Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde Dag Tisdagen den 17 september 2013 Tid Kl Nacka stadshus, sammanträdesrummet Jelgava

Transkript

1 1 Utskicksdatum (2) KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde Dag Tisdagen den 17 september 2013 Tid Kl Plats Nacka stadshus, sammanträdesrummet Jelgava Ordförande Mats Gerdau Nämndsekreterare Görel Petersson Föredragningslista Nr Ärende Noteringar 1. Val av justeringsman 2. Adjungering 3. Anmälningar 4. Delegationsbeslut, anmälan 5. Valdistrikt valen 2014 KFKS 2013/ Indelning i kretsar vid landstingsvalet 2014 Yttrande till landstinget KFKS 2013/ Nämndernas bidrag till kommunens övergripande mål KFKS 2013/ Mål och budget för kommunstyrelsen KFKS 2013/ Uppföljning av nämndspecifika risk- och sårbarhetsanalyser samt krisplaner KFKS 2012/ Strategi för minskad energianvändning i kommunala verksamheter 2012 samt förslag till reviderade mål Uppföljning KFKS 2010/ SOU 2013:53 Privata utförare kontroll och insyn Yttrande till regeringen KFKS 2013/ POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

2 2 2 (2) Nr Ärende Noteringar 12. Övriga frågor

3 TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/ (2) Kommunstyrelsen Valdistrikt och kretsar valen 2014 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att inga ändringar görs i indelningen i valkretsar; 2. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige bifaller föreslagna ändringar i indelningen i valdistrikt; 3. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige bifaller förslaget till valdistriktens namn; 4. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige föreslår länsstyrelsen fastställa indelningen i valdistrikt och namn på valdistrikten samt att anmäla att inga ändringar skett i indelningen i valkretsar. Sammanfattning En översyn av antal röstberättigade per valdistrikt görs inför varje valår. Översynen bygger på prognos av antal röstberättigade per valdistrikt. Valdistrikten ska enligt vallagen vara mellan röstberättigade. Förslaget inför 2014 är att ett område flyttas från ett valdistrikt till ett annat. Området Hjortängen flyttas från valdistrikt Tollare, Lännersta N, Hjortängen till valdistrikt Eknäs som därmed byter namn till Eknäs, Hjortängen. Övriga stora valdistrikt hanteras genom fler röstmottagare och annan personal som kan hjälpa till med både vägledning och rösträkning. Ärendet En översyn av antal röstberättigade per valdistrikt görs inför varje valår. Enligt vallagen ska antal röstberättigade i ett valdistrikt vara mellan personer. Att antalet inte överskrider 2000 röstberättigade är viktigt inte minst för att röstmottagarna ska ha en rimlig arbetsbörda och att det för väljarna blir smidigt och säkert att rösta. Beslutet av valdistriktsindelningen gäller både för val till Europaparlamentet den 25:e maj samt de allmänna valen 14 september. Kommunfullmäktige ska besluta om indelningen i valdistrikt och indelningen ska därefter fastställas av länsstyrelsen. Planering av valdistrikten utgår från prognosen av antal röstberättigade per valdistrikt för Några av nuvarande valdistrikt kommer enligt prognosen att ligga på gränsen storleksmässigt inför valen. Vid gränsdragningen för valdistrikt måste hänsyn tas till de gränser POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

