Datum Dnr Projekt Ökat direktinflytande för medborgare. Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget

Transkript

1 Demokratiberedningen Johan Lidmark Funktionsansvarig demokratiutveckling BESLUTSFÖRSLAG Datum Dnr (5) Demokratiberedningen Projekt Ökat direktinflytande för medborgare Ordförandens förslag 1. Föreslå regionstyrelsen att införa ett system för e-förslag 2. Föreslå regionstyrelsen att ge demokratiberedningen i uppdrag att återkomma till styrelsen med ett färdigt förslag till system och leverantör Sammanfattning Enligt s omvärldsanalys ökar kraven på inflytande, makt och värdeskapande från medborgarna och samtidigt sker snabb utveckling och standardisering av IT. Genom att införa ett system för e-förslag kan Region Skåne svara upp mot dessa trender i samhället och uppnå demokratvinster som är svåra att uppnå på annat sätt; möjligheten att delta i dialog om samhällsutvecklingen, möjligheten till digital delaktighet i demokratin, möjligheten att lämna en personlig synpunkt/förslag, rättigheten att föra fram en synpunkt/förslag (utan att be någon om lov eller styras av alltför mycket formalia). I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Bakgrund Demokrati är ett styrelseskick, regler för medborgarnas inflytande och samverkan, men också en offentlig kultur. Politiskt deltagande är en mänsklig rättighet. Så inleds betänkandet från 2014-års demokratiutredning C:\pactdok\Regionstyrelsen\ \Projekt Ökat direktinflytande för medborgare\ DB_Beslutsförslag.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (5) delaktighet och jämlikt inflytande. Betänkandet fortsätter med att konstatera att den digitala utvecklingen ställer krav på kanaler för deltagande och att de politiska partierna är mindre brett förankrade idag än tidigare. Alla människors lika värde förutsätter i en demokrati att var och en upplever möjligheten och rätten att göra sin röst hörd. Endast 15 procent av medborgarna tycker sig kunna påverka politiska beslut på nationell nivå mellan valen. Socioekonomiskt svaga grupper röstar i mindre utsträckning och har mindre politiskt inflytande än grupper som också i andra sammanhang är starka. Det finns starka skäl att utveckla den svenska demokratimodellen. Demokratins arbetsmetod för att göra detta är stegvisa förändringar och samtidigt en ständigt pågående process som måste följa samhällsutvecklingen. Partierna kan bidra till en bredare representation i de politiska församlingarna. En förändring som de politiska församlingarna kan bidra till är att besluta om arbetsvillkor som är rimliga och underlättar för olika grupper i samhället att ta på sig politiska uppdrag. Det handlar om unga, funktionshindrade, företagare med flera. När det gäller att utveckla kanaler för delaktighet mellan valen resonerar demokratiutredningen kring medborgardialog och samråd, folkinitiativet samt medborgarförslag och folkmotion. Medborgardialog och samråd har utvecklat sedan bildandet 1999 och kommer förhoppningsvis fortsätta tills det blivit en integrerad del av det politiska beslutsfattandet i relevanta frågor. Folkinitiativet är lagstadgat och ger människor i Skåne möjligheten att initiera folkomröstningar om vissa krav är uppfyllda. Medborgarförslag föreslår utredningen tas bort och förespråkar folkmotion istället som är ett mindre byråkratiskt verktyg. Folkmotion har många likheter med det som benämns e-petitioner eller e-förslag vilket har testats på många håll. Definition Ett e-förslag är en idé, önskan om åtgärd eller förslag från en medborgare till kommunen eller regionen/landstinget. Förslaget publiceras på nätet och andra medborgare kan där stödja förslaget genom att signera det. Demokrativinster Med ett fåtal regler och ett relativt enkelt system för e-förslag kan flera värdefulla aspekter av delaktighet för medborgarna i demokratin uppnås; möjligheten till digital delaktighet i demokratin möjligheten att lämna en personlig synpunkt/förslag möjligheten att delta i dialog om samhällsutvecklingen rättigheten att föra fram en synpunkt/förslag (utan att be någon om lov eller styras av alltför mycket formalia) För s politiska organisation är det svårt att uppnå alla de värdefulla aspekterna på något annat sätt. I s omvärldsanalys 2017 fastslås två trender som har hög strategisk påverkan och är brådskande, ökade krav på inflytande, makt och värdeskapande från medborgare respektive snabb utveckling och standardisering av IT. E-förslag har

