FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2006

Transkript

1 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2006

2 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2006

3 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksaddress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, Helsingfors Telefon nationellt nummer internationellt nummer Fax SWIFT SPFB FI HH E-post Finlands Banks webbplats Regionkontor Vanda Säkerhetsdalsvägen 1, Vanda, PB 160, Helsingfors telefon Kuopio Puutarhakatu 4, PB 123, Kuopio telefon Tammerfors Koskikatu 9 C, PB 325, Tammerfors telefon Uleåborg Kajaaninkatu 8, PB 103, Uleåborg telefon Åbo Slottsgatan 20, PB 373, Åbo telefon Siffrorna i årsberättelsen baserar sig på uppgifter som fanns tillgängliga i februari ISSN (tryckt) ISSN (webbpublikation) Edita Prima Ab Helsingfors 2007 Finlands Banks årsberättelse 2006

4 Innehåll Finlands Bank Företal Finlands Banks strategi Verksamhet Monetär och ekonomisk politik ECB:s penningpolitik ECB-rådets ställningstaganden till den övriga ekonomiska politiken Finlands Bank och den ekonomiska politiken i Finland Forskning Finansmarknad och statistik Stabil och effektiv finansmarknad Myndighetssamarbete i Finland Internationellt myndighetssamarbete Statistik Operativ bankverksamhet Penningpolitiska operationer i euroområdet och Finland Betalningssystem Finlands Banks investeringsverksamhet Riskhantering Kontantförsörjning Sedelförfalskningar Nytt ramverk för kontantförsörjningen Övrig verksamhet Kommunikation Internationell verksamhet Finlands Banks årsberättelse

5 Ledning och organisation Organisation Bankfullmäktige Direktionen Organisationsutveckling Finlands Banks organisation Finansinspektionen Ledningssystemet Personal Arbetssätt Arbetsmarknadsverksamhet Arbetshälsa och kompetensutveckling Budget och verksamhetskostnader Bokslut Balansräkning Resultaträkning Bokslutsbilagor Noter till bokslutet Redovisningsprinciper Resultatavräkning Noter till balansräkningen Tillgångar Skulder Noter till resultaträkningen Revisionsberättelse Utlåtande om revision enligt artikel 27 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet Bilagor Penningpolitiska åtgärder inom Eurosystemet Viktigaste finansmarknadsåtgärder Finlands Banks viktigaste remissyttranden Finlands Banks publikationer Finlands Banks representation i ECB- och EU-organ Tabellbilagor Finlands Banks årsberättelse 2006

6 Rutor 1. Skillnaderna mellan det harmoniserade och det nationella konsumentprisindexet Figur. Konsumentprisökning i Finland mätt med olika mått Finlands Bank stöder projektet för ett gemensamt eurobetalningsområde Finlands Banks mål- och resultatstyrning Ombyggnaden av Finlands Banks huvudkontor Figurer 1. Harmoniserat konsumentprisindex för euroområdet Eurosystemets refinansieringsränta och 12 mån. Euribor Eurons kurs mot dollarn och valutaindex Marknadsräntor i euroområdet Bolånestock i Finland Eurosystemets räntor och dagslåneräntan Finländska kreditinstituts andelar av Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner och stående faciliteter Användningen av säkerheter i Finland sedan EMU-starten Inhemska och gränsöverskridande Targetbetalningar i EU15-området Bof-RTGS-transaktioner Finlands Banks finansiella tillgångar efter investeringsobjekt Finlands Banks kreditriskbärande investeringar efter kreditvärdighet VaR-värden för finansiella tillgångar Mark-/eurosedlar utgivna i Finland Årlig nettoutgivning av eurosedlar i Finland Årlig nettoutgivning av eurosedlar i euroområdet Falska eurosedlar i euroområdet och Finland Finlands Banks ledningssystem Tabeller 1. Valutafördelningen av Finlands Banks finansiella tillgångar a. Värdeförändringen i Finlands Banks finansiella tillgångar b. Ränteavkastning enligt valuta Viktigaste nyckeltal för personalledningen Finlands Banks budget Budget för Finlands Banks pensionsfond Finansinspektionens budget Finlands Banks årsberättelse 2006