4 4 2 (2) som finns för områdes- och/eller fastighetsgränser, så att indelningen ger ett samlat och begripligt intryck. Det nya förslaget till valdistriktsindelning innebär att ett av de största valdistrikten minskar. Prognosen för valdistriktet Tollare, Lännersta N, Hjortängen visar att det kommer finnas nästan 2000 röstberättigade i distriktet. En överflyttning av området Hjortängen, med 282 röstberättigade, till valdistrikt Eknäs skapar istället två valdistrikt med ca 1700 röstberättigade i respektive valdistrikt. Valdistrikt Eknäs byter således namn till Eknäs, Hjortängen och tidigare valdistrikt Tollare, Lännersta N, Hjortängen byter namn till Tollare, Lännersta N. Utöver denna ändring finns några andra stora valdistrikt som inte lika enkelt kan lösas med överflyttning till omgivande valdistrikt. Bland annat är två av valdistrikten i Fisksätra samt valdistriktet Hasseludden, Kummelnäs i gränslandet. Dessa valdistrikt och andra stora valdistrikt föreslås därför hanteras med fler röstmottagare och annan personal som kan hjälpa till med både vägledning och rösträkning. Därutöver får man särskilt fundera på kloka logistiska lösningar för väljarna i vallokalen. Vid tidigare år har det framför allt framförts från röstmottagare i stora valdistrikt att hjälp behövs med ytterligare personal för rösträkning. Denna förstärkning är planerad att genomföras under valen Inga ändringar i valkretsarna föreslås, valkretsarna är enligt antal röstberättigade per 1 mars i år i stort sett lika stora. Valkrets Nacka Östra har röstberättigade och Nacka Västra Kommunfullmäktige ska besluta om indelningen i valkretsar och indelningen ska därefter fastställas av länsstyrelsen. Om inget annat beslut tas ligger valkretsarna fast. 1 Valnämnden behandlade ärendet den 19 augusti 2013, 3. Valnämndens förslag överensstämmer med förslaget till kommunstyrelsen. Ekonomiska konsekvenser Beslutet ger inga ekonomiska konsekvenser. Bilagor Lista över samtliga valdistrikt utifrån de föreslagna ändringarna för Karta med gränsdragningar. Protokollsutdrag valnämnden 19 augusti 2013, 3. Mats Bohman Administrativ direktör Hans-Ivar Swärd Säkerhetssamordnare Tove Löfgren Utredare 1 Anm.: Kretsindelningen vid EUval, riksdagsval resp. landstingval beslutas inte av kommunfullmäktige,

5 Kod före beslut Namn före beslut Ny kod Nytt namn efter efter 5 beslut beslut Gränsändring efter beslut Beräknat antal röstberättigad e efter beslut Nacka Västra Danviken, Saltsjöqvarn Henriksdal Alphyddan, Finntorp V Finnboda, Kvarnholmen Finntorp Ö Sickla V Nysätra, Hästhagen, Ekudden Järla Nacka Centrum Nacka Strand, Jarlaberg S Jarlaberg N Skogalund Ekängen, Saltängen V Skuru, Duvnäs Utskog Ektorp Sickla Ö Saltsjö-Duvnäs, Saltängen Ö Lillängen, Storängen Kolarängen Älta Gård Stensö N Hedvigslund, Stensö S Sigfridsborg Nacka Östra Fisksätra V Fisksätra Ö Fisksätra S Skogsö, Baggensudden, Neglinge N Igelboda, Ljuskärrsberget Neglinge S, Tattby, Igelbodaplatån Rösunda Solsidan, Älgö Lilla Björknäs, Björknäs N Björknäs S Eknäs Eknäs, Hjortängen Nyckelkodsområde flyttas till vd Eknäs Tollare, Lännersta N, Hjortängen Tollare, Lännersta N Nyckelkodsområde bryts ut Lännersta S, Boo S Källvägsområdet Krokhöjden Orminge S Orminge N Orminge Ö Hasseludden, Kummelnäs Vikingshill, Insjön, Backeböl Mensättra, Eriksvik, Gustavsvik

6 6

7 7

8 8 19 augusti (8) NACKA KO M M U N SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valnämnden 3 VALN 2013/3-111 Valdistrikt valen Beslut Valnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige godkänner förslaget till ändringar i indelningen i valdistrikt; 2. Kommunfullmäktige godkänner förslaget till valdistriktens namn; 3. Kommunfullmäktige föreslår länsstyrelsen besluta om föreslagen indelning i valdistrikt och föreslagna namn på valdistrikten. Ärendet En översyn av antal röstberättigade per valdistrikt görs inför varje valår. Översynen bygger på prognos av antal röstberättigade per valdistrikt. Valdistrikten ska enligt vallagen vara mellan röstberättigade. Pärslaget inför 2014 är att ett område flyttas från ett valdistrikt till ett annat. Området Hjortängen flyttas från valdistrikt Tollare, Lännersta N, Hjortängen till valdistrikt E knäs som därmed byter namn till Eknäs, Hjortängen. Övriga stora valdistrikt hanteras genom fler röstmottagare och annan personal som kan hjälpa till med både vägledning och rösträkning. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse den 9 augusti Lista över samtliga valdistrikt utifrån de föreslagna ändringarna för Karta med gränsdragningar. Beslutsgång Valnämnden beslutade i enlighet med stadsledningskontorets förslag till beslut. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

