Beslut. Karlskrona kommun Östra Hamngatan 7 B Karlskrona Dnr :1530. Kommunbeslut. efter tillsyn av Karlskrona kommun

Transkript

1 Beslut Karlskrona kommun Östra Hamngatan 7 B Karlskrona Dnr :1530 Kommunbeslut efter tillsyn av Karlskrona kommun

2 2 (39) Innehållsförteckning Helhetsbedömning och beslut... 3 Allmänt om tillsynen... 7 Beskrivning av kommunen... 9 Tillsynsprotokoll med bedömningar Bedömningar och motiveringar Tillsynsprotokoll för Resursskolan Förskoleverksamheten Skolbarnomsorgen Bilageförteckning Bilaga 1 Tillsynsprotokoll och bedömningar för kommunens grundskolor Bilaga 2 Tillsynsprotokoll och bedömningar för kommunens gymnasieskolor, Gasverksgatan 1, Lund

3 3 (39) Tillsyn i Karlskrona kommun Helhetsbedömning och beslut Vid Skolverkets inspektion 2006 framkom bland annat att kommunen behövde förbättra och utveckla analysen av orsaker till skillnader i kunskapsresultat inom och mellan skolor och mellan elever/studerande. I de kvalitetsredovisningar som presenterats vid den nu aktuella tillsynen kan konstateras att i allt väsentligt kvarstår denna brist. Karlskrona kommun har tydliga strukturer för styrning och ledning med en klar ansvarsfördelning mellan nämnder, förvaltning och verksamheter. System och rutiner finns för regelbundna kontakter och kontinuerlig återrapportering till nämnderna kring verksamheternas resultat. Kommunen har sedan förra tillsynen initierat ett utvecklingsarbete inom flera områden för att öka måluppfyllelsen. Fortsatta insatser behövs för att förbättra kunskapsresultaten så att alla barn och elever ges möjlighet att utifrån sina förutsättningar inhämta och utveckla sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa kunskaper ger grund för fortsatt utbildning. Nationell betygsstatistik visar på stora variationer både inom och mellan skolor, program, ämnen och ämnesblock. Flickornas resultat är överlag bättre än pojkarnas. De stora variationerna antyder att barn och elever inte ges likvärdiga förutsättningar för bildning, tänkande och kunskapsutveckling i kommunens skolverksamheter. Nedan beskrivs faktorer som behöver utvecklas och som både var för sig och samverkande kan ha betydelse för att öka måluppfyllelsen i kommunens skolverksamheter. Kvalitetsarbetet, i alla verksamheter och på kommunnivå, behöver utvecklas så att orsakerna till de resultat som uppnås analyseras och då särskilt söka faktorer inom verksamheternas förutsättningar, metoder och arbetssätt. Uppföljning och utvärdering av resursskolans, särskolans och vuxenutbildningens resultat är mycket begränsad och behöver utvecklas i alla delar.tillsynen visar att det finns tendenser att förklara låga resultat utifrån orsaker som ligger utanför skolan, som till exempel socioekonomiska variabler, bristande studiemotivation och studietradition. Här vill uppmärksamma att sådana förklaringar kan riskera att kommunens ansträngningar för att klara det kompensatoriska uppdraget påverkas i negativ riktning om kommunen inte har högt ställda förväntningar på alla elevers förmåga. Exempelvis förklaras skillnader mellan pojkars och flickors resultat med att bilden inte avviker från den gängse utan flickorna är mer flitiga och betygsmedvetna, hämtat ur Kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse för 2009 för de frivilliga skolformerna där. Högt ställda förväntningar på elevernas förmåga kopplat till en undervisning som utgår från varje elevs individuella behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande är exempel på viktiga faktorer i arbetet för att skapa en likvärdig utbildning. Utan en djupare analys av orsakerna till resultaten, saknar kommunen systematiserad information om både framgångsfaktorer samt inom vilka områden kommunen generellt, Gasverksgatan 1, Lund

4 4 (39) behöver vidta åtgärder för att ge kommunens barn och elever förutsättningar för att nå målen. Elevernas placering i en särskild undervisningsgrupp och beslut om att göra avvikelser i timplanen utgör stora ingrepp i elevens rätt till utbildning som dock under vissa förhållanden kan vara motiverade. Utgångspunkten för dessa beslut ska dock alltid vara att eleven ska få en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning inom skolan. Ämnen ska anpassas utifrån individuella bedömningar av elevernas behov och förutsättningar och inte efter organisationens behov. På Resursskolan i Karlskrona tas beslut om anpassningar i studiegången mer efter bedömningar av organisationens möjligheter än efter bedömningar av elevernas behov och förutsättningar. Vidare har det framkommit tydliga indikationer på att kommunens resursskola inte erbjuder en trygg miljö fri från kränkningar. Kommunen måste skyndsamt tillse att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att eleverna utsätts för kränkande behandling. Grundskolornas arbete för att upptäcka och tidigt sätta in stöd för de elever som är i behov av detta fungerar generellt tillfredsställande. Dock har inte alla av de elever i grundskolan och gymnasieskolan som är i behov av studiehandledning på modersmålet, för att fullt ut kunna ta aktiv del av undervisningen i alla ämnen kunnat erbjudas detta. I kvalitetsredovisningen för de frivilliga skolformerna, antagen i utbildningsnämnden i maj 2010, konstateras att kommunen inte når upp till målet att ge alla elever det särskilda stöd som de har rätt till. Vid intervju med utbildningsnämndens presidium uppges att nedskärningar i budgeten fått konsekvenser för stödet. Vidare har en kraftfull fokusering på att hålla budget inneburit att det pedagogiska kvalitetsarbetet avstannat. Tillsynen visar att det finns oklarheter kring ansvarsfördelningen mellan gymnasieskolorna och speciallärarinstitutionen vid Fischerströmska gymnasiet. Oklarheterna handlar bland annat om kösystem och vilket ansvar gymnasierna har i förhållande till speciallärarinstitutionen för att tillgodose olika behov av särskilt stöd. Denna oklarhet i sig, utgör en risk för att elever inte får det stöd de enligt författningarna har rätt till. Tillsynen visar även på att fritidshemmen, inte fullt ut, har tillgång till kompetens och resurser så att alla barn kan ges det stöd och den omsorg som deras speciella behov kräver. Kommunen behöver vidta åtgärder så att alla barn, elever och studerande kan ges det stöd de enligt författningarna har rätt till för att kunna nå lägst målen för utbildningen. har i sin tillsyn av Karlskrona kommun identifierat områden som måste åtgärdas i skolor, verksamheter och på kommunnivå. Besluten på övergripande nivå i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och kommunens särskilda undervisningsgrupper Resursskolan redovisas under nedanstående rubriker. Besluten för respektive skola återfinns i de skolbeslut som biläggs detta beslut., Gasverksgatan 1, Lund

