NYHETSBREVET OM ARBETSRÄTT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NYHETSBREVET OM ARBETSRÄTT"

Transkript

1 NYHETSBREVET OM ARBETSRÄTT Nr 1 juli 2011 Nyhetsbrevet om Arbetsrätt utges av Advokat Göran Smedberg, 10zing Advokatbyrå och Ann Fagraeus, HRakuten Nyhetsbrevet om arbetsrätt ges ut 3-4 gånger per år och är kostnadsfritt Grånande "baby boomers ( ) Befolkningen i EU kommer att vara som störst runt år 2040, med cirka 526 miljoner invånare jämfört med dagens 501 miljoner. År 2010 var 17 % av befolkningen över 65 år men den andelen kommer att ha vuxit till 30 % år 2060, och då kommer också befolkningen ha börjat minska totalt sett och beräknas vara 517 miljoner. Andelen 80-åringar eller äldre kommer också att ha ökat markant till år En av åtta personer kommer då att ha nått åttioårsstrecket eller ännu längre. Åldersförändringen i befolkningen är också ganska dramatisk om man ser till andelen yngre mot andelen äldre. År 2010 gick det fyra personer mellan år på varje person över 65 år. Den andelen kommer att ha förändrats till år 2060 så att det endast går två personer mellan år på varje person över 65 år. Det kommer att vara ganska stora skillnader i förändringarna inom medlemsstaterna fram till år 2060, där exempelvis Irland ökar sin befolkning med 46 %, Storbritannien med 27 % och Sverige med 23 % samtidigt som Bulgarien minskar sin befolkning med 27 % och både Tyskland och Rumänien minskar sin befolkning med 19 %. 1 Göran Smedberg och Ann Fagraeus 2011

2 Nyhetsbrevet om Arbetsrätt nr 1 juli 2011 År 2060 kommer Storbritannien ha den största befolkningen med 79 miljoner och därmed i stort sett ha bytt plats med Tyskland (idag drygt 82 miljoner) som då kommer att ha 66 miljoner samtidigt som Frankrike kommer att ha 74 miljoner och Spanien 52 miljoner. EU överväger nya regler för bolagsstyrning ( ) Under finanskrisen visade det sig att det finns brister i de regler som styr förvaltningen av EUbaserade företag. Företagsledare och styrelser tar inte tillräckligt ansvar för sina beslut. Kommissionen ser brister inom tre områden: - Styrelsens sammansättning och arbete - Aktieägarnas delaktighet - Tillämpning av nuvarande uppförandekoder Kommissionen kommer därför att undersöka om det behövs en reform av EU:s bolagsrätt. Genom ett offentligt samråd (grönbok) samlar kommissionen nu in information om hur ledningen av börsnoterade företag kan förbättras, och hur aktieägare kan få ett bättre skydd. Exempelvis diskuteras om företag ska tvingas ha fler kvinnor eller fler personer med olika yrkesbakgrund, kunskaper och nationalitet i styrelsen. Man diskuterar även riskhantering, ersättning till bolagsledningar, bättre övervakning av bolagsstyrelser, strävan efter långsiktiga resultat, skydd för minoritetsaktieägare, eventuell identifiering av aktieägare och större medverkan från aktieägarnas sida i fråga om bolagsstyrningen. Läs gärna mer i grönboken. Så vill kommissionen stärka EU:s ekonomi ( ) EU måste agera för att skapa fler jobb och större välstånd. Kommissionen har antagit 12 konkreta åtgärder för en ny satsning på inre marknaden. Dessa tolv punkter för tillväxt, konkurrenskraft och sociala framsteg handlar om allt från arbetstagares rörlighet och finansiering av små och medelstora företag till konsumentskydd, IT, skatter och de transeuropeiska transportnäten. De syftar till att förenkla livet för alla aktörer på den inre marknaden: företag, medborgare, konsumenter och arbetstagare. Romerna ska integreras bättre i samhället ( ) EU:s nya plan ska ge romerna bättre tillgång till utbildning, jobb, hälso- och sjukvård och bostäder. Begreppet "romer" används om olika befolkningsgrupper som själva kanske kallar sig romer, zigenare, resande, ashkalier eller sinti. Romerna är med sina 11 miljoner Europas största etniska minoritet. Det finns romska befolkningsgrupper i nästan alla EU-länder. Romerna är dock ofta mer utsatta än resten av befolkningen. Många saknar den utbildning som krävs för att få jobb. De har ofta kortare medellivslängd och bor i sämre bostäder. EU vill hjälpa ungdomar att få jobb ( ) Fem miljoner unga människor i EU är arbetslösa, och EU-kommissionen är angelägen om att hjälpa dem att ändra på sin situation. Exempelvis har kommissionen lanserat "Ungdom på väg" som är ett initiativ med förslag till åtgärder för hur ungdomar kan höja sin utbildningsnivå och kompetensutvecklas. Ett annat syfte med initiativet är att öka medvetenheten hos unga om fördelarna med att studera utomlands. 2 Göran Smedberg och Ann Fagraeus 2011

