12 Avtal med Habilitering & Hälsa/SLSO HSN

Transkript

1 12 Avtal med Habilitering & Hälsa/SLSO

2 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Petra Eriksson Kjerstin Greve Löberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 (5) Avtal med /SLSO Ärendebeskrivning Detta ärende innehåller förslag till avtal med /SLSO (Stockholms läns sjukvårdsområde) för perioden den 1 januari 2019 till den 31 december Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Avtal med /SLSO inklusive bilagor (sammanlagt sju dokument). Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att teckna avtal med /SLSO. Förvaltningens motivering till förslaget Bakgrund Avtal med (Vårdgivaren) tecknades tidigare för åren Det föregående avtalet (HSN ) förlängdes avtalsenligt med tolv månader (1 januari 31 december 2018). Det uppdrag som gällde för åren gäller även för avtalet för med vissa förändringar och en större omarbetning av ersättningsvillkoren. Beskrivning av verksamheten Habilitering är riktade insatser till personer med varaktiga funktionsnedsättningar, som oftast är medfödda eller har uppstått i tidig ålder. Habiliteringens mål är att stärka och utveckla individens funktion till skillnad från rehabilitering som syftar att återfå en funktion som man tidigare har haft. Vårdgivaren erbjuder specialiserad habilitering till barn, ungdomar och vuxna som bor i Stockholms län. Habilitering bedrivs i öppenvård vid lokala

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE (5) habiliteringscenter och som komplement till dessa finns även länsövergripande verksamheter såsom Autismcenter små barn och Asbergercenter, Döv- och dövblindteamet, Hjärnskadecenter, Sinnesstimuleringscentren Korallen och Lagunen, Motorik- och träningscenter (tidigare PUFFA), Krisoch samtalsmottagningen för närstående, Psykoterapimottagningen Linden och ett ytterligare antal verksamheter. Specialiserad habilitering bedrivs också vid ett antal skolor. Granskning av verksamhetsområdet habilitering Landstingsrevisorerna genomförde våren 2018 en fördjupad granskning av habiliteringen i Stockholms läns landsting gällande både styrning och utförande. Granskningen syftade att undersöka om en målgruppsanpassad, tillgänglig och patientsäker vård erbjuds habiliteringens målgrupper. Granskningsrapporten fann att vårdavtalet mellan Beställare och Utförare behöver omarbetas något vad gäller ersättningsmodell och uppföljning samt att Vårdgivaren i egenskap av utförare bland annat bör säkra ett mer likartat arbetssätt mellan de olika verksamheterna. Uppdrag och omfattning Den habilitering som ges av Vårdgivaren regleras av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) (HSL). Verksamheten ska också, utifrån den enskildes begäran, ge råd och annat personligt stöd enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vårdgivaren ska erbjuda habilitering och annat individuellt stöd till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning samt information, utbildning och stöd till deras närstående och nätverk. Habiliteringens insatser syftar att underlätta vardagen för personer med funktionsnedsättning och därigenom skapa förutsättningar för större delaktighet i samhällslivet. Uppdrag och omfattning har omarbetats i föreliggande avtal ( ) i syfte att kvalitetssäkra patientmötet och insatser till målgruppernas närstående och nätverk samt verka för en patientsäker och mer jämlik vård för de personer med funktionsnedsättning som hör till habiliteringens målgrupper. Såsom i tidigare avtal inkluderas patientrelaterade kvalitativa och kvantitativa effektmått i linje med Landstingsrevisorernas rekommendation. Specifik uppföljning av samverkan läggs till och även uppföljning av Vårdgivarens arbete med habiliteringsprogram vars syfte främst är att harmoniera och kvalitetssäkra arbetssätt. Volymer Den totala ersättningen baseras på att Vårdgivaren ska möta minst patienter som beräknas få minst besök under Vidare ska Vårdgivaren under 2020 och 2021 möta 500 fler patienter och producera fler besök än föregående år. Beställaren har historiskt sett varit generösa gällande ersättning och är väl medveten om att senare års

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE (5) omorganisering och förändringsarbete inom påverkar produktionen. Förvaltningen kan dock inte längre försvara bibehållen ersättningsnivå i relation till ihållande låg produktionsnivå. Ersättningsvillkoren I och med detta avtal revideras ersättningsvillkoren. Det innebär att de besökstyper som låg till grund för rörlig ersättning behålls för , men att tilläggsersättningar i tidigare avtal ersätts med tre (3) nivåer av resurskrävande besök utifrån angiven tidsåtgång. Uppdragsrelaterad ersättning uppgår till 93 miljoner och övrig ersättning är produktionsrelaterad i relation till beställd volym. Andelen fast ersättning är beräknad på uppdrag som inte genererar någon produktionsbaserad ersättning för patientbesök. Syftet med förändringarna i ersättningsvillkoren är att stimulera produktion vilket innebär fler insatser till ett ökat antal patienter. Dessutom överensstämmer förändringar i ersättningsvillkoren i högre grad med utförd produktion. Av totalt utbetald ersättning under aktuellt verksamhetsår avsätts 3,5 procent för målrelaterad ersättning. Den målrelaterade ersättningen utbetalas när Vårdgivaren redovisar att de uppnått villkorade kvalitetsnivåer. Målrelaterad ersättning kopplas till både kvantitativa och kvalitativa kriterier. Förändrade ersättningsvillkor inkluderar även en option om besök utöver beställd volym per år där Vårdgivaren får avtalsenlig besöksersättning. Särskilda förutsättningar för ersättning gällande verksamhetsåret 2019 Då de ovan beskrivna ersättningsvillkoren kommer att medföra förändringar inom verksamheten har Beställaren och Vårdgivaren kommit överens om särskilda förutsättningar för verksamhetsåret Detta innebär en ökad ersättning utöver Huvudavtalets ersättning med maximalt 24 miljoner kronor Syftet med den ökade ersättningen är att möjliggöra en gradvis övergång till de nya ersättningsvillkoren. I övrigt ska ersättningsvillkoren i Huvudavtalet gälla. Särskilda förutsättningar för ersättning under 2019 regleras i ett separat tilläggsavtal. Från och med gäller Huvudavtalets Ersättningsvillkor, bilaga 3, utan ovan beskrivna särskilda förutsättningar. Uppföljning av verksamheten Beställaren följer årligen upp verksamheten samt gör regelbundna avstämningar med Vårdgivaren under avtalsperioden. För att kunna följa förändringarna är parterna överens om kontinuerlig uppföljning av personalstatus, besöksutveckling samt verksamhetens kostnader.

