Remissyttranden över SOU 2010:68

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissyttranden över SOU 2010:68"

Transkript

1 PM Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Utredningssekreterare: Martin Brinnen Nils Funcke Daniel Gustavsson Remissyttranden över SOU 2010:68 Innehållsförteckning 1. Inledning Remissinstansernas synpunkter Allmänna synpunkter... 6 Åklagarmyndigheten... 6 JMG (Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet)... 8 JMK (Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet)... 8 Bonnier AB... 8 Sveriges kommuner och landsting... 9 Statens Kriminaltekniska laboratorium... 9 Tidningsutgivarna (TU)... 9 Kronofogdemyndigheten Svenska Filminstitutet Malmö stad Journalistförbundet Svea hovrätt Förvaltningsrätten i Göteborg Myndigheten för radio och tv Sveriges advokatsamfund TV SVT Sveriges Radio Stampen AB Uppsala universitet, juridiska fakultetsnämnden TCO JO, Hans-Gunnar Axberger Justitiekanslern... 36

2 2 Norrbottens läns landsting...37 Sveriges universitetslärarförbund (SULF)...38 Sveriges författarförbund...39 Stockholms universitet, Juridiska fakultetsnämnden...40 LO...42 Botkyrka kommun...43 Hovrätten för Västra Sverige...43 KLYS Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd44 Sveriges Tidskrifter...44 Helsingborgs tingsrätt...45 Svenska Förläggareföreningen...45 Folket i Bild/Kulturfront...46 Myndigheten för radio och tv...49 KLYS, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd..50 Svenskt näringsliv...50 Stockholms tingsrätt...51 Folkrörelsen nej till EU Botkyrka...51 Presstödsnämnden...53 Kommerskollegium...53 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)...54 Landstinget i Dalarna...55 Statens kulturråd...56 Datainspektionen...56 Svenskt näringsliv...59 Kungliga Biblioteket...60 Rikspolisstyrelsen...61 Civil Rights Defenders Om massmediebegreppet...63 Statens kriminaltekniska laboratorium...63 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)...64 Åklagarmyndigheten...64 Tidningsutgivarna (TU)...64 JMG...65 JMK...65 Svea hovrätt...65 Botkyrka kommun...65 Stockholms universitet, Juridiska fakultetskansliet...66 Sveriges advokatsamfund...66 TV SVT...67 JO, Hans-Gunnar Axberger...68 Sveriges Tidskrifter...69 Justitiekanslern...69 FIB/Kulturfront...70

3 Civil Rights Defenders Om Ansvarsmodellen Justitiekanslern Myndigheten för radio och tv JMK Hovrätten för Västra Sverige Sveriges advokatsamfund Brottsoffermyndigheten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Datainspektionen Åklagarmyndigheten Tidningsutgivarna (TU) Falkenbergs kommun JMG Sveriges kommuner och landsting Svenska Filminstitutet Riksarkivet Malmö stad Journalistförbundet Svea hovrätt Botkyrka kommun LO Tullverket Sveriges författarförbund Stockholms universitet, Juridiska fakultetskansliet Sveriges universitetslärarförbund (SULF) TV SVT Uppsala universitet, juridiska fakultetsnämnden TCO JO, Hans-Gunnar Axberger Helsingborgs tingsrätt Internet Society, Sverige KLYS Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd86 Sveriges Tidskrifter Brottsförebyggande rådet Norrbottens läns landsting Stampen AB Svenskt näringsliv Stockholms tingsrätt Presstödsnämnden Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Datainspektionen Uppsala universitet, juridiska fakultetsnämnden

4 4 Rikspolisstyrelsen Verksamhetsmodellen...92 JMK...92 Hovrätten för Västra Sverige...92 Sveriges advokatsamfund...92 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)...93 Åklagarmyndigheten...93 Tidningsutgivarna (TU)...94 JMG...94 Sveriges kommuner och landsting...94 Svenska Filminstitutet...94 Malmö stad...95 Journalistförbundet...95 Svea hovrätt...95 Botkyrka kommun...96 LO...96 Tullverket...96 Myndigheten för radio och tv...96 Sveriges författarförbund...97 Stockholms universitet, Juridiska fakultetskansliet...97 Sveriges universitetslärarförbund (SULF)...97 SVT...97 TV Uppsala universitet, juridiska fakultetsnämnden...99 TCO...99 JO, Hans-Gunnar Axberger KLYS Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd101 Sveriges Tidskrifter Justitiekanslern Myndigheten för radio och tv Svenskt näringsliv Stockholms tingsrätt Presstödsnämnden Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Datainspektionen Civil Rights Defenders Ändamålsmodellen JMK Hovrätten för Västra Sverige Bonnier AB Sveriges advokatsamfund Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Datainspektionen Tidningsutgivarna (TU)...111

5 Falkenbergs kommun JMG Sveriges kommuner och landsting Riksarkivet Malmö stad Journalistförbundet Svea hovrätt Botkyrka kommun LO Tullverket Myndigheten för radio och tv Sveriges författarförbund Stockholms universitet, Juridiska fakultetskansliet Sveriges universitetslärarförbund (SULF) TV SVT Uppsala universitet, juridiska fakultetsnämnden TCO Helsingborgs tingsrätt Internet Society, Sverige Sveriges Tidskrifter JO, Hans-Gunnar Axberger Helsingborgs tingsrätt KLYS Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd124 Sveriges Tidskrifter Justitiekanslern Norrbottens läns landsting Sveriges Radio Myndigheten för radio och tv Svenskt näringsliv Stockholms tingsrätt Presstödsnämnden Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Landstinget i Dalarna Datainspektionen Inledning Den här promemorian innehåller en sammanställning av de remissvar som har kommit in med anledning av Yttrandefrihetskommitténs debattbetänkande, SOU 2010:68.