9 TJÄNSTESKRIVELSE VALN 2013/5-110 KFKS 2013/ (1) Arbetsutskottet Indelning i kretsar vid landstingsvalet 2014 remissyttrande Förslag till beslut Nacka kommun tillstyrker den föreslagna indelningen. Ärendet Inför 2014 års val till landstingsfullmäktige måste indelningen i valkretsar fastställas. Landstingsstyrelsens valkretsberedning har tagit fram ett förslag och skickat på remiss till länets kommuner och partiorganisationer. Förslaget överensstämmer med den indelning som användes vid senaste valet 2010 och i de delar som berör Nacka. Stadsledningskontorets förslag Indelningen i landstingsvalkretsar har ingen betydelse för valet i Nacka och stadsledningskontoret har inga synpunkter på förslaget. Ev. ändringar i valkretsindelningen bör diskuteras inom partierna. När frågan senast behandlades 2010 tillstyrkte kommunen det förslag som då förelåg. Hans-Ivar Swärd Säkerhetssamordnare Stadsledningskontoret Bilagor: Remiss från landstingets valkretsberedning m fl POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se \\file01\usersdi\gepe\skrivbord\au paketering\06_indelning_i_kretsar_vid_landstingsvalet_2014\06a_indelning_valkretsar_landstingsvalet_2014_tjskr.docx

10 10 SKRIVELSE 1 (2) Landstingsstyrelsen LS Valkretsberedningen Kommunerna i Stockholms län Partiorganisationerna i Stockholms stad och län Valkretsindelning för landstingsval perioden Inför valet till landstingsfullmäktige 2014 måste Stockholms läns landstings indelning i valkretsar fastställas. Landstingsstyrelsens valkretsberedning har att sända ut ett förslag till valkretsindelning för landstingsval perioden för yttrande till kommunerna i Stockholms län och även till partiorganisationerna i Stockholms stad och län. I vallagen finns bestämmelser om landstingskommuns indelning i valkretsar. Indelningen beslutas av landstingsfullmäktige sedan kommunerna beretts tillfälle att yttra sig. Landstingets beslut skall meddelas före utgången av oktober månad året före det år då val av landstingsledamöter skall äga rum enligt den beslutade indelningen. Beslutet skall prövas och fastställas av länsstyrelsen. Förutsättningarna för valkretsindelning för landstingsval finns i vallagen. En valkrets kan omfatta en eller fler kommuner. På vissa villkor kan en kommun delas i två eller flera valkretsar. En del av en kommun kan också sammanföras med en annan kommun eller med en eller flera delar av en annan kommun (eller flera kommuner) för att bilda en valkrets. I så fall måste gräns för landstingsvalkrets sammanfalla med en gräns för kommunfullmäktigeval. I lagen anges särskilt att en valkrets bör utformas så, att den kan beräknas få minst åtta fasta valkretsmandat och så att den kan omslutas av en sammanhängande gränslinje. Valbarheten är inte bunden till den krets där kandidaten är bosatt. Systemet med utjämningsmandat avser att uppnå partiproportionalitet oberoende av valkretsindelning. Utgångspunkten för en valkretsindelning bör vara att uppnå en rättvisande partiproportionalitet, d v s så långt möjligt en överensstämmelse med det utfall som uppnås om länet vore en enda valkrets. Bilagor 1. Förslag till valkretsindelning

11 11 SKRIVELSE 2 (2) Fasta mandat landstingsvalet 2010 och preliminära 2014 Den föreslagna valkretsindelningen för landstingsvalet tillämpades vid landstingsvalet Den omfattar 12 valkretsar varav 6 utgörs av Stockholms stad, se bilaga 1. I bilaga 2 redovisas mandatfördelningen i de olika valkretsarna vid 2010 års landstingsval, samt utfallet beräknat på landstinget som en enda valkrets. Yttrande över förslag till valkretsindelning för landstingsval perioden skall sändas via e-post till registrator.lsf@sll.se senast den 15 september Fredrik Saweståhl Ordförande valkretsberedningen