3 Datum (5) potential att svara upp både mot krav på ökat inflytande och den snabba ITutvecklingen. Ur den politiska organisationens perspektiv kan flera värdefulla aspekter uppnås med e-förslag; utveckling av demokratin i Skåne ökad legitimitet för politiken bredare tillgång till medborgares idéer, tankar och synpunkter ökad digital närvaro för politiken Erfarenheter av e-förslag Det finns en hel del erfarenheter av system med e-förslag genom utvärderingar som är gjorda. Här kommer en kortare sammanställning av erfarenheter från de engelska, skotska och tyska parlamenten samt engelska och svenska kommuner. I ett internationellt perspektiv har Sverige halkat efter i utvecklingen. Idag har dock redan runt 50 svenska kommuner infört/håller på att införa e-förslag varav flera gör det som en ersättning för det administrativt mer krävande lagreglerade medborgarförslaget som nästan 200 kommuner har infört. System för e-förslag ska upplevas som potentiellt inflytelserika men regelverket bestäms av respektive parlament. Utformandet av systemet är avgörande. Det räcker inte att endast erbjuda människor att delta. Förtroendet för systemet påverkas av medborgarnas upplevelse av att det är tydliga, neutrala och rättvisa procedurer. Utvärdering av processen har betydligt större betydelse än utvärdering av resultat för deltagarnas förtroende för de politiska institutionerna. Människors upplevelse av hur rättvis en process är styr deras vilja att acceptera resultatet. Ett framgångsrikt system för e-förslag är öppet och hjälpsamt, svarar på frågor och erbjuder samtalsforum samt möjligheten att publicera kompletterande text i anslutning till det egna förslaget. Systemet med e-petitioner anses passa väl in i en representativ demokrati. Ett e-förslag kan ta upp specifika och personliga frågor likaväl som övergripande och allmänna frågor. En kommitté som väljer ut initiativ som ska behandlas parlamentariskt är ett förekommande inslag som kan ha betydelse. Förtroendet för demokratin ökar oftare bland de som varit aktiva i processen. System för e-förslag har även visat sig locka kritiska medborgare som inte deltar så mycket i andra kanaler till att delta i demokratin. De som skriver e-förslag är yngre, mer engagerade och har oftare funktionshinder än genomsnittet. Det är viktigt att mobilisera underrepresenterade grupper genom att målgruppsanpassa information och ha uppsökande aktiviteter för att få till stånd ett bredare deltagande. Människors resurser har betydelse för både medvetande och faktiskt deltagande. Människor med mindre resurser, som saknar internet eller har mindre tid pga familjeförhållanden är mycket mindre benägna att delta i nya innovativa sätt för demokratiskt deltagande. E-förslag kan få stort genomslag i media och därmed öka medvetandet i en fråga. Det finns i samband med e-förslag en potential för politiska organisationer att använda sociala medier mer där det är möjligt att länka till

