en? Välkomna Magnus Åhs Sekreteraree Ordförande Föreståndare Anders Kumlin Lars Erik Harderup Hans Bagge Olle Åberg Johan Tannforss Peter Johansson

Transkript

1 Version Fuktcentrums informationsdag i Stockholm Tema: Hur bygger vi fuktsäkert för framtide en? Datum: 11 mars 2015 Plats: Hotel Rival, Mariatorget 3, Stockholm 09:00 Samling med kaffe 09:20 Välkommen Vad har hänt sedan sist? Introduktion till dagens tema 09:45 Impact assessment of climate change onn the moisture conditions inn attics Vahid Nik 10:15 Paus med kaffe och frukt 10:30 Erfarenheter från rivningenn av Malmberget/Kiruna Hans Bagge 11:00 Gröna klimatskal Carl Magnus Capener 11:30 Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under produktion och driftd Lars Olsson 12:00 Lunch 13:00 Fukt i forskning og praksis i Norge siste 10 år Stig Geving 14:00 Nyheter i byggreglerna Olle Åberg 14:30 Kaffe & fika 15:00 Erfarenheter från fuktsakkunniguppdragg där ByggaF tillämpats Johan Tannforss 15:30 Kapillärstyrt putssystem ett exempel på materialutveckling Peter Johansson 16:00 Goda exempel på fuktsäkert byggande 16:30 Slut för dagen. Välkomna Ordförande Föreståndare Magnus Åhs Sekreteraree

2 Impact assessment of climate change on the moisture conditions in attics Vahid Nik Global warming and its effects on climate are of great concern. In Sweden, S most of the last 20 years have been mild and wet compared to Climate change cann affect buildings in different ways, i.e. it can change the energy demand or thee moisture durability of buildings inn the future. Different scenarios and data sets for future climate are available as the results of simulating future conditions numerically. It is possible to assess future conditions of buildings using the simulated climate data. It is called impact assessment of the climate change on buildings. The hygrothermal conditions off four attic constructions in Sweden, considering several climate scenarios for the period of andd one reference scenario for the period of Future climate data sets were generated by the global climate models (GCMs) which were downscaled using regional climate models (RCMs) at the Rossby Centre at the Swedish Meteorological Hydrological Institute (SMHI). According to the results, a reliable impact assessment of climate change cannot be based on a few number of climate scenarios.. Uncertainties of the climate data can affect the building simulation results considerably. The Swedish building sector can gain or recede from changes c in climate; the heating demand of buildings will decrease by having warmer w climate but the moisture problems will increase by having more humid climate. Results point to the increase off moisture problems in attics. The absolute safe s case forr preventing mould growth is using controlled mechanical ventilation in attics, which consumes energy. Erfarenheter från rivningen av Malmberget/Kiruna Hans Bagge I Kiruna och Malmberget leder nu gruvans expansion till att många befintliga byggnader måste rivas och nya områden måste bebyggas. I anslutning tilll att befintlig bebyggelse tas ur bruk har LTH fått tillgång till byggnader där undersökningarr kan genomföras innan rivning. Det ger g möjligheter att studera hur material och konstruktioner har förändrats över tid samt hur de har påverkat och påverkats av brukarna. Det ger oss en unik möjlighet att studera fullt fungerande byggnader i detalj med möjlighet till förstörande provningar utan begränsningar. Gröna klimatskal Carl Magnus Capener I Sverige ser vi ett ökat intresse bland byggherrar och fastighetsägare att bygga och förvalta byggnader som har gröna ytor på tak, och även väggar. Med det ökande intressett ökar behovet av att bygga kun samt energianvändning för byggnaden. Inom ramen för projektet C/o City har mätningar och simule s ringar utförts där kunskapen byggts vidare bland annat för ventileradee gröna väggar och skap kring de gröna klimatskalens inverkan påå bl. a. fukt och temperaturförhållanden i konstruktioner tak.