12 12 Landstingsvalet 2010 Antal fasta mandat Valkrets Totalt M C FP KD Stockholm 1 Södermalm - Enskede Stockholm 2 Bromma-Kungsholmen Stockholm 3 Norrmalm-Östermalm Stockholm 4 Östra Söderort Stockholm 5 Västra Söderort Stockholm 6 Yttre Västerort Sydväst Sydost Ost Nordost Nord Nordväst Summa Utjämningsmandat Antal mandat i landstinget Antal mandat räknat på landstinget som en valkrets

13 13 S V MP Sista mandatet till M M FP M M V M S FP M V KD

14 Fasta mandat landstingsvalet 2010 och preliminära 2014 I bifogad Excel-fil presenteras en sammanställning av landstingsvalet 2010 avseende: Hur de fasta mandaten har utfallit per valkrets och parti Vilket parti som tog det sista mandatet per valkrets Fördelning av fasta mandat totalt i landstinget Partifördelning av utjämningsmandaten Den slutliga mandatfördelningen i landstinget Mandatfördelningen med landstinget räknat som en valkrets En beräkning av fasta mandat landstingsvalet 2014 med samma valkretsindelning som tidigare och baserat på röstberättigade 1 mars 2013 ger några förändringar i mandatfördelningen enligt nedan: Förändrin Mandat Prel. g från Södermalm-Enskede Bromma-Kungsholmen Norrmalm-Östermalm-Gamla Stan Östra Söderort Västra Söderort Yttre Västerort Sydväst Sydost Ost Nordost Nord Nordväst Samtliga datauppgifter har hämtats från valmyndighetens hemsida. WSP Analys & Strategi Arenavägen Stockholm-Globen Tel:

15 TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/ (3) Kommunstyrelsen Nämndernas bidrag till kommunens övergripande mål Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar rapporten Nämndernas bidrag till kommunens övergripande mål till protokollet. Kommunstyrelsen ger stadsdirektören i uppdrag att i arbetet med mål och budget säkerställa att de övergripande målens innehåll och funktion blir särskilt belysta. I uppdraget ingår att även säkerställa att ansvarsfördelningen för de strategiska målen och nyckeltalen, i förhållande till de övergripande målen, samordnas mellan kommunstyrelsen och nämnderna. I detta ska utvecklingen av nämndernas arbete med det övergripande målet effektivt resursutnyttjande särskilt belysas. Sammanfattning I rapporten som kartlägger hur nämnderna arbetar för att bidra till att kommunens övergripande mål uppfylls, görs fyra huvudsakliga konstateranden; 1) de övergripande målen används som sorteringsverktyg, 2) uppföljningen av de övergripande målen ger inte komplett bild av vad kommunen gör och uppnår, 3) ingen samverkan mellan nämnderna i målprocessen, och 4) de strategiska målen används aktivt av verksamheterna. Några av de rekommendationer som med anledning av dessa konstateranden tas fram i rapporten är att öka samverkan mellan nämnderna samt att vitalisera de övergripande målens innebörd och roll. Ärendet Kommunstyrelsen har i sin uppföljningsplan för 2013 gett samordnings- och utvecklingsenheten i uppdrag att göra en kartläggning av hur nämnderna arbetar för att bidra till att kommunens åtta övergripande mål uppfylls. Utredningen ska ha fokus på såväl processen kring detta som målen i sig. Ett av de åtta övergripande målen är effektivt resursutnyttjande. Kommunstyrelsen gav i februari ett tilläggsuppdrag att särskilt se över hur nämnderna bidrar till att uppfylla detta mål. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