4 Datum (5) systemet för e-förslag eller till ett enskilt e-förslag. Att blanda brukar- och medborgarperspektivet och delta i dialoger på sociala medier kan vara något positivt som bygger förtroende vilket kan ske i samband med behandlingen av ett e-förslag. Individer klarar sig bra jämfört med organisationer när det gäller att mobilisera stöd för det egna initiativet. Den eventuella påverkan på policy (fattade beslut) varierar med vilket sammanhang initiativet handlar om. E-förslag ska heller inte ses som folkviljan utan bedömas var och en för sig utifrån den process som varit. Malmö stads malmöinitiativet togs emot positivt av invånare som upptäckt det men de betonade även att det krävs en seriös hantering och återkoppling från kommunen. Vardagspolitiska konkreta frågor dominerar och bygger på människors erfarenheter av särskilda förhållanden. Internetvana personer och yngre deltog mer än andra och mer än i andra sammanhang. Det har blivit uppmärksamhet kring vissa initiativ i media respektive sociala medier. Förbättringar som efterfrågas är, ökad transparens och interaktivitet, en petitionskommitté som lotsar vissa initiativ vidare och återkopplar, stöd vid utformning, diskussionsforum i anslutning till initiativen, marknadsföring av malmöinitiativet i stadsdelar och grupper av befolkningen som använt det i liten eller ingen utsträckning. Demokratiberedningens förslag Demokratiberedningen föreslår regionstyrelsen att införa ett system för e- förslag i. Demokratiberedningen tar fram ett färdigt förslag till system och leverantör vilket presenteras för styrelsen för ställningstagande. Driftstart av systemet för e-förslag blir tidigast 1 januari Följande ska ingå; Alla mantalsskrivna i Skåne kan skriva ett förslag Det ska vara möjligt att ställa frågor till administratören innan publicering av förslag Samtalsforum ska finnas i anslutning till varje petition Kompletterande text ska kunna publiceras av förslagsställaren Olagliga, diskriminerande och kränkande uttryck tillåts ej Hur hela processen går till ska vara klarlagd i förväg och beskriven Systemet ska aktivt marknadsföras i breda kretsar Regionstyrelsen är ansvarigt politiskt organ Demokratiberedningen svarar för löpande administration och drift Förslag som stöds av minst 1000 personer ska behandlas politiskt Dessa förslag bereds av det administrativa stödet till berörd nämnd s svar på förslagen publiceras i systemet Källa: Carman, J. C. (2010). The process is the reality: Perceptions of procedural fairness and participatory democracy. Political studies 58, Källa: Carman, J. C. (2014). Barriers are barriers: Asymmetric participation in the scottish public petitions system. Parliamentary affairs 67, Källa: Ellison, N. & Hardey, M. (2012). Developing political conversations. Information, Communication & Society 16:6,

5 Datum (5) Källa: Karlsson, M., & Åström, J. (2015). Kan e-petitioner utveckla den representativa demokratin? I Låt fler forma framtiden! Forskarantologi. SOU 2015:96 (s ). Stockholm: Wolters Kluwer Källa: Lindner, R. and Riehm, U. (2009), Electronic petitions and institutional modernization. Journal of edemocracy 1(1): 1-11 Källa: Lindner, R. and Riehm, U. (2011), Broadening Participation Through E-Petitions? An Empirical Study of Petitions to the German Parliament. Policy & Internet, 3: doi: / Källa: Åström, J., & Sedelius, T. (2010). Representativ demokrati 2.0. En utvärdering av Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Malmö: Malmö stad. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Införandet beräknas kosta cirka kr beroende på leverantör och lösning. Årlig driftkostnad beräknas till cirka kr. Administration av systemet sköts av enheten för demokratistöd. Förslag som ska behandlas politiskt bereds av det administrativa stödet till berörd nämnd. Samtliga kostnader hanteras inom befintlig budget. Juridisk bedömning Förslaget bedöms inte få några juridiska konsekvenser. Miljökonsekvenser Förslaget bedöms inte få några negativa miljökonsekvenser. Fler möjligheter till digitala kontakter med kan ha positiva konsekvenser för miljön i form av minskad pappersanvändning. Samverkan med berörda fackliga organisationer Samverkan har inte bedömts vara nödvändig i detta ärende. Uppföljning Demokratiberedningen återkommer till regionstyrelsen med ett färdigt förslag. Angela Everbäck Ordförande Johan Lidmark Funktionsansvarig demokratiutveckling