FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2006"

Transkript

1 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2006

2 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2006

3 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksaddress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, Helsingfors Telefon nationellt nummer internationellt nummer Fax SWIFT SPFB FI HH E-post Finlands Banks webbplats Regionkontor Vanda Säkerhetsdalsvägen 1, Vanda, PB 160, Helsingfors telefon Kuopio Puutarhakatu 4, PB 123, Kuopio telefon Tammerfors Koskikatu 9 C, PB 325, Tammerfors telefon Uleåborg Kajaaninkatu 8, PB 103, Uleåborg telefon Åbo Slottsgatan 20, PB 373, Åbo telefon Siffrorna i årsberättelsen baserar sig på uppgifter som fanns tillgängliga i februari ISSN (tryckt) ISSN (webbpublikation) Edita Prima Ab Helsingfors 2007 Finlands Banks årsberättelse 2006

4 Innehåll Finlands Bank Företal Finlands Banks strategi Verksamhet Monetär och ekonomisk politik ECB:s penningpolitik ECB-rådets ställningstaganden till den övriga ekonomiska politiken Finlands Bank och den ekonomiska politiken i Finland Forskning Finansmarknad och statistik Stabil och effektiv finansmarknad Myndighetssamarbete i Finland Internationellt myndighetssamarbete Statistik Operativ bankverksamhet Penningpolitiska operationer i euroområdet och Finland Betalningssystem Finlands Banks investeringsverksamhet Riskhantering Kontantförsörjning Sedelförfalskningar Nytt ramverk för kontantförsörjningen Övrig verksamhet Kommunikation Internationell verksamhet Finlands Banks årsberättelse

5 Ledning och organisation Organisation Bankfullmäktige Direktionen Organisationsutveckling Finlands Banks organisation Finansinspektionen Ledningssystemet Personal Arbetssätt Arbetsmarknadsverksamhet Arbetshälsa och kompetensutveckling Budget och verksamhetskostnader Bokslut Balansräkning Resultaträkning Bokslutsbilagor Noter till bokslutet Redovisningsprinciper Resultatavräkning Noter till balansräkningen Tillgångar Skulder Noter till resultaträkningen Revisionsberättelse Utlåtande om revision enligt artikel 27 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet Bilagor Penningpolitiska åtgärder inom Eurosystemet Viktigaste finansmarknadsåtgärder Finlands Banks viktigaste remissyttranden Finlands Banks publikationer Finlands Banks representation i ECB- och EU-organ Tabellbilagor Finlands Banks årsberättelse 2006

6 Rutor 1. Skillnaderna mellan det harmoniserade och det nationella konsumentprisindexet Figur. Konsumentprisökning i Finland mätt med olika mått Finlands Bank stöder projektet för ett gemensamt eurobetalningsområde Finlands Banks mål- och resultatstyrning Ombyggnaden av Finlands Banks huvudkontor Figurer 1. Harmoniserat konsumentprisindex för euroområdet Eurosystemets refinansieringsränta och 12 mån. Euribor Eurons kurs mot dollarn och valutaindex Marknadsräntor i euroområdet Bolånestock i Finland Eurosystemets räntor och dagslåneräntan Finländska kreditinstituts andelar av Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner och stående faciliteter Användningen av säkerheter i Finland sedan EMU-starten Inhemska och gränsöverskridande Targetbetalningar i EU15-området Bof-RTGS-transaktioner Finlands Banks finansiella tillgångar efter investeringsobjekt Finlands Banks kreditriskbärande investeringar efter kreditvärdighet VaR-värden för finansiella tillgångar Mark-/eurosedlar utgivna i Finland Årlig nettoutgivning av eurosedlar i Finland Årlig nettoutgivning av eurosedlar i euroområdet Falska eurosedlar i euroområdet och Finland Finlands Banks ledningssystem Tabeller 1. Valutafördelningen av Finlands Banks finansiella tillgångar a. Värdeförändringen i Finlands Banks finansiella tillgångar b. Ränteavkastning enligt valuta Viktigaste nyckeltal för personalledningen Finlands Banks budget Budget för Finlands Banks pensionsfond Finansinspektionens budget Finlands Banks årsberättelse 2006

7 Tabellbilagor Finlands Banks balansräkning månadsvis Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner Eurosystemets långfristiga refinansieringstransaktioner Andra transaktioner genom anbudsförfaranden Eurosystemets viktigaste styrräntor Likviditetsställning för banksystemet i euroområdet och i Finland Kassakravsbas i kassakravspliktiga kreditinstitut i euroområdet och i Finland Kassakravsmedel i kassakravspliktiga kreditinstitut i euroområdet och i Finland Euroområdets penningmängdsmått M3 och Finlands bidrag till M Viktiga marknadsräntor Finlands nominella konkurrenskraftsindikator och eurons effektiva växelkurs beräknad av ECB Harmoniserat konsumentprisindex för euroområdet och Finland Offentliga sektorns budgetsaldo och skuld i procent av BNP Oåterkalleliga omräkningskurser mot euron Växelkursmekanismen ERM Viktiga eurokurser Andra eurokurser Sedlar och mynt i euro utgivna i Finland Sedelsorteringen i Finlands Bank Transaktionerna i Finlands Banks checkkontosystem Bankernas checkkontolimiter under dagen Betalningsclearing i Finland Finlands Banks årsberättelse 2006