5 5 (39) har i tillsynen av Karlskrona kommun identifierat följande brister inom kommunens ansvarsområden som måste åtgärdas: - Kommunen ger inte alla grundskoleelever möjlighet att nå lägst mål att uppnå i alla ämnen. Kommunen ger inte alla gymnasieelever möjlighet att nå lägst grundläggande behörighet till universitets- eller högskolestudier (1 kap års skollag, Lpo 94, 2 Mål och riktlinjer, Lpf 94, 2 Mål och riktlinjer). - Kommunen tillser inte att rektorerna fullt ut genomför sitt uppdrag i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna (1 kap års skollag, 2 kap års skollag, 6 kap. 35 kommunallagen, 1-4 Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Kommunens uppföljning och utvärdering av verksamheternas resultat omfattas inte i tillräcklig utsträckning av analyser och bedömningar så att underlag finns för att kunna identifiera och vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse (1 kap års skollag, Lpo 94, 1 Den enskilda skolans utveckling, 1-4 Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Kommunen tillser inte att alla elever som är i behov av studiehandledning på modersmålet får det (1 kap års skollag, 5 kap. 2 grundskoleförordningen, 8 kap. 5 gymnasieförordningen). Kommunen tillser inte att alla elever som är i behov av särskilt stöd i gymnasieskolorna får det (1 kap års skollag, 8 kap. 1 gymnasieförordningen). Tillsynen har identifierat följande brister inom de kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna Resursskolan som kommunen måste åtgärda: - Resursskolan kan inte redovisa en samlad bild av elevernas kunskapsresultat i alla ämnen i förhållande till kursplanernas mål (1 kap års skollag, 1-3 Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Resursskolans pedagogiska personal har inte i alla avseenden utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver (2 kap års skollag ). - Lärarna utvärderar inte regelbundet elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen utifrån kursplanernas krav (7 kap. 2 grundskoleförordningen, Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg)., Gasverksgatan 1, Lund

6 6 (39) - Kommunen tar inte fullt ansvar för att Resursskolans resultat utvärderas regelbundet och använder detta som underlag för att nå de nationella målen (1 kap års skollag, 1-4 Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m. m.). - Kommunen tar inte i tillräckligt hög grad ansvar för att det på Resursskolan bedrivs ett förebyggande arbete mot kränkande behandling och att detta dokumenteras i en plan mot kränkande behandling (1 kap års skollag, 14 a kap. 1, års skollag, Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för utveckling och lärande, Lpo 94, 2.1 Normer och värden). - Eleverna på Resursskolan har inte elevens val i enlighet med författningarna (4 kap. 3 a första stycket första meningen 1985 års skollag, Bilaga 3 till skollagen, 2 kap grundskoleförordningen). - Om en elev har behov av särskilda stödinsatser utarbetas inte åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav (1 kap års skollag, 5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Kommunen säkerställer inte att beslut om anpassad studiegång fattas utifrån en välgrundad bedömning av elevens individuella situation och förutsättningar (5 kap. 10 grundskoleförordningen). Tillsynen har identifierat följande brister inom förskoleverksamheten som kommunen måste åtgärda: Kommunen utvärderar inte kontinuerligt barngruppernas storlek och sammansättning (2 a kap års skollag). Tillsynen har identifierat följande brister inom skolbarnsomsorgen som kommunen måste åtgärda: Alla barn erbjuds inte en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen (2 a kap. 3 första stycket 1985 års skollag)., Gasverksgatan 1, Lund

7 7 (39) Kommunen planerar, följer upp och utvärderar inte skolbarnsomsorgens verksamhet fullt ut, tar inte vara på resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att nå de nationella målen (Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar, Förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Skolbarnsomsorgens målinriktade arbete för att förebygga och motverka kränkande behandling dokumenteras inte i en plan mot kränkande behandling (14 a kap. 1, 6, års skollag). Kommunen utvärderar inte kontinuerligt gruppernas storlek och sammansättning inom skolbarnsomsorgen (2 a kap års skollag). Alla barn i kommunens skolbarnsomsorg som av olika skäl är i behov av särskilt stöd i sin utveckling får inte den omsorg som deras speciella behov kräver (2 a kap. 3 tredje stycket och 6 första stycket 1985 års skollag). Allmänt om tillsynen har genomfört tillsyn Karlskrona kommun av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. har besökt kommunens skolor och andra verksamheter under perioden september december Varje skola har efter besöket fått ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisats. s iakttagelser och bedömningar som rör helhetsbilden av skolorna samt verksamheterna och huvudmannens ansvar för skolväsendet i kommunen redovisas i detta beslut. Övriga verksamheter, dvs. förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, resursskolan redovisas i var sin rapport från verksamheterna och sammanfattas i beslutet. Besluten från samtliga skolor och rapporterna från övriga verksamheter bifogas som bilagor. Detta utgör s slutliga beslut avseende tillsynen i kommunen. Vid tillsynen tar ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010, men 1985 års skollag ska fortsätta att tillämpas fram till den 1 juli Det innebär att 1985 års skollag är utgångspunkten för s tillsyn och granskning fram tills dess., Gasverksgatan 1, Lund