16 16 2 (3) Målet med rapporten är att besvara följande frågor. 1. Hur ser nämndernas processer kring målarbetet ut? 2. Hur bidrar nämndernas strategiska mål till att uppfylla de övergripande målen? På vilket sätt bidrar nämnderna till att det övergripande målet om effektivt resursutnyttjande uppfylls? 3. Hur används kommunens övergripande mål som ett styrverktyg? 4. Hur bidrar de strategiska målen till att styra den egna nämndens verksamhet? Rapporten baseras på nämndernas bokslut och verksamhetsberättelser, årsredovisningar samt andra av kommunens styrdokument och beskrivning av styrning. En översyn har gjorts av samtliga nämnders strategiska mål och nyckeltal för 2013 kopplade till de övergripande målen. Rapporten baseras även på intervjuer med fyra utvalda nämnder samt en workshop. Den sammantagna analysen utifrån frågeställningarna ger fyra huvudsakliga konstateranden. De övergripande målen används som sorteringsverktyg. Uppföljningen av de övergripande målen ger inte en komplett bild av vad kommunen gör och uppnår. Det finns ingen samverkan nämnder emellan i målprocessen. De strategiska målen används aktivt av verksamheterna. I tilläggsuppdraget med att fokusera kring nämndernas bidrag till målet effektivt resursutnyttjande konstateras att det följer samma mönster som övriga mål. Det betyder att målet framför allt används som ett sorteringsverktyg och att det finns olika tolkningar av målet och därmed olika formuleringar av de strategiska målen. Uppföljning kan därmed ge en ofullständig bild och ge bristfälligt beslutsunderlag. I målprocessen finns inte heller någon samverkan mellan nämnderna. Detta sammantaget gör det svårt att säga i vilken grad nämnderna bidrar till uppfyllelse av detta mål liksom vad gäller övriga mål. För att åtgärda de problem som finns presenterade i rapporten har flera rekommendationer tagits fram. Rekommendationerna gäller både processen och uppföljningen men även målen i sig. Några av rekommendationerna är ökad samverkan mellan nämnderna, vitalisering av de övergripande målens innebörd och roll och att mål och nyckeltal sätts med tydligare medborgarfokus. Stadsledningskontorets förslag Arbetet med att hålla ihop kedjan övergripande mål väsentliga områden strategiska mål nyckeltal är av övergripande strategisk betydelse. Kommunstyrelsen bör i sin samordnande funktion och genom sitt ansvar att ha uppsikt över nämnderna säkerställa att det sker ett arbete såväl vertikalt mot kommunfullmäktige som horisontellt mellan nämnderna och mellan nämndernas olika ansvarsområden. Stadsledningskontoret föreslår

17 17 3 (3) därför att stadsdirektören får tre särskilda uppdrag att i arbetet med mål och budget för perioden Det första är att säkerställa att de övergripande målens innehåll och funktion blir särskilt belysta. De övergripande målen har varit med länge och det finns ett behov av att samla kommunstyrelsen och nämnderna i ett arbete med att aktualisera och vitalisera de övergripande målen; vad står de för, vart styr de. Det andra uppdraget är att stödja nämnderna och kommunstyrelsen att hålla ihop hela det kommunala uppdraget. Hur förhåller sig de väsentliga områdena som nämnderna identifierar till helheten och hur kan de strategiska målen utformas så att nämnderna fokuserar på rätt saker, både i förhållande till egna uppdrag och andra nämndernas uppdrag. Nämnder kan ha uppdrag som ligger nära varandra och hur kan de då fördela rersurserna för att effektivt uppnå de övergripande målen. Stadsdirektören får även ett särskilt tredje uppdrag att driva arbetet vidare med att utveckla nämndernas arbete med det övergripande målet effektivt resursutnyttjande då rapporten visat att målet, precis som övriga övergripande mål, främst används som sorteringsverktyg och att det finns olika tolkningar av målet och därmed olika formuleringar av de strategiska målen Stadsdirektörens ledningsgrupp utgör stabsfunktion till stadsdirektören och ska medverka utifrån denna funktion, såväl som genom de uppdrag en del av direktörerna direkt har för nämndernas arbete. Bilaga Rapport Nämndernas bidrag till kommunens övergripande mål Ekonomiska konsekvenser Förslagen är inom befintlig budgetram. Lena Dahlstedt Stadsdirektör

18 18 RAPPORT Nämndernas bidrag till kommunens övergripande mål Tove Löfgren, Pia Mcaleenan, Anna Gidmark KFKS 2013/