8 Finlands Bank FFinlands Bank är den monetära myndigheten i Finland och medlem av Eurosystemet. Med sin verksamhet främjar banken prisstabilitet, effektiva och funktionssäkra betalnings- och finanssystem och den finansiella integrationen i Europa. Allt detta skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Finlands Bank har fyra kärnfunktioner. Banken deltar i utformningen av penningpolitiken och är med och fattar de penningpolitiska besluten (penningpolitik), övervakar den finansiella stabiliteten (finanstillsyn), genomför penningpolitiska operationer, sörjer för betalningsväsendet och förvaltar finansiella tillgångar (operativ verksamhet) och ger i Finland ut eurosedlar och euromynt (kontantförsörjning). Direktionen för Finlands Bank består av ordföranden Erkki Liikanen, vice ordföranden Matti Louekoski och de två övriga medlemmarna Sinikka Salo och Pentti Hakkarainen. Chefdirektören är en fullvärdig medlem av ECB-rådet. Nio riksdagsvalda bankfullmäktigeledamöter övervakar verksamheten i banken. Banken har totalt ca 510 anställda utspridda på sex avdelningar vid huvudkontoret och fem regionkontor. I anslutning till Finlands Bank verkar Finansinspektionen som en fristående myndighet med ca 140 anställda. Finansinspektionen ger ut en egen verksamhetsberättelse. Valokuvaaja Foto: Douglas Sivén Sivén. Finlands Banks direktion: Från vänster Pentti Hakkarainen, Erkki Liikanen, Matti Louekoski och Sinikka Salo. Finlands Banks årsberättelse 2006

9 Företal Världsekonomin fortsatte att växa i rask takt 2006, även om vissa industriländer visade tecken på avmattning. I USA dämpades tillväxten av en allt lugnare bostadsmarknad och i Japan av svag privat konsumtion. I euroområdet däremot var tillväxten högre och bredare baserad än under åren innan. Den höga tillväxten i utvecklingsekonomierna och de oljeexporterande länderna stimulerade världshandeln. Kraftigt sjunkande oljepriser på världsmarknaden under andra halvåret minskade inflationstrycket världen över. Men även efter oljeprisfallet var energipriserna fortfarande historiskt sett mycket höga. Euroområdets penningpolitik var aktivare än under tidigare år. ECB-rådet höjde styrräntan fem gånger under året, från 2,25 % till 3,5 %. Syftet var att stabilisera allmänhetens och marknadens inflationsförväntningar i linje med prisstabilitet i ett läge där den totala efterfrågan och den ekonomiska tillväxten återhämtade sig snabbare än väntat. Trots höjningarna var styrräntan ännu vid årsskiftet tillväxtfrämjande. Tillväxten i Finland var 2006 ovanligt stark. Den totala produktionen ökade med hela 5,5 %. I likhet med andra prognosinstitut skrev Finlands Bank upp sina tillväxtprognoser i takt med de förbättrade konjunkturerna. Till följd av ökad total efterfrågan och framför allt dyr energi steg inflationen i Finland något mot slutet av året men blev i genomsnitt 2006 bara 1,6 % tack vare den måttfulla prisutvecklingen under första halvåret. I den inhemska debatten har Finlands Bank understrukit behovet av skärpt konkurrens och högre arbetsproduktivitet för att öka ekonomins tillväxtpotential. Detta är särskilt viktigt nu när Finland i och med befolkningens åldrande närmar sig ett läge där antalet personer som kommer in på arbetsmarknaden är färre än de som går i pension. Hela euroområdet står inför denna utmaning, men den konkretiseras snabbare i Finland än i andra länder på grund av efterkrigstidens ovanligt stora årskullar. Vi har också poängterat att den offentliga sektorns produktivitet måste höjas för att trycket på finansieringen av offentliga tjänster skall hållas under kontroll. Under 2006 fortsatte utlåningen att öka snabbt i Finland. Genomsnittligt är vår skuldsättning inte extrem, men dess ökningstakt och koncentrationen till en liten del av befolkningen har fått Finlands Bank att fästa uppmärksamhet vid hushållens skuldsättnings- och ränterisker. Finlands Bank har i enlighet med sin strategi varit en aktiv och konstruktiv medlem av Eurosystemet. Därför har vi arbetat för att skapa ett gemensamt eurobetalningsområde (SEPA). Målet är gemensamma spelregler för betalningsöverföringar och kortbetalningar i hela euroområdet. Välfungerande och effektiva betalningssystem är grundstenar i en marknadsekonomi. I det avseendet finns ännu stora brister i den europeiska inre marknaden. Ett annat viktigt projekt var Target2, ett alleuropeiskt system för förmedling av stora betalningar mellan centralbankerna. Under räkenskapsåret tog ECB initiativet till att också få systemet för avveckling av värdepappers- 8 Finlands Banks årsberättelse 2006

10 transaktioner införlivat med Target. Målet är en harmonisering av värdepappersmarknaderna i Europa och avsevärt lägre handelskostnader. Värdepappersmarknadens infrastruktur behöver ses över för att effektivisera den europeiska kapitalmarknaden så att den i större utsträckning kan bidra till ekonomisk tillväxt och bättre jämna ut ekonomiska störningar i de olika länderna. Undersökningarna visar att finländarna värdesätter euron mycket högt. Också förtroendet för centralbanken är högt, men den verksamhet som bedrivs här känner man inte till särskilt väl. I synnerhet Finlands Banks relation till Europeiska centralbanken är oklar. Därför utvecklar och vässar banken sin externa kommunikation som nationell monetär myndighet och medlem av Eurosystemet. Förvaltningen av bankens investeringstillgångar utvecklades i enlighet med strategin och en del av valutareserven byttes ut mot euro. Riskerna i investeringsverksamheten minskade och bankens finansiella ställning stabiliserades därigenom ytterligare. Under kommande år är målet att garantera staten en jämn vinstutdelning utan att äventyra bankens kapitaltäckning och ekonomi. Den utelöpande stocken av sedlar utgivna av Finlands Bank fortsatte att öka kraftigt. Fenomenet med en stadigt ökande sedelmängd har kunnat noteras i hela euroområdet. Till följd av ökad sedelstock och stigande räntor redovisade Finlands Bank sitt högsta räntenetto någonsin sedan euron infördes. Trots sporadiska kursförluster, som kunde täckas med upplösta avsättningar, ökade resultatet till 293 miljoner euro. Bankens interna funktioner och arbetssätt utvecklades baserat på informationsoch kommunikationsteknik. I september lades en gemensam arbetsyta upp för förberedelserna inför ECB-rådets möten. Det nya arbetssättet har spritt sig till många andra arbetsmoment och -processer. På så sätt höjs produktiviteten i banken. Renoveringen av huvudkontorsbyggnaden blev klar lagom till tvåhundraårsminnet av J.V. Snellmans födelse. Hela Helsingforspersonalen kunde därigenom inrymmas i huvudkontorsfastigheterna. Under hösten fick de sista utlokaliserade flytta tillbaka. Snellmans imponerande arbete för stabila monetära förhållanden i Finland hedrades under året med många föredrag och föreläsningar. Verksamhetsplaneringen genomfördes 2006 första gången i sin helhet i det nya ledningssystemet. Avdelningarna har därmed i planeringen allt bättre kunnat fokusera på bankens prioriterade områden och utvecklingen av dem. Samtidigt har planeringsprocessen tidsmässigt kunnat komprimeras. Strategiarbetet fortsätter under Det går framför allt ut på att bestämma fokusområdena för banken på längre sikt och beräkna resursbehoven för dem. Samtidigt specificerar vi närmare målen för vår verksamhet inom Eurosystemet. 7 mars 2007 Erkki Liikanen Finlands Banks årsberättelse

11

12 Finlands Banks strategi Finlands Banks uppgift Finlands Bank är den monetära myndigheten i Finland och medlem av Eurosystemet. Med sin verksamhet främjar banken prisstabilitet, effektiva och funktionssäkra betalnings- och finanssystem och den europeiska finansiella integrationen. Detta skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Banken svarar för kontantförsörjningen i Finland och för landets valutareserv. Finlands Bank är en aktiv och konstruktiv medlem av Eurosystemet. Verksamheten vid banken är kvalitativ, öppen och kostnadseffektiv. Finlands Bank främjar effektivitet och öppenhet även inom hela Eurosystemet. Penningpolitik Tack vare sin sakkunskap är banken en eftertraktad och betrodd samarbetspartner såväl i beredningen av euroområdets penning- och finansmarknadspolitik som i den inhemska ekonomiska politiken. Denna sakkunskap bygger på centralbanksforskning på toppnivå, högklassig statistik, välfungerande internationella relationer och långsiktig kompetensutveckling. Finanstillsyn Finlands Banks stabilitetsanalys är tillförlitlig och aktuell och täcker hela det finansiella systemet. Den Effektiva och funktionssäkra betalnings- och finanssystem Kvalitetsprocesser och välfungerande samarbete Finlands Bank byggare av stabilitet Prisstabilitet Eftertraktad och betrodd samarbetspartner Sakkunnig personal och kompetent ledarskap är en integrerad del av bankens makroekonomiska analyser och beredskapsplanerna för finansiella kriser. Banken utövar stabilitetstillsynen i nära samarbete med inhemska och utländska myndigheter. Operativ verksamhet Finlands Bank sörjer för att kreditinstitut och andra marknadsaktörer i Finland har tillgång till centralbankstjänster som håller internationell standard. Valuta- och investeringsriskerna dimensioneras efter de krav på krishanteringsberedskap och de internationella förpliktelser som en centralbank i euroområdet skall uppfylla. Bankens tillgångar ger en konkurrenskraftig avkastning i förhållande till den valda Europeisk finansiell integration Kostnadseffektivitet och stabil vinstfördelning risknivån. Riskhantering och kostnadseffektivitet ger utrymme för en stabil vinstfördelning i rimlig proportion till eget kapital. Kontantförsörjning Inom kontantförsörjningen fokuserar Finlands Bank på övervakning och utveckling av systemet och ser till att kontantförsörjningssystemet i Finland tillhandahåller näringslivet och konsumenterna lämpliga och kostnadseffektiva tjänster som en del av betalningssystemets infrastruktur. Finlands Banks årsberättelse

