Höstterminen Skolbio i opalen, kvissleby filmerna visas 21, 22 och 28/11

Transkript

1 Höstterminen 2017 Skolbio i opalen, kvissleby filmerna visas 21, 22 och 28/11

2 Välkommen till en ny termin med skolbiovisningar. Som vanligt är visningarna gratis! KONTAKT & ANMÄLAN TILL SKOLBIOVISNINGARNA Anmälan till skolbiovisningarna: Ange i bokningen: skola, kontaktperson, antal elever och personal som ska se filmen och vilken årskurs. Info: Håkan Nordman, , Anmälan senast en vecka före filmens visningsdatum, i mån av plats. Bekräftelse att du fått plats på visningen skickas ut via mejl. Först till kvarn-principen gäller. Visningarna är gratis! Här presenteras de 3 filmer vi visar i Opalen, Kvisselby. Det är naturligtvis möjligt för skolorna i Njurunda att boka BUFF Sverige filmerna som visas på Filmstaden om så önskas. De presenteras i en annan PDF som finns bl a på Skola on line/på gång personal. Trivselregler för en bra filmupplevelse! Dryck, godis och annat snask är inte tillåtna på skolbiovisningar. Detta för att vi inte har tillgång till städpersonal på dagtid och att det inte är tillåtet under skoltid. Mobiltelefoner skall förstås vara avstängda för allas trivsel. Det handlar om en så enkel sak som att visa respekt för varandra. Ett skolbiobesök är att betrakta som lektionstid och därför är det läraren som får ansvara för sina elever. Om någon/några stör ordningen, tveka inte att som lärare/vuxen säga till. Alla vinner på att man som lärare har klargjort för sina elever vad som förväntas av dem under ett biobesök. Både vilka regler som gäller och vilken film de ska se och vad den handlar om. Om filmhandledningar Film är ett svåröverträffat pedagogiskt verktyg. Handledningar är till för att lotsa dig som lärare i användandet av detta verktyg. Filmhandledningens åldersrekommendation bör ses just som en rekommendation. Du som lärare känner dina elever bäst! Filmhandledningar finns till de flesta av filmerna och skickas ut med bekräftelsen.

3 Rum 213 Visas på Opalen tisdag 21/11 kl 9.00 speltid 95 min, rekommenderas för årskurs 5-7. Skolan ska enligt läroplanen främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Rum 213 lyfter frågor kring klass, kön och utanförskap inom ramarna för en spänningsfilm. I ämnet svenska i årskurs 4-6 ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Rum 213 är baserad på en roman och utgör ett klassiskt exempel på genrefilm, anpassad för en ung målgrupp. Rum 213 är en spännande film som lockar till samtal om genre, vänskap och identitet. Handling Vi träffas fortfarande ibland Bea, Meja och jag. Men vi pratar aldrig om det. Det är en tyst överenskommelse. Som om det kanske aldrig hände om vi inte pratar om det. Men innerst inne så vet vi förstås. Elvira är tolv år och oroar sig för det mesta som för att åka på kollo för första gången. När kompisen Sibel blir sjuk och inte kan följa med vill Elvira helst stanna hemma, men det går hennes mamma inte med på. På Björkuddens kollo tussas Elvira ihop med jämnåriga Bea och Meja som ska bli hennes rumskompisar. Det spökar på kollot... Filmatiseringen av Ingelin Angerborns populära bok Rum 213 är en mysig rysare för mellanstadiet, där spökerier blandas med korvgrillning och kompistrubbel. Blyga Elvira måste utmana sina rädslor både i vardagen med de nya kollokompisarna, och i mötet med spökflickan Mebel. Sverige 2017 Regi: Emelie Lindblom. Producent: Emil Larsson Manus: Emil Larsson och Martin Jern Foto: Emil Klang. Scenografi: Miriam Myrtell Klippning: Margareta Lagerqvist Musik: Hans Lundgren I rollerna: Wilma Lundgren, Ella Fogelström, Elena Hovsepyan, Pascal Andersson, Filip Laj, Arman Fanni, Paula Sundberg, Felicia Klang, m fl

4 Sameblod (Saemien vïrre) Visas på Opalen onsdag 22/11 kl 9.00 speltid 110 minuter, rekommenderas för årskurs 8, 9. Sameblod verkar som utmärkt underlag för att diskutera de grundläggande värderingar läroplanen ger uttryck för. Skolans mål är enligt läroplanen att medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Frågor kring identitet och sammanhållning är betydelsefulla även när man studerar integrations- och diskrimineringsfrågor bland olika minoritetsgrupper. Redan i årskurserna 4 6 utgör samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige och de nationella minoriteternas rättigheter ett centralt innehåll. Här ska eleverna ha fått förståelse för och kännedom om att det finns särskild lagstiftning för att skydda de nationella minoriteternas möjligheter att bevara och utveckla sina språk och kulturer. Handling En gammal kvinna, Christina, följer motvilligt med sin son och sondotter på sin systers begravning i nordliga hemtrakter. Kyrkan är fylld av systerns samiska familj och vänner, alla bär kolt och någon jojkar. Christina blir tilltalad på sydsamiska men säger sig inte förstå och vill lämna begravningskaffet och åka tillbaka hem så fort som möjligt. När sonen insisterar på att de ska stanna tar Christina in på hotell där hon börjar tänka tillbaka på sin ungdom. Sameblod är en stark film om Elle-Marja som går i nomadskola och bestämmer sig för att bryta med sitt samiska arv och bli svensk. Det är också berättelsen om Sveriges skamliga koloniala historia, om hemhörighet och utanförskap, hjälteskap och uppror, skam och skuld. En film som berör och upprör och manar till viktiga samtal om individuell och nationell historieskrivning. Sverige 2017 Regi och manus: Amanda Kernell Producent: Lars G Lindström Foto: Sophia Olsson och Petrus Sjövik Klippning: Anders Skov Musik: Kristian Eidnes Andersen I rollerna: Lene Cecilia Sparrok, Mia Erika Sparrok, Maj Doris Rimpi, Olle Sarri, Hanna Alström, Julius Fleischanderl, Malin Crépin, Andreas Kundler, m fl.

5 Upp i det blå Visas på Opalen tisdag 28/11 kl Rekommenderas för åk 1-3 I klassrummet kan Upp i det blå användas som utgångspunkt för värdegrundsdiskussioner om vänskap, ensamhet och utanförskap, om relationer mellan barn och vuxna. Den kan också användas som utgångspunkt för samtal om hållbar utveckling, pengars värde, samt som inspiration till eget skapande i bild- och NO-ämnena. Den kan också, i nedanstående förslag på kreativa övningar, bemöta läroplanens formulering om att eleverna i årskurserna 1 3 ska möta ett innehåll som handlar om framställning av berättande bilder. Att arbeta med berättande bilder omkring ett ämne, ett fenomen eller ett skeende kan bidra till fördjupade kunskaper om det som berättas och skapa förståelse hos eleverna för olika förlopp och sammanhang. Handlingen Upp i det blå handlar om åttaåriga Pottan som ska på ponnyläger under sommarlovet, men som av misstag hamnar på en återvinningsstation. Motvilligt tar de udda typer som bor där hand om Pottan som snart upptäcker deras hemlighet. De bygger på en hemmagjord rymdfarkost och planerar att ge sig ut i rymden på jakt efter rymdskrot och kanske också en ny mening med tillvaron. Trots teman om ensamhet, kapitalism och slit- och slängsamhället, är filmen rolig och ger en odramatisk ingång till att arbeta med dessa frågor. Sverige, 2016 Regi: Petter Lennstrand Manus: Martin Olczak, Petter Lennstrand Producent: Lars Jönsson Foto: Erik Molberg Hansen Rollista: Mira Forsell, Adam Lundgren, Guffe Funck m fl. Längd: 82 min Åldersgräns: Barntillåten Produktionsbolag: Memfis Film Rights AB