NYHETSBREVET OM ARBETSRÄTT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NYHETSBREVET OM ARBETSRÄTT"

Transkript

1 NYHETSBREVET OM ARBETSRÄTT Nr 1 juli 2011 Nyhetsbrevet om Arbetsrätt utges av Advokat Göran Smedberg, 10zing Advokatbyrå och Ann Fagraeus, HRakuten Nyhetsbrevet om arbetsrätt ges ut 3-4 gånger per år och är kostnadsfritt Grånande "baby boomers ( ) Befolkningen i EU kommer att vara som störst runt år 2040, med cirka 526 miljoner invånare jämfört med dagens 501 miljoner. År 2010 var 17 % av befolkningen över 65 år men den andelen kommer att ha vuxit till 30 % år 2060, och då kommer också befolkningen ha börjat minska totalt sett och beräknas vara 517 miljoner. Andelen 80-åringar eller äldre kommer också att ha ökat markant till år En av åtta personer kommer då att ha nått åttioårsstrecket eller ännu längre. Åldersförändringen i befolkningen är också ganska dramatisk om man ser till andelen yngre mot andelen äldre. År 2010 gick det fyra personer mellan år på varje person över 65 år. Den andelen kommer att ha förändrats till år 2060 så att det endast går två personer mellan år på varje person över 65 år. Det kommer att vara ganska stora skillnader i förändringarna inom medlemsstaterna fram till år 2060, där exempelvis Irland ökar sin befolkning med 46 %, Storbritannien med 27 % och Sverige med 23 % samtidigt som Bulgarien minskar sin befolkning med 27 % och både Tyskland och Rumänien minskar sin befolkning med 19 %. 1 Göran Smedberg och Ann Fagraeus 2011

2 Nyhetsbrevet om Arbetsrätt nr 1 juli 2011 År 2060 kommer Storbritannien ha den största befolkningen med 79 miljoner och därmed i stort sett ha bytt plats med Tyskland (idag drygt 82 miljoner) som då kommer att ha 66 miljoner samtidigt som Frankrike kommer att ha 74 miljoner och Spanien 52 miljoner. EU överväger nya regler för bolagsstyrning ( ) Under finanskrisen visade det sig att det finns brister i de regler som styr förvaltningen av EUbaserade företag. Företagsledare och styrelser tar inte tillräckligt ansvar för sina beslut. Kommissionen ser brister inom tre områden: - Styrelsens sammansättning och arbete - Aktieägarnas delaktighet - Tillämpning av nuvarande uppförandekoder Kommissionen kommer därför att undersöka om det behövs en reform av EU:s bolagsrätt. Genom ett offentligt samråd (grönbok) samlar kommissionen nu in information om hur ledningen av börsnoterade företag kan förbättras, och hur aktieägare kan få ett bättre skydd. Exempelvis diskuteras om företag ska tvingas ha fler kvinnor eller fler personer med olika yrkesbakgrund, kunskaper och nationalitet i styrelsen. Man diskuterar även riskhantering, ersättning till bolagsledningar, bättre övervakning av bolagsstyrelser, strävan efter långsiktiga resultat, skydd för minoritetsaktieägare, eventuell identifiering av aktieägare och större medverkan från aktieägarnas sida i fråga om bolagsstyrningen. Läs gärna mer i grönboken. Så vill kommissionen stärka EU:s ekonomi ( ) EU måste agera för att skapa fler jobb och större välstånd. Kommissionen har antagit 12 konkreta åtgärder för en ny satsning på inre marknaden. Dessa tolv punkter för tillväxt, konkurrenskraft och sociala framsteg handlar om allt från arbetstagares rörlighet och finansiering av små och medelstora företag till konsumentskydd, IT, skatter och de transeuropeiska transportnäten. De syftar till att förenkla livet för alla aktörer på den inre marknaden: företag, medborgare, konsumenter och arbetstagare. Romerna ska integreras bättre i samhället ( ) EU:s nya plan ska ge romerna bättre tillgång till utbildning, jobb, hälso- och sjukvård och bostäder. Begreppet "romer" används om olika befolkningsgrupper som själva kanske kallar sig romer, zigenare, resande, ashkalier eller sinti. Romerna är med sina 11 miljoner Europas största etniska minoritet. Det finns romska befolkningsgrupper i nästan alla EU-länder. Romerna är dock ofta mer utsatta än resten av befolkningen. Många saknar den utbildning som krävs för att få jobb. De har ofta kortare medellivslängd och bor i sämre bostäder. EU vill hjälpa ungdomar att få jobb ( ) Fem miljoner unga människor i EU är arbetslösa, och EU-kommissionen är angelägen om att hjälpa dem att ändra på sin situation. Exempelvis har kommissionen lanserat "Ungdom på väg" som är ett initiativ med förslag till åtgärder för hur ungdomar kan höja sin utbildningsnivå och kompetensutvecklas. Ett annat syfte med initiativet är att öka medvetenheten hos unga om fördelarna med att studera utomlands. 2 Göran Smedberg och Ann Fagraeus 2011

