RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET TRETTONDE RAPPORTEN

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2016) 392 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET TRETTONDE RAPPORTEN ÖVERSIKT ÖVER TREDJELÄNDERS HANDELSPOLITISKA SKYDDSÅTGÄRDER MOT EUROPEISKA UNIONEN UNDER ÅR 2015 {SWD(2016) 197 final} SV SV

2 1. INLEDNING Handelsskyddet (även kallade handelspolitiska åtgärder) garanteras genom följande tre handelspolitiska skyddsåtgärder: antidumpningsåtgärder, antisubventionsåtgärder och skyddsåtgärder. Syftet med antidumpningsåtgärder och antisubventionsåtgärder är att motverka den negativa inverkan av illojala handelsmetoder i form av dumpad/subventionerad import som riskerar att skada eller vållar väsentlig skada för inhemska industrier, medan skyddsåtgärder ger inhemska industrier ett tillfälligt skydd mot den negativa inverkan av en oförutsedd och betydande ökning i importen som riskerar att skada eller vållar allvarlig skada. Det är också viktigt att komma ihåg att skyddsåtgärder tillämpas på import från alla ursprungsländer och således har allmän effekt, medan antidumpnings- och antisubventionsåtgärder är mer riktade och därför gäller specifika länder (och ibland även specifika företag). Tillämpningen av handelspolitiska skyddsåtgärder regleras av Världshandelsorganisationens (WTO) relevanta avtal och rättspraxis. Dessa regler måste följas strikt för att WTO:s multilaterala system ska fungera ordentligt. En felaktig användning av handelspolitiska skyddsåtgärder leder till olagliga och oberättigade åtgärder som påverkar den fria och rättvisa handeln negativt. Detta gäller framför allt skyddsåtgärder, som innebär störst begränsning av handeln eftersom åtgärderna är tillämpliga på alla ursprungsländer, oavsett om de individuellt ökar sin export och/eller vållar skada eller ej. Därför har strängare normer fastställts i WTO:s rättspraxis för införande av skyddsåtgärder. Under de senaste åren, och i samband med de globala ekonomiska och finansiella kriserna, har användningen av handelspolitiska skyddsåtgärder mot Europeiska unionen och de enskilda medlemsstaterna ökat. I tider av ekonomisk nedgång, när den inhemska konsumtionen minskar inom vissa sektorer, är det naturligt för företagen att söka andra kanaler för att upprätthålla produktionen/sysselsättningen och kontrollera kostnaderna och inrikta sig på exportmarknaderna. Därför är det mycket viktigt att dessa exportmöjligheter inte hindras av obefogade handelspolitiska skyddsåtgärder som på ett oberättigat sätt begränsar tillgången till marknaden. WTO-medlemmarna har rätt att använda handelspolitiska skyddsåtgärder. Det är dock viktigt att handelspolitiska skyddsåtgärder används på ett lämpligt sätt och inte leder till protektionistiska åtgärder. EU använder sådana åtgärder regelbundet (särskilt antidumpningsoch antisubventionsåtgärder), men tillämpar en balanserad och måttfull metod utifrån normer som fastställs i EU-lagstiftningen 1 och till och med går längre än WTO-åtagandena. Det finns t.ex. en obligatorisk prövning av allmänhetens intresse och en regel om lägsta tull, varigenom åtgärder vidtas på nivåer under dumpningsmarginalen när detta är tillräckligt för att undanröja den skada som den relevanta industrin lidit 2. EU förväntar sig att deras handelspartner också noggrant följer de normer som man har kommit överens om i WTO när de använder 1 Rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 343, , s. 51), rådets förordning (EG) nr 597/2009 av den 11 juni 2009 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 188, , s. 93), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/478 av den 11 mars 2015 om gemensamma importregler (EUT L 83, , s. 16), Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, , s. 33). 2 Det ska påpekas att kommissionen har föreslagit att lagstiftningen ska ändras för att under vissa omständigheter begränsa tillämpningsområdet för regeln om lägsta tull (COM(2013) 192 final, ), men detta kräver beslut från Europaparlamentet och rådet. 1

3 instrumenten mot EU eller individuella medlemsstater. Här fortsätter Europeiska kommissionen sina ansträngningar för att lyfta fram bästa praxis för att använda handelspolitiska skyddsåtgärder bland sina handelspartner och övervakningsverksamheten av tredjeländers handelspolitiska skyddsåtgärder förblir stark och fokuserad. Därför ingriper kommissionen vid behov för att ta itu med systembetingade problem som den har upptäckt när det gäller tredjeländers användning av handelspolitiska skyddsåtgärder och för att se till att de följer WTO:s regler. Kommissionen lämnar systematiskt in skriftliga kommentarer och deltar också regelbundet i offentliga utfrågningar om tredjeländers förfaranden i fråga om handelspolitiska skyddsåtgärder, särskilt när EU-exportörers rättigheter och intressen påverkas på ett otillbörligt sätt. Kommissionen ingriper också i relevanta institutionella instanser som inrättats genom våra bilaterala avtal. Dessutom erbjuder kommissionen ingående utbildning om handelspolitiska skyddsåtgärder för tjänstemän från undersökningsmyndigheter i tredjeland för att sprida EU:s högt ställda normer för undersökningar av handelspolitiska skyddsåtgärder och på så sätt förbättra kvaliteten i de undersökningar som utförs av tredjeland. Dessa utbildningar brukar anordnas en gång om året i form av ett veckolångt seminarium för upp till 25 deltagare från olika tredjeländer. Tjänstemän från Indien, Japan, Jordanien, Tunisien och Vietnam deltog i den utbildning som anordnades Under 2015 har kommissionen också varit i kontakt med fler tredjeländer som regelbundet tillämpar handelspolitiska skyddsåtgärder för att inleda ett utbyte av bästa praxis i användningen av dessa åtgärder, förutom de dialoger som redan inrättats. I den här rapporten beskriver vi de övergripande tendenserna i fråga om handelspolitiska åtgärder i tredjeland, som inverkar eller kan inverka negativt på EU:s export (antidumpningseller antisubventionsåtgärder som vidtas av tredjeland kan gälla EU som helhet eller en eller flera enskilda medlemsstater). Rapporten innehåller också en översikt över vad tredjelandsövervakningen innebär rent konkret, med detaljerade analyser per land och detaljerade siffror i bilagan. 2. ÖVERGRIPANDE TENDENSER 2.1. Antalet åtgärder i kraft vid årsslutet 2015 Antalet handelspolitiska skyddsåtgärder i kraft som påverkar EU-exporten under 2015 uppgick till 151 3, vilket är en ökning om man jämför med de åtgärderna i kraft under Såsom visas i diagrammet nedan finns det en tydlig ökande tendens i antalet åtgärder i kraft sedan 2010, och verksamheten inom ramen för handelspolitiska skyddsåtgärder var därför fortsatt omfattande. Totalt antal åtgärder i kraft Uppgifter om åtgärder som tredjeländer har infört mot EU finns på GD Handels webbplats: 4 Ett ärende som inleds mot EU räknas som ett enda ärende, oavsett antalet berörda EU-medlemsstater. 2

4 Källa: WTO- och EU-statistik. Indien är fortfarande det land som, tillsammans med Kina, har det högsta antalet åtgärder mot EU-export, med 19 åtgärder i kraft (fyra skyddsåtgärder och 15 antidumpningsåtgärder för Indien respektive 17 antidumpningsåtgärder och två antisubventionsåtgärder för Kina). För Indien utgör detta en minskning med sju åtgärder (antidumpningsåtgärder) jämfört med 2014, medan utvecklingen för Kina är relativt stabil eftersom antalet åtgärder bara har ökat med en sedan Därefter följer Förenta staterna med 18 åtgärder i kraft, mestadels antidumpningsåtgärder, varav två är nya handelspolitiska skyddsåtgärder mot EU-export (en antidumpningsåtgärd och en antisubventionsåtgärd). Brasilien har 16 åtgärder (antidumpningsåtgärder), vilket är en anmärkningsvärd ökning med sju ytterligare åtgärder jämfört med förra året. Turkiet har slutligen ett stabilt (12) men stadigt ökande antal åtgärder i kraft. I år har Turkiet dock för första gången på länge fler antidumpningsåtgärder (sju) än skyddsåtgärder (fem) i kraft. Åtgärder i kraft vid utgången av 2015, per land Källa: WTO- och EU-statistik. 5 5 De återstående elva åtgärderna är spridda över tio länder: Chile, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, Japan, Korea, Malaysia, Nya Zeeland, Vietnam och Zambia. 3

5 Typ av använda instrument: av de totalt 151 åtgärderna i kraft är 108 antidumpningsåtgärder, fem antisubventionsåtgärder och 38 skyddsåtgärder (tänk på att skyddsåtgärder införs mot alla ursprungsländer och att inte alla sådana åtgärder nödvändigtvis påverkar EU direkt, vilket innebär att de kan ha begränsat ekonomiskt intresse i vissa fall). Indonesien (åtta) var det land som oftast använde skyddsåtgärder 2015, följt av Turkiet (fem) och Indien (fyra). Intressant nog dyker nya länder upp som förstagångsanvändare av skyddsåtgärder: Chile, Costa Rica, Ecuador, Malaysia och Zambia. EU:s export av de berörda produkterna till dessa länder är dock obefintlig eller begränsad Åtgärder som införts 2015 Sammanlagt 37 nya åtgärder infördes 2015 (21 antidumpningsåtgärder, 15 skyddsåtgärder och en antisubventionsåtgärd), vilket är en liten ökning jämfört med 2014 (34). Brasilien är det land som bidragit mest till ökningen, med åtta nya åtgärder (samtliga antidumpningsåtgärder). Detta är en anmärkningsvärd ökning jämfört med förra året, då Brasilien inte införde en enda handelspolitisk skyddsåtgärd mot EU-export. Det är dock ingen överraskning, med tanke på det höga antalet nya undersökningar (sju) som inleddes Undersökningar som inleddes 2015 När det gäller nya undersökningar inleddes 18 undersökningar om skyddsåtgärder, 18 undersökningar om antidumpningsåtgärder och en undersökning om antisubventionsåtgärder under Detta är något mindre jämfört med 2014 (37 jämfört med 41). Antalet nya undersökningar om skyddsåtgärder visade en ökande tendens under 2014, men under 2015 gick antalet tillbaka till 2013 års nivå. I absoluta tal är antalet dock avsevärt. När det gäller sektorer inleddes flest nya handelspolitiska skyddsåtgärder inom stålsektorn. Av de 37 nya undersökningar som inleddes under 2015 rörde 19 stålprodukter (över hälften av det totala antalet nya undersökningar och mer än de tolv nya undersökningar om stålprodukter som inleddes 2014). Därefter följer den kemiska sektorn, där sju nya undersökningar inleddes 2015 (en minskning jämfört med de 11 som inleddes 2014). Inom pappersindustrin, som låg särskilt i fokus 2014 (fem nya undersökningar), inleddes tre nya undersökningar Nya undersökningar som inleddes 2015, per sektor 4

6 Övrigt; 4 Jordbruk; 4 Papper ; 3 Stål ; 19 Kemikalier; 7 Källa: WTO- och EU-statistik. Såsom redan nämnts rör de allra nya ärendena 2015 stålsektorn som genomlever en global kris, främst till följd av alltför hög överkapacitet. Under 2015 inledde Förenta staterna provisoriska antidumpningsåtgärder och ett fåtal utvecklingsländer inledde undersökningar om skyddsåtgärder (Indien inledde två ärenden och Chile, Malaysia Vietnam och Zambia ett ärende var). Med tanke på att skyddsåtgärder är allmänna kan de leda till handelssnedvridningar, men när denna rapport skrevs förefaller detta inte ha skett. Omfattningen av den globala överkapaciteten kombinerat med fallande efterfrågan och låga priser på stål gör sektorn mer sårbar för handelsförsvarsåtgärder från tredje part. Om det underliggande problemet med global överkapacitet inte avhjälps på lämpligt sätt kan de handelspolitiska skyddsåtgärderna spridas. Detta kan också drabba andra sektorer, såsom aluminium eller keramik. 3. ÅTERKOMMANDE FRÅGOR OCH VIKTIGASTE RESULTAT 3.1. Återkommande frågor Förutom vissa frågor som återkommit under de senaste åren t.ex. att tillväxtekonomier ofta använder skyddsåtgärder eller bristande insyn i handelsskyddspolitiska förfaranden observerade kommissionen under 2015 ett ökande antal förfaranden för att motverka kringgående. Eftersom det för närvarande inte finns några enhetliga regler om förfaranden för att motverka kringgående i WTO-avtalen, är detta ett område som kräver särskild uppmärksamhet. Kommissionen ingrep också i förfaranden som omfattade EU-export av beredda jordbruksprodukter. Skyddsåtgärder var en svår fråga även Skyddsåtgärder är det mest begränsande instrumentet och bör därför bara användas under verkligt exceptionella omständigheter. Även om inte alla undersökningar om skyddsåtgärder påverkar EU-exporten direkt ingriper kommissionen systematiskt i nästan alla undersökningar för att belysa de allvarliga bristerna i många av dessa undersökningar redan i ett tidigt skede. Förutom de återkommande brister som kan påvisas i flera tredjeländers undersökningar om skyddsåtgärder (ingen tydlig ökning av importen, bristande insyn eller svaga och ej övertygande skadebedömningar), är antalet nya ärenden och nya användare, särskilt från utvecklingsländer, fortfarande bekymmersamt. 5

7 Trots kommissionens systematiska insatser, som utformas i samordning med industrin och berörda aktörer, slutar det i de flesta fall med att åtgärder införs. Å andra sidan har dessa ingripanden, åtminstone i vissa fall, lett till mindre begränsande åtgärder (dvs. lägre tullar, högre kvoter, kortare varaktighet eller snabbare liberalisering av åtgärder). 6 I vissa fall har åtgärder också kunnat undvikas, men det blotta inledandet av en undersökning har ändå en negativ inverkan på handelsflödena på grund av osäkerhet kring utgången. Under 2015 var det överraskande nog Chile som inledde flest nya undersökningar om skyddsåtgärder (totalt fyra, under 2014 inledde Indien sju undersökningar om skyddsåtgärder). Även Zambia var anmärkningsvärt aktivt på handelsskyddsområdet och inledde för första gången en undersökning om stål, som ledde till att en skyddsåtgärd infördes Stålsektorn har också varit föremål för skyddsåtgärder som med tanke på instrumentets allmänna verkan sannolikt leder till snedvridningar av handelsflödet, vilket i sin tur kan ge upphov till en dominoeffekt. Ett viktigt inslag i alla undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder är de berörda parternas rätt till försvar. Berörda parter har rätt till att i god tid få tillgång till en ickesekretessbelagd akt. Det är därför viktigt att dokumentationen innehåller en meningsfull ickesekretessbelagd version av varje handling som ingår i ärendet och/eller meningsfulla sammanfattningar konfidentiell information. Tyvärr lämnas det i många undersökningar och jurisdiktioner knappt några upplysningar alls i de icke-sekretessbelagda handlingarna, framför allt om det bara finns ett fåtal eller endast en klagande i ärendet. I dessa fall ingriper kommissionen för att de undersökande myndigheterna åtminstone ska lämna upplysningar i form av index eller intervall, så att parterna i alla fall ska kunna göra sig en allmän bild av läget. Antalet ärenden som omfattar kringgående 7 av antidumpningsåtgärder ökade under Syftet med undersökningar av kringgående av åtgärder är att fastställa om en exportör som är föremål för antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder eller en importör som ska betala sådana tullar försöker kringgå åtgärderna, ofta genom omlastning via ett annat tredjeland. Om en undersökande myndighet påvisar kringgående kan antidumpnings- eller antisubventionstullarna utvidgas till att omfatta den produkt som sänds från det tredjelandet eller exporteras från en viss exportör som har befunnits vara inblandad i kringgående (liknande regler gäller delar eller något ändrade versioner av samma produkt). Kringgående är i princip oacceptabelt och olagligt, men undersökningar om kringgående kan bli problematiska om de påverkar vanliga producenter/exportörer som inte försöker kringgå åtgärderna utan bara bedriver sin vanliga verksamhet. Ärenden om antisubventionsåtgärder kräver mycket arbete, eftersom det måste utredas vilken typ av EU-stöd som är aktuellt, särskilt när det gäller beredda jordbruksprodukter. När det gäller EU-stöd blir kommissionen direkt en berörd part och måste samarbeta genom att besvara ett särskilt frågeformulär. Kommissionen deltog t.ex. aktivt i förfarandena för både det kanadensiska fallet med raffinerat socker och det egyptiska fallet med Edamerost, för att visa att sådana EU-program är icke-specifika enligt WTO-reglerna och följaktligen inte bör 6 Närmare information finns i avsnitt 3.2 Huvudsakliga resultat. 7 Undersökningar om kringgående av åtgärder visas inte i den webbsökmotor som nämns i fotnot 1. 6

8 hanteras genom handelspolitiska skyddsinstrument. Förfarandet fick en lyckosam utgång i det senare fallet, vilket beskrivs längre fram i rapporten Huvudsakliga resultat Brasilien upphävande av åtgärder Det viktigaste resultatet i Latinamerika var upphävandet av antidumpningsåtgärder mot EU rörande emulsionspolymeriserat styrengummi E-SBR (syntetiskt gummi). Brasilien hade inlett denna antidumpningsundersökning i maj Det ekonomiska intresset för EUproducenterna uppskattas till omkring 80 miljoner euro. Åtgärderna infördes för en femårsperiod den 22 november 2015, men upphävdes under ett år på grund av allmänintresse, i detta fall prisstabilitet. Upphävandet kan förlängas i ytterligare ett år, varefter åtgärderna löper ut. De kan även återinföras när som helst. De upphävda åtgärderna sträcker sig från 0 % till 36,4 %. Kommissionen deltog i en intensiv teknisk och politisk diskussion med de brasilianska myndigheterna om åtgärdernas lämplighet. Diskussionen var avgörande för upphävandet av tullen Förenta staterna minskning av de negativa effekterna av åtgärder rörande obestruket papper I februari 2015 inledde de amerikanska myndigheterna en undersökning om antidumpningsåtgärder mot import av obestruket papper, med ursprung bland annat i Portugal (ekonomiskt intresse för EU-producenter på cirka 105 miljoner euro). I sina preliminära slutsatser fastställde det amerikanska handelsministeriet (USDOC) att en EUexportör inte var samarbetsvillig under undersökningen. Följaktligen införde USDOC en preliminär dumpningsmarginal på 29,53 % baserat på tillämpningen av de negativa omständigheter som var kända. I samordning med den berörda EU-exportören ingrep kommissionen gentemot USDOC och hävdade att företaget faktiskt hade samarbetat på lämpligt sätt. I sitt slutliga avgörande beslutade USDOC att sänka dumpningsmarginalen till 7,8 % Turkiet inga skyddsåtgärder infördes för tryck- och skrivpapper Turkiet genomförde en undersökning om skyddsåtgärder avseende tryck- och skrivpapper, av stort ekonomiskt intresse för EU: omkring 175 miljoner euro. Allmänt tillgängliga uppgifter tydde på att bevisen var ganska svaga. Kommissionen och industrin ingrep på ett samordnat sätt vid flera tillfällen och undersökningen avslutades utan införande av åtgärder i augusti Marocko minskning av den negativa effekten av skyddsåtgärder Tillsammans med industrin ingrep kommissionen i en undersökning om skyddsåtgärder avseende kallvalsade stålplåtar och pläterade eller metallöverdragna stålplåtar, med ett ekonomiskt intresse för EU-exportörer på omkring 130 miljoner euro. Huvudsyftet var att undvika att den betydande EU-importen till Tangers frihandelsområde skulle undantas från undersökningen och åtgärdernas omfattning, och att påpeka att den ökade importen och 7

9 eventuell skada för den inhemska industrin inte sammanföll i tiden. Kommissionens insatser var framgångsrika, eftersom åtgärdernas negativa effekt lindrades Egypten ingen allvarlig skada i undersökningar om skyddsåtgärder avseende bilbatterier och raffinerat socker I december 2014 inledde Egypten en undersökning om skyddsåtgärder avseende bilbatterier, med ett ekonomiskt intresse på omkring 40 miljoner euro för EU-exportörerna. Kommissionen ingrep via skriftliga inlagor och deltog i en offentlig utfrågning och i samråd inom ramen för Euromed-avtalet, för att påpeka att analysen av skada och orsakssamband inte var övertygande. Undersökningen avslutades i december 2015, utan införande av åtgärder. I april 2015 inledde Egypten en annan undersökning om skyddsåtgärder avseende raffinerat socker, med ett ekonomiskt intresse på omkring 35 miljoner euro för EU-exportörerna. Provisoriska åtgärder infördes samtidigt. Ärendet visade sig ha stora brister, eftersom den inhemska industrin utvecklades positivt och det varken förekom en plötslig, kraftig och betydande ökning av importen eller allvarlig skada. Efter starka insatser från kommissionen i samordning med industrin drog de egyptiska myndigheterna i sin rapport från oktober 2015 slutsatsen att industrin inte led allvarlig skada, vilket ledde till ett formellt beslut i februari 2016 om att avsluta undersökningen utan åtgärder Republiken Filippinerna sänkta tullar på tidningspapper Under 2013 inledde Filippinerna en undersökning om skyddsåtgärder mot import av tidningspapper, vilket skulle kunna påverka import från Storbritannien, Finland, Tyskland och Nederländerna, med ett ekonomiskt intresse för EU-producenterna på omkring 8 miljoner euro. Kommissionen var involverad ända från början och förde ett nära samarbete med industrin och berörda aktörer för att lösa de juridiska bristerna i den framställning och de avgöranden som lämnades ut av de undersökande myndigheterna, Kommissionen ingrep vid ett flertal tillfällen mellan 2013 och 2015, både skriftligen och muntligen. De senaste framställningarna gjordes i mars 2015 just före antagandet av det slutliga avgörandet. Tack vare de samordnade insatserna sänktes de tullar som infördes genom skyddsåtgärderna till slut med 60 % från omkring 46 euro till 18 euro per meter tidningspapper Jordanien avslutande av en undersökning om skyddsåtgärder utan åtgärder Undersökningen om skyddsåtgärder avseende import av A4-papper omfattade ett ekonomiskt intresse för EU-exportörer på omkring 4 miljoner euro och inleddes på svaga grunder i augusti De svårigheter som den lokala industrin led av föreföll huvudsakligen bero på ineffektivitet och kvalitetsproblem. EU-industrin var mycket oroad över detta ärende eftersom en spridningseffekt hade observerats inom branschen. Liknande undersökningar inleddes av Marocko, Turkiet och Förenta staterna. Efter starka ingripanden från kommissionen (skriftlig inlaga, deltagande i offentlig utfrågning och samråd inom ramen för associeringsavtalet) avslutades undersökningen utan åtgärder i november

10 Andra ärenden 8 Under 2013 inledde de australiska myndigheterna en antidumpningsundersökning om bearbetade tomatprodukter från Italien. Det ekonomiska intresset för EU var 48 miljoner euro. Kommissionen ingrep vid flera tillfällen genom ett antal inlagor till den australiska antidumpningskommissionen till stöd för den italienska industrin. Resultatet blev att 45 % av exporten uteslöts från åtgärden och för de övriga samarbetsvilliga exportörerna blev tullsatserna förhållandevis låga (i genomsnitt 4 %). Under 2015 inledde de australiska myndigheterna en ny undersökning bara några månader efter denna undersökning, på grunder som förefaller ytterst svaga. Syftet är att på nytt undersöka importen från de två företag som tidigare hade uteslutits från åtgärden, vilket för EU innebär ett ekonomiskt intresse på omkring 28 miljoner euro. Under 2015 fortsatte kommissionen att ingripa starkt till stöd för de italienska exportörerna. Tidigt 2016 införde de australiska myndigheterna tyvärr åtgärder på grundval av en tveksam metod med allvarliga systembrister. Den 13 april 2016 inledde den australiska antidumpningsgranskningspanelen en administrativ översyn av åtgärderna på begäran från italienska företag och myndigheter. Kommissionen var, i samordning med industrin och berörda aktörer, vid den tidpunkt då denna rapport utarbetades djupt involverad i tekniska och politiska insatser för att lösa de aktuella frågorna. Under 2014 inledde Egypten antisubventionsåtgärder om import av Edamerost (ekonomiskt intresse för EU på omkring 20 miljoner euro) från Nederländerna. Kommissionen påpekade att de undersökta subventionsprogrammen var icke-specifika och följaktligen inte angripbara enligt WTO-reglerna. De egyptiska myndigheterna godkände dessa argument och avslutade undersökningen utan åtgärder i mars Sydafrika föreslog slutgiltiga tullar för import av frysta kycklingdelar från Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Ärendet gav upphov till ett ekonomiskt intresse på 30 miljoner euro. Både kommissionen och andra berörda parter ifrågasatte dumpningsmarginalerna och deras beräkningar för Storbritannien. I det slutliga avgörandet av den 27 februari 2015 sänkte den sydafrikanska undersökningsmyndigheten Itac tullsatserna både för enskilda producenter i Storbritannien (från 18,68 % till 13,07 %) och för övriga i Storbritannien (från 34,7 % till 22,3 %). 4. VERKSAMHET VID WTO Kommissionen är också aktiv inom WTO för att försvara EU:s intressen i särskilda ärenden eller lösa systemrelaterade problem. Kommissionen agerar genom att i) ifrågasätta handelspolitiska skyddsåtgärder som EU anser vara oförenliga med WTO-rätten, ii) genom att ingripa i WTO:s tvister angående handelspolitiska skyddsåtgärder som tredje part, och iii) genom aktivt deltagande i de relevanta regelkommittéerna i Genève. i) När åtgärder anses oförenliga med WTO-rätten kan kommissionen begära inrättande av en WTO-panel. Så var t.ex. fallet med de antidumpningsåtgärder som infördes av Kina mot import av vissa stålrör (DS460) och de antidumpningsåtgärder som infördes av Ryssland mot import av lätta nyttofordon (DS479). 8 Detta avsnitt handlar om ärenden som redan nämns i årsrapporten och som formaliserats under 2015: 9

11 I det första fallet antog WTO:s tvistlösningsorgan överklagandenämndens rapport i oktober 2015, med ett gynnsamt resultat för EU, och rekommenderade Kina att bringa sina åtgärder i överensstämmelse med WTO-reglerna. Kina har fram till den 22 augusti 2016 på sig för att genomföra tvistlösningsorganets rekommendationer och utslag. När det gäller det andra ärendet började panelen arbeta med det först 2015, och beslut väntas under ii) Kommissionen ingriper dessutom som tredje part i WTO:s förfaranden mellan tredjeländer, med det huvudsakliga syftet att hantera och övervaka frågor av systemrelaterat intresse som även kan påverka EU:s användning av handelspolitiska skyddsinstrument. Sådana ingripanden har även ett offensivt intresse, eftersom kommissionen förespråkar högre standarder i undersökningar av handelspolitiska skyddsåtgärder utomlands. Under 2015 ingrep kommissionen återigen som tredje part i ett flertal ärenden. iii) Slutligen deltar kommissionen också aktivt i de relevanta WTO-kommittéerna i Genève. I antidumpnings-/antisubventionskommittéerna granskas åtgärder som vidtagits av andra WTOmedlemmar inom ramen för halvårs- och månadsrapportering till WTO. Kommittén för skyddsåtgärder ägnas särskild uppmärksamhet med tanke på den ökande användningen av detta instrument, vilket som sagt är bekymmersamt. Kommissionen tar upp enskilda ärenden där EU har ett ekonomiskt eller systemrelaterat intresse. Dessutom deltar kommissionen också aktivt i en teknisk diskussionsgrupp om frågor som rör skyddsåtgärder inom ramen för denna WTO-kommitté, där den ledde gruppdiskussionen Huvudsyftet är att diskutera respektive WTO-medlemmars praxis. 5. SLUTSATS De uppgifter som redovisas i denna rapport visar att de handelspolitiska skyddsåtgärderna mot EU eller dess medlemsstater under 2015 förblev intensiva och krävde avsevärda insatser från kommissionens avdelningar. Året präglades också av att ärendena blev alltmer komplexa beroende på olika faktorer, t.ex. den pågående diskussionen om överkapacitet inom den globala stålsektorn och de politiska förhållandena i vissa tredjeländer där handelspolitiska skyddsåtgärder kan anta protektionistiska drag. Tillverkare i EU-medlemsstaterna som möter problem på den inre marknaden eller på sina inhemska marknader har dessutom gjort betydande exportinsatser i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning, och ställs därför oftare mot tredjeländers handelspolitiska skyddsåtgärder. Under 2015 inledde kommissionen, med positivt resultat, krävande diskussioner med vissa tredjeländer om karaktären hos EU-bidrag, för att klargöra att sådana EU-bidrag inte ska anses specifika enligt WTO-reglerna. Kommissionen siktar alltid på att föra dialoger som bidrar på ett användbart sätt till utvecklingen av tredjeländers system för handelspolitiska skyddsåtgärder, och förespråkar och uppmuntrar efterlevnad av WTO-reglerna. Under 2015 knöts därför bilaterala kontakter med Turkiet och Brasilien (två av de mest aktiva länderna när det gäller handelspolitiska skyddsåtgärder mot EU-producenter), med målet att utbyta bästa praxis och främja förbättrad ömsesidig förståelse och stärkt samarbete, vilket i slutänden bidrar till att undvika att orättvisa åtgärder tillämpas på EU-industrin. En sådan dialog finns redan med Kina. Kommissionens insatser har blivit viktigare från år till år med tanke på de erfarenheter som vunnits i de successiva ingripandena och de befintliga formella och informella kontakterna med tredjeländer. Många av de problem som har uppstått under de senaste åren kvarstår dock 10

12 och har i vissa fall rentav förvärrats, framför allt den utbredda användningen av skyddsåtgärder och flera tredjeländers tvivelaktiga sätt att använda detta instrument. Handelspolitiska skyddsåtgärder som tredjeländer inför och pågående undersökningar har stor inverkan på EU:s export. Därför kommer kommissionen att fortsätta sina ansträngningar för att EU:s handelspartner ska följa de stränga normer som EU tillämpar eftersom de bidrar till en marknadstillträdesstrategi för rättvis handel med varor. Kommissionen kommer också att intensifiera sina ingripanden och sitt tekniska stöd och sin rådgivning till EU:s exportörer, särskilt när det gäller tredjeländers eventuella missbruk av handelspolitiska skyddsåtgärder. Dessa ansträngningar ligger helt i linje med kommissionens övriga ansträngningar i fråga om marknadstillträde. Inom ramen för kommissionens arbete med dessa uppgifter spelar samverkan med unionsindustrin, enskilda EU-företag och medlemsstaterna en avgörande roll, vilket även gäller de bilaterala dialogerna och utbyte av bästa praxis med tredjeländer. I den bemärkelsen omfattar kommissionens verksamhet i fråga om tredjeländers användning av handelspolitiska skyddsåtgärder betydligt mer än enbart övervakning, och utgör i själva verket en intensiv del av dess verksamhet. 11