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE (5) Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Beställaren följer årligen upp att vården som erbjuds till habiliteringens målgrupper utgår från evidens och bästa tillgängliga kunskap inom habiliteringsområdet. Parametrar som följs upp är till exempel i vilken grad patienterna varit delaktiga i och är nöjda med de insatser som Vårdgivaren genomfört, i vilken mån närstående anger att deras kunskapsnivå har ökat efter anhörigutbildning samt status för implementering av habiliteringsprogram. Patientfokuserad och jämlik vård Vårdgivaren ska säkerställa att all vård utgår från patientens behov och att vården erbjuds alla inom målgruppen på lika villkor. Effektiv hälso- och sjukvård För att kunna tillgodose den stora inströmningen av framför allt patienter med neuropsykiatrisk diagnos, behöver Vårdgivaren anpassa arbetssätt och rutiner samt kringgå undanträngningseffekter så att fler patienter få tillgång till habiliteringens insatser. Nya dokumentationsrutiner förväntas tillsammans med justeringar i ersättningsvillkoren bidra till en högre grad av effektiv hälso- och sjukvård till målgrupperna. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Vårdgivaren ska erbjuda alla nya patienter ett första besök inom 30 dagar och behandlingsinsatser inom 90 dagar. Merparten av alla Vårdgivarens mottagningar har under föregående avtalsperiod ( ) erbjudit ett första besök och behandling inom föreskriven tid. Säker vård Vårdplaner och Samordnade Individuella Planer mellan huvudmän och vårdgrannar (SIP) följs upp, redovisas av Vårdgivaren och kopplas årligen till målrelaterad ersättning. Ekonomiska konsekvenser Avtalsenlig ersättning till Vårdgivaren ryms inom budget avseende habilitering år Konsekvenser för patientsäkerhet Avtalet förväntas medföra en förbättrad patientsäkerhet. Konsekvenser för jämställd och jämlik vård Avtalet bedöms främja patienternas behov av en jämställd och jämlik vård. Miljökonsekvenser Avtalet bedöms medföra oförändrade konsekvenser för miljön.

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE (5) Administrativa konsekvenser En tydligare beskrivning av habiliteringen ger förbättrade möjligheter till uppföljning. Beställaren ställer i det nya avtalet krav på ökad åtgärdsregistrering av innehållet i vården i form rapportering av KVÅ-koder i större utsträckning än i tidigare avtal. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Anna Ingmanson Avdelningschef Beslutet ska skickas till SLSO, Habilitering och Hälsa Akten Godkänd av Barbro Naroskyin,

7 Mellan Stockholms läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsnämnden, organisationsnummer , ( Beställaren ) och, Stockholm läns sjukvårdsområde, organisationsnummer ( Vårdgivaren ), har slutits följande avtal. Vårdavtal 1 Avtalets omfattning I detta Avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av specialiserad habilitering ( Uppdraget ) i Stockholms läns landsting. Parternas avsikt med detta Avtal är att Vårdgivaren ska utföra Åtagandet på ett etiskt, kvalitativt och ekonomiskt effektivt sätt. Beställaren är huvudman för de tjänster som omfattas av detta Avtal. Parterna är införstådda med att hälso- och sjukvårdsverksamhet är en verksamhet i ständig utveckling och som påverkas av bland annat lagstiftning, huvudmännens struktur- och verksamhetsförändringar, valfrihetsreglerna, nya och eller förändrade diagnostik- och medicinska behandlingsmetoder samt demografiska förändringar. Detta kan påverka behovet av ovanstående tjänster vilket innebär att Beställaren inte kan garantera volymer under Avtalsperioden. Med Avtalet avses bestämmelserna i detta Vårdavtal och dess bilagor ( Avtalet ). 2 Avtalet Vårdgivaren åtar sig ( Åtagandet ) att utföra Uppdraget och agera enligt Avtalet. Villkoren för Vårdgivarens utförande av Uppdraget framgår av Avtalet. Båda parter förbinder sig att följa gällande villkor i Avtalet. Om det förekommer motstridiga villkor i Avtalets olika delar, dvs. Avtalet och de delar av förfrågningsunderlaget som är bilagor till Avtalet, ska handlingarna tolkas i följande ordning: 1. Detta Vårdavtal 2. Ersättningsvillkor, bilaga 3 3. Specifik uppdragsbeskrivning, bilaga 1 4. Årlig uppföljning, bilaga 2 5. Informationshantering, bilaga 4 6. Allmänna villkor, bilaga 5 HABILITERING & HÄLSA VÅRDAVTAL SIDA 1 AV 7

8 3 Definitioner Avtal Detta Vårdavtal med samtliga därtill hörande bilagor Befrielsegrund Parts (Beställarens och Vårdgivarens) möjlighet att bli befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet till följd av särskild omständighet som preciseras i p 8 Force majeure. Beställare Hälso- och sjukvårdsnämnden inom Stockholms läns landsting Driftstart Den dag Vårdgivaren enligt Avtalet ska börja utföra Uppdraget SLL Stockholms läns landsting Uppdrag Det uppdrag Vårdgivaren har att bedriva hälso- och sjukvård enligt detta Avtal. Uppdraget beskrivs i bilagorna Specifik uppdragsbeskrivning och Allmänna villkor. Vårdgivarguiden Vårdgivarguiden är Beställarens portal för information till vårdgivarna. Där finns information och styrdokument för vårdgivare. Vårdgivare Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) Åtagande Vårdgivarens åtagande att utföra Uppdraget och att fullgöra det som i övrigt anges i Avtalet. 4 Avtalsperiod Avtalet träder i kraft från och med den dag båda parter undertecknat det. Avtalet gäller därefter till och med med möjlighet till års förlängning. Beställaren ska sträva efter att senast 6 månader före avtalstidens utgång informera Vårdgivaren om Beställaren avser att förlänga Avtalet. Utförande av Uppdraget inleds vid Driftstart. Driftstart för detta Avtal är o1-o1. Före Driftstart äger Vårdgivaren inte rätt att utföra vård enligt detta Avtal. 5 Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta eller pantsätta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. HABILITERING & HÄLSA VÅRDAVTAL SIDA 2 AV 7