3 Svenskar stressar mindre på jobbet ( ) Under de senaste tio åren har stressnivån på arbetet ökat i flera EU-länder utom i Sverige. Endast i Sverige stressar vi mindre på arbetet. Det visar en ny undersökning som EU-kommissionen utfört. I de länder där stressnivån ökat, har mellan 50 till 60 procent av förlorade arbetsdagar varit kopplade till stress. Den direkta kostnaden relaterad till stress på jobbet utgör 4 procent av EU:s BNP. För att förbättra hälsan på arbetsplatser har kommissionen sedan 2004 ett avtal med de europeiska arbetstagarnas och arbetsgivarnas representanter. Syftet har varit att säkerställa en lägsta nivå av skydd mot stress på arbetsplatsen. Källa: EU-kommissionen sammanställt av Ann Fagraeus Rättspraxis från Arbetsdomstolen Under slutet av 2010 och i början av 2011 kom ett par intressanta rättsfall från Arbetsdomstolen som handlar om diskriminering. 1. I rättsfallet AD 2010 nr 91 gällde målet en 62- årig kvinna som sökt arbete vid Arbetsförmedlingen som s.k. jobbcoach. Kvinnan kallades inte till någon anställningsintervju och fick således inte heller någon anställning. Kvinna gjorde gällande att hon blivit diskriminerad p.g.a. kön och ålder. Domstolen konstaterade att kvinnan hade missgynnats då hon inte kallats till intervju och inte heller fått någon anställning. Arbetsförmedlingen anställde istället två yngre kvinnor (27 respektive 36 år gamla). Arbetsgivaren kallade fyra män till anställningsintervju. Två av männen (23 respektive 48 år) framstod enligt domstolen som klart mindre meriterade än den 62-åriga kvinnan. Vid en jämförelse med de två kvinnor som fick anställning framstår det enligt domstolen som att den 62-åriga kvinnan var bättre meriterad. Den 62-åriga kvinnan befann sig således i en jämförbar situation. Arbetsgivaren kallade alltså i vart fall två män och en betydligt yngre kvinna till intervju som får anses ha haft klart sämre utbildnings- och arbetslivsmeriter än den 62-åriga kvinnan. Domstolen menade således att det finns anledning att anta att den 62-åriga kvinnan hade diskriminerats med anledning av både kön och ålder genom att hon inte kallades till intervju samt med anledning av ålder genom att hon inte erbjöds anställning. Arbetsdomstolen menade vidare att arbetsgivaren inte lyckas bevisa att någon diskriminering inte har ägt rum. (Bevisbördan att visa att diskriminering inte ägt rum går över till arbetsgivaren). Arbetsgivaren menade att den 62-åriga kvinnan inte var personligt lämpad för arbetet som jobbcoach. Arbetsdomstolen hänvisade vid sin bedömning av arbetsgivarens invändning till tidigare rättsfall och uttalade att beträffande bedömningsgrunden personlig lämplighet har Arbetsdomstolen uttalat att man inte kan godta en rent subjektivt betonad bedömning eller enbart löst grundade uppgifter, t.ex. från personer som inte har någon förstahandskunskap om den sökande saken gäller (se AD 1987 nr 67). Vad som kan beaktas är däremot sådana uppgifter som en seriöst syftande arbetsgivare inhämtar och väger in i sitt anställningsbeslut (se AD 1989 nr 40). Arbetsdomstolen ansåg att arbetsgivaren gjort sig skyldig till diskriminering p.g.a. kön och p.g.a. ålder. Arbetsdomstolen dömde Arbetsförmedlingen att utge en diskrimineringsersättning på kr. 2. Målet AD 2011 nr 2 gällde könsdiskriminering och brott mot föräldraledighetslagens regler om missgynnandeförbud. En kvinna sökte under praktiktjänstgöring hos en lantbrukare anställning hos lantbrukaren. Under praktiktjänstgöringen drabbades kvinnan av missfall och berättade om det för lantbrukaren. Hon nekades sedan anställning. Kvinnan gjorde gällande att lantbrukaren hade gjort sig skyldig till direkt diskriminering på grund av kön och dessutom brutit mot missgynnandeförbudet i 16 föräldraledighetslagen. Kvinnan hade 3 Göran Smedberg och Ann Fagraeus 2011

4 anmält intresse för anställning efter praktiktjänstgöringen. Hon skall därför anses vara arbetssökande enligt diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. Kvinnan har missgynnats genom att hon meddelats att hon inte skulle få anställning. I tvisten finns det ingen faktisk jämförelseperson. Regeln kan emellertid tillämpas med en fiktiv jämförelseperson vilket innebär att en ensam arbetssökande kan bli diskriminerad enligt diskrimineringslagen. Eftersom graviditet är en könsrelaterad omständighet medför agerandet som lantbrukaren gjort sig skyldig till att det kan betraktas som könsdiskriminering. Arbetsdomstolen kom vid en sammantagen bedömning av omständigheterna fram till att det var visat att lantbrukaren i viss utsträckning hade andra motiv än kvinnans förväntade framtida graviditet som grund för beslutet att neka henne anställning. Främst kan lantbrukarens uppfattning om att kvinnan inte hade tillräcklig arbetskapacitet ses som en förklaring till beslutet. Dock menade Arbetsdomstolen att det som lantbrukaren anfört inte framstod så övertygande att han kunde anses ha fullgjort sin bevisbörda att styrka att beslutet att neka kvinnan anställning helt saknade samband med möjligheten av en graviditet. Även den saken måste antas ha haft betydelse för lantbrukarens agerande, även om hans uppfattning om hennes arbetskapacitet var det främsta skälet för beslutet. Domstolen menade därför att lantbrukaren genom att neka kvinnan anställning gjorde sig skyldig till ett brott mot diskrimineringsförbudet i 2 kap. 1 diskrimineringslagen. Lantbrukaren var därför skyldig att utgiva diskrimineringsersättning till kvinnan. Beträffande frågan om lantbrukaren även gjort sig skyldig till brott mot missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen konstaterar domstolen att även en arbetssökande som vid den aktuella tidpunkten inte hade rätt till ledighet såsom förälder eller motsvarande (se 1 första stycket föräldraledighetslagen) omfattas principiellt sett av lagens skydd mot missgynnande behandling. (Kvinnan var ju vid det aktuella tillfället varken förälder eller gravid). På samma sätt som vid diskriminering är det tillräckligt att föräldraledigheten har varit en av flera orsaker till beslutet för att det ska vara fråga om ett brott mot missgynnandeförbudet i 16 föräldraledighetslagen. Arbetsdomstolen ansåg att de omständigheter som har framkommit gav anledning att anta att kvinnan missgynnats även av skäl som har samband med en förväntad framtida föräldraledighet. Domstolen menade att lantbrukaren inte lyckats visa att beslutet att neka kvinnan anställning helt saknade samband med en förväntad framtida föräldraledighet. Lantbrukaren hade därmed även brutit mot missgynnandeförbudet i 16 föräldraledighetslagen. Domstolen konstaterade att kvinnan hade rätt till diskrimineringsersättning för brott mot diskrimineringslagen och allmänt skadestånd för brott mot föräldraledighetslagen. Domstolen menade dock att det inte fanns anledning att utdöma två olika belopp. Istället utdömdes ett gemensamt belopp avseende diskrimineringsersättning och allmänt skadestånd på kr. Arbetsdomstolen menade att omständigheterna i samband med lantbrukarens handlande var särpräglade. Enligt Arbetsdomstolen fanns det omständigheter som talade till lantbrukarens fördel, bl. a att graviditeten endast var en bidragande orsak till att kvinnan inte fick anställning samt att lantbrukaren agerat på inrådan av en företrädare från Arbetsförmedlingen. 3. AD 2011 nr 5 gällde en arbetsgivare som sagt upp en fotograf/redigerare på grund av arbetsbrist. Arbetstagaren menade att arbetsgivaren gjort sig skyldig till turordningsbrott eftersom arbetstagaren hade längre anställningstid än två andra arbetstagare som omplacerades till arbeten som videojournalist. Arbetstagaren menade att hon hade tillräckliga kvalifikationer för arbetsuppgifterna. Arbetsgivaren bestred att arbetstagaren hade tillräckliga kvalifikationer. Kravet på tillräckliga kvalifikationer betyder enligt lagförarbeten och fast praxis i Arbetsdomstolen inte annat än att arbetstagaren ska ha de allmänna kvalifikationer som normalt ställs på den som söker det arbete det är fråga om. Arbetsgivaren har bevisbördan för att arbetstagaren inte har tillräckliga kvalifikationer för arbetsuppgifterna. Arbetsdomstolen uttalade bl a följande: En arbetsgivare kan alltså, för att säkerställa att turordningsreglerna efterlevs, vara tvungen att acceptera en tillfällig sänkning av kvalitén på arbetet. 4 Göran Smedberg och Ann Fagraeus 2011

5 Arbetsgivarens arbetsledningsrätt är följaktligen begränsad i detta hänseende. Av detta följer att en arbetsgivare inte kan tillsätta ett arbete utifrån sin mer eller mindre välgrundade uppfattning om vem som bäst skulle kunna fullgöra uppgifterna i befattningen. Arbetsgivaren kunde inte styrka att arbetstagaren inte hade de personliga kvalifikationer i form av bl.a. kreativitet, intresse och "driv" som reporteruppgifterna förutsatte. Arbetsdomstolen ansåg att arbetsgivaren brutit mot 22 LAS och dömde förutom ekonomiskt skadestånd ut ett allmänt skadestånd på kr. 4. I AD 2011 nr 7 tog Arbetsdomstolen ställning till om en kommuns avskedande av en förskollärare som i sitt arbete slagit ett barn med handen över barnets ansikte och mun. Arbetstagaren menade att hon inte slagit barnet utan endast placerat fingrarna över barnets mun för att visa att barnet inte fick bitas. Arbetsdomstolen ansåg att arbetsgivaren styrkt att arbetstagaren utövat våld mot barnet. Trots att våldet var en enstaka förlöpning hade arbetstagaren agerat i sin yrkesutövning som förskollärare mot ett barn som befann sig i en beroendeställning. Arbetsdomstolen menade därför att handlandet med hänsyn till detta framstod som allvarligt och helt oacceptabelt. Avskedandet var lagligen grundat. 5. Ännu ett fall från Arbetsdomstolen som rör avskedande. I AD 2011 nr 12 avskedades en arbetstagare som var anställd som assistent och tolk från en kommun. Arbetsgivaren menade att arbetstagaren grov brutit mot anställningsavtalet genom att bl a ha brutit mot tystnadsplikten, förmedlat svartjobb åt flyktingar, utnyttjat flyktingar som obetald arbetskraft och tagit betalt av flyktingar för att behandla deras ärenden. En arbetsgivare måste styrka att det föreligger skäl för avskedande och naturligtvis kunna styrka vad man påstår. Arbetsdomstolen kom i det här fallet fram till att arbetsgivaren inte kunde styrka sina påståenden, varför avskedandet ogiltigförklarades och ett allmänt skadestånd på kr utdömdes till arbetstagaren. Domen har inte refererats i Arbetsdomstolens domar. 6. I AD 2011 nr 14 ogiltigförklarade Arbetsdomstolen avskedandet av en tennistränare. Arbetsgivaren menade att det förelåg samarbetsproblem, överträdelser av befogenhet och illojalt beteende mm. Arbetsdomstolen kom fram till att arbetsgivaren inte lyckats styrka att det förelåg grund för avskedande och inte heller grund för uppsägning. Arbetsgivaren hade givit tennistränaren en skriftlig varning, men det förelåg vissa oklarheter vad varningen hade avsett. Dessutom hade avskedandet skett endast kort tid efter det att arbetstagaren tilldelats varningen. Således hade arbetstagaren inte någon möjlighet att ändra sitt beteende. AD ogiltigförklarade därmed avskedandet och dömde arbetsgivaren att betala kr i allmänt skadestånd. Tennistränaren yrkade även ekonomiskt skadestånd på grund av ekonomisk skada som uppkommit på grund av att han blev sjukskriven i samband med avskedandet. AD konstaterade dock att det inte förelåg något orsakssamband mellan mannens sjukdom och avskedandet, varför något ekonomiskt skadestånd inte utgick. 7. AD 2011 nr 15 gällde den visslande undersköterskan på intensivvårdsavdelningen på ett sjukhus. Undersköterskan blev omplacerad från intensivvårdsavdelningen till den geriatriska kliniken på sjukhuset. Före omplaceringen hade arbetstagaren framfört påståenden i massmedia att det förekommit rasism på sjukhuset. Arbetsgivaren menade att undersköterskans uttalanden medfört allvarliga samarbetssvårigheter. På arbetsplatsen finns det ett kollektivavtal som anger att det måste föreligger vägande skäl för en omplacering. Vägande skäl innebär att en intresseavvägning mellan arbetsgivarens intresse att inom ramen för arbetsledningsrätten organisera verksamheten på ett sätt man finner lämpligt och arbetstagarens intresse av att inte behöva flytta mot sin vilja. Arbetsdomstolen kom efter en analys av situationen fram till att det förelåg vägande skäl att omplacera undersköterskan. Vad som vägde tungt för arbetsgivarens del var karaktären på 5 Göran Smedberg och Ann Fagraeus 2011

6 arbetsplatsen. Den beskrevs närmast som en högriskmiljö. 8. AD 2011 nr 17 handlade om en ITtekniker som blev avskedad från en kommun. Anledningen till avskedandet var att har vid flera tillfällen oriktigt registrerat arbetstid i arbetsgivarens tidredovisningssystem. Arbetsgivaren ansåg att arbetstagaren genom sitt agerande fått tillgodoräkna sig arbetstid på felaktiga grunder och fått lön för tid som han inte arbetat. Arbetstagaren hade gjort 48 manuella ändringar fördelade på 37 dagar i det databaserade systemet. Arbetsdomstolen menade att arbetsgivaren styrkt att arbetstagaren genom de manuellt registrerade tiderna oriktigt har registrerat tid som arbetstid. Arbetstagarens agerande har inneburet ett allvarligt åsidosättande av det förtroende som tidredovisningssystemet bygger på. Arbetsdomstolen kom därmed fram till att arbetsgivaren haft rätt att skilja honom från anställningen genom avskedande. 9. Uppsägning på grund av personliga skäl bristande kompetens. I rättsfallet AD 2011 nr 20 sades en pilot upp på grund av att piloten meddelats flygförbud eftersom hon saknat erforderlig grundkompetens för flygning. Arbetstagaren hade varit frånvarande i tre år på grund av föräldraledighet. Arbetsdomstolen ansåg att piloten varit kompetent före föräldraledigheten och att kompetensbristen berodde på föräldraledigheten. Enligt Arbetsdomstolen hade arbetsgivaren inte givit arbetstagaren tillräckliga möjligheter att komma tillrätta med kompetensbristen genom en rimlig utbildningsinsats. Uppsägningen var inte sakligt grundad. Ett allmänt skadestånd utdömdes på kr (yrkat belopp). 10. I AD 2011 nr 21 ogiltigförklarade arbetsdomstolen en uppsägning på grund av personliga skäl och ett avskedande som ägde rum efter uppsägningen. Därtill menade domstolen att en avstängning var felaktig. Arbetsgivaren kunde inte styrka att det förelåg saklig grund för uppsägning och laga skäl för avskedande. Inte heller kunde man styrka att det förelåg särskilda skäl för avstängning. Domstolen utdömde kr för den felaktiga uppsägningen och avskedandet och kr för avstängningen. 11. Avbruten provanställning var inte könsdiskriminering i AD 2011 nr 22. En provanställd kvinna berättade för arbetsgivaren i slutet av mars 2009 att hon var gravid. Den 10 maj 2009 meddelade arbetsgivaren att hennes provanställning skulle avslutas den 23 maj Avbrytandet av provanställningen utgjorde ett missgynnande enligt Arbetsdomstolen. Domstolen ansåg att omständigheterna tydde på att det kan antas att könsdiskriminering ägt rum. Arbetsgivaren skall härefter bevisa att diskriminering inte förekommit. Arbetsgivaren kunde visa att det förelåg företagsekonomiska skäl för att besluta att avbryta provanställningen. Arbetsdomstolen kom fram till att det inte förelåg någon könsdiskriminering. 12. Arbetsdomstolen ansåg i AD 2011 nr 23 att en arbetsgivare könsdiskriminerat och missgynnat en arbetssökande i strid med föräldraledighetslagen. Den arbetssökande hade vid anställningsintervjun meddelat arbetsgivaren att hon var gravid. Arbetsgivaren hade uttalat att han inte ville lära upp någon som skulle vara föräldraledig. Uttalandet hade spelats in. Arbetsgivaren kunde visa man haft andra skäl för att inte anställa kvinnan. Dock menade domstolen att arbetsgivaren inte kan bevisa att agerandet helt saknade samband med kvinnans graviditet kr utdömdes som allmänt skadestånd och diskrimineringsersättning. 13. i AD 2011 nr 25 kom Arbetsdomstolen fram till att en synskadad som sökte praktik på ett företag (vårdhem) inte blev diskriminerad när han inte fick praktikplats med hänvisning till synskadan. När mannen nekades praktik blev han missgynnad i diskrimineringslagens mening. Men Arbetsdomstolen ansåg att mannen inte befann sig i en jämförbar situation med en person utan funktionshinder. Domstolen menade att arbetet ställde mycket stora krav på personalen beträffande deras förmåga att snabbt uppfatta och kunna avvärja risksituationer i samband med att någon boende blir utåtagerande. Han kunde inte heller utan särskilda hjälpmedel läsa text i t ex tidningar. 14. Arbetsdomstolen kom i AD 2011 nr 27 fram till att en lista innehållande namn på arbetstagare vid företaget inte utgjorde en sk avtalsturlista innebärande kollektivavtal om avvikelse från 6 Göran Smedberg och Ann Fagraeus 2011

7 turordningsreglerna i LAS. Parterna hade vid förhandlingar inför uppsägningar på grund av arbetsbrist antecknad OK efter namnen på de flesta arbetstagarna och ej OK efter namnen på ett fåtal arbetstagare, och därefter undertecknat listan. Arbetsgivaren ansåg att listan utgjorde en avtalsturlista medan fackföreningen menade att undertecknandet endast bekräftade att man gått igenom listan med arbetstagarna. Arbetsdomstolen menade att det inte var visat att det förelegat en gemensam partsavsikt att träffa en sk avtalsturlista. Av Göran Smedberg Lagändringar inom arbetsrätten 1. Ändringar i Diskrimineringslagen (2008:567) angående delgivning av vitesföreläggande från Diskrimineringsombudsmannen. Träder i kraft den 1 april Ändringar i reglerna om aktivitetsstöd. Förordning om ändring i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd. Träder i kraft den 1 februari Ändringar i reglerna om jobb- och utvecklingsgarantin. Förordning om ändring i förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin. Träder I kraft den 1 februari Ändringar I förordningen om arbetsmarknadspolitiska program. Förordning om ändring i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program. Träder I kraft den 1 februari Göran Smedberg och Ann Fagraeus 2011

8 5. Nya regler om lärarlegitimation för lärare och förskollärare har antagits av Riksdagen. Reglerna införs i skollagen (2010:800) och träder i kraft den 1 juli Reglerna tillämpas dock full ut fr o m den 1 juli Reglerna om lärarlegitimation får betydelse beträffande anställning. Som huvudregel kommer det att krävas att läraren har legitimation för att få anställas tillsvidare. Från huvudregeln finns det vissa undantag. För att erhålla legitimation skall läraren ha en behörighetsgivande examen, genomfört en introduktionsperiod med tillfredsställande resultat och att läraren är lämplig att bedriva undervisning. 6. Riksdagen har beslutat om förändringar i arbetstidslagen. Enligt beslutet slopas dispensregeln för extra övertid i arbetstidslagen. Enligt gällande lag kan arbetsgivare söka dispens hos Arbetsmiljöverket. Den nya regeln innebär att extra övertid och mertid (utöver 200 timmar per år) kan tas ut med högst 150 timmar per år och anställd, om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt. Nödfallsövertid får tas ut om mycket allvarliga omständigheter orsakar stora problem i verksamheten. Ändringarna i arbetstidslagen innebär att det inte längre krävs särskilt tillstånd från Arbetsmiljöverket för att ta ut nödfallsövertid. Dessutom slopas möjligheten för Arbetsmiljöverket att medge avvikelse från kravet att underrätta den lokala arbetstagarorganisationen om nödfallsövertidsarbetet. De nya reglerna ger vidare skyddsombuden rätt att begära att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att säkerställa att man följer reglerna om uttag av extra övertid, extra mertid och nödfallsövertid. Om arbetsgivaren inte följer reglerna har skyddsombudet möjlighet begära att Arbetsmiljöverket ska pröva frågan och eventuellt besluta om ett ingripande mot arbetsgivaren. Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti Lagförslag inom arbetsrätten 1. Riksdagen har uttalat att Regeringen bör se över lagstiftningen beträffande skyddet för sk whistleblowers, dvs arbetstagare som påtalar oegentligheter mm. Riksdagen påtalar att sk whistleblowers inte har lika starkt skydd som en person som lämnar uppgifter för exempelvis tidningspublicering. 2. Regeringen har tillsatt en utredning beträffande sk nystartszoner. Man skall undersöka möjligheter att införa skattelättnader för arbetsgivare där det finns ett brett utanförskap. Utredningen skall vara klar den 1 augusti Regeringen föreslår om nya regler för föräldrapenning. Föräldrar skall kunna ta ut föräldrapenning samtidigt i 30 dagar under barnets första levnadsår. Föräldrarna skall göra en gemensam ansökan om samtida uttag. Dagarna får inte avse dagar som är reserverade för mamman eller pappan. Föreslås träda i kraft den 1 januari Regeringen föreslår även förändringar beträffande jämställdhetsbonusen. Istället för skattereduktion skall en jämställdhetsbonus på 50 kr betalas till var och en av föräldrarna när den förälder som varit minst föräldraledig tar ut föräldrapenning. Jämställdhetsbonusen utgår inte under mamma- och pappamånaderna och inte heller under tiden som samtida uttag av föräldrapenning görs. Föreslås träda i kraft den 1 januari Lagförslag om uthyrning av arbetstagare med bakgrund i EU:s bemanningsdirektiv. En statlig utredning har lämnat förslag till en ny lag som i stort innebär att en uthyrd arbetstagare i princip skall få minst de grundläggande arbets- och anställningsvillkor som skulle ha gällt om han eller hon anställts direkt av inhyraren (likabehandlingsprincipen). Med grundläggande arbets- och anställningsvillkor förstås enligt lagförslaget a) arbetstid, raster, vilotid, nattarbete och semester, b) lön, c) frågor om skydd för barn, ungdomar, gravida kvinnor och nyblivna föräldrar och 4) skydd mot diskriminering. (Se vidare SOU 2011:5). Ikraftträdande, se punkt I SOU 2011:5 föreslås även ändringar i utstationeringslagen och Laval-reglerna. Enligt förslaget skall uthyrningslagen även gälla utstationerade uthyrda arbetstagare. De föreslagna reglerna skulle 8 Göran Smedberg och Ann Fagraeus 2011

9 innebära att rätten att vidta stridsåtgärder mot utstationerande bemanningsföretag inte kommer att begränsas till minimilön eller andra minimivillkor (se gällande utstationeringslag). Den utstationerade uthyrda arbetstagaren har ju enligt förslaget rätt till samma rättigheter som andra uthyrda arbetstagare. Utredaren föreslår att reglerna skall träda i kraft den 5 december Förslag om ny lag om europeiska företagsråd. I Sverige gäller en lag om europeiska företagsråd sedan Ett nytt direktiv om europeiska företagsråd har antagits av EU (2009/38/EG). Regeringen har lämnat en proposition om implementering av det nya direktivet (prop. 2010/11:60). Lagförslaget innehåller begrepp som gemenskapsföretag, vilket innebär företag som har verksamhet i minst två EES-stater. Med kontrollerande företag menas ett företag som utövar ett bestämmande inflytande över ett annat företag. Dessutom definieras begreppet företagsgrupp, med vilket menas grupp av företag som har företag i minst två EES-stater. För att lagen skall tillämpas krävs i princip att ett gemenskapsföretag har minst 1000 arbetstagare i EES-staterna, varav minst 150 arbetstagare i var och en av minst två EES-stater. Lagen blir tillämplig om gemenskapsföretaget eller det kontrollerade företaget har sitt säte i Sverige. Lagen medför att gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget aktivt skall verka för inrättande av europeiskt företagsråd. Lagen innehåller regler om informationsskyldighet inför förhandlingar om europeiskt företagsråd. Vidare finns det regler om avtal om europeiskt företagsråd och rätt till information och samråd för arbetstagarna. Lagen träder i kraft den 6 juni Lagen medför följdändringar i lagen om arbetstagarinflytande i europabolag, lag om arbetstagarinflytande i europakooperativ, lag om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner och lag om styrelserepresentation för de privatanställda. 8. En ny lagregel om diskrimineringsersättning införs i 5 kap 3 a diskrimineringslagen. Lagregeln gäller situationer där en uppsägning eller ett avskedande har ogiltigförklarats av en domstol. Regeln innebär att om arbetsgivaren vägrar att rätta sig efter en dom om ogiltigförklaring skall anställningsförhållandet anses upplöst. Arbetsgivaren blir skyldig att betala en diskrimineringsersättning som minst skall uppgå till det belopp som stadgas i 39 LAS. Den nya regeln om diskrimineringsersättning innebär alltså att ett högre belopp för utköp kan utdömas enligt diskrimineringslagen än enligt 39 LAS. Enligt diskrimineringslagen skall inte bara anställningstiden påverka diskrimineringsersättningens storlek. Lagändringen träder i kraft den 1 augusti 2011 och gäller endast vid bestämmande av ersättning med anledning av en dom som har meddelats efter den 31 juli Av Göran Smedberg Författarna till detta nyhetsbrev Göran Smedberg, advokat vid 10zing Advokatbyrå i Stockholm. Göran har arbetat med arbetsrättsliga frågor i många år och har stor erfarenhet från arbetsrättsliga förhandlingar och domstolsprocesser. Göran är redaktör och författare till Bonnier Personalhandbok. Ann Fagraeus, HR-specialist och partner i HR-akuten. Ann har lång praktisk erfarenhet av att arbeta med HR-frågor i privat och offentlig sektor. Ann utsågs till årets HR- visionär 2007 Sprid nyhetsbrevet Om du är intresserad av att dina kollegor får nyhetsbrevet kostnadsfritt så skicka deras mailadresser Avbeställa nyhetsbrevet Om du vill avbeställa nyhetsbrevet så maila 9 Göran Smedberg och Ann Fagraeus 2011

Cirkulärnr: 2006:42 Diarienr: 2006/1701 P-cirknr: :13 FörL, Föräldraledighetslagen. Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Cirkulärnr: 2006:42 Diarienr: 2006/1701 P-cirknr: :13 FörL, Föräldraledighetslagen. Avdelningen för arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 2006:42 Diarienr: 2006/1701 P-cirknr: 2006-2:13 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: FörL, Föräldraledighetslagen Malin Looberger Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Arbetsrätt och pensioner

Arbetsrätt och pensioner arbetsrätt och pensioner ett nyhetsbrev från mannheimer swartling nummer 30 juni 2011 Arbetsrätt och pensioner redaktör: Advokat Kerstin Kamp-Wigforss kka@msa.se ansvarig utgivare: Advokat Henric Diefke

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni 2010 ARBETSRÄTT Sommaren är här och många är på väg till välförtjänt ledighet.

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 Arbetsrättsgruppen inom Gärde Wesslau Advokatbyrå presenterar härmed årets

Läs mer

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Arbetsgivarfrågor Nr 10 Juni 2006 Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Riksdagen beslutade den 18 maj 2006 om ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.

Läs mer

hade gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott

hade gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott NR 23 FEBRUARI 2009 REDAKTÖR: Jur kand Lena Wåglöf ANSVARIG UTGIVARE: Advokat Magnus Wallander Stockholm KONTAKTPERSONER: Advokat Magnus Wallander, Stockholm Advokat Henric Diefke, Göteborg Advokat Madeleine

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 19/14 Mål nr A 45/13

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 19/14 Mål nr A 45/13 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 19/14 Mål nr A 45/13 Ett rekryteringsförfarande avbröts i relation till en kvinnlig arbetssökande som var gravid, vilket innebar könsdiskriminering och missgynnande i strid med föräldraledighetslagen.

Läs mer

Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning

Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning HomOL (1999-133) Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning (Ändring t.o.m. SFS 2003:310 införd) Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering

Läs mer

UPPGIFT 1 Svarsförslag

UPPGIFT 1 Svarsförslag Övningsfrågor arbetsrätt svar VT 2012 UPPGIFT 1 a) Ja då dessa arbetsuppgifter står i naturligt samband med de arbetsuppgifter hon skall utföra enligt kollektivavtalet. Hon torde också ha tillräckliga

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir.

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir. Kommittédirektiv Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag Dir. 2009:85 Beslut vid regeringssammanträde den 24 september 2009 Sammanfattning

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 2/11 Mål nr A 261/09

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 2/11 Mål nr A 261/09 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 2/11 Mål nr A 261/09 Sammanfattning En kvinna sökte under praktiktjänstgöring hos en lantbrukare anställning hos denne. Kvinnan drabbades under praktiktjänstgöringen av missfall

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juli, 2011 Då var sommaren åter här och några veckors ledighet väntar de flesta

Läs mer

Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord:

Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord: Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, avsked, samarbetsproblem, arbetsvägran, misskötsamhet Avd för arbetsgivarfrågor

Läs mer

Svensk författningssamling (SFS)

Svensk författningssamling (SFS) Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter

Läs mer

Nr 10 Augusti 2011. Detta cirkulär ersätter cirkulär nr 9 från juni 2011. Cirkulär nr 9 innehåller felaktigheter och ska makuleras!

Nr 10 Augusti 2011. Detta cirkulär ersätter cirkulär nr 9 från juni 2011. Cirkulär nr 9 innehåller felaktigheter och ska makuleras! Arbetsgivarfrågor Nr 10 Augusti 2011 Detta cirkulär ersätter cirkulär nr 9 från juni 2011. Cirkulär nr 9 innehåller felaktigheter och ska makuleras! Ändrade regler om övertid och skyddskommitté m.m. Från

Läs mer

AG måste även kontrollera om det finns någon anställd AT som har anmält intresse att gå upp i tjänst enligt 23 MBL.

AG måste även kontrollera om det finns någon anställd AT som har anmält intresse att gå upp i tjänst enligt 23 MBL. Svar Tenta Arbetsrätt SMGA04 18-12-2011 Fråga 1: Då företaget inte är nystartat utan har tagits över måste ArbetsGivaren, AG, kontrollera vilka ArbetsTagare, AT, som har företrädesrätt till återanställning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder; SFS 1999:132 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Lagtext. Lag (2011:427) om. europeiska företagsråd. Lagens innehåll och syft. Lagens tillämpningsområde. Definitioner. från Näringsdepartementet om

Lagtext. Lag (2011:427) om. europeiska företagsråd. Lagens innehåll och syft. Lagens tillämpningsområde. Definitioner. från Näringsdepartementet om Lag (2011:427) om europeiska företagsråd Lagtext från Näringsdepartementet om europeiska företagsråd Lagens innehåll och syft 1 Denna lag innehåller bestämmelser om inrättande av europeiska företagsråd

Läs mer

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad,

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, omplaceringsskyldighet Datum:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning; SFS 1999:133 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Personaljuridik. Tjugoandra upplagan. Norstedts Juridik AB TOMMY ISESKOG

Personaljuridik. Tjugoandra upplagan. Norstedts Juridik AB TOMMY ISESKOG Personaljuridik Tjugoandra upplagan TOMMY ISESKOG Norstedts Juridik AB Innehåll 1. Kollektivavtal 17 1.1 Bakgrund 17 1.2 Bundenhet vid kollektivavtal 18 1.3 Fredsplikt och stridsrätt 25 1.4 Undantag från

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering; SFS 2003:307 Utkom från trycket den 16 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens ändamål

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling om ändring i lagen (98:80) om anställningsskydd; SFS 007:389 den 3 juni 007 utfärdad den 3 maj 007. Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 3, 6 f, och 39 lagen (98:80) om anställningsskydd skall ha följande

Läs mer

nyheter arbetsrätt Ny lag om uthyrning av arbetstagare verksamhet bestående i rekryteringstjänster (3 och 8 ).