7 Tabellbilagor Finlands Banks balansräkning månadsvis Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner Eurosystemets långfristiga refinansieringstransaktioner Andra transaktioner genom anbudsförfaranden Eurosystemets viktigaste styrräntor Likviditetsställning för banksystemet i euroområdet och i Finland Kassakravsbas i kassakravspliktiga kreditinstitut i euroområdet och i Finland Kassakravsmedel i kassakravspliktiga kreditinstitut i euroområdet och i Finland Euroområdets penningmängdsmått M3 och Finlands bidrag till M Viktiga marknadsräntor Finlands nominella konkurrenskraftsindikator och eurons effektiva växelkurs beräknad av ECB Harmoniserat konsumentprisindex för euroområdet och Finland Offentliga sektorns budgetsaldo och skuld i procent av BNP Oåterkalleliga omräkningskurser mot euron Växelkursmekanismen ERM Viktiga eurokurser Andra eurokurser Sedlar och mynt i euro utgivna i Finland Sedelsorteringen i Finlands Bank Transaktionerna i Finlands Banks checkkontosystem Bankernas checkkontolimiter under dagen Betalningsclearing i Finland Finlands Banks årsberättelse 2006

8 Finlands Bank FFinlands Bank är den monetära myndigheten i Finland och medlem av Eurosystemet. Med sin verksamhet främjar banken prisstabilitet, effektiva och funktionssäkra betalnings- och finanssystem och den finansiella integrationen i Europa. Allt detta skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Finlands Bank har fyra kärnfunktioner. Banken deltar i utformningen av penningpolitiken och är med och fattar de penningpolitiska besluten (penningpolitik), övervakar den finansiella stabiliteten (finanstillsyn), genomför penningpolitiska operationer, sörjer för betalningsväsendet och förvaltar finansiella tillgångar (operativ verksamhet) och ger i Finland ut eurosedlar och euromynt (kontantförsörjning). Direktionen för Finlands Bank består av ordföranden Erkki Liikanen, vice ordföranden Matti Louekoski och de två övriga medlemmarna Sinikka Salo och Pentti Hakkarainen. Chefdirektören är en fullvärdig medlem av ECB-rådet. Nio riksdagsvalda bankfullmäktigeledamöter övervakar verksamheten i banken. Banken har totalt ca 510 anställda utspridda på sex avdelningar vid huvudkontoret och fem regionkontor. I anslutning till Finlands Bank verkar Finansinspektionen som en fristående myndighet med ca 140 anställda. Finansinspektionen ger ut en egen verksamhetsberättelse. Valokuvaaja Foto: Douglas Sivén Sivén. Finlands Banks direktion: Från vänster Pentti Hakkarainen, Erkki Liikanen, Matti Louekoski och Sinikka Salo. Finlands Banks årsberättelse 2006