8 8 (39) Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: Måluppfyllelse, trygg lärandemiljö, ledning och utveckling samt tillgång till utbildning. Tillsynen syftar inte till att ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande information om tillsynen finns på s webbplats ( Av rapporter och bilagda beslut framgår vilka skolor och verksamheter som har granskats, hur tillsynen har genomförts, vilka bedömningar som har gjorts och i vilka avseenden åtgärder behövs på de enskilda skolorna eller i de olika övriga verksamheterna. Inom de områden där bedömt att åtgärder behövs på de enskilda skolorna har rektor och huvudman ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till redovisa vilka åtgärder som har vidtagits på skolorna, i övriga verksamheter och i kommunen inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Underlaget för s bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels dokument från kommunen, skolor och övriga verksamheter, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken. Beslutet grundas även på annan information om kommunen, skolor och övriga verksamheter från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Karlskrona kommun genomfördes intervjuer med representanter för barn- och ungdomsnämnden, utbildningsnämnden samt respektive förvaltningsledning. Samtliga grundskolor och gymnasieskolor samt vissa delar av särskolan och vuxenutbildningen har besökts, men däremot inte förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever och personal. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Detta beslut kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i detta beslut., Gasverksgatan 1, Lund

9 9 (39) Beskrivning av kommunen Tabell 1. Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 2941 Skolbarnsomsorg 2430 Förskoleklass 640 Grundskola 4811 Obligatorisk särskola 76 Gymnasieskola 2239 Gymnasiesärskola 52 Kommunal vuxenutbildning 530 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 30 Svenskundervisning för invandrare 310 Källa: Kommunens egna uppgifter januari Karlskrona kommun hade invånare år Folkmängden har ökat under de senaste åren till följd av både inflyttning och födelseöverskott. I Karlskrona kommun finns två nämnder, barn- och ungdomsnämnden samt utbildningsnämnden. Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och obligatorisk särskola. I Karlskrona kommun finns 150 kommunala förskoleavdelningar varav två avdelningar är speciellt riktade till barn som har behov av allergisanerade miljöer. Det finns även nattöppna förskolor. I kommunen finns pedagogisk omsorg i form av 30 kommunala familjedaghem. Fritidshemmen är i de flesta fall inrymda i grundskolans lokaler och skolbarnen erbjuds fritidshemsplats vid den skola de går. I Karlskrona kommun finns trettio grundskolor uppdelade i fem geografiska områden med ca elever. Skolorna är huvudsakligen organiserade i enheter omfattande årskurs F 5 respektive årskurs 6 9. För elever i behov av särskilt stöd finns två särskilda undervisningsgrupper Fyruddens skola och Amiralitetskolan för årskurserna 4-6 respektive 7-9. Dessa benämns Resursskolan. Ledningen för Resursskolan, en befattning som i kommunen benämns rektor, är, Gasverksgatan 1, Lund

10 10 (39) ansvarig för verksamheten vid Resursskolan men är inte rektor i skolförfattningarnas mening. Rektor är enligt skolförfattningarna den som har ansvar för elevens utbildning, i detta fall hemskolans rektor. Vid flera skolor inom kommunen anordnas förberedelseundervisning för nyanlända flyktingar och invandrarbarn. Elever tillhörande den obligatoriska särskolan och träningsskolan, årskurs 1 10 har sin skolgång vid någon av kommunens särskoleenheter eller i särskoleklasser som är integrerade i grundskolan. Det finns också elever som är individintegrerade i en grundskoleklass. Elevhälsan är organiserad dels i ett kommunövergripande Stödteam, dels i verksamhetsknutna Elevhälsoteam. Inom Stödteamet finns olika specialistkompetenser samlade. Stödteamet ger stöd till förskolans och grundskolans rektorer och övrig personal i arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd. Elevhälsoteamens utformning anpassas lokalt efter verksamheternas behov. Barn- och ungdomsförvaltningen leds av en förvaltningschef. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden ansvarar för kommunens gymnasieskola, vuxenutbildning, gymnasiesärskola och särvux. Ansvaret för gymnasiesärskolan och särvux har tidigare legat under Barn- och ungdomsnämnden men överfördes till Utbildningsnämnden hösten Kommunens fyra gymnasieskolor, af Chapman, Ehrensvärdska, Fischerströmska ochtörnströmska, finns i centralorten Karlskrona. De erbjuder tillsammans alla nationella program förutom industri- livsmedels- och naturbruksprogrammet. Inom hantverksprogrammet finns bageri- och konditoriutbildning samt florist- och frisörutbildning. Kommunen erbjuder riksrekryterande utbildningar såsom fäktgymnasiet, sjöfartsprogrammet och naturvetenskaplig matematisk spetsutbildning. Gymnasieskolorna ligger geografiskt nära varandra och samverkar på flera områden. Ehrensvärdska gymnasiet ansvarar för all kommunal idrottsundervisning och för samtliga idrottslärare. Vid Fischerströmska gymnasiet finns en speciallärarinstitution, dit gymnasieskolornas rektorer kan ansöka om specialundervisning för elever som är i behov av särskilt stöd. Kilströmska gymnasiet bedriver särskola dels avseende träningssärskolan inom den obligatoriska särskolan, dels gymnasiesärskola. Utbildning i träningsskolan är förlagd till Arenaskolan på området Rosenholm i Karlskrona, där även de elever som får utbildning i gymnasiesärskolans individuella program med inriktning verksamhetsträning får sin utbildning. Vuxenutbildningen består av grundläggande och gymnasial utbildning, svenska för invandrare och särvux. Den grundläggande vuxenutbildningen omfattar utbildning inom grundskolans årskurser. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen erbjuds kurser i kärnämnen och andra behörighetsgivande ämnen. Yrkesutbildning i egen regi erbjuds, Gasverksgatan 1, Lund