19 Nacka kommun / / KFKS 2013/ Nämndernas bidrag till kommunens övergripande mål Sammanfattning Kommunstyrelsen har i sin uppföljningsplan för 2013 gett samordnings- och utvecklingsenheten i uppdrag att göra en kartläggning av nämndernas bidrag till att kommunens åtta övergripande mål uppfylls, med fokus på såväl processen kring detta samt målen i sig. Utredningens syfte är att visa hur nämnderna bidrar till att uppfylla kommunens övergripande mål. Målet med rapporten är att besvara följande frågor. 1. Hur ser nämndernas processer kring målarbetet ut? 2. Hur bidrar nämndernas strategiska mål till att uppfylla de övergripande målen? På vilket sätt bidrar nämnderna till att det övergripande målet om effektivt resursutnyttjande uppfylls? 3. Hur används kommunens övergripande mål som ett styrverktyg? 4. Hur bidrar de strategiska målen till att styra den egna nämndens verksamhet? Den sammantagna analysen utifrån frågeställningarna ger fyra huvudsakliga konstateranden: De övergripande målen används som sorteringsverktyg. Uppföljningen av de övergripande målen ger inte komplett bild av vad kommunen gör och uppnår. Det finns ingen samverkan mellan nämnderna i målprocessen. De strategiska målen används aktivt av verksamheterna. I tilläggsuppdraget kring nämndernas bidrag till målet effektivt resursutnyttjande kan vi se att det följer samma mönster som övriga mål. Sammantaget ger uppföljningen att det finns potential att utveckla målarbetet. Eftersom nämndernas bidrag till de övergripande målen inte ger en helhetsbild blir beslutsunderlaget bristfälligt. Vi ser att det finns vinster med att utveckla inte bara målen i sig utan även processen likväl som uppföljningen. Om de övergripande målen ska vara en mer aktiv del av styrningen har vi några förslag på åtgärder som kan sammanfattas i begreppen samverkan och vitalisering. Samverkan kan innebära att nämnderna samarbetar under mål- och budgetprocessen och att utökad samverkan sker med kommunstyrelsens olika forum för ägardialog. Vitalisering kan innebära att målens roll och innebörd lyfts till en kommungemensam dialog för att få ökad samsyn om målens betydelse. I det skulle det kunna ingå att förtydliga målens del i styrpaketet. Även de strategiska målens syfte och roll skulle med fördel också kunna vitaliseras. Nacka kommun Tove Löfgren, Pia Mcaleenan, Anna Gidmark 2 (16)

20 Nacka kommun / / KFKS 2013/ Nämndernas bidrag till kommunens övergripande mål Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar Syfte och mål Avgränsningar Metod Så styrs Nacka kommun Målen som en del av kommunens styrning Kartläggning utifrån frågeställningar Hur ser nämndernas processer kring målarbetet ut? Hur bidrar nämndernas strategiska mål till att uppfylla de övergripande målen? Strategiska mål per övergripande mål Strategiska målens formulering och nyckeltal Strategiska och övergripande målens uppföljning På vilket sätt bidrar nämnderna till att det övergripande målet om effektivt resursutnyttjande uppfylls? Hur används kommunens övergripande mål som ett styrverktyg? Hur bidrar de strategiska målen till att styra den egna nämndens verksamhet? Sammanfattande analys och rekommendationer Rekommendationer Bilaga (16)