6 6 Sammanställningen består av direkta citat ur remissvaren som har sorterats under några huvudrubriker. Vid sammanställningen har endast mer beskrivande redogörelser av innehållet i betänkandet utelämnats. De streck () som förekommer mellan vissa stycken är ett försök att markera när remissinstansen byter ämne. I några fall markerar strecken också att styckena inte hänger ihop i remissvaret. För att underlätta läsningen har innehållsförteckningen tillåtits bli relativt omfångsrik. Tanken är att den som önskar följa en viss remissinstans yttrande i sin helhet lätt ska kunna hitta till nästa avsnitt. Som bilaga till denna PM har upprättats en förteckning över samtliga remissinstanser med uppgift om vilka som svarat. Av de totalt 115 remissinstanserna har 58 yttrat sig över betänkandet, tio har meddelat att de avstår från att yttra sig medan resterande 47 inte hörts av. 2. Remissinstansernas synpunkter 2.1 Allmänna synpunkter Åklagarmyndigheten Utformningen av grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten är en mycket komplex fråga av stort praktiskt och principiellt intresse. Från ett åklagarperspektiv har regleringen betydelse för brottsbekämpningens effektivitet i olika hänseenden. I betänkandet beskrivs principiella och praktiska problem som dagens reglering av tryck- och yttrandefriheten rymmer (3 kap.). Jag har inget att invända mot betänkandets beskrivning av problemen och instämmer naturligtvis bl.a. i att de s.k. kortslutningseffekter som för närvarande gör sig gällande inte är önskvärda. Vidare klarläggs i betänkandet på ett tydligt sätt att det finns konfliktytor mellan EU-rätten och den svenska regleringen av yttrandefriheten (4 kap.). Jag är, bl.a. mot bakgrund av vad som i betänkandet anförs om EUrättens förhållande till den svenska grundlagsregleringen, tveksam till om en sådan renodlad nationellt präglad värdering av de tre modellerna som kommittén är ute efter är meningsfull. I praktiken går det inte att se bort från EU-rätten. Denna reservation medför också att mina synpunkter på de tre modellerna blir av mera övergripande karaktär. Jag vill också framhålla att mitt yttrande lämnas utifrån de intressen som Åklagarmyndigheten har att bevaka.

7 För en operativ åklagare är det viktigt att det klart och tydligt framgår av regelverket om åklagaren är behörig att handlägga ett ärende. Vidare är det en stor praktisk fördel om det lätt kan klarläggas vem som ansvarar för ett yttrande. Sådana kortslutningseffekter om beskrivs i 3 kap. i betänkandet är, som redan framhållits, inte önskvärda ur ett åklagarperspektiv. Min företrädare framhöll i sitt yttrande (ÅM-A 2007/0362) över det tidigare debattbetänkandet Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten? (SOU 2006:96) bl.a. att kritik kunde riktas mot den detaljerade regleringen på grundlagsnivå samt att det var angeläget för Åklagarmyndigheten att förbättra förutsättningarna för Sverige att bistå andra länder i brottsutredningar på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området och att det borde göras klart under vilka förutsättningar internationell rättslig hjälp kan lämnas. Dessa synpunkter är fortfarande giltiga. Sett ur ett åklagarperspektiv är det inte givet att de tryck- och yttrandefrihetsrättsliga grundbultarna för alltid bör stå helt orubbade. Meddelarfriheten kan således behöva vägas mot integritetsintressen och inte minst vid allvarlig brottslighet mot intresset av att förundersökningssekretessen inte upphävs. Betänkandet innehåller som framgått inte någon jämförelse om fördelar och nackdelar med den nuvarande regleringen. Liksom kommittén själv antyder (avsnitt 4.6.3) kan inte heller jag låta bli att notera att det kan visa sig bäst att behålla det nuvarande systemet och att tills vidare följa den EU-rättsliga utvecklingen för att i ett senare skede överväga om det finns anledning till några mer genomgripande förändringar. Jag har också noterat att två ledamöter och fyra experter i ett särskilt yttrande (s. 341ff.) bl.a. anfört att en stor risk med ändamålsmodellen är att grundlagsskyddet sätts ur spel för yttranden som bäst behöver det samt att det redan nu ter sig sannolikt att ingen av de skisserade modellerna kommer att ge ett tillräckligt starkt skydd för yttrandefriheten och att kommittén följaktligen i det fortsatta arbetet troligen kommer att få rikta in sig på en allmän översyn av TF och YGL. Oavsett vilka kommande EU-rättsliga överväganden som utredningen gör och oavsett vilka EU-intressen som fortsättningsvis gör sig gällande är det under alla förhållanden centralt att avgränsningen av det särskilda grundlagsskyddet blir klar och tydlig och lätt att tillämpa och inte ställer upp onödiga hinder mot en effektiv brottsbekämpning. Det är också viktigt att förutsättningarna för internationell rättslig hjälp på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området blir tydligare och att andra länders berättigade intressen kan tillgodoses. 7