3 Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under produktion och drift Lars Olsson Byggnadsskalet har genom åren blivit bättre isolerat. Det har inneburit att ytterväggar blivit känsligare för brister, med ökad risk för fuktskador. Kraven på energianvändning har skärpts men den omställ ningen får inte orsakaa fuktproblem. Dessutom har kraven på fuktsäkerhet skärpts.. Ny kunskap om virke och träbyggande behövs för att säkrare kunnaa svara upp till kraven. Syftet med arbetet har varit att undersöka fukttillståndet i virke och träytterväggar under bygg och bruksskedet, samt attt ge rekommendationer för god fuktsäkerhet. Arbetet är baserat på sju stycken publikationer som redovisas i kronologisk ordning utifrån byggprocessen och omfattar virkespaket på sågverk, fabrikstillverkning av väggelement och takstolar, transport till byggplats, montage samt uppföljning av färdiga hus och konstruktioner i bruksskedet. Den övergripande slutsatsen är att torrt träbyggande krävs, vilket innebär att fleraa mindre justeringar i byggpraxis, byggmetoder, produkter, material, montage och konstruktioner som används idag behöver göras för att uppnå god fuktsäkerhet. Flera justeringar som rekommenderas är egentligen inga nyheter utan är sådant som finns uttryckt i litteraturenn i större eller mindre utsträckning. Möjliga orsaker till var för det ofta inte tillämpats kan vara att det hindrats av byggtradition, okunskap, otillräckligt kravstäl skyd lande från beställare och otydliga byggregler. Utvändig isolering av stommen med ångöppenn och mögelresistent isolering, bör användas, vilket dar stommen från fuktig uteluft samt ökar uttorkningspotentialen. Behovet av detta finns i varmare och fuktigare delar i Sverige men knappast alls i nordligaste Sverige. Det finns en risk för mögelpåväxt på virkesytorr som exponeras för uteluft i stora delar av Sverige under mer än en månad sommartid men inte alls i fjälltrakter och nordligaste Sverige. Regnstänk som inte skapar rinnande eller droppande vat Det verkar finnas ett stort glapp mellan produkttillverkare, konstruktörer och entreprenörer i fråga om ten på trämaterial och som kan torka ut samma dag torde inte vara någon risk för mögelpåväxt. att säkersälla helhetsfunktionen. Exempelvis är många produkter inte framtagna och utprovade för att fungera tillsammans eller som ett system medd andra produkter för attt uppnå en helhetsfunktion, vilket innebär att inte ens rätt förutsättningar finns allmänt tillgängligt på marknaden för att konstruera och montera. Fukt i forskning og praksis i Norge sistee 10 år Fuktforskning och praktisk erfarenhet från Norge de senaste tio åren Stig Geving Generelt De siste 20 årene har det vært stadig økende fokus på fukt i bygninger, etter som helserelaterte problemer har blitt mer fokusert på i media, det har kommet mer forskning på temaet og utgitt flere tunge norske publikasjoner rundt fukt i bygninger. I Norge kobles fuktsikkerhet ogg fuktproblemer gjerne mot faget bygningsfysikk, og vi ser at faget bygningsfysikk har fått en stadig s sterkere posisjon i prosjekteringen.

4 Forskning De to dominerende aktørene innen forskning på fukt i bygninger er SINTEF Byggforsk med tilholdssted i Oslo og Trondheim, samt Instituttt for bygg, anlegg og transport ved NTNU i Trondheim. I tillegg har vi noen mindre aktører som f.eks Mycoteam as som jobber spesielt innen fuktskaderr og mikrobiologiske problemer. Av større forskningsprogrammer med spesiell tyngde på fukt de siste 101 årene kann nevnes Klima 2000 ( ) Climate Adapted Buildings ( ) ROBUST ( ) Av de overnevnte var Klima 2000 det største, hvor hovedhensikten var å videreutvikle utvalgt klimapåkjente konstruksjonstyperr og detaljer, for å optimalisere design med hensyn til motstandsevne mot klimapåvirkninger. Fokus har vært på tema som klimatilpasning, klimapåkjennk ninger, byggskader, fuktsikker byggeprosess, konstruksjoner mot terreng, yttervegger over terreng og tak. Av spesielle fuktrelaterte resultater kan blant annet nevnes: Nye klimadata og indekser for bygningsfysisk prosjektering (nedbørkart, slagregnkart, råtefarekart, frostnedbrytningskart etc) Nye anbefalinger for beslag mot nedbør Forbedrede metoder for vurdering av mikrobiologisk vekst i bygninger Nye anbefalinger for regntett fasadepuss Nye verktøy og metoder for fuktsikker byggeprosess og værbeskyttet bygging Fremskaffing av statistikk for fuktskader f Prosjektene Climate Adapted Buildings og ROBUST fortsatte forskningen innenfor stort sett samme temaområde. For tiden pågår det mange forskningsprosjekter hvor hovedfokuset er energi, men hvor man har deltema hvor fukt er relevant. Informasjon og praksis Fukthåndtering og fuktskader har de siste årene fått økende tyngde og fokus i bransjerettede informasjonstiltak. SINTEF Byggforsk er der sentral der gjennom SINTEF Byggforsk Kunnskapssystemer, hvor det er svært mange fuktrelaterte anvisninger. I 2002 kom boka «Fukt i bygninger Håndbok 50» som definerte fagområdet fukt innen bygningsfysikken. I 2011 kom boka «Fuktskader årsaker, utredning og tiltak Håndbok 3» som s sammenfattet kjent kunnskap om o fuktskader. Av årvisse bransjerettede arrangementer har vi «Nasjonalt fuktseminar» som er arrangert av SINTEF Byggforsk og Mycotema as siden 2002, og «Norsk Bygningsfysikkdag» som er arrangert av Byggforsk og NTNU siden Mens Nasjonaltt fuktseminar fokuserer på fuktskader, konsenterer Norsk bygningsfysikkdag seg mer om fukttekniske spørsmål i forbindelse med nybygg.

5 Nyheter i byggreglerna Olle Åberg Nya byggregler kom ut från Boverket sommaren Nyheter presenteras om fuktsäkerhetsprojektering, ytterväggar och fuktsäkerhet i dolda ytor. Erfarenheter från fuktsakkunniguppdrag där ByggaF tillämpats Johan Tannfors Sedan man initierade diplomerad fuktsakkunnig som utbildning 2007 har jag arbetet med fuktsäkerhet i byggprocessen. Jag kommer att dela med migg av de erfarenheter jag har h tagit medd mig från mina uppdrag från projektering till entreprenad. Vad har varit de stora utmaningarna? Vad har gått fel och inte minst vad har gått rätt? Kapillärstyrt putssystem ett exempel på materialutveckling Peter Johansson Projektets syfte är attt utveckla putssystem som fungerar som en fuktskyddande barriär utan att innehålla vattenavvisande tillsatser. I stället för att använda vattenavvisande tillsatser ska putssystemet byggas upp så att vatten får svårt att tränga inn men lätt att sugas framm till ytan därr det kan avdunsta. Detta innebär bland annat att systemet blir långtidsstabilt. Det finns ingen som helst anledning att befara någon nedbrytning. Målet är ett långtidsstabilt system som intee är beroende av kemiska tillsatser och inte förväntas ändra egenskaperna med tiden. Goda exempel på fuktsäkertt byggandee Föredraget baseras på ett objekt som s uppfördes i slutet av 2010 talet.. AK konsult engagerades tidigt i projektet, före upphandling av entreprenör, av byggherren och i syfte att bevaka fuktfrågor under projektering och entreprenad. Kraven redovisades i en fuktsäkerhetsbeskrivning. Erfarenheterna från projektet är att formulering och kommunikation av a krav, planering, engagemang och inte minst ett stort mått av nytänkande var framgångsfaktorer i projektet. Bland annat vidtogs ett antal mycket praktiskaa åtgärder i syfte s att ökaa fuktsäkerheten under produktion. p