Konsekvensutredning avseende förslag till Skolverkets allmänna råd med kommentarer om betyg och betygssättning

Transkript

1 Bilaga (9) Dnr. 2018:592 Konsekvensutredning avseende förslag till Skolverkets allmänna råd med kommentarer om betyg och betygssättning Innehållet i konsekvensutredningen utgår från 6 8 i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Bakgrund Det har gått flera år sedan Skolverket tog fram nuvarande allmänna råd som berör betygsfrågan: Planering och genomförande av undervisningen (grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan) (SKOLFS 2011:149), Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan (SKOLFS 2012:33), Bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen (SKOLFS 2013:187). Sedan dess har nya frågor och tillämpningssvårigheter uppstått, vilket framgår av utvärderingar, forskning och av Skolverkets kontakter med målgrupperna. 1 Dessa utvärderingar och kontakter visar på att det finns behov av klargöranden kring betygssättning. Det finns därför anledning för Skolverket att besluta om nya allmänna råd med kommentarer för hur lärare, rektorer och huvudmän bör agera för att uppfylla författningskraven i syfte att främja en mer likvärdig tillämpning av regelverket kring betygssättningen och som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, i syfte att ge rättvisande och likvärdiga betyg. Den 29 juni 2018 införs bestämmelser i skollagen (2010:800) om att resultat från nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättningen. 2 Skolverket förtydligar i de föreslagna allmänna råden vad detta innebär vid betygssättningen och uppföljning av denna. I och med införandet av legitimationsreformen skedde förändringar i 3 kap. 16 skollagen och i andra skolförfattningarna i fråga om vilka som får sätta betyg. Myndigheten ser behov av att förtydliga hur dessa bestämmelser bör förstås i syfte att främja en likvärdig tillämpning. De allmänna råden om Bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen innehåller idag även råd kring prövning, där Skolverket numera har beslutat om allmänna råd om prövning. Dock föranleder inte Skolverkets förslag till nya allmänna råd om betyg och betygssättning att Skolverkets allmänna råd om prövning (SKOLFS 2016:18) kommer att utgå eller revideras. 3 Däremot behöver de tre ovan nämnda allmänna råden som berör betyg och betygssättning upphävas. 1 T.ex. Skolverket (2016) Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning; Vallberg Roth et el. (2016) Lärares förtrogenhet med betygssättning och genom frågor till Skolverkets upplysningstjänst, särskilt i frågeforumet för betyg 2 Detta införs i skollagens skolformskapitel för betygssättande skolformer (10 kap. 20 a, 12 kap. 20 a, 13 kap. 21 a, 15 kap. 25 a och 20 kap. 37 a ). 3 Skolverket har däremot gjort en revidering i januari 2018 i inledningen till de befintliga allmänna råden om prövning utifrån att det har införts nya bestämmelser i 10 kap. 23 skollagen om prövning efter lovskola. 1 (9)

2 Syftet med Skolverkets förslag till nya allmänna råd med kommentarer om betyg och betygssättning är att främja rättvisande och likvärdiga betyg genom en mer likvärdig tillämpning av regelverket som gäller för betygssättning samt att denna vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Råden syftar även till att möjliggöra för lärare och rektorer att ge elever relevant och enhetlig information om betyg och betygssättning. Detta är ett stort och omfattande område som kan behandlas ur flera perspektiv. För att råden inte ska bli alltför omfattande är de i allmänhet inte kopplade till specifika skolformer utan behandlar området på ett mer generellt plan. Vissa inslag i råden kan ha större relevans för vissa skolformer än andra men innehållet omfattar i huvudsak alla skolformer. A Allmänt Det som framgår av punkterna nedan utgår från 6 förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning. 1. Beskrivning av problemet och vad