9 Företal Världsekonomin fortsatte att växa i rask takt 2006, även om vissa industriländer visade tecken på avmattning. I USA dämpades tillväxten av en allt lugnare bostadsmarknad och i Japan av svag privat konsumtion. I euroområdet däremot var tillväxten högre och bredare baserad än under åren innan. Den höga tillväxten i utvecklingsekonomierna och de oljeexporterande länderna stimulerade världshandeln. Kraftigt sjunkande oljepriser på världsmarknaden under andra halvåret minskade inflationstrycket världen över. Men även efter oljeprisfallet var energipriserna fortfarande historiskt sett mycket höga. Euroområdets penningpolitik var aktivare än under tidigare år. ECB-rådet höjde styrräntan fem gånger under året, från 2,25 % till 3,5 %. Syftet var att stabilisera allmänhetens och marknadens inflationsförväntningar i linje med prisstabilitet i ett läge där den totala efterfrågan och den ekonomiska tillväxten återhämtade sig snabbare än väntat. Trots höjningarna var styrräntan ännu vid årsskiftet tillväxtfrämjande. Tillväxten i Finland var 2006 ovanligt stark. Den totala produktionen ökade med hela 5,5 %. I likhet med andra prognosinstitut skrev Finlands Bank upp sina tillväxtprognoser i takt med de förbättrade konjunkturerna. Till följd av ökad total efterfrågan och framför allt dyr energi steg inflationen i Finland något mot slutet av året men blev i genomsnitt 2006 bara 1,6 % tack vare den måttfulla prisutvecklingen under första halvåret. I den inhemska debatten har Finlands Bank understrukit behovet av skärpt konkurrens och högre arbetsproduktivitet för att öka ekonomins tillväxtpotential. Detta är särskilt viktigt nu när Finland i och med befolkningens åldrande närmar sig ett läge där antalet personer som kommer in på arbetsmarknaden är färre än de som går i pension. Hela euroområdet står inför denna utmaning, men den konkretiseras snabbare i Finland än i andra länder på grund av efterkrigstidens ovanligt stora årskullar. Vi har också poängterat att den offentliga sektorns produktivitet måste höjas för att trycket på finansieringen av offentliga tjänster skall hållas under kontroll. Under 2006 fortsatte utlåningen att öka snabbt i Finland. Genomsnittligt är vår skuldsättning inte extrem, men dess ökningstakt och koncentrationen till en liten del av befolkningen har fått Finlands Bank att fästa uppmärksamhet vid hushållens skuldsättnings- och ränterisker. Finlands Bank har i enlighet med sin strategi varit en aktiv och konstruktiv medlem av Eurosystemet. Därför har vi arbetat för att skapa ett gemensamt eurobetalningsområde (SEPA). Målet är gemensamma spelregler för betalningsöverföringar och kortbetalningar i hela euroområdet. Välfungerande och effektiva betalningssystem är grundstenar i en marknadsekonomi. I det avseendet finns ännu stora brister i den europeiska inre marknaden. Ett annat viktigt projekt var Target2, ett alleuropeiskt system för förmedling av stora betalningar mellan centralbankerna. Under räkenskapsåret tog ECB initiativet till att också få systemet för avveckling av värdepappers- 8 Finlands Banks årsberättelse 2006

10 transaktioner införlivat med Target. Målet är en harmonisering av värdepappersmarknaderna i Europa och avsevärt lägre handelskostnader. Värdepappersmarknadens infrastruktur behöver ses över för att effektivisera den europeiska kapitalmarknaden så att den i större utsträckning kan bidra till ekonomisk tillväxt och bättre jämna ut ekonomiska störningar i de olika länderna. Undersökningarna visar att finländarna värdesätter euron mycket högt. Också förtroendet för centralbanken är högt, men den verksamhet som bedrivs här känner man inte till särskilt väl. I synnerhet Finlands Banks relation till Europeiska centralbanken är oklar. Därför utvecklar och vässar banken sin externa kommunikation som nationell monetär myndighet och medlem av Eurosystemet. Förvaltningen av bankens investeringstillgångar utvecklades i enlighet med strategin och en del av valutareserven byttes ut mot euro. Riskerna i investeringsverksamheten minskade och bankens finansiella ställning stabiliserades därigenom ytterligare. Under kommande år är målet att garantera staten en jämn vinstutdelning utan att äventyra bankens kapitaltäckning och ekonomi. Den utelöpande stocken av sedlar utgivna av Finlands Bank fortsatte att öka kraftigt. Fenomenet med en stadigt ökande sedelmängd har kunnat noteras i hela euroområdet. Till följd av ökad sedelstock och stigande räntor redovisade Finlands Bank sitt högsta räntenetto någonsin sedan euron infördes. Trots sporadiska kursförluster, som kunde täckas med upplösta avsättningar, ökade resultatet till 293 miljoner euro. Bankens interna funktioner och arbetssätt utvecklades baserat på informationsoch kommunikationsteknik. I september lades en gemensam arbetsyta upp för förberedelserna inför ECB-rådets möten. Det nya arbetssättet har spritt sig till många andra arbetsmoment och -processer. På så sätt höjs produktiviteten i banken. Renoveringen av huvudkontorsbyggnaden blev klar lagom till tvåhundraårsminnet av J.V. Snellmans födelse. Hela Helsingforspersonalen kunde därigenom inrymmas i huvudkontorsfastigheterna. Under hösten fick de sista utlokaliserade flytta tillbaka. Snellmans imponerande arbete för stabila monetära förhållanden i Finland hedrades under året med många föredrag och föreläsningar. Verksamhetsplaneringen genomfördes 2006 första gången i sin helhet i det nya ledningssystemet. Avdelningarna har därmed i planeringen allt bättre kunnat fokusera på bankens prioriterade områden och utvecklingen av dem. Samtidigt har planeringsprocessen tidsmässigt kunnat komprimeras. Strategiarbetet fortsätter under Det går framför allt ut på att bestämma fokusområdena för banken på längre sikt och beräkna resursbehoven för dem. Samtidigt specificerar vi närmare målen för vår verksamhet inom Eurosystemet. 7 mars 2007 Erkki Liikanen Finlands Banks årsberättelse

11

12 Finlands Banks strategi Finlands Banks uppgift Finlands Bank är den monetära myndigheten i Finland och medlem av Eurosystemet. Med sin verksamhet främjar banken prisstabilitet, effektiva och funktionssäkra betalnings- och finanssystem och den europeiska finansiella integrationen. Detta skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Banken svarar för kontantförsörjningen i Finland och för landets valutareserv. Finlands Bank är en aktiv och konstruktiv medlem av Eurosystemet. Verksamheten vid banken är kvalitativ, öppen och kostnadseffektiv. Finlands Bank främjar effektivitet och öppenhet även inom hela Eurosystemet. Penningpolitik Tack vare sin sakkunskap är banken en eftertraktad och betrodd samarbetspartner såväl i beredningen av euroområdets penning- och finansmarknadspolitik som i den inhemska ekonomiska politiken. Denna sakkunskap bygger på centralbanksforskning på toppnivå, högklassig statistik, välfungerande internationella relationer och långsiktig kompetensutveckling. Finanstillsyn Finlands Banks stabilitetsanalys är tillförlitlig och aktuell och täcker hela det finansiella systemet. Den Effektiva och funktionssäkra betalnings- och finanssystem Kvalitetsprocesser och välfungerande samarbete Finlands Bank byggare av stabilitet Prisstabilitet Eftertraktad och betrodd samarbetspartner Sakkunnig personal och kompetent ledarskap är en integrerad del av bankens makroekonomiska analyser och beredskapsplanerna för finansiella kriser. Banken utövar stabilitetstillsynen i nära samarbete med inhemska och utländska myndigheter. Operativ verksamhet Finlands Bank sörjer för att kreditinstitut och andra marknadsaktörer i Finland har tillgång till centralbankstjänster som håller internationell standard. Valuta- och investeringsriskerna dimensioneras efter de krav på krishanteringsberedskap och de internationella förpliktelser som en centralbank i euroområdet skall uppfylla. Bankens tillgångar ger en konkurrenskraftig avkastning i förhållande till den valda Europeisk finansiell integration Kostnadseffektivitet och stabil vinstfördelning risknivån. Riskhantering och kostnadseffektivitet ger utrymme för en stabil vinstfördelning i rimlig proportion till eget kapital. Kontantförsörjning Inom kontantförsörjningen fokuserar Finlands Bank på övervakning och utveckling av systemet och ser till att kontantförsörjningssystemet i Finland tillhandahåller näringslivet och konsumenterna lämpliga och kostnadseffektiva tjänster som en del av betalningssystemets infrastruktur. Finlands Banks årsberättelse