nyheter arbetsrätt Ny lag om uthyrning av arbetstagare verksamhet bestående i rekryteringstjänster (3 och 8 ). nyheter arbetsrätt dec 2012. Ny lag om uthyrning av arbetstagare Den första januari 2013 träder en ny lag i kraft. Lagen har sin bakgrund i ett EUdirektiv bemanningsdirektivet. Bemanningsdirektivet har

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:185

Regeringens proposition 2005/06:185 Regeringens proposition 2005/06:185 Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen Prop. 2005/06:185 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 15:9 Diarienr: 15/0937 P-cirknr: 15-2:4 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, ekonomiskt skadestånd, förbehåll om skadeståndskrav, preskription, LAS Arbetsrättssektionen

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Diskriminering Diskrimineringslagen

Diskriminering Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen - den 1 januari 2009 Sammanhållen lagstiftning 10 olika samhällsområden Definitioner, förbudsregler, krav på aktiva åtgärder, tillsyn, diskrimineringsersättning

Läs mer

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32. Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska

Läs mer

Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015

Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015 Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 /Upphör att gälla U:2015-01-01/ Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering

Läs mer

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2014-01-19

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2014-01-19 1() FÖRÄLDRALEDIGHET Vem har rätt till föräldrapenning De arbetstagare som är föräldrar är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran stadigvarande

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/08 Mål nr B 20/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/08 Mål nr B 20/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/08 Mål nr B 20/08 Sammanfattning Fråga om tillämpning av 34 andra och tredje stycket anställningsskyddslagen i en situation då en arbetstagare väckt talan om ogiltigförklaring

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-02-10. Ändrade regler om övertid och skyddskommitté

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-02-10. Ändrade regler om övertid och skyddskommitté 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-02-10 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Ändrade regler om övertid

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Förord Ledighet från arbetet för vård av barn har inte alltid varit en självklarhet. Inte heller har det varit självklart att man skulle få ersättning under

Läs mer

DOM 2009-06-02 Stockholm

DOM 2009-06-02 Stockholm SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 Rotel 0714 DOM 2009-06-02 Stockholm Mål nr T 7752-08 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2008-09-15 i mål T 27302-05, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

Etnisk diskriminering

Etnisk diskriminering i sverige kom den första lagen om etnisk diskriminering 1986. Genom lagen inrättades ett särskilt myndighetsorgan ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, med uppgift att verka för att diskriminering

Läs mer

Arbetsrätt och pensioner

Arbetsrätt och pensioner arbetsrätt och pensioner ett nyhetsbrev från mannheimer swartling nummer 34 april 2013 Arbetsrätt och pensioner redaktör Jur kand Lena Schreiber lew@msa.se ansvarig utgivare Advokat Henric Diefke Göteborg/Stockholm

Läs mer

PERSONALANSVARSNÄMND

PERSONALANSVARSNÄMND PM 1 (5) Personalavdelningen Bitr personaldirektör Bo Waerme PERSONALANSVARSNÄMND Uppgifter och sammansättning 2 kap15 högskoleförordningen (1993:100) Styrelsen får inrätta en personalansvarsnämnd med

Läs mer

Diskrimineringsombudsmannen Box Solna. företrädd av: Svarande: Bolaget AB ( ) Skånela Stensta Rosersberg

Diskrimineringsombudsmannen Box Solna. företrädd av: Svarande: Bolaget AB ( ) Skånela Stensta Rosersberg 2017-06-21 Ärende ANM 2017/1128 handling 2 Arbetsdomstolen Box 2018 103 11 STOCKHOLM Ansökan om stämning Kärande: Diskrimineringsombudsmannen Box 4057 169 04 Solna företrädd av: Processföraren Karin Ernfors

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i jämställdhetslagen (1991:433); SFS 2000:773 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 ARBETSRÄTT Uppgift 1 a) Lars har fått en tidsbegränsad anställning enligt 5 1st punkt 2 Lagen om anställningsskydd (1982:80). Enligt 4 2st kan ett sådant avtal inte sägas upp i förtid om man inte uttryckligen

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2013 Sommaren är nu äntligen här! Sol, skön värme och vackra blomster lockar

Läs mer

Välkommen! Klicka här för att ändra format Arbetsrätt för nybörjare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Välkommen! Klicka här för att ändra format Arbetsrätt för nybörjare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Välkommen! Arbetsrätt för nybörjare på Tomas Nordensson Flygare 11 oktober 2016 PROGRAM Inledning Medbestämmandelagen Anställningsformer Klicka Uppsägning här för att ändra format på Ledighetslagarna Facklig

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

Lag (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda

Lag (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda Lag (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda Ändrad: t.o.m. SFS 2011:428 Inledande bestämmelser 1 Denna lag syftar till att genom styrelserepresentation ge de anställda insyn i och

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Cirkulärnr: 10:22 Diarienr: 10/1873 Arbetsgivarpolitik: 10-2:10 AD, Avsked, uppsägning, misskötsamhet

Cirkulärnr: 10:22 Diarienr: 10/1873 Arbetsgivarpolitik: 10-2:10 AD, Avsked, uppsägning, misskötsamhet Cirkulärnr: 10:22 Diarienr: 10/1873 Arbetsgivarpolitik: 10-2:10 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Avsked, uppsägning, misskötsamhet Johanna Read Hilmarsdottir Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Läs mer

PERSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND

PERSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND 1(5) Vem har rätt till föräldrapenning De arbetstagare som är föräldrar är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran stadigvarande sammanbor

Läs mer

Lagförteckning (A Ö)... 5 Anställning och anställningsskydd... 11. Medbestämmande... 57. Arbetstid, ledighet och arbetsmiljö...

Lagförteckning (A Ö)... 5 Anställning och anställningsskydd... 11. Medbestämmande... 57. Arbetstid, ledighet och arbetsmiljö... Lagförteckning (A Ö)... 5 Anställning och anställningsskydd... 11 Medbestämmande... 57 Arbetstid, ledighet och arbetsmiljö... 127 Sjuklön och rehabilitering... 371 Diskrimineringsskydd... 423 Personuppgifter

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen (Ds 2005: 15)

Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen (Ds 2005: 15) Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen (Ds 2005: 15) Rubrik Departementsserien, Ds 1 Inledning...5 2 Promemorians lagförslag...7 2.1 Förslag till lag

Läs mer

Könsdiskriminering vid graviditet

Könsdiskriminering vid graviditet Könsdiskriminering vid graviditet - Arbetsbrist som täckmantel PA-programmet Författarnamn/kontaktuppgifter: 1., 0722029869 2., 0735091434 Avdelningen för juridik (RVGB21) Termin: Ht15 Uppsatsgrupp: 2

Läs mer

Cirkulärnr: 2007:23 Diarienr: 2007/0733 Arbetsgivarpolitik: :14 Arbetsrätt, AD, förflyttning, diskriminering, avskedande

Cirkulärnr: 2007:23 Diarienr: 2007/0733 Arbetsgivarpolitik: :14 Arbetsrätt, AD, förflyttning, diskriminering, avskedande Cirkulärnr: 2007:23 Diarienr: 2007/0733 Arbetsgivarpolitik: 2007-2:14 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Arbetsrätt, AD, förflyttning, diskriminering, avskedande Datum: 2007-03-23 Mottagare:

Läs mer

Frågor och svar om föräldraledighet

Frågor och svar om föräldraledighet Frågor och svar om föräldraledighet Att vara föräldraledig kan vara problematiskt på dagens arbetsmarknad. Uppsägning under ledigheten, omplacering vid återkomsten och sämre löneutveckling är saker som

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02 Sammanfattning Sedan Handikappombudsmannen; HO, väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av

Läs mer

Ändringar i avtalet om allmänna villkor

Ändringar i avtalet om allmänna villkor Bilaga 2 Ändringar i avtalet om allmänna villkor 2 mom 2 andra stycket utgår. 5 Lön får ett nytt moment 1 med följande lydelse: Mom 1 Löneform Löneformen är månadslön för de arbetstagare som i anställningsavtalet

Läs mer

Aktuellt inom arbetsrätt

Aktuellt inom arbetsrätt Aktuellt inom arbetsrätt 2016-2017 Lagstiftning, utredningar och domar Jonas Stålnacke, Almegas arbetsrättsenehet Ny lagstiftning 2016 Föräldraledighet/förmåner - vårdnadsbidrag avskaffas (1 feb) - tredje

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Cirkulärnr: 14:25 Diarienr: 14/3507 P-cirknr: 14-2:11 Nyckelord:

Cirkulärnr: 14:25 Diarienr: 14/3507 P-cirknr: 14-2:11 Nyckelord: Cirkulärnr: 14:25 Diarienr: 14/3507 P-cirknr: 14-2:11 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, rekrytering, avsked, hävning, skollagen, lärarbehörighet, LAS Arbetsgivarpolitiska

Läs mer

Skäliga stöd- och anpassningsåtgärder för arbetstagare med funktionshinder

Skäliga stöd- och anpassningsåtgärder för arbetstagare med funktionshinder Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2006/07:AU2 Skäliga stöd- och anpassningsåtgärder för arbetstagare med funktionshinder Sammanfattning I detta betänkande tillstyrker utskottet regeringens förslag i

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

Anmälan mot Konungariket Sverige

Anmälan mot Konungariket Sverige Europeiska kommissionen/european Commission B-1049 Bryssel Belgien 2012-07-10 Anmälan mot Konungariket Sverige Sveriges universitetslärarförbund SULF anmäler härmed Konungariket Sverige till Europeiska

Läs mer

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31)

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) 2014-10-30 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Vår referens: 2014/BK/860 Er referens: A2014/2170/ARM Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Läs mer

Arbetsrätt och pensioner

Arbetsrätt och pensioner ett nyhetsbrev från mannheimer swartling nummer 27 juli 2010 Arbetsrätt och pensioner redaktör: EU-Advokat Kerstin Kamp-Wigforss kka@msa.se ansvarig utgivare: Advokat Henric Diefke Göteborg/Stockholm 031-355

Läs mer

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Soldatanställningar i Försvarsmakten

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 15:10 Diarienr: 15/1302 P-cirknr: 15-2:5 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, uppsägning, personlig assistans, LAS Arbetsrättssektionen Datum: 2015-03-06 Mottagare:

Läs mer

Jämställdhetslag (1991:433) [Fakta & Historik]

Jämställdhetslag (1991:433) [Fakta & Historik] SFS 1991:433 Källa: Rixlex Utfärdad: 1991-05-23 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2000:773 Jämställdhetslag (1991:433) [Fakta & Historik] Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 63/13 Mål nr B 114/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 63/13 Mål nr B 114/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 63/13 Mål nr B 114/12 En arbetsgivare har krävt att en arbetstagare som anmält ledighet med tillfällig föräldrapenning ska uppvisa läkarintyg avseende barnets sjukdom. Sedan arbetstagaren

Läs mer

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981.

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringens proposition 1981/82: 71 Prop. 1981/82: 71 om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN. Dom nr 23/11 Mål nr A 158/10. Sammanfattning

ARBETSDOMSTOLEN. Dom nr 23/11 Mål nr A 158/10. Sammanfattning ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 23/11 Mål nr A 158/10 Sammanfattning En kvinnlig arbetssökande sökte ett arbete som servitris hos en restaurang och kallades till intervju vid vilken hon informerade om att hon var

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev, september 2011 Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus arbetsrättsgrupp Datum: september 2011

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev, september 2011 Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus arbetsrättsgrupp Datum: september 2011 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, september 2011 Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus arbetsrättsgrupp Datum: september 2011 I lagom anslutning till att hösten börjar göra sig påmind är

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k.

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. secondment Styrelsen har vid

Läs mer

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta EU och arbetsrätten Per-Ola Ohlsson Vad är EU? Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Sociala motiv Vad är EU? Ett mellanstatligt samarbete med

Läs mer

ARBETSRÄTT. Daniel Nordström

ARBETSRÄTT. Daniel Nordström ARBETSRÄTT Daniel Nordström PRESENTATIONENS INNEHÅLL Juridiska begrepp Arbetsrätt Kollektivavtal Stridsåtgärder Medbestämmandelagen (MBL) Lagens om anställningsskydd (LAS) Arbetsmiljölagen Arbetstidslagen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-09-18 Närvarande: f.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande

Läs mer

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Den inre marknaden och arbetskraftens rörlighet Miljökrav och sociala krav (Artikel 18.2 OU) Artikel 18

Läs mer

Skydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda

Skydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda Skydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda Av Cathrine Lilja Hansson Direktiven De tre direktiven, 2000/43, 2000/78 och 1976/207 med ändringsdirektivet 2002/73 reglerar sammantaget

Läs mer

Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning

Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning Konferens i arbetsmarknadsrelationer Krusenberg herrgård, Uppsala 24-25 oktober 2011 Artikel 19 FunktionsF (Artikel 13 EG

Läs mer