Skolverket vill uppnå Skolverket har utifrån utvärderingar, forskning och kontakter med målgrupperna observerat olika områden där det finns en osäkerhet i eller oklarheter kring tillämpningen av gällande bestämmelser. Myndigheten vill bland annat tydliggöra: att lärare ska läsa och tolka kunskapskraven i relation till syftet, det centrala innehållet och den undervisning som har bedrivits vad det innebär att vid betygssättningen allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper i förhållande till kunskapskraven rektorns ansvar för att betyg sätts i enlighet med författningarna vikten av rektorns och huvudmannens uppföljning av betyg och nationella provbetyg för att främja en rättssäker betygssättning och rättvisande och likvärdiga betyg hur nationella prov särskilt ska beaktas vilket ansvar som vilar på de lärare som sätter betyg tillsammans med en kollega som inte är legitimerad vad det innebär att informera eleverna om grunderna för hur betyg sätts vad det innebär att informera om skälen för ett betyg. Om kunskapskraven och betygsskalans reglering Skolverket ser ett behov av att förtydliga att det kunnande som beskrivs i kunskapskraven måste läsas och tolkas mot bakgrund av ämnets eller kursens syfte och centrala innehåll samt utifrån den undervisning som har bedrivits. Att inte sätta in kunskapskraven i detta sammanhang leder till olika problem vid betygssättning. Exempelvis förekommer en uppfattning om att elevers kunskaper i förhållande till alla delar i kunskapskraven alltid väger lika tungt. I nuvarande råd är detta förtydligat enbart i relation till avgörandet betygen B och D och inte heller utifrån en undervisningskontext. Skolverket förtydligar även vad som kan ses som delar av kunskapskrav och vad som avses med ett kunskapskrav, vilket särskilt kan kopplas ihop med tillämpning av innebörden av enstaka delar av 2 (9)

3 kunskapskraven i undantagsbestämmelsen 4 och vad som avses med till övervägande del för betygen B och D, se nedan. En vanlig fråga Skolverket fått kring betygsskalan är hur betyg sätts om elevens kunskapskravsprofil varierar mellan A och E. 5 Skolformsförordningarnas reglering av betygsskalan hanterar inte det fallet explicit men eftersom regleringen är sådan att för betyget C eller högre måste elevens kunskaper motsvara kunskapskravet för C i sin helhet, medger regleringen inte att betyget kan bli högre än D. Det går dock inte för en utomstående, eller för myndigheten, att säga vilket betyg som bäst motsvarar kvaliteten på elevens kunnande i förhållande till kunskapskraven enbart genom att få information om att en kunskapskravsprofil varierar mellan A och E. Detta eftersom det är väsentligt vilken giltighet eller tillförlitlighet olika underlag tillmätts och hur kunskapskraven tolkats, i relation till syftet, det centrala innehållet och den undervisning som bedrivits. Betygssättning ska vara en professionell bedömning, som är rättssäker och vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och inte en mekanisk avprickning. Vetenskaplig grund i förhållande till betygssättning kan exempelvis handla om validitet och reliabilitet. Stöd för hur en sådan betygssättningspraktik kan se ut ges i de föreslagna råden med kommentarer. Betyg sätts med stöd av kunskapskraven och utvärderingar och kontakter med målgrupper har visat att det finns behov av att i vissa fall se över dessa. 6 Parallellt med arbetet med dessa råd bedriver Skolverket ett arbete med systematisk styrdokumentsutveckling, med fokus på bland annat kunskapskraven. Vår bedömning är att dessa allmänna råd är giltiga även efter en sådan justering av kunskapskraven. Kunskapskraven har ibland hamnat i förgrunden och ämnets eller kursens syfte i bakgrunden 7, och Skolverket har även fått ett regeringsuppdrag att utvärdera detta. 8 Det är Skolverkets förhoppning att dessa råd kan bidra till att ämnets syfte hamnar mer i förgrunden vid planering av undervisning. 