13 I: Servicekompetens och inflytande 1. Inom Eurosystemet bygger bankens inflytande på erkänt högklassig forskning och analys av relevans för centralbanksverksamheten. Bankens forskning och analys är inriktad på frågor som bidrar till det strategiska beslutsfattandet inom Eurosystemet och på utveckling av analysverktyg inom bankens starka områden. Prioriterade kompetens - om råden är framför allt penningpolitisk modellanalys, analys av utvecklingen av finans- och betalningssystemet och stabilitetspolitiken samt kunskap om transitionsekonomierna och den ekonomiska politik som förs i dessa länder. Forskningen anlägger ett långtidsperspektiv och fokuserar på prioriterade områden. Bankens övriga ekonomiska analys är löpande och bygger på de senaste forskningsrönen. Bilden av Finlands Bank som ett centrum för intresseväckande ekonomisk analys byggs systematiskt upp genom olika expertforum och publikationer. 2. I den inhemska ekonomiska politiken stärker banken sitt inflytande genom förmågan att kombinera makroekonomiska och finansiella perspektiv i sina ekonomiska prognoser och riskanalyser. Finlands Bank bidrar till den inhemska ekonomiska politiken med samlad makroekonomisk och finansiell expertis. Bankens makroekonomiska prognoser fokuserar på finansmarknaden och strukturförändringarna i den finska ekonomin. Den makroekonomiska riskanalysen utnyttjas effektivt i bankens finansiella analyser. 3. För de finansiella aktörerna i Finland tillhandahåller banken tjänster och sörjer för att de har tillgång till centralbankstjänster som håller internationell standard. Metoderna för lägesanalys av finansinstitut och finansmarknad och krishanteringsberedskapen utvecklas mot bakgrunden av de krav som den finansiella integrationen ställer. Banken främjar vidare samarbetet mellan de finansiella aktörerna och bidrar till deras internationella inflytande i syfte att effektivisera den finansiella infrastrukturen, särskilt betalningssystemet. Finlands Banks krishanteringsberedskap bygger på aktuell lägesinformation om banksektorn i Finland och om kvaliteten på de belåningsbara tillgångarna i banksektorn samt på en välfungerande finansiell infrastruktur. Beredskapen höjs i samarbete mellan bankens avdelningar och Finansinspektionen. Även kontakterna med Försäkringsinspektionen stärks ytterligare. Banken bidrar aktivt till det internationella samarbetet i tillsynen av den finansiella stabiliteten och inom krishanteringen. Inom ramen för sitt ansvar för utvecklingen av finansmarknaden främjar banken vidare samverkan och samarbete mellan de finansiella aktörerna i Finland i syfte att utveckla effektiva och öppna tekniska lösningar, standarder och regelverk framför allt på det internationella planet. 4. För kontantförsörjningssystemet och dess kunder fastställer banken servicenivåmål och utvecklar ett system för funktionskontroll av kontantförsörjningen. Som myndighet med ansvar för kontantförsörjningssystemets funktionsförmåga och utveckling av dess servicekapacitet utvecklar banken ett servicekontrollsystem och främjar systemets effektivitet och servicekapacitet till förmån för slutanvändarna, dvs. konsumenterna och näringslivet. Finlands Bank behåller ansvaret för de operativa kontantförsörjningsuppgifter som tillkommer en centralbank enligt lag eller regelverk som gäller Eurosystemet. 12 Finlands Banks årsberättelse 2006