3 Svenskar stressar mindre på jobbet ( ) Under de senaste tio åren har stressnivån på arbetet ökat i flera EU-länder utom i Sverige. Endast i Sverige stressar vi mindre på arbetet. Det visar en ny undersökning som EU-kommissionen utfört. I de länder där stressnivån ökat, har mellan 50 till 60 procent av förlorade arbetsdagar varit kopplade till stress. Den direkta kostnaden relaterad till stress på jobbet utgör 4 procent av EU:s BNP. För att förbättra hälsan på arbetsplatser har kommissionen sedan 2004 ett avtal med de europeiska arbetstagarnas och arbetsgivarnas representanter. Syftet har varit att säkerställa en lägsta nivå av skydd mot stress på arbetsplatsen. Källa: EU-kommissionen sammanställt av Ann Fagraeus Rättspraxis från Arbetsdomstolen Under slutet av 2010 och i början av 2011 kom ett par intressanta rättsfall från Arbetsdomstolen som handlar om diskriminering. 1. I rättsfallet AD 2010 nr 91 gällde målet en 62- årig kvinna som sökt arbete vid Arbetsförmedlingen som s.k. jobbcoach. Kvinnan kallades inte till någon anställningsintervju och fick således inte heller någon anställning. Kvinna gjorde gällande att hon blivit diskriminerad p.g.a. kön och ålder. Domstolen konstaterade att kvinnan hade missgynnats då hon inte kallats till intervju och inte heller fått någon anställning. Arbetsförmedlingen anställde istället två yngre kvinnor (27 respektive 36 år gamla). Arbetsgivaren kallade fyra män till anställningsintervju. Två av männen (23 respektive 48 år) framstod enligt domstolen som klart mindre meriterade än den 62-åriga kvinnan. Vid en jämförelse med de två kvinnor som fick anställning framstår det enligt domstolen som att den 62-åriga kvinnan var bättre meriterad. Den 62-åriga kvinnan befann sig således i en jämförbar situation. Arbetsgivaren kallade alltså i vart fall två män och en betydligt yngre kvinna till intervju som får anses ha haft klart sämre utbildnings- och arbetslivsmeriter än den 62-åriga kvinnan. Domstolen menade således att det finns anledning att anta att den 62-åriga kvinnan hade diskriminerats med anledning av både kön och ålder genom att hon inte kallades till intervju samt med anledning av ålder genom att hon inte erbjöds anställning. Arbetsdomstolen menade vidare att arbetsgivaren inte lyckas bevisa att någon diskriminering inte har ägt rum. (Bevisbördan att visa att diskriminering inte ägt rum går över till arbetsgivaren). Arbetsgivaren menade att den 62-åriga kvinnan inte var personligt lämpad för arbetet som jobbcoach. Arbetsdomstolen hänvisade vid sin bedömning av arbetsgivarens invändning till tidigare rättsfall och uttalade att beträffande bedömningsgrunden personlig lämplighet har Arbetsdomstolen uttalat att man inte kan godta en rent subjektivt betonad bedömning eller enbart löst grundade uppgifter, t.ex. från personer som inte har någon förstahandskunskap om den sökande saken gäller (se AD 1987 nr 67). Vad som kan beaktas är däremot sådana uppgifter som en seriöst syftande arbetsgivare inhämtar och väger in i sitt anställningsbeslut (se AD 1989 nr 40). Arbetsdomstolen ansåg att arbetsgivaren gjort sig skyldig till diskriminering p.g.a. kön och p.g.a. ålder. Arbetsdomstolen dömde Arbetsförmedlingen att utge en diskrimineringsersättning på kr. 2. Målet AD 2011 nr 2 gällde könsdiskriminering och brott mot föräldraledighetslagens regler om missgynnandeförbud. En kvinna sökte under praktiktjänstgöring hos en lantbrukare anställning hos lantbrukaren. Under praktiktjänstgöringen drabbades kvinnan av missfall och berättade om det för lantbrukaren. Hon nekades sedan anställning. Kvinnan gjorde gällande att lantbrukaren hade gjort sig skyldig till direkt diskriminering på grund av kön och dessutom brutit mot missgynnandeförbudet i 16 föräldraledighetslagen. Kvinnan hade 3 Göran Smedberg och Ann Fagraeus 2011

4 anmält intresse för anställning efter praktiktjänstgöringen. Hon skall därför anses vara arbetssökande enligt diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. Kvinnan har missgynnats genom att hon meddelats att hon inte skulle få anställning. I tvisten finns det ingen faktisk jämförelseperson. Regeln kan emellertid tillämpas med en fiktiv jämförelseperson vilket innebär att en ensam arbetssökande kan bli diskriminerad enligt diskrimineringslagen. Eftersom graviditet är en könsrelaterad omständighet medför agerandet som lantbrukaren gjort sig skyldig till att det kan betraktas som könsdiskriminering. Arbetsdomstolen kom vid en sammantagen bedömning av omständigheterna fram till att det var visat att lantbrukaren i viss utsträckning hade andra motiv än kvinnans förväntade framtida graviditet som grund för beslutet att neka henne anställning. Främst kan lantbrukarens uppfattning om att kvinnan inte hade tillräcklig arbetskapacitet ses som en förklaring till beslutet. Dock menade Arbetsdomstolen att det som lantbrukaren anfört inte framstod så övertygande att han kunde anses ha fullgjort sin bevisbörda att styrka att beslutet att neka kvinnan anställning helt saknade samband med möjligheten av en graviditet. Även den saken måste antas ha haft betydelse för lantbrukarens agerande, även om hans uppfattning om hennes arbetskapacitet var det främsta skälet för beslutet. Domstolen menade därför att lantbrukaren genom att neka kvinnan anställning gjorde sig skyldig till ett brott mot diskrimineringsförbudet i 2 kap. 1 diskrimineringslagen. Lantbrukaren var därför skyldig att utgiva diskrimineringsersättning till kvinnan. Beträffande frågan om lantbrukaren även gjort sig skyldig till brott mot missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen konstaterar domstolen att även en arbetssökande som vid den aktuella tidpunkten inte hade rätt till ledighet såsom förälder eller motsvarande (se 1 första stycket föräldraledighetslagen) omfattas principiellt sett av lagens skydd mot missgynnande behandling. (Kvinnan var ju vid det aktuella tillfället varken förälder eller gravid). På samma sätt som vid diskriminering är det tillräckligt att föräldraledigheten har varit en av flera orsaker till beslutet för att det ska vara fråga om ett brott mot missgynnandeförbudet i 16 föräldraledighetslagen. Arbetsdomstolen ansåg att de omständigheter som har framkommit gav anledning att anta att kvinnan missgynnats även av skäl som har samband med en förväntad framtida föräldraledighet. Domstolen menade att lantbrukaren inte lyckats visa att beslutet att neka kvinnan anställning helt saknade samband med en förväntad framtida föräldraledighet. Lantbrukaren hade därmed även brutit mot missgynnandeförbudet i 16 föräldraledighetslagen. Domstolen konstaterade att kvinnan hade rätt till diskrimineringsersättning för brott mot diskrimineringslagen och allmänt skadestånd för brott mot föräldraledighetslagen. Domstolen menade dock att det inte fanns anledning att utdöma två olika belopp. Istället utdömdes ett gemensamt belopp avseende diskrimineringsersättning och allmänt skadestånd på kr. Arbetsdomstolen menade att omständigheterna i samband med lantbrukarens handlande var särpräglade. Enligt Arbetsdomstolen fanns det omständigheter som talade till lantbrukarens fördel, bl. a att graviditeten endast var en bidragande orsak till att kvinnan inte fick anställning samt att lantbrukaren agerat på inrådan av en företrädare från Arbetsförmedlingen. 3. AD 2011 nr 5 gällde en arbetsgivare som sagt upp en fotograf/redigerare på grund av arbetsbrist. Arbetstagaren menade att arbetsgivaren gjort sig skyldig till turordningsbrott eftersom arbetstagaren hade längre anställningstid än två andra arbetstagare som omplacerades till arbeten som videojournalist. Arbetstagaren menade att hon hade tillräckliga kvalifikationer för arbetsuppgifterna. Arbetsgivaren bestred att arbetstagaren hade tillräckliga kvalifikationer. Kravet på tillräckliga kvalifikationer betyder enligt lagförarbeten och fast praxis i Arbetsdomstolen inte annat än att arbetstagaren ska ha de allmänna kvalifikationer som normalt ställs på den som söker det arbete det är fråga om. Arbetsgivaren har bevisbördan för att arbetstagaren inte har tillräckliga kvalifikationer för arbetsuppgifterna. Arbetsdomstolen uttalade bl a följande: En arbetsgivare kan alltså, för att säkerställa att turordningsreglerna efterlevs, vara tvungen att acceptera en tillfällig sänkning av kvalitén på arbetet. 4 Göran Smedberg och Ann Fagraeus 2011