9 Skolverket har i en utvärdering av betygsskalan och kunskapskraven föreslagit att regeringen ser över regleringen av betygsskalan. 10 Regeringen har gett en utredare i uppdrag (dir. 2018:32) att bl.a. analysera om, och i så fall föreslå hur, kompensatoriska inslag ska införas i betygssystemet för alla skolformer som har betyg. Uppdraget ska redovisas senast 4 I skollagen finns en bestämmelse som anger att läraren har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl avses att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur. Bestämmelsen brukar benämnas undantagsbestämmelsen. 5 Kraven för betygen A, C och E preciserar vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att kraven för C och till övervägande delen för A är uppfyllda. 6 T.ex. Skolverket (2016) Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning. 7 Se till exempel Ferm Almqvist, C., Vinge, J., Vakevä, L. & Zandén, O. (2017) Assessment as learning in music education: The risk of criteria compliance replacing learning in the Scandinavian countries. Research studies in music education, 39:1; Florin Sädbom, R. (2015) I det didaktiska spänningsfältet mellan styrning och elevers lärande: en studie av lärares tal om och iscensättning av kursplanemål i en mål-och resultatstyrd skola och Wahlström, N. & Sundberg, D. (2016) Den svenska läroplansutvecklingen: Begrepp och tendenser. Att ta utbildningens komplexitet på allvar: En vänskrift till Eva Forsberg. Uppsala, Uppsala universitet. 8 Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens skolverk. U2017/05023/BS, U2017/05037/S. 9 [d]et har framförts farhågor om att det snarare kan bli kunskapskraven, vad eleven ska visa, som läggs till grund för lärares planering av undervisningen. Om kunskapskraven görs till mål för undervisningen i stället för de ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla, enligt ämnets långsiktiga mål, finns risk för att innehåll, sammanhang och helhet kommer i skymundan och att undervisningen fragmentiseras, Skolkommissionen, Samling för skolan Nationell strategi för kunskap och likvärdighet SOU 2017:35, s Skolverket (2016) Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning. 3 (9)

4 den 30 november Det återstår att se vad utredningen kommer fram till, och vilka konsekvenser det kan få för betygsskalans reglering och när i tid i så fall. Allsidigt utvärdera all information vid betygssättningen Att förstå innebörden i läroplanernas skrivningar om att allsidigt bedöma elevens kunskapsutveckling och att sedan allsidigt utvärdera all information om elevernas kunskaper vid betygssättningen, är viktigt för att betyget ska spegla kvaliteten på elevens kunnande vid slutet av terminen eller efter avslutad kurs. I studien Lärares förtrogenhet med betygssättning från Malmö högskola som gjorts på Skolverkets uppdrag, kommer man fram till att lärares förtrogenhet med betygssättningen varierar och att betygen sätts på olika grunder. 11 Studien indikerar att betygen sätts i skiftande grad utifrån styrdokument, och att betygssättning sällan relateras till vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Det får konsekvenser för hur rättvisande och likvärdiga betygen är. I rapporten lyfts även att det råder olikheter mellan vilken information om elevens kunskaper som beaktas vid betygssättningen och hur denna information utvärderas allsidigt. Det råder olikvärdiga förutsättningar mellan elever vars lärare allsidigt utvärderar informationen och sammanväger till betyg och de som snarare sätter betyg utifrån en mer atomistisk sammanräkning. 12 Skolinspektionen anger i sin rapport 2014:08 Uppenbar risk för felaktiga betyg att det i flera av de undersökta skolorna brister i allsidigheten i betygsunderlagen. 13 B och D Det har funnits en stor osäkerhet kring tillämpningen av betygsstegen B och D, vilket Skolverket lyfte i Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning. Enligt utvärderingen upplevde lärare svårigheter med tillämpningen av dessa två betygssteg 14 och vissa lärare har uppfattat att till övervägande del enbart har en kvantitativ innebörd. 15 Med utgångspunkt i dessa svårigheter reviderade Skolverket 2016 stödmaterialet Betygsskalan och betygen B och D. Särskilt beakta resultat på ett nationellt prov Den 29 juni 2018 införs bestämmelser i skollagen (2010:800) om att resultat från nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättningen. 16 Skolinspektionen anger i sin rapport Uppenbar risk för felaktiga betyg (2014:08) att avvikelserna mellan betyg på de nationella proven och betyg som sätts i ämnet behöver ifrågasättas och problematiseras. 17 I dessa nya allmänna råd tydliggörs det att lärare bör samverka med kollegor på elevnivå och att rektorn och huvudmannen bör följa upp betyg och nationella provbetyg på grupp- och skolenhetsnivå som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Rektorns ansvar för att se till att betyg sätts i enlighet med skolans författningar Med dessa föreslagna allmänna råd avser Skolverket att tydliggöra rektorns ansvar innan, under och efter betygssättningen. I Skolinspektionens rapport Uppenbar risk för felaktiga betyg framkommer att rektorer ibland saknar kunskap om hur lärare arbetar med frågor om 11 Vallberg Roth et al. (2016) Lärares förtrogenhet med betygssättning, s Ibid. 13 Skolinspektionen (2014) Uppenbar risk för felaktiga betyg. 14 Skolverket (2016) Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning. 15 Detta grundar sig bland annat på vad Skolverket sett i myndighetens frågeforum om bedömning och betyg, frågor till myndighetens upplysningstjänst, eller utifrån diskussioner i lärargrupper i sociala medier (t.ex kap. 20 a, 12 kap. 20 a, 13 kap. 21 a, 15 kap. 25 a och 20 kap. 37 a skollagen (träder i kraft 29 juni 2018). 17 Skolinspektionen (2014) Uppenbar risk för felaktiga betyg. 4 (9)

5 bedömning och betygssättning, vilket gör att Skolinspektionen drar slutsatsen att rektorer behöver ta ett större ansvar för att leda skolans arbete med dessa frågor bland annat gällande resultatuppföljningen som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. 18 En del av detta handlar om rektorns pedagogiska ledarskap och om att skapa förutsättningar för att betygen som sätts på en skola ska bli så likvärdiga och rättvisande som möjligt. Det kan handla om att säkerställa att vid behov se till att kompetensutveckling ges eller att andra adekvata åtgärder vidtas. För att rektorn ska kunna göra detta behöver de satta betygen följas upp och utvärderas. En studie från Umeå universitet Om rektorer, betyg och bedömning En empirisk studie, som genomfördes på uppdrag av Skolverket, visar att det endast är en tredjedel av de deltagande rektorerna som hade uppföljning av betyg och betygssättning som ett bärande tema i det systematiska kvalitetsarbetet. 19 Vidare framgår det av studien att flera av de uppföljningar som rektorerna gjorde i första hand utfördes utifrån enskilda lärares betygssättning, men det är även viktigt att rektorn har en helhetsbild av hur betyg sätts på skolan. Samtidigt framkom indikationer på att rektorer saknar adekvata verktyg för att göra en mer finmaskig analys av betygsfördelningen inom skolan 20 och det kan finnas utrymme för huvudmännen att stödja rektorerna i detta, eftersom skolans kvalitetsarbete utgör underlag för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Vissa rektorer lyfte att de utgick från Skolverkets databas SIRIS i vilken det finns data på skolenhetsnivå. 21 Detta kan vara data av intresse för att se hur skolenhetens betyg och betyg på nationella prov förhåller sig till andra skolenheter, kommunen eller riket. Rektorn behöver dock även fördjupa analysen inom den egna skolenheten för att kunna följa upp och analysera exempelvis större avvikelser mellan betyg på nationella prov och betyg för att säkerställa att provbetyget särskilt har beaktats vid betygssättningen. Analysen kan även handla om att jämföra betygen inom eller mellan ämnen och klasser. Uppföljning av betygen är en viktig del i rektorns arbete med att säkerställa att betygen sätts i enlighet med skolans författningar så att betygen ska bli så likvärdiga och rättvisande som möjligt. Betyg när lärare inte är legitimerade Betyg sätts av undervisande lärare enligt 3 kap. 16 skollagen. Om undervisande lärare inte är legitimerad sätts betyg tillsammans med en legitimerad lärare. Sedan bestämmelsen infördes har Skolverket fått signaler om att det finns tillämpningssvårigheter, vilket gör att Skolverket ser behov av att utifrån förarbetena till skollagen tydliggöra skillnaden mellan vad det innebär att sätta betyg tillsammans med en lärare som inte är legitimerad, och vad som mer handlar om kompetensutveckling om betyg och betygssättning. Informera om grunderna för hur betyg sätts och om skälen till ett betyg Det är av vikt att eleverna förstår vissa grunder för hur betyg sätts. Ett exempel är att bedömningarna ända fram till att betyg sätts är till för att stödja elevernas kunskapsutveckling och att det är elevens kunskaper vid betygssättningstillfället som betyget ska återspegla snarare än ett medelbetyg. Materialet klargör även att skyldigheten att innebär att läraren bör, när hon eller han upplyser en elev eller vårdnadshavare om skälen för ett betyg, kunna förklara de skäl som har varit avgörande och direkt påverkat utgången av det betyg som satts. Skolverket vill även tydliggöra vilka krav som finns och vad som kan beslutas lokalt angående dokumentation, för att lärare inte ska belastas i onödan i samband med deras arbete att följa och främja elevernas kunskapsutveckling och sätta 18 Ibid. 19 Ärlestig, H. & Johansson, O. (2016) Om rektorer, betyg och bedömning En empirisk studie. Dnr 2016: Ibid. 21 Ibid. 5 (9)

6 betyg. 22 Detta handlar även om elevernas rättssäkerhet ifråga om att befintligt regelverk ges en likvärdig tillämpning. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det Skolverket vill uppnå och vilka effekterna blir om en ny reglering inte kommer till stånd Skolverket har i samband med en utvärdering av myndighetens bedömningsstöd ställt frågor om nuvarande allmänna råd på området. Det framgår då att allmänna råd upplevs som ett viktigare stöd än stödmaterial som exempelvis Betygsskalan och betygen B och D. Samtidigt är det problematiskt att både de allmänna råd som reglerar betygssättning och viktiga bedömningsstöd som Betygsskalan och betygen B och D inte är mer använda än vad utvärderingen visade. 23 En granskning som Riksrevisionen gjorde 2011 visar att de metoder som Skolverket hade använt för att styra mot mer likvärdiga och rättvisande betyg, genom olika typer av stöd, inte hade fått ett tillräckligt genomslag bland lärarna. 24 En förklaring var bristande förutsättningar på lokal nivå. Riksrevisionen påtalade även detta i sin uppföljning Det skulle kunna vara möjligt att nå vissa av de syften som allmänna råd har genom att enbart utforma fler stödinsatser som exempelvis webbkurser inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen eller större mängd information på Skolverkets webbplats med exempelvis fler texter och filmer. Skolverket gör dock bedömningen att det finns en risk att betygen blir mindre likvärdiga om myndigheten endast skulle utforma stödmaterial. Anledningen är att stödmaterialen inte är lika normerande och de har inte samma tyngd som allmänna råd. Som Riksrevisionen påtalar har de metoder som myndigheten använt hittills inte varit tillräckligt normerande på området. Allmänna råd kan även ha den funktionen att tydliggöra bestämmelserna för rektorer och huvudmän och deras ansvar för frågor om betyg och betygssättning. De allmänna råden är en viktig del i hur myndigheten styr utvecklingen i en önskad riktning, samtidigt som det förutsätter att det finns förutsättningar på lokal nivå. Skolverket har även för avsikt att utforma olika typer av informationsinsatser kopplade till dessa allmänna råd samt se över innehållet i de utbildningsinsatser som finns inom det nationella skolutvecklingsprogrammet om bedömning och betygssättning. Skolverket överväger även att anordna konferenser för lärar- och rektorsutbildningen, vilket är ett behov som lyftes i en departementspromemoria om den nya betygsskalan 26. Det är Skolverkets förhoppning att dessa råd, både utifrån att allmänna råd i sig är mer normerande än annat stödmaterial och att de fokuserar på betyg och betygssättning, kan bidra till att främja en mer likvärdig rättstillämpning av regelverket kring betygssättningen och en betygssättning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, i syfte att ge rättvisande och likvärdiga betyg. 22 Ds. 2013:23, Tid för undervisning - lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner, s På frågan om i vilken utsträckning man tagit del av nuvarande råd svarade för grundskolan 41 procent av lärarna att de läst det flera gånger och 35 procent att de läst det en gång (1/4 har aldrig läst det). I gymnasieskolan svarade 33 procent av lärarna att de läst det flera gånger och 47 procent att de läst det en gång (1/5 har aldrig läst det). Det var för få svarande lärare på vuxenutbildningen för att presentera resultaten. Eftersom enkäten låg på Skolverkets webbplats är troligen dessa siffror även en överskattning eftersom inte alla lärare frekvent besöker den. 24 Riksrevisionen (2011) Lika betyg, lika kunskap? En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan (RiR 2011:23). 25 Uppföljning av rapporten Lika betyg, lika kunskap? En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygsättning i grundskolan ( ). 26 Regeringskansliet (2008) En ny betygsskala (Ds 2008:13). 6 (9)

7 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen De som i första hand berörs av de föreslagna allmänna råden om betyg är betygssättande lärare, rektorer och huvudmän samt de övriga skolmyndigheterna, framför allt Skolinspektionen i egenskap av tillsynsmyndighet. Dessa är de primära målgrupperna för de allmänna råden och syftet är att dessa ska påverkas att agera på visst sätt utifrån författningarnas lydelser. Indirekt kan även elever och vårdnadshavare komma att påverkas av Skolverkets allmänna råd. 4. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för övervägda regleringsalternativ Dessa nya allmänna råd kommer att begränsas till att handla om hur lärare, rektorer och huvudmän bör agera för att betygen ska bli så likvärdiga och rättvisande som möjligt. Ett beslut om de föreslagna allmänna råd om betyg och betygssättning kommer innebära att de nu gällande allmänna råden som delvis täcker motsvarande områden kommer att utgå, eftersom det annars innebär att det finns överlappande allmänna råd på området. Det gäller allmänna råd om: Planering och genomförande av undervisningen, Bedömning och betygsättning i gymnasieskolan och Bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen. De nuvarande råd som idag är kopplade till planering och genomförande av undervisningen föreslås, utifrån renodlingen mot betyg och betygssättning, att utgå. Skolverket vill i sammanhanget understryka att myndigheten är medveten om att upphävandet av dessa allmänna råd kan ha ett signalvärde och tolkas som att Skolverket anser att planering och genomförande av undervisningen är av mindre vikt än betygssättningen. Så är inte fallet, däremot bedömer myndigheten att en eventuell problembild kring planering och genomförande av undervisningen behöver följas upp och utvärderas ytterligare för att klarlägga på vilka sätt ämnesövergripande råd kan bidra till att tydliggöra lärares, rektorers och huvudmäns uppdrag i detta avseende. Därutöver bedömer Skolverket att det fortsatt kommer finnas gott stöd för planering och genomförande av undervisningen genom bland annat de nationella skolutvecklingsprogrammen, såsom matematiklyftet och läslyftet. Det finns även annat stöd på Skolverkets webbplats exempelvis genom Forskning för skolan. Kostnadsmässiga konsekvenser Skolverkets bedömning är att de föreslagna allmänna råden om betyg inte kommer att innebära någon förändrad kostnadsbild för skolhuvudmännen. Mänskliga rättigheter och icke-diskriminering Skolverket tar hänsyn till frågor som rör mänskliga rättigheter och icke-diskriminering. I Skolverkets instruktion lyfts vissa grupper och delar av rättigheterna fram. Det gäller barns rättigheter, jämställdhetsperspektivet, funktionshinderperspektivet och nationella minoriteter. Vid framtagandet av förslaget till allmänna råd har detta beaktats. Barnets rättigheter, barnkonsekvensanalys I arbetet med att revidera de allmänna råden om betygssättning har barn och elevers rättigheter beaktats, särskilt i avsnittet om information om betyg och kunskapskrav till 7 (9)

8 elever. Senare års forskning om elevers upplevelser av betyg har utgjort ett viktigt underlag. 27 Jämställdhetsperspektiv Jämställdhetsperspektivet har beaktats i framtagandet av allmänna råd genom föreslagna lydelser om att en så likvärdig och rättssäker betygssättningspraktik som möjligt eftersträvas för alla elever, oavsett könstillhörighet. Funktionshinderperspektiv Funktionshinderperspektivet har beaktats genom att i förslaget till allmänna råd understryka läroplanernas lydelser om vikten av att använda sig av varierade bedömningsformer så att alla elever får möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt samt vid betygssättning allsidigt utvärdera elevernas kunskaper utifrån kunskapskraven. Detta ska göras på ett sätt som förhindrar att elever med en viss funktionsnedsättning systematiskt missgynnas av ett ensidigt val av bedömningsformer eller att betyg ensidigt grundar sig på en viss typ av betygsunderlag. Funktionshinderperspektivet har även beaktats för råd och kommentarer om hur undantagsbestämmelsen kan tillämpas. 5. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser De allmänna råden trycks och distribueras digitalt som pdf-dokument på Skolverkets webbplats. Skolverket kommer att informera skolhuvudmän, rektorer och lärare i de aktuella skolformerna om att de nuvarande allmänna råden som innefattar betyg och betygssättning inte längre gäller och att Skolverket har beslutat om nya allmänna råd på området. Informationen delges genom kommunikationsinsatser primärt via Skolverkets egna kanaler, såsom webbplatsen, nyhetsbrev och sociala medier. 6. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen De allmänna råden har ingen direkt anknytning till de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. 7. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande Skolverket bedömer att särskild hänsyn, när det gäller tidpunkten för ikraftträdande, behöver tas i förhållande till när betyg sätts. Det är av vikt att dessa allmänna råd med kommentarer beslutas vid en tidpunkt då så få betyg som möjligt sätts. Det går inte att helt undvika perioder där betyg sätts, eftersom exempelvis vuxenutbildningen bedrivs kontinuerligt. Majoriteten av betygen sätts dock i slutet av terminerna och det är därför Skolverkets avsikt att besluta om dessa allmänna råd med kommentarer i god tid innan höstterminens betyg ska sättas hösten Se till exempel Sivenbring, J. (2016) I den betraktades ögon. Ungdomar om bedömning i skolan; Löfgren, R. & Löfgren, H. (2017) Att få sina första betyg och Wyszynska Johansson, M. (2015) Gymnasieungdomars erfarenheter av hur yrkeslärande bedöms. 8 (9)

9 B Företag Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt B. C Samråd Skolverket har genomfört samråd med Skolinspektionen, lärare och rektorer i de olika skolformerna samt forskare inom fälten bedömning och betyg samt didaktik. Skolverkets nya allmänna råd skickas ut på extern remiss till berörda parter. D Kontaktperson Vid eventuella frågor om de föreslagna allmänna råden, kontakta undervisningsrådet Hannes Theander. E-postadress hannes.theander@skolverket.se Telefon (9)