9 6 Brister i utförande av Åtagandet och sanktioner Beställaren följer att Vårdgivaren uppfyller Åtagandet och vidmakthåller den kvalitet i utförande av Uppdraget som följer av Åtagandet. Uppföljningen sker bland annat genom analys och kontroll av inrapporterade verksamhetsdata, statistiska underlag, kvalitetsutfall, uppföljningsmöten och revisioner samt om Vårdgivaren följer lagar, förordningar och landstingets policys. Om Beställaren konstaterar att Vårdgivaren brister i fullgörandet av Åtagandet har Beställaren rätt att vidta sanktioner mot Vårdgivaren. Beroende på bristens allvarlighet tillämpas olika sanktioner. 6.1 Vårdgivarens åsidosättande av skyldigheter rättelse och innehållande av ersättning Om Vårdgivaren åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet har Beställaren rätt att uppmana Vårdgivaren att inom skälig tid vidta rättelse för att avhjälpa bristen. En sådan uppmaning görs genom att Beställaren tilldelar Vårdgivaren en skriftlig varning. Av varningen framgår när bristen ska vara åtgärdad. Av varningen framgår också att om bristen inte är åtgärdad vid denna tidpunkt äger Beställaren rätt att innehålla upp till fem procent av den ersättning som utbetalas varje månad fram till dess bristen är åtgärdad. När bristen är åtgärdad utbetalar Beställaren 80 procent av den innehållna ersättningen. 6.2 Brister i rapportering och fakturering rättelse, reducerad ersättning och vite Vårdgivaren ansvarar för all sin rapportering till Beställaren. Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att rapporteringen är korrekt. Om Vårdgivaren är osäker på Beställarens rapporteringsinstruktioner är det Vårdgivarens ansvar att införskaffa tillräcklig information för att rapporteringen ska vara korrekt. Om det finns fel i rapporteringen som innebär att för höga ersättningskrav ställts eller för hög utbetalning skett äger Beställaren rätt att kräva återbetalning av felaktigt utbetalat belopp eller att reducera ersättningen på kommande utbetalningar till Vårdgivaren med det belopp som felaktigt betalats ut. Beställaren ska skriftligen underrätta Vårdgivaren om felet. Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att felet inte ska upprepas. Om Vårdgivaren upprepar felet flera gånger har Beställaren rätt att ta ut ett vite på upp till det dubbla felaktiga beloppet. 7.1 Förtida upphörande 7.1 Beställarens rätt till uppsägning av Avtalet till omedelbart upphörande Beställaren har rätt att säga upp hela eller delar av Avtalet till omedelbart upphörande eller den senare dag som anges vid uppsägningen om Vårdgivaren i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte vidtar rättelse efter erinran därom. Exempel på väsentligt åsidosättande av skyldigheter enligt Avtalet nedan kan vara att: a) Vårdgivaren eller företrädare för Vårdgivaren har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning eller annat brott som allvarligt skadar förtroendet för vården, b) allvarliga risker för patientsäkerheten föreligger, HABILITERING & HÄLSA VÅRDAVTAL SIDA 3 AV 7

10 c) det är, vid genomförd revision enligt bestämmelserna i Allmänna villkor, uppenbart att den av Vårdgivaren bedrivna hälso- och sjukvården inte uppfyller gällande medicinska krav på undersökning, vård, behandling eller krav på bemötande av patienter, d) det i väsentlig omfattning saknas förutsättning att utföra Uppdraget till följd av bristande kompetens, brister i ekonomi, lokaler, utrustning eller av annat skäl, e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen fått skriftliga varningar från Beställaren enligt p 6.1 på grund av åsidosättande av skyldigheter enligt Avtalet utan att bristerna avhjälpts på tillfredsställande sätt, f) Vårdgivaren i sin rapportering lämnat uppgifter som leder till väsentliga fel i underlag för ersättning eller i utbetalning från Beställaren, g) Vårdgivaren väsentligt åsidosätter bestämmelser i lagar, förordningar eller föreskrifter, h) Vårdgivaren saknar tillstånd som krävs för att utföra Uppdraget, i) Vårdgivaren agerar på ett sätt som riskerar att medföra att Beställarens anseende som sjukvårdshuvudman eller förtroendet för vården allvarligt skadas eller i övrigt agerar på ett sätt som medför att Beställarens förtroende för Vårdgivaren allvarligt rubbas, 7.2 Skadestånd Om Avtalet sägs upp enligt p 7.1 är Vårdgivaren skyldig att till Beställaren utge skadestånd för den skada denne lidit. Detta gäller dock inte vid Force majeure enligt p Uppsägning efter anmaning Var och en av parterna har rätt att säga upp hela eller delar av Avtalet om den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. 7.4 Andra grunder för uppsägning av hela Avtalet till förtida upphörande. a) I p 8 regleras parts rätt att säga upp Avtalet om Befrielsegrund föreligger enligt Force majeure, b) Om Vårdgivaren i väsentligt avseende eller vid upprepade tillfällen brutit mot reglerna i Allmänna Villkor om anställdas rätt till meddelarfrihet. Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. 7.5 Vårdgivarens rätt till uppsägning av Avtalet Vårdgivaren har rätt att säga upp hela eller delar av Avtalet till omedelbart upphörande eller den senare dag som anges vid uppsägningen om Beställaren i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och det inte beror på omständigheter som är hänförliga till vårdgivaren samt inte vidtar rättelse efter erinran därom. HABILITERING & HÄLSA VÅRDAVTAL SIDA 4 AV 7

11 8 Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighetsåtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan ska utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part ska återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten. Vårdgivaren är dock skyldig att fortsätta utföra Uppdraget under bl.a. kris- och katastrofläge enligt punkten om Allvarlig händelse med ändrat beredskapsläge, extraordinär händelse och höjd beredskap i Allmänna villkor. 9 Kontaktpersoner Parterna ska utse var sin kontaktperson. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra parten utan dröjsmål. 10 Meddelanden Meddelanden i anledning av Avtalet ska skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax. Meddelandet ska anses ha kommit till mottagaren tre arbetsdagar efter att det skickats. 11 Tillämplig lag och tvister Avtalet ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist i anledning av Avtalet ska avgöras av allmän domstol med Stockholms tingsrätt som första instans. Tvister mellan Beställaren och vårdgivare som ingår i SLL:s förvaltningsorganisation samt med av SLL ägda bolag löses enligt SLL:s interna regler. 12 Efter Avtalets upphörande Vårdgivaren ska vid Avtalets upphörande samråda med Beställaren kring hantering av patientjournaler, patientlistor, lokaler, utrustning och personal samt information till patienter och allmänhet för att övergången till annan vårdgivare ska kunna ske utan avbrott eller brister i utförande av vården. Vårdgivaren är skyldig att samverka med andra vårdgivare som kommer att ta över Vårdgivarens patientansvar. HABILITERING & HÄLSA VÅRDAVTAL SIDA 5 AV 7

12 När Vårdgivaren upphör att utföra Uppdraget enligt Avtalet ska patientjournalerna överföras till annan av Beställaren anvisad hälso- och sjukvårdspersonal som framöver ska svara för patientens vård och behandling. Om journalen finns hos SLL ska istället en kopia av journalen överföras. Patientens medgivande till överföring ska finnas. Vårdgivaren ska hantera patientjournaler, arkivmaterial och annan information i sin verksamhet avseende uppdraget i enlighet med gällande författningar och SLL:s riktlinjer för bevarande och gallring. Vid upphörande av Uppdraget ska Vårdgivaren stå för kostnader som kan uppkomma i samband med överlämnandet av handlingar. Vårdgivaren ska svara för att dokumentation upprättas vid överföring av patientjournal så att journal kan följas. För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter det att Avtalet upphört att gälla. 13 Övrigt 13.1 Övriga avtalsvillkor Vårdgivaren ska utföra Uppdraget enligt Avtalet som en självständig aktör och äger inte rätt att företräda Beställaren utöver vad som framgår av Avtalet. Parts försummelse att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt Avtalet eller att påtala förhållande som är hänförligt till Avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag. Om någon bestämmelse i Avtalet skulle vara ogiltig innebär det inte att Avtalet i sin helhet ska anses ogiltigt. Om sådan ogiltighet väsentligt påverkar någon av parterna äger denna part rätt till skälig jämkning av Avtalet Särskilda bestämmelser Vårdavtalet innehåller relativt omfattande förändringar av Uppdragsbeskrivning, Ersättning och Uppföljning. Då det råder viss osäkerhet kring styreffekterna är Beställaren och Vårdgivaren överens om att vårdavtalet kräver tät dialog och samarbete för att upptäcka och eventuellt justera oönskade styrningseffekter som leder till försämringar av vården. Den gemensamma ambitionen är att kunna erbjuda medborgare och patienter bästa möjliga vård med hög effektivitet. Beställaren och Vårdgivarens gemensamma ambition är att säkra att de resurser som från Hälso- och sjukvårdsbudgeten tillförts verksamhetsområdet habilitering och bedrivs av Stockholms läns sjukvårdsområde används till största effektivitet utifrån ett behovs- och patientperspektiv. Vid strukturförändring av vårdutbud ska Vårdgivaren samråda med Beställaren och skriftligen inlämna en motivering till strukturförändring, göra en konsekvensbeskrivning för patienterna samt redovisa hur och vilka ekonomiska medel som avses att omfördelas. ************* HABILITERING & HÄLSA VÅRDAVTAL SIDA 6 AV 7

13 Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Stockholm den Stockholm den Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämnden Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektören Anna-Lena Christensson-Österberg Verksamhetsområdeschef HABILITERING & HÄLSA VÅRDAVTAL SIDA 7 AV 7

14 1 Specifik Uppdragsbeskrivning 1.1 Inledning I denna bilaga beskrivs det specifika uppdraget för det aktuella vårdområdet/avtalet. I bilaga 5, Allmänna villkor beskrivs vad som gäller alla vårdgivare som har avtal med Stockholms läns landsting. 1.2 Kort om uppdraget I enlighet med Socialstyrelsens definition innebär habilitering insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Vårdgivaren ska svara för specialiserad habilitering som är ett område med särskild kompetens om funktionsnedsättning och funktionshinder, som ett komplement till den hälso-och sjukvård som alla invånare har rätt till. habiliteringsinsatser för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning, i form av kartläggning, utredning, behandling, råd och stöd vid lokala och/eller länsövergripande habiliteringsenheter med mottagningsverksamhet och besök i miljön där patienten vistas insatser för närstående till personer med funktionsnedsättning kunskapsspridning om funktionsnedsättningar, dess konsekvenser och samhällets stöd. 1.3 Målgrupp Målgruppen omfattar patienter folkbokförda i Sverige. Patienter från andra landsting har med stöd av Patientlagen rätt att på egen hand söka öppenvård i SLL. Dock gäller att eventuella remisskrav såväl i hemlandstinget som i SLL ska vara uppfyllda. För planerad slutenvård för patienter från andra landsting behövs alltid remiss eller betalningsförbindelse från patientens hemlandsting, se Vårdgivarguiden. Patienter i akut behov av vård. Patienter som har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordningar (EEG 883/2004 och EEG 987/2009 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt EEG 1408/71). Detta gäller även för EU-medborgare som är registrerade som arbetssökande i Stockholms län. Specifik Uppdragsbeskrivning, bilaga 1 1(8)

15 Patienter som omfattas av konventioner eller överenskommelser om sjukvårdsförmåner som Sverige har ingått med andra länder, se Vårdgivarguiden. Asylsökande (personer som omfattas av lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl.) som inte fyllt 18 år ska erbjudas vård i samma omfattning som den som erbjuds dem som är folkbokförda inom Stockholms län. Detsamma gäller för personer som inte har fyllt 18 år och som omfattas av lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Asylsökande och personer utan nödvändiga tillstånd som fyllt 18 år ska erbjudas vård som inte kan anstå Uppdragets målgrupp Personer med medfödd eller tidigt förvärvad rörelsenedsättning Personer med diagnos inom autismspektrum med eller utan intellektuell funktionsnedsättning Personer med diagnosen intellektuell funktionsnedsättning Personer med betydande och bestående kognitiv funktionsnedsättning efter en hjärnskada i vuxen ålder, motsvarande LSS personkrets 2. Barn och ungdomar med fysisk funktionsnedsättning i behov av habilitering i mer än sex månader Barn upp till 18 år med varaktig kognitiv funktionsnedsättning efter förvärvad hjärnskada. Personer 3-25 år med ADHD/ADD samt deras närstående. Insatser ges i form av rådgivnings- och utbildningsinsatser. Personer med eller på väg mot dövblindhet. Målgruppen får idag sitt medicinska omhändertagande och sin behandling inom annan verksamhet och får ett kompletterande psykosocialt och pedagogiskt stöd av vårdgivaren. Vuxna med dövhet eller hörselnedsättning som använder teckenspråk eller tecken som stöd. Målgruppen får idag sitt medicinska omhändertagande och sin behandling inom annan verksamhet och får ett kompletterande psykosocialt och pedagogiskt stöd av vårdgivaren. Närstående till ovan angivna målgrupper erbjuds stöd kopplat till konsekvenser av funktionsnedsättningen för att motverka psykisk ohälsa hos den/de närstående Uppdragets målgrupp kan komma att förändras under avtalsperioden. Eventuella förändringar sker i dialog mellan Vårdgivaren och Beställaren Prioritering av patientgrupper Vårdgivaren ska: Specifik Uppdragsbeskrivning, bilaga 1 2(8)

16 Speciellt uppmärksamma och säkerställa att de inom målgruppen som har invandrarbakgrund eller är flyktingar får habiliteringsinsatser på lika villkor som andra samt beaktar behovet av information och utbildning till målgruppen Vårdgivaren ska prioritera patienter som har en pågående kontakt med Vuxen- och ungdomsteamet för personer med intellektuell funktionsnedsättning och svåra beteendeproblem 1.4 Uppdraget Vården ska bedrivas utifrån evidensbaserad vård och praktik, vilket innebär beaktande av bästa aktuella och tillgängliga vetenskapliga kunskap, patienternas kompetens och erfarenheter samt de professionellas erfarenhet och kompetens. Uppdraget innebär: habiliteringsinsatser för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning, i form av kartläggning, utredning, bedömning, behandling, råd och stöd vid lokala och/eller länsövergripande habiliteringsenheter med mottagningsverksamhet och besök i miljön där patienten vistas insatser för närstående till personer med funktionsnedsättning kunskapsspridning om funktionsnedsättningar, dess konsekvenser och samhällets stöd. Uppdraget omfattar att: främja en aktiv och hälsosam livsstil hos patienten i syfte att förebygga psykisk och fysisk ohälsa. tillhandahålla information om funktionsnedsättningar, dess konsekvenser, vårdinsatser och samhällets stöd, samt information och rådgivning kring kommunikativt och kognitivt stöd. särskilt beakta små barn med autism eller diagnos inom autismspektrum. Vårdgivaren ska ge handledning till föräldrar och förskolepersonal till förskolebarn som får intensiv och tidigt insatt träning. erbjuda information/förmedla utbildning till patienter som har en sällsynt diagnos samt bidra med kompetens i kunskapsteam med andra vårdgivare. tillhandahålla en vägledare för vuxna personer med flerfunktionsnedsättning med kunskap om hälso- och sjukvårdutbudet i Stockholms län och förmedla det i form av individuellt utformad rådgivning till personer med flerfunktionsnedsättning och närstående, samt hänvisa till andra myndigheter och vård- och omsorgsgivare. Vägledaren ska även på olika sätt sprida information om flerfunktionsnedsättning och dess konsekvenser samt uppmärksamma om systemfel rörande målgruppen. genomföra en motorisk bedömning av barn/ungdomar på uppdrag av barnläkar- och BUP-mottagningar eller till underleverantör i anslutning till att dessa genomgår en neuropsykiatrisk utredning. Specifik Uppdragsbeskrivning, bilaga 1 3(8)

17 bedöma behov av, prova ut, förskriva och följa upp förskrivna tunga täcken till barn (0-17 år) med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning efter remiss från läkare inom BUMM eller av dessa avropad Underleverantör. erbjuda Taltjänst vilket innebär kommunikationsstöd för personer med röst-, tal- eller språkstörning. Uppdraget kan komma att förändras under avtalsperioden. Eventuella förändringar sker i dialog mellan Vårdgivaren och Beställaren Vårdprogram och riktlinjer Vårdgivaren ska följa för Uppdraget relevanta nationella riktlinjer samt regionala och lokala vård- och handlingsprogram som finns i beslutsstödet Psykiatristöd och VISS, se Vårdgivarguiden Kvalitetsregister Vårdgivarna ska rapportera uppgifter inom sin verksamhet till aktuella kvalitetsregister, se Vårdgivarguiden Samverkan Vårdgivaren ska kontinuerligt samverka med andra vårdgivare inom landstinget och med vård-/omsorgsgivare i länets kommuner. Vårdgivaren ska ta initiativ till och medverka vid upprättande respektive uppföljning av Samordnad Individuell Plan (SIP) då patienten har behov av vård och insatser från flera verksamheter så som vård- och omsorgsgivare i länets kommuner om det behövs för att patienten ska få sina behov tillgodosedda. Då Vårdgivaren inte har i uppdrag att tillhandahålla läkarkompetens till patienter ska Vårdgivaren initiera samverkan och upprätthålla samverkan med andra enheter som har sådan läkarkompetens som behövs för att en fullvärdig habilitering ska kunna erbjudas. För att förbättra det psykiatriska stödet till barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska ett aktivt samarbete mellan Vårdgivaren och barn- och ungdomspsykiatrin finnas. Den gemensamma överenskommelsen med riktlinjer för kommunerna i Stockholms län (StorStockholm) och Stockholms läns landsting Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) ska vara vägledande i samverkan med kommunerna vad gäller barn och ungdomar som behöver särskilt stöd. För att förbättra det psykiatriska stödet till vuxna med funktionsnedsättning ska ett aktivt samarbete finnas mellan Vårdgivaren och allmänpsykiatrin. Riktlinjer för samverkan ska dokumenteras i skriftliga överenskommelser som följs upp, utvärderas och revideras. Samverkan med intresseorganisationer ska dokumenteras och ske regelbundet Samverkan för patientens bästa Vårdgivaren ska samverka med vårdgivare och huvudmän i den omfattning som krävs för Uppdragets utförande. I detta ingår att utveckla och dokumentera arbetssätt och rutiner för samverkan. Specifik Uppdragsbeskrivning, bilaga 1 4(8)