14 5. Allmänhetens förtroende för banken stärks och kunskap om dess verksamhet sprids genom effektiv och riktad information. Finlands Bank har en bred informationsverksamhet som effektivt når olika målgrupper. Banken förmedlar information om penningpolitik, finansmarknad och betalningsmedel och om Finlands Banks och Eurosystemets verksamhet inom dessa områden. Regelbundna undersökningar görs om bankens image och allmänhetens kunskaper om olika frågor inom bankens kompetensområde. II: Ekonomisk resursanvändning 6. Valutafördelningen av bankens finansiella tillgångar och bankens investeringspolicy ses över. Valutareserven anpassas efter kraven på krishanteringsberedskap och bankens internationella förpliktelser. Valutafördelningen av Finlands Banks tillgångar ses över, inklusive andelen tillgångar i euro. Valutareserven minskas dock procentuellt så att den motsvarar bankens internationella förpliktelser och krishanteringsbehoven enligt stresstester. Investeringspolicyn är inriktad på en konkurrenskraftig avkastning i förhållande till både den valda risknivån och kostnaderna för tillgångsförvaltningen. 7. Bankens balansräkningspolicy ses över. Finlands Banks vinstdisponeringspolicy ses över. Syftet är att uppnå en stabil vinstfördelning utan att äventyra bankens kapitaltäckning. 8. Kontrollerad personalminskning i linje med prioriteringar. Fokus på strategiska verksamheter i förening med effektivare arbetssätt och processer minskar personalbehovet. Det stora antalet pensioneringar under åren framöver beaktas vid personalanpassningen. 9. Reala verksamhetskostnader minskar från nuvarande nivå. Genom ökad kostnadseffektivitet och prioritering av verksamheter skall bankens reala verksamhetskostnader, med undantag för pensionskostnaderna och sedelproduktionskostnaderna, fås ned på medellång sikt. Målet är att Finlands Bank skall höra till de effektivaste centralbankerna inom EU. III: Välfungerande interna processer 10. Snabbheten och kvaliteten i de centrala processerna för bankverksamheten, ekonomarbetet och stödfunktionerna utvärderas och förbättras systematiskt. Indikatorer som mäter snabbheten och kvaliteten av de arbetsprocesser som Finlands Banks servicekompetens bygger på, såsom tillförlitlighet, felfrihet eller kundtillfredsställelse, tas fram som en del av mål- och resultatstyrningen. Centrala processer är till exempel marknadsoperationer och tillgångsförvaltning, prognosarbete, statistikproduktion och publikationsverksamhet. Finlands Banks årsberättelse

15 11. Samarbetet mellan de enheter som medverkar i den finansiella stabilitetsanalysen, både inom banken och mellan banken och Finansinspektionen, ökas för att förbättra informationsgången och undvika överlappande arbete. Flera enheter från olika avdelningar vid Finlands Bank och Finansinspektionen bidrar till den finansiella stabilitetsanalysen ur olika perspektiv. Värdekedjan för stabilitetsanalysen beskrivs och arbetsflödena omorganiseras för att höja analysens aktualitetsvärde, förbättra informationsgången och eliminera överlappningar. 12. Den informations- och kommunikationstekniska miljön behovsanpassas för en organisation som blir allt mer expertbetonad. Särskild tonvikt läggs på utvecklingen av system, tillämpningar, datakommunikationsmiljöer och mobila arbetslösningar som stöder ekonomerna och bankens övriga experter i deras arbete. Fokus för IT-utvecklingsarbetet förskjuts i denna riktning. Användarutbildning och processutveckling skall bidra till att de möjligheter som IT erbjuder för att höja produktiviteten i bankens verksamheter tas till vara. IV: Kompetensutveckling och arbetsförmåga 13. Personalens utbildningsnivå höjs genom rekryteringspolicyn och ökade mångsidiga utbildningsinsatser. Utbildningsnivån i banken höjs genom att man ökar andelen anställda med högskoleexamen och antalet forskarutbildade. Ytterligare resurser avsätts för olika former av utbildning som ger hög kompetens. Personalutbyte mellan centralbankerna inom Eurosystemet uppmuntras. 14. Forskningen inom kärnområdena för bankens inflytandemål ökas och kvaliteten på forskningen höjs. Andelen disputerade, kvalificerade forskare med ett långsiktigt forskningsengagemang ökas. Kontakterna mellan forskningsenheten och bankens viktigaste processer för den penningpolitiska beredningen stärks. Ett av forskningens syften är att ge experterna ett kompetenslyft så att forskningsbidragen håller sådan klass att de är publicerbara i internationella vetenskapliga publikationer. 15. Ledarskap och chefsarbete utvecklas. Ledarskap och chefsarbete skall vara inriktat på att förbättra personalens motivation och arbetshälsa. Såväl rekryteringen som chefsutbildningen fokuserar på förändringsledarskap. Målet är att genom väl utfört chefsarbete göra personalen medveten om bankens strategi och nya styrsystem. 14 Finlands Banks årsberättelse 2006

16 Verksamhet 2006

17

18 Monetär och ekonomisk politik ECB:s penningpolitik 2006 I euroområdet var 2006 ett år av ekonomisk återhämtning. Till det bidrog den fortsatt kraftiga globala tillväxten. Oljepriset steg hösten 2005 exceptionellt mycket och risken för inflation ökade bland annat därför. Konsumentprisinflationen i euroområdet låg huvudsakligen på 2,0 2,5 % under åren (figur 1). Den monetära tillväxten var fortfarande stark och det fanns gott om likviditet. Från och med utgången av 2005 stärktes euron i takt med att ekonomin i euroområdet återhämtade sig och räntorna steg. I enlighet med ECB:s strategi var ECB-rådets penningpolitik inriktad på att hålla inflationen under men ändå nära 2 % på medellång sikt. Genom räntehöjningar försökte ECB-rådet strama åt den expansiva penningpolitiken när den ekonomiska tillväxten tog fart och inflationen var något snabbare än prisstabiliteten förutsatte. ECB-rådet hade redan i december 2005 inlett en successiv höjning av den penningpolitiska styrräntan från den låga nivån 2 %. Under 2006 fortsatte räntehöjningarna med ¼ procentenhet i fem omgångar. Vid årets slut låg styrräntan (lägsta anbudsräntan på huvudsakliga refinansieringstransaktioner) på 3,5 %. Konjunkturutsikterna för euroområdet förbättrades ytterligare under vintern. I mars beräknades tillväxten ligga kvar nära den potentiella tillväxttakten och inflationen väntades överstiga målet under de närmaste åren. Under dessa omständigheter höjde ECB-rådet styrräntan till 2,5 % i början av mars (figur 2). Årlig procentuell förändring ,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 Figur 1. Harmoniserat konsumentprisindex för euroområdet Källa: Eurostat. Figur 2. Eurosystemets refinansieringsränta och 12 mån. Euribor % 1 1, Lägsta anbudsränta på huvudsakliga refinansieringstransaktioner mån. Euribor Källor: Europeiska centralbanken och Reuters. 2 Verksamhet 2006 Finlands Banks årsberättelse

19 USD/EUR Index, januari mars 1999 = 100 1, ,35 1,30 1,25 1,20 1,15 Figur 3. Eurons kurs mot dollarn och valutaindex 2 1 1, Eurons värde i US-dollar (vänster skala) 2. Snävt nominellt valutaindex för euron (höger skala) Källor: Reuters och Europeiska centralbanken Samtidigt konstaterades dock att räntenivån fortfarande var mycket låg i reala termer och att penningpolitiken var fortsatt ackommoderande. I det läget framhävdes behovet av att alltjämt noga följa hoten mot prisutvecklingen. Under våren stärktes euron framför allt mot dollarn (figur 3). I början av juni höjdes räntan med 0,25 procentenheter. ECB-rådet ansåg att det fortsättningsvis fanns uppåtrisker för inflation. I prognosen för juni ändrades tillväxtprognosen för 2006 inte i väsentlig grad men till följd av oljeprisstegringen beräknades tillväxten 2007 bli någon svagare än tidigare förutspåtts. I sitt uttalande efter sammanträdet i juli betonade ECB-rådet sin särskilda vaksamhet för att garantera att hoten mot prisstabiliteten inte realiseras. I början av augusti höjdes styrräntan till 96 3 % och den ändrades inte vid sammanträdet i slutet av månaden. ECB-experternas framtidsbedömningar som publicerades i slutet av augusti räknade med något förbättrade tillväxtutsikter i förening med accelererande inflation. De monetära institutens utlåning fortsatte att växa i en takt av drygt 10 %. ECBrådet framhävde i sitt uttalande behovet av särskild vaksamhet för att säkerställa prisstabiliteten. Räntan höjdes till 3,25 % i oktober. I sitt uttalande betonade rådet att räntenivån i euroområdet fortfarande var låg, penningmängds- och kreditökningen stark och likviditeten riklig enligt alla tillämpbara mått. Rådet konstaterade att penningpolitiken trots räntehöjningen fortsättningsvis var ackommoderande. Vid sammanträdet i november skärpte rådet ytterligare tonen i sitt uttalande genom att framhäva behovet av särskild vaksamhet. Vid sammanträdet i december 2006 höjdes styrräntan till 3,5 %. Räntenivån konstaterades vara fortsatt ackommoderande. I slutet av året bedömdes tillväxten alltjämt vara något högre än beräknat. Räntebesluten under året kunde i regel förutses på finansmarknaden utifrån ECB:s uttalanden. Vid slutet av 2006 var Euriborräntorna högre än styrräntan. Till exempel ettårsräntan låg kring 4 % (figur 4). Marknaden räknade således med att den något åtstramande penningpolitiken skulle fortsätta Trycket på valutakurserna för de länder som deltog i EMS växelkursmekanism ERM2 var fortsatt obetydligt och valutorna höll sig inom sina fluktuations- 18 Finlands Banks årsberättelse 2006 Verksamhet 2006

20 gränser utan märkbara problem. Till ERM2 hörde under hela 2006 valutorna i Danmark, Estland, Litauen, Slovenien, Cypern, Lettland, Malta och Slovakien. I juni 2006 ansåg EU-ländernas stats- och regeringschefer och finansministrar att Slovenien uppfyllde de ekonomiska kriterierna och kriterierna avseende gemenskapens regelverk för införandet av euron, och Slovenien anslöt sig som det 13 landet till euroområdet vid början av Som anslutningskurs godkändes centralkursen i ERM för tolar. I och med införandet av euron blev den slovenska centralbanken fullvärdig medlem av Eurosystemet. ECB-rådets ställningstaganden till den övriga ekonomiska politiken ECB-rådet hänvisade under året upprepade gånger till euroländernas finanspolitik och behovet av strukturreformer. Då den ekonomiska tillväxten ökade 2006 förbättrades de offentliga finanserna i euroländerna överlag om än alltjämt rätt långsamt. ECB-rådet betonade att alla euroländer skall uppfylla förpliktelserna i stabilitets- och tillväxtpakten som reviderats året förut. Under högkonjunktur är det ytterst viktigt att effektivisera konsolideringen av de offentliga finanserna och undvika en konjunkturanpassad finanspolitik. Eventuella extra intäkter till följd av den oväntat höga tillväxten borde öronmärkas och användas till att snabbare minska underskott eller öka överskott. ECB-rådet framhävde i sina uttalanden vid flera tillfällen betydelsen av % 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 Figur 4. Marknadsräntor i euroområdet 1, årig tysk obligationsränta mån. Euribor 3. 3 mån. Euribor Källa: Reuters. strukturreformer framför allt för att länderna flexibelt skall kunna anpassa sig till förändringarna i den globala ekonomin och lindra de ogynnsamma ekonomiska effekterna av den kommande demografiska förändringen. Under våren uttalade ECB-rådet sitt stöd för Europeiska kommissionens och Europeiska rådets initiativ att blåsa nytt liv i Lissabonstrategin. Utvecklingen av marknaden poängterades också. Det är viktigt att bidra till en välfungerande inre marknad och skapa en flexibel produkt- och arbetsmarknad. På det sättet går det att öka ekonomins anpassningsförmåga i euroområdet och förbättra dess förmåga att klara yttre störningar. Fri konkurrens på produktmarknaden uppmuntrar företag till investeringar och innovationer, vilket bidrar till att öka produktivitetstillväx Verksamhet 2006 Finlands Banks årsberättelse