5 Arbetsgivarens arbetsledningsrätt är följaktligen begränsad i detta hänseende. Av detta följer att en arbetsgivare inte kan tillsätta ett arbete utifrån sin mer eller mindre välgrundade uppfattning om vem som bäst skulle kunna fullgöra uppgifterna i befattningen. Arbetsgivaren kunde inte styrka att arbetstagaren inte hade de personliga kvalifikationer i form av bl.a. kreativitet, intresse och "driv" som reporteruppgifterna förutsatte. Arbetsdomstolen ansåg att arbetsgivaren brutit mot 22 LAS och dömde förutom ekonomiskt skadestånd ut ett allmänt skadestånd på kr. 4. I AD 2011 nr 7 tog Arbetsdomstolen ställning till om en kommuns avskedande av en förskollärare som i sitt arbete slagit ett barn med handen över barnets ansikte och mun. Arbetstagaren menade att hon inte slagit barnet utan endast placerat fingrarna över barnets mun för att visa att barnet inte fick bitas. Arbetsdomstolen ansåg att arbetsgivaren styrkt att arbetstagaren utövat våld mot barnet. Trots att våldet var en enstaka förlöpning hade arbetstagaren agerat i sin yrkesutövning som förskollärare mot ett barn som befann sig i en beroendeställning. Arbetsdomstolen menade därför att handlandet med hänsyn till detta framstod som allvarligt och helt oacceptabelt. Avskedandet var lagligen grundat. 5. Ännu ett fall från Arbetsdomstolen som rör avskedande. I AD 2011 nr 12 avskedades en arbetstagare som var anställd som assistent och tolk från en kommun. Arbetsgivaren menade att arbetstagaren grov brutit mot anställningsavtalet genom att bl a ha brutit mot tystnadsplikten, förmedlat svartjobb åt flyktingar, utnyttjat flyktingar som obetald arbetskraft och tagit betalt av flyktingar för att behandla deras ärenden. En arbetsgivare måste styrka att det föreligger skäl för avskedande och naturligtvis kunna styrka vad man påstår. Arbetsdomstolen kom i det här fallet fram till att arbetsgivaren inte kunde styrka sina påståenden, varför avskedandet ogiltigförklarades och ett allmänt skadestånd på kr utdömdes till arbetstagaren. Domen har inte refererats i Arbetsdomstolens domar. 6. I AD 2011 nr 14 ogiltigförklarade Arbetsdomstolen avskedandet av en tennistränare. Arbetsgivaren menade att det förelåg samarbetsproblem, överträdelser av befogenhet och illojalt beteende mm. Arbetsdomstolen kom fram till att arbetsgivaren inte lyckats styrka att det förelåg grund för avskedande och inte heller grund för uppsägning. Arbetsgivaren hade givit tennistränaren en skriftlig varning, men det förelåg vissa oklarheter vad varningen hade avsett. Dessutom hade avskedandet skett endast kort tid efter det att arbetstagaren tilldelats varningen. Således hade arbetstagaren inte någon möjlighet att ändra sitt beteende. AD ogiltigförklarade därmed avskedandet och dömde arbetsgivaren att betala kr i allmänt skadestånd. Tennistränaren yrkade även ekonomiskt skadestånd på grund av ekonomisk skada som uppkommit på grund av att han blev sjukskriven i samband med avskedandet. AD konstaterade dock att det inte förelåg något orsakssamband mellan mannens sjukdom och avskedandet, varför något ekonomiskt skadestånd inte utgick. 7. AD 2011 nr 15 gällde den visslande undersköterskan på intensivvårdsavdelningen på ett sjukhus. Undersköterskan blev omplacerad från intensivvårdsavdelningen till den geriatriska kliniken på sjukhuset. Före omplaceringen hade arbetstagaren framfört påståenden i massmedia att det förekommit rasism på sjukhuset. Arbetsgivaren menade att undersköterskans uttalanden medfört allvarliga samarbetssvårigheter. På arbetsplatsen finns det ett kollektivavtal som anger att det måste föreligger vägande skäl för en omplacering. Vägande skäl innebär att en intresseavvägning mellan arbetsgivarens intresse att inom ramen för arbetsledningsrätten organisera verksamheten på ett sätt man finner lämpligt och arbetstagarens intresse av att inte behöva flytta mot sin vilja. Arbetsdomstolen kom efter en analys av situationen fram till att det förelåg vägande skäl att omplacera undersköterskan. Vad som vägde tungt för arbetsgivarens del var karaktären på 5 Göran Smedberg och Ann Fagraeus 2011

6 arbetsplatsen. Den beskrevs närmast som en högriskmiljö. 8. AD 2011 nr 17 handlade om en ITtekniker som blev avskedad från en kommun. Anledningen till avskedandet var att har vid flera tillfällen oriktigt registrerat arbetstid i arbetsgivarens tidredovisningssystem. Arbetsgivaren ansåg att arbetstagaren genom sitt agerande fått tillgodoräkna sig arbetstid på felaktiga grunder och fått lön för tid som han inte arbetat. Arbetstagaren hade gjort 48 manuella ändringar fördelade på 37 dagar i det databaserade systemet. Arbetsdomstolen menade att arbetsgivaren styrkt att arbetstagaren genom de manuellt registrerade tiderna oriktigt har registrerat tid som arbetstid. Arbetstagarens agerande har inneburet ett allvarligt åsidosättande av det förtroende som tidredovisningssystemet bygger på. Arbetsdomstolen kom därmed fram till att arbetsgivaren haft rätt att skilja honom från anställningen genom avskedande. 9. Uppsägning på grund av personliga skäl bristande kompetens. I rättsfallet AD 2011 nr 20 sades en pilot upp på grund av att piloten meddelats flygförbud eftersom hon saknat erforderlig grundkompetens för flygning. Arbetstagaren hade varit frånvarande i tre år på grund av föräldraledighet. Arbetsdomstolen ansåg att piloten varit kompetent före föräldraledigheten och att kompetensbristen berodde på föräldraledigheten. Enligt Arbetsdomstolen hade arbetsgivaren inte givit arbetstagaren tillräckliga möjligheter att komma tillrätta med kompetensbristen genom en rimlig utbildningsinsats. Uppsägningen var inte sakligt grundad. Ett allmänt skadestånd utdömdes på kr (yrkat belopp). 10. I AD 2011 nr 21 ogiltigförklarade arbetsdomstolen en uppsägning på grund av personliga skäl och ett avskedande som ägde rum efter uppsägningen. Därtill menade domstolen att en avstängning var felaktig. Arbetsgivaren kunde inte styrka att det förelåg saklig grund för uppsägning och laga skäl för avskedande. Inte heller kunde man styrka att det förelåg särskilda skäl för avstängning. Domstolen utdömde kr för den felaktiga uppsägningen och avskedandet och kr för avstängningen. 11. Avbruten provanställning var inte könsdiskriminering i AD 2011 nr 22. En provanställd kvinna berättade för arbetsgivaren i slutet av mars 2009 att hon var gravid. Den 10 maj 2009 meddelade arbetsgivaren att hennes provanställning skulle avslutas den 23 maj Avbrytandet av provanställningen utgjorde ett missgynnande enligt Arbetsdomstolen. Domstolen ansåg att omständigheterna tydde på att det kan antas att könsdiskriminering ägt rum. Arbetsgivaren skall härefter bevisa att diskriminering inte förekommit. Arbetsgivaren kunde visa att det förelåg företagsekonomiska skäl för att besluta att avbryta provanställningen. Arbetsdomstolen kom fram till att det inte förelåg någon könsdiskriminering. 12. Arbetsdomstolen ansåg i AD 2011 nr 23 att en arbetsgivare könsdiskriminerat och missgynnat en arbetssökande i strid med föräldraledighetslagen. Den arbetssökande hade vid anställningsintervjun meddelat arbetsgivaren att hon var gravid. Arbetsgivaren hade uttalat att han inte ville lära upp någon som skulle vara föräldraledig. Uttalandet hade spelats in. Arbetsgivaren kunde visa man haft andra skäl för att inte anställa kvinnan. Dock menade domstolen att arbetsgivaren inte kan bevisa att agerandet helt saknade samband med kvinnans graviditet kr utdömdes som allmänt skadestånd och diskrimineringsersättning. 13. i AD 2011 nr 25 kom Arbetsdomstolen fram till att en synskadad som sökte praktik på ett företag (vårdhem) inte blev diskriminerad när han inte fick praktikplats med hänvisning till synskadan. När mannen nekades praktik blev han missgynnad i diskrimineringslagens mening. Men Arbetsdomstolen ansåg att mannen inte befann sig i en jämförbar situation med en person utan funktionshinder. Domstolen menade att arbetet ställde mycket stora krav på personalen beträffande deras förmåga att snabbt uppfatta och kunna avvärja risksituationer i samband med att någon boende blir utåtagerande. Han kunde inte heller utan särskilda hjälpmedel läsa text i t ex tidningar. 14. Arbetsdomstolen kom i AD 2011 nr 27 fram till att en lista innehållande namn på arbetstagare vid företaget inte utgjorde en sk avtalsturlista innebärande kollektivavtal om avvikelse från 6 Göran Smedberg och Ann Fagraeus 2011

7 turordningsreglerna i LAS. Parterna hade vid förhandlingar inför uppsägningar på grund av arbetsbrist antecknad OK efter namnen på de flesta arbetstagarna och ej OK efter namnen på ett fåtal arbetstagare, och därefter undertecknat listan. Arbetsgivaren ansåg att listan utgjorde en avtalsturlista medan fackföreningen menade att undertecknandet endast bekräftade att man gått igenom listan med arbetstagarna. Arbetsdomstolen menade att det inte var visat att det förelegat en gemensam partsavsikt att träffa en sk avtalsturlista. Av Göran Smedberg Lagändringar inom arbetsrätten 1. Ändringar i Diskrimineringslagen (2008:567) angående delgivning av vitesföreläggande från Diskrimineringsombudsmannen. Träder i kraft den 1 april Ändringar i reglerna om aktivitetsstöd. Förordning om ändring i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd. Träder i kraft den 1 februari Ändringar i reglerna om jobb- och utvecklingsgarantin. Förordning om ändring i förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin. Träder I kraft den 1 februari Ändringar I förordningen om arbetsmarknadspolitiska program. Förordning om ändring i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program. Träder I kraft den 1 februari Göran Smedberg och Ann Fagraeus 2011