13 I: Servicekompetens och inflytande 1. Inom Eurosystemet bygger bankens inflytande på erkänt högklassig forskning och analys av relevans för centralbanksverksamheten. Bankens forskning och analys är inriktad på frågor som bidrar till det strategiska beslutsfattandet inom Eurosystemet och på utveckling av analysverktyg inom bankens starka områden. Prioriterade kompetens - om råden är framför allt penningpolitisk modellanalys, analys av utvecklingen av finans- och betalningssystemet och stabilitetspolitiken samt kunskap om transitionsekonomierna och den ekonomiska politik som förs i dessa länder. Forskningen anlägger ett långtidsperspektiv och fokuserar på prioriterade områden. Bankens övriga ekonomiska analys är löpande och bygger på de senaste forskningsrönen. Bilden av Finlands Bank som ett centrum för intresseväckande ekonomisk analys byggs systematiskt upp genom olika expertforum och publikationer. 2. I den inhemska ekonomiska politiken stärker banken sitt inflytande genom förmågan att kombinera makroekonomiska och finansiella perspektiv i sina ekonomiska prognoser och riskanalyser. Finlands Bank bidrar till den inhemska ekonomiska politiken med samlad makroekonomisk och finansiell expertis. Bankens makroekonomiska prognoser fokuserar på finansmarknaden och strukturförändringarna i den finska ekonomin. Den makroekonomiska riskanalysen utnyttjas effektivt i bankens finansiella analyser. 3. För de finansiella aktörerna i Finland tillhandahåller banken tjänster och sörjer för att de har tillgång till centralbankstjänster som håller internationell standard. Metoderna för lägesanalys av finansinstitut och finansmarknad och krishanteringsberedskapen utvecklas mot bakgrunden av de krav som den finansiella integrationen ställer. Banken främjar vidare samarbetet mellan de finansiella aktörerna och bidrar till deras internationella inflytande i syfte att effektivisera den finansiella infrastrukturen, särskilt betalningssystemet. Finlands Banks krishanteringsberedskap bygger på aktuell lägesinformation om banksektorn i Finland och om kvaliteten på de belåningsbara tillgångarna i banksektorn samt på en välfungerande finansiell infrastruktur. Beredskapen höjs i samarbete mellan bankens avdelningar och Finansinspektionen. Även kontakterna med Försäkringsinspektionen stärks ytterligare. Banken bidrar aktivt till det internationella samarbetet i tillsynen av den finansiella stabiliteten och inom krishanteringen. Inom ramen för sitt ansvar för utvecklingen av finansmarknaden främjar banken vidare samverkan och samarbete mellan de finansiella aktörerna i Finland i syfte att utveckla effektiva och öppna tekniska lösningar, standarder och regelverk framför allt på det internationella planet. 4. För kontantförsörjningssystemet och dess kunder fastställer banken servicenivåmål och utvecklar ett system för funktionskontroll av kontantförsörjningen. Som myndighet med ansvar för kontantförsörjningssystemets funktionsförmåga och utveckling av dess servicekapacitet utvecklar banken ett servicekontrollsystem och främjar systemets effektivitet och servicekapacitet till förmån för slutanvändarna, dvs. konsumenterna och näringslivet. Finlands Bank behåller ansvaret för de operativa kontantförsörjningsuppgifter som tillkommer en centralbank enligt lag eller regelverk som gäller Eurosystemet. 12 Finlands Banks årsberättelse 2006

14 5. Allmänhetens förtroende för banken stärks och kunskap om dess verksamhet sprids genom effektiv och riktad information. Finlands Bank har en bred informationsverksamhet som effektivt når olika målgrupper. Banken förmedlar information om penningpolitik, finansmarknad och betalningsmedel och om Finlands Banks och Eurosystemets verksamhet inom dessa områden. Regelbundna undersökningar görs om bankens image och allmänhetens kunskaper om olika frågor inom bankens kompetensområde. II: Ekonomisk resursanvändning 6. Valutafördelningen av bankens finansiella tillgångar och bankens investeringspolicy ses över. Valutareserven anpassas efter kraven på krishanteringsberedskap och bankens internationella förpliktelser. Valutafördelningen av Finlands Banks tillgångar ses över, inklusive andelen tillgångar i euro. Valutareserven minskas dock procentuellt så att den motsvarar bankens internationella förpliktelser och krishanteringsbehoven enligt stresstester. Investeringspolicyn är inriktad på en konkurrenskraftig avkastning i förhållande till både den valda risknivån och kostnaderna för tillgångsförvaltningen. 7. Bankens balansräkningspolicy ses över. Finlands Banks vinstdisponeringspolicy ses över. Syftet är att uppnå en stabil vinstfördelning utan att äventyra bankens kapitaltäckning. 8. Kontrollerad personalminskning i linje med prioriteringar. Fokus på strategiska verksamheter i förening med effektivare arbetssätt och processer minskar personalbehovet. Det stora antalet pensioneringar under åren framöver beaktas vid personalanpassningen. 9. Reala verksamhetskostnader minskar från nuvarande nivå. Genom ökad kostnadseffektivitet och prioritering av verksamheter skall bankens reala verksamhetskostnader, med undantag för pensionskostnaderna och sedelproduktionskostnaderna, fås ned på medellång sikt. Målet är att Finlands Bank skall höra till de effektivaste centralbankerna inom EU. III: Välfungerande interna processer 10. Snabbheten och kvaliteten i de centrala processerna för bankverksamheten, ekonomarbetet och stödfunktionerna utvärderas och förbättras systematiskt. Indikatorer som mäter snabbheten och kvaliteten av de arbetsprocesser som Finlands Banks servicekompetens bygger på, såsom tillförlitlighet, felfrihet eller kundtillfredsställelse, tas fram som en del av mål- och resultatstyrningen. Centrala processer är till exempel marknadsoperationer och tillgångsförvaltning, prognosarbete, statistikproduktion och publikationsverksamhet. Finlands Banks årsberättelse

15 11. Samarbetet mellan de enheter som medverkar i den finansiella stabilitetsanalysen, både inom banken och mellan banken och Finansinspektionen, ökas för att förbättra informationsgången och undvika överlappande arbete. Flera enheter från olika avdelningar vid Finlands Bank och Finansinspektionen bidrar till den finansiella stabilitetsanalysen ur olika perspektiv. Värdekedjan för stabilitetsanalysen beskrivs och arbetsflödena omorganiseras för att höja analysens aktualitetsvärde, förbättra informationsgången och eliminera överlappningar. 12. Den informations- och kommunikationstekniska miljön behovsanpassas för en organisation som blir allt mer expertbetonad. Särskild tonvikt läggs på utvecklingen av system, tillämpningar, datakommunikationsmiljöer och mobila arbetslösningar som stöder ekonomerna och bankens övriga experter i deras arbete. Fokus för IT-utvecklingsarbetet förskjuts i denna riktning. Användarutbildning och processutveckling skall bidra till att de möjligheter som IT erbjuder för att höja produktiviteten i bankens verksamheter tas till vara. IV: Kompetensutveckling och arbetsförmåga 13. Personalens utbildningsnivå höjs genom rekryteringspolicyn och ökade mångsidiga utbildningsinsatser. Utbildningsnivån i banken höjs genom att man ökar andelen anställda med högskoleexamen och antalet forskarutbildade. Ytterligare resurser avsätts för olika former av utbildning som ger hög kompetens. Personalutbyte mellan centralbankerna inom Eurosystemet uppmuntras. 14. Forskningen inom kärnområdena för bankens inflytandemål ökas och kvaliteten på forskningen höjs. Andelen disputerade, kvalificerade forskare med ett långsiktigt forskningsengagemang ökas. Kontakterna mellan forskningsenheten och bankens viktigaste processer för den penningpolitiska beredningen stärks. Ett av forskningens syften är att ge experterna ett kompetenslyft så att forskningsbidragen håller sådan klass att de är publicerbara i internationella vetenskapliga publikationer. 15. Ledarskap och chefsarbete utvecklas. Ledarskap och chefsarbete skall vara inriktat på att förbättra personalens motivation och arbetshälsa. Såväl rekryteringen som chefsutbildningen fokuserar på förändringsledarskap. Målet är att genom väl utfört chefsarbete göra personalen medveten om bankens strategi och nya styrsystem. 14 Finlands Banks årsberättelse 2006

16 Verksamhet 2006

17

18 Monetär och ekonomisk politik ECB:s penningpolitik 2006 I euroområdet var 2006 ett år av ekonomisk återhämtning. Till det bidrog den fortsatt kraftiga globala tillväxten. Oljepriset steg hösten 2005 exceptionellt mycket och risken för inflation ökade bland annat därför. Konsumentprisinflationen i euroområdet låg huvudsakligen på 2,0 2,5 % under åren (figur 1). Den monetära tillväxten var fortfarande stark och det fanns gott om likviditet. Från och med utgången av 2005 stärktes euron i takt med att ekonomin i euroområdet återhämtade sig och räntorna steg. I enlighet med ECB:s strategi var ECB-rådets penningpolitik inriktad på att hålla inflationen under men ändå nära 2 % på medellång sikt. Genom räntehöjningar försökte ECB-rådet strama åt den expansiva penningpolitiken när den ekonomiska tillväxten tog fart och inflationen var något snabbare än prisstabiliteten förutsatte. ECB-rådet hade redan i december 2005 inlett en successiv höjning av den penningpolitiska styrräntan från den låga nivån 2 %. Under 2006 fortsatte räntehöjningarna med ¼ procentenhet i fem omgångar. Vid årets slut låg styrräntan (lägsta anbudsräntan på huvudsakliga refinansieringstransaktioner) på 3,5 %. Konjunkturutsikterna för euroområdet förbättrades ytterligare under vintern. I mars beräknades tillväxten ligga kvar nära den potentiella tillväxttakten och inflationen väntades överstiga målet under de närmaste åren. Under dessa omständigheter höjde ECB-rådet styrräntan till 2,5 % i början av mars (figur 2). Årlig procentuell förändring ,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 Figur 1. Harmoniserat konsumentprisindex för euroområdet Källa: Eurostat. Figur 2. Eurosystemets refinansieringsränta och 12 mån. Euribor % 1 1, Lägsta anbudsränta på huvudsakliga refinansieringstransaktioner mån. Euribor Källor: Europeiska centralbanken och Reuters. 2 Verksamhet 2006 Finlands Banks årsberättelse

19 USD/EUR Index, januari mars 1999 = 100 1, ,35 1,30 1,25 1,20 1,15 Figur 3. Eurons kurs mot dollarn och valutaindex 2 1 1, Eurons värde i US-dollar (vänster skala) 2. Snävt nominellt valutaindex för euron (höger skala) Källor: Reuters och Europeiska centralbanken Samtidigt konstaterades dock att räntenivån fortfarande var mycket låg i reala termer och att penningpolitiken var fortsatt ackommoderande. I det läget framhävdes behovet av att alltjämt noga följa hoten mot prisutvecklingen. Under våren stärktes euron framför allt mot dollarn (figur 3). I början av juni höjdes räntan med 0,25 procentenheter. ECB-rådet ansåg att det fortsättningsvis fanns uppåtrisker för inflation. I prognosen för juni ändrades tillväxtprognosen för 2006 inte i väsentlig grad men till följd av oljeprisstegringen beräknades tillväxten 2007 bli någon svagare än tidigare förutspåtts. I sitt uttalande efter sammanträdet i juli betonade ECB-rådet sin särskilda vaksamhet för att garantera att hoten mot prisstabiliteten inte realiseras. I början av augusti höjdes styrräntan till 96 3 % och den ändrades inte vid sammanträdet i slutet av månaden. ECB-experternas framtidsbedömningar som publicerades i slutet av augusti räknade med något förbättrade tillväxtutsikter i förening med accelererande inflation. De monetära institutens utlåning fortsatte att växa i en takt av drygt 10 %. ECBrådet framhävde i sitt uttalande behovet av särskild vaksamhet för att säkerställa prisstabiliteten. Räntan höjdes till 3,25 % i oktober. I sitt uttalande betonade rådet att räntenivån i euroområdet fortfarande var låg, penningmängds- och kreditökningen stark och likviditeten riklig enligt alla tillämpbara mått. Rådet konstaterade att penningpolitiken trots räntehöjningen fortsättningsvis var ackommoderande. Vid sammanträdet i november skärpte rådet ytterligare tonen i sitt uttalande genom att framhäva behovet av särskild vaksamhet. Vid sammanträdet i december 2006 höjdes styrräntan till 3,5 %. Räntenivån konstaterades vara fortsatt ackommoderande. I slutet av året bedömdes tillväxten alltjämt vara något högre än beräknat. Räntebesluten under året kunde i regel förutses på finansmarknaden utifrån ECB:s uttalanden. Vid slutet av 2006 var Euriborräntorna högre än styrräntan. Till exempel ettårsräntan låg kring 4 % (figur 4). Marknaden räknade således med att den något åtstramande penningpolitiken skulle fortsätta Trycket på valutakurserna för de länder som deltog i EMS växelkursmekanism ERM2 var fortsatt obetydligt och valutorna höll sig inom sina fluktuations- 18 Finlands Banks årsberättelse 2006 Verksamhet 2006

20 gränser utan märkbara problem. Till ERM2 hörde under hela 2006 valutorna i Danmark, Estland, Litauen, Slovenien, Cypern, Lettland, Malta och Slovakien. I juni 2006 ansåg EU-ländernas stats- och regeringschefer och finansministrar att Slovenien uppfyllde de ekonomiska kriterierna och kriterierna avseende gemenskapens regelverk för införandet av euron, och Slovenien anslöt sig som det 13 landet till euroområdet vid början av Som anslutningskurs godkändes centralkursen i ERM för tolar. I och med införandet av euron blev den slovenska centralbanken fullvärdig medlem av Eurosystemet. ECB-rådets ställningstaganden till den övriga ekonomiska politiken ECB-rådet hänvisade under året upprepade gånger till euroländernas finanspolitik och behovet av strukturreformer. Då den ekonomiska tillväxten ökade 2006 förbättrades de offentliga finanserna i euroländerna överlag om än alltjämt rätt långsamt. ECB-rådet betonade att alla euroländer skall uppfylla förpliktelserna i stabilitets- och tillväxtpakten som reviderats året förut. Under högkonjunktur är det ytterst viktigt att effektivisera konsolideringen av de offentliga finanserna och undvika en konjunkturanpassad finanspolitik. Eventuella extra intäkter till följd av den oväntat höga tillväxten borde öronmärkas och användas till att snabbare minska underskott eller öka överskott. ECB-rådet framhävde i sina uttalanden vid flera tillfällen betydelsen av % 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 Figur 4. Marknadsräntor i euroområdet 1, årig tysk obligationsränta mån. Euribor 3. 3 mån. Euribor Källa: Reuters. strukturreformer framför allt för att länderna flexibelt skall kunna anpassa sig till förändringarna i den globala ekonomin och lindra de ogynnsamma ekonomiska effekterna av den kommande demografiska förändringen. Under våren uttalade ECB-rådet sitt stöd för Europeiska kommissionens och Europeiska rådets initiativ att blåsa nytt liv i Lissabonstrategin. Utvecklingen av marknaden poängterades också. Det är viktigt att bidra till en välfungerande inre marknad och skapa en flexibel produkt- och arbetsmarknad. På det sättet går det att öka ekonomins anpassningsförmåga i euroområdet och förbättra dess förmåga att klara yttre störningar. Fri konkurrens på produktmarknaden uppmuntrar företag till investeringar och innovationer, vilket bidrar till att öka produktivitetstillväx Verksamhet 2006 Finlands Banks årsberättelse

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen)

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) www.finlandsbank.fi www.rahamuseo.fi/sv www.euro.fi/s Finlands Bank ISBN 978-952-462-580-7

Läs mer

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2005

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2005 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2005 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2005 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors Telefon nationellt nummer

Läs mer

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2005

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2005 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2005 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2005 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors Telefon nationellt nummer

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

F I N L A N D S B A N K S Å R S B E R Ä T T E L S E 2 0 07. Finlands Banks årsberättelse 2007

F I N L A N D S B A N K S Å R S B E R Ä T T E L S E 2 0 07. Finlands Banks årsberättelse 2007 F I N L A N D S B A N K S Å R S B E R Ä T T E L S E 2 0 07 Finlands Banks årsberättelse 2007 Finlands Banks årsberättelse 2007 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksaddress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2008. Finlands Banks årsberättelse 2008

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2008. Finlands Banks årsberättelse 2008 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2008 Finlands Banks årsberättelse 2008 Finlands Banks årsberättelse 2008 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksaddress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors

Läs mer

Finlands Banks årsberättelse 2013

Finlands Banks årsberättelse 2013 F I N L A N D S B A N K S Å R S B E R ÄT T E L S E 2 0 1 3 Finlands Banks årsberättelse 2013 Finlands Banks årsberättelse 2013 På pärmbilden: Finlands uppbyggnad av Ville Tietäväinen. Finlands Bank Grundad

Läs mer

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2002 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2002 1 2 FINLANDS BANK FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2002 3 FINLANDS BANK Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2008. Finlands Banks årsberättelse 2008

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2008. Finlands Banks årsberättelse 2008 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2008 Finlands Banks årsberättelse 2008 Finlands Banks årsberättelse 2008 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksaddress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Finlands Banks årsberättelse 2013

Finlands Banks årsberättelse 2013 F I N L A N D S B A N K S Å R S B E R ÄT T E L S E 2 0 1 3 Finlands Banks årsberättelse 2013 Finlands Banks årsberättelse 2013 På pärmbilden: Finlands uppbyggnad av Ville Tietäväinen. Finlands Bank Grundad

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2003

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2003 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2003 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors Telefon nationellt nummer 09-1831 internationellt nummer +358

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 000 3 FINLANDS BANK FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 000 FINLANDS BANK Grundad 8 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 60, 000 Helsingfors Telefon nationellt

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Finlands Banks årsberättelse 2010

Finlands Banks årsberättelse 2010 F I N L A N D S B A N K S Å R S B E R ÄT T E L S E 2 0 10 Finlands Banks årsberättelse 2010 Finlands Banks årsberättelse 2010 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 1999 3 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 1999 1 2 FINLANDS BANK FINLANDS BANK Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors Telefon

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2014

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2014 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2014 1 Fortsatt svag ekonomisk utveckling i Finland 2 Mer expansiv penningpolitik och starkare genomslag av penningpolitiken 3 ECB tog över ansvaret för banktillsynen i euroområdet

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Erkki Liikanen Mariehamn 24.1.2008 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Finlands ekonomiska utveckling Mn EUR Mn EUR 45 000 Real BNP Arbetslöshet

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse 2006

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse 2006 Riksdagens bankfullmäktiges berättelse 2006 Helsingfors 2007 B 10/2007 rd RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE 2006 * TILL RIKSDAGEN HELSINGFORS 2007 ISSN 1237-4342 (tryct) ISSN 1796-9808 (webbpublikation)

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Finlands Banks årsberättelse 2012

Finlands Banks årsberättelse 2012 Finlands Banks årsberättelse 2012 Finlands Banks årsberättelse 2012 På pärmbilden: Finlands uppbyggnad av Ville Tietäväinen. Finlands Bank Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet två huvuduppgifter för Riksbanken

Penningpolitik och finansiell stabilitet två huvuduppgifter för Riksbanken ANFÖRANDE DATUM: 2008-10-02 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg SCB SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Varför finns Finansinspektionen? Finansinspektionen (FI) arbetar för att kunder i Finland tryggt ska kunna sköta sina ärenden hos tjänsteleverantörer

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

VAD ÄR FINLANDS BANK?

VAD ÄR FINLANDS BANK? VAD ÄR FINLANDS BANK? Innehåll Finlands Banks mål och uppgifter...3 Historik...4 Ställning och förvaltning...5 Direktionen...6 Personal och organisation...7 Finansinspektionen...7 Finlands Bank i Europeiska

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Januari juni DELÅRSRAPPORT FÖR STATLIGT ANSTÄLLDA

Januari juni DELÅRSRAPPORT FÖR STATLIGT ANSTÄLLDA 1 2015 KÅPAN PENSIONER delårsrapport januari juni 2015 DELÅRSRAPPORT FÖR STATLIGT ANSTÄLLDA Januari juni Det första halvåret av 2015 har präglats av en fortsatt stabil kapitalmarknad även om förhandlingarna

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige

EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige Bakgrund till Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen Den europeiska terminen,

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse 2003

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse 2003 Riksdagens bankfullmäktiges berättelse 2003 Helsingfors 2004 B 7/2004 rd RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE 2003 * TILL RIKSDAGEN HELSINGFORS 2004 ISSN 1237-4342 EDITA PRIMA AB, HELSINGFORS 2004 INNEHÅLL

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER 20.2.2015 L 47/29 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/280 av den 13 november 2014 om inrättande av Eurosystemets tillverknings- och upphandlingssystem (ECB/2014/44) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

R I K S DAG E N S BA N K F U L L M Ä K T I G E S B E R ÄT T E L S E 2 0 0 8

R I K S DAG E N S BA N K F U L L M Ä K T I G E S B E R ÄT T E L S E 2 0 0 8 B 10/2009 rd R I K S DAG E N S BA N K F U L L M Ä K T I G E S B E R ÄT T E L S E 2 0 0 8 * T I L L R I K S D A G E N H E L S I N G F O R S 2 0 0 9 ISSN 1237-4342 (tryckt) ISSN 1796-9808 (webbpublikation)

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2003O0002 SV 17.02.2005 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Fastighetsmarknaden och det aktuella ekonomiska läget

Fastighetsmarknaden och det aktuella ekonomiska läget ANFÖRANDE DATUM: 2005-10-11 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Kristina Persson Uppsala SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Brussels, 7 January 2002

Brussels, 7 January 2002 Brussels, 7 January 2002 EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Pedro Solbes säger: "Europeiska unionen har framgångsrikt klarat en historisk utmaning. Vi har byggt upp euron och inlett en

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN 26.9.2003 SV Europeiska unionens officiella tidning L 241/1 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003 om vissa av Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE B 9/2008 rd RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE 2007 * TILL RIKSDAGEN HELSINGFORS 2008 ISSN 1237-4342 (tryckt) ISSN 1796-9808 (webbpublikation) EDITA PRIMA OY, HELSINGFORS 2008 INNEHÅLL Sivu Europeiska

Läs mer

Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank

Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank Regel BESLUTSDATUM: 2011-12-07 BESLUT AV: BEFATTNING: - ANSVARIG AVDELNING: Direktionen ADM FÖRVALTNINGSANSVARIG: Henrik Gardholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 215 39 Riksbankens direktion har beslutat att göra penningpolitiken mer expansiv. Om detta inte räcker för att inflationen

Läs mer

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV Organisationsnummer: 515602-1114 Halvårsredogörelsens innehåll: Förvaltningsberättelse Sid 1-2 Fondförmögenhetens förändring och värdeutveckling Sid 3 Balansräkning Sid 4 Noter

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer