Konsekvensutredning avseende förslag till Skolverkets allmänna råd med kommentarer om betyg och betygssättning

Transkript

1 Bilaga 2 1 (9) Dnr. 2018:592 Konsekvensutredning avseende förslag till Skolverkets allmänna råd med kommentarer om betyg och betygssättning Innehållet i konsekvensutredningen utgår från 6 8 i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Bakgrund Det har gått flera år sedan Skolverket tog fram nuvarande allmänna råd som berör betygsfrågan: Planering och genomförande av undervisningen (grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan) (SKOLFS 2011:149), Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan (SKOLFS 2012:33), Bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen (SKOLFS 2013:187). Sedan dess har nya frågor och tillämpningssvårigheter uppstått, vilket framgår av utvärderingar, forskning och av Skolverkets kontakter med målgrupperna. 1 Dessa utvärderingar och kontakter visar på att det finns behov av klargöranden kring betygssättning. Det finns därför anledning för Skolverket att besluta om nya allmänna råd med kommentarer för hur lärare, rektorer och huvudmän bör agera för att uppfylla författningskraven i syfte att främja en mer likvärdig tillämpning av regelverket kring betygssättningen och som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, i syfte att ge rättvisande och likvärdiga betyg. Den 29 juni 2018 införs bestämmelser i skollagen (2010:800) om att resultat från nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättningen. 2 Skolverket förtydligar i de föreslagna allmänna råden vad detta innebär vid betygssättningen och uppföljning av denna. I och med införandet av legitimationsreformen skedde förändringar i 3 kap. 16 skollagen och i andra skolförfattningarna i fråga om vilka som får sätta betyg. Myndigheten ser behov av att förtydliga hur dessa bestämmelser bör förstås i syfte att främja en likvärdig tillämpning. De allmänna råden om Bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen innehåller idag även råd kring prövning, där Skolverket numera har beslutat om allmänna råd om prövning. Dock föranleder inte Skolverkets förslag till nya allmänna råd om betyg och betygssättning att Skolverkets allmänna råd om prövning (SKOLFS 2016:18) kommer att utgå eller revideras. 3 Däremot behöver de tre ovan nämnda allmänna råden som berör betyg och betygssättning upphävas. 1 T.ex. Skolverket (2016) Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning; Vallberg Roth et el. (2016) Lärares förtrogenhet med betygssättning och genom frågor till Skolverkets upplysningstjänst, särskilt i frågeforumet för betyg 2 Detta införs i skollagens skolformskapitel för betygssättande skolformer (10 kap. 20 a, 12 kap. 20 a, 13 kap. 21 a, 15 kap. 25 a och 20 kap. 37 a ). 3 Skolverket har däremot gjort en revidering i januari 2018 i inledningen till de befintliga allmänna råden om prövning utifrån att det har införts nya bestämmelser i 10 kap. 23 skollagen om prövning efter lovskola. 1 (9)

2 Syftet med Skolverkets förslag till nya allmänna råd med kommentarer om betyg och betygssättning är att främja rättvisande och likvärdiga betyg genom en mer likvärdig tillämpning av regelverket som gäller för betygssättning samt att denna vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Råden syftar även till att möjliggöra för lärare och rektorer att ge elever relevant och enhetlig information om betyg och betygssättning. Detta är ett stort och omfattande område som kan behandlas ur flera perspektiv. För att råden inte ska bli alltför omfattande är de i allmänhet inte kopplade till specifika skolformer utan behandlar området på ett mer generellt plan. Vissa inslag i råden kan ha större relevans för vissa skolformer än andra men innehållet omfattar i huvudsak alla skolformer. A Allmänt Det som framgår av punkterna nedan utgår från 6 förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning. 1. Beskrivning av problemet och vad Skolverket vill uppnå Skolverket har utifrån utvärderingar, forskning och kontakter med målgrupperna observerat olika områden där det finns en osäkerhet i eller oklarheter kring tillämpningen av gällande bestämmelser. Myndigheten vill bland annat tydliggöra: att lärare ska läsa och tolka kunskapskraven i relation till syftet, det centrala innehållet och den undervisning som har bedrivits vad det innebär att vid betygssättningen allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper i förhållande till kunskapskraven rektorns ansvar för att betyg sätts i enlighet med författningarna vikten av rektorns och huvudmannens uppföljning av betyg och nationella provbetyg för att främja en rättssäker betygssättning och rättvisande och likvärdiga betyg hur nationella prov särskilt ska beaktas vilket ansvar som vilar på de lärare som sätter betyg tillsammans med en kollega som inte är legitimerad vad det innebär att informera eleverna om grunderna för hur betyg sätts vad det innebär att informera om skälen för ett betyg. Om kunskapskraven och betygsskalans reglering Skolverket ser ett behov av att förtydliga att det kunnande som beskrivs i kunskapskraven måste läsas och tolkas mot bakgrund av ämnets eller kursens syfte och centrala innehåll samt utifrån den undervisning som har bedrivits. Att inte sätta in kunskapskraven i detta sammanhang leder till olika problem vid betygssättning. Exempelvis förekommer en uppfattning om att elevers kunskaper i förhållande till alla delar i kunskapskraven alltid väger lika tungt. I nuvarande råd är detta förtydligat enbart i relation till avgörandet betygen B och D och inte heller utifrån en undervisningskontext. Skolverket förtydligar även vad som kan ses som delar av kunskapskrav och vad som avses med ett kunskapskrav, vilket särskilt kan kopplas ihop med tillämpning av innebörden av enstaka delar av 2 (9)

3 kunskapskraven i undantagsbestämmelsen 4 och vad som avses med till övervägande del för betygen B och D, se nedan. En vanlig fråga Skolverket fått kring betygsskalan är hur betyg sätts om elevens kunskapskravsprofil varierar mellan A och E. 5 Skolformsförordningarnas reglering av betygsskalan hanterar inte det fallet explicit men eftersom regleringen är sådan att för betyget C eller högre måste elevens kunskaper motsvara kunskapskravet för C i sin helhet, medger regleringen inte att betyget kan bli högre än D. Det går dock inte för en utomstående, eller för myndigheten, att säga vilket betyg som bäst motsvarar kvaliteten på elevens kunnande i förhållande till kunskapskraven enbart genom att få information om att en kunskapskravsprofil varierar mellan A och E. Detta eftersom det är väsentligt vilken giltighet eller tillförlitlighet olika underlag tillmätts och hur kunskapskraven tolkats, i relation till syftet, det centrala innehållet och den undervisning som bedrivits. Betygssättning ska vara en professionell bedömning, som är rättssäker och vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och inte en mekanisk avprickning. Vetenskaplig grund i förhållande till betygssättning kan exempelvis handla om validitet och reliabilitet. Stöd för hur en sådan betygssättningspraktik kan se ut ges i de föreslagna råden med kommentarer. Betyg sätts med stöd av kunskapskraven och utvärderingar och kontakter med målgrupper har visat att det finns behov av att i vissa fall se över dessa. 6 Parallellt med arbetet med dessa råd bedriver Skolverket ett arbete med systematisk styrdokumentsutveckling, med fokus på bland annat kunskapskraven. Vår bedömning är att dessa allmänna råd är giltiga även efter en sådan justering av kunskapskraven. Kunskapskraven har ibland hamnat i förgrunden och ämnets eller kursens syfte i bakgrunden 7, och Skolverket har även fått ett regeringsuppdrag att utvärdera detta. 8 Det är Skolverkets förhoppning att dessa råd kan bidra till att ämnets syfte hamnar mer i förgrunden vid planering av undervisning. 9 Skolverket har i en utvärdering av betygsskalan och kunskapskraven föreslagit att regeringen ser över regleringen av betygsskalan. 10 Regeringen har gett en utredare i uppdrag (dir. 2018:32) att bl.a. analysera om, och i så fall föreslå hur, kompensatoriska inslag ska införas i betygssystemet för alla skolformer som har betyg. Uppdraget ska redovisas senast 4 I skollagen finns en bestämmelse som anger att läraren har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl avses att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur. Bestämmelsen brukar benämnas undantagsbestämmelsen. 5 Kraven för betygen A, C och E preciserar vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att kraven för C och till övervägande delen för A är uppfyllda. 6 T.ex. Skolverket (2016) Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning. 7 Se till exempel Ferm Almqvist, C., Vinge, J., Vakevä, L. & Zandén, O. (2017) Assessment as learning in music education: The risk of criteria compliance replacing learning in the Scandinavian countries. Research studies in music education, 39:1; Florin Sädbom, R. (2015) I det didaktiska spänningsfältet mellan styrning och elevers lärande: en studie av lärares tal om och iscensättning av kursplanemål i en mål-och resultatstyrd skola och Wahlström, N. & Sundberg, D. (2016) Den svenska läroplansutvecklingen: Begrepp och tendenser. Att ta utbildningens komplexitet på allvar: En vänskrift till Eva Forsberg. Uppsala, Uppsala universitet. 8 Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens skolverk. U2017/05023/BS, U2017/05037/S. 9 [d]et har framförts farhågor om att det snarare kan bli kunskapskraven, vad eleven ska visa, som läggs till grund för lärares planering av undervisningen. Om kunskapskraven görs till mål för undervisningen i stället för de ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla, enligt ämnets långsiktiga mål, finns risk för att innehåll, sammanhang och helhet kommer i skymundan och att undervisningen fragmentiseras, Skolkommissionen, Samling för skolan Nationell strategi för kunskap och likvärdighet SOU 2017:35, s Skolverket (2016) Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning. 3 (9)

4 den 30 november Det återstår att se vad utredningen kommer fram till, och vilka konsekvenser det kan få för betygsskalans reglering och när i tid i så fall. Allsidigt utvärdera all information vid betygssättningen Att förstå innebörden i läroplanernas skrivningar om att allsidigt bedöma elevens kunskapsutveckling och att sedan allsidigt utvärdera all information om elevernas kunskaper vid betygssättningen, är viktigt för att betyget ska spegla kvaliteten på elevens kunnande vid slutet av terminen eller efter avslutad kurs. I studien Lärares förtrogenhet med betygssättning från Malmö högskola som gjorts på Skolverkets uppdrag, kommer man fram till att lärares förtrogenhet med betygssättningen varierar och att betygen sätts på olika grunder. 11 Studien indikerar att betygen sätts i skiftande grad utifrån styrdokument, och att betygssättning sällan relateras till vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Det får konsekvenser för hur rättvisande och likvärdiga betygen är. I rapporten lyfts även att det råder olikheter mellan vilken information om elevens kunskaper som beaktas vid betygssättningen och hur denna information utvärderas allsidigt. Det råder olikvärdiga förutsättningar mellan elever vars lärare allsidigt utvärderar informationen och sammanväger till betyg och de som snarare sätter betyg utifrån en mer atomistisk sammanräkning. 12 Skolinspektionen anger i sin rapport 2014:08 Uppenbar risk för felaktiga betyg att det i flera av de undersökta skolorna brister i allsidigheten i betygsunderlagen. 13 B och D Det har funnits en stor osäkerhet kring tillämpningen av betygsstegen B och D, vilket Skolverket lyfte i Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning. Enligt utvärderingen upplevde lärare svårigheter med tillämpningen av dessa två betygssteg 14 och vissa lärare har uppfattat att till övervägande del enbart har en kvantitativ innebörd. 15 Med utgångspunkt i dessa svårigheter reviderade Skolverket 2016 stödmaterialet Betygsskalan och betygen B och D. Särskilt beakta resultat på ett nationellt prov Den 29 juni 2018 införs bestämmelser i skollagen (2010:800) om att resultat från nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättningen. 16 Skolinspektionen anger i sin rapport Uppenbar risk för felaktiga betyg (2014:08) att avvikelserna mellan betyg på de nationella proven och betyg som sätts i ämnet behöver ifrågasättas och problematiseras. 17 I dessa nya allmänna råd tydliggörs det att lärare bör samverka med kollegor på elevnivå och att rektorn och huvudmannen bör följa upp betyg och nationella provbetyg på grupp- och skolenhetsnivå som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Rektorns ansvar för att se till att betyg sätts i enlighet med skolans författningar Med dessa föreslagna allmänna råd avser Skolverket att tydliggöra rektorns ansvar innan, under och efter betygssättningen. I Skolinspektionens rapport Uppenbar risk för felaktiga betyg framkommer att rektorer ibland saknar kunskap om hur lärare arbetar med frågor om 11 Vallberg Roth et al. (2016) Lärares förtrogenhet med betygssättning, s Ibid. 13 Skolinspektionen (2014) Uppenbar risk för felaktiga betyg. 14 Skolverket (2016) Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning. 15 Detta grundar sig bland annat på vad Skolverket sett i myndighetens frågeforum om bedömning och betyg, frågor till myndighetens upplysningstjänst, eller utifrån diskussioner i lärargrupper i sociala medier (t.ex kap. 20 a, 12 kap. 20 a, 13 kap. 21 a, 15 kap. 25 a och 20 kap. 37 a skollagen (träder i kraft 29 juni 2018). 17 Skolinspektionen (2014) Uppenbar risk för felaktiga betyg. 4 (9)

5 bedömning och betygssättning, vilket gör att Skolinspektionen drar slutsatsen att rektorer behöver ta ett större ansvar för att leda skolans arbete med dessa frågor bland annat gällande resultatuppföljningen som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. 18 En del av detta handlar om rektorns pedagogiska ledarskap och om att skapa förutsättningar för att betygen som sätts på en skola ska bli så likvärdiga och rättvisande som möjligt. Det kan handla om att säkerställa att vid behov se till att kompetensutveckling ges eller att andra adekvata åtgärder vidtas. För att rektorn ska kunna göra detta behöver de satta betygen följas upp och utvärderas. En studie från Umeå universitet Om rektorer, betyg och bedömning En empirisk studie, som genomfördes på uppdrag av Skolverket, visar att det endast är en tredjedel av de deltagande rektorerna som hade uppföljning av betyg och betygssättning som ett bärande tema i det systematiska kvalitetsarbetet. 19 Vidare framgår det av studien att flera av de uppföljningar som rektorerna gjorde i första hand utfördes utifrån enskilda lärares betygssättning, men det är även viktigt att rektorn har en helhetsbild av hur betyg sätts på skolan. Samtidigt framkom indikationer på att rektorer saknar adekvata verktyg för att göra en mer finmaskig analys av betygsfördelningen inom skolan 20 och det kan finnas utrymme för huvudmännen att stödja rektorerna i detta, eftersom skolans kvalitetsarbete utgör underlag för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Vissa rektorer lyfte att de utgick från Skolverkets databas SIRIS i vilken det finns data på skolenhetsnivå. 21 Detta kan vara data av intresse för att se hur skolenhetens betyg och betyg på nationella prov förhåller sig till andra skolenheter, kommunen eller riket. Rektorn behöver dock även fördjupa analysen inom den egna skolenheten för att kunna följa upp och analysera exempelvis större avvikelser mellan betyg på nationella prov och betyg för att säkerställa att provbetyget särskilt har beaktats vid betygssättningen. Analysen kan även handla om att jämföra betygen inom eller mellan ämnen och klasser. Uppföljning av betygen är en viktig del i rektorns arbete med att säkerställa att betygen sätts i enlighet med skolans författningar så att betygen ska bli så likvärdiga och rättvisande som möjligt. Betyg när lärare inte är legitimerade Betyg sätts av undervisande lärare enligt 3 kap. 16 skollagen. Om undervisande lärare inte är legitimerad sätts betyg tillsammans med en legitimerad lärare. Sedan bestämmelsen infördes har Skolverket fått signaler om att det finns tillämpningssvårigheter, vilket gör att Skolverket ser behov av att utifrån förarbetena till skollagen tydliggöra skillnaden mellan vad det innebär att sätta betyg tillsammans med en lärare som inte är legitimerad, och vad som mer handlar om kompetensutveckling om betyg och betygssättning. Informera om grunderna för hur betyg sätts och om skälen till ett betyg Det är av vikt att eleverna förstår vissa grunder för hur betyg sätts. Ett exempel är att bedömningarna ända fram till att betyg sätts är till för att stödja elevernas kunskapsutveckling och att det är elevens kunskaper vid betygssättningstillfället som betyget ska återspegla snarare än ett medelbetyg. Materialet klargör även att skyldigheten att innebär att läraren bör, när hon eller han upplyser en elev eller vårdnadshavare om skälen för ett betyg, kunna förklara de skäl som har varit avgörande och direkt påverkat utgången av det betyg som satts. Skolverket vill även tydliggöra vilka krav som finns och vad som kan beslutas lokalt angående dokumentation, för att lärare inte ska belastas i onödan i samband med deras arbete att följa och främja elevernas kunskapsutveckling och sätta 18 Ibid. 19 Ärlestig, H. & Johansson, O. (2016) Om rektorer, betyg och bedömning En empirisk studie. Dnr 2016: Ibid. 21 Ibid. 5 (9)

6 betyg. 22 Detta handlar även om elevernas rättssäkerhet ifråga om att befintligt regelverk ges en likvärdig tillämpning. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det Skolverket vill uppnå och vilka effekterna blir om en ny reglering inte kommer till stånd Skolverket har i samband med en utvärdering av myndighetens bedömningsstöd ställt frågor om nuvarande allmänna råd på området. Det framgår då att allmänna råd upplevs som ett viktigare stöd än stödmaterial som exempelvis Betygsskalan och betygen B och D. Samtidigt är det problematiskt att både de allmänna råd som reglerar betygssättning och viktiga bedömningsstöd som Betygsskalan och betygen B och D inte är mer använda än vad utvärderingen visade. 23 En granskning som Riksrevisionen gjorde 2011 visar att de metoder som Skolverket hade använt för att styra mot mer likvärdiga och rättvisande betyg, genom olika typer av stöd, inte hade fått ett tillräckligt genomslag bland lärarna. 24 En förklaring var bristande förutsättningar på lokal nivå. Riksrevisionen påtalade även detta i sin uppföljning Det skulle kunna vara möjligt att nå vissa av de syften som allmänna råd har genom att enbart utforma fler stödinsatser som exempelvis webbkurser inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen eller större mängd information på Skolverkets webbplats med exempelvis fler texter och filmer. Skolverket gör dock bedömningen att det finns en risk att betygen blir mindre likvärdiga om myndigheten endast skulle utforma stödmaterial. Anledningen är att stödmaterialen inte är lika normerande och de har inte samma tyngd som allmänna råd. Som Riksrevisionen påtalar har de metoder som myndigheten använt hittills inte varit tillräckligt normerande på området. Allmänna råd kan även ha den funktionen att tydliggöra bestämmelserna för rektorer och huvudmän och deras ansvar för frågor om betyg och betygssättning. De allmänna råden är en viktig del i hur myndigheten styr utvecklingen i en önskad riktning, samtidigt som det förutsätter att det finns förutsättningar på lokal nivå. Skolverket har även för avsikt att utforma olika typer av informationsinsatser kopplade till dessa allmänna råd samt se över innehållet i de utbildningsinsatser som finns inom det nationella skolutvecklingsprogrammet om bedömning och betygssättning. Skolverket överväger även att anordna konferenser för lärar- och rektorsutbildningen, vilket är ett behov som lyftes i en departementspromemoria om den nya betygsskalan 26. Det är Skolverkets förhoppning att dessa råd, både utifrån att allmänna råd i sig är mer normerande än annat stödmaterial och att de fokuserar på betyg och betygssättning, kan bidra till att främja en mer likvärdig rättstillämpning av regelverket kring betygssättningen och en betygssättning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, i syfte att ge rättvisande och likvärdiga betyg. 22 Ds. 2013:23, Tid för undervisning - lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner, s På frågan om i vilken utsträckning man tagit del av nuvarande råd svarade för grundskolan 41 procent av lärarna att de läst det flera gånger och 35 procent att de läst det en gång (1/4 har aldrig läst det). I gymnasieskolan svarade 33 procent av lärarna att de läst det flera gånger och 47 procent att de läst det en gång (1/5 har aldrig läst det). Det var för få svarande lärare på vuxenutbildningen för att presentera resultaten. Eftersom enkäten låg på Skolverkets webbplats är troligen dessa siffror även en överskattning eftersom inte alla lärare frekvent besöker den. 24 Riksrevisionen (2011) Lika betyg, lika kunskap? En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan (RiR 2011:23). 25 Uppföljning av rapporten Lika betyg, lika kunskap? En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygsättning i grundskolan ( ). 26 Regeringskansliet (2008) En ny betygsskala (Ds 2008:13). 6 (9)

7 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen De som i första hand berörs av de föreslagna allmänna råden om betyg är betygssättande lärare, rektorer och huvudmän samt de övriga skolmyndigheterna, framför allt Skolinspektionen i egenskap av tillsynsmyndighet. Dessa är de primära målgrupperna för de allmänna råden och syftet är att dessa ska påverkas att agera på visst sätt utifrån författningarnas lydelser. Indirekt kan även elever och vårdnadshavare komma att påverkas av Skolverkets allmänna råd. 4. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för övervägda regleringsalternativ Dessa nya allmänna råd kommer att begränsas till att handla om hur lärare, rektorer och huvudmän bör agera för att betygen ska bli så likvärdiga och rättvisande som möjligt. Ett beslut om de föreslagna allmänna råd om betyg och betygssättning kommer innebära att de nu gällande allmänna råden som delvis täcker motsvarande områden kommer att utgå, eftersom det annars innebär att det finns överlappande allmänna råd på området. Det gäller allmänna råd om: Planering och genomförande av undervisningen, Bedömning och betygsättning i gymnasieskolan och Bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen. De nuvarande råd som idag är kopplade till planering och genomförande av undervisningen föreslås, utifrån renodlingen mot betyg och betygssättning, att utgå. Skolverket vill i sammanhanget understryka att myndigheten är medveten om att upphävandet av dessa allmänna råd kan ha ett signalvärde och tolkas som att Skolverket anser att planering och genomförande av undervisningen är av mindre vikt än betygssättningen. Så är inte fallet, däremot bedömer myndigheten att en eventuell problembild kring planering och genomförande av undervisningen behöver följas upp och utvärderas ytterligare för att klarlägga på vilka sätt ämnesövergripande råd kan bidra till att tydliggöra lärares, rektorers och huvudmäns uppdrag i detta avseende. Därutöver bedömer Skolverket att det fortsatt kommer finnas gott stöd för planering och genomförande av undervisningen genom bland annat de nationella skolutvecklingsprogrammen, såsom matematiklyftet och läslyftet. Det finns även annat stöd på Skolverkets webbplats exempelvis genom Forskning för skolan. Kostnadsmässiga konsekvenser Skolverkets bedömning är att de föreslagna allmänna råden om betyg inte kommer att innebära någon förändrad kostnadsbild för skolhuvudmännen. Mänskliga rättigheter och icke-diskriminering Skolverket tar hänsyn till frågor som rör mänskliga rättigheter och icke-diskriminering. I Skolverkets instruktion lyfts vissa grupper och delar av rättigheterna fram. Det gäller barns rättigheter, jämställdhetsperspektivet, funktionshinderperspektivet och nationella minoriteter. Vid framtagandet av förslaget till allmänna råd har detta beaktats. Barnets rättigheter, barnkonsekvensanalys I arbetet med att revidera de allmänna råden om betygssättning har barn och elevers rättigheter beaktats, särskilt i avsnittet om information om betyg och kunskapskrav till 7 (9)

8 elever. Senare års forskning om elevers upplevelser av betyg har utgjort ett viktigt underlag. 27 Jämställdhetsperspektiv Jämställdhetsperspektivet har beaktats i framtagandet av allmänna råd genom föreslagna lydelser om att en så likvärdig och rättssäker betygssättningspraktik som möjligt eftersträvas för alla elever, oavsett könstillhörighet. Funktionshinderperspektiv Funktionshinderperspektivet har beaktats genom att i förslaget till allmänna råd understryka läroplanernas lydelser om vikten av att använda sig av varierade bedömningsformer så att alla elever får möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt samt vid betygssättning allsidigt utvärdera elevernas kunskaper utifrån kunskapskraven. Detta ska göras på ett sätt som förhindrar att elever med en viss funktionsnedsättning systematiskt missgynnas av ett ensidigt val av bedömningsformer eller att betyg ensidigt grundar sig på en viss typ av betygsunderlag. Funktionshinderperspektivet har även beaktats för råd och kommentarer om hur undantagsbestämmelsen kan tillämpas. 5. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser De allmänna råden trycks och distribueras digitalt som pdf-dokument på Skolverkets webbplats. Skolverket kommer att informera skolhuvudmän, rektorer och lärare i de aktuella skolformerna om att de nuvarande allmänna råden som innefattar betyg och betygssättning inte längre gäller och att Skolverket har beslutat om nya allmänna råd på området. Informationen delges genom kommunikationsinsatser primärt via Skolverkets egna kanaler, såsom webbplatsen, nyhetsbrev och sociala medier. 6. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen De allmänna råden har ingen direkt anknytning till de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. 7. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande Skolverket bedömer att särskild hänsyn, när det gäller tidpunkten för ikraftträdande, behöver tas i förhållande till när betyg sätts. Det är av vikt att dessa allmänna råd med kommentarer beslutas vid en tidpunkt då så få betyg som möjligt sätts. Det går inte att helt undvika perioder där betyg sätts, eftersom exempelvis vuxenutbildningen bedrivs kontinuerligt. Majoriteten av betygen sätts dock i slutet av terminerna och det är därför Skolverkets avsikt att besluta om dessa allmänna råd med kommentarer i god tid innan höstterminens betyg ska sättas hösten Se till exempel Sivenbring, J. (2016) I den betraktades ögon. Ungdomar om bedömning i skolan; Löfgren, R. & Löfgren, H. (2017) Att få sina första betyg och Wyszynska Johansson, M. (2015) Gymnasieungdomars erfarenheter av hur yrkeslärande bedöms. 8 (9)

9 B Företag Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt B. C Samråd Skolverket har genomfört samråd med Skolinspektionen, lärare och rektorer i de olika skolformerna samt forskare inom fälten bedömning och betyg samt didaktik. Skolverkets nya allmänna råd skickas ut på extern remiss till berörda parter. D Kontaktperson Vid eventuella frågor om de föreslagna allmänna råden, kontakta undervisningsrådet Hannes Theander. E-postadress hannes.theander@skolverket.se Telefon (9)

10 Bilaga 3 Dnr 2018:592 1 (55) Allmänna råd med kommentarer om betyg och betygssättning Förord Skolverkets allmänna råd om betyg och betygssättning handlar om lärares, rektorers och huvudmäns arbete med att främja rättvisande och likvärdiga betyg genom att betygssättningen är rättssäker och vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De handlar även om information om och uppföljning av betyg och betygssättning. Betyg och betygssättning är ett stort och omfattande område som kan behandlas ur många olika perspektiv. Eftersom grunderna i stort är desamma i alla skolformer är råden och kommenterarna i allmänhet inte kopplade till specifika skolformer utan omfattar området på ett generellt plan. Vissa inslag kan uppfattas ha större relevans för vissa skolformer men innehållet är i huvudsak giltigt för alla skolformer. I och med publiceringen av dessa allmänna råd utgår Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2011:149) om planering och genomförande av undervisningen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:33) om bedömning och betygssättning i gymnasieskolan samt Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2013:187) om bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen. Råden är även publicerade i Statens skolverks författningssamling, SKOLFS 20XX:X. Det är Skolverkets förhoppning att de här allmänna råden med kommentarer ska fungera som ett gott stöd i arbetet inför och vid betygssättningen samt vid information om och uppföljning av betyg och betygssättning. Peter Fredriksson Generaldirektör

11 2 (55) Innehåll Inledning... 3 Om betyg Inför betygssättning Informera om betyg och betygssättning Betygssättning Följa upp betyg och betygssättning Referenser Bestämmelser som de allmänna råden utgår ifrån... 40

12 3 (55) Inledning Skolverkets allmänna råd om betyg och betygssättning handlar om lärares, rektorers och huvudmäns arbete med att främja rättvisande och likvärdiga betyg genom att betygssättningen är rättssäker och vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De allmänna råden handlar även om information om och uppföljning av betyg och betygssättning. Råden och kommenterarna är i huvudsak giltiga för alla skolformer, men vissa avsnitt kan ha större relevans för vissa skolformer. De verksamheter och yrkeskategorier som berörs De allmänna råden om betyg och betygssättning gäller för grundskolan (årskurs 6 9), specialskolan (årskurs 7 10), grundsärskolan (årskurs 6 9), sameskolan (årskurs 6), gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. För motsvarande utbildningar 1 som bedrivs av Kriminalvården, folkhögskolor eller enskilda utbildningsanordnare med betygsrätt gäller råden i tilllämpliga delar. 2 Råden är i tillämpliga delar även aktuella för årskurser och skolformer där betyg inte sätts. Målgrupperna är lärare, rektorer och huvudmän. Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med skolans författningar. Huvudmannen ska därför se till att rektorer och lärare får de förutsättningar som behövs så att de kan följa de allmänna råden. 3 Avsnittsindelning Varje avsnitt är indelat i tre delar: aktuella bestämmelser, allmänna råd och kommentarer. Aktuella bestämmelser Skolverkets allmänna råd utgår alltid från en eller flera bestämmelser. De här allmänna råden grundar sig på bestämmelser i skollagen (2010:800), skolförordningen (2011:185), gymnasieförordningen (2010:2039), förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning samt läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, 1 Med motsvarande utbildningar avses utbildning enligt 5 och 6 kap. förordningen om vuxenutbildning. 2 Med tillämpliga delar avses de råd med kommentarer som utgår från bestämmelser som även gäller för dessa motsvarande utbildningar. 3 2 kap. 8 skollagen.

13 4 (55) sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. 4 Varje avsnitt inleds med en hänvisning till de bestämmelser som avsnittets allmänna råd grundar sig på. Bestämmelserna finns i bilagan. Allmänna råd Skolverkets allmänna råd är rekommendationer om hur huvudmän, rektorer och lärare bör arbeta för att uppfylla bestämmelserna. Råden ska följas om skolan eller skolenheten inte arbetar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna ändå uppfylls. Kommentarer Efter de allmänna råden följer kommentarer som ska göra det lättare att förstå och tillämpa råden. Om betyg Det här avsnittet redogör kortfattat för bestämmelserna om betyg och betygssättning som finns i skollagen, läroplanerna och i förordningarna som reglerar de respektive skolformerna. Skollagen är den författning som ytterst reglerar betyg och betygssättning. Ytterligare bestämmelser finns i skolförordningen, gymnasieförordningen och förordningen om vuxenutbildning samt i läroplanerna 5 för respektive skolform. Skolverket har även tagit fram föreskrifter om betygskatalog och om hur de olika betygsdokumenten ska utformas. De övergripande bestämmelserna som gäller för samtliga betygssättande skolformer är till exempel att rektorn ansvarar för att betyg sätts enligt författningarna 6 och att skolan informerar eleverna om grunderna för betygssättningen. De reglerar 4 Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan, förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan, förordningen (SKOLFS 2013:148) om läroplan för gymnasiesärskolan och förordningen (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen. 5 Förordningen om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, förordningen om läroplan för grundsärskolan, förordningen om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, förordningen om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, förordningen om läroplan för gymnasieskolan, förordningen om läroplan för gymnasiesärskolan och förordningen om läroplan för vuxenutbildningen. 6 3 kap. 14 skollagen.

14 5 (55) även att läraren på begäran ska upplysa en elev, och i förekommande fall vårdnadshavare, om skälen för ett betyg. 7 Andra bestämmelser reglerar i vilka fall och på vilket sätt ett betyg kan ändras. 8 Förutom de övergripande bestämmelserna finns särskilda bestämmelser som reglerar betygsskalan, regler om prövning och när betyg ska sättas i respektive skolform. Att sätta betyg är att bedöma i vilken mån en elev har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne eller kurs. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Denna bedömning gör läraren i slutet av en termin eller efter avslutad kurs. I läroplanerna framgår att läraren vid betygssättningen ska beakta all tillgänglig information om elevens kunskaper och göra en allsidig utvärdering i förhållande till kunskapskraven. 9 Om en elev har genomfört ett nationellt prov ska resultatet på provet särskilt beaktas när läraren allsidigt utvärderar elevens kunskaper vid betygssättningen. 10 Det finns fem kunskapskrav, A E, varav A, C och E är preciserade. För betygen A, C och E ska elevens kunskaper motsvara kunskapskravet för det betyget. Kunskapskraven B och D beskrivs som att elevens kunskaper ska motsvara det underliggande kunskapskravet och till övervägande del det som beskrivs i överliggande kunskapskrav. Betyget F används i vissa skolformer och står för ett icke godkänt resultat. 11 Om läraren saknar underlag för att göra en bedömning av en elevs kunskaper, på grund av att eleven varit frånvarande, sätts inget betyg. 12 I grundsärskolans ämnen sätts betyg endast om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det. 13 Om en elevs kunskaper i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och 7 3 kap. 15 och 17 skollagen. 8 3 kap. 19 och 20 skollagen. 9 Avsnitt 2.7 Bedömning och betyg i förordningen om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, avsnitt 2.7 Bedömning och betyg i förordningen om läroplan för grundsärskolan, avsnitt 2.7 Bedömning och betyg i förordningen om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, avsnitt 2.7 Bedömning i förordningen om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, avsnitt 2.5 Bedömning och betyg i förordningen om läroplan för gymnasieskolan, avsnitt 2.5 Bedömning och betyg i förordningen om läroplan för gymnasiesärskolan och avsnitt 2.3 Bedömning och betyg i förordningen om läroplan för vuxenutbildningen kap. 20 a, 12 kap. 20 a, 13 kap. 21 a, 15 kap. 25 a och 20 kap. 37 a skollagen kap. 7 skolförordningen, 8 kap. 2 gymnasieförordningen och 4 kap. 9 förordning om vuxenutbildning kap. 18, 12 kap. 18, 13 kap. 19, 15 kap. 27, 18 kap. 26, 20 kap. 39 och 21 kap. 20 b skollagen kap. 19 skollagen.

15 6 (55) inom särskild utbildning för vuxna inte motsvarar kunskapskravet för betyget E eller högre ska betyg inte sättas. Betyget F används alltså inte i dessa skolformer. 14 Om en elev inom kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna har påbörjat en kurs eller en delkurs och sedan uteblivit från den under mer än tre veckor i följd, utan att orsaken är sjukdom eller beviljad ledighet ska eleven anses ha avbrutit kursen eller delkursen. För en elev som avbrutit en kurs eller delkurs sätts inte betyg. Betyg sätts heller inte efter individuella kurser eller orienteringskurser inom vuxenutbildningen. Inom kommunal vuxenutbildning sätts betyg även på delkurser. För en elev som har betyg från samtliga delkurser av en kurs sätts ett sammanfattande betyg i kursen som helhet. 15 Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå finns det nationella delkurser. De nationella delkurserna bygger på en progression inom varje delkurs, och ett betyg på den sista delkursen motsvarar ett betyg i kursen som helhet. Det innebär att elevens betyg i kursen som helhet, när eleven läst samtliga delkurser, ska vara detsamma som det betyg eleven fått i delkurs 4. Betyg sätts däremot inte på individuella kurser och orienteringskurser. 16 Gymnasiearbetet avslutar studierna efter ett nationellt program i gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Gymnasiesärskolearbetet avslutar studierna i gymnasiesärskolans nationella program eller särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Gymnasiearbetet betygssätts med godkänt betyg, E, eller icke godkänt betyg, F. Betyg på gymnasiearbetet sätts utifrån det mål som finns i examensmålet för det program som eleven går i gymnasieskolan, eller det program som elevens utbildning huvudsakligen motsvarar inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Gymnasiesärskolearbetet betygssätts om eleven når målet för gymnasiesärskolearbetet, annars sätts inte betyg. Betyg på gymnasiesärskolearbetet sätts om eleven har nått det mål för gymnasiesärskolearbetet som finns i programmålet för det program som eleven går, eller för det program som utbildningen huvudsakligen motsvarar inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. 17 Elever inom kommunal vuxenutbildning som har läst en kurs och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg har rätt att få sina kunskaper dokumenterade i ett intyg. Det är viktigt att eleverna informeras om den kap. 20, 18 kap. 23 och 21 kap. 19 skollagen kap. 6 förordning om vuxenutbildning kap. 7 förordning om vuxenutbildning kap. 22 och 25, 18 kap. 22 och 24, 20 kap. 35, 21 kap. 18 skollagen, och 4 kap. 8 förordning om vuxenutbildning.

16 7 (55) möjligheten och det är rektorn som utfärdar intyget utifrån Skolverkets föreskrifter. 18 Inom vuxenutbildningen kan en elev även få sina kunskaper och sin kompetens validerad och dokumenterad skriftligt. Om en elev vill ha betyg efter validering, sätts betyg genom prövning. 19 De övergripande principerna för betygssättning som beskrivs i de här allmänna råden gäller i tillämpliga delar vid prövning. Skolverket har tagit fram Allmänna råd med kommentarer om prövning som anger hur regleringen i samband med prövning bör hanteras i praktiken kap. 44 och 45 och 21 kap. 23 och 24 skollagen samt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2014:120) om utformningen av intyg i kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna kap. 42 och 43 och 21 kap. 21 och 22 skollagen. 20 Skolverket (2016). Allmänna råd med kommentarer Prövning för grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (SKOLFS 2016:63).

17 8 (55) 1 Inför betygssättning AKTUELLA BESTÄMMELSER De allmänna råden i det här avsnittet utgår från bestämmelser i skollagen och läroplanerna för de olika skolformerna. 21 Bestämmelserna finns att läsa i sista avsnittet på s. 39. ALLMÄNNA RÅD Läraren bör 1. utforma ändamålsenliga bedömningssituationer för att följa och främja elevernas kunskapsutveckling och säkerställa ett brett och varierat underlag inför betygssättningen 2. utvärdera elevernas kunskaper i förhållande till ämnets eller kursens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav samt utifrån den undervisning som har bedrivits 3. tillsammans med andra lärare skapa en samsyn om hur underlag kan utvärderas allsidigt vid betygssättningen. Rektorn bör 4. skapa förutsättningar för att främja lärarnas arbete med rättvisande och likvärdiga betyg 5. skapa rutiner för hur en legitimerad lärare sätter betyg tillsammans med en lärare som inte är legitimerad 21 1 kap. 9 och 3 kap. 14 skollagen, avsnitt 2.2 Kunskaper, 2.7 Bedömning och betyg och 2.8 Rektorns ansvar i förordningen om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, avsnitt 2.2 Kunskaper, 2.7 Bedömning och betyg och 2.8 Rektorns ansvar i förordningen om läroplan för grundsärskolan, avsnitt 2.2 Kunskaper, 2.7 Bedömning och betyg och 2.8 Rektorns ansvar i förordningen om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, avsnitt 2.2 Kunskaper, 2.7 Bedömning och 2.8 Rektorns ansvar i förordningen om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, avsnitt 2.1 Kunskaper, 2.5 Bedömning och betyg och 2.6 Rektorns ansvar i förordningen om läroplan för gymnasieskolan, avsnitt 2.1 Kunskaper, 2.5 Bedömning och betyg och 2.6 Rektorns ansvar i förordningen om läroplan för gymnasiesärskolan och avsnitt 2.1 Kunskaper, 2.3 Bedömning och betyg och 2.4 Rektorns ansvar i förordningen om läroplan för vuxenutbildningen.

18 9 (55) 6. säkerställa att lärare vid behov får kompetensutveckling om betyg och betygssättning, och särskilt beakta behovet hos de lärare som inte är legitimerade.

19 10 (55) KOMMENTARER Utforma ändamålsenliga bedömningssituationer och utvärdera elevernas kunskaper (råden 1 och 2) En utgångspunkt för att utforma en ändamålsenlig bedömningssituation är att läraren har tänkt igenom: Vad är det jag vill veta? Varför vill jag veta detta? Hur har jag tänkt att använda den information jag får? Svaren påverkar hur läraren formulerar frågor eller uppgifter och vilka bedömningsformer som läraren väljer är lämpliga. Bedömningar kan ha olika syften Bedömningssituationer behöver ge information om elevernas styrkor och utvecklingsbehov och lärarens analys av informationen kan sedan användas formativt på olika sätt för att främja elevernas kunskapsutveckling. 22 Lärarens ämnesdidaktiska analys av vilka olika förståelser för ämnesinnehållet som eleverna ger uttryck för genom vad de säger, skriver eller utför ger läraren möjlighet att utvärdera hur den egna undervisningen fungerar och vad den fortsatta undervisningen kan behöva fokusera på eller fördjupa på kortare eller längre sikt. Analysen kan även användas som grund för att ge eleverna återkoppling eller vägledning som de kan förstå och använda. Bedömningssituationer behöver även ge information som kan användas i summativt syfte vid betygssättningen för att allsidigt utvärdera elevens kunskaper med stöd av kunskapskraven. Lärare kan utforma bedömningssituationer med flera syften, men all information om elevens kunskaper från sådana situationer blir sannolikt inte lika giltig och tillförlitlig i både formativt och summativt syfte. Med giltig och tillförlitlig avses här validitet och reliabilitet i en mätning, till exempel en genomförd bedömningssituation eller ett betyg. Reliabilitet handlar om hur tillförlitlig en mätning är och validitet handlar om mätningens giltighet i förhållande till det som ska bedömas. Validitet handlar även om hur resultaten från en mätning tolkas och används. Bedömningssituationer som inte ger detaljerad och nyanserad information om elevers kunskaper, som kan användas i formativt syfte, eller som inte ger ett underlag som kan jämföras med kunskapskraven, i summativt syfte, har därmed låg validitet. 23 För att främja elevernas kunskapsutveckling under ett arbetsområde eller en avgränsad tidsperiod behöver läraren detaljerad och nyanserad information om elevernas kunskaper. Vid utformningen av sådana bedömningssituationer utgår läraren från de kunskaper som undervisningen syftar till att ge eleverna möjlighet att utveckla. Eleverna kan i sådana situationer även visa andra kunskaper än de läraren 22 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, s Se till exempel Jönsson, A. (2018) Prov eller bedömning? Att tolka och använda provresultat och omdömen.

20 11 (55) förväntat sig. Detta sammantaget påverkar vilka delar av ämnets eller kursens syfte, det centrala innehåll 24 och kunskapskrav som aktualiseras genom bedömningssituationen. För att mer specifikt identifiera elevernas styrkor eller utvecklingsbehov är det inte ändamålsenligt att analysen enbart görs i förhållande till kunskapskraven. Lärarens ämnesdidaktiska analys av de kunskaper som elever visat i sådana situationer kan ge mer detaljerad och nyanserad information om både styrkor och utvecklingsbehov än om bedömningen enbart görs utifrån kunskapskravens ofta övergripande formuleringar. Information från bedömningssituationer där det främsta syftet är att främja elevernas kunskapsutveckling kan, men behöver inte, bli giltig i förhållande till kunskapskraven. Information som inte är giltig beaktas inte vid betygssättningen. Läraren behöver även utforma bedömningssituationer där det främsta syftet är att samla in information som gör att elevernas kunskaper kan utvärderas allsidigt med stöd av kunskapskraven vid betygssättningen. Bedömningssituationerna behöver ge ett tillräckligt brett och varierat underlag för att läraren med säkerhet ska kunna värdera kvaliteten på elevens kunnande vid betygssättningen. Lärarens analys av information från sådana bedömningssituationer kan även användas för att främja elevernas kunskapsutveckling. Det finns inget i bestämmelserna som säger att läraren måste värdera kvaliteten på elevens kunnande i förhållande till kunskapskraven vid andra tillfällen än vid betygssättningen. 25 Läraren kan värdera elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven för att sammanfatta och dokumentera de kunskaper eleverna visat eller för att informera eleverna om deras kunskapsutveckling. Om, eller hur, läraren väljer ge sådan information till eleverna kan till exempel påverkas av vilken skolform det gäller, elevernas ålder eller om betyget kan få en större betydelse för eleven, till exempel som grund för urval till nästa utbildningsnivå. Det är då viktigt att informationen utformas så att eleverna i möjligaste mån kan förstå den. När sådan information ges kan det också vara viktigt att tänka på att ett underlag oftast blir relevant i förhållande till flera delar av kunskapskraven, och att olika prestationer inom ett och samma underlag kan variera i hur giltiga eller tillförlitliga de är i förhållande till dessa delar. Olika prestationer kan även ges olika tyngd i förhållande till olika delar av kunskapskraven vid betygssättningen. Möjligheten att med säkerhet värdera en prestation eller ett underlag ökar oftast med storleken på underlaget. Sammantaget 24 I kursplanen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare motsvarar detta av Utbildningens mål och karaktär och de inledande meningarna i respektive kurs kunskapsområden. 25 Läraren behöver i vissa skolformer även vid andra tillfällen än betygssättningen sammanfatta eller värdera elevernas kunskaper med stöd av kunskapskraven. Det kan vara inom ramen för den individuella utvecklingsplanen, för att avgöra om eleven behöver ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för undervisningen eller särskilt stöd. Ett annat skäl kan vara att säkerställa att eleverna får tillräckliga utmaningar för att nå så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven.

21 12 (55) innebär det att det finns en osäkerhet i att värdera med vilken kvalitet eleven har visat sitt kunnande i en uppgift eller ett underlag i förhållande till tydligt avgränsade delar av kunskapskraven och särskilt om underlaget är begränsat. Läraren behöver även, med viss regelbundenhet, översiktligt utvärdera sin dokumentation om elevernas kunskaper i förhållande till ämnets eller kursens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav samt utifrån den undervisning som har bedrivits. Hur ofta det sker kan vara olika beroende på till exempel ämne, skolform eller lärarens erfarenhet. Sådana utvärderingar kan ge stöd på en mer övergripande nivå inför den fortsatta planeringen av undervisningen. Läraren kan till exempel bli medveten om att vissa delar av ämnets eller kursens syfte, de långsiktiga målen 26 eller det centrala innehållet behöver fokuseras eller fördjupas i undervisningen. På så sätt kan läraren även säkerställa att det inför betygssättningen finns giltig och tillförlitlig information i förhållande till kunskapskraven, och att underlaget som ska utvärderas blir tillräckligt brett och varierat. Den informationen är även ett viktigt underlag inför utvecklingssamtalet. 27 Utvärderingen kan också visa om det finns behov av stödinsatser, till exempel extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller särskilt stöd. 28 Allsidig bedömning Läraren har en stor frihet i att utforma bedömningssituationer på ett varierat sätt, bland annat genom att använda olika bedömningsformer. Det är samtidigt inte ett självändamål att variera bedömningsformerna, utan det viktigaste är att använda former som är ändamålsenliga utifrån syftet med bedömningssituationen och den information om elevernas kunskaper som läraren behöver. Även ämnets eller kursens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav kan ställa krav på vissa bedömningsformer. Bedömningssituationer kan vara både formella och informella. Formell bedömning innebär mer uttalade bedömningssituationer och oftast för hela undervisningsgruppen. Informella bedömningssituationer i undervisningen kan till exempel vara när läraren lyssnar på elevers resonemang eller ser eleverna utföra något. De informella bedömningarna pågår kontinuerligt, och ibland reflekterar läraren kanske inte ens över att det är fråga om bedömningssituationer. Det är samtidigt viktigt att läraren 26 Med långsiktiga mål avses de förmågor som avslutar ett ämnes syftestext eller de målpunkter under ämnets syfte som är aktuella i en kurs. I kursplanen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare motsvaras dessa av de inledande meningarna i respektive kurs kunskapsområden. 27 Skolverket (2013) Allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen (SKOLFS 2013:163). 28 Skolverket (2014) Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (SKOLFS 2014:40). Särskilt stöd finns inte inom vuxenutbildningen.