8 5. Nya regler om lärarlegitimation för lärare och förskollärare har antagits av Riksdagen. Reglerna införs i skollagen (2010:800) och träder i kraft den 1 juli Reglerna tillämpas dock full ut fr o m den 1 juli Reglerna om lärarlegitimation får betydelse beträffande anställning. Som huvudregel kommer det att krävas att läraren har legitimation för att få anställas tillsvidare. Från huvudregeln finns det vissa undantag. För att erhålla legitimation skall läraren ha en behörighetsgivande examen, genomfört en introduktionsperiod med tillfredsställande resultat och att läraren är lämplig att bedriva undervisning. 6. Riksdagen har beslutat om förändringar i arbetstidslagen. Enligt beslutet slopas dispensregeln för extra övertid i arbetstidslagen. Enligt gällande lag kan arbetsgivare söka dispens hos Arbetsmiljöverket. Den nya regeln innebär att extra övertid och mertid (utöver 200 timmar per år) kan tas ut med högst 150 timmar per år och anställd, om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt. Nödfallsövertid får tas ut om mycket allvarliga omständigheter orsakar stora problem i verksamheten. Ändringarna i arbetstidslagen innebär att det inte längre krävs särskilt tillstånd från Arbetsmiljöverket för att ta ut nödfallsövertid. Dessutom slopas möjligheten för Arbetsmiljöverket att medge avvikelse från kravet att underrätta den lokala arbetstagarorganisationen om nödfallsövertidsarbetet. De nya reglerna ger vidare skyddsombuden rätt att begära att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att säkerställa att man följer reglerna om uttag av extra övertid, extra mertid och nödfallsövertid. Om arbetsgivaren inte följer reglerna har skyddsombudet möjlighet begära att Arbetsmiljöverket ska pröva frågan och eventuellt besluta om ett ingripande mot arbetsgivaren. Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti Lagförslag inom arbetsrätten 1. Riksdagen har uttalat att Regeringen bör se över lagstiftningen beträffande skyddet för sk whistleblowers, dvs arbetstagare som påtalar oegentligheter mm. Riksdagen påtalar att sk whistleblowers inte har lika starkt skydd som en person som lämnar uppgifter för exempelvis tidningspublicering. 2. Regeringen har tillsatt en utredning beträffande sk nystartszoner. Man skall undersöka möjligheter att införa skattelättnader för arbetsgivare där det finns ett brett utanförskap. Utredningen skall vara klar den 1 augusti Regeringen föreslår om nya regler för föräldrapenning. Föräldrar skall kunna ta ut föräldrapenning samtidigt i 30 dagar under barnets första levnadsår. Föräldrarna skall göra en gemensam ansökan om samtida uttag. Dagarna får inte avse dagar som är reserverade för mamman eller pappan. Föreslås träda i kraft den 1 januari Regeringen föreslår även förändringar beträffande jämställdhetsbonusen. Istället för skattereduktion skall en jämställdhetsbonus på 50 kr betalas till var och en av föräldrarna när den förälder som varit minst föräldraledig tar ut föräldrapenning. Jämställdhetsbonusen utgår inte under mamma- och pappamånaderna och inte heller under tiden som samtida uttag av föräldrapenning görs. Föreslås träda i kraft den 1 januari Lagförslag om uthyrning av arbetstagare med bakgrund i EU:s bemanningsdirektiv. En statlig utredning har lämnat förslag till en ny lag som i stort innebär att en uthyrd arbetstagare i princip skall få minst de grundläggande arbets- och anställningsvillkor som skulle ha gällt om han eller hon anställts direkt av inhyraren (likabehandlingsprincipen). Med grundläggande arbets- och anställningsvillkor förstås enligt lagförslaget a) arbetstid, raster, vilotid, nattarbete och semester, b) lön, c) frågor om skydd för barn, ungdomar, gravida kvinnor och nyblivna föräldrar och 4) skydd mot diskriminering. (Se vidare SOU 2011:5). Ikraftträdande, se punkt I SOU 2011:5 föreslås även ändringar i utstationeringslagen och Laval-reglerna. Enligt förslaget skall uthyrningslagen även gälla utstationerade uthyrda arbetstagare. De föreslagna reglerna skulle 8 Göran Smedberg och Ann Fagraeus 2011

9 innebära att rätten att vidta stridsåtgärder mot utstationerande bemanningsföretag inte kommer att begränsas till minimilön eller andra minimivillkor (se gällande utstationeringslag). Den utstationerade uthyrda arbetstagaren har ju enligt förslaget rätt till samma rättigheter som andra uthyrda arbetstagare. Utredaren föreslår att reglerna skall träda i kraft den 5 december Förslag om ny lag om europeiska företagsråd. I Sverige gäller en lag om europeiska företagsråd sedan Ett nytt direktiv om europeiska företagsråd har antagits av EU (2009/38/EG). Regeringen har lämnat en proposition om implementering av det nya direktivet (prop. 2010/11:60). Lagförslaget innehåller begrepp som gemenskapsföretag, vilket innebär företag som har verksamhet i minst två EES-stater. Med kontrollerande företag menas ett företag som utövar ett bestämmande inflytande över ett annat företag. Dessutom definieras begreppet företagsgrupp, med vilket menas grupp av företag som har företag i minst två EES-stater. För att lagen skall tillämpas krävs i princip att ett gemenskapsföretag har minst 1000 arbetstagare i EES-staterna, varav minst 150 arbetstagare i var och en av minst två EES-stater. Lagen blir tillämplig om gemenskapsföretaget eller det kontrollerade företaget har sitt säte i Sverige. Lagen medför att gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget aktivt skall verka för inrättande av europeiskt företagsråd. Lagen innehåller regler om informationsskyldighet inför förhandlingar om europeiskt företagsråd. Vidare finns det regler om avtal om europeiskt företagsråd och rätt till information och samråd för arbetstagarna. Lagen träder i kraft den 6 juni Lagen medför följdändringar i lagen om arbetstagarinflytande i europabolag, lag om arbetstagarinflytande i europakooperativ, lag om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner och lag om styrelserepresentation för de privatanställda. 8. En ny lagregel om diskrimineringsersättning införs i 5 kap 3 a diskrimineringslagen. Lagregeln gäller situationer där en uppsägning eller ett avskedande har ogiltigförklarats av en domstol. Regeln innebär att om arbetsgivaren vägrar att rätta sig efter en dom om ogiltigförklaring skall anställningsförhållandet anses upplöst. Arbetsgivaren blir skyldig att betala en diskrimineringsersättning som minst skall uppgå till det belopp som stadgas i 39 LAS. Den nya regeln om diskrimineringsersättning innebär alltså att ett högre belopp för utköp kan utdömas enligt diskrimineringslagen än enligt 39 LAS. Enligt diskrimineringslagen skall inte bara anställningstiden påverka diskrimineringsersättningens storlek. Lagändringen träder i kraft den 1 augusti 2011 och gäller endast vid bestämmande av ersättning med anledning av en dom som har meddelats efter den 31 juli Av Göran Smedberg Författarna till detta nyhetsbrev Göran Smedberg, advokat vid 10zing Advokatbyrå i Stockholm. Göran har arbetat med arbetsrättsliga frågor i många år och har stor erfarenhet från arbetsrättsliga förhandlingar och domstolsprocesser. Göran är redaktör och författare till Bonnier Personalhandbok. Ann Fagraeus, HR-specialist och partner i HR-akuten. Ann har lång praktisk erfarenhet av att arbeta med HR-frågor i privat och offentlig sektor. Ann utsågs till årets HR- visionär 2007 Sprid nyhetsbrevet Om du är intresserad av att dina kollegor får nyhetsbrevet kostnadsfritt så skicka deras mailadresser Avbeställa nyhetsbrevet Om du vill avbeställa nyhetsbrevet så maila 9 Göran Smedberg och Ann Fagraeus 2011

Arbetsrätt och pensioner

Arbetsrätt och pensioner arbetsrätt och pensioner ett nyhetsbrev från mannheimer swartling nummer 30 juni 2011 Arbetsrätt och pensioner redaktör: Advokat Kerstin Kamp-Wigforss kka@msa.se ansvarig utgivare: Advokat Henric Diefke

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 Arbetsrättsgruppen inom Gärde Wesslau Advokatbyrå presenterar härmed årets

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Arbetsgivarfrågor Nr 10 Juni 2006 Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Riksdagen beslutade den 18 maj 2006 om ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juli, 2011 Då var sommaren åter här och några veckors ledighet väntar de flesta

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 19/14 Mål nr A 45/13

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 19/14 Mål nr A 45/13 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 19/14 Mål nr A 45/13 Ett rekryteringsförfarande avbröts i relation till en kvinnlig arbetssökande som var gravid, vilket innebar könsdiskriminering och missgynnande i strid med föräldraledighetslagen.

Läs mer

nyheter arbetsrätt Ny lag om uthyrning av arbetstagare verksamhet bestående i rekryteringstjänster (3 och 8 ).

nyheter arbetsrätt Ny lag om uthyrning av arbetstagare verksamhet bestående i rekryteringstjänster (3 och 8 ). nyheter arbetsrätt dec 2012. Ny lag om uthyrning av arbetstagare Den första januari 2013 träder en ny lag i kraft. Lagen har sin bakgrund i ett EUdirektiv bemanningsdirektivet. Bemanningsdirektivet har

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni 2010 ARBETSRÄTT Sommaren är här och många är på väg till välförtjänt ledighet.

Läs mer

Personaljuridik. Tjugoandra upplagan. Norstedts Juridik AB TOMMY ISESKOG

Personaljuridik. Tjugoandra upplagan. Norstedts Juridik AB TOMMY ISESKOG Personaljuridik Tjugoandra upplagan TOMMY ISESKOG Norstedts Juridik AB Innehåll 1. Kollektivavtal 17 1.1 Bakgrund 17 1.2 Bundenhet vid kollektivavtal 18 1.3 Fredsplikt och stridsrätt 25 1.4 Undantag från

Läs mer

PERSONALANSVARSNÄMND

PERSONALANSVARSNÄMND PM 1 (5) Personalavdelningen Bitr personaldirektör Bo Waerme PERSONALANSVARSNÄMND Uppgifter och sammansättning 2 kap15 högskoleförordningen (1993:100) Styrelsen får inrätta en personalansvarsnämnd med

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2013 Sommaren är nu äntligen här! Sol, skön värme och vackra blomster lockar

Läs mer

Arbetsrätt och pensioner

Arbetsrätt och pensioner arbetsrätt och pensioner ett nyhetsbrev från mannheimer swartling nummer 34 april 2013 Arbetsrätt och pensioner redaktör Jur kand Lena Schreiber lew@msa.se ansvarig utgivare Advokat Henric Diefke Göteborg/Stockholm

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord:

Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord: Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, avsked, samarbetsproblem, arbetsvägran, misskötsamhet Avd för arbetsgivarfrågor

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Förord Ledighet från arbetet för vård av barn har inte alltid varit en självklarhet. Inte heller har det varit självklart att man skulle få ersättning under

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 ARBETSRÄTT Uppgift 1 a) Lars har fått en tidsbegränsad anställning enligt 5 1st punkt 2 Lagen om anställningsskydd (1982:80). Enligt 4 2st kan ett sådant avtal inte sägas upp i förtid om man inte uttryckligen

Läs mer

Frågor och svar om föräldraledighet

Frågor och svar om föräldraledighet Frågor och svar om föräldraledighet Att vara föräldraledig kan vara problematiskt på dagens arbetsmarknad. Uppsägning under ledigheten, omplacering vid återkomsten och sämre löneutveckling är saker som

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31)

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) 2014-10-30 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Vår referens: 2014/BK/860 Er referens: A2014/2170/ARM Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Soldatanställningar i Försvarsmakten

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

Arbetsrätt och pensioner

Arbetsrätt och pensioner ett nyhetsbrev från mannheimer swartling nummer 27 juli 2010 Arbetsrätt och pensioner redaktör: EU-Advokat Kerstin Kamp-Wigforss kka@msa.se ansvarig utgivare: Advokat Henric Diefke Göteborg/Stockholm 031-355

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Nyhetsbrev. 3-4 gånger per år. Nr 4 2010

Nyhetsbrev. 3-4 gånger per år. Nr 4 2010 Nyhetsbrev Nr 4 2010 Arbetsrätt I nyhetsbrevet får du en snabb överblick över vad som skett och vad som är på gång inom arbetsrätten, vilket underlättar för dig som arbetar med personalfrågor/hr (Human

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02 Sammanfattning Sedan Handikappombudsmannen; HO, väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av

Läs mer

DOM 2009-06-02 Stockholm

DOM 2009-06-02 Stockholm SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 Rotel 0714 DOM 2009-06-02 Stockholm Mål nr T 7752-08 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2008-09-15 i mål T 27302-05, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

Dina rättigheter på jobbet

Dina rättigheter på jobbet Dina rättigheter på jobbet Du har rättigheter! Du har rättigheter på ditt jobb. I denna folder får du reda på de viktigaste rättigheterna som finns med i arbetsrättslagstiftningen. Kräv dina rättigheter!

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/11 Mål nr A 98/10

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/11 Mål nr A 98/10 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/11 Mål nr A 98/10 Sammanfattning En kvinna har haft provanställning som butiksförsäljare hos ett detaljhandelsföretag. Sedan kvinnan upplyst arbetsgivaren om att hon var gravid

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62) 2013-01-18 Rnr 89.12 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt

Läs mer

Arbetsrätt och pensioner

Arbetsrätt och pensioner arbetsrätt och pensioner ett nyhetsbrev från mannheimer swartling nummer 36 maj 2014 Arbetsrätt och pensioner redaktör Daniel Stålberg ansvarig utgivare Henric Diefke / 031-355 16 99/08-595 062 98 diefke@msa.se

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 204-07-24 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 63/13 Mål nr B 114/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 63/13 Mål nr B 114/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 63/13 Mål nr B 114/12 En arbetsgivare har krävt att en arbetstagare som anmält ledighet med tillfällig föräldrapenning ska uppvisa läkarintyg avseende barnets sjukdom. Sedan arbetstagaren

Läs mer

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige ARBETSTIDSLAGEN Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige Arbetstidslagen 2014-12-03 1 ARBETSTIDSLAGEN (SFS 1982:673) Nationella bestämmelser samt bestämmelser baserade på EU-direktivet 2003/88/EG Arbetsmiljöverket

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Arbetsrätt och pensioner

Arbetsrätt och pensioner arbetsrätt och pensioner ett nyhetsbrev från mannheimer swartling nummer 33 november 2012 Arbetsrätt och pensioner redaktör Advokat Kerstin Kamp-Wigforss kka@msa.se ansvarig utgivare Advokat Henric Diefke

Läs mer

Kort om anställningsskyddet

Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, juni 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2012 I vanlig ordning när det nalkas sommar, sol och välförtjänt ledighet

Läs mer

Arbetsrätt och pensioner

Arbetsrätt och pensioner ett nyhetsbrev från mannheimer swartling nummer 25 november 2009 Arbetsrätt och pensioner redaktör: EU-Advokat Kerstin Kamp-Wigforss kka@msa.se ansvarig utgivare: Advokat Henric Diefke Göteborg/Stockholm

Läs mer

Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet)

Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremiss Lag om uthyrning av arbetstagare Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 5 juli 2012 Hillevi Engström Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Villkorsändringar Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Anställningsavtalet Anbud accept Utbyte av prestationer: Arbetstagaren ska utföra visst arbete under arbetsgivarens ledning Arbetsgivaren

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arbetstagarinflytande i europakooperativ; SFS 2006:477 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:178

Regeringens proposition 2011/12:178 Regeringens proposition 2011/12:178 Lag om uthyrning av arbetstagare Prop. 2011/12:178 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 september 2012 Fredrik Reinfeldt Erik Ullenhag

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Näringsdepartementet GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET OM INFORMATION OCH SAMRÅD (SOU

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

ADVOKAT LOUISE D OLIWA

ADVOKAT LOUISE D OLIWA ADVOKAT LOUISE D OLIWA Innehavare av Advokatbyrån D Oliwa Författare,tillsammans med advokat Stefan Flemström, till Rätt arbetsrätt och Juridik för Småföretagare ADVOKATBYRÅN D OLIWA, TEL 08 650 45 10

Läs mer

Nya regler om ledighet för anställning inom Försvarsmakten

Nya regler om ledighet för anställning inom Försvarsmakten Sidan 1 av 5 Nr 16/12 Stockholm 2012-06-14 Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Nya regler om ledighet för anställning inom Försvarsmakten Den 1 juli 2012 träder en ny lag, lagen (2012:332)

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 En arbetsgivare har ansökt om betalningsföreläggande mot en tidigare anställd som är medlem i en arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal

Läs mer

Arbetsrätt och pensioner

Arbetsrätt och pensioner arbetsrätt och pensioner ett nyhetsbrev från mannheimer swartling nummer 37 november 2014 Arbetsrätt och pensioner redaktör Sara Granlund sagr@msa.se ansvarig utgivare Advokat Henric Diefke / 031-355 16

Läs mer

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan.

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan. Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom ett annat arbetslivsområde Har du eller någon annan blivit diskriminerad inom arbetslivsområdet men inte av en arbetsgivare? Diskrimineringsförbudet

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Kärande: Diskrimineringsombudsmannen, 202100-6073 Box 3686 103 59 STOCKHOLM

Kärande: Diskrimineringsombudsmannen, 202100-6073 Box 3686 103 59 STOCKHOLM 2012-06-14 Ärende ANM 2010/2154 Handling Södertälje tingsrätt Box 348 151 24 Södertälje Ansökan om stämning Kärande: Diskrimineringsombudsmannen, 202100-6073 Box 3686 103 59 STOCKHOLM Ombud: Jur. kand.

Läs mer

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Sida 1/10 Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Syfte Ett långsiktigt och hållbart regelverk och förhållningssätt för att öka den interna rörligheten och bidra till att profilera Kungsbacka kommun

Läs mer

Föräldraledighetsguide. för chef och medarbetare

Föräldraledighetsguide. för chef och medarbetare Föräldraledighetsguide för chef och medarbetare Förord När någon på ens arbetsplats ska bli förälder är det mycket som behöver tänkas igenom; ska vikarie anställas, eller ska arbetsuppgifter fördelas

Läs mer

LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD, LAS 2

LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD, LAS 2 LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD, LAS 2 TIDSBEGRÄNSADE ANSTÄLLNINGAR 2 ALLMÄN VISSTIDSANSTÄLLNING, AVA 2 VIKARIAT 3 SÄSONGSANSTÄLLNING 3 ANSTÄLLNING EFTER PENSIONERING 3 PROVANSTÄLLNING 3 KONVERTERING TILL TILLSVIDAREANSTÄLLNING

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

REMISSVAR Rnr 104.02 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-03-31 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 104.02 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-03-31 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 104.02 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-03-31 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Marie-Louise Strömgren/LE Till Näringsdepartementet HÅLLFAST ARBETSRÄTT FÖR ETT FÖRÄNDERLIGT

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arbetstagarinflytande i europabolag; SFS 2004:559 Utkom från trycket den 18 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 30/04 Mål nr A 44/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 30/04 Mål nr A 44/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 30/04 Mål nr A 44/03 Sammanfattning Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetstagare, en brevbärare, som för brott utom tjänsten dömts till fängelse i två år

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning Kommittédirektiv Genomförande av tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Dir. 2014:81 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lagens ändamål och tillämpningsområde /Träder i kraft I:2006-04-01/ 1 Denna lag har till ändamål att främja

Läs mer

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter Bilaga 1 Tillägg till Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal avseende personliga assistenter 2 Avtalets omfattning Tillägget avser anställningsvillkor för personliga

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Arbetsrätt och pensioner

Arbetsrätt och pensioner ett nyhetsbrev från mannheimer swartling nummer 26 mars 2010 Arbetsrätt och pensioner redaktör: EU-Advokat Kerstin Kamp-Wigforss kka@msa.se ansvarig utgivare: Advokat Henric Diefke Göteborg/Stockholm 031-355

Läs mer

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut.

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut. HFD 2014 ref 11 SGI-skydd har inte gällt för en försäkrad som efter avslutade studier tagit semester och först därefter anmält sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Lagrum: 26 kap. 9 första stycket,

Läs mer

CIRKULÄR 07:72. Frågor och svar om LAS. Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik

CIRKULÄR 07:72. Frågor och svar om LAS. Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik 2007-12-14 1 (5) CIRKULÄR 07:72 Arbetsgivarpolitik: 07-2:23 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsrättssektionen Christina Madfors Sara Kullgren Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem

Läs mer

AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB

AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB BILAGA AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB Bakgrund Ett företag i VVS-branschen med verksamhet på flera olika orter i landet genomförde en driftsinskränkning

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 12/15 Mål nr A 28/14

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 12/15 Mål nr A 28/14 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 12/15 Mål nr A 28/14 Fråga om det förelåg saklig grund för uppsägning av en frisör, som var gravid, samt om arbetsgivaren genom uppsägningen gjort sig skyldigt till direkt könsdiskriminering

Läs mer

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Arbetsmarknadsdepartementet Vår referens/dnr: Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 130/2014 Hedvig Forsselius Er referens/dnr: 103 33 Stockholm A2014/2170/ARM 2014-10-31 Remissvar Visselblåsare Stärkt

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Förändringar i skollagen (2010:800)

Förändringar i skollagen (2010:800) 2015-05-11 1 (6) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsrättssektionen Christina Madfors Johanna Read Hilmarsdottir Förändringar i skollagen (2010:800) Bestämmelserna i skollagen har kompletterats flera

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 mars 2006 T 2100-05 KLAGANDE OCH MOTPART 1. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning Box 3327 103 66 Stockholm Ombud:

Läs mer

MILITÄR ANSTÄLLNING. Placering tillsvidare GSS/K LAS. Yrkesofficer MBL. Fullmakt LOA. Tidsbegränsad placering. GSS/T Avsked. Uppsägning Bisyssla

MILITÄR ANSTÄLLNING. Placering tillsvidare GSS/K LAS. Yrkesofficer MBL. Fullmakt LOA. Tidsbegränsad placering. GSS/T Avsked. Uppsägning Bisyssla MILITÄR ANSTÄLLNING LAS GSS/K Placering tillsvidare MBL Yrkesofficer Fullmakt LOA GSS/T Avsked Tidsbegränsad placering Uppsägning Bisyssla Grunden Arbetsgivaren anställer och avskedar vem han vill Arbetsgivaren

Läs mer

Förändringar i skollagen (2010:800)

Förändringar i skollagen (2010:800) 2015-06-01 1 (5) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsrättssektionen Christina Madfors Johanna Read Hilmarsdottir Förändringar i skollagen (2010:800) Bestämmelserna i skollagen har kompletterats flera

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349

Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349 Arbetsbrist- och övertalighetspolicy Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349 Arbetsbrist- och övertalighetspolicy Bakgrund och syfte Vid all förändring

Läs mer

Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag

Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag Vård- och behandlingsverksamhet Övrig omsorgsverksamhet Bemanningsföretagen * Vårdförbundet 1999-07-01 tills vidare Innehållsförteckning Vårdförbundet

Läs mer