18 1.4.5 Vårdprocesser Vårdgivaren ska säkerställa att vårdprocessen ur ett patient- och närståendeperspektiv är så sammanhängande som möjligt. Vårdgivaren ska vid behov och efter dokumenterat samtycke informera patientens husläkare, eller annan ansvarig läkare, om patientens aktuella vård och behandling. Detta gäller särskilt för äldre med stora och sammansatta vårdbehov, patienter med omfattande funktionsnedsättning, kroniskt sjuka patienter, barn och unga med behov av särskilt stöd, patienter med smärtproblematik och patienter med psykisk ohälsa. Vårdgivaren ansvarar för överlämnande till annan vård- eller omsorgsgivare för att ge patienten god och samordnad vård. Så få kontaktpunkter som möjligt ska involveras i patientens möte med vården Vårdplanering Vårdgivaren ska aktivt delta i och vid behov ta initiativ till vårdplanering i samverkan med andra vård- och omsorgsgivare. Vårdgivaren ska ta initiativ till att upprätta en individuell plan då patienten har behov av vård och insatser från flera verksamheter och om det behövs för att patienten ska få sina behov tillgodosedda Vårdgivaren ska säkerställa att patienten och anhöriga görs delaktiga i vårdplaneringen. Patientens samlade behov innefattande medicinska behov, omvårdnadsbehov och behov utifrån funktionsförmåga ska vara styrande för den vård som erbjuds och planeras Övergripande samverkansöverenskommelser Vårdgivaren ska känna till och följa beslut och riktlinjer i samverkansöverenskommelser som finns mellan SLL och andra huvudmän och som berör Vårdgivarens uppdrag, se Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ska delta i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå Lokala samverkansöverenskommelser Vårdgivaren ska upprätta skriftliga samverkansrutiner med vårdgrannar inom vårdområdet som är lokaliserade i samma kommun/stadsdel som Vårdgivaren. 1.5 Personal och kompetens Vårdgivaren ska ha personal i den omfattning som krävs för att utföra Uppdraget i enlighet med Avtalet. Vårdgivaren ska tillse att personalen har för Uppdraget adekvat utbildning och kompetens och får den kompetensutveckling som erfordras. Personal med patientkontakt ska tala och förstå samt kunna läsa och skriva svenska. Personalen som ansvarar för habiliteringen ska bland annat utgöras av psykolog, socionom, fysioterapeut, arbetsterapeut, pedagog och logoped. Utöver ovan nämnda yrkeskategorier ska även finnas tillgång till dietist. Specifik Uppdragsbeskrivning, bilaga 1 5(8)

19 Vårdgivaren ska tillhandahålla läkare som ska stärka den medicinska vården för vuxna personer med funktionsnedsättningar genom att erbjuda konsultation till personal inom habiliteringen samt utgöra en brygga till primärvård, psykiatri och övrig specialiserad vård. Läkaren ska arbeta för att skapa modeller och strukturer i syfte att förebygga ohälsa hos målgruppen såsom läkemedelsgenomgångar, hälsoundersökningar och hälsosamtal mm tas fram. Läkaren ska även på olika sätt sprida information om funktionsnedsättning och dess konsekvenser samt uppmärksamma om systemfel rörande målgruppen. Läkare i Verksamheten ska ha bred medicinsk kompetens. Medicinskt ansvarig ska ha minst 2 års klinisk erfarenhet inom specialiteterna allmänmedicin eller psykiatri. Vårdgivaren ska säkerställa att verksamhetschefen har adekvat kompetens och tillräckliga kunskaper för att leda den systematiska utvecklingen av verksamhetens kvalitet i enlighet med verksamhetens ledningssystem. I detta ingår att vara väl förtrogen med och insatt i de lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer, råd och rekommendationer som gäller för hälso- och sjukvården, både nationellt och lokalt. 1.6 Tider för verksamhetens bedrivande Lokala och länsövergripande habiliteringscenter ska vara öppna 40 timmar per vecka, dock minst måndag fredag mellan klockan , övrig tid disponeras så att det passar patienternas behov. Patienterna ska ha möjlighet att besöka vårdgivaren på kvällstid. Habiliteringscenter ska vara tillgängliga per telefon minst varje vardag för rådgivning och bokning av tid. På telefonsvararen ska det även vara möjligt att lämna meddelande. Används telefonsvarare ska den avlyssnas inom 4 timmar under dagtid. Forum Funktionshinder eller motsvarande informationstjänst ska vara tillgänglig per telefon mellan varje vardag. Öppettiderna kan om behov föreligger utökas. 1.7 Miljö Vårdgivaren ska ha ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO - standard 14001, EMAS eller motsvarande om ersättningen överstiger 15 miljoner kronor per år. Kravet på miljöcertifiering gäller också om Vårdgivaren är del av en koncern eller motsvarande vars sammanlagda årliga ersättning från Beställaren överstiger 15 miljoner kronor. Kravet på att verksamheten är certifierad infaller senast 31 december året som följer det år 15 miljoner kronor i ersättning är överskriden. Om vårdgivarens ersättning understiger 15 miljoner kronor per år ska denna vara miljödiplomerad av Beställaren om den inte är miljöcertifierad Förnybart bilbränsle Fordon som kan drivas med förnybart bränsle ska använda förnybart bränsle när det finns tillgängligt. Fordon som drivs av bensin eller diesel ska använda bränsle med så hög andel inblandning av förnybart drivmedel som är möjligt. Specifik Uppdragsbeskrivning, bilaga 1 6(8)

20 1.7.4 Kemikalier och kemiska produkter Kemiska produkter som vårdgivaren köper in och/eller använder ska ej, i nivåer över 0,1 procent innehålla ämnen som finns upptagna på den vid varje tidpunkt gällande utfasningslistan för kemikalier i Stockholms läns landsting Ekologiska livsmedel Andelen livsmedel i patientmat som är baserad på ekologiskt framställda produkter ska från och med 2021 uppgå till minst 50 procent. Beräkningen görs utifrån råvarukostnad. Ekologiska produkter ska uppfylla kriterierna i förordning EG 834/2007 (EG899/2008) om ekologisk produktion och märkning. 1.8 Forskning, utveckling och utbildning Forskning och utveckling Vårdgivare med uppdrag från Stockholms Läns Landsting ska delta i utveckling av vården och framtagande av nya läkemedel, behandlingsmetoder, medicintekniska produkter och diagnostika genom att medverka i forskningsprojekt, kliniska prövningar och kvalitetsutveckling samt genomförande av innovationsprojekt. Denna medverkan består bland annat i att tillhandahålla nödvändiga uppgifter från journal och laboratorierapporter och biträda med kompletterande uppgifter och tjänster. I förekommande fall skall vårdgivare delta i insamling, lagring och tillgängliggörande av prov, provdata och kliniska uppgifter inom ramen för vad som regleras i nationella eller regionala vårdprogram eller på annat sätt överenskommits i regionala eller lokala avtal. Efter att informerat samtycke har inhämtats ska journaluppgifter, biobanksprover, provdata och liknande data om patienter tillgängliggöras för de ovan angivna ändamålen. Uppgifter om enskilda prov som sparas ska registreras i Stockholms medicinska biobank. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren, biobanken och den som begär ut uppgifter eller prover. Vårdgivaren ska främja evidensbaserad verksamhetsutveckling i samverkan med högskolor och universitet Utbildningsuppdraget Vårdgivaren ska till den ersättning som landstinget fastställer medverka i utbildning och verksamhetsintegrerat lärande (VIL). Vårdgivaren ska tillhandahålla utbildningsplatser för hälso- och sjukvårdsutbildningarna i gymnasieskolan, yrkeshögskolan och högskolan. Detta innebär att vårdgivaren ska medverka i studenternas verksamhetsförlagda utbildning och handleda studenterna i verksamhetsintegrerat och interprofessionellt lärande. Vårdgivaren ska följa landstingets rekommendation för handledarkompetens. Vårdgivaren ska ansvara för att de kliniska utbildningsmiljöerna håller den kvalitet som följer av examenskraven för respektive utbildning och medverka i utvärderingar, uppföljningar och utvecklingsarbete. I utbildningsuppdraget ingår att delta i de regelbundna handledarmöten som arrangeras av lärosätet. Vårdgivaren ska medverka i lärosätenas utvärderings- och kvalitetssäkringsarbete av verksamhetsintegrerat lärande. Specifik Uppdragsbeskrivning, bilaga 1 7(8)

21 Utbildningsplatser ska tillhandahållas för studerande på utbildningar till de professioner som finns anställda hos vårdgivaren. Vårdgivaren ska kunna ta emot minst 10 arbetsterapeutstuderande, 20 logopedstuderande, 80 fysioterapeutstuderande, 10 socionomstuderande och 10 psykologstuderande per år förutsatt att det finns personal som kan handleda. Platser för verksamhetsintegrerat lärande hanteras via det elektroniska kliniska placeringsprogrammet KliPP när så är möjligt. 1.9 Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial Vårdgivaren ska efter behovsbedömning tillhandahålla kognitivt stöd och förskriva hjälpmedel för kognition och sinnesstimulering samt övriga tillämpliga hjälpmedel, förbrukningsmaterial eller näringsprodukter enligt SLL:s anvisningar, regler och beställningsrutiner, se Hjälpmedelsguiden via Vårdgivarguiden Vårdgivaren ska vara väl förtrogen med aktuellt hjälpmedelsutbud, följa upp förskrivna hjälpmedel samt även i övrigt fullfölja sitt förskrivansvar. Vårdgivare som i sitt uppdrag har att förskriva bashjälpmedel för rörelsenedsättning med mera ska tillhandahålla utrymme för utlämning och återtagning för denna typ av hjälpmedel. Vårdgivaren ansvarar för att ta ut eventuell avgift av patienter för hjälpmedel enligt SLL:s beslut, se Vårdgivarguiden. Avgiften ska tillfalla Beställaren Jämlik och jämställd vård Vårdgivaren ska vid planerandet och utförandet av sitt uppdrag verka för att vården ska vara jämlik och jämställd i enlighet med landstingets policyer och program, se Vårdgivarguiden. Specifik Uppdragsbeskrivning, bilaga 1 8(8)

22 2 Årlig uppföljning I Allmänna villkor finns en generell beskrivning av Beställarens uppföljning. I detta dokument beskrivs uppföljningen av avtal inom detta vårdområde. Beställaren följer upp att Vårdgivaren uppfyller samtliga åtaganden som följer av Uppdraget. Beställarens uppföljning tjänar flera syften: Uppföljning för analys och planering Uppföljning för kontroll (verifiera att vårdgivaren levererar enligt avtal) Uppföljning för dialog och utveckling Uppföljning som en del av styrningen Uppföljningen sker bland annat genom analys och kontroll av inrapporterad verksamhetsdata, statistiska underlag, kvalitetsutfall, uppföljningsmöten och fördjupade uppföljningar. Vårdgivaren ansvarar för att data, material, dokumentation och underlag som rapporteras in till Beställaren är sammanställt och kvalitetssäkrat. 2.1 Utformning av avtalsuppföljningen Löpande uppföljning Beställaren följer fortlöpande Vårdgivarens leverans av vårdtjänster i enlighet med avtalet. Vårdproduktionen stäms av i samband med faktureringen. Uppgifter från bland annat patienter och vårdgrannar samt dialog som från tid till annan uppstår kring tolkningen av avtalet ger också underlag till avtalsuppföljningen Årlig sammanställning av uppgifter Årligen görs en sammanställning per avtal vilken bygger på data som Beställaren hämtar från register (beskrivs i särskild Uppföljningsplan med indikatorer och nyckeltal, se punkt 4.2) och på svar på frågor som hämtas in via WIM, se nedan. Den årliga sammanställningen återkopplas till vårdgivaren Uppföljningsmöten Utbytet av information via statistik och rapporter kompletteras med att Beställaren kallar till dialog- och uppföljningsmöten. Vårdgivaren ska delta i de uppföljningsmöten som Beställaren kallar till Fördjupad uppföljning I en del fall blir det aktuellt med en noggrannare granskning av hur vårdgivaren uppfyller villkoren i avtalet, så kallad fördjupad uppföljning. Denna kan ske planerat eller genom att Beställaren utför oanmälda besök hos vårdgivaren. Den fördjupade uppföljningen beskrivs i Allmänna villkor. Årlig uppföljning, bilaga 2 1(2)

23 2.2 Uppföljningsplan Uppföljningsplanen beskriver underlag för Beställarens avtalsuppföljning. I Uppföljningsplanen beskrivs indikatorer, nyckeltal och frågeställningar, samt metoden för avtalsuppföljningen. Beställaren hämtar bland annat uppgifter till avtalsuppföljningen från dataregister som Vårdgivaren rapporterar till. Dessutom ska Vårdgivaren på anmodan av Beställaren rapportera uppgifter som inte kan inhämtas från register, men har sin grund i avtalet, till Beställaren. Uppföljningsplanen kan revideras av Beställaren årligen. Vårdgivaren ska kontinuerligt vara uppdaterad med Uppföljningsplanens innehåll. Uppföljningsplanen finns på Beställarens webbportal, se Vårdgivarguiden. 2.3 Uppgifter från register Uppgifter till avtalsuppföljningen hämtas av Beställaren från dataregister och databaser som Vårdgivaren ska rapportera till. Information om rapportering till register finns i bilagan Informationshantering. 2.4 Inrapportering av uppgifter som inte kan inhämtas från register Uppgifter som inte kan inhämtas från register av Beställaren, men har sin grund i avtalet, rapporteras av Vårdgivaren direkt till Beställaren. Denna inrapportering kan vara föranledd dels av Beställarens uppföljningsbehov, dels av olika statliga initiativ och överenskommelser som innebär att SLL ska rapportera in uppgifter. Årlig uppföljning, bilaga 2 2(2)

24 3 Ersättningsvillkor 3.1 Ersättningssystemet Allmänt Ersättningssystemet består av två delar: dels beskrivningssystemet som beskriver patientens kontakter med vården, dels ersättningsmodellen som omfattar Beställarens ersättningar till Vårdgivaren. Vårdgivarens uppdrag som beskrivs i Specifik uppdragsbeskrivning utgör grunden för Vårdgivarens rätt att fakturera enligt detta Avtal. 3.2 Ersättningsmodellen Total ersättning Beställaren ersätter Vårdgivaren för i Uppdragsbeskrivningen fastställda uppdrag. För 2019 betalar Beställaren en ersättning som beräknas på summan av uppdragsrelaterad och produktionsrelaterad ersättning. Den totala ersättningen baseras på att Vårdgivaren ska möta minst patienter som beräknas få minst besök under Vidare ska Vårdgivaren under 2020 och 2021 möta 500 fler patienter och producera fler besök än föregående års beställda volym. Den totala ersättningen exklusive vård av patienter ej folkbokförda i Stockholms län för år 2019 beräknas uppgå till kronor exklusive målrelaterad ersättning Produktionsrelaterad ersättning Beställaren ersätter enligt nedan Vårdgivaren för utförda prestationer åt patienter folkbokförda i Sverige som rapporteras enligt Beställarens krav och anvisningar enligt Avtalet. Ersättning för andra patienter se punkt Ersättningar för vård av personer ej folkbokförda i Sverige. Vårdtjänst Enskilt öppenvårdsbesök på mottagning Enskilt hembesök Enskilt besök på annan plats Teambesök på mottagning Teambesök i hemmet Teambesök på annan plats Ersättni ng per besök år kr kr kr kr kr kr Ersättningsvillkor, bilaga 3 1(6)

25 Gruppbesök på mottagning Gruppteambesök på mottagning Internetbehandling Distanskontakt Konferens om patient Konferens om patient när vårdplan upprättas 762 kr kr kr kr kr kr Närståendeutbildning 609 kr Tilläggsersättning Resurskrävande besök ( min) Resurskrävande besök, omfattande ( min) Resurskrävande besök, särskilt omfattande (240 min-uppåt) Tolk 700 kr kr kr 441 kr Beskrivning av ovanstående förtydligas i rapporteringsanvisning för Vårdgivaren. Detta dokument finns tillgängligt på Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ansvarar för att hålla sig uppdaterad om innehållet i rapporteringsanvisningen Hantering av patientavgifter i ersättningsmodellen Vård inom den öppna habiliteringen är avgiftsbefriad Uppdragsrelaterad ersättning Beställaren ersätter Vårdgivaren med en uppdragsrelaterad ersättning. Den uppdragsrelaterade ersättningen för 2019 uppgår till kronor. Beställaren ersätter Vårdgivaren den uppdragsrelaterade ersättningen månadsvis med en tolftedel av årsbeloppet Målrelaterad ersättning Den målrelaterade ersättningen omfattar såväl kvalitetsrelaterad ersättning som viten Kvalitetsrelaterad ersättning Vårdgivaren ska uppnå en lägsta godtagbar kvalitetsnivå. Om Vårdgivaren uppnår/överträffar denna nivå får Vårdgivaren bonus. Om nivån inte uppnås utgår ingen målrelaterad ersättning Beräkningsmodell för kvalitetsrelaterad ersättning Underlag för beräkning av den kvalitetsrelaterade ersättningen uppgår till 3,5 procent av den totala ersättningen som betalats ut under kalenderåret enligt punkt Ersättningsvillkor, bilaga 3 2(6)

26 3.2.2 och ovan. Utfallet av den kvalitetsrelaterade ersättningen uppgår till högst 3,5 procent av total ersättning. I separat bilaga till Årlig uppföljning anges lägsta kvalitetsnivå för kvalitetsindikatorer som är kopplade till målrelaterad ersättning och andel kvalitetsrelaterad ersättning per indikator, se Vårdgivarguiden. Vid Beställarens uppföljning mäts uppnådd kvalitetsnivå för respektive indikator och ersättningen för varje indikator Utbetalning och kvittning Målrelaterad ersättning beräknas av Beställaren utifrån de underlag Vårdgivaren rapporterat in. Målrelaterad ersättning beräknas om inte annat anges per kalenderår. Utbetalning av målrelaterad ersättning sker senast 31 januari efterföljande år. Beställaren äger rätt att kvitta vite mot ersättning till Vårdgivare för utförda tjänster vid kommande utbetalningar Vite för processer och aktiviteter Vite vid för låg produktion Om rapporterade besök under 2019 understiger den beställda golvvolymen ( besök) reduceras den uppdragsrelaterade ersättningen med motsvarande procent (procent angiven med en decimal). Golvvolymen för 2020 och 2021 ska motsvara föregående års produktion, dock lägst besök och högst motsvarande föregående års beställda volym Vite för bristande inrapportering Om Vårdgivaren inte efter anmodan rapporterar till Beställaren enligt bilagorna Årlig uppföljning och Informationshantering i Avtalet har Beställaren rätt att från Vårdgivaren ta ut ett vite uppgående till en procent av det fakturerade beloppet Miljö Om miljöcertifikat eller miljödiplomering saknas enligt de krav som anges i specifik uppdragsbeskrivning ska Vårdgivaren erlägga vite motsvarande 0,5 procent av den årliga ersättning som Beställaren för detta Avtal utbetalat till Vårdgivaren. Vite faktureras efterföljande år Ersättningar för vård av personer ej folkbokförda i Stockholms län Vård av asylsökande med flera och personer som saknar nödvändiga tillstånd Ersättning för vård av asylsökande med flera och personer som saknar nödvändiga tillstånd att vistas i Sverige faktureras Beställaren i särskild ordning, se Vårdgivarguiden. I gruppen asylsökande med flera ingår även förvarstagna som vistas i Migrationsverkets förvar, de som beviljats tillfälligt skydd och deras anhöriga samt ytterligare grupper som regeringen beslutar om Patienter från andra länder Landstingsdrivna Vårdgivare ska fakturera Försäkringskassan direkt. Ersättningsvillkor, bilaga 3 3(6)