8 8 JMG (Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet) När det gäller EU-rätten ställer vi oss något frågande inför varför varken direktiven eller kommittén tagit upp problemet med utseende av jury som EU haft synpunkter på (jfr fallet Holm). Avslutningsvis vill institutionen peka på att TF och YGL trots allt fungerat tämligen väl även i en tid med stora förändringar på mediemarknaden. Vi har nog inte sett de stora problem som skulle motivera stora förändringar i de existerande lagarna men skall med stort intresse följa Yttrandefrihetskommitténs vidare arbete. JMK (Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet) Delbetänkandet Ny yttrandefrihetsgrundlag slår fast att synpunkterna på förslaget i första hand bör avse de tre modellernas för- och nackdelar. Vi har tagit fasta på det. I det här skedet tar vi alltså inte ställning till om det överhuvudtaget är befogat att byta ut nuvarande lagstiftning. Delbetänkandet har inte analyserat hur de tre modellerna förhåller sig till EU-rätten. Vi ser därför fram emot ett slutbetänkande som förmår förena EU-rätten med den svenska yttrandefrihetens grundbultar, där vi ur publicistisk synvinkel särskilt vill framhålla censurförbudet, etableringsfriheten, ensamansvaret och meddelarskyddet. Bonnier AB Bonnier följer därför med intresse yttrandefrihetskommitténs arbete och stöder den grundläggande ambitionen att utveckla lagstiftningen i teknikoberoende riktning under förutsättning att grundlagsskyddet inte försvagas. Bonnier noterar att samtliga av de föreslagna modellerna innebär mer omfattande krav för att grundlagsskyddet ska bli tillämpligt, än vad som är fallet med dagens ordning. Samtidigt får den befintliga lagstiftningen alltjämt anses ge yttrandefriheten ett starkt grundlagsskydd och har dessutom historiskt kunnat anpassas för att även ny publiceringsteknik ska kunna omfattas av detta skydd. Mot den bakgrunden vore det om kommittén väljer att gå vidare med någon av de presenterade lagstiftningsmodellerna värdefullt att inte bara ställa den eller dessa mot nuvarande ordning, utan att även utreda möjligheten att revidera befintlig lagstiftning i teknikneutral riktning. Samtliga föreslagna modeller stipulerar att ansvaret för utgivning av såväl periodiska som icke-periodiska skrifter ska ligga på utgivaren. Detta skulle

9 innebära en betydande förändring för förlag och författare vid bokutgivning, då författaren traditionellt har haft det straffrättsliga ensamansvaret. Författarens ansvar för en bok försvinner, som konstateras i betänkandet. En ordning där ansvaret flyttas till förläggaren riskerar att leda till en mer restriktiv bedömning från förlagen vid utgivning, vilket skulle kunna verka hämmande på författarens kontroll över sina verk. Följderna av en sådan förändring analyseras inte utförligt i detta betänkande, något som bör göras i kommitténs fortsatta arbete. 9 Sveriges kommuner och landsting Eftersom modellerna inte är färdigutarbetade med fullständiga lagförslag menar vi att det är svårt att uttala sig till förmån för någon av modellerna framför de övriga. Dock anser vi att ansvarsmodellen har vissa fördelar i förhållande till de övriga två modellerna. Vi anser att det finns goda skäl att se över den nuvarande lagstiftningen för tryckfrihet och yttrandefrihet och att en ansats som eftersträvar en mer teknikneutral lagstiftning är lovvärd. Statens Kriminaltekniska laboratorium En helt ny yttrandefrihetsgrundlag förefaller dock vara det mest realistiska alternativet för att få en robust lagstiftning, som inte kräver ständiga ändringar för att möta bl.a. den tekniska utvecklingen. Det här handlar dessutom i grunden om politiska frågor/bedömningar som SKL avstår från att ha synpunkter på. Det som kan tyckas vara byråkratiskt och mindre rättssäkert, är att det alltid måste prövas i efterhand om en tolkning eller tänkt åtgärd kan anses vara laglig eller olaglig. Det ger hela lagstiftningen en negativ ton. Det borde vara möjligt att hitta en modell - i stil med skattelagstiftningens förhandsbesked - för den som frivilligt ansöker om ett förhandsbesked huruvida en viss tolkning eller en tänkt åtgärd kan anses vara i överensstämmelse med yttrandefrihetslagstiftningen eller ej. Självklart måste ett sådant förhandsbesked ges med förbehållet att det gäller under i ansökan givna förutsättningar. Tidningsutgivarna (TU) En grundläggande fråga är dock naturligtvis varför man utöver den allmänna yttrandefriheten i regeringsformen - ska ge ett särskilt starkt -eller privilegierat - skydd för yttrandefriheten i vissa sammanhang genom särskilda mediegrundlagar? Vilka ska ges möjlighet att få ta del av ett sådant system?

10 10 Den tekniska utvecklingen har på bara några decennier möjliggjort en masskommunikation som gått från ett fåtal till många till många till många. Var och en sin egen utgivare med andra ord. Och det finns gott om ansvariga utgivare, men det finns också gott om oansvariga utgivare. Att använda den särskilt starka yttrandefriheten och åtnjuta de fördelar och det starka skydd den för med sig kräver därför att man också är beredd att ta ansvar för vad som yttras. Det är en grundtanke i TF och YGL i dag och det bör det också vara när man diskuterar alternativa modeller. TU anser därför att svaret på den nyss ställda frågan är att det privilegierade skyddet för yttrandefriheten bör tillkomma den som tydligt manifesterar att han/hon tar ansvar för det som yttras eller publiceras. Formerna för detta ansvarstagande bör dock kunna göras enklare än i dag, så att fler kan ta detta ansvar och låta sig omfattas av systemet. Det skulle stärka dess legitimitet. Och för den som inte i särskild ordning vill kliva fram och ta ansvar ges det allmänna skyddet för yttrandefriheten. Det räcker förvisso långt, det med. TU anser att de lagtekniska problem och brister som kan finnas med TF och YGL inte ska överdrivas. Att knyta det som yttras till den tekniska form där det framförs har tvärtom flera fördelar. Det ger ett fast och tydligt avgränsat regelverk, vars tillämplighet inte riskerar att påverkas av subjektiva överväganden om ett yttrandes innehåll. Särskilt YGL har visat sig dynamisk och har kunnat omfatta de flesta tillkommande medieformer utan ändringar. Att ändringar i de två lagarna då och då ändå måste ske är heller inte något konstigt med tanke på att de i detalj reglerar och skyddar utövandet av tryck- och yttrandefriheten i alla led. De tillämpningssvårigheter som brukar nämnas t ex om att avgöra om något är tryckt i en tryckpress eller ej - är ännu så länge inte större än att de kan hanteras. Däremot kan det på sikt finnas en risk att den tekniska utvecklingen kan komma att leda till gränsdragningsproblem när det gäller att avgöra från vilken plattform något ska anses publicerat och därmed vem som ska bära ansvaret för det. Tillämpningsproblemen i interaktiva miljöer t ex i fråga om kommentarsfunktioner - på massmediesajter är ett väl bekant problem, men den problematiken är densamma också med kommitténs alternativa modeller. Detta hindrar inte att man med ett öppet sinne måste vara beredd att pröva om det finns andra alternativ. Detta är heller inte första gången som frågan om ett medieoberoende massmedieskydd övervägs. TU välkomnar därför att utredningen gjorts.

11 11 Enligt TU:s mening är det däremot att beklaga att enbart de tre modellerna presenteras som alternativ och att de inte redan i detta skede prövas mot TF och YGL. Det skulle bättre ha möjliggjort en helhetsbedömning av om modellerna alls är möjliga att genomföra utan att tryck- och yttrandefriheten försvagas på ett oacceptabelt sätt. När TU i det följande kommenterar de tre modellerna är det därför viktigt att understryka att detta inte innebär något ställningstagande i själva huvudfrågan, d v s om hur modellerna står sig i förhållande till den nuvarande tryck- och yttrandefrihetsrättsliga regleringen. Av det [ ] sagda framgår att TU helt avvisar Verksamhetsmodellen och Ändamålsmodellen. Detta ska inte uppfattas som att TU tillstyrker Ansvarsmodellen, men ska kommittén över huvud taget arbeta vidare med någon av modellerna så är det denna modell. Om kommittén väljer att gå vidare med någon av modellerna är det oerhört viktigt att det arbetet inte sker isolerat utan att den valda modellen på punkt efter punkt jämförs med den ordning som gäller enligt TF och YGL i dag. Kronofogdemyndigheten De inkonsekvenser och otydligheter som teknikutvecklingen har medfört på tryck- och yttrandefrihetslagstiftningens område är inte tillfredsställande och det finns därför, som föreslås i betänkandet, anledning att se över lagstiftningen och göra den teknikoberoende. De tre modeller för en ny yttrandefrihetsgrundlag som presenteras i betänkandet synes alla komma till rätta med många av de problem som dagens teknikbaserade lagstiftning medför och det samtidigt som de tryck- och yttrandefrihetsrättsliga grundprinciperna bibehålls. Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet har tidigare i olika sammanhang påpekat vikten av att det yttrandefrihetsrättsliga skyddet för film, det vill säga rörlig bild med eller utan ljud, skall vara teknikneutralt. Något annat vore, med dagens starkt diversifierade visningstekniker för film, orimligt. Samma filmer når i dag sin publik genom, sinsemellan helt olika, tekniker. Den yttrandefrihetsrättsliga regleringen måste alltså skydda innehållet i filmen, själva yttrandet, och eventuella uppgiftslämnare, oavsett vilken teknik som används för att sprida yttrandet till allmänheten.

12 12 Malmö stad De tre modeller som presenterats är inte färdiganalyserade. Bl.a. har förhållandet till EU rätten inte mer än översiktligt analyserats. Malmö kommun anser därför att det är svårt att på nuvarande stadium ta ställning till om en mer teknikoberoende lagstiftning bör införas genom förändringar inom ramen för nuvarande tryckfrihetsförordning och yttrandefrihetsgrundlag eller om det kan ske genom en helt ny yttrandefrihetsgrundlag utan att riskera de värden som det nuvarande systemet inrymmer. Om det vidare arbetet visar att en helt ny yttrandefrihetsgrundlag är att föredra är det Malmö kommuns uppfattning att ansvarsmodellen har försteg framför verksamhetsmodellen och har klara försteg framför ändamålsmodellen. Med det vida grundlagsskydd som åstadkoms genom de nya förslagen måste frågorna om skyddet för sekretessbelagda uppgifter och skyddet för personliga integriteten och privatlivet bli föremål för en grundlig analys, särskilt med avseende på dataskyddsdirektivet. EU-rätten har inte analyserats färdigt i utredningen. EU rätten har i princip företräde även i förhållande till grundlagen inom områden där beslutanderätten överlåtits. Det är inte helt utan risker att stifta en helt ny grundlag, i stället för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som är uttryck för rättsliga och kulturella traditioner i landet av gammal hävd. EU frågorna måste, precis som utredningen själv framhåller, drivas vidare innan ställning tas till om ifrågavarande förändringar ska göras inom ramen för nuvarande lagstiftning eller om en helt ny yttrandefrihetsgrundlag kan stiftas utan att riskera de värden som det nuvarande systemet inrymmer. Det finns några aspekter som behöver analyseras särskilt när kretsen av aktörer under grundlagsskydd kan växa i princip obehindrat. Det rör sig dels om risken för spridning av sekretesskyddade uppgifter under meddelarskydd, dels om skyddet av den personliga integriteten. Det kan inte tas för givet att den hitillsvarande ordningen som tillkommit under helt andra förhållanden, automatiskt, utan stöd i en grundlig analys, passar i den teknikoberoende grundlagsmodellen där alla med utgivningsbevis eller ansvarsuppgifter får grundlagsskydd. Det måste finnas en balans mellan den grundlagsskyddade sfären på ena sidan och sekretesskyddet och skyddet för den personliga integriteten på andra sidan. I utredningen anges att meddelarfriheten gäller också om uppgifter överförs anonymt via post eller elektronisk kommunikation till t.ex. en allmän e-postadress. Utvecklingen av bl.a. elektronisk förvaltning hos myndigheter, den lätta ordningen för att skaffa sig frivilligt grundlagskydd och den svaga ställningen i Sverige för skyddet av personliga integriteten och privatlivet utgör ett problem som måste analyseras, särskilt mot bakgrund av innehållet i dataskyddsdirektivet. Utredningen måste noga överväga dessa frågor innan någon av modellerna införs.

13 13 Journalistförbundet Inledningsvis vill förbundet betona att vi inte har tagit slutgiltig ställning till något av kommitténs tre nu liggande förslag eller till en slutgiltig utformning av lagstiftningen. Den fortsatta handläggningen av frågan kan och kommer säkerligen att påverka förbundets inställning. Journalistförbundets grundinställning är att ändringar i grundlag ska ske med stor varsamhet och endast om det är absolut nödvändigt. TF är en lag som länge fungerat väl. Det gäller inte minst lagens viktiga kärnområden: förbud mot förhandscensur, etableringsfrihet, ensamansvar, meddelarskydd, brottskatalog samt särskild rättegångsordning. Därför bör man vara försiktig med att ändra eller ersätta TF, framför allt som den reglerar fundamentala demokratiska rättigheter som tryckfrihet och offentlighet. Att ersätta TF och YGL med ny reglering innebär också uppenbara risker. Vi avvisar en EU-anpassning som torde innebära att de nämnda kärnområdena urholkas. Dessutom kan Sveriges deklaration vid inträdet i EU äventyras, deklarationen om att EU-medlemskap inte får innebära några ingrepp i de svenska grundlagarna. Hittills är Sverige i oträngt mål när det gäller EUanpassningen och grundinställningen måste vara den samma som vid EUinträdet: vi försvarar vår grundlag. Vi är alla medvetna om att nya plattformar för medier, distributionskanaler och distributionssätt i många fall varken omfattas av TF eller av YGL. Huvudproblemet, som vi ser det, är att det område som TF skyddar, det tryckta orden, krymper och vi får ett växande område innehållande bland annat journalistik som inte faller under lagens tillämpning. Det vanligaste exemplet är utvecklingen där tryckta tidskrifter ersätts av on-linedistribution. Med nuvarande ordning upphör grundlagsskyddet för webben så fort utgivningen av en tryckt tidning eller tidskrift upphör, om inte den som driver verksamheten ansöker om ett utgivningsbevis. Utredningen har valt att arbeta fram tre olika och helt nya modeller med författningstexter till ny reglering av tryckfriheten. Efter remissrunda avser utredningen att välja en av de tre föreslagna modellerna och ställa den mot nuvarande lagstiftning. Förbundet anser att kommittén först borde genomfört en grundlig analys av konsekvenserna av att TF och YGL ersätts av ny lagstiftning och, med utgångspunkt från den utredningen, eventuellt lagt ett förslag till ny författningstext.

14 14 Mot bakgrund av att TF omfattar en alltmer krympande del av medieinnehållet måste nya plattformar, tekniker och distributionssätt med nödvändighet regleras av YGL. Att i den situationen slå samman de två grundlagarna uppfattar vi inte som konstruktivt. Vi befarar att en kompromiss till följd av en sådan lagstiftning kan utarma nuvarande TF, samtidigt som den inte tillgodoser medieutvecklingens behov. Mot den bakgrunden avvisar vi tankarna på en gemensam grundlag. Istället förordar förbundet en utvidgning av YGL som tillgodoser det skyddsbehov som inte täcks av TF, med förhoppningen att utredningen inriktas på detta istället för på någon av de tre föreslagna modellerna. Svea hovrätt De krav som måste ställas på regleringen av tryck- och yttrandefriheten är att den står sig över tid och är förutsebar, begriplig och lätt att tillämpa. Det måste således vara möjligt för den enskilde att kunna förutse och förstå när ett yttrande får grundlagsskydd eller inte. Vidare bör regleringen vara utformad på ett sådant sätt att den inte medför tolknings- och tilllämpningsproblem för domstolarna. I det sammanhanget är det inte minst viktigt att undanröja de gränsdragningsproblem som uppstår med dagens reglering. Förvaltningsrätten i Göteborg Förvaltningsrätten i Göteborg har egentligen inte något att tillföra diskussionen på det här stadiet, men gör ändå följande reflexion. Samtidigt som domstolen uppskattar ambitionen att göra grundlagstiftningen för yttrandefrihet stabil över tiden, genom att lösa de avgränsningsproblem som uppkommer på grund av ny teknik, framstår det som naturligt att en grundlag inte kan täcka all framtida teknikutveckling. Med tanke på de problem som utredningen menar omöjliggör en generell yttrandefrihetsgrundlag och att vissa av dessa återkommer även när det gäller de tre modellerna, finns det kanske alltjämt anledning att överväga om inte den nuvarande teknikberoende regleringen, efter viss översyn, kan ha sin fortsatta tillämpning. Myndigheten för radio och tv Myndigheten för radio och tv:s uppdrag är bland annat att verka för yttrandefriheten. Myndigheten har därför en principiellt positiv inställning till lagförslag som stärker yttrandefriheten. Myndigheten anser också att

15 sändningsformen inte ska vara avgörande för grundlagsskydd utan att en teknikneutralitet bör eftersträvas. En sådan reglering skulle innebära att grundlagen blev mer oberoende av den tekniska utvecklingen och förhoppningsvis mer hållfast över tiden. 15 Sveriges advokatsamfund Alla samhällen har en rättslig tradition som skapar den rättskultur som ligger till grund för ett lands författning, lagstiftning och rättstillämpning. En stark tryck- och yttrandefrihet är en bekräftelse på ett väl fungerande demokratiskt samhälle. Den yttrandefrihetsrättsliga grundlagsregleringen ska främja en vital yttrandefrihet och samhällsdebatt. Regleringen ska vidare främja en effektiv massmedial granskning av maktutövning bl.a. genom ett formaliserat utpekande av en ansvarig, där andra kan medverka i eller meddela sig med media utan att riskera rättsliga påföljder. Sverige har ur detta perspektiv en av världens mest generösa och väl fungerande yttrande- och tryckfrihetslagstiftningar. Yttrandefriheten i Sverige, liksom i övriga Europa är dock satt under press. Som exempel kan nämnas PUL, förbudet att uppmana till terroristbrott och annan allvarlig brottslighet, s.k. grooming, barnpornografi, dataintrång, spriding av det rättsliga ansvaret på nätet, datalagring och FRA. Inskränkningar för intagna på anstalt att läsa viss litteratur är ett annat uttryck för en begränsning av yttrandefriheten. Till detta kommer inskränkningar i offentlighetsprincipen och utvidgning av sekretessen. Det är bl.a. i den kontexten man ska analysera de överväganden och de tre modeller som presenteras i delbetänkandet. Grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten missbrukas emellertid inte sällan av intressen med motsatta syften än de grundlagen har att skydda. Detta missbruk förekommer ofta på Internet och återfinns i allt från nättidningar till sajter som Flashback. Andra exempel på när grundlagsskyddet missbrukas är när poliser eller andra mot betalning läcker ur förundersökningar. I sammanhanget kan nämnas att advokater som allvarligt bryter mot tystnadsplikten i radio, tv eller i en bok inte heller kan påföras disciplinära sanktioner i skydd av grundlagen. Till detta kommer att Justitiekanslerns möjlighet att väcka åtal är, och ska vara, begränsat. Utanför det grundlagsskyddade området faller en stor del av alla yttranden som sprids, inte minst på Internet. Den stora utmaningen är att finna ett system som gör det möjligt att beivra publicitetsbrott och kränkningar, utanför det skyddade området, utan att inskränka nuvarande grundlagsskydd. Advokatsamfundet menar att det är utformningen och avgränsningen av skyddet för yttrandefriheten utanför den grundlagsskyddade sfären som utgör det verkliga problemet. En allvarlig påminnelse om de tragiska avarter som Internet erbjuder är den pojke som begick

Stockholm den 11 februari 2011 R-2010/1728. Till Justitiedepartementet. Ju2010/8054/L6

Stockholm den 11 februari 2011 R-2010/1728. Till Justitiedepartementet. Ju2010/8054/L6 R-2010/1728 Stockholm den 11 februari 2011 Till Justitiedepartementet Ju2010/8054/L6 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 november 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över Yttrandefrihetskommitténs

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Journalistförbundet avvisar utredningens förslag i sin helhet. Vi motiverar vårt ställningstagande i det följande.

Journalistförbundet avvisar utredningens förslag i sin helhet. Vi motiverar vårt ställningstagande i det följande. Datum: 2011-04-19 Vår ref: Pär Trehörning Dnr: 12/2011 810 Justitiedepartementet 114 94 Stockholm Att Monika Bergström Remissyttrande Olovlig fotografering (Ds 2011:1) Journalistförbundet avvisar utredningens

Läs mer

Remissammanställning. En översyn av yttrandefriheten (SOU 2012:55)

Remissammanställning. En översyn av yttrandefriheten (SOU 2012:55) Justitiedepartementet Ju2012/5629/L6 Remissammanställning En översyn av yttrandefriheten (SOU 2012:55) 2 Innehåll 1. Förteckning över remissinstanser... 3 1.1 Remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet...

Läs mer

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet REMISSYTTRANDE 2015-08-26 Institutet för Juridik och Internet Box 586 114 79 Stockholm info@juridikinstitutet.se Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet Sammanfattning Institutet för Juridik

Läs mer

Sammanfattning av PM 56

Sammanfattning av PM 56 PM 56 a 2010-12-01 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Martin Brinnen, utredningssekreterare martin.brinnen@justice.ministry.se 08-405 90 09 Sammanfattning av PM 56 1. Om promemorian och det fortsatta

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 mars 2014 Ö 5306-13 KLAGANDE Juridikfronten, 802472-8704 Carl Krooks gata 42 252 25 Helsingborg Ställföreträdare: MT MOTPART RAP

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)

Yttrande över slutbetänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3) Sida 1 (3) Rättsenheten 2008-06-12 Ert Datum EBM A-2008/0101 Er beteckning Kammaråklagare Johan Lindmark Ju2008/675/L6 Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Datum Dnr Yttrande över slutbetänkandet

Läs mer

Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4)

Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4) Yttrande Diarienr 2010-06-21 552-2010 Ert diarienr Ju2010/1020/L6 Regeringskansliet Justitiedepartementet Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4) Datainspektionen

Läs mer

Europakonventionens skydd för privatliv och svensk rätt - diskussionspromemoria

Europakonventionens skydd för privatliv och svensk rätt - diskussionspromemoria PM 66 2011-01-27 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Göran Lambertz, ordförande goran.lambertz@dom.se 08 561 666 13 070 31 288 31 Europakonventionens skydd för privatliv och svensk rätt - diskussionspromemoria

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Stockholm den 19 december 2014

Stockholm den 19 december 2014 R-2014/1742 Stockholm den 19 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/3021 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 september 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext

Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext PM 101 2011-12-12 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Göran Lambertz, ordförande Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext 1 Inledning Vid det senast kommittésammanträdet, den 23 november, diskuterades

Läs mer

Redogörelse för tillsynsärendet Datainspektionen har uppmärksammat att kreditupplysningar publiceras på bl.a. följande webbplatser:

Redogörelse för tillsynsärendet Datainspektionen har uppmärksammat att kreditupplysningar publiceras på bl.a. följande webbplatser: Beslut Dnr 2008-05-16 1644-2006 Advokatfirman Lindahl KB Att: Lars B Melin Box 11911 404 39 GÖTEBORG Ombud för: Business Check i Sverige AB Tillsyn enligt kreditupplysningslagen (1973:1173) Datainspektionens

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS R-2008/0035 Stockholm den 13 mars 2008 Till Justitiedepartementet Ju2007/9590/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Lagring

Läs mer

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande: R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31)

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31) Sida 1 (5) Utvecklingscentrum Malmö Datum Dnr ÅM-A 2015/0743 Kammaråklagare Anna Palmqvist Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Datalagring

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) Mål nr meddelat i Stockholm den 29 januari 2003 Ö 4380-01 KLAGANDE 1. TV4 Aktiebolag, 556242-7152, Tegeluddsvägen 3, 115 79 STOCKHOLM 2. TV Spartacus Kommanditbolag,

Läs mer

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremiss Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 1 oktober 2015 Peter Hultqvist Maria

Läs mer

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP)

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) YTTRANDE 2009-11-26 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) Den Nya Välfärden bedriver verksamhet i bland annat näringspolitiska

Läs mer

Publicering på Internet

Publicering på Internet Publicering på Internet I personuppgiftslagen (PuL) finns inga särskilda regler för publicering på Internet. Personuppgiftslagens generella regler för behandling av personuppgifter gäller även när man

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Stockholm den 12 juni 2015 R-2015/0743. Till Finansdepartementet. Fi2015/1216. 1. Inledning

Stockholm den 12 juni 2015 R-2015/0743. Till Finansdepartementet. Fi2015/1216. 1. Inledning R-2015/0743 Stockholm den 12 juni 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/1216 1. Inledning Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Överprövning

Läs mer

REMISSVAR 2008-10-28. Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria (Ds 2008:55)

REMISSVAR 2008-10-28. Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria (Ds 2008:55) REMISSVAR 2008-10-28 Dnr 2008/494 SVEA HOVRÄTT Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria (Ds

Läs mer

Grundlagsskyddad yttrandefrihet på internet

Grundlagsskyddad yttrandefrihet på internet Juridiska institutionen Vårterminen 2014 Examensarbete i konstitutionell rätt, särskilt yttrandefrihet 30 högskolepoäng Grundlagsskyddad yttrandefrihet på internet - En analys i kölvattnet av Lexbase Författare:

Läs mer

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73) Sundbyberg 2007-12-05 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08-546 40 422 Diarienummer 07-206 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs

Läs mer

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Datainspektionen informerar 1 Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Innehåll Inledning... 4 Fakta om PuL... 5 Så här kan du få rättelse... 6 Rätten till registerutdrag... 6 Möjligheten att själv

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Delbetänkandet Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor (SOU 2009:14)

Delbetänkandet Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor (SOU 2009:14) Yttrande Diarienr 2009-05-29 395-2009 Ert diarienr Ju2009/1578/L6 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkandet Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor (SOU 2009:14)

Läs mer

Kammarrätten har anmodats att yttra sig över rubricerade rapport och vill med anledning härav anföra följande.

Kammarrätten har anmodats att yttra sig över rubricerade rapport och vill med anledning härav anföra följande. REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Dnr 2009-12-03 AdmD-414-2009 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Statens energimyndighets rapport (ER 2009:28) om ursprungsgarantier för förnybar energi (Ert dnr N2009/7486/E)

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Dagens Nyheter./. riksåklagaren ang. beslag

Dagens Nyheter./. riksåklagaren ang. beslag SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Datum 2015-01-26 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2015-01-14 Ö 338-15 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Dagens Nyheter./. riksåklagaren ang. beslag (Svea

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2011-10-15 AdmD-277-2011 Ert datum Ert diarienr 2011-05-27 S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende

Läs mer

I övrigt har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian.

I övrigt har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian. R-2007/0976 Stockholm den 26 oktober 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/6240/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 juni 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Stockholm den 4 februari 2014

Stockholm den 4 februari 2014 R-2013/2012 Stockholm den 4 februari 2014 Till Kulturdepartementet Ku2013/1810/MFI Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 november 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över Presstödskommitténs

Läs mer

Stockholm den 18 december 2007 R-2007/1126. Till Justitiedepartementet. Ju2007/7778/L3

Stockholm den 18 december 2007 R-2007/1126. Till Justitiedepartementet. Ju2007/7778/L3 R-2007/1126 Stockholm den 18 december 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/7778/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 september 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet

Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet 1 (5) Kommunledningskontoret 2014-09-18 Dnr KS 2014-686 Fredrik Eriksson Kommunstyrelsen Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet KOMMUNLEDNINGSKONTORETS

Läs mer

Remissvar - Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12)

Remissvar - Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-15 Ulrica Dyrke Fi 2015/1216 Remissvar - Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar:

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar: R-2015/0659 Stockholm den 28 maj 2015 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/1050/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 1 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tillämpningsdirektivet

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2)

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2) HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Datum Dnr149/10 2011-03-25 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Ju 2010/774/L2 Remissvar avseende betänkandet

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 7 februari

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Justitiedepartementet LÖNEGARANTI VID FÖRETAGSREKONSTRUKTION (Ds 2003:17) ---------------------------------------------------

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 15/6 2005

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 15/6 2005 Många rättsområden! IT-rätt Intro 15/6 2005 Internationell dimension Avtalsrätt Köprätt Marknadsföring Straffrätt Yttrandefrihet, tryckfrihet. Personlig integritet Immaterialrätt Mats Nordenborg 1 Mats

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06 Närvarande: F.d. justitieråden Torgny Håstad och Sten Heckscher samt justitierådet Göran Lambertz. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Moderna hyreslagar (SOU 2009:35).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Moderna hyreslagar (SOU 2009:35). R-2009/0981 Stockholm den 14 oktober 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/3453/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Moderna

Läs mer

Allmänna handlingar i elektronisk form

Allmänna handlingar i elektronisk form Allmänna handlingar i elektronisk form - offentlighet och integritet Slutbetänkande av E-offentlighetskommittén Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2010:4 Innehåll Sammanfattning 13 Författningsförslag

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Stockholm den 31 oktober 2014

Stockholm den 31 oktober 2014 R-2014/1013 Stockholm den 31 oktober 2014 Till Miljödepartementet M2014/1451/Nm Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Vattenverksamhetsutredningens

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 5 juni 2015 Ö 338-15. KLAGANDE AB Dagens Nyheter, 556246-8172 105 15 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 5 juni 2015 Ö 338-15. KLAGANDE AB Dagens Nyheter, 556246-8172 105 15 Stockholm Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 juni 2015 Ö 338-15 KLAGANDE AB Dagens Nyheter, 556246-8172 105 15 Stockholm Ombud: Advokat UI MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85

Läs mer

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15)

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15) Stockholm den 13 april 2012 Till Regeringskansliets utredningsavdelning Att: Peter Krikström 201 21 Malmö KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07. Nytt ändamål för PKU-biobanken

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07. Nytt ändamål för PKU-biobanken 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Nytt ändamål för PKU-biobanken

Läs mer

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Datainspektionen informerar 1 Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Ändringar i PuL Observera att innehållet i den här skriften inte är anpassat till de ändringar i PuL som trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

Daniel Westman 1 2001-06-20

Daniel Westman 1 2001-06-20 Daniel Westman 1 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar E-handelsdirektivet (Ds 2001:13) Med anledning av promemorians förslag till svensk implementering av E-handelsdirektivets regler om ansvarsfrihet

Läs mer

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13)

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Kulturdepartementet 2012-09-14 Ku2012/836/RFS Enheten för rättsliga frågor och styrning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Övergripande kommentarer

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, SOU 2014:31

Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, SOU 2014:31 YTTRANDE 21 oktober 2014 Dnr A 2014/2170/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden,

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61)

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61) Finansdepartementet Enheten för offentlig förvaltning Konsumentenheten 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-11-02 Ulrica Dyrke Fi2015/3612/OFA/KO Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning

Läs mer

Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd.

Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd. BESLUT Datum 2009-04-09 8684-07-40 SVENSKT MEDBORGARSKAP Justitiekanslerns beslut Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd. Ärendet Bakgrund Anspråk tilläggsprotokoll. Postadress

Läs mer

Frågor & svar om nya PuL

Frågor & svar om nya PuL Frågor & svar om nya PuL Fråga 1: Varför ändras PuL? PuL ändras för att underlätta vardaglig behandling av personuppgifter som normalt inte medför några risker för att de registrerades personliga integritet

Läs mer

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2015-06-01 Dnr 386-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom Beslutet i korthet: I en tredskodom hade

Läs mer

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12)

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Fi 2015/1216 Avdelningen för juridik Magnus Ljung Finansdepartementet 103 33 Stockholm Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Sammanfattning Sveriges Kommuner

Läs mer

Stockholm den 28 april 2015

Stockholm den 28 april 2015 R-2015/0430 Stockholm den 28 april 2015 Till Finansdepartementet Fi2012/4241 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Skatteverkets promemoria

Läs mer

Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor

Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor Delbetänkande avyttrandefrihetskommittén Stockholm 2009 SOU 2009:14 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig i rubricerat ärende, får härmed anföra följande.

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig i rubricerat ärende, får härmed anföra följande. 1 (5) YTTRANDE 2009-10-15 Dnr SU 302-1242-09 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Moderna hyreslagar (SOU 2009:35) Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

2 Hyresnedsättning vid underhållsarbeten

2 Hyresnedsättning vid underhållsarbeten Stockholm 2008-09-19 Dnr 384/08 SVEA HOVRÄTT Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet (SOU 2008:47) Frågor om hyra och bostadsrätt (Ju2008/4174/L1) Sammanfattning Hovrätten instämmer i allt väsentligt

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Åklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel SOU 2009:70

Åklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel SOU 2009:70 Sida 1 (6) Kammaråklagare Charlotta Tanner Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Åklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Svara på remiss hur och varför

Svara på remiss hur och varför SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02) Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet SB

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2015 B 3594-14 KLAGANDE 1. Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm 2. BL Ombud och målsägandebiträde: Advokat MR MOTPARTER 1.

Läs mer

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm. Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29)

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm. Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) 1 (6) 2014-10-03 Dnr SU FV-1.1.3-1818-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) Inledande anmärkningar Utredningens

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer