbetet inom MediaCenter påverkas således förbundets totala ekonomi negativt. Resultatet: Resultatet under mandatperioden har varierat kraftigt men visar sammantaget ett litet överskott. Svängningarna är främst beroende av finansierings- eller medfinansieringsbeslut av styrelsen, antalet projekt, utfallet av kurs- och konferensverksamheten och den allmänna konjunkturen, d v s utfallet i pensionsstiftelsen och ränteutvecklingen. 2007: kr 2008: kr 2009: kr 2010: + 1 mkr (prognos) Pensionsstiftelsen: Pensionsstiftelsen har varierat under mandatperioden med mellan -21,4 % (2008) till +21,1 % (2009). Tillgångarna i pensionsstiftelsen har varit högre än åtagandena under 2007, 2009 och beräknas bli det även Ingen avsättning har behövt göras till pensionsstiftelsen under 2007, 2009 och beräknas inte behöva göras 2010 heller. Under 2008 då pensionsstiftelsens resultat blev -21,4 % gjordes en avsättning på totalt kr inklusive löneskatt. 11

28 Kommunförbundet Norrbotten har under denna mandatperiod inte budgeterat för pensionsavsättningar. Styrelsen har beslutat att en eventuell uppkommen avsättning ska tas ur eget kapital. Under mandatperioden väcktes ett förslag om att förbundet årligen ska fondera medel för att parera svängningarna men detta har inte kommit till stånd på grund av den allmänt kärva ekonomin. Eget kapital: Kapitalet har sjunkit från 2007, kr till 2009, kr med anledning av gjorda underskott under 2008 och Räntorna var som högst 2008, med kr, för att snabbt sjunka till kr år Placerade pengar finns på Penningmarknadsfond MEGA som förändrats under året från kr år 2007 till kr år Erfarenheter Förbundet har de senaste 10 åren hållit samma nivå på avgifterna vilket medfört en inbyggd effektiviseringskil. Under perioden har den fasta bemanningen minskats från 19,25 tjänster till dagens 15. Tack vare detta har förbundet i grunden en stabil ekonomi. Den fluktuerar dock på motsvarande sätt som kommunernas genom att den följer medlemmarnas samlade skattekraft årligen. För att klara den löpande verksamheten med minst samma ambitionsnivå som idag krävs dock att förbundet agerar offensivt och genomför angelägna externfinansierade projekt med en volym om ca 20 mkr/år. Detta för att kunna merutnyttja framför allt personella resurser och därmed täcka en del av personalens lönekostnader via projekt. Medlemmarna behöver ta långsiktig ställning till medlemskapet i MediaCenter Norrbotten eftersom det påverkar hela förbundets ekonomi. 4. Omvärlden I dag är den regionala tillväxtpolitiken en del av EU:s politik och den globala utvecklingen ställer helt andra krav på dagens politikerroll och företrädarskap. Nya krav och förutsättningar gäller och föråldrade handlingsmönster och maktstrukturer måste ge vika för att möta det moderna samhällets behov. En förändring av politikerrollen innebär att känna till omvärlden och verka på olika arenor som en förutsättning för bättre strategiska beslut i vardagspolitiken. Det är betydelsefullt att förtroendevalda deltar i olika nätverk och strategiska allianser och säkerställer system som garanterar att lokal- och regional nivås inflytande respekteras som en del i flernivåstyret. Flera rapporter visar på de stora utmaningar EU, och inte minst Sverige, står inför med åldrad och minskad befolkning vilket hotar välfärden och konkurrenskraften. Inom Sverige kan en tydlig trend urskiljas staten vill styra uppdrag och resurser mot regionala mottagarstrukturer som kan garantera den kvalitet i lösandet av uppdragen som staten 12

29 efterfrågar. Trenden är särskilt tydlig inom hälso- och sjukvården samt socialtjänstens områden men kan också skönjas inom utbildningsområdet. 4.1 EU/internationellt Kommunförbundet Norrbotten är en aktiv part inom Europaforum Norra Sverige för att påverka politiska ställningstaganden på EU-nivå samt nationellt i syfte att stärka förutsättningar för utveckling och tillväxt i regionen. Tillsammans med norra Norge och norra Finland har Europaforum tagit fram en framtidsstudie NSPA, Northern Sparsely Populated Area, med fokus på våra utmaningar och tillgångar samt vårt bidrag till det europeiska mervärdet. Aktiviteter har genomförts i samband med framtagandet av en Östersjöstrategi som syftar till att genomföra politiska mål på en makroregional nivå vilket är betydelsefull även för vår regions utveckling. Förbundet har en plats i Nordkalottrådet vilken för närvande bemannas av direktören. Rådet är en arena i huvudsak för politiker från de tre nordliga Fylkena i Norge, Finska Lappland och Norrbotten. För Norrbotten ingår förutom direktören, landshövdingen och en politiker från NLL (Leif Hjalmarsson). Under mandatperioden har förbundet, tillsammans med KS NordNorge (motsvarar Kommunförbundet i norra Norge), tagit initiativ för att bilda Nordområdets kommunnätverk. Syftet är att skapa ett forum för kommunala ledare i Nordområdet och för att samarbeta runt gemensamma utmaningar så som vikande befolkningsutveckling och kompetensförsörjning mm. Initiativet har hittills inte tagits emot på förväntat sätt från tänkbara finansiärer (Interreg, Länsstyrelsen, NLL). 4.2 Nationellt Det regionala tillväxtarbetet i Norrbottens län tar sitt avstamp i EU:s tillväxtstrategier. Sveriges regering har lagt fast inriktningen för den regionala tillväxtpolitiken i En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning som kompletterats med övriga, riktade strategier utifrån olika sakområden. Regeringens dialog med politiker från länet sker via Nationellt Forum cirka 4 gånger per år. Den regionala utvecklingspolitiken ställer krav på att politiker gör vägval och prioriteringar för regionens bästa det gynnar den lokala nivån och stärker regionens konkurrenskraft långsiktigt. Det är ekonomisk tillväxt som ger arbete och välfärd till medborgarna. Genomförandet av strategierna ska ske i partnerskap. Regionkommunfrågan kommer sannolikt att avgöras under den kommande mandatperioden och därtill den kopplade indelningen av statlig verksamhet. 5. Frågeställningar Övergripande: Förbundets vision och verksamhetsidé bör omarbetas? 13

30 Vid länsträffen för kommunalråd och kommunchefer framkom tydliga önskemål om att förbundet under den kommande mandatperioden ska prioritera arbetet för ett Utvecklat kommunalt samarbete. Företrädarskapet i den regionala Tillväxtpolitiken (flernivåstyret): Hur ska arbetet organiseras för att ge förutsättningar för styrelseledamöterna att praktiskt klara av ett aktivt deltagande i alla de sammanhang som förväntas regionalt, nationellt och internationellt? Vilka arenor är de viktigaste? Nationellt och internationellt? Hur skapar vi inre processer som ger delaktighet för samtliga ledamöter i viktiga frågor? Hur formulerar och dokumenterar vi våra ställningstaganden så att samtliga ledamöter känner till dem och kan bära fram kommunernas samlade uppfattning i sakfrågor i olika sammanhang? Barn- och utbildningsområdet: Kommande legitimationskrav för lärare kräver behörighetskartläggning av samtlig pedagogisk personal kan ske både lokalt och regionalt för ett bredare perspektiv och en tryggare bild av kompetensförsörjningen i Norrbotten. Samverkansprojekt? Norrbottens framtida skolorganisation kräver anpassning till bl.a. nya reformer och elevunderlag vilken del i det primärkommunala utbildningsuppdraget kan hanteras i större samverkanskonstellationer? Vem har rätt prognos av utbildningsbehovet och vem styr utbildningsuppdraget i Norrbotten? Kan vi samverka bättre mellan berörda regionala läns- och kommunala aktörer? Socialtjänst: Hur ska utmaningar enligt nedan hanteras? Staten kräver, genom nationella riktlinjer och stimulans i form av medel, en kraftfull kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Bland annat ska kunskaper i evidensbaserad praktik ges till förtroendevalda och till samtliga yrkesgrupper. Detta ställer stora krav på ledarskap och arbetsorganisation. Satsningen kan innebära tillfälligt ökade kostnader inom området. Brukarperspektivet - för att erhålla statliga medel krävs att brukarperspektivet prioriteras, tydliggörs och stärks. Ett utvecklat brukarinflytande är en förutsättning för en evidensbaserad praktik. Kraven på samverkan mellan kommuner och andra huvudmän kommer att bli ännu större i framtiden om man ska klara åtaganden när det gäller service, omsorg, vård och bostäder för 14

31 människor som har behov av insatser. Inte minst den demografiska utvecklingen är en stor utmaning när det gäller den framtida personalförsörjningen och ekonomin. MediaCenter Norrbotten: Är verksamheten vid MediaCenter Norrbotten ett efterfrågat stöd som fortsatt ska ingå i Kommunförbundet Norrbottens organisation, och om så, kan den idag uppdelade avgiften för kansliet och MediaCenter slås ihop och ses som en medlemsavgift? Den demografiska utvecklingen och därmed kompetensförsörjningen: Alla inser denna utmaning men ska vi ta oss an den var och en för sig eller tillsammans? Hur klaras kompetensförsörjning i kommunerna på längre sikt? Hur utvecklar vi välfärdslösningar och säkerställer kvalitet med en acceptabel geografisk tillgänglighet? Det primärkommunala samarbetet i Regionkommunens geografi: Vad bör styra utvecklingen av det primärkommunala samarbetet i framtiden? Vilken organisationsform ska bevaka kommunernas intresse, ideell förening eller kommunalförbund? Är det dags att på allvar utreda konkreta samarbetsområden för att klara lagstadgad verksamhet på sikt? Folkhälsa Att främja hälsa bygga på det friska har visat sig vara en av de viktigaste vägarna till ett hållbart samhälle. Kommunförbundets nuvarande vision och verksamhetsidé om att etablera en samordnad regional struktur för en politiskt styrd utveckling av länet samt att företräda och stödja kommunerna till en positiv och hållbar regional utveckling innebär att aktivt arbeta för att utveckla den sociala-, ekonomiska- och ekologiska uthålligheten i samarbete med andra aktörer. Kommunförbundet bidrar genom ett projekt, i samverkan med Landstinget, till att utveckla ett strategiskt folkhälsoarbete i länet vilket är en viktig faktor i ett socialt uthålligt samhälle där ett stort humankapital är en av hörnpelarna. Kommunförbundet är också en aktör som kan bidra till en överbryggning mellan social-, ekonomisk- och ekologisk uthållighet på politisk- och tjänstemannanivå. Vid länsträffen för kommunalråd och kommunchefer framkom tydliga önskemål om att förbundet under den kommande mandatperioden ska prioritera området Folkhälsa. 15

32 Trenden i nationell styrning av uppdrag och resurser: Vad ställer det för krav på oss i regionen och för kommunerna? Gemensamma satsningar: Går det att finna former för att gemensamt och långsiktigt genomföra angelägna satsningar som till exempel Filmpool Nord och BD-POP? 16

33 Förteckning över nuvarande uppdrag och uppgifter Bilaga 1 till Våra planeringsförutsättningar Kommunförbundet Norrbotten kommer sannolikt att påverkas starkt av förändringar i samhället under de närmaste åren. I tabellerna nedan redovisas punktvis kansliets bedömning av nuläge och framtida utmaningar för politiska företrädare och medarbetare inom olika verksamhetsområden. Uppgifter som anses särskilt angelägna är markerade med Hållbar tillväxt och utveckling Nuläge STRATEGIARBETE Kommunförbundet Norrbotten är tillsammans med Länsstyrelsen och Landstinget huvudaktörer i det regionala strategiarbetet. Länsstyrelsen är ansvarig enl. förordning SFS 2007:713. Sammanhållningspolitiken, Lissabonmålen och för framtiden EU 2020 samt den nationella strategin utgör grund för de regionala programmen. Östersjöstrategin på makroregional nivå för att genomföra politiska mål kommer även att vara betydelsefull för vår regions utveckling Kommunförbundet politiker Regionala Partnerskapet Tillväxtberedningen Strukturfondspartnerskap Styrkommittén för Interreg IV A Nord Nationellt forum Landshövdingeträff med kommunalråd och landstingsråd Framtiden, förhålla sig till för politiker = x Formen kan ändras utifrån ansvarig org. Regionkommun eller kommunalt samverkansorgan? ny strukturfondsperiod med ev. liknande org. vid ev. liknande org Deltagande än viktigare, regionens dialog med staten. Flernivåstyre? Osäkert beroende på statens indelning och ansvar Kommunförbundet tjänstemän Beredningsgrupp Nätverk kommunernas tillväxtansvariga Nätverk näringslivschefer Nationellt nätverk för tillväxt Tillväxtverket/SKL Olika grupper näringslivet, etc Tematiska grupper i regionala tillväxtarbetet, t.ex. energiklimat Framtiden, förhålla sig till för tjänstemän = x Oberoende av ansvarig ska samarbete ske mellan aktörer Betydelsefullt med dialog med kommunerna i regionala tillväxtarbetet Dialog viktig Viktigt att vara engagerad på flera nivåer Beror på framtida org. Nya eller förändrade samarbetsstrukturer kommer till vid en annan ansvars- och organisationsförändring

34 EU Kommunförbundet Norrbotten är en aktiv part inom Europaforum Norra Sverige för att påverka politiska ställningstaganden på EU- nivå samt nationellt i syfte att stärka förutsättningar för utveckling och tillväxt i regionen. INTERNATIONELLA ARENOR Avgörande för politiker att bygga strategiska allianser på olika nivåer då beslut fattas som påverkar vardagspolitiken TRANSNATIONELLT SAMARBETE Ex. EU-projekt, SERN nätverk - Lärande, erfarenhetsutbyte Europaforum Norra Sverige Rapportörsmöten Fokusområden-ansv. NSPA nätverk SERN repr. I styrelsen, 6 kommuner, Kf. medlemmar Flernivåstyre kräver engagerade politiker för att tidigt kunna vara med och påverka Politiker från olika län Viktigt med bredare samarbete i norra delen av Europa Delta i lobbyorg. som AER, CPMR Fler transnationella samarbeten/projekt behövs Europaforumet 1gng/ år Tjänstemannaberedning Fokusområden-grupp North Sweden styrelse Dialoggrupper Samarbeten syftar till ny kunskap, utbyte, utvecklas gm EU medel Tjm från olika org. I samverkan tar fram underlag till politiker North Sweden European Office är Norrbottens och Västerbottens direktlänk till EU. Målet är att skapa förutsättningar för regionens företag, akademi och offentlig verksamhet att agera framgångsrikt på EU-arenan. Syftar till att stärka N S agerande på EU nivå Behöver utvecklas INFRASTRUKTUR Kommunikationsrådet ska arbeta för gemensamma ställningstagande och prioriteringar i transport- och infrastrukturfrågor för att än mer kraftfullt argumentera för infrastrukturinvesteringar i Norra Sverige. Kommunikationspolitiska rådet Regionkommun el kso? ev utskott? Oberoende ansvar behövs gemensam strategi för regionens prioriteringar Regional kollektivtrafikmyndighet Nationellt nätverk SKL Remissförfarande i samarbete Syftar till gem. strategi Beroende på ansvar behövs grupper / trafikverken, etc Kommunmöten

35 Socialtjänst Nuläge Nuläge Kommunförbundet - politiker Socialtjänst Verksamhetsområden Individ och familjeomsorg Äldreomsorg Funktionshinder Hälso- och sjukvård Socialberedning Länsträffar för ordföranden och vice i socialnämnd Styr och arbetsgrupper i samverkans uppdrag eller projekt Framtiden, förhålla sig till för politiker = Nuläge Kommunförbundet tjänstemän Länsträffar för socialchefer Länsträffar ansvariga för individ och familjeomsorg, äldre och verksamheter för funktionshinder Länsträff för MAS Länsträff för arbetsterapeuter, sjukgymnaster Nätverk för Rehab Framtiden, förhålla sig till för tjänstemän = Kommentar uppgift i framtiden Nya och/eller förändrade samarbetsstrukturer kommer till vid en annan ansvars- och organisationsförändring Oberoende av ansvarig ska samarbete ske mellan regionala och lokala aktörer Dialog viktig med och mellan kommuner samt andra myndigheter Samverkan socialtjänst och landstinget Länsträffar för landstingsråd och socialnämndsordföranden Länsstyrgrupp NLL-chefer, socialchefer, skolchefer Viktigt att vara engagerad på flera nivåer Gemensamma samverkansriktlinjer Tillväxtberedning Gemensam styr och arbetsgrupp Gemensam arbetsgrupp Nya och/eller förändrade samarbetsstrukturer kommer till vid en annan ansvars- och organisationsförändring

36 IT fråga kommun/landsting för området. Barn och unga Gemensamma riktlinjer Norr Bus Samverkanskonferenser Missbruks och beroende frågor Äldre Nationella riktlinjer Socialberedningen Gemensam handlingsplan Gemensamma utb.insatser Gemensamma utvecklingsledare Avtal och överenskommelser inom olika verksamhetsområden Hemsjukvården, huvudmannaskapsförän dring Socialberedning Socialberedning Styrelsen Gemensamma arbetsgrupper Arbetsgrupper Styrgrupper Basutbildning för personal Funktionshindrade Samverkan universitet och socialtjänst Samverkansdagar med LTU

37 Verksamhetsförlagd utbildning Utbildning handledarutbildning, uppdragsutbildning Samverkan med arbetsmiljöverket Samverkansdagar Kunskapsutveckling inom socialtjänsten Avsiktsförklaring Nationella nätverk FoU Stimulera och stödja en långsiktig och systematisk kunskapsutveckling Socialberedning politisk ledningsgrupp Nätverk med kontaktpersoner FoU Nätverk verksamhetsnära ledare inom området funktionshinder FoU café för spridning av kunskap Nätverk verksamhetsnära ledare inom området äldreomsorg Projekt för att utveckla kunskap Kunskapsdagar, seminarier Nätverk LSS handläggare Nätverk SoL handläggare Nätverk för närstående

38 och anhörigkonsulenter Nätverk för förebyggande hembesökare Länspensionärsråd Länshandikappråd Förtroendevalda Sammanträden 4 ggr/år Sammanträden 4 ggr/år.

39 Barn och utbildning Nuläge Barn- och utbildningsområdet innehåller verksamheten inom förskola, skola och vuxenutbildning samt samverkan med universitet och högskola. Verksamhetsuppdraget består bland annat i rådgivning, stöd, information till kommuner samt samverkan med kommuner, landstinget, andra län och myndigheter. Därutöver tillkommer omvärldsbevakning inom området och ansvar för planering och genomförande av gemensamma utredningar som berör skolan samlade område. En del av verksamheten handlar om Kommunförbundet politiker Barn och utbildningsberedningen Styr - och arbetsgrupper i samverkansuppdrag eller projekt Framtiden, förhålla sig till för politiker = x Formen kan ändras utifrån ansvarig org. Regionkommun eller kommunalt samverkansorgan? Kommunförbundet tjänstemän Beredningsgrupp Nätverksgrupper enl. nedan; Barn- och utbildningsnämndsordföranden samt vice ordföranden 3 ggr/år Skolchefer 3 ggr/år Gymnasiechefer 3ggr/år Strategi och utvecklingsgrupp gymnasiefrågor 4 ggr/år Vuxenutbildningschefer 4 ggr/år Särskoleansvarige 2ggr/år Elevhälsa 2 ggr/år Naturbruksgruppen 3 ggr/år RUC/LTU 4ggr/år Kvalitetsutvecklar 2ggr/år Framtiden, förhålla sig till för tjänstemän = x Nya och/eller förändrade samarbetsstrukturer kommer till vid en annan ansvars- och organisationsförändring Oberoende av ansvarig ska samarbete ske mellan regionala och lokala aktörer Dialog viktig med och mellan kommuner Viktigt att vara engagerad på flera nivåer Nya och/eller förändrade samarbetsstrukturer kommer till vid en annan ansvars- och organisationsförändring

40 planering och genomförande av nätverksträffar och ansvar för och genomförande av kurser, seminarier och konferenser inom området Länsstyrgrupp (NLL-chefer, socialchefer och skolchefer) 5-6 ggr/år ENA (styrgrupp för ENAprojektet) Nationella nätverk Regionala vux-handläggare SKL 2ggr/år Regionala utbildningshandläggare SKL 2ggr/år IPKs regionala nätverk (Programkontoret)

41 Miljö och samhällsbyggnad Nuläge Nuläge Kommunförbundet - politiker Framtiden, förhålla sig till för politiker = Miljö Tillsyn enligt miljöbalken Årliga länsträffar för ordföranden i M/B nämnd Nuläge Kommunförbundet tjänstemän Årliga länsträffar för miljöchefer. Tillsynsråd Lst Framtiden, förhålla sig till för tjänstemän = Kommentar uppgift i framtiden Möjlig utveckling mot miljösamverkan modell Västra Götaland och Kalmar. Regionala miljömål. Beslutas idag av Lst (Ks fråga) () () () Länsstyrelsen äger i dag frågan. (Uppföljning, statistik). Är en möjlig fråga för regionförbund och politiken i framtiden. Energi- och klimat Partnerskapet Årliga länsträffar för ordföranden i M/B nämnd Årliga länsträffar för chefer inom miljö, bygg och teknik. Samverkan NENET. Lst styr- och arbetsgrupper. Samordning/utbildning/nätverk NENET är Norrbottens resurs inom energiområdet. Ägs av kommuner och NLL. Lst samordnare för området. Vattenadministration Vattendelegationen/Referensgruppen/Kf:bd styrelsen Vattenråd Norr (projekt) Stödja vattenråden i deras uppgift som lokal nivå i vattenorganisationen

42 Teknik Avfallssamverkan Årliga länsträffar för ordföranden i M/B nämnd. Aktuell avfallspolitik (samverkan AC)? Länsträffar avfallsansvariga Aktuell avfallspol. Avfallsområdet har ett stort behov av samordning och samverkan Gator/VA -? Länsträffar gatuchefer VA-sidan är i de flesta kommuner eftersatt. Borde vara en fråga för samverkan. Fastigheter Ett område som vi tidigare gjort insatser inom, men idag är vilande. Planering byggande Tillsyn mm PBL Årliga länsträffar för ordföranden i M/B nämnd Tillsynsråd med Lst under uppbyggnad Utbildning/samverkan Lst GIS Folkhälsa Strategiskt arbete i kommunerna - Norrbottens folkhälsopolitiska råd, NFR? LINFO (allmänt nätverk) Nätverk med hälsoplanerare och folkhälsoråden? Möjligt utvecklingsområde Ett naturligt samverkansområde mellan kommunerna och NLL. I dag i Projektform. Regional samverkan NFR Tjänstemän hos Lst, NLL, Polis m.fl. Samordning av regionala folkhälsofrågor Övrigt Inköp -? Upphandling labtjänster Inköpsgrupp Möjligt utvecklingsområde mot inköpscentral.

43 Folkhälsa Nuläge STRATEGIARBETE Fortbilda folkhälsosamordnare, politiker, kommunchefer, förvaltningschefer, ekonomichefer m.fl inom hälsoekonomi, stödjande miljöer etc. Kommunförbundet politiker Norrbottens Folkhälsoråd (NFR) Folkhälsoråden i länet Politiker i länet Framtiden, förhålla sig till för politiker = x Kommunförbundet tjänstemän Nätverk folkhälsosamordnare Nätverk folkhälsosamordnare drogförebyggare Framtiden, förhålla sig till för tjänstemän = x Knyta ihop social -, ekonomisk- och ekologisk hållbarhet. Kommunpolitiker i länet Nätverk kommunernas tillväxtansvariga miljöansvariga - folkhälsosamordnare Nätverk folkhälsorådens ordföringar Kommunpolitiker i länet Nationellt nätverk för folkhälsa och regional utveckling - Folkhälsoinstitutet (FHI), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Folkhälsoinstitutet (FHI) Samarbete med Fhi. Föreläsningar med distansöverbryggande teknik. Norrbottens Folkhälsoråd (NFR) Folkhälsosamordnare i länet Dialoggrupper

44 Karolinska Institutet Community Readiness Kommunpolitiker Tjänstemän Landstinget Livsviktigt - projekt på tre år med syfte att minska övervikt och fetma i Norrbotten. Piteå och Gällivare pilotkommuner. Norrbottens Folkhälsoråd Rapporteringsträffar Uppföljningsträffar Lärande seminarier Länskontakt för ett friskare Sverige - Fhi Nationellt nätverk Länsstyrelsen Samarbete kring att lyfta in drogförebyggande målområdet i generellt folkhälsoarbete. Norrbottens Folkhälsoråd Samarbete Jämställdhet, genusperspektiv i föräldrastöd Politiker i länet Dialoggrupper

45 Personalfrågor, räddningstjänstfrågor och förvaltningsgemensamma frågor Nuläge Kommunförbundet politiker Framtiden, förhålla sig till för politiker = x Kommunförbundet tjänstemän Framtiden, förhålla sig till för tjänstemän Räddningstjänst/säkerhetsfrågor - Krisledningsnämnd i resp kommun Länsträffar Specifika utbildningar Personalfrågor - Klara framtida rekryteringsbehov. Stora pensionsavgångar Länsträffar Specifika utbildningar Samordnade satsningar på personalrekrytering/ Kompetensförsörjning Fritid - - Länsträffar Specifika utbildningar Kultur Kulturberedning Ja! Kulturberedning i samverkan med NLL Länsträffar

46 Specifika utbildningar Samverkan med NLL Integration/Arbetsmarknad - Avtal länsvis/resp kommunvis betr flyktingmottagning Länsträffar Arbetskraftförsörjning Specifika utbildningar - Minoritetsspråk - - Träffar med berörda kommuner Överförmyndare - Utbildningar Ungdomsfrågor Gemensam länsstrategi för ungdomsfrågor Länsträffar Specifika utbildningar Kurser/konferenser inom

47 adm/ekonomi/lagar m m Viktigt samordna utbildningar inom länet

48 Bilaga 2 Aktuella större projekt Lista över pågående projekt Projektnamn Projekttid Syfte FoU - Individ- och familjeomsorg ff och psykiatrin FoU - Äldre- och handikappoms ff Syftet är att driva praktiknära forskning och utveckling inom individ- och familjeomsorg samt psykiatrin för att därigenom öka kunskapen och höja metodmedvetenheten. Samma som ovan men inom äldre- och handikappoms. BD-Pop BD Pop ska arbeta för att hitta och utveckla musikalisk talang och entreprenörskap och fungera som katalysator för etableringen av musikbranschen i Norrbotten. Ungdomsprojekt ff Syftet är att ge stöd för att utveckla ungdomspolitiska strategier i länet. Vattensamverkan Syftet är att ge stöd åt de 13 nybildade vattenråden i Bottenvikens vattendistrikt så att de även fortsättningsvis utgör en resurs för att ta vara på lokal kunskap och kan vara en arena för delaktighet och samverkan i vattenförvaltningen. Projektet syftar även till att sprida information om vattenförvaltningen och bygga upp kunskap kring vattenfrågorna. Nationell IT-samverkan Syftet med arbetet är att i samverkan mellan länets kommuner och landstinget ta fram IT-lösningar inom vård och omsorg för att förbättra informationsutbytet mellan vårdgivarna och uppfylla intentionerna i Nationella IT-strategin i området. Implementering av riktlinjer Syftet med dessa två projekt har varit att implementera för missbruksvård de Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroende- Kunskap till praktik i BD vården i socialtjänsten och hälso- och sjukvården i länet. Vidare har syftet varit att utveckla den missbruksoch beroendevård som kommuner och landsting erbjuder så att den är utformad i enlighet med befintlig kunskap om effektiva metoder och arbetssätt så att klienter och patienter får insatser av god kvalitet. En förlängning av utvecklingsarbetet på ett år är aviserat. Kompetensförstärkning baspers Syftet är att förstärka kompetensen hos den baspersonal som i sitt arbete möter personer med psykisk funktionsnedsättning som är i behov av stöd, vård och omsorg. Låt vildlaxen vandra hem Allmänna åtgärder för att utveckla fisketurismen i Norrbotten

49 Bilaga 2 Aktuella större projekt Strategiskt folkhälsoarbete Syftet är att resurspersonen inom folkhälsoarbetet ska verka som inspiratör/handledare i ett processinriktat arbete i kommunerna i deras uppdrag att organisera ett hållbart strategiskt folkhälsoarbete. Mansmottagning Utreda om regionala mansmottagningar ska etableras i Norrbottens län, samt att undersöka behovet av behandling av män med våldsutövning i nära relationer. Koh-i-noor Ett kunskapsutvecklingsprojekt för personal i de särskilda boendena inom verksamheterna för funktionshindrade i kommunal regi i Norrbotten. Kunskapsutveckling inom Syftet är att skapa modeller för att långsiktigt tillgodose äldreomsorgen behovet av stabila stödstrukturer i länet för kunskapsutveckling, implementering av riktlinjer, ny kunskap, genomförande, utvärdering m m Stöd till ett långsiktigt för Syftet är att stärka de regionala stödstrukturerna för bättringsarbete - äldreomsorg kunskapsutveckling inom äldreområdet

50 Bilaga 3 Information om MediaCenter Norrbotten MediaCenter Norrbotten Fotografiet och senare filmen, är några av de medier som genom tiderna förändrat vår syn på världen, och på oss själva. Att i skolan tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning av litteratur, utan även att se på filmer av olika slag, att lyssna på CD och studera bilder och innehåll i musik och andra moderna medier, för att på ett pedagogiskt sätt främja de olika inlärningssätt som individer har, och för att fånga elevernas intresse/uppmärksamhet. Mediebruset är stort i samhället och påverkar oss människor, och därför är idag film och media jämställt med litteraturen och finns även omnämnt i kursplanen för skolan, främst när det gäller språkutvecklingen, vårt kulturarv, vår historia samt för att förmedla upplevelser och för att låta åsikter och värderingar mötas, redan i låg ålder. MediaCenters verksamhet riktar sig främst till grund- och gymnasieskolor, barnomsorgen, fritidssektorn, bibliotek och förvaltningskontor, men också universitet, folkhögskolor och studieförbund. Friskolorna kan också nyttja MediaCenters utbud, om man tecknar avtal. I årsavgiften som kommunerna betalar till MediaCenter ingår lån av media (DVD/VHS/pedagogiska dataprogram och digital streaming) med institutionella rättigheter, vilket krävs för att man på ett lagligt sätt ska få visa film i skolan eller i slutna grupper. Man får alltså inte hyra filmer på videobutik, ta med köpfilmer eller egna inspelade filmer/program hemifrån för att visa i skolan, enligt Upphovsrättslagen. MediaCenter Norrbotten är en viktig resurs för kommunerna i länet när det gäller användandet av film och media i undervisningen. MediaCenter arbetar för den tekniska och pedagogiska utvecklingen, och ger skolorna i länet en möjlighet att lättare följa och uppfylla de uppsatta målen utifrån läroplan och andra styrdokument, vilket blir särskilt tydligt i LGR11 som bland annat handlar om filmanalys och värdegrund. Genom MediaCenters verksamhet får skolan också möjlighet till ett kvalitativt och kvantitativt utbud av andra hjälpmedel, förutom litteratur, vilket är viktigt för att främja de olika inlärningsstilar som finns hos individer. MediaCenter bekostar och följer de upphovsrättsliga lagar och avtal som finns, och ger på det sättet kommunerna lägre kostnader för användandet av filmer i skolan. Till stor del bygger detta på alla kommuners medlemsskap, då det handlar om samarbete och gemensamt ansvarstagande för skolans utveckling i länet. TV-kanalernas program på Internet via PLAY, i stället för MediaCenter? När det gäller SVT-play och Utbildningsradions UR-play så kan man se tv-programmen via Internet under en begränsad tid. När tiden, som varierar mellan 7-30 dagar (SVT) och upp till 6 månader (UR) har passerat, så är inte programmen tillgängliga längre, vilket begränsar flexibiliteten. Vidare handlar det också om programutbudet hos tv-kanalerna, som varje år måste göra prioriteringar inom de olika ämnesområdena. Det kan innebära att det under vissa år blir ett sämre utbud av t.ex. språk- eller andra samhällsprogram därför att sport och nöjesarrangemang ofta prioriteras. MediaCenters utlåningsstatistik visar att det i huvudsak är UR-program, äldre än 6 månader, som lånas mest frekvent. Dessa program kommer man inte åt via UR-play. MediaCenter har programmen/filmerna under flera år, och pedagogerna kan använda dem precis när de vill efter sin planering. Man blir alltså inte styrd till tidsramar och därmed tidspress.

51 Bilaga 3 Information om MediaCenter Norrbotten MediaCenter har även ett stort eget utbud av aktuella undervisningsfilmer, som ständigt förnyas, och som inte går att låna via någon annan leverantör. Det handlar om undervisningsfilmer med bra kvalité och pedagogiskt innehåll, som MediaCenter omsorgsfullt, ofta i samverkan med pedagoger, väljer ut men också om spelfilmer (biofilmer) som inte heller kan lånas på något annat sätt än via MediaCenter. TV-kanalernas produktioner är inte alltid bra och pedagogiskt användbara, men ändå det enda som skulle finnas att tillgå om man enbart väljer deras PLAYvarianter. MediaCenter bekostar alltså den institutionella kostnaden gemensamt för kommunerna. Rättighetskostnaden (utlånings- och streamingrättigheter) för en filmtitel varierar mellan kronor för att MediaCenter ska kunna ha dem tillgängliga under en längre tid för skolorna i Norrbotten, vilket är en förutsättning för att man som pedagog ska kunna arbeta återkommande med dem. Fraktkostnader (Posten) för utskick och återsändning av filmerna/programmen (kassett/cd/dvd) ingår också i årskostnaden. Det senaste tillskottet i MediaCenters utbud är Streaming, eller Strömmande Media. Det innebär bl.a. att lärare kan beställa och nyttja våra filmer digitalt via Internet, och om så önskas visa dem på bioduk i klassrummet, via en dator eller på en digital whiteboard. Ytterligare användningsområden för streaming kommer hela tiden. Teknikutvecklingen är enorm och den kommer att fortsätta, den innebär dock kostnader för servrar mm, vilket också ingår i de årliga avgifterna. MediaCenter arbetar dessutom kontinuerligt med att tillhandahålla samhällsaktuella filmer i samarbete med Utbildningsradion. Vi kompletterar även filmerna med pedagogiska lärarhandledningar och arbetsmateriel, för att underlätta pedagogernas undervisning, vilket är mycket uppskattat. MediaCenter har även samarbete med flera Skolbibliotek, där biblioteken tillsammans med oss, har byggt upp avdelningar med program/filmer i biblioteket, för att det ska finnas lättillgängligt för pedagoger och elever. Något formellt avtal mellan MediaCenter Norrbotten och länets kommuner finns inte. Den praxis som tillämpas är att Kommunförbundet Norrbottens styrelse, som består av representanter (kommunalråden/motsv) från länets fjorton kommuner, årligen i juni beslutar om kommande års avgifter. Avgiften, som varit oförändrad sedan 2002, debiteras efter SKL:s (Sveriges Kommuner & Landsting) beräkningar av summan av kommunernas skatter och bidrag. Av denna summa utgör 0,54 promille grunden för de avgifter som går till MediaCenter Norrbotten. I Norrbotten är alla kommuner anslutna till MediaCenter, utom Haparanda Stad. Under åren har två andra kommuner i Norrbotten provat att stå utanför MediaCenter. Följden har blivit att pedagogerna upplevt begränsningar av materiel i sin undervisning vilket resulterat i att man har anslutit sig igen. Utlåningen från MediaCenter växer för varje år, och den nya satsningen på streaming har verkligen tagit fart i användandet ute i skolorna. Vi får ofta positiv feedback från både lärare och rektorer, vilka framhåller att MediaCenter är en väldigt bra och nödvändig resurs. Upphovsrätt Filmrättigheter Licensområden - MediaCenter För att säkerställa filmägarens/upphovsrättshavarens lagliga rätt till ersättning vid visning av film i olika sammanhang har man skapat skilda licensområden med specifika avtal:

52 Bilaga 3 Information om MediaCenter Norrbotten Offentlig visning Institutionell visning Privat visning Hotellvisning Det är viktigt att den som avser att visa film för en grupp människor sätter sig in i gällande regler för att undvika att i efterskott drabbas av rättsliga åtgärder. Begreppet Institutionella rättigheter avser visning inom organiserade grupper som t ex kan vara: Bibliotek, Kommunala & Statliga Förvaltningar, Skolor, Föreningar, Pensionärshem, Ungdoms & Fritidsgårdar med flera. Filmer som ska visas i ovanstående sammanhang måste vara införskaffade hos en producent/distributör som äger de institutionella rättigheterna. Filmens rättighetsområde framgår av informationstexten på förpackningen eller på hemsidan varifrån filmen streamas/laddas ner. Visning, kopiering eller spridning av film utanför det tillåtna rättighetsområdet kan det vara ett brott mot upphovsmannens rätt att besluta hur hans eller hennes upphovsrättsskyddade verk får hanteras och ett brott av ingångna avtal. Vid brott mot lagen har upphovsrättsinnehavarna/distributörerna möjlighet att genom SVF (Sveriges Videodistributörers Förening) vidta rättsliga åtgärder mot dem som är ansvariga för eller medverkar till otillåtet utnyttjande av filmverk. Rättsliga åtgärder innebär polisutredning, böter, fängelse eller skadeståndskrav. Även de som medverkar till otillåtet utnyttjande kan göras ansvariga. Det är här MediaCenter Norrbotten fyller en viktig funktion, och tillhandahåller ett kvalitativt och kvantitativt utbud av undervisningsfilmer för kommunerna. Den totala utlåningen av media fortsätter att öka, vilket tyder på ett behov av MediaCenter. Teknikutvecklingen går fortsatt snabbt framåt, vilket resulterar i fler användare av MediaCenters streaming/strömmande media. Det är ett tydligt tecken på att skolorna går in i nya och moderniserade arbetssätt där MediaCenter är en unik och viktig resurs. Några kommuner har ifrågasatt nyttan med MediaCenter när TV-kanalernas play-versioner finns. Vad är det man betalar för, och varför? Det är därför viktigt att förbättra informationen och dialogen med medlemmarna.

53

54 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / 62 Socialberedningen Plats Elite Stadshotellet, Luleå Beslutande Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Eva Bergström, (s), Luleå Henning Åhman, (s), Arvidsjaur Kenneth Nilsson, (-), Kiruna Marlene Haara, (s), Haparanda Iris Dimitri, (v), Gällivare Agnetha Eriksson, (s), Piteå Anders Sundström, (ns), Boden Övriga deltagande Ingrid Carlenius, kansliet Marianne Forsgärde, kansliet Agneta Bygdell, kansliet, sekreterare Underskrifter Bill Nilsson Ordförande Agnetha Eriksson Justerare Agneta Bygdell Sekreterare

55 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / 62 Socialberedningen Utsänd dagordning 1. Val av justerare 2. Dagordning 3. Föregående protokoll Bilaga: Föregående protokoll 4. Riktlinjer för samverkan Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik 5. Enklare sjukvård Muntlig information av Gunnar Eriksson, utredare 6. Koh i Noor Bilaga: Projektbeskrivning enlig rubrik 7. Kunskapsutveckling inom socialtjänsten Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet 8. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård Muntlig information av Agneta Bygdell, kansliet 9. Rapport FoU Muntlig rapport Marianne Forsgärde, kansliet 10. Aktuellt inom socialtjänst Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet 11. Delgivning Styrelsen har , 107, beslutat bifalla förslaget till Avsiktsförklaring för stärkt regional struktur i Norrbotten för stöd till kunskapsutveckling inom socialtjänsten i samverkan med landstingets hälso- och sjukvård. Kansliet har fått uppdraget att i samarbete med Norrbottens läns landsting utarbeta förslag till handlingsplan för detta arbete. 12. Övriga frågor

56 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / 62 Socialberedningen 39 Val av justerare Socialberedningen beslutar att Agnetha Eriksson, (s), Piteå, väljs till justerare

57 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / 62 Socialberedningen 40 Föregående protokoll Ordföranden presenterar föregående protokoll Socialberedningen beslutar Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna

58 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / 62 Socialberedningen 41 Dagordning På punkten dagordning konstateras att många rapporter och informationsfrågor återkommer under den efterföljande länsträffen för samtliga socialnämndspresidier, varför ordföranden föreslår att de hänskjuts dit. Eva Bergström väcker en övrig fråga om hur arbetet med gemensam upphandling av HVB-platser framskrider. Ordföranden föreslår att dagordningen, med justeringar enligt ovan, antas Socialberedningen beslutar att dagordningen, med justeringar enligt ovan, antas

59 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / 62 Socialberedningen 42 Riktlinjer för samverkan Förslag till reviderade samverkansriktlinjer mellan socialtjänsten och hälsooch sjukvården vid samordnad individuell planering har utarbetats, gällande SoL, HSL och LSS. Nyheter som tillkommit, bland annat genom lagförändringar är egenvård, individuell plan vid behov av insatser från båda huvudmännen, habilitering/rehabilitering och Öppen psykiatrisk tvångsvård och Öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. Utbildningar har genomförts gemensamt för de båda huvudmännen vid två tillfällen i var och en av de fyra länsdelarna. Ytterligare utbildningar kommer att genomföras. Ordföranden föreslår Att kommunerna rekommenderas anta de föreslagna riktlinjerna Socialberedningen beslutar Att kommunerna rekommenderas anta de föreslagna riktlinjerna

60 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / 62 Socialberedningen 43 Koh i Noor Ingrid Carlenius, kansliet, informerar om att Europeiska Socialfonden, ESF, efter en gemensam ansökan från 10 av länets kommuner, beviljat 10,5 miljoner kronor för kompetensutveckling av personal vid boenden för utvecklingsstörda. Projektet ska pågå i två år. De fyra mindre kommunerna som inte ingår, på grund av en begränsad verksamhet, kommer att inbjudas att delta vid olika utbildningsinsatser. En projektledare, Gun-Britt Texvall från Älvsbyns kommun, har rekryterats. Dessutom kommer utvecklingsledare att arvoderas i de fyra länsdelarna. Enligt beslutet från ESF behöver en politisk styrgrupp om minst två personer finnas för projektet. Efter diskussion i beredningen framkommer förslag att ordföranden och ledamoten Agnetha Eriksson ska utgöra politisk styrgrupp. Ordföranden föreslår Att Socialberedningens ordförande och ledamoten Agnetha Eriksson ska utgöra politisk styrgrupp för projekt Koh i Noor Socialberedningen beslutar Att Socialberedningens ordförande och ledamoten Agnetha Eriksson ska utgöra politisk styrgrupp för projekt Koh i Noor

61 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / 62 Socialberedningen 44 Kunskapsutveckling inom socialtjänsten Ingrid Carlenius informerar om regeringens satsning på kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Av information framgår att arbete pågår med att ta fram en handlingsplan inom äldreomsorgen. Satsningen gäller socialtjänsten med angränsande områden inom hälso- och sjukvården. Tillsammans med Norrbottens läns landsting har en prioritering gjorts som innebär en satsning inom områdena demensvård, stroke, palliativ vård, förebyggande insatser, kunskaper i evidensbaserad praktik och kvalitativa metoder för utvärdering av insatser för multisjuka äldre. När det gäller palliativ vård och förebyggande insatser handlar det om att kommuner och landsting förbinder sig att registrera i befintliga kvalitetsregister för att ta del av prestationsbaserade utvecklingsmedel. En politiskt antagen handlingsplan ska inlämnas till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och kommer att läggas fram för Socialberedningen i januari. Ordföranden föreslår Socialberedningen Att med godkännande lägga informationen till handlingarna Socialberedningen beslutar Att med godkännande lägga informationen till handlingarna

62 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / 62 Socialberedningen 45 Rapport FoU Marianne Forsgärde, kansliet, informerar Socialberedningen i dess roll som ledningsgrupp för FoU-miljön om det aktuella läget. Av informationen framgår bland annat att två nya rapporter presenterats; om förebyggande hembesök hos äldre och personliga assistenters arbetsmiljö. Ordföranden föreslår Socialberedningen besluta Att med godkännande lägga rapporten till handlingarna Socialberedningen beslutar Att med godkännande lägga rapporten till handlingarna

63 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / 62 Socialberedningen 46 Gemensam upphandling av HVB-platser Ledamoten Eva Bergström tar upp en övrig fråga om vad som hänt med planerna på att få till stånd en länsgemensam upphandling av HVB-platser. Frågan bereds av socialtjänsten i Piteå, och då det inte finns någon uppgift om det aktuella läget därifrån kan ingen information lämnas under detta sammanträde. Ordföranden föreslår Att frågan tas upp vid nästa möte för att slutligen beslutas om länet ska ha en gemensam upphandling och vem som i så fall ska ha ansvaret Socialberedningen beslutar Att frågan tas upp vid nästa möte för att slutligen beslutas om länet ska ha en gemensam upphandling och vem som i så fall ska ha ansvaret

64

65 Norrbottens kommuner Gemensamma Riktlinjer inom området Medicintekniska produkter 2011

66 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 1(3) Innehållsförteckning Sid nr 1. Mål och ansvarsfördelning 1 2. Hjälpmedelsorganisationen i Sverige 1 - Socialstyrelsen - Läkemedelsverket - Hjälpmedelsinstitutet - Boverket 3. Kommunernas ansvar för hjälpmedel 2 4. Övriga lagar och förordningar av betydelse för 3 hjälpmedelsverksamheten 5. Definitioner Medicintekniska produkter 5.2 Personliga hjälpmedel 5.3 Utrustning 5.4 Särskilt beslutstöd 6. Hjälpmedelsförsörjningen 6 7. Hjälpmedelsförskrivning och ansvar 6 - Förskrivningsprocess - Förskrivningsansvar - Förskrivningsrätt - Uppföljning/Utvärdering 8. Ansvarsfördelning 8 - Vårdgivaren - Verksamhetschefen - Medicinskt ansvarig sjuksköterska - Arbetsledare = chef, enhetschef, områdeschef dyl. - Personal = Omvårdnadspersonal/Baspersonal - Brukare = Hjälpmedelsanvändare - Resursperson i hjälpmedelsfrågor - Samverkan kommun/landsting - Hjälpmedelsgruppen inom Kommunförbundet - Användargrupp

67 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 2(3) 9. Generella riktlinjer 10 - Avvikelserapportering - Begränsningsåtgärder - Byte av hjälpmedel - Dubbel utrustning - Enklare hjälpmedel /Egenansvar - Ersättning av borttappade hjälpmedel - Hjälpmedel ägda av brukaren - Hyra av hjälpmedel utanför sortiment - Specialanpassning - Utrustning för verksamheten =Grundutrustning - Utlåning av hjälpmedel som är förskrivna till en annan person - Återlämning av hjälpmedel 10. Särskilda förhållanden 13 - Hjälpmedel vid besök/vistelse i annan kommun - Flyttning till/från annat län - Flyttning till annan kommun i länet - Uthyrning av hjälpmedel till privatperson via Länsservice NLL 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling Hjälpmedel för andningsbehandling Stimulatorer Antidecubitushjälpmedel Rörelse-, styrke- och balansträningsredskap 06 Ortoser och proteser Spinala ortoser Övre extremitetsortoser, kroppsburna Nedre extremitetsortoser, system 09 Hjälpmedel för personlig vård Kroppsburen skyddsmaterial Hjälpmedel för av- och påklädning Hjälpmedel vid toalettbesök Hjälpmedel vid tvättning, bad och dusch Hjälpmedel för hårvård

68 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 3(3) 12 Hjälpmedel vid förflyttning Gånghjälpmedel som hanteras med en arm Gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna Manuellt drivna rullstolar Motordrivna rullstolar Tilläggsutrustning till rullstolar Hjälpmedel vid överflyttning och vändning Personlyftar 18 Hjälpmedel för utrustning och anpassning av bostäder 29 och andra lokaler Bord Sittmöbler och stolar Sängar Höjdställbara tillsatser till möbler Stödanordningar Hjälpmedel för förflyttning i vertikal ledd 22 Hjälpmedel för kommunikation och information Hjälpmedel för teckning och handskrift Hjälpmedel för att hantera ljud-, bild- och videoinformation Samtalshjälpmedel vid närkommunikation Telefoneringshjälpmedel och hjälpmedel för andra former av telekommunikation Varseblivningshjälpmedel Datorer och terminaler Inmatningsenheter till datorer Presentationsenheter för datorer Hjälpmedel för kognitiv stöd 24 Hjälpmedel för hantering och transport av produkter Hjälpmedel för att handha, manövrera och/eller kontrollera föremål Hjälpmedel som kan styra och kontrollera på avstånd Greppanpassningar och hjälpmedel som ersätter arm- och/eller hand- och/eller fingergrepp Förlängare

69 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 1(43) 1. Mål och ansvarsfördelning Enligt Hälso och sjukvårdslagen HSL (1982:763) är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Kommunen erbjuder hälso- och sjukvårdsinsatser upp till läkarnivå enligt 18 Hälso- och sjukvårdslagen. Kommunen har ett ansvar för hälso- och sjukvård för medborgare som bor i särskilda boendeformer som avses i 20 och 21. Landstingets skyldigheter regleras i 3. Huvudmannaskapet och skyldigheten att tillhandahålla medicintekniska hjälpmedel är delat mellan kommunerna och landstinget. 2. Hjälpmedelsorganisationen i Sverige En grundläggande princip i svensk hjälpmedelspolitik är att personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till hjälpmedel utan ekonomisk prövning. Förskrivning av hjälpmedel ska utgå från brukarens behov av att upprätthålla och/eller förbättra sina förmågor/funktioner som en del i habiliterings/rehabiliteringsprocessen. Ansvaret för hjälpmedelsverksamheten är i huvudsak delat mellan hälso- och sjukvårdshuvudmännen, kommunerna och landstinget enligt gällande gränsdragning se nedan punkt 3. Socialstyrelsen Socialstyrelsen svarar för tillsynen av den yrkesmässiga användningen av de hjälpmedel som tillhandahålls av sjukvårdshuvudmännen vid sjukvårdande behandling och/eller rehabilitering/habilitering. Läkemedelsverket Läkemedelsverket svarar för tillsyn över dem som tillverkar medicintekniska produkter och deras produkter. Läkemedelsverket har även tillsyn över specialanpassade produkter. Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt center som sprider kunskap och information inom hjälpmedelsområdet. Huvudmannaskapet för hjälpmedelsinstitutet är delat mellan staten, Sveriges kommuner och landsting. Boverket Boverket har tillsyn över kommunernas verksamhet gällande bostadsanpassningsbidrag.

70 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 2(43) 3. Kommunernas ansvar för hjälpmedel Kommunens ansvar för hjälpmedel regleras av gällande avtal för hjälpmedel i den dagliga livsföringen, gällande fr.o.m , som tecknats mellan Norrbottens läns landsting och Kommunförbundet Norrbotten och gäller tillsvidare. Detta avtal ersätter tidigare tecknade avtal mellan landstinget och kommunerna avseende ansvarsfördelning av hjälpmedel. Avtal om ansvarsfördelning för hjälpmedel i Norrbottens län: Allmänt Hjälpmedelsförsörjningen utgör en av grundförutsättningarna för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett så aktivt och självständigt liv som möjligt. Omfattning Med hjälpmedel för det dagliga livet menas sådana hjälpmedel som fordras för att brukaren själv eller med hjälp av någon annan skall kunna tillgodose sina personliga behov, förflytta sig, kommunicera, fungera i hemmet och närmiljön, orientera sig, sköta vardagslivets rutiner i hemmet och delta i sysselsättning samt delta i normala fritids- och rekreationsaktiviteter enligt gällande regler. Hjälpmedlen skall sålunda anses som personliga hjälpmedel och bostaden skall utgöra ansvarsgräns mellan landstinget och kommunerna. Landstinget har ansvaret för förskrivning av hjälpmedel till personer i ordinärt boende och kommunerna har motsvarande ansvar för personer i särskilda boendeformer. Förskrivaren har inte ansvar för personalens arbetsmiljö. Avgränsning Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning där speciell medicinsk kompetens krävs inom habilitering och rehabilitering vid förskrivning, ansvarar alltid landstinget. Hjälpmedel i skolan omfattas inte av detta avtal.

71 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 3(43) 4. Övriga lagar och förordningar av betydelse för hjälpmedelsverksamheten. Lag (SFS 1993:584) om medicintekniska produkter (uppdaterad tom SFS 2009:814) Förordning (SFS 1993:876) om medicintekniska produkter (uppdaterad tom SFS 2009:391) Alla produkterna som är avsedda som hjälpmedel för funktionshindrade är medicintekniska produkter och omfattas av lagen. De produkter som släpps ut på marknaden måste uppfylla kraven i lagen. Ansvaret för att produkterna är säkra och ändamålsenliga när de släpps ut på marknaden är tillverkarens. Lag (SFS 1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område upphör och ersätts med SFS 2010:569. Förordning (SFS 1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. I lagen och förordningen anges bestämmelser angående: Skyldighet för hälso- och sjukvårdspersonal Behörighet och legitimationsregler Begränsningar i rätten att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder Disciplinpåföljd och återkallande av legitimation Socialstyrelsens tillsyn Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds verksamhet Ansvarsbestämmelser, överklagande mm Patientdata lagen (2008:355) (uppdaterad tom SFS 2010:677) Patientdatalagen ska öka patientsäkerheten och inflytandet för patienterna. Lagen ställer krav på säkerhet, dokumentation och regler för sekretess och åtkomst. Den gör det möjligt för fler vårdgivare att lättare ta del av en patients journal. Patienterna har ökade möjligheter att införa avvikande mening. Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160), (uppdaterad tom 2010:905). Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Lagen reglerar arbetsgivarens ansvar att säkerställa en god arbetsmiljö för anställd personal.

72 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 4(43) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälsooch sjukvården (SOSFS 2008:1) Föreskriften tillämpas vid användning och hantering av medicintekniska produkter i verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvård. Kravet är att vårdgivaren skall ha kvalitetssystem och lokala instruktioner för hantering och användning av medicintekniska produkter. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria samt lokal avvikelse hantering (SOSFS 2005:28). Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård (SOSFS 2005:27). Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården och tandvård (SOSFS 1997:14). Förordningen om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården (SFS 1996:933 senast uppdaterad SFS 1998:1517). Socialstyrelsens allmänna råd. Verksamhetschef inom hälso- och sjukvården (SOSFS 1997:8). Socialstyrelsens allmänna råd. Medicinsk ansvarig sjuksköterska i kommunal hälsooch sjukvård (SOSFS 1997:10). Socialstyrelsens föreskrift om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14). Läkemedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om tillverkarens skyldighet att rapportera olyckor och tillbud med medicintekniska produkter (LVFS 2001:8).

73 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 5(43) 5. Definitioner 5.1. Medicintekniska produkter I lagen anges att en medicinteknisk produkt är en produkt som enligt tillverkarens uppgift är avsedd att användas för att enbart eller i huvudsak: påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom, t.ex. inhalator påvisa, förebygga, övervaka, behandla, lindra eller kompensera skada eller funktionshinder, t.ex. rullstol. undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process, t.ex. benprotes. Definitionen innebär att många hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning är medicintekniska produkter. För dessa produkter gäller ett särskilt regelverk beträffande säkerhet, olycksrapportering och CE-märkning. Tillverkaren är dessutom skyldig att registrera sin verksamhet hos Socialstyrelsen Personliga hjälpmedel De medicintekniska produkter som förskrivs till en brukare som kompensatorisk behandlingsåtgärd när andra habiliterande/rehabiliterande åtgärder inte kan ersätta nedsatt funktion eller förmåga definieras som personliga hjälpmedel. Hjälpmedel, som tillhandahålls genom Hälso- och sjukvården enligt HSL 3b och 18b, är en personligt utprovad och ofta personligt anpassad produkt/utrustning för den dagliga livsföringen och för vård och behandling i hemmet, närmiljön eller i skolan Utrustning Hjälpmedel är medicintekniska produkter som är testade och godkända. Hjälpmedel som används som utrustning i verksamheten eller gemensamt av flera brukare betraktas inte som personliga hjälpmedel. Dessa produkter köps till verksamheten och definieras som utrustning Särskilt beslutstöd Särskilt beslutstöd kan tillämpas vid förskrivning av specifika och sällan förskrivna hjälpmedel, för att säkerställa kvalité. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Kiruna, Luleå, Piteå, Älvsbyn

74 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 6(43) 6. Hjälpmedelsförsörjningen Hjälpmedelsverksamheten Länsservice finns inom Division Service i Norrbottens läns landsting. Prismodell för hjälpmedel gäller fr.o.m ( Samverkansavtalet är lika för samtliga kommuner och till detta har varje kommun utifrån sina behov tecknat specifika sidoavtal för hyra, köp, teknisk service och transporter (se gällande Samverkansavtal Hjälpmedel som finns tecknat mellan Kommunerna och Norrbottens läns landsting). Hjälpmedelssortiment ska säkerställa kvalité och totalekonomi för hjälpmedelsverksamheten för både kommunerna och landstinget i Norrbotten. Länssortiment fastställs efter avslutad upphandling. 7. Hjälpmedelsförskrivning och ansvar Förskrivningsprocess Med förskrivning avses den process som leder till att en person får ett tekniskt hjälpmedel utprovat. I förskrivningsprocessen ingår; Bedömning av hjälpmedelsbehov Utprovning Eventuell anpassning. Information angående hjälpmedlets funktion och användning. Inträning av hjälpmedlet Uppföljning Förskrivning av hjälpmedel ska utgå från individuella behov. Personen eller under vissa förhållanden dess företrädare, ska ges möjlighet till medinflytande. Huvudprincipen är att vårdplanering ska ligga till grund för att tillförsäkra en god och säker vård. Lokal tillämpning/rutin finns: Luleå Förskrivningsansvar Förskrivaren svarar för att det görs en bedömning utifrån brukarens totala situation. För att få ett tillräckligt bedömningsunderlag inför förskrivning av hjälpmedel ska samråd ske mellan övriga yrkesgrupper som arbetar runt brukaren. Förskrivaren svarar för att ge brukaren samt vid behov personalen och anhöriga information och instruktion om hjälpmedlets funktion och användningsområde samt eventuella restriktioner.

75 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 7(43) Förskrivaren har som hälso- och sjukvårdspersonal ett yrkesansvar att vid förskrivning av hjälpmedel följa gällande riktlinjer, lagstiftningar, föreskrifter och övriga regelverk. Förskrivaren ska vid varje tillfälle göra en ekonomisk värdering där brukarens behov, hjälpmedlets funktion och kostnad värderas. Förskrivningsrätt Kommunen ger vissa yrkesgrupper rätten att förskriva hjälpmedel, till personer som bor i särskilda boendeformer eller som vistas i dagliga verksamheter. De yrkesgrupper som ges förskrivningsrätt tillhör kommunens hälso- och sjukvårdspersonal. Rätten att förskriva hjälpmedel grundar sig på förskrivarens formella kompetens och arbetsuppgifter. Uppföljning/Utvärdering Förskrivaren har ett fortlöpande ansvar för att följa upp och utvärdera alla hjälpmedel som förskrivits. Uppföljning av ett utprovat hjälpmedel är av vikt ur kvalitetssynpunkt. Kontinuerlig bedömning ska göras om hjälpmedlet fyller tänkt funktion och att behovet är tillgodosett. Ur ekonomisk synvinkel är kontinuerlig uppföljning viktig eftersom onödiga kostnader då kan undvikas. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Luleå

76 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 8(43) 8. Ansvarsfördelning Vårdgivaren = ansvarig nämnd i kommunen (ur SOSFS 2008:1) Vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det i ledningssystemet finns rutiner för hur varje verksamhet ska organiseras för en säker användning och hantering av medicintekniska produkter. Verksamhetschefen(ur SOSFS 2008:1) Efter uppdrag från vårdgivaren, ansvara för att exempelvis endast säkra och ändamålsenliga medicintekniska produkter (MTP) inklusive informationssystem är kontrollerade och korrekt installerade endast säkra och ändamålsenliga MTP förskrivs och utlämnas MTP som förskrivits och utlämnats kan spåras Bedöma, utse och förteckna vem eller vilka som: ska vara utbildningsansvarig/-a, förskriva och utlämna MTP ta fram skiftliga anvisningar för specialanpassade produkter vara anmälningsansvarig/-a avseende negativa händelser och tillbud med MTP Medicinskt ansvarig sjuksköterska - MAS (SOSFS 1997: 10) Det åligger den medicinskt ansvariga sjuksköterskan att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för det kvalitetssystem som skall finnas i verksamheten enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:24) Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan utövar sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. I den medicinskt ansvariga sjuksköterskans ansvar ingår bl.a. att tillse att författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterlevs, att det finns behövliga direktiv och instruktioner för sjukvårdsverksamheten samt att personalen inom kommunens hälso- och sjukvård har den kompetens som behövs med hänsyn till de krav som ställs på verksamheten. Arbetsledare= chef, enhetschef, områdeschef dyl. Arbetsledaren i verksamheten svarar för att den utrustningen som är inköpt till boendeenheten/dagverksamhet är lämplig att använda samt att personalen på enheten har tillräcklig kunskap och har kompetens att använda de/den hjälpmedel/utrustning som används. Arbetsledaren svarar för att den inköpta utrustningen kasseras när den inte längre är lämplig att använda, efter konsultation med Rehabpersonal och/eller hjälpmedelstekniker. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Haparanda, Luleå

77 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 9(43) Personal = Omvårdnadspersonal/Baspersonal Personalen som arbetar runt den boende svarar för att ta del av och följa de instruktioner som ges av förskrivaren samt att informera förskrivaren vid problem och/eller förändringar. Om en person har ett hjälpmedel förskrivet och inte själv kan svara för hjälpmedlet, har personalen ett ansvar för att hjälpa till med skötsel, rengöring, förvaring samt återlämning enligt lokala förutsättningar. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Luleå, Gällivare Brukare = Hjälpmedelsanvändare Alla hjälpmedel som förskrivs är att betrakta som ett lån och ska återlämnas när behovet har upphört. Så långt det är möjligt svarar brukaren eller dess företrädare för att hjälpmedlet sköts och förvaras i ett lämpligt utrymme samt att de återlämnas väl rengjorda när behovet har upphört. Resursperson i hjälpmedelsfrågor Varje kommun har utsett en kontaktperson som ingår i ett länsövergripande nätverk i hjälpmedelsfrågor via Kommunförbundet Norrbotten. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Luleå Samverkan kommun/landsting Kommunerna har tecknat ett avtal om Samverkan Hjälpmedel med Norrbottens läns landsting. Fyra personer representerar Norrbottens kommuner vid samrådsträffar där Länsservice är sammankallande. Uppdraget är att följa utvecklingen av hjälpmedelsverksamheten och arbeta med gemensam utbildningsplanering. Representanterna utses av Kommunnätverket för en mandatperiod på två år. Hjälpmedelsgruppen inom Kommunförbundet Arbetsgrupp som sköter årlig revidering av de kommungemensamma hjälpmedelsriktlinjerna. linjer/hjalpmedelsgruppen.4.8b0fc812453f html Användargrupp En partsammansatt arbetsgrupp som består av fyra representanter från Norrbottens kommuner, samt representanter från Norrbottens läns landsting. Årlig uppföljning/utvärdering av verksamhet och ekonomi. Länsservice är sammankallande.

78 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 10(43) 9. Generella riktlinjer Förutom nedanstående finns även andra lokala Generella riktlinjer: Luleå Avvikelserapportering Vid händelse eller tillbud där medicintekniska produkter ingår i händelseförloppet ska avvikelserapport göras enligt lokala rutiner i kommunen. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Haparanda, Kiruna, Luleå, Gällivare, Piteå, Begränsningsåtgärder Åtgärder som larm, sänggrindar och bälten får inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Personer med demenssjukdom har inte alltid förmåga att uttrycka sitt samtycke utan visar genom sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i sådana fall vara vägledande för ställningstagande om huruvida samtycke föreligger eller inte. Beslut måste fattas i varje enskilt fall utifrån den enskildes behov och vad han eller hon uttrycker. Hjälpmedel i syfte att rörelsebegränsa en person får aldrig användas för att kompensera brist på personal, bristande utbildning hos personalen eller brist i lokaler eller utrustning. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Luleå, Piteå Byte av hjälpmedel Byte av hjälpmedel sker när brukarens behov ändrats eller då hjälpmedlet är utslitet. Att det har kommit nya modeller av ett hjälpmedel på marknaden är inte skäl för att byta. Dubbel utrustning Dubbel utrustning av hjälpmedel som fyller samma funktion kan endast förskrivas i undantagsfall då särskilda behov finns. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Luleå Enklare hjälpmedel/egenansvar Produkter/hjälpmedel, som finns att köpa i öppna handeln och som normalt även används av icke funktionshindrade personer, klassificeras inte som hjälpmedel. Dessa produkter tillhandahålls/förskrivs inte av kommunen som ett personligt hjälpmedel. Arbetsterapeut och Sjukgymnast kan vid behov informera var dessa produkter finns att köpa. Ersättning av borttappade hjälpmedel Om ett hjälpmedel som hyrs via Länsservice tappas bort och inte kan lämnas i retur ska det ersättas enlig gällande prislista i Samverkansavtal Hjälpmedel. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Luleå, Älvsbyn Hjälpmedel ägda av brukaren Brukaren ansvarar helt själv för all service, underhåll och anpassningar. Då behovet upphör är fortfarande hjälpmedlet brukarens egendom om inget annat har avtalats.

79 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 11(43) Hyra av hjälpmedel utanför sortiment Vid speciella behov då inte länssortimentet täcker behovet ska handläggning ske för särskilt beslut (se definition punkt 5). Se Länsservice NLLs rutin %20H/Rutin%20på%20hjm%20portalen/II%20Rutin%20vid%20betällning%20utanför%20sort iment.doc Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Kiruna, Luleå Specialanpassning Vid förskrivning av medicintekniska produkter ingår att vid behov personligt anpassa tekniska hjälpmedel. Specialanpassning kan ske genom att man; Kombinerar produkter på ett sätt som tillverkaren inte avsett. Gör konstruktionsmässiga ingrepp eller tillägg på en färdig produkt. Konstruerar och tillverkar en ny produkt. Använder produkten på ett nytt sätt eller inom ett nytt användningsområde. Specialanpassningar skall utföras av behörig hjälpmedelstekniker enligt skriftlig beställning av förskrivaren. Hjälpmedelsteknikern har ansvar för att hjälpmedlet är lämpligt att anpassa och att anpassningen är utförd på ett tekniskt korrekt sätt. Förskrivaren ska godkänna anpassningen innan den tas i bruk och ansvarar för att det specialanpassade hjälpmedlet är säkert och lämpligt för personen. Leverantören har inte produktansvar för specialanpassade produkter som utförs av landstingets tekniker. Specialanpassningen ska dokumenteras och en teknisk och funktionell riskanalys ska alltid göras. Rutin Länsservice NLL %20H/Rutin%20på%20hjm%20portalen/Specialanpassning.doc Lokal tillämpning/rutin finns: Luleå Utrustning för verksamheten = Grundutrustning Varje boende och dagverksamhet ska ha en viss uppsättning av hjälpmedel. Hjälpmedel för måltider, hygien och för att underlätta omvårdnadsarbetet. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå Utlåning av hjälpmedel som är förskrivna till en annan person. Förskrivet hjälpmedel får inte lånas ut till en annan person. Om ett förskrivet hjälpmedel lånas ut till någon annan och ett olyckstillbud sker är den person som lånar ut hjälpmedlet helt ansvarig för konsekvenserna.

80 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 12(43) Återlämning av hjälpmedel Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas så snart behovet upphört. Återlämning sker i samråd mellan personal och förskrivare. Återlämning av hjälpmedel som hyrs via Länsservice ska göras så snart behovet har upphört. De hjälpmedel som återlämnas ska vara rengjorda och märkta med brukarens namn, personnummer samt hjälpmedlets individnummer. Datum för återlämning ska anges på retursedeln. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Luleå

81 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 13(43) Särskilda förhållanden Hjälpmedel vid besök/vistelse i annan kommun Huvudprincipen är att brukaren tar med sina hjälpmedel vid besök/vistelse i annan kommun. Är detta inte möjligt kan förskrivaren kontakta mottagande kommun och ordna med lån av hjälpmedel under besöket. Kostnaden debiteras brukarens hemkommun. Flyttning till/från annat län Brukaren eller dess företrädare kontaktar förskrivaren inför flytten. Huvudprincipen är att endast de hjälpmedel, som behövs under resan, tas med. Det är viktigt att förskrivaren vidtar åtgärder och dokumenterar så att hjälpmedelsansvaret upphör efter flytten. 20länet.doc 0länet.doc Flyttning till annan kommun i länet Då brukaren ska flytta kontaktar förskrivaren ny förskrivare i den aktuella kommunen. Förskrivaren överrapporterar de aktuella hjälpmedlen och den nya förskrivaren avgör vilka hjälpmedel som får tas med. Uppföljnings- och kostnadsansvar flyttas över till den nya kommunen. Brukaren ansvarar för att hjälpmedlen flyttas med till nya bostaden. Uthyrning av hjälpmedel till privatperson via Länsservice NLL Länsservice hyr ut vissa hjälpmedel till privatpersoner, ideella organisationer och företag etc., för tillfälliga behov. Det kan röra sig om personer som tillfälligt vistas i länet, personer som tillfälligt har behov av hjälpmedel i sitt fritidsboende eller har behov av hjälpmedel i samband med särskilda aktiviteter. Tillämpning utifrån lokala beslut i varje kommun.

82 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 14(43) 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling Hjälpmedel för andningsbehandling Andningsmuskeltränare Förskrivningsrätt: Sjukgymnast Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser PEP-mask (Positiv Exspiratory Pressure) då motstånd vid utandning krävs. PEP-mask används då personen inte kan sluta läpparna för att blåsa i flaska eller BA-tub. Lokal tillämpning/rutin finns: Luleå Stimulatorer Stimulatorer för smärtlindring Förskrivningsrätt: Sjukgymnast Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser TENS. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Haparanda, Gällivare, Kiruna, Luleå Hjälpmedel för sinnesstimulering Generella riktlinjer: Kan förskrivas till brukare med motorisk oro, där oron ger svårigheter att komma till ro under dagen eller somna på kvällen. Målet är att motverka fysisk och psykisk oro och/eller förbättra sömnen. Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser täcke för stimulering. Lokal tillämpning/rutin finns: Haparanda, Boden, Gällivare, Luleå, Piteå

83 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 15(43) Antidecubitushjälpmedel Sittdynor och underlägg avsedda för trycksårsprevention Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Generella riktlinjer: Antidecubitusdynor förskrivs till rullstol vid trycksårstendens eller som behandlingsåtgärd vid trycksår. Lokal tillämpning/rutin finns: Gällivare, Kiruna, Luleå Ryggkuddar och ryggdynor avsedda för trycksårsprevention Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Madrasser och madrasskydd avsedda för trycksårsprevention Förskrivningsrätt: Sjuksköterska Generella riktlinjer: Förskrivningsrätten avser antidecubitusmadrass. Förskrivning av tryckavlastande madrass ersätter inte insättande av vändschema eller andra omvårdnadsåtgärder. Lokal tillämpning: Boden, Gällivare, Haparanda, Kiruna, Luleå, Älvsbyn Rörelse-, styrke- och balansträningsredskap Ståbarr och ståstöd Förskrivningsrätt: Sjukgymnast Riktlinjer: Förskrivningsrätt avser ståstöd. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå Arm-, bål och benträningsredskap Förskrivningsrätt: Sjukgymnast Riktlinjer: Förskrivningsrätt avser armergometer/sängcykel/manuped.

84 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 16(43) Tippbrädor Förskrivningsrätt: Sjukgymnast Riktlinjer: I första hand ska ståstöd förskrivas. Tippbräda kan förskrivas till brukare som är i behov av maximalt stöd för att kunna komma upp i en stående position. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Haparanda Hjälpmedel för placering (lagring) av kroppen under behandling Generella riktlinjer: För brukare med stora funktionsnedsättningar kan positioneringskuddar förskrivas för positionering i liggande, när behovet inte kan tillgodoses med vanliga kuddar. Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Riktlinjer: Förskrivning avser positioneringskuddar i liggande. Kuddsystem för sittande, se Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Luleå

85 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 17(43) 06 Ortoser och proteser Generella riktlinjer: Kommunernas ansvar omfattar prefabricerade ortoser som inte kräver specialkompetens. Ortoser kan endast förskrivas vid kronisk sjukdom och/eller vid varaktigt behov. Ortoser som förskrivs via ortopedtekniska är landstingets ansvar (ex. frakturbehandling). Ortoser vid tillfälliga besvär och vissa enklare ortoser är brukarens eget ansvar och brukaren hänvisas därför till öppna marknaden t.ex. välsorterade sportaffärer eller skoaffärer. Ortos som syftar till att endast möjliggöra/underlätta fritids- och motionsaktiviteter samt idrott är brukarens eget ansvar att införskaffa Spinala ortoser Förskrivningsrätt: Sjukgymnast Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser elastiska ryggortoser. Mjuka halskragar kan inte förskrivas. Lokal tillämpning/rutin finns: Piteå Övre extremitetsortoser, kroppsburna Fingerortoser Hand- handledsortoser Armbågsortoser Skulderortoser Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Riktlinjer: Prefabricerade ortoser inom denna produkttyp förskrivs vid kronisk sjukdom och varaktigt behov av ortos. Epicondylitbandage kan inte förskrivas. Lokal tillämpning/rutin finns: Gällivare, Piteå

86 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 18(43) Nedre extremitetsortoser, Fotledsortoser Förskrivningsrätt: Sjukgymnast Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser elastisk fotledsortos och dorsalskena. Elastisk fotledsortos och dorsalskena kan förskrivas till brukare med neurologisk funktionsnedsättning och/eller varaktigt behov av ortos. Fotledsbandage kan inte förskrivas. Lokal tillämpning/rutin finns: Arvidsjaur, Piteå Knäortoser Förskrivningsrätt: Sjukgymnast Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser elastisk knäortos. Knäortos kan endast förskrivas när påtaglig instabilitet föreligger trots träning eller om grav felställning föreligger av annan orsak t e x gonartros. Knäortoser vid mindre allvarliga besvär kan inte förskrivas som hjälpmedel. Knäortos i syfte att användas att utöva idrott kan inte förskrivas som hjälpmedel. Lokal tillämpning/rutin finns: Haparanda, Piteå

87 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 19(43) 09 Hjälpmedel för personlig vård Generella riktlinjer: Förskrivningsrätt avser personliga hjälpmedel. Hjälpmedel för personlig vård, som används för flera brukare, räknas som utrustning och är verksamhetens ansvar Kroppsburen skyddsmateriel Huvudskydd Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser skyddshjälm. Skyddshjälm kan förskrivas när stor risk för huvudskada föreligger. Lokal tillämpning/rutin finns: Gällivare Kroppsskydd Riktlinjer: Förskrivs/tillhandahålls enligt lokala beslut. Förskrivningsrätt: Enligt lokala beslut. Förskrivningsrätten avser höftskyddsbyxor. Lokal tillämpning/rutin finns: Gällivare, Haparanda, Boden, Kiruna, Luleå, Piteå, Älvsbyn Hjälpmedel för av- och påklädning Strumppådragare Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Lokal tillämpning/rutin finns: Piteå Hjälpmedel vid toalettbesök Generella riktlinjer: Vid behov av hink och/eller stänkskydd ingår detta i lånet till brukaren Flyttbara toalettstolar, med och utan hjul Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Piteå, Gällivare Toalettstolsförhöjningar, fristående Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Lokal tillämpning/rutin finns: Piteå

88 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 20(43) Toalettstolsförhöjningar, fasta tillsatser Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Lokal tillämpning/rutin finns: Piteå Toalettsitsar med inbyggd lyftanordning Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Riktlinjer: Kan förskrivas i syfte att brukaren självständigt ska klara toalettbesök. Brukaren ska själv kunna hantera hjälpmedlet. Förskrivning sker enligt kommunens rutiner för särskilt beslut Armstöd och/eller ryggstöd som monteras på toaletten Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Hjälpmedel vid tvättning, bad och dusch Bad och duschstolar (med och utan hjul), badbrädor, pallar, ryggstöd och sitsar Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Piteå Badbritsar, duschbord och skötbord Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser duschbord och duschvagn. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Piteå

89 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 21(43) 12 Hjälpmedel vid förflyttning Generella riktlinjer: Hjälpmedel för förflyttning kan förskrivas för att den enskilde ska kunna förflytta sig i den dagliga livsföringen Gånghjälpmedel som hanteras med en arm Stödkäppar Förskrivningsrätt: Sjukgymnast Armbågskryckor Förskrivningsrätt: Sjukgymnast Underarmskryckor (Ra-kryckkäppar) Förskrivningsrätt: Sjukgymnast Axillarkryckor (Kryckor) Förskrivningsrätt: Sjukgymnast Gånghjälpmedel med tre eller fler stödben Förskrivningsrätt: Sjukgymnast Gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna Gåstativ Förskrivningsrätt: Sjukgymnast Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser betastöd.

90 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 22(43) Rollatorer Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Riktlinjer: Rollator kan förskrivas vid nedsatt gångförmåga då käpp inte ger tillräckligt stöd. Huvudregeln är att endast en rollator kan förskrivas. Vid behov av bricka, korg eller andra tillbehör ska leverantörens produkter förskrivas. Bricka, korg och käpphållare går inte att hyra som komponent till rollatorn, utan köps in och ska återlämnas till kommunens förskrivare då behovet upphört. Övriga tillbehör kopplas som komponent till rollatorn. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå Gåstolar Förskrivningsrätt: Sjukgymnast Gåbord Förskrivningsrätt: Sjukgymnast Riktlinjer: RA-rollatorer ingår under ISO-koden Gåbord. Att observera vid förskrivning av gåbord med el-funktion i befintligt länssortiment är inte testat och godkänt för att användas som uppresningshjälpmedel. Brukaren ska kunna medverka aktivt vid uppresningen och klara att ta större delen av belastningen på benen. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå

91 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 23(43) Manuellt drivna rullstolar Riktlinjer: Rullstol som tillgodoser förflyttningsbehovet och behovet av sittkomfort förskrivs i första hand. Endast i undantagsfall kan brukaren få mer än en manuell rullstol förskriven för samma funktion. Manuell rullstol bör utprovas i brukarens miljö. Ställningstagande till rullstol föregås av en noggrann bedömning då ett långvarigt och omfattande behov finns och brukaren inte kan klara förflyttningar på annat sätt. Hänsyn tas till brukarens förutsättningar i förhållande till aktiviteten och i vilken omgivning rullstolen ska användas Manuella tvåhjulsdrivna rullstolar Rullstolar utformade för att framföras av den person som sitter i rullstolen genom att, med båda händerna, skjuta på hjulens däck eller drivringar och därmed få rullstolen att rulla. Här ingår t.ex. framhjulsdrivna och bakhjulsdrivna rullstolar. Här ingår även underredet för sittskal (tidigare Systemrullstolar). Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Luleå, Piteå Manuella rullstolar med ensidesframdrivning Rullstolar utformade för att framföras av den person som sitter i rullstolen genom att bara en hand används. Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Manuella vårdarmanövrerade rullstolar Rullstolar utformade för att med hjälp av körhandtaget/handtagen framföras och styras av en annan person än den som sitter i rullstolen. Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå

92 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 24(43) Motordrivna rullstolar Generella riktlinjer: Elrullstol är ett hjälpmedel som kompenserar brukarens gångförmåga. Behovet av förflyttning i den dagliga livsföringen ska icke kunna tillgodoses av andra förflyttningshjälpmedel. Elrullstol för inomhusanvändning kan förskrivas när andra förflyttningshjälpmedel inte tillgodoser behovet av förflyttning inomhus. Vid förskrivning av elrullstol för utomhusanvändning ska andra förflyttningsmöjligheter i den dagliga livsföringen tas i beaktande. För att eldriven rullstol ska kunna förskrivas ska brukaren själv kunna framföra rullstolen utan fara för sig själv eller annan person. Samråd bör ske med läkare Eldrivna rullstolar med manuell styrning Rullstolar som drivs av en elektrisk motor och som styrs mekaniskt genom att förändra inriktningen på styrhjulen. Här ingår även scooters. Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Eldriven rullstol med manuell styrning förskrivs enligt lokal tillämpning. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå Eldrivna rullstolar med motoriserad styrning Rullstolar som drivs av en eldriven motor och styrs med hjälp av en eller flera styrmotorer. Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Om inte eldriven rullstol med manuell styrning kan tillgodose behovet av förflyttning kan en eldriven rullstol med motoriserad styrning förskrivas. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå Eldrivna vårdarmanövrerade rullstolar Rullstolar som drivs av en eldriven motor och som manövreras av en annan person än den som sitter i rullstolen. Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Eldriven vårdarmanövrerad rullstol kan förskrivas som alternativ till drivaggregat till rullstol efter särskilt beslut. Billigast alternativ som uppfyller behovet ska förskrivas. Riktlinjerna vid förskrivning av eldriven vårdarmanövrerad rullstol är desamma som vid förskrivning av drivaggregat till rullstol. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå

93 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 25(43) Tilläggsutrustning till rullstolar Drivaggregat Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Drivaggregat monteras på rullstol som alternativ till eldriven vårdarmanövrerad rullstol. I förskrivarens ansvar ingår att se till att produkten är lämplig och att de personer som hanterar drivaggregatet har tillräcklig kunskap om dess funktion och användning. Observera att montering av drivaggregat innebär en tipprisk. Tippskydd ska alltid användas till rullstolen. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå Bälten och selar till rullstolar Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Målet vid förskrivning är att möjliggöra en stabil sittställning och/eller förhindra att personen glider eller faller ur rullstolen. Kan förskrivas som tillbehör till rullstol. Observera SOSFS 1980:87, se Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå

94 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 26(43) Hjälpmedel för överflyttning och vändning Glidbrädor, glidmattor, draglakan och vändningsmattor Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser glidbrädor/glidmattor/glidlakan för användning i den dagliga livsföringen. Vid behov av överflyttningshjälpmedel till/från bilsäte provas i första hand glidbräda eller glidmatta. Speciella glidmattor avsedda för användning i bil kan inte förskrivas. Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Luleå Vridplattor (vändskivor) Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Riktlinjer: Speciella vridplattor avsedda för användning i bil kan inte förskrivas Fristående lyftbågar Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Repstegar Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Uppresningsbälten och västar Hjälpmedel som hjälper en person att manuellt förflytta en annan person. Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Överflyttningsplattformar Hjälpmedel för att i horisontalplanet förflytta en stående person en kort sträcka. Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Lokal tillämpning/rutin finns: Gällivare, Luleå, Piteå

95 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 27(43) Personlyftar Generella riktlinjer: Före lyft tas i permanent bruk ska andra förflyttningssätt uteslutas. Personlyft och lyftsele bör finnas som utrustning för användning vid akuta och tillfälliga behov Hjullyftar, med lyftselar och/eller lyftslingor Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Kiruna, Luleå, Piteå Mobila stålyftar Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Riktlinjer: Hjullyft med uppresningsfunktion kan väljas om brukaren har de funktioner som krävs. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Kiruna, Luleå, Piteå Stationära lyftar (monterade på/i vägg/väggar, golv och/eller tak) Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Riktlinjer: Stationär lyft väljs då hjullyft eller andra överflyttningssätt inte fungerar. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå Stationära lyftar som monteras på andra produkter Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser badkarsmonterad lyft. Kan förskrivas då det finns medicinska skäl för brukaren att bada badkar Stationära fristående lyftar Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå

96 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 28(43) Lyftselar, sitsar och bårar Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser lyftselar. Lyftselar räknas som tillbehör till personlyftar. Används lyftsele från annan leverantör än den som tillverkat lyften som används ska denna kombination vara godkänd av respektive leverantör och finnas med i aktuell lista Kombinationer lyftselar - personlyftar. Här ingår även lyftdukar. Periodisk inspektion av lyftsele (funktionskontroll) ska utföras minst en gång var sjätte månad enligt Europanorm och Svensk Standard SS-EN Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Kiruna, Luleå, Piteå

97 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 29(43) 18 Hjälpmedel för utrustning och anpassning av bostäder och andra lokaler Bord Läsbord, pulpeter och talarstolar Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Läsbord är avsett för läs och skrivaktiviteter för personer med stora funktionsnedsättningar. Läsbord får inte förskrivas för att användas som avställningsyta Sittmöbler och sitsar Stolar Coxitstolar Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Generella riktlinjer: Förskrivningsrätten avser anpassade arbetsstolar eller coxitstolar till personer med stora funktionsnedsättningar. Förskrivning i boendemiljö - Arbetsstol kan förskrivas till person med betydande gångsvårighet eller till en person som använder förflyttningshjälpmedel inomhus. Behovet ska inte kunna tillgodoses med enklare hjälpmedel som kilkudde, stol, pall eller kontorsstol. Arbetsstol kan inte förskrivas för att användas som transporthjälpmedel eller sittmöbel. Förskrivning av arbetsstol vid daglig verksamhet - Arbetsstol kan förskrivas som hjälpmedel till brukare i daglig verksamhet som är i behov av en stol med fler inställningsmöjligheter än de höj - och sänkbara stolar som verksamheten har ansvar att tillhandahålla. Arbetsstolar får inte användas för att transportera personer på grund av att det finns tipprisk. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden

98 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 30(43) Dynor och underlägg Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast. Sittdynor/positioneringskuddar till rullstol förskrivs av Arbetsterapeut. Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser förhöjningsdynor, kildynor och positioneringskuddar. Kuddar för positionering i sittande i rullstol kan endast förskrivas till personer med särskilda behov där standardlösningar inte tillgodoser behovet. Positioneringskuddar i liggande se Lokal tillämpning/rutin finns: Gällivare, Luleå Ryggkuddar och ryggdynor Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser ryggkuddar och ryggdynor till rullstol Sängar Sängar och lösa sängbottnar, motoriserat reglerbara Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Generella riktlinjer: Reglerbar säng förskrivs/tillhandahålls efter bedömning då befintlig säng inte går att anpassa med förhöjningsklossar, lyftbåge, sänggrind eller sängryggstöd. Förskrivs då brukaren kan bli mer självständig och vid omfattande hjälpbehov. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Kiruna, Luleå, Piteå Ställbara rygg- och benstöd Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Riktlinjer: Manuellt ryggstöd kan förskrivas när brukaren inte behöver justera inställningen på ryggstödet och eller vid tillfälligt behov av högre huvud/fotända på sängen. Elektriskt sängryggstöd förskrivs för att underlätta vid uppresning eller på medicinska indikationer.

99 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 31(43) Sänggrindar och lyftbågar att fästa på sängen Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser sänggrindar och lyftbågar som monteras på sängen utifrån lokal tillämpning/rutin. Huvudregeln är att enbart leverantörens tillbehör får monteras på reglerbara sängar. Om det är nödvändigt att montera på annan leverantörs tillbehör på säng kontaktas hjälpmedelstekniker för bedömning innan förskrivning. Förtydligande från Socialstyrelsen 4 augusti 2010 Sänggrind kan vara ett hjälpmedel om personen ger sitt samtycke och det bidrar till att personen känner sig trygg och säker. Det får inte användas som en tvångsåtgärd. Kan inte personen ge sitt samtycke ska dennes reaktion och uttryck vara vägledande. Beslut om att sänggrind kan användas måste fattas i varje enskilt fall. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Kiruna, Luleå, Piteå Höjdställbara tillsatser till möbler Förhöjningsklossar och förhöjningsben Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Lokal tillämpning/rutin finns: Piteå Stödanordningar Stödhandtag Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser produkter i Länssortiment (Gripo). Vid förskrivning av produkter som monteras mellan golv och tak måste taket hållfasthet godkännas och montering alltid göras av tekniker från Länsservice. Lokal tillämpning/rutin finns: För stödhandtag som monteras på väggen finns lokala tillämpningar - Boden, Gällivare, Luleå, Piteå

100 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 32(43) Hjälpmedel för förflyttning i vertikal ledd Portabla ramper Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Riktlinjer: Förskrivning kan göras vid tillfälliga behov av ramp. Om behovet är att rampen ska vara permanent på plats kan förskrivning inte göras. Säkerhetsaspekter som höjd, längd och belastning ska beaktas vid förskrivning. Ramper överbryggar en begränsad nivåskillnad. Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Piteå

101 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 33(43) 22 Hjälpmedel för kommunikation och information Hjälpmedel för teckning och handskrift Programvara för ordbehandling. Generell information: Dessa hjälpmedel introduceras oftast när brukaren är barn. Används för att kunna uttrycka sig med hjälp av bilder. Bildprogram ex. Bliss. Här ingår programvara för att skriva, organisera och lagra text, ordbehandlingsprogramvara för alternativ styrning och för tillbehör till ordbehandlare. Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Kan förskrivas i samband med förskrivning av datautrustning eller till brukarens egen dator för att kompensera funktionsnedsättningen. Lokal tillämpning/rutin finns: Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå Hjälpmedel för att hantera ljud-, bild- och videoinformation Utrustning för att spela in och återge ljud Generella riktlinjer: Kan förskrivas till personer som inte klarar av att hantera en vanlig cd-spelare eller läsa vanliga ljudböcker, behov av stora knappar. Inte för dyslektiker. Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Talboken på Cd-rom ersätter böcker i svartskrift exempelvis läromedel, fack- och skönlitteratur. Vid förskrivning av Daisyspelare ska förskrivaren göra en noggrann bedömning av brukarens förutsättningar, aktivitet och omgivningsfaktorer. Målet är att brukaren ska kunna tillgodogöra sig skriven text, brukaren ska kunna hantera hjälpmedlet självständigt. Lokal tillämpning/rutin finns: Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå

102 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 34(43) Samtalshjälpmedel vid närkommunikation Bokstavs- och symbolsatser/tavlor Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser symbolsatser/tavlor samt lexikon (tecken och symbollexikon) för att användas vid närkommunikation och som kognitivt stöd. Symbolsatser kan inte förskrivas som ett pedagogiskt hjälpmedel. Det material som behövs i en verksamhet t ex dagcenter eller gruppboende är verksamhetens ansvar. Generell information: Enstaka bilder eller hela kartotek kan beställas av dagverksamheten "Bildfabriken" via Kommunikationsteamet. Följande bildbanker finns hos Bildfabriken; Ica bildbas, Matsedelsbilder, Pictogram, Focus samt beställning av egna digitala bilder. Kommunikationsteamet kan i viss mån tillgodose bildbehov som inte kan beställas av "Bildfabriken" som t ex PCS, bliss och rebusbilder. I första hand ska man ta fram bilder från program man redan har tillgång till. Innan förskrivning av dataprogram ska brukaren ha använt bilderna i de aktiviteter och i den miljö där de ska tillämpas. Efter uppföljning kan symbolsatsen förskrivas. Utgångspunkten är att en bildbank ska täcka brukarens behov. Vid behov av andra bilder ska i första hand komplettering ske. Förskrivaren ansvarar för att handleda brukaren i metoden och kontinuerligt följa upp hur brukaren använder bilderna. Utbildning av programvaran kan fås av Kommunikationsteamet om det framgår vid förskrivning att behov finns. Brukaren ansvarar själv för utrustningen, dator, skrivare och färgpatroner. Förskrivning av symbolsatser eller bildbeställningar skickas till Kommunikationsteamet. Förskrivs till brukare som har ett stort behov av att ta fram nya bilder ofta. Lokala tillämpningar finns: Haparanda, Luleå, Piteå Samtalsapparater Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Samtalsapparater förskrivs enligt lokal tillämpning Generell information: Norrbottens läns landstings Kommunikationsteamet kan konsulteras. Anmälan till Kommunikationsteamet finns på Hjälpmedelsportalen Riktlinjer för hjälpmedelsinformation, Blanketter och informationsmaterial. Det finns både väldigt enkla samt väldigt komplicerade hjälpmedel i denna grupp. Man kan spela in eller skriva meddelanden som läses upp. Ex. på dessa hjälpmedel är Lightwriter eller Vocaflex. Enklare hjälpmedel kan vara JA och NEJ svarare. När det gäller denna grupp kan man be läkare skriva en remiss till logoped om man själv känner att man inte har kompetens. Lokal tillämpning/rutin finns: Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå

103 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 35(43) Programvara för närkommunikation Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Förskrivning av programvara för närkommunikation sker endast i samband med förskrivning av datorutrustning för kommunikation. Generell information: Detta är mjukvaran i samtalsdatorer ex handdatorer eller datorer som placeras på en el-rullstol Lokala tillämpningar finns: Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå Presentationsmaterial för bokstavssatser och symbolsatser Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Produkter som finns tillgängliga via affär, postorder klassas inte som hjälpmedel. Förskrivningsrätten avser presentationsmaterial såsom kommunikationstavlor och bildfack att användas av brukaren för aktiv kommunikation eller individuell planering. Bokstavstavlor och symboltavlor kan inte förskrivas som ett pedagogiskt hjälpmedel. Det material som behövs i en verksamhet t ex dagcenter eller gruppboende är verksamhetens ansvar. Generell information: Detta är enklare kommunikationsböcker. Pekböcker som man fyller med bilder. En vanlig bok med plastfickor Telefoneringshjälpmedel och hjälpmedel för andra former av telekommunikation Telefontillbehör Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Produkter som finns tillgängliga via affär eller postorder klassas inte som hjälpmedel. När dessa alternativ inte är tillräckliga kan nummerslagningshjälpmedel förskrivas. Den enklaste modellen ska förskrivas i första hand. Lokal tillämpning/rutin finns: Haparanda, Luleå, Piteå

104 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 36(43) Porttelefoner Generell information: I de fall porttelefon behöver kompletteras med elektromekanisk låsenhet och/eller automatisk dörröppnare ansöks detta genom bostadsanpassningsbidrag. Återställande av porttelefon är fastighetsägarens ansvar. Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser porttelefoner som kan förskrivas till rörelsehindrad brukare med uttalade svårigheter att förflytta sig till ytterdörren i bostaden och som vistas ensam stor del av dagen. Lokal tillämpning/rutin finns: Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå Varseblivningshjälpmedel Generella riktlinjer: Tidshjälpmedel kan förskrivas som kognitiv stöd, om vårdtagaren har behov av tidkontroll och inte klarar av tidsbegrepp med vanlig klocka/ur. Produkter, som även används av icke funktionshindrade personer, klassas inte som hjälpmedel om de finns tillgängliga i öppna handeln. Med öppna handeln avses affär eller postorder Ur och klockor Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut. Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser hjälpmedel som mäter, visar och talar om vad klockan är. Här ingår bl. a. bärbara och stationära hjälpmedel med eller utan en alarmfunktion. Armbandsur kan förskrivas när personen behöver ordbilder för att passa tider i det dagliga livet. Fickur kan förskrivas till personer som med hjälp av fickuret kan klara tidsplanering mer självständigt. Tidshjälpmedel för dygnsuppfattning kan också förskrivas vid behov. Lokal tillämpning/rutin finns: Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå

105 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 37(43) Almanackor, kalendrar och planeringssystem Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser elektroniska almanackor som används som planeringshjälpmedel och kognitivt stöd. Planeringshjälpmedel som kognitivt stöd kan förskrivas till brukare som har svårighet att strukturera och minnas information, som med hjälp av detta blir mer självständig. Elektroniska almanackor förskrivs efter särskilt beslut enligt lokal tillämpning Generell information: Ex. på detta är Handdatorer. Hjälpmedelskonsulent på Huvudsaken kan konsulteras. Lokala tillämpningar finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå

106 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 38(43) Datorer och terminaler Generella riktlinjer: Införskaffande och tillhandahållande av datorer i standardutförande det vill säga datorenhet med multimediepaket, bildskärm 17 eller vanlig bildskärm 19, tangentbord, mus eller skrivare är brukarens eget ansvar förutom: När datorn är ett hjälpmedel för närkommunikation när brukaren har en grav och varaktig talstörning Vid behov av anpassning av egen dator se Bord till datorn kan endast förskrivas då funktionsnedsättningen kräver speciallösningar. Programvara av allmän karaktär är brukarens eget ansvar. Programvara som är betingat av funktionsnedsättningen kan erhållas som hjälpmedel. De avgifter som tillkommer vid Internetanvändning och Internetuppkoppling samt abonnemang är brukarens eget ansvar. Brukaren bekostar själv papper, disketter, Cd-skivor, bläckpatroner och övrigt förbrukningsmaterial. Enklaste alternativ ska provas i första hand. Uppgradering av förskriven dator eller byte till nyare och kraftfullare kan endast ske i undantagsfall, när ny teknik ytterligare väsentligt kompenserar funktionsnedsättningen. Datorn som närkommunikationshjälpmedel Med närkommunikation avses daglig tvåvägskommunikation i närmiljö (i tal, bild eller skrift) Norrbottens läns landstings Kommunikationsteamet kan konsulteras. Anmälan till Kommunikationsteamet en finns på Hjälpmedelsportalen, Riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten, Blanketter och informationsskrifter. Dator på daglig verksamhet Grundutrustning: Daglig verksamhet ansvarar för dator i standardutförande, dvs. datorenhet med multimedianpaket, platt bildskärm 17" eller vanlig bildskärm 19", tangentbord, mus och skrivare. I daglig verksamhet har dagcentret ansvar för att grundutrustningen ska passa de speciella behov som brukaren har, det kan t ex gälla större bildskärm än standardutförande och alternativa styrsätt och anpassade programvaror. Rörelsehinder: För att erhålla dator som skrivhjälpmedel i daglig verksamhet ska brukaren bedömas vara på läs och skrivnivå med ord eller symboler samt ha ett finmotoriskt funktionshinder som gör att man inte klarar av standardutrustning. Alternativa styrsätt skall i första hand installeras i dagliga verksamhetens dator. Övrigt När daglig verksamhet upphör återlämnas utrustningen. Behovet kan ev. omprövas. Skanner för att göra pedagogiskt material tillgängligt för brukaren är i första hand daglig verksamhets ansvar. Om brukaren helt självständigt klarar att skanna sitt material kan dock skanner förskrivas som personligt hjälpmedel. Nätverkskort är daglig verksamhets ansvar.

107 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 39(43) Generell information: Datorer kan förskrivas vid riktigt komplicerade behov. Förekommer väldigt sällan. Kan vara i ärenden där andra användare kan orsaka problem med brukarens program eller inställningar. Oftast i en familj där flera personer använder samma dator. Sittställningen ska vara utredd och åtgärdad. För synskadade görs utprovningen av alternativt styrsätt och programvara och större bildskärm än standard utförande på Syncentralen. Förskrivning kan vid behov ske i samarbete med Kommunikationsteamet en Stationära datorer Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå Bärbara datorer och hand- och fickdatorer Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Lokal tillämpning/rutin finns: Boden, Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå Inmatningsenheter till datorer Generella riktlinjer: Kan förskrivas till personer med rörelsehinder och kognitiva funktionshinder för att möjliggöra datoranvändning. Anpassning av dator till person med rörelsehinder: Alternativt styrsätt och programvara kan förskrivas som tillbehör till personens egen dator om personen har ett sådant rörelsehinder i de övre extremiteterna att hon/han inte klarar av att använda datorn i standard utförande. Behovet att skriva och läsa ska vara frekvent och regelbundet. Anpassning av dator i prekommunikativt syfte: Alternativt styrsätt och programvara kan förskrivas under en begränsad period för att utreda om det kan bli aktuellt med ett kommunikationshjälpmedel. Kommunen ansvarar inte för: Internetanslutning Specifika fritidsintressen Norrbottens läns landstings Kommunikationsteamet kan konsulteras.

108 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 40(43) Tangentbord Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser tangentbordsöverlägg, förstorat tangentbord och minitangentbord. Lokal tillämpning/rutin finns: Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå Datormöss och musliknande enheter Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser olika mustyper samt musklickningsprogram. Lokala tillämpningar finns: Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå Styrspakar (joysticks) till datorer Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Lokal tillämpning/rutin finns: Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå Alternativa inmatningsenheter Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser pekskärmar, röststyrning, conceptplattor, skärmtangentbord. Lokal tillämpning/rutin finns: Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå Inmatningstillbehör Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser tangentbords- och musersättare. Lokal tillämpning/rutin finns: Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå Programvara för inmatning Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser ordprediktionsprogram, talande tangentbord och alfabetiskt tangentbord. Lokal tillämpning/rutin finns: Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå

109 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 41(43) Presentationsenheter för datorer Alternativa enheter för presentation från datorer Generell information: Detta kan förskrivas till personer som drabbats av ex. stroke och inte klarar av att läsa men förstår det som läses upp. Man kan ex. skanna in post som läses upp eller få mail upplästa. Personen ska inte bara ha läs och skrivsvårigheter. Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser talsyntes till dator som kan förskrivas efter samråd med logoped för att kompensera en funktionsnedsättning av talet. Talsyntes kan inte förskrivas för läsinlärning, detta betraktas som ett pedagogiskt hjälpmedel dvs. skolans ansvar. Lokal tillämpning/rutin finns: Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå Hjälpmedel för kognitivt stöd Kognitivt bildstöd för utförande av dagliga livets aktiviteter Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut

110 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 42(43) 24 Hjälpmedel för hantering och transport av produkter Hjälpmedel för att handha, manövrera och/eller kontrollera föremål Strömbrytare (till/från funktion) och omkopplare Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Förskrivningsrätten avser kontakter, ex sug/blås. För att kunna styra omgivningen se Fjärrsystem Vid anpassning av datorer se Inmatningstillbehör till datorer och elektronik utrustning. Lokal tillämpning/rutin finns: Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå Hjälpmedel som kan styra och kontrollera på avstånd Fjärrstyrsystem Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Fjärrsystem för omgivningskontroll kan förskrivas för att en funktionshindrad person självständigt ska kunna styra funktionen i sin bostad. För enklare funktioner som att t.ex. att tända och släcka lampor rekommenderas i första hand timer eller fjärrbrytare från öppna handeln. Fjärrsystem kan inte förskrivas enbart i pedagogiskt syfte i en aktiveringssituation. Lokal tillämpning/rutin finns: Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå

111 Norrbottens Kommuner Gemensamma riktlinjer inom området Medicintekniska produkter Utgåva Revideras En gång/år Sida nr (av) 43(43) Greppanpassningar och hjälpmedel som ersätter arm- och/eller hand- och/eller fingergrepp Peklampor Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Stativ Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Förskrivningen avser stativ för montering av kommunikationshjälpmedel Underarmsstöd som underlättar manuella aktiviteter Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut Riktlinjer: Underarmsstöd kan förskrivas till personer som är i behov av att avlasta underarmen för att kunna använda dator Förlängare Griptänger, manuella Förskrivningsrätt: Arbetsterapeut, Sjukgymnast

112 Ändringar Kommungemensamma riktlinjerna 2011 Sida Rubrik/ ISO-Kod Ändring Konsekvens 1 Hjälpmedelsorganisationen Ändrad text Inga i Sverige 2 Allmänt Ändrad text Inga 2 Omfattning Borttagen text Inga 2 Avgränsning Ändrad text 3 Övriga lagar och Uppdaterad text Inga förordningar 5 Medicintekniska produkter Ändrad text Förtydligande 5 Särskilt beslutstöd Ändrad text Inga 8 Ansvarsfördelning Utökad text Kompletterat med vårdgivarens, verksamhetschefens och medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar 9 Hjälpmedelsgrupp inom Ny text Klargörande kommunförbundet 10 Begränsningsåtgärder Ändrad text Klargörande 11 Specialanpassning Kompletterad Förtydligande text 11 Utrustning för Ändrad text Förtydligande verksamheten 13 Uthyrning av hjälpmedel till privatperson via NNL Ny text Tillämpning utifrån lokala beslut i varje kommun Hjälpmedel för Kompletterad Avser positionering i liggande placering text Huvudskydd Ändrad text Eldrivna rullstolar med manuell Ändrad text Förskrivningsrätt arbetsterapeut. Samråd med läkare vid behov styrning. 15 Hjälpmedel i hushållet Borttaget Förskrivs inte. Ingår i Dynor och underlägg Ändrad text Sänggrindar Ändrad text Förtydligande Datorer Ändrad text Inga verksamhetens utrustning Förskrivning av kuddar för positionering i sittande till personer med särskilda behov

113

114 Vårdprogram för stroke Nedanstående är två utdrag ur 5. När patienten kommer hem från Norrbottens läns landstings webbplats: Sunderbyn-/Vardprogram-for-Stroke-i-Norrbotten/5-Nar-patienten-kommerhem Inledning När patienten kommer hem övergår den långsiktiga vården och rehabiliteringen till primärvården och kommunen. Den övergripande målsättningen är att patienten oavsett funktionsnedsättning skall kunna leva ett så optimalt liv som möjligt. Se Hälso- och sjukvårdslagen 3 och Socialtjänstlagen 7 Patienter med sammansatta, långvariga och ibland återkommande rehabiliteringsbehov kan komma i fråga för öppenvårdsrehabilitering. Öppenvårdsrehabilitering finns för alla länsdelsområden och omfattar rehabilitering med tvärprofessionellt team dock utan tillgång till läkare i teamet. Hit kan patienter remitteras direkt vid utskrivning från strokeenhet. De patienter som har återkommande behov av omfattande rehabilitering kan även remitteras via primärvårdsläkare i ett senare skede. Rehabiliterande synsätt skall genomsyra hela vårdkedjan och utgår från patientens resurser, begränsningar och behov. Samverkan sker mellan personal från specialist- och primärvård samt kommun, då man arbetar tillsammans med patienten mot ett gemensamt mål. Det är viktigt att man både inom sjukvård och kommun arbetar tvärprofesionellt, inom sin egen verksamhet och tillsammans. Det är patienten och dennes behov som avgör vilka som medverkar. När patienten skrivs ut utförs en samordnad vårdplanering på sjukhuset för de patienter som har behov av insatser från kommun och/eller hemsjukvård, i syfte att skapa förutsättningar för ett så smidigt övertagande som möjligt. Senast dagen innan patienten skrivs ut kontaktas primärvård och kommun via Meddix (informations överföring) för fortsatta insatser i hemmet. Lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvårdföranledde utarbetandet av Rutiner för samverkan och informationsöverföring mellan landstinget och kommunerna i Norrbottens län (kring utskrivningsklara patienter).

115 Från varje strokeenhet, öppenvårdsrehab samt Neurorehab Sunderby sjukhus, utförs en individuell vård och rehabplan, i samverkan med patient och närstående. Denna får patienten med sig hem och ska efterfrågas vid uppföljningen från primärvården och/eller kommunen. Primärvården och/eller kommun kontaktar alla patienter som skrivs ut inom 3 veckor för att erbjuda uppföljning, patienten och den närståendes behov styr om det ska göras gemensamt. Kommunernas ansvar Enligt Socialtjänstlagen har kommunen en skyldighet att svara för omsorg och service till enskilda för att tillgodose individens behov av en skälig levnadsnivå och enligt LSS insatser för särskilt stöd och särskild service efter begäran av den enskilde. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Kommunens insatser är alltid frivilliga för den enskilde och bygger på en ansökan från den enskilde (vid behov legal företrädare). Alla insatser från kommunen ska grunda sig på ett befintligt behov och utformas i samförstånd med berörd individ. Det finns formella krav på hur dessa ärenden ska hanteras. Gällande överenskommelse för informationsöverföring/samordnad individuell planering (SIP) "Riktlinjer för samverkan och informationsöverföring" tillämpas vid samordnad individuell vårdplanering (SIP) samt vid utskrivning från sjukhus om behov av insatser föreligger. När strokepatienten kommer hem till enskilt boende upprättas en genomförande plan / individuell plan / vård och rehabplan tillsammans med primärvården, då behov finns av båda aktörerna. Till vård-och omsorgsboende i kommunen, upprättas en individuell plan för individens fortsatta omvårdnad i samverkan med berörda yrkesprofessioner inom verksamheten. Kommunens ansvarsområde LSS insatser alternativt hemtjänst insatser som kan innebära personlig omvårdnad och/eller serviceuppgifter, avlösning, olika typer av larm och eventuellt andra insatser för att bryta isolering och tillgodose behov av trygghet och säkerhet. Övrig service som kan ansökas är färdtjänst och riksfärdtjänst. Insats enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), samt insats enligt Socialtjänstlagen (SoL). Rehabilitering Det förhållningssätt som genomsyrar kommunens arbete är att rehabilitering bedrivs i det dagliga arbetet, och kallas för allmän rehabilitering. Aktivering och träning vävs in i individens vardag där de bästa träningsmöjligheterna

116 finns. Rehabiliteringspersonalen bedriver vissa specifika delar i rehabiliteringen och ska handleda baspersonalen så att de kan utföra allmän rehabiliteringen på ett optimalt sätt. Kommunens rehabilitering är i första hand inriktad på insatser för att bevara funktioner medan landstinget ansvarar för insatser för att förbättra funktioner. Ordinärt boende Insatser enligt ovanstående ges till individen i dennes eget hem. Kommunen ansvarar för insatser av social karaktär medan landstinget ansvarar för medicinska insatser. Vård-och omsorgsboende (Särskilt boende) Insatser som ges till individen i vård- och omsorgsboende för äldre och funktionshindrade. Det handlar här oftast om mycket stora behov av omvårdnad med omfattande insatser. Kommunen ansvarar för insatser av social karaktär och den hälso- och sjukvård som ges av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast inom ramen för kommunens uppdrag.