BESIKTNING AV SKEPPSDALSSTRÖMS SMÅBÅTSHAMN

Transkript

1 BESIKTNING AV SKEPPSDALSSTRÖMS SMÅBÅTSHAMN Besiktningen är utförd 2011 Per-Yngve Nygren Besiktningen omfattar i första hand brygganläggningen tillhörande Skeppsdalsströms Samfällighet GA:7 i Skeppsdalsström. Föreliggande rapport beskriver status för hamnanläggningen utgående från sagda besiktning avseende främst förankring ovan och under vattnet samt brygg-, båt-, person- och el-säkerhet.

2 Sida 2 av 18 Innehållsförteckning Uppdragets omfattning samt hamnens geografiska placering och utformning... 3 Uppdraget... 3 Besiktningens syfte och rapport... 3 Hamnens geografiska placering... 3 Brygganläggningens utformning... 4 Undervattensbesiktning... 6 Allmänt... 6 Rekommenderade åtgärder:... 9 Övervattensbesiktning Flytkroppar Y-bommar Rekommenderade åtgärder: Vattendistribution Rekommenderade åtgärder: Säkerhetsbesiktning och tillträdesskydd Personsäkerhet Rekommenderade åtgärder: Brandsäkerhet Rekommenderade åtgärder: El-säkerhetsbesiktning El-central och eldistribution Påkopplingsstolpar Belysning Rekommenderade åtgärder: Friskrivning Leverans NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB Häckvägen 7 Org.nr Saltsjö-Boo Mobil

3 Sida 3 av 18 Uppdragets omfattning samt hamnens geografiska placering och utformning Uppdraget Nygrens Ingenjörsfirma AB (NIAB) har av Skeppsdalsströms Samfällighetsförening GA:7 genom Johan Aaserud (Hamnansvarig) erhållit uppdraget att genomföra en heltäckande besiktning av hamnen såväl under som ovan vattenytan. Detta dokument beskriver nedan resultatet från den genomförda besiktningen. Besiktningens syfte och rapport Besiktningen syftar till att dokumentera hamnens aktuella status, åtgärda eventuella akuta behov avseende förankringen av bryggor och bojar samt att slutligen sammanställa ett referensunderlag inför framtida besiktningar och underhållsåtgärder. Utgående från besiktningen innehåller rapporten även väsentliga data för bedömning av hamnens maximala belastningskapacitet. Vidare syftar besiktningen även till att ta fram ett underlag inför upprättandet av en underhållsplan i kombination med att föreslå lämpliga åtgärder för att ytterligare höja säkerheten för båtar, bryggor, båtägare och besökare i hamnen. Slutligen kan denna rapport även utgöra ett underlag inför kommande offertinfordran från undervattensentreprenörer. Hamnens geografiska placering Skeppsdalsströms Samfällighets Hamn GA:7 är naturskönt placerad på Värmdö mitt i Skeppsdalsström mellan Värmdölandet i norr och Södra Lagnö i söder. På land finns en parkering som rymmer ett fyrtiotal bilar, en liten hamnvaktarstuga, en stig med tillhörande ramp och under sommarsäsongen en WC-anläggning som delas med samfällighetens badplats. Det bör i detta sammanhang noteras att hamnen ligger direkt under starkströmsledningen som korsar Skeppsdalsström (VSV ONO), samt att hamnen är placerad i den smalaste passagen i Skeppsdalsström. SKEPPSDALSSTRÖMS HAMN Hamnens position är N ,32 O ,39. NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB Häckvägen 7 Org.nr Saltsjö-Boo Mobil

4 Sida 4 av 18 Brygganläggningens utformning Brygganläggningen består av tre flybryggor (A, B och C), vilka är utlagda vinkelrätt mot strandlinjen, dessa är förbundna med två mellanbryggor (AB och CB), parallellt med strandlinjen, enligt bilden och skissen nedan. Bryggorna A C är försedda med Y- bommar för förtöjning av små och medelstora fritidsbåtar. Till hamnen hör även en mindre jolleramp för jollar och roddbåtar. Totalt rymmer hamnen ca 80 fritidsbåtar och ca 15 roddbåtar eller jollar. Tre båtplatser har tillgång till förtöjningsboj (en vid brygga A och två vid brygga C). Anläggningsbeslutet medger fyra bryggdelar vinkelrätt mot strandlinjen mot dagens tre. Hamnanläggningen GA:7 har 103 andelsägare. Skeppsdalsströms Hamn sedd från luften, notera även kraftledningarna. Flytbryggorna är av typen trä- och betongpontoner, dvs. en bärande ramkonstruktion i trä med ett ovanliggande trädäck, vid vilken öppna flytkroppar i betong är bultade. Flytkropparna består av en mot sjöbotten öppen låda i armerad betong som innehåller flytmaterialet i form av cellplastskivor. På toppen av ramkonstruktionen ligger ett gångdäck i tryckimpregnerat trä. Hela flytbryggan är förankrad via grova kättingar (i original eller grövre) som är bultade i träbryggans ramkonstruktion och sedan infästa i bojstenar på sjöbotten. De olika flytbryggsdelarna är även de sammankopplade med kättingar. Mellan de sammankopplade bryggorna är landgångar utlagda för att medge säker passage mellan de olika bryggdelarna. De tre bryggorna A C är försedda med elektricitet för belysning och har el-uttag för att kunna ge laddström till laddning av batterier eller arbete med el-handverktyg samt färskvatten för bunkring av vatten. Kommentarer avseende förtöjningsanordningar och säkerhetsmateriel på bryggorna framgår av senare avsnitt i denna rapport. NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB Häckvägen 7 Org.nr Saltsjö-Boo Mobil

5 Sida 5 av 18 C 25 C 23 C 21 C 19 C 17 C 15 C 13 C 11 C 9 C 7 C 5 C 3 C 1 C X C BRYGGA C YTTRE BRYGGA C INRE C 26 C 24 C 22 C 20 C 18 C 16 C 14 C 12 C 10 C 8 B 29 B 27 B 25 B 23 B 21 B 19 B 17 B 15 B 13 B 11 B 9 C 6 B 7 B 5 C 4 C 2 B 3 B 1 MELLANBRYGGA CB B BRYGGA B YTTRE BRYGGA B INRE B 28 B 26 B 24 B 22 B 20 B 18 B 16 B 14 B 12 B 10 B 8 B 6 B 4 B 2 16 A 25 A 23 A 21 A 19 A 17 A 15 A 13 A 11 A 9 A 7 A 5 A 3 A 1 MELLANBRYGGA AB A BRYGGA A INRE BRYGGA A YTTRE 20 A 26 A 24 A 22 A 20 A 18 A 16 A 14 A 12 A 10 A 8 A 6 A 4 A 2 A X GRIND JOLLERAMP Översiktsskiss av Skeppsdalsströms hamnanläggning med bryggarrangemang, Y-bommar, jolleramp och bojar. Principskiss över bryggkonstruktion med trädäck, ramverk, flytkroppar och landgångar. På skissen saknas förankringsarrangemang i form av bojstenar och kättingar. NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB Häckvägen 7 Org.nr Saltsjö-Boo Mobil

6 Sida 6 av 18 Undervattensbesiktning Allmänt Besiktning av brygganläggningens förankring har gjorts ovan och under vattenytan för samtliga bryggdelar och bojar (tre stycken). För att underlätta identifiering av brygganläggningens olika delar har benämningar enligt nedan nyttjats, se även skissen över förankringsarrangemanget nedan. Stenar och fastförankring har identifierats med bryggans beteckning A C följt av S (S = Sten), därefter löpande numrering utifrån bryggans yttersta sten med början i söder och successivt in mot land. Stenarna är gjutna i armerad betong och generellt i mycket gott skick. De visar inga synliga skador på att vittra sönder och ingen armering finns synlig på någon av de besiktigade stenarna. Stenarna väger ca 1100 kg(torr vikt) och har dimensionerna 1,0x1,0x0,5 m. I varje sten är två öglor ingjutna, en i centrum och en på sidan. Överlag är även öglorna i gott skick. NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB Häckvägen 7 Org.nr Saltsjö-Boo Mobil

7 Sida 7 av 18 Samtliga kättingar har identifierats med bryggans beteckning A C följt av K (K = Kätting), därefter löpande numrering utifrån bryggans yttersta sten med början i söder och successivt in mot land. När flera stenar ligger på rad sammanlänkade med två eller flera kättingar har alla dessa kättingar samma utgångs nummer X följt av ett löpnummer Y räknat från brygginfästningen och noterat som t.ex. AK 1:3 (Kättingdel nummer tre, på brygga A sammanlänkad med de föregående kättingarna AK 1:1 och AK 1:2). Där utläggningsdatum och utläggnings dimensioner varit kända har detta noterats i protokollet. Hamnen är huvudsakligen förankrad med kätting med en länktjocklek av 16mm. I undantagsfall förekommer kraftigare dimensioner. Statusen på kättingarna är mycket varierande men ett tämligen stort antal kättinglängder bör ersättas med nya. Att skarva i nya kättingbitar eller överlänka defekta partier på en kätting bör endast ske i undantagsfall och med stor försiktighet. Det bör i detta sammanhang nogsamt noteras att kättingar som förlorat mer än 20 % av sin ursprungliga godstjocklek ska bytas ut till ny kätting. I det aktuella fallet för Skeppsdalsströms hamn innebär det att om en länk som ursprungligen har en godstjocklek av och besiktigas och uppmätt länktjocklek har reducerats ca 3 mm till ca 13 mm, så bör kättingen bytas ut, eller i undantagsfall förstärkas. Kättingar slits extra hårt främst i två områden. För det första i den s.k. skvalpzonen där kättingen är ömsom blöta ömsom är torra, samtidigt som isen kan påverka kättingen negativt i samma region av länkar. Det andra området är när det förekommer överlängd eller slack i kättingen som gör att kättingen slits mot bojstenen, annan kätting (nötning kan även inträffa när det är NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB Häckvägen 7 Org.nr Saltsjö-Boo Mobil

8 Sida 8 av 18 sträck i kättingen) eller botten. Detta gör att kättingens länkar mals ner i en förvånansvärt snabb takt. Detta är extra känsligt för bojar vilka ska vara försedda med överlängd för att medge bästa tänkbara fäste för den förtöjda båten. Här syns ett par sönderrostade länkar hos kättingen till en av bojarna vid brygga C. Endast ett par mm återstår av länkgodset. Bilden bredvid visar hur det ser ut när en ny fräsch kätting stuckits i och fästs i öglan med schackel. Gjutna betongstenar har pga. sin densitet en vikt i vatten som är ca 40 % lägre än på land. En sten på ca 1100 kg (torr vikt) av samma typ som används för förankring av bojar och bryggor i Skeppsdalsströms hamn har alltså endast en vikt av ca 650 kg i vatten. Båten Bojstenens vikt i vatten Kätting Vikt i ton Utsatt läge Skyddat läge Utsatt läge Skyddat läge 0,2 200 Kg 150 Kg 10 mm 9 mm 0,5 200 Kg 150 Kg 10 mm 9 mm 1,0 300 Kg 200 Kg 11 mm 11 mm 2,0 300 Kg 200 Kg 11 mm 11 mm 3,0 450 Kg 300 Kg 13 mm 11 mm 4,0 600 Kg 400 Kg 13 mm 6,0 900 Kg 600 Kg 13 mm Tabellen ovan utgör exempel på de normvärden försäkringsbolagen brukar använda avseende sina rekommendationer för val av kätting och bojsten vid förtöjning av båtvid boj. Undervattensbesiktningen är gjord med dykare och har dokumenterats med stillbilder, kortare filmsekvenser och förklarande text. Besiktningsprotokollen redovisas i detalj i bilaga 1 (Bil. 1). Dock redovisas endast en delmängd av bildmaterialet i tryck. Det kompletta bildmaterialet framgår av den CD-skiva som levereras tillsammans med denna rapport. NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB Häckvägen 7 Org.nr Saltsjö-Boo Mobil

9 Sida 9 av 18 Mätresultaten för kättingar, schackel och öglor samt övriga iakttagelser och kommentarer framgår av översiktsskissen nedan och framgår tydligare i bilagan. AS 1 19 mm AK 1:3 CS 3 20 mm CK 2:2 CS 4 CK 2:1 9 mm C 25 C 23 C 21 C 19 C BRYGGA C YTTRE C 26 C 24 C 22 C mm CK 1:1 CS 1 18 mm CK 1:2 CS 2 BS 2 BS 1 8 mm Ligger över en sten Spänd ovan botten BK 2:1 B 29 B 27 B 25 B 23 B BRYGGA B YTTRE 13 mm B 28 B 26 B 24 B 22 BK 1:1 18 m AS 4 19 mm AK 2:2 AS 5 AK 2:1 A 25 A 23 A 21 A mm A BRYGGA A YTTRE 13 mm AK 1:1 A 26 A 24 A 22 A mm AS 3 AS 2 AK 1:2 CS 6 CS 8 CK 4:1 CK 6:1 17 mm 11 mm C 17 C 15 C 13 C 11 C 9 C 18 C 16 C 14 C 12 C mm CK 3:1 CS 5 18 mm CK 5:1 CS 7 BS 4 BS 6 B 21 B 19 BK 4:1 B 17 8 mm B 15 Skarv 18 mm BK 6:1 B 13 B 20 B 18 B 16 B 14 B 12 BK 3:1 13 mm BS 3 Skarv BS 5 BK 5:1 Gammal grov kätting. AS 7 10 mm AS 12 AK 4:1 AK 9:1 AK 6:1 AS mm A 17 A 15 A 13 A 11 A 9 A 18 A 16 9 mm A 14 AK 3:1 A 12 AK 5:1 A 10 AS 6 Schakel 10 mm AS 9 Kättingar bytta Lång överlängd ca. 10 m per boj. Djup ca. 5,5 m C 7 C 5 C 3 C 1 BRYGGA C INRE C 8 C 6 C 4 C 2 Kättingarna måste bytas ut. Fjäder B 11 B 9 B 7 B 5 B 3 B 1 BRYGGA B INRE B 10 B 8 B 6 B 4 B 2 Fjäder Skaver mot flytblock AS 13 AS 14 Skada på betongkista Dålig fjäder A 7 A 5 A 3 A 1 BRYGGA A INRE A 8 A 6 A 4 A 2 AS 8 AK 5:2 Dålig fjäder AS 11 Dålig schackel AK 11:1 Djup ca. 5,5 m 0 mm C X CK 9:1 CK 9:2 0 mm 0 mm MELLANBRYGGA CB MELLANBRYGGA AB CK 8:1 12 mm CK 7:1 CK 8:2 BK 8:1 GRIND BK 7:1 AK 8:1 AK 10:1 AK 7:1 Dålig schackel CS 10 CS 9 BS 8 Skarv BS 7 JOLLERAMP Skaver mot flytblock Ovan framgår förankringen av Skeppsdalsströms hamn avseende stenar och kättingar. En noggrannare beskrivning av hamnens status under vattenytan framgår av bilaga 1. Rekommenderade åtgärder: Stenar inklusive öglor är generellt (gäller samtliga bryggor) i ett mycket gott skick och inga identifierade åtgärder krävs. För kättingar och infästningar ges följande förslag till åtgärder: Brygga A AK 1:1 har materialförlust om ca 20 % minsta uppmätta värde ca 13 mm närmast infästningen mot stenen. Tämligen kraftig korrosion i skvalpzonen och slitage mot kätting AK 2:1. Bör bytas. AK 2:1 är kraftigt korroderad i skvalpzonen och slitage mot AK 1:1. Bör bytas. AK 3:1 har materialförlust > 40 % minsta uppmätta värde 9 mm. Kraftigt korroderad i skvalpzonen och slitage mot AK 5:1. Byts skyndsamt. AK 4:1 har materialförlust > 30 % minsta uppmätta värde 10 mm. Byts skyndsamt. NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB Häckvägen 7 Org.nr Saltsjö-Boo Mobil

10 Sida 10 av 18 AK 5:1 har materialförluster och slitet schackel med minsta uppmätta värde 10 mm. Kraftigt korroderad i skvalpzonen och slitage mot AK 3:1. Byts skyndsamt. AK 6:1 är skarvad och har materialförluster > 30 % minsta uppmätta värde 10 mm. Byts skyndsamt. AK 7:1 fjäderdämparen är kraftigt korroderad. Bör bytas. AK 8:1 fjäderdämparen är kraftigt korroderad. Bör bytas. AK 12:1 (OBS! Bojen) har materielförluster > 90 %. Får ej nyttjas. Bör bytas. Brygga B BK 1:1 har materialförlust om ca 20 % minsta uppmätta värde ca 13 mm närmast infästningen mot stenen. Skaver mot annan sten. Bör bytas. BK 2:1 har materialförlust > 40 % minsta uppmätta värde 8 mm vid schackel. Byts skyndsamt. BK 3:1 har materialförlust om ca 20 % minsta uppmätta värde ca 13 mm närmast infästningen mot stenen. Bör bytas. BK 4:1 har materialförlust om ca 50 % minsta uppmätta värde ca 8 mm närmast infästningen mot stenen. Byts skyndsamt. BK 5:1 är skarvad. Bör bytas. BK 6:1 fjäderdämparen är kraftigt korroderad. Bör bytas. BK 7:1 fjäderdämparen är kraftigt korroderad. Bör bytas. Brygga C CK 1:1 har materialförlust om ca 20 % minsta uppmätta värde ca 12 mm. Bör bytas. CK 2:1 har materialförlust om ca 40 % minsta uppmätta värde ca 9 mm. Byts skyndsamt. CK 4:1 har materialförlust om ca 20 % minsta uppmätta värde ca 11 mm. Bör bytas. CK 7:1 har materialförlust om ca 20 % minsta uppmätta värde ca 12 mm. Bör bytas. Övervattensbesiktning Övervattensbesiktningen har delvis omfattat den allmänna säkerhetsbesiktningen vilken redovisas i bilaga 2 (Bil. 2) och delvis några mer specifika områden av brygganläggningen vilka redovisas nedan. Flytkroppar Bryggorna flyter idag med ett gynnsamt flytläge och utan störande slagsida eller instabilitet. Konstruktionen med s.k. trä och betongpontoner är i vissa avseenden en riskkonstruktion. Eftersom flytkropparnas cellplast ligger öppet exponerad för det omgivande havsvattnet så suger dessa med tiden upp vatten vilket på sikt kan medföra ett försämrat flytläge och instabilitet. Vidare kan betongen efter mångårigt nyttjande skadas eller NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB Häckvägen 7 Org.nr Saltsjö-Boo Mobil

11 Sida 11 av 18 vittra sönder då armeringen rostar och därigenom riskerar att spränga sönder betongen. De äldre flytbryggorna som ligger parallellt med land AB och CB har flera flytkroppar som visar tendens på denna typ av skador i större eller mindre omfattning. Dessutom förekommer det ett par skador på flytkropparna pga. friktion med kättingar (gäller främst mellanbrygga AB). Y-bommar Y-bommarna är infästa mot bryggsidans träskoning med gejdrar, s.k. T-järn, vilket medger flexibel justering av Y-bommarnas placering och därmed båtplatsernas bredd. Denna konstruktion är dock något vekare än stel direkt infästning i bryggsidan. Y-bommarna i hamnen är av skiftande modell, dvs. några med en (1) flytkropp (för kortare båtar) och några med två (2) flytkroppar (för längre båtar). Y-bommarna i hamnen är av olika tillverkningsår och de äldre bommarna börjar nu falla för åldersstrecket. Rostangrepp. Genomgående bult för infästning av Y-bommens armar. Traditionell Y-bom med en flytkropp. Y-bommens bärande del är ett galvaniserat öppet fyrkantsrör. Y-bommens konstruktion leder till att vatten blir stillastående i mittenbenet på Y- bommen och trots rostskydd i form av galvanisering rostar botten på mittbenet successivt bort. Detta innebär att mittbenet mister sin vridstyvhet och flytkropparna riskerar att vrida mittbenet. Dessutom kan mittbenet knäckas vid den svaga punkten som bildas vid det genomgående hålet för infästningen av Y-bommens armar. Rekommenderade åtgärder: För att göra en noggrann kontroll av vilka Y-bommars mittben som är rostangripna bör samtliga Y-bommar inspekteras/pikas med rosthammare, från jolle alternativt från isen. Efter långt användande kan Y-bommarnas flytkroppar bli slitna eller skadade varför de måste bytas ut. Dessa bör därför okulärbesiktigas noggrant årligen. NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB Häckvägen 7 Org.nr Saltsjö-Boo Mobil

12 Sida 12 av 18 Y-bommar och infästningar på brygga A Flytkropparna på Y-bommen mellan plats A 17 och A 19, bör bytas. Flytkropparna på Y-bommen mellan plats A 14 och A 16, bör bytas. Y-bommar och infästningar på brygga B Y-bommen mellan plats B 14 och B 16, bör bytas. Y-bommar och infästningar på brygga C Flytkropparna på Y-bommen mellan plats C 11 och C 13, bör bytas. Y-bommen vid plats C 25, måste ersättas. Det torde vara lämpligt att mot bakgrund av Y-bommarnas status och inom ramen för det periodiserade underhållet planlägga att successivt byta ut de äldsta Y-bommarna i hamnen. Detta innan det att de går sönder och därmed riskerar att orsaka skada på båtar och brygganläggning. Vattendistribution Vatten finns utdraget på samtliga tre bryggor A C med vattenposter och slangar på två platser per brygga jämt fördelade längs bryggans längd. Vattenarrangemanget möjliggör att fylla dricksvatten i färskvattentankar på fritidsbåtar och för viss färskning av skrov och däck. Vattenprov kunde inte uppvisas vid inspektionen. Vattendistributionsnätet i hamnen består av PEM-slang med klämkoppling vilket medför relativt stor risk för läckage. En automatventil (timerstyrd) skulle med fördel kunna anbringas vid stamledningen i anslutning till grinden och därigenom avsevärt minska konsekvenserna av ett eventuellt vattenläckage på ledningarna ute på bryggorna. Kulventilerna på stolparna bör inspekteras och vid behov åtgärdas inför varje säsong. Rekommenderade åtgärder: En automatventil (timerstyrd) installeras på stamledningen. PEM-slangar för vatten- och el-distribution bör märkas upp med innehåll. Vattenprov bör tas på det i vattennätet distribuerade dricksvattnet. Ventilerna på vattenposterna bör underhållas inför varje säsong. NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB Häckvägen 7 Org.nr Saltsjö-Boo Mobil

13 Sida 13 av 18 = VATTENPOST = FÖRSLAG PÅ STYRD VENTIL C B C 25 C 23 C 21 C 19 C 17 C 15 C 13 C 11 C 9 C 7 C 5 C 3 C 1 C X BRYGGA C INRE BRYGGA C YTTRE C 26 C 24 C 22 C 20 C 18 C 16 C 14 C 12 C 10 C 8 B 29 B 27 B 25 B 23 B 21 B 19 B 17 B 15 B 13 B 11 B 9 C 6 B 7 B 5 C 4 C 2 B 3 B 1 MELLANBRYGGA CB BRYGGA B INRE BRYGGA B YTTRE B 28 B 26 B 24 B 22 B 20 B 18 B 16 B 14 B 12 B 10 B 8 B 6 B 4 B 2 16 = VATTENLEDNING A A 25 A 23 A 21 A 19 A 17 A 15 A 13 A 11 A 9 A 7 A 5 A 3 A 1 MELLANBRYGGA AB BRYGGA A INRE BRYGGA A YTTRE 20 A 26 A 24 A 22 A 20 A 18 A 16 A 14 A 12 A 10 A 8 A 6 A 4 A 2 A X GRIND JOLLERAMP Skissen visar vattendistributionsnätet i hamnen och var en automatventil med fördel kan anbringas. Säkerhetsbesiktning och tillträdesskydd Säkerhetsbesiktning har genomförts i enlighet med Svensk Båtunions rekommendationer och deras protokoll har nyttjats för noteringar, se bilaga 2, där så har bedömts nödvändigt har tillägg gjorts enligt eget bedömande. Då föreliggande status avseende föreningens försäkringsskydd vid inspektionstillfället verkar vara något otydligt bör detta redas ut för att minimera onödiga överraskningar och kostnader. Personsäkerhet På bryggorna i hamnen finns sju stycken livbojar fördelade enligt skissen nedan, vidare finns även två badstegar för att möjliggöra uppgång ur vattnet. Avståendet till badstegarna är relativt långt varför det bör övervägas att komplettera säkerhetsutrustningen med en mobil räddningsstege. De befintliga livbojarna är relativt gamla och har påverkats av väder och vind, inte minst finns det risk för att kastlinorna till livbojarna är ska- NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB Häckvägen 7 Org.nr Saltsjö-Boo Mobil

14 Sida 14 av 18 dade och bör därför ersättas med nya. I hamnen saknas räddningshakar för assistans av nödställd. En jolle bör iståndsättas som hamnbåt för eventuell assistans av nödställd, eller för att assistera havererad båt. I hamnstugan förvaras en brandfilt och en förstahjälpenlåda. Telefon saknas i hamnen och det bör därför ingå i vaktinstruktionen att mobiltelefon ska medföras vid vaktgång i hamnen. Flera av landgångarna mellan grind och bryggor och mellan bryggorna är slitna och behöver bytas ut till nya alternativt repareras. Likaså bör det plåtskodda slitskyddet bytas ut till nytt. Virket i grinden bör ersättas med nytt. Trädäck och delar av de bärande konstruktionerna på mellanbryggorna kommer inom de närmaste 3-4 åren att behöva repareras eller bytas. Motsvarande åtgärd kommer att behöva göras med övriga bryggor A-C inom 7 10 år. Hemmabyggda trappor, tillbehör och jollar bör inte förvaras på bryggorna i den utsträckning det görs idag. Jollar bör förvaras på jollerampen eller stuvade ombord. Diverse tillbehör skall stuvas ombord. Trappor eller liknande arrangemang skall inte finnas fast monterade eller stuvade på bryggorna. Om avståndet mellan bryggans däck och båtens däck är för stort för säker embarkering/debarkering bör båten kompletteras med en stävstege som stuvas ombord på båten och monteras tillfälligt vid embarkering och debarkering. Tillträdesskyddet till hamnen vid grinden är förfallet och bör kompletteras med nytt. Här bör även elektronisk fjärrövervakning med kamera/or övervägas. Då vaktgång sker i hamnen bör en enklare utbildning av de som ska gå vakt övervägas dels för att dessa ska veta hur man bör agera i den händelse man upptäcker pågående brott, dels för att få en kortare instruktion om förstahjälpen och elementärt brandskydd. Hamnanläggningen saknar miljöplan och det ankommer på hamnansvarig att utreda huruvida det krävs en sådan för anläggningen. Rekommenderade åtgärder: Föreningens försäkringsskydd bör utredas. Räckverket till rampen mellan grinden och bryggorna sitter löst. Infästningen av räckverket bör repareras så att det kan ge gott stöd och skydd vid in- och utpassering till hamnen. Virket i grinden bör ersättas med nytt. Mellanbryggorna bör åtgärdas avseende trädäck och bärande konstruktioner inom ca 3-4 år. Bryggorna A-C kommer att behöva åtgärdas avseende trädäck och bärande konstruktioner inom ca 7-10 år. NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB Häckvägen 7 Org.nr Saltsjö-Boo Mobil

15 Sida 15 av 18 En del av landgångarna är i dåligt skick och måste renoveras eller ersättas med nya. Gäller även plåtskoningen på bryggorna under landgångarna. Säkerhetsutrustningen i hamnen bör kompletteras med en säkerhetsstation invid grinden som bör omfatta, räddningshake och mobil kajstege. Livbojarna med tillhörande kastlinor bör ersättas med nya. Hamnbåt bör om möjligt anordnas. Vaktinstruktionen bör kompletteras beträffande mobiltelefon. Kort utbildning för hamnvakter bör övervägas. Kameraövervakning kan övervägas. Det bör utredas om miljöplan behövs för anläggningen eller inte. C 25 C 23 C 21 C 19 C 17 C 15 C 13 C 11 C 9 C 7 C 5 C 3 C 1 C X C BRYGGA C YTTRE BRYGGA C INRE = LIVBOJ = BADSTEGE B 29 C 26 C 24 C 22 C 20 C 18 C 16 C 14 C 12 C 10 C 8 B 27 B 25 B 23 B 21 B 19 B 17 B 15 B 13 B 11 B 9 C 6 B 7 B 5 C 4 C 2 B 3 B 1 MELLANBRYGGA CB = FÖRSLAG PÅ PLACERING AV BRANDSLÄCKARE B A BRYGGA B YTTRE BRYGGA B INRE B 28 B 26 B 24 B 22 B 20 B 18 B 16 B 14 B 12 B 10 B 8 B 6 B 4 B 2 16 MELLANBRYGGA AB A 25 A 23 A 21 A 19 A 17 A 15 A 13 A 11 A 9 A 7 A 5 A 3 A 1 19 BRYGGA A YTTRE BRYGGA A INRE 20 A 26 A 24 A 22 A 20 A 18 A 16 A 14 A 12 A 10 A 8 A 6 A 4 A 2 A X GRIND JOLLERAMP NÖDUTRUSTNING SOM SKA FINNAS I VAKTSTUGAN Skissen visar var säkerhetsmaterielen finns placerad i hamnen i kombination med förslag på placering av kompletterande brandsläckare. Brandsäkerhet Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskydd i gästhamnar, se bilaga 3, riktar sig i första hand till dem som äger och driver gästhamnar. Emellertid kan de råd som tas upp i bilaga 3 vara vägledande för brandskydd i småbåtshamnar. I den aktuella hamnen bedrivs för närvarande inget systematiskt brandskyddsarbete men NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB Häckvägen 7 Org.nr Saltsjö-Boo Mobil

16 Sida 16 av 18 det bör av hamnens dokumentation framgå vilket antal båtar som hamnen är dimensionerad för och placeringen av dessa. Vidare ska även framgå var släckutrustningen är placerad och när den ska kontrolleras. Handbrandsläckare bör placeras så att alla båtar har högst 50 meter till närmaste släckare. Brandskyddet bör kompletteras med brandsläckare i brandskåp, se skissen ovan, för att på detta sätt höja säkerheten för personer som vistas på bryggor och i båtar i hamnen. Vidare rekommenderas att åtminstone alla båtar försedda med bensin eller dieseldrivna motorer ska vara utrustade med brandsläckare. Rekommenderade åtgärder: En brandskyddsplan för hamnen bör upprättas. Handbrandsläckare placeras ut i brandskåp på A-, B- och C-bryggorna (innehållande brandfilt) samt i hamnvaktarstugan. Brandplan anbringas vid grinden. Krav införs att alla båtar med motor ska ha egen brandsläckare ombord. El-säkerhetsbesiktning El-säkerhet ingår visserligen som en del av den allmänna säkerhetsbesiktningen men då el-säkerhet är av särskild vikt inte bara avseende personsäkerheten utan även när det gäller de förtöjda båtarnas säkerhet redovisas el-säkerhetsbesiktningen under en egen rubrik. I hamnen finns nio (9) lyktstolpar, sex (6) av dessa är försedda med uttag för inkoppling av elektrisk utrustning. El-central och eldistribution Den lokala el-centralen är placerad vid grinden och där återfinns snabbsäkringar och tidur m.m. för el-distribution till hamnanläggningen inklusive hamnstugan. El-centralen saknar kopplingsschema och skötselföreskrifter, vilket bör upprättas. Några kontrollmätningar har ej genomförts och inget protokoll kunde uppvisas. Säkerställ att anläggningen har jordfelsbrytare och är av typen TN-S (femledare). För att minimera risken med land-el-anslutning i båtar bör inkoppling av land-el endast tillåtas när ägaren är närvarande i båten i syfte att ladda batterier m.m. Om obevakad inkoppling av land-el ska tillåtas ska båtanpassad CE-märkt landinkoppling nyttjas för att bl. a. minimera risken för oönskade galvaniska strömmar mellan båtarna i hamnen. Is och slitskydd dvs. PEM-slangarna för kablarna bör kontrolleras och märkas. NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB Häckvägen 7 Org.nr Saltsjö-Boo Mobil

17 Sida 17 av 18 Påkopplingsstolpar Några stolpars kontakter (främst stolpen närmast land på brygga B) visar tecken på elbrand motsv. och bör kontrolleras och repareas av fackman. Belysning Belysningen på bryggorna är utan anmärkning. I backen från grinden till hamnvaktarstugan och parkeringen skulle med fördel kunna sättas upp kompletterande belysning. = BELYSNINGSSTOLPE = EL-UTTAG C C 25 C 23 C 21 C 19 C 17 C 15 C 13 C 11 C 9 C 7 C 5 C 3 C 1 C X BRYGGA C INRE BRYGGA C YTTRE C 26 C 24 C 22 C 20 C 18 C 16 C 14 C 12 C 10 C 8 C 6 C 4 C 2 Trasig lampa. Defekta el-uttag och trasig lampa. Tecken på kortslutning. B 29 B 27 B 25 B 23 B 21 B 19 B 17 B 15 B 13 B 11 B 9 B 7 B 5 B 3 B 1 MELLANBRYGGA CB B BRYGGA B YTTRE BRYGGA B INRE = EL - KABEL A A 25 B 28 A 23 B 26 A 21 B 24 A 19 B 22 A 17 B 20 A 15 B 18 A 13 B 16 A 11 B 14 B 12 A 9 B 10 A 7 B 8 A 5 B 6 A 3 B 4 B 2 A 1 MELLANBRYGGA AB PVC-slangar med EL-kablar bör märkas för att skiljas från vattenslangarna. BRYGGA A INRE BRYGGA A YTTRE 20 A 26 A 24 A 22 A 20 A 18 A 16 A 14 A 12 A 10 A 8 A 6 A 4 A 2 A X GRIND EL-schema saknas i EL-centralen. EL-CENTRAL JOLLERAMP Skissen visar el-distributionsnätet i hamnen med el-central, lykt- och påkopplingsstolpar. Rekommenderade åtgärder: Upprätta kopplingsschema och skötselföreskrifter. Låt behörig elektriker kontrollmäta och protokollför kontrollmätningen. Säkerställ att anläggningen har jordfelsbrytare och är av typen TN-S (femledare). Kontrollera is- och slitskydd. Märk upp PEM-slangarna som innehåller el-kablar. Upprätta regler för hantering av land-el-koppling. Laga defekta påkopplingsstolpar och korrigera eventuella brister. Överväg kompletterande belysning mellan bryggorna och parkeringen. NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB Häckvägen 7 Org.nr Saltsjö-Boo Mobil

18

19 Sida 1 av 6 BILAGOR

20 Sida 2 av 6 C 25 A C 23 A 17 B 20 AS 7 MELLANBRYGGA AB C 26 C 24 C 22 C 20 C 18 C 16 C 14 C 12 C 21 C 10 C 8 C 19 C 17 C 15 C 13 C 11 C 9 C 7 B 29 C 5 C 3 C 1 B 25 B 23 B 21 MELLANBRYGGA CB A 26 A 24 A 22 A 20 A 18 A 16 A 14 A 12 A 10 A 8 A 6 A 4 A 2 BRYGGA A YTTRE A 25 B 28 A 23 B 26 A 21 B 24 A 19 B 22 BRYGGA A INRE B 2 Skada på A 1 Skaver mot betongkista flytblock BS 7 JOLLERAMP B B 27 BRYGGA B YTTRE B 19 B 17 8 mm B 11 B 9 B 7 B 5 Fjäder B 3 B 1 BK 8:1 GRIND C BRYGGA C YTTRE BRYGGA C INRE CS 3 20 mm CK 2:2 CS 4 CS 6 CS 8 Kättingar bytta Lång överlängd ca. 10 m per boj. Djup ca. 5,5 m CK 2:1 CK 4:1 CK 6:1 9 mm 17 mm 11 mm C X CK 8:1 CS 10 BS 1 AS 4 Ligger över 19 mm en sten AK 2:2 AS 5 BK 1:1 AK 2:1 10 mm A 15 B 18 BK 3:1 AS 12 AK 4:1 A mm BS 3 B 16 AK 9:1 A 11 Skarv BS 5 B 14 AK 6:1 AS mm BK 5:1 A 9 B 12 Gammal grov kätting. BK 7:1 AK 8:1 BS 2 8 mm BS 4 BS 6 BK 4:1 B 15 Skarv 18 mm BK 6:1 B 13 BS 8 Skarv CS 1 18 mm CK 1:2 CS 2 CS 7 AS 1 19 mm CK 1:1 AK 1:3 CS 5 19 mm AS 2 13 mm CS 9 AS 3 CK 3:1 CK 5:1 12 mm CK 7:1 AK 1:2 AK 1:1 AS 6 9 mm 12 mm AK 3:1 AK 5:1 Schakel 10 mm AS 9 AK 5:2 AS 8 Dålig fjäder AS 11 Dålig schackel AK 11:1 18 mm 18 mm CK 9:1 CK 9:2 0 mm 0 mm 12 mm AK 10:1 AK 7:1 Dålig schackel Skaver mot flytblock Djup ca. 5,5 m CK 8:2 0 mm 18 m 13 mm B 10 A 7 AS 13 B 8 A 5 B 6 AS 14 Dålig fjäder Fjäder A 3 B 4 Spänd ovan botten BK 2:1 BRYGGA B INRE C 6 C 4 Kättingarna måste bytas ut. C 2 NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB Häckvägen 7 Org.nr Saltsjö-Boo Mobil

21 Sida 3 av 6 Protokoll för brygga A Stenar och fasta förankringar brygga A ID Utlagd Besiktigad Ursprungligdimension Stenens skick Anmärkning AS 1 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. AS 2 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. AS 3 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. AS 4 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. AS 5 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. AS 6 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. AS 7 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. AS 8 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. AS 9 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. AS 10 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. AS 11 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. AS 12 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. AS 13 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Stenen ligger fritt. AS 14 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Stenen ligger fritt. AS 15 Okänt Utan anmärkning. Öglebult i berget. AS 16 Okänt Utan anmärkning. Öglebult i berget. AS 17 Okänt Utan anmärkning. Öglebult i berget. NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB Häckvägen 7 Org.nr Saltsjö-Boo Mobil

22 Sida 4 av 6 Kättingar brygga A ID Utlagd Besiktigad Ursprungligdimension Minsta dimension Anmärkning AK 1:1 Okänt mm, länk mot schackel Kraftig korrosion, slitage mot AK 2:1 i korsning. Bör bytas. AK 1:2 Okänt mm AK 1:3 Okänt mm 19 mm u.a. 19 mm u.a. Ingen beväxning. Ingen beväxning. AK 2:1 Okänt Ca. Kraftig korrosion, slitage mot AK 1:1 i korsning. Bör bytas AK 2:2 Okänt mm 19 mm u.a. Ingen beväxning. AK 3:1 Okänt mm Kraftig korrosion, stort slitage i kors med AK 5:1. Måste bytas. AK 4:1 Okänt mm Skarvad. Måste bytas. AK 5:1 Okänt mm schackel i mycket dåligt skick. Måste bytas. Kraftig korrosion, stort slitage i kors med AK 3:1. Måste bytas. AK 5:2 Okänt Ca. u.a. AK 6:1 Okänt mm Skarvad. Måste bytas. AK 7:1 Okänt u.a. Dålig fjäderdämp. Måste bytas. AK 8:1 Okänt u.a. Dålig fjäderdämp. Måste bytas. AK 9:1 Okänt Ca. u.a. Skarvad AK 10:1 Okänt Ca. u.a. AK 11:1 Okänt Ca. u.a. Boj brygga A (vid plats A 4) ID Utlagd Besiktigad Ursprungligdimension Minsta dimension Anmärkning AS 18 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. AK 12:1 Okänt mm Får ej nyttjas. Skall bytas. NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB Häckvägen 7 Org.nr Saltsjö-Boo Mobil

23 Sida 5 av 6 Protokoll för brygga B Stenar och fasta förankringar brygga B ID Utlagd Besiktigad Ursprungligdimension Stenens skick Anmärkning BS 1 Okänt tons med dubbla öglor. Ca. 18 m ut fr. brygg. Sten inkl. ögla u.a. BS 2 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. BS 3 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. BS 4 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. BS 5 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. BS 6 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. BS 7 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. BS 8 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. Kättingar brygga B ID Utlagd Besiktigad Ursprungligdimension Minsta dimension Anmärkning BK 1:1 Okänt mm Ligger över sten. BK 2:1 Okänt mm vid schackel. Spänd över botten. BK 3:1 Okänt mm vid ögla. Bör bytas. BK 4:1 Okänt mm vid ögla. Skall bytas. BK 5:1 Okänt , skarvad u.a. Nära annan kätting. BK 6:1 Okänt u.a. Dålig fjäderdämp. BK 7:1 Okänt u.a. Dålig fjäderdämp. NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB Häckvägen 7 Org.nr Saltsjö-Boo Mobil

24 Sida 6 av 6 Protokoll för brygga C Stenar och fasta förankringar brygga ID Utlagd Besiktigad Ursprungligdimension Stenens skick Anmärkning CS 1 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. Ligger ca. 1,5 m från vattenledning. CS 2 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. CS 3 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. CS 4 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. CS 5 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. CS 6 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. CS 7 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. CS 8 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. CS 9 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. CS 10 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. Kättingar brygga C ID Utlagd Besiktigad Ursprungligdimension Minsta dimension Anmärkning CK 1:1 Okänt mm Bör bytas. CK 1:2 Okänt mm 18 mm u.a. Ingen beväxning. CK 2:1 Okänt Ca. 9 mm Måste bytas CK 2:2 Okänt mm 19 mm u.a. Ingen beväxning. CK 3:1 Okänt mm 18 mm u.a. CK 4:1 Okänt mm Bör bytas. CK 5:1 Okänt mm 18 mm schackel CK 6:1 Okänt mm 17 mm CK 7:1 Okänt mm Bör bytas. CK 8:1 Okänt CK 8:2 Okänt CK 9:1 Okänt mm 2 mm Måste bytas. CK 9:2 Okänt mm 2 mm Måste bytas. Boj brygga C (vid plats C 3 och C 5) ID Utlagd Besiktigad Ursprungligdimension Minsta dimension Anmärkning CS 11 Okänt tons med dubbla öglor. Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. CK 11: Överlängd finns för att flytta ut sten. CS 12 Okänt Utan anmärkning. Sten inkl. ögla u.a. CK 12: Överlängd finns för att flytta ut sten. NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB Häckvägen 7 Org.nr Saltsjö-Boo Mobil

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43 Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN SRVFS 2006:3 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskydd i gästhamnar Räddningstjänst och förebyggande åtgärder enligt lagen om skydd mot olyckor

44 Statens räddningsverk meddelar föreskrifter och allmänna råd inom följande lagstiftningsområden: Allvarliga kemikalieolyckor Brandfarliga och explosiva varor Civilt försvar Ordning och säkerhet Räddningstjänst och förebyggande åtgärder enligt lagen om skydd mot olyckor Teknisk kontroll Transport av farligt gods Beställningsadress Norstedts Juridik AB Kundservice Stockholm Telefon E-post ISSN Fax Internet

45 Allmänna råd SRVFS 2006:3 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskydd i gästhamnar; beslutade den 7 april Följande allmänna råd och kommentarer ansluter till de regler som gäller för brandskyddet i byggnader och andra anläggningar enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och behandlar brandskyddet i gästhamnar. De allmänna råden och kommentarerna riktar sig i första hand till dem som äger eller driver gästhamnar. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. Allmänna råd är inte tvingande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i en lag, förordning eller myndighetsföreskrifter och att ge generella rekommendationer om tillämpningen av sådana regler. Allmänna råd är markerade med grå bakgrund. Statens räddningsverk ELISABETH SÖDERBERG Björn Albinson (Avdelningen för olycksförebyggande verksamhet) 1

46 Allmänna råd SRVFS 2006:3 Allmänt Definitioner Med gästhamn avses i dessa allmänna råd en brygga, kaj eller annan hamnanläggning som används för att erbjuda tillfällig förtöjning av båtar där personer övernattar. Som gästhamn räknas dock inte sådan förtöjningsplats som avgiftsfritt används med stöd av allemansrätten eller annan sedvanerätt. Lagen om skydd mot olyckor och dess tillämpning på gästhamnar Enligt 2 kap. 2 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skall ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. De åtgärder som vidtas kan vara såväl tekniska som organisatoriska. Åtgärder av teknisk karaktär kan till exempel vara att hålla utrustning för brandsläckning medan åtgärder av organisatorisk karaktär kan vara utbildning och information. Lagen om skydd mot olyckor och dessa allmänna råd gäller för brandskyddet i gästhamnar och de bryggor, kajer eller andra anläggningar och byggnader som finns i hamnen. Lagens krav på skäligt brandskydd och dessa allmänna råd är inte tillämpliga på brandskyddet i fritidsbåtar eller på hanteringen av fritidsbåtar eller utrustning i dessa. Brandskyddsåtgärder i gästhamnar Syftet med de brandskyddsåtgärder som redovisas här är att begränsa risken för brandspridning mellan båtar i gästhamnar samt att begränsa konsekvenserna om brand uppstår. Den största risken för brandspridning mellan båtar finns nattetid när det kan dröja innan en brand upptäcks och bekämpas. Bränder i gästhamnar uppstår framför allt i båtarna och människor skadas vanligen av brand i den egna båten. Det är därför främst den enskilde båtägaren som kan minska risken för brand och skador orsakade av brand genom att ha ett gott brandskydd i båten. För information om brandskyddet i fritidsbåtar hänvisas till Sjöfartsverket, Sjösäkerhetsrådet, försäkringsbolag, båtlivsorganisationer och lokala båtklubbar. Den som driver en gästhamn kan vidta flera olika brandskyddsåtgärder för att åstadkomma ett gott skydd mot brand i hamnen. Dessa allmänna råd och kommentarer behandlar de viktigaste åtgärderna för detta arbete. 2

47 Systematiskt brandskyddsarbete För att uppnå och bibehålla ett tillräckligt bra brandskydd i gästhamnen är det viktigt att verksamhetsutövaren arbetar systematiskt och har en aktiv egenkontroll av brandskyddet. Information och allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete och dokumentation av brandskyddet finns i Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer (SRVFS 2004:3) om systematiskt brandskyddsarbete. Allmänna råd SRVFS 2006:3 Som en del av det systematiska brandskyddsarbetet för gästhamnen bör det finnas en plan över anläggningen där det framgår vilket antal båtar hamnen är dimensionerad för och placering av dessa. Det systematiska brandskyddsarbetet bör även behandla möjligheter att flytta båtar i händelse av brand, var släckutrustning finns, kontroll av släckutrustningen, körvägar för utryckningsfordon och rutiner om brand uppstår. Båtarnas placering i gästhamnen I en gästhamn bör båtarna placeras så att brandspridning försvåras och så att det är möjligt att snabbt förflytta dem i händelse av brand. Båtarna bör också placeras så att de kan nås med hamnens släckredskap. Av dessa skäl bör inte fler än tre båtar i en rad förtöjas långsides utanpå varandra. Då båtar förtöjs med för eller akter mot brygga eller kaj bör det, för att hindra brandspridning, göras avskiljningar mellan båtarna var fyrtionde meter. En sådan avskiljning bör utgöras av ett fritt utrymme på 4 meter. Långsidesförtöjning gör det svårt att begränsa antalet båtar eftersom det i princip är möjligt att fortsätta förtöja nya båtar utanpå varandra så länge det finns en fri vattenyta i hamnen. En brand kan sprida sig mellan båtarna och det kan vara mycket svårt att flytta på dem tillräckligt snabbt. Det kan vara svårt att komma åt med släckredskap från brygga eller kaj. Långsidesförtöjning i många led gör det svårt för båtarnas besättningar att förflytta sig bort från en brand. I praktiken är det ofta svårt att skapa tillräckliga skyddsavstånd mellan varje båt även om båtarna förtöjer direkt mot brygga eller kaj. Därför kan andra åtgärder behöva vidtas för att undvika brandspridning. Exempel på detta kan vara att begränsa antalet båtar som förtöjs i direkt kontakt med varandra genom att göra mindre bryggor med cirka 10 båtplatser. På stora bryggor kan man skapa avskiljningar mellan båtarna. Ett sätt att skapa fasta skyddsavstånd och samtidigt omöjliggöra långsidesförtöjning är att använda sig av så kallade Y-bommar. 3

48 Allmänna råd SRVFS 2006:3 För anläggningar avsedda för bränslepåfyllning gäller även lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. Genom denna lag ställs krav på exempelvis en säker placering av anläggningen i förhållande till omgivningen. Släckutrustning och annan utrustning Släckutrustning bör finnas tillgänglig om det finns risk för brandspridning mellan båtarna i hamnen. Släckutrustningen bör vara sådan att båtarnas besättningar kan hantera den själva. Det bör finnas fast släckutrustning i de hamnar som vid samma tillfälle används av fler än 80 gästande båtar i en sammanhängande del av hamnen. Släckutrustningen bör placeras väl synlig vid kajen och vid varje brygga samt i anslutning till en reception eller serviceanläggning. Den bör om möjligt placeras tillsammans med annan utrustning för livräddning eller sjukvård. Fast släckutrustning bör placeras så att den kan användas för alla båtar i gästhamnen. Handbrandsläckare bör placeras så att alla båtar har högst 50 meter till närmaste släckare. Brandposter för fast släckutrustning bör ha ett flöde på minst 50 l/min vid ett tryck om 0,6 Mpa. Handbrandsläckare bör vara av pulvertyp om minst sex kg 1. Släckutrustning bör markeras enligt bestämmelserna i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1997:11) om varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser. Släckutrustningen bör ses över regelbundet för att kontrollera att den finns på plats och är funktionsduglig. Brandvakt och rutiner vid brand Brandvakt bör finnas tillgänglig under den normala nattvilan om inte tillräckligt gott brandskydd kan upprätthållas genom båtarnas placering. Det bör finnas rutiner för dessa tillfällen. Exempel på situationer, då brandskyddet inte kan upprätthållas genom båtarnas placering, kan vara överbeläggning på grund av hårt väder, särskilda evenemang på orten, tillfällig säsongsbetonad överbeläggning, större regattor etc. Det bör finnas rutiner som beskriver hur hamnens personal ska agera i händelse av brand för att varna båtarnas besättningar, larma räddningstjänsten, flytta båtar, bekämpa branden och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att begränsa skadorna till följd av branden. 1 Minst 6 kg handbrandsläckare med ABC-pulver som klarar provbål enligt standardtyp 34A 183B 4

49 Utbildning av personal Allmänna råd SRVFS 2006:3 All personal i gästhamnen bör utbildas för att få kunskap om brandskyddet i hamnen och för att kunna vidta de åtgärder som behövs vid brand. Utbildningen bör upprepas inför varje säsong. Efter genomförd utbildning bör personalen veta hur brandskyddet är ordnat och bedrivs inom hamnen, hur ansvar och befogenheter fördelas för olika arbetsuppgifter, hur bränder i båtar och gästhamnen kan förebyggas, hur konsekvenserna av en brand kan minskas, hur man hanterar handbrandsläckare och andra släckredskap, och vad de ska göra om det uppstår en brand. Information till gäster Hamnens gäster bör på lämpligt sätt informeras om hamnens brandskydd, var det finns släckredskap och vilka regler som gäller för hantering av till exempel grillar, bränsle, värmare och landströmsanslutning. Andra åtgärder som kan bidra till att upprätthålla ett bra brandskydd kan vara att ha färdiga rutiner för att anvisa båtar till lediga platser i närliggande hamnar. Samråd vid större evenemang Vid större evenemang i anslutning till gästhamnen är det önskvärt att de som driver gästhamnen samråder om säkerhetsfrågor med andra berörda verksamhetsutövare och den kommunala räddningstjänsten. Det kan vara frågor om hur räddningstjänsten kan komma fram med fordon i hamnområdet eller om det behövs några tillfälliga säkerhetsåtgärder i gästhamnen. Tillsyn Som framgår av 5 kap. 1 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, utövar kommunen tillsyn över efterlevnaden av lagens krav bland annat på brandskydd i byggnader och andra anläggningar. 5

50 Sida 1 av 5 Nr Plats/objekt Brist Åtgärd När 1 AK 1:1 Kättingen har materialförlust om ca 20 % minsta uppmätta Byt kätting. Snarast värde ca 13 mm närmast infästningen mot stenen. Tämligen kraftig korrosion i skvalpzonen och slitage mot kätting AK 2:1. 2 AK 2:1 Kättingen är kraftigt korroderad i skvalpzonen och slitage Byt kätting Snarast mot AK 1:1 3 AK 3:1 Kättingen har materialförlust > 40 % minsta uppmätta Byt kätting Skyndsamt värde 9 mm. Kraftigt korroderad i skvalpzonen och slitage mot AK 5:1. 4 AK 4:1 Kättingen har materialförlust > 30 % minsta uppmätta Byt kätting Skyndsamt värde 10 mm. 5 AK 5:1 Kättingen har materialförluster och slitet schackel med Byt kätting Skyndsamt minsta uppmätta värde 10 mm. Kraftigt korroderad i skvalpzonen och slitage mot AK 3:1 6 AK 6:1 Kättingen är skarvad och har materialförluster > 30 % Byt kätting Skyndsamt minsta uppmätta värde 10 mm. 7 AK 7:1 Fjäderdämparen är kraftigt korroderad. Byt fjäderdämpare Snarast 8 AK 8:1 Fjäderdämparen är kraftigt korroderad. Byt fjäderdämpare Snarast 9 AK 12:1 Kättingen har materielförluster > 90 %. Får ej nyttjas! Byt fjäder Omedelbart före nyttjande. 10 BK 1:1 Kättingen har materialförlust om ca 20 % minsta uppmätta Byt kätting Snarast värde ca 13 mm närmast infästningen mot stenen. Skaver mot annan sten. 11 BK 2:1 Kättingen har materialförlust > 40 % minsta uppmätta Byt kätting Skyndsamt värde 8 mm vid schackel. 12 BK 3:1 Kättingen har materialförlust om ca 20 % minsta uppmätta Byt kätting Snarast

51 Sida 2 av 5 Nr Plats/objekt Brist Åtgärd När värde ca 13 mm närmast infästningen mot stenen. 13 BK 4:1 Kättingen har materialförlust om ca 50 % minsta uppmätta Byt kätting Skyndsamt värde ca 8 mm närmast infästningen mot stenen. 14 BK 5:1 Kättingen är skarvad. Byt kätting Snarast 15 BK 6:1 Fjäderdämparen är kraftigt korroderad. Byt fjäderdämpare Snarast 16 BK 7:1 Fjäderdämparen är kraftigt korroderad. Byt fjäderdämpare Snarast 17 CK 1:1 Kättingen har materialförlust om ca 20 % minsta uppmätta Byt kätting Snarast värde ca 12 mm. 18 CK 2:1 Kättingen har materialförlust om ca 40 % minsta uppmätta Byt kätting Skyndsamt värde ca 9 mm. 19 CK 4:1 Kättingen har materialförlust om ca 20 % minsta uppmätta Byt kätting Snarast värde ca 11 mm. 20 CK 7:1 Kättingen har materialförlust om ca 20 % minsta uppmätta Byt kätting Snarast värde ca 12 mm. 21 Flytkroppar brygga Skador i större eller mindre omfattning på flytkroppar och Inspektion Årligen AC flytblock. 22 Flytkroppar brygga Skador i större eller mindre omfattning på flytkroppar och Inspektion Årligen AC flytblock. 23 Samtliga Y-bommar För att göra en noggrann kontroll av vilka Y-bommars mittben som är rostangripna bör samtliga Y-bommar inspekteras/pikas med rosthammare, från jolle alternativt Inspektion/pikning Innan hamnen öppnas. Därefter årligen. från isen. 24 A17-19 Flytkropparna på Y-bommen mellan plats A 17 och A 19 Byt flytkropparna Snarast 25 A14 A16 Flytkropparna på Y-bommen mellan plats A 14 och A 16, bör bytas. Byt flytkropparna Snarast NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB Häckvägen 7 Org.nr Saltsjö-Boo Mobil