11 11 (39) inom omvårdnad. Kurser inom gymnasial vuxenutbildning som efterfrågas men inte kan tillhandahållas handlas upp främst från NTI. Även Lernia bedriver sfi som extern anordnare inom studieväg 2 och 3. Vuxenutbildningen är sedan januari 2009 provisoriskt förlagd till Verkö, ett industri- och hamnområde i östra Karlskrona cirka 11 kilometer från centrum. Viss undervisning bedrivs också i lokaler som tillhör Ehrensvärdska gymnasiet i centrala Karlskrona. Särvux verksamhet bedrivs i tillfälliga lokaler på Gullberna Park beläget 6 kilometer från Verkö. Vuxenutbildningen bedriver kurser både på dag- och kvällstid samt på distans. Utbildningsförvaltningen leds av en utbildningschef., Gasverksgatan 1, Lund

12 12 (39) Tillsynsprotokoll med bedömningar Tillsynen har visat att åtgärder krävs inom de områden som är markerade. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Trygg lärandemiljö Målinriktat arbete mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling Ledning och utveckling Personalens utbildning och kompetensutveckling Ansvarsfördelning Rektorernas uppdrag Tillsyn över enskilda verksamheter Uppföljning och utvärdering Tillgång till utbildning Plats och valmöjligheter Lokala utformningar Avgifter Skolpliktsbevakning och registerkontroll, Gasverksgatan 1, Lund

13 13 (39) Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bristområde: Kunskaper Bedömning: Kommunen ger inte alla grundskoleelever möjlighet att nå lägst mål att uppnå i alla ämnen. Kommunen ger inte alla gymnasieelever möjlighet att nå lägst grundläggande behörighet till universitets- eller högskolestudier. Författningsstöd: 1 kap års skollag Lpo 94, 2 Mål och riktlinjer Lpf 94, 2 Mål och riktlinjer Motivering: Grundskolan Ett centralt mått på hur väl en skola och dess huvudman lyckas med kunskapsuppdraget är hur stor del av eleverna som når målen i samtliga ämnen. Nationell statistik för årskurs 9 visar att endast 72 procent av eleverna i Karlskrona kommun nådde målen i alla ämnen 2010, vilket är lägre än för de senaste fem åren. Motsvarande värde för riket är 77 procent. Mellan kommunens skolor varierar värdet från 55 procent till 100 procent. Betygsstatistiken visar att eleverna i lägre omfattning når målen i naturorienterande ämnen samt i svenska som andra språk. Flickor har högre måluppfyllelse än pojkar i samtliga ämnen utom svenska som andra språk. Andelen elever som är behöriga till nationellt program i gymnasieskolan 2010 har ökat med två procentenheter till 88 procent vilket är lika för riket. Fler flickor (93 procent) än pojkar (87 procent) var behöriga. Samtidigt har det genomsnittliga meritvärdet minskat med 5 poäng. Skillnaden mellan pojkars (186 poäng) och flickors (217 poäng) meritvärden är 31 poäng. Genomsnittligt meritvärde för riket är 209 poäng. För grundskoleverksamhet som inte omfattar årskurser där betyg sätts saknas i de flesta skolor en samlad bild av i vilken grad eleverna uppnår målen i varje ämne, vilket medför att inte kan bedöma måluppfyllelsen. De sammanställningar av kunskapsresultat som skolorna redovisat i samband med tillsynen visar att det finns elever i årskurs 3 som inte når målen i matematik och svenska. Enligt nationell statistik för de nationella ämnesproven i årskurs 5 år 2009 nådde mellan 36 och 93 procent av eleverna i Karlskrona kommun kravnivån i de olika delproven i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk. På kommunnivå når flickor i högre grad än pojkar kravnivån i samtliga delprov., Gasverksgatan 1, Lund

14 14 (39) Resursskolan För de elever som är placerade i de särskilda undervisningsgrupperna, Fyruddens skola och Amiralitetskolan saknas en samlad bild över elevernas kunskapsresultat i alla ämnen. kan därför inte bedöma elevernas måluppfyllelse. Med tanke på de särskilda stödbehov som dessa elever har är det anmärkningsvärt att verksamheten inte har en samlad bild av elevernas kunskapsresultat som underlag för att kunna anpassa resurser och insatser efter elevernas utvecklingsbehov. Gymnasieskolan Samtidigt som nationell statistik visar att de genomsnittliga resultaten i kommunens skolor visserligen är bättre än riket, lämnade en fjärdedel (26 procent) av eleverna gymnasieskolan 2009 utan slutbetyg inom fyra års studier. För Barn- och fritidsprogrammet, Elprogrammet, Hotell- och restaurangprogrammet och Medieprogrammet var motsvarande andel ca 30 procent. De elever som fullföljer sin utbildning inom fyra år har bra resultat och våren 2009 hade 97 procent av dessa elever uppnått högskolebehörighet. Andelen elever som lämnar kommunens gymnasieskolor med slutbetyg inom fyra år har ökat de senaste fyra åren men problemet med att alltför många elever inte fullföljer sin utbildning kvarstår. Vuxenutbildningen och sfi Av vuxenutbildningens kvalitetsredovisning för år 2009 framgår att det avseende gymnasial vuxenutbildning är en ökande andel studerande som får betyget IG. För grundläggande vuxenutbildning och sfi finns ingen samlad resultatbild men vid tillsynen framkommer att andelen betyg på kurs D ökat de senaste två åren. Särskolan Inom den obligatoriska särskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildning för utvecklingsstörda finns inte någon samlad dokumenterad redovisning och analys av elevernas kunskapsresultat i förhållande till kursplanernas mål. Exempel på faktorer som är av betydelse för måluppfyllelsen och som tillsynen visar att kommunen behöver åtgärda är utvärdering och analys av de faktiska effekter undervisningen har haft på elevernas utveckling och lärande samt att inte alla elever som är i behov av särskilt stöd får det., Gasverksgatan 1, Lund

15 15 (39) Huvudområde: Ledning och utveckling Bristområde: Rektorernas uppdrag Bedömning: Kommunen tillser inte att rektorerna fullt ut genomför sitt uppdrag i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna. Författningsstöd: 1 kap års skollag 2 kap års skollag 6 kap. 35 kommunallagen 1-4 Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. Motivering: Enligt läroplanerna har rektorn som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen och för att skolans resultat följs upp och utvärderas. Av skolbeslut framgår att resultaten för de nationella målen i årskurs 3 och 5 inte följs upp och utvärderas i flertalet grundskolor. För de betygsättande årskurserna i grundskolan samt i kommunens gymnasieskolor finns dokumenterade resultatbilder på skol- respektive programnivå. Dock saknas i stor utsträckning utvärderingar och analyser av orsakerna till resultaten. Härigenom försvåras arbetet med att identifiera och vidta relevanta åtgärder för att ge alla barn och elever förutsättningar att nå målen. Analyser som söker orsaker inom skolans egen verksamhet för att kunna ompröva och utveckla metoder och arbetssätt behöver utvecklas. Av skolbesluten från både grundläggande och gymnasiala skolformer framgår att undervisningen inte i tillräcklig utsträckning gynnar ett aktivt elevinflytande samt anpassas efter elevernas behov och förutsättningar. Rektorerna behöver ta ytterligare ansvar för att de skriftliga individuella utvecklingsplanerna tydligare kopplas till de nationella målen i alla ämnen samt tillse att åtgärdsprogrammen tydligare konkretiserar skolornas insatser för att stödja eleverna att nå de nationella målen. I F5 skolorna används i flera fall ett klasslärarsystem som innebär att många lärare saknar utbildning för ett eller flera ämnen som de i huvudsak ska bedriva undervisning i., Gasverksgatan 1, Lund

16 16 (39) Bristområde: Uppföljning och utvärdering Bedömning: Kommunens uppföljning och utvärdering av verksamheternas resultat omfattas inte i tillräcklig utsträckning av analyser och bedömningar så att underlag finns för att kunna identifiera och vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. Författningsstöd: 1 kap års skollag Lpo 94, 1 Den enskilda skolans utveckling 14 Förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. Motivering: Karlskrona kommun har rutiner och system för kontinuerlig återrapportering till nämnderna beträffande både kunskapsresultat och ekonomiska resultat. Resultaten från nationella prov och betygsstatistik för grundskolan och gymnasiet visar på stora variationer mellan skolor, olika program, ämnen och ämnesblock samt mellan flickor och pojkars resultat. På övergripande nivå analyseras inte orsakerna till dessa skillnader varvid underlag för att kunna vidta relevanta åtgärder och insatser för att ge verksamheterna tillräckliga förutsättningar för nå målen saknas. I syfte att skapa en likvärdig utbildning behöver kommunens kvalitetsarbete i högre grad analysera och uppmärksamma de faktiska effekter undervisningen har haft på elevernas utveckling och lärande. Politiker och verksamhetsföreträdare anger att den ekonomiska fokuseringen, de senaste åren, har inneburit att gymnasieskolornas pedagogiska utvecklingsarbete har påverkats negativt. Inom barn- och ungdomsförvaltningen kan många rektorsbyten haft en negativ påverkan för möjligheterna att upprätthålla kontinuitet i verksamheternas utveckling. Uppföljning och utvärdering av resursskolan, särskolans och vuxenutbildningens resultat är mycket begränsad och behöver utvecklas. Vid tillsynen framkommer att den entreprenadsatta verksamheten inom vuxenutbildningen inte följs upp och utvärderas vare sig på skol- eller kommunnivå. Detta anges bero på att kommunens avtal med de externa anordnarna saknar kvalitativa krav att utvärdera mot., Gasverksgatan 1, Lund

17 17 (39) Huvudområde: Tillgång till utbildning Bristområde: Plats och valmöjligheter Bedömning: Kommunen tillser inte att alla elever som är i behov av särskilt stöd i gymnasieskolorna får det. Författningsstöd: 1 kap års skollag 8 kap. 1 gymnasieförordningen Motivering: I kvalitetsredovisningen för de frivilliga skolformerna antagen i utbildningsnämnden i maj 2010 konstateras att kommunen inte når upp till målet att ge alla elever särskilt stöd som behöver det. Vid intervju med utbildningsnämndens presidium uppges att nedskärningar i budgeten fått konsekvenser för stödet. Det särskilda stöd som erbjuds i form av stödundervisning utgår från och organiseras av Fisherströmska gymnasiets speciallärarinstitution. Rektorer och lärare vid kommunens gymnasieskolor uppger att tillgången till Fischerströmska gymnasiets speciallärarinstitution är alltför låg och att de elever som har behov av särskilt stöd i vissa fall fått vänta en termin på att få stöd. Vid tillsynen framkommer att det finns oklarheter kring ansvarsfördelningen mellan Fischerströmska gymnasiets speciallärarinstitution och gymnasieskolorna kring hur olika behov av särskilt stöd prioriteras och tillgodoses. Denna oklarhet i sig utgör en risk för att elever i behov av särskilt stöd inte får det stöd de har rätt till. Kommunen behöver skyndsamt klargöra vilka beslut som gäller för gymnasieskolans organisation av särskilt stöd och därmed säkerställa att rektorerna ges det handlingsutrymme som behövs för att kunna ta det fulla ansvar som författningarna föreskriver för elever i behov av särskilt stöd. Bristområde: Plats och valmöjligheter Bedömning: Kommunen tillser inte att alla elever som är i behov av studiehandledning på modersmålet får det. Författningsstöd: 1 kap års skollag 5 kap. 2 grundskoleförordningen, Gasverksgatan 1, Lund

18 18 (39) 8 kap. 5 gymnasieförordningen Motivering: Gymnasieskolornas rektorer ansöker om studiehandledning för de elever som har behov av det hos förvaltningskontorets ekonom som disponerar en central pott för detta ändmål. På motsvarande sätt har Sunnadalskolan ett övergripande ansvar för grundskolorna. Vid tillsynen i skolorna har vid intervjuer med personal och ledning framkommit att inte alla elever som är i behov av studiehandledning på sitt modersmål får detta i kommunens grundskolor och gymnasieskolor. Kommunen har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att lösa behovet av studiehandledning, trots att det handlar om ett stöd som ger möjlighet till ökad måluppfyllelse och högre kunskapsresultat., Gasverksgatan 1, Lund

19 19 (39) Tillsynsprotokoll för Resursskolan Rutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när bedömt att åtgärder behövs. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande. Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Fokus på skolans uppdrag Lärarnas bedömning och utvärdering Skolans lärandemiljö Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Fokus på lärande Tillit till elevens förmåga Enskild elevs rätt Trygghet och studiero Bedömning (och betyg) Undervisningstid och val Särskilt stöd Studie- och yrkesvägledning Avgifter Rektorns beslutsfattande, Gasverksgatan 1, Lund

20 20 (39) Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bedömningsområde: Kunskaper Bedömning: Resursskolan kan inte redovisa en samlad bild av elevernas kunskapsresultat i alla ämnen i förhållande till kursplanernas mål. Författningsstöd: 1 kap års skollag 1-3 Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. Motivering: Idag saknar Resursskolan (Fyruddens skola 4-6 och Amiralitetsskolan 7-9) en samlad bild av elevernas resultat i alla ämnen. kan därför inte bedöma elevernas måluppfyllelse (se vidare nedan om kommunens ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat). I samband med uppföljningen av detta beslut ska kommunen redovisa en samlad bild av elevernas resultat i alla ämnen. Vissa elever läser ämnen på sina hemskolor. Ledningen för Resursskolan berättar att Resursskolan samarbetar mycket med den enskilda elevens hemskola men att mentorerna på hemskolorna trots detta inte alltid följer upp eller redovisar Resursskolans elevers måluppfyllelse. Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bedömningsområde: Fokus på skolans uppdrag Bedömning: Resursskolans pedagogiska personal har inte i alla avseenden utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Författningsstöd: 2 kap års skollag Motivering: Fyruddens skola saknar idag lärare som har utbildning för att undervisa i de naturorienterande ämnena fysik, kemi, biologi samt hemkunskap och teknik. Enligt Resursskolans, Gasverksgatan 1, Lund

21 21 (39) ledning är målet att samtliga lärare ska ha utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver och dessutom vara specialpedagoger. Bedömningsområde: Lärarnas bedömning och utvärdering Bedömning: Lärarna utvärderar inte regelbundet elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen utifrån kursplanernas krav. Författningsstöd: 7 kap. 2 grundskoleförordningen Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg Motivering: Fyruddens skola ger inte skriftliga omdömen i alla ämnen eleverna läser, exempelvis ges skriftliga omdömen inte i alla de enskilda ämnen som ingår i de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena utan dessa omdömen ges för hela ämnesblocket. Processen med att upprätta skriftliga omdömen i alla ämnen som eleverna har, är fortfarande i en utvecklingsfas, framförallt på Fyruddens skola. Elevernas individuella utvecklingsplaner på Fyruddens skola är också mer fokuserade till beteende än på vilka kunskaper eleverna behöver utveckla vilket gör att de i nuläget inte på ett tydligt sätt belyser måluppfyllelsen enligt kursplanerna. Bedömningsområde: Kommunens ansvar för uppföljning och utvärdering Bedömning: Kommunen tar inte fullt ansvar för att Resurskolans resultat utvärderas regelbundet och använder detta som underlag för att nå de nationella målen. Författningsstöd: 1 kap års skollag 1-4 Förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. Motivering: Som framgår ovan arbetar inte Resursskolan systematiskt med att regelbundet följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen utifrån kursplanens krav, Gasverksgatan 1, Lund

22 22 (39) vilket också visar sig i kvalitetsredovisningen. Detta medförde att det vid inspektionstillfället inte fanns underlag för analys och bedömning av de samlade resultaten av Resursskolans arbete. Resursskolan arbetar dock med en ny modell för uppföljning och sammanställning av elevernas resultat som de hoppas bli klara med i slutet av läsåret. Bedömningsområde: Trygghet och studiero Bedömning: Kommunen tar inte i tillräckligt hög grad ansvar för att det på Resursskolan bedrivs ett förebyggande arbete mot kränkande behandling och att detta dokumenteras i en plan mot kränkande behandling. Författningsstöd: 1 kap års skollag 14 a kap. 1, års skollag Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för utveckling och lärande Lpo 94, 2.1 Normer och värden Motivering: Trots flera förebyggande insatser som t.ex. kill- och tjejgrupper, täta kontakter med föräldrar samt flera andra planerade åtgärder som nämns i planen mot kränkande behandling för år 2010, som t.ex. personalutbildningar, personalhandledningar, elevråd, elevforum, fungerar inte värdegrundsarbetet fullt ut. Intervjuerna med lärarna, ledningen och eleverna samt enkäter som elever besvarat visar att kränkningar sker både på Fyruddens skola och på Amiralitetskolan. Av s observationer, enkätsvaren från elever och föräldrar samt intervjuerna med ledning, lärare och elever blir det uppenbart att det är mest besvärligt på Fyruddens skola. Här används fula ord, elever slåss sinsemellan, de slår lärarna och mobbing förekommer. Kort innan och efter s besök på skolan skedde två incidenter där elever slog lärare. Under ett av inspektionstillfällena framkom också att en elev känt sig kränkt av de övriga eleverna, vilket varken var en nyhet för ledningen eller lärarna. Sådana händelser visar att relationerna mellan vuxna och elever och elever/elever inte fullt ut bygger på respekt och ömsesidigt förtroende. Ledningen uppger att han ser allvarligt på situationen. Fyruddens skola har haft samarbete med polisen som varit på skolan och talat med eleverna. Vidare har ledningen hållit samtal med lärarna på Fyruddens skola där de diskuterat nödvärnsrätten och gränserna för denna. Ledningen har också förbjudit lärarna att fysiskt ta i eleverna om det inte är fråga om rent nödvärn. Gränserna kommer framöver, enligt ledningen, att tydligt framgå i planen för kränkande behandling år 2011., Gasverksgatan 1, Lund

23 23 (39) I planen mot kränkande behandling från 2010 saknas förklaringar till varför Resurskolan valt vissa insatser och inte andra. Skolan har t.ex. inte gjort någon systematisk kartläggning av riskområden och riskgrupper för att komma fram till vilka insatser de ska vidtaga. Även utvärdering av tidigare insatser saknas. Planen behöver därför kompletteras för att uppfylla kraven. Huvudområde: Enskild elevs rätt Bedömningsområde: Undervisningstid och val Bedömning: Eleverna på Resursskolan har inte elevens val i enlighet med författningarna. Författningsstöd: 4 kap. 3 a första stycket första meningen 1985 års skollag Bilaga 3 till skollagen 2 kap grundskoleförordningen Motivering: Av genomförda intervjuer framkommer att eleverna på Amiralitetskolan, inte har elevens val. Bedömningsområde: Särskilt stöd Bedömning: Om en elev har behov av särskilda stödinsatser utarbetas inte åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Författningsstöd: 5 kap. 1 grundskoleförordningen Motivering: Av ett åtgärdsprogram ska framgå vilka elevens behov är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Av utredningen framgår att inga åtgärdsprogram upprättas under den tid en elev vistas på resursskolan. Innan en elev placeras på Resursskolan upprättas visserligen ett samarbetsavtal med elevens hemskola. Av detta framgår, Gasverksgatan 1, Lund

24 24 (39) endast vilka långsiktiga och kortsiktiga mål som man avser att elevens vistelse på Resursskolan ska leda fram till och kan inte betraktas som ett åtgärdsprogram. Genom att Resursskolan uppfattar att dess lärare inte har rätt att upprätta åtgärdsprogram går eleven och skolan miste om ett viktigt redskap för det dagliga arbetet med elevens utveckling. Denna brist får anses vara särskilt anmärkningsvärd med tanke på att eleverna vid Resursskolan har bedömts ha ett mycket omfattande behov av särskilt stöd. Rektorns beslutsfattande Bedömning: Kommunen säkerställer inte att beslut om anpassad studiegång fattas utifrån en välgrundad bedömning av elevens individuella situation och förutsättningar. Författningsstöd: 1 kap års skollag 5 kap. 10 grundskoleförordningen Motivering: För en elev som inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens situation och förutsättningar kan beslut om anpassad studiegång fattas. Det är viktigt att beslut om att ta bort ämnen eller minska antalet undervisningstimmar (anpassad studiegång) inte görs rutinmässigt utan föregås av en noggrann utredning utifrån varje elevs situation och förutsättningar. Den som beslutar om anpassad studiegång har ansvar för att besluten är välgrundade. Av utredningen framgår att samtliga elever vid Resursskolans årskurs 79 har anpassad studiegång. Besluten innebär att justeringar i timplanen har gjorts på ett likartat sätt, d.v.s. samtliga elever ges inte undervisning i ämnena språkval, fysik, kemi, bild och teknik. Samtidigt saknas det lärare som har utbildning för att undervisa i de naturorienterande ämnena fysik, kemi, biologi samt hemkunskap och teknik. De beslut och de underlag för beslut som tagit del av ser ungefär likadana ut och visar inte vilka individuella överväganden som ligger till grund för besluten. Ledningen för Resursskolan uppger att detta är vad elever, vårdnadshavare och lärare kommit överens om men att han själv upplever att det ser märkligt ut att bedömningen av vilka ämnen som ska tas bort är i stort desamma för samtliga elever. Rektor är enligt skolförfattningarna den som har ansvar för elevens utbildning. Av samarbetsavtalet mellan hemskolan och Resursskolan framgår att hemskolans rektor fortsätter att vara elevens rektor även under elevens vistelse på Resursskolan. Ledningen för Resursskolan, en befattning som i kommunen benämns rektor, är ansvarig för verksamheten vid Resursskolan men är inte rektor i skolförfattningarnas mening. Kommunens delegations-, Gasverksgatan 1, Lund

25 25 (39) ordning anger att styrelsens rätt att fatta beslut om anpassad studiegång har delegerats till rektor vilket får anses vara hemskolans rektor. Det är därför inte rätt befattningshavare som har fattat besluten om anpassad studiegång. Om kommunen önskar att ledningen för Resursskolan ska ha detta ansvar bör delegationsordningen tydliggöras., Gasverksgatan 1, Lund

26 26 (39) Förskoleverksamheten Tillsyn i förskoleverksamheten Förskoleverksamheten Helhetsbedömning s tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i verksamheten. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning verksamheten, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument förskoleverksamheten och Karlskrona kommun skickat in samt de intervjuer som genomförts. Förskoleverksamheten i Karlskrona kommun visar på en god kvalitet inom ramen för läroplanens mål. Förskolorna erbjuder en pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Generellt präglas förskolornas verksamhet av värdegrundsarbete, språk- och matematikinriktning samt utepedagogik. Många av förskolorna arbetar Reggio Emilia-inspirerat och ett flertal av personalen har fått utbildning i denna pedagogiska inriktning. Det är viktigt att kommunen säkerställer att barngrupperna har lämplig storlek och sammansättning i alla områden så detta inte utgör ett hinder för en god pedagogisk verksamhet där alla barn i kommunen erbjuds en likvärdig förskoleverksamhet. I verksamheten arbetar man med att på olika sätt låta barnens önskemål styra innehållet, till exempel genom barnintervjuer. Barnens lärande synliggörs genom dokumentation som bland annat används som underlag vid utvecklingssamtal. Dokumentationen beskriver barnens arbetsprocesser för att synliggöra att varje barn lär på sitt eget sätt. De intervjuade föräldrarna anser att de får bra information om sina barns utveckling i dessa samtal och genom föräldramöten I förskoleområdena finns personal som är bokombud, vilket innebär att de får information om böcker på biblioteket som sedan kan lånas ut till barn och föräldrar. Förskolorna arbetar med något som kallas världens bästa väska. Väskan innehåller en bok med teckenstöd och leksaker som förstärker bokens berättelse. Boken finns på många olika språk och används även för barn med annat modersmål. Detta är ett av flera exempel på hur förskolorna arbetar för att stödja barns modersmål och att det svenska språket integreras i den dagliga verksamheten. Förskolorna har ett fungerande arbete för att förebygga och motverka kränkande behandling., Gasverksgatan 1, Lund

27 27 (39) Varje förskola upprättar en egen kvalitetsredovisning där årets arbete följs upp, utvärderas och nya mål för verksamheten fastställs. Vid samtal med personal och ledning framkommer att det pågår ett kontinuerligt kvalitetsarbete i varje förskola. Kommunens attitydundersökningar och förskolornas kvalitetsredovisningar ligger sedan till grund för kommunens sammantagna redovisning av måluppfyllelsen i förskolan kopplat till nationella styrdokument. Sammantaget erbjuder Karlskrona kommun en verksamhet som främjar leken, kreativiteten och stimulerar till ett lustfullt lärande. Allmänt om tillsynen tar i tillsynen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. genomför tillsyn i Karlskrona kommun under hösten När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedömningar som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen i ett beslut. Skolbesluten från samtliga skolor i kommunen fogas tillsammans med rapporter från förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen till det beslutet som bilagor. kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning av påtalade brister. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten, förskoleverksamhetens lärandemiljö samt tillgång. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010, men 1985 års skollag ska fortsätta att tillämpas fram till den 1 juli Det innebär att 1985 års skollag är utgångspunkten för s tillsyn och granskning fram tills dess. Underlaget för s bedömning är dels dokument från kommunen, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunens förskoleverksamhet som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Karlskrona kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal och ansvarig ledningspersonal från samtliga av kommunens förskoleområden. Dessutom genomfördes intervjuer med personalrepresentanter från de olika områdena och med ett urval av föräldrar med barn i förskolorna., Gasverksgatan 1, Lund

28 28 (39) Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats (/Tillsyn). Beskrivning av verksamheten Tabell 2. Antal barn Förskoleverksamheten Antal barn Förskola 2814 Pedagogisk omsorg för förskolebarn 144 Källa: Karlskrona kommun I Karlskrona kommun finns 150 kommunala förskoleavdelningar varav två avdelningar är speciellt riktade till barn som har behov av allergisanerade miljöer. Det finns även nattöppna förskolor. I kommunen finns även pedagogisk omsorg i form av 30 kommunala familjedaghem. Förskolorna leds av rektorer som till största delen enbart är rektorer för förskolor. Det finns dock två rektorer som har ett helhetsansvar för förskola, skolbarnsomsorg och grundskola. Förskolor bedrivs även i enskild regi i form av föräldrakooperativ, personalkooperativ eller aktiebolag samt två fristående verksamheter för pedagogisk omsorg. I Skolverkets inspektionsrapport från år 2006 framgår att förskoleverksamheten behövde utveckla arbetet med att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Den regelbundna tillsynen 2010 visar att kommunens förskolor arbetar för att barnen får kommunicera såväl på det svenska språket som på sitt modersmål. I Skolverkets statistik går att utläsa att andelen inskrivna barn per årsarbetare i förskolorna i Karlskrona kommun har ökat från 5,2 till 5,4 mellan åren 2005 och Antalet barn per avdelningen har inte ökat under samma tidsperiod. Däremot har andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning ökat från 56 procent till 59 procent mellan åren 2005 och 2009., Gasverksgatan 1, Lund

29 29 (39) Tillsynsprotokoll för Förskoleverksamheten Tillsynen har visat att åtgärder krävs inom de områden som är markerade. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande Måluppfyllelse och resultat Utveckling och lärande Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Fokus på förskolans uppdrag Utvärdering och uppföljning Förskoleverksamhetens lärandemiljö Fokus på utveckling och lärande Tillgång Trygg miljö för utveckling och lärande Ansvar och tillgång till plats Gruppers storlek och sammansättning Särskilt stöd Registerkontroll och anmälningsskyldighet, Gasverksgatan 1, Lund

30 30 (39) Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Tillgång Bedömningsområde: Gruppens storlek och sammansättning Bedömning: Kommunen utvärderar inte effekterna av barngruppernas storlek och sammansättning. Författningsstöd: 2 a kap. 3 skollagen Motivering: Analyser av huruvida barngruppernas storlek och sammansättning är lämpliga och anpassade för att bedriva en pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanens och skollagens krav, görs av respektive rektor. Det framkommer dock i intervjuer med personal och rektorer att det finns risk för att barngruppernas sammansättning och storlek kommer i skymundan och att kommunens skyldighet att erbjuda plats utan oskäligt dröjsmål prioriteras. Föräldrarnas önskemål är viktigast. Det är rektorerna som placerar barnen på de olika avdelningarna. I områden med flera förskoleavdelningar kan placeringar av barn lättare anpassas till den pedagogiska verksamheten och det enskilda barnets behov. I områden med ett fåtal förskoleavdelningar är valet mellan avdelningar inte så stort, vilket gör att hänsyn i större omfattning tas till ekonomi och lokaler. Barnets ålder eller om det är barn i behov av särskilt stöd tycks i sådana fall komma i andra hand.i kommunen finns det specialpedagoger knutna till förskolan. Specialpedagogens roll är att vara handledare och diskussionspartner för både rektorer och personal i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. På kommunövergripande nivå utvärderas verksamheten genom enkäter till vårdnadshavare som, enligt enkätresultaten, i stort sett är nöjda med kvaliteten i verksamheten. På kommunövergripande nivå saknas analyser av vilka effekter barngruppernas storlek och sammansättning får för den pedagogiska verksamheten. Det görs inte heller konsekvensutredningar eller analyser inför placering av nya barn i verksamheten eller vid utökning av antalet platser. Kommunen behöver därför på övergripande nivå analysera vilka effekter barngruppens storlek och sammansättning får för den pedagogiska verksamheten i de olika områdena så att alla barn i kommunen erbjuds en likvärdig förskoleverksamhet., Gasverksgatan 1, Lund