21 Nacka kommun / / KFKS 2013/ Nämndernas bidrag till kommunens övergripande mål 1 Bakgrund och förutsättningar Kommunstyrelsen (KS) ska på kommunfullmäktiges uppdrag leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter, ha uppsikt över övriga nämnders verksamheter och ha hand om den ekonomiska förvaltningen. Kommunstyrelsen är ansvarig för uppföljning och utvärdering av de övergripande målen. 1 I maj 2012 skapades samordnings- och utvecklingsenheten som bland annat har till uppgift att genomföra kommunstyrelsens uppföljning av nämndernas arbete. Kommunstyrelsen gav i januari 2013 enheten i uppdrag att göra en kartläggning av nämndernas bidrag till att kommunens åtta övergripande mål uppfylls, med fokus på såväl processen kring detta samt målen i sig. Kommunfullmäktige har antagit åtta övergripande mål som är avsedda att styra så att kommunens vision uppnås och som följer den grundläggande värderingen. Målen omprövas årligen av kommunfullmäktige. 1.1 Syfte och mål Utredningens syfte är att visa hur nämnderna bidrar till att uppfylla kommunens övergripande mål. Målet med rapporten är att besvara följande frågor. 1. Hur ser nämndernas processer kring målarbetet ut? 2. Hur bidrar nämndernas strategiska mål till att uppfylla de övergripande målen? - På vilket sätt bidrar nämnderna till att det övergripande målet om effektivt resursutnyttjande uppfylls? 3. Hur används kommunens övergripande mål som ett styrverktyg? 4. Hur bidrar de strategiska målen till att styra den egna nämndens verksamhet? Ett av de åtta övergripande målen är effektivt resursutnyttjande. Kommunstyrelsen har den 11 februari 2013 gett samordnings- och utvecklingsenheten tilläggsuppdraget att särskilt se över hur nämnderna bidrar till att uppfylla detta mål. 1.2 Avgränsningar En översyn har gjorts av samtliga övergripande och strategiska mål. Rapporten fokuserar på formuleringar och processen kring målen, inte på resultaten och måluppfyllelsen av nyckeltal. Samordnings- och utvecklingsenheten har fått två separata uppdrag kring uppföljning av målen God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling samt Trygg och säker 1 Ledning och styrning för öppenhet och mångfald, Annergård och Meier, Nacka kommun, , s 11 4 (16)

22 Nacka kommun / / KFKS 2013/ Nämndernas bidrag till kommunens övergripande mål kommun. Mer information kring detta finns i rapporten Hållbarhetsarbete i Nacka - kartläggning och strategisk inriktning från samt rapporten om Trygg och säker som beräknas vara färdig under hösten Metod Rapporten baseras på tillgängligt material i form av nämndernas bokslut och verksamhetsberättelser, årsredovisningar samt andra av kommunens styrdokument och beskrivning av styrning. En översyn har gjorts av samtliga nämnders strategiska mål och nyckeltal för 2013, kopplade till de övergripande målen. Rapporten baseras även på intervjuer med fyra utvalda nämnder: arbets- och företagsnämnden, miljö- och stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden och utbildningsnämnden. Vid intervjuerna har vi träffat direktörer, controller och, i två av fallen, nämndordförande för respektive nämnd. En workshop har hållits med controllers och kvalitetsansvariga från olika verksamheter som arbetar med nämndernas målprocesser. 2 Så styrs Nacka kommun 2.1 Målen som en del av kommunens styrning Ledning och styrning i Nacka kommun syftar till att uppnå den av kommunfullmäktige antagna visionen om Öppenhet och mångfald. Den grundläggande värderingen för att nå dit är Förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Visionen och den grundläggande värderingen ska genomsyra alla beslut och all verksamhet. De är avsedda att definiera kommunens själ och talar om vad kommunen står för, hur den vill förhålla sig till sina medborgare och vad medborgarna ska kunna förvänta sig. De talar också om vilket samhälle det geografiska området Nacka ska stå för. 2 Genom de åtta övergripande målen, som utgår från den grundläggande värderingen, är visionen avsedd att uppnås. De åtta övergripande målen är alltså ett verktyg för att nå visionen. 2 Ledning och styrning för öppenhet och mångfald, Annergård och Meier, Nacka kommun, , s16 5 (16)

23 Nacka kommun / / KFKS 2013/ Nämndernas bidrag till kommunens övergripande mål Tabell 1 De åtta övergripande målen Verksamhetsresultat God kommunal service Starkt medborgarinflytande Stor valfrihet God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Trygg och säker kommun Insatta resurser Kommunal ekonomi i balans Effektivt resursutnyttjande Lägsta möjliga skattesats och påverkbara avgifter 1992 skapades de första övergripande målen i Nacka kommun övergick styrningen av nämnderna från mål- och ramstyrning till mål- och resultatstyrning. Kravet på uppföljning och resultatredovisningen blev därmed tydligare. Kommunfullmäktige fastställer årligen strategiska mål för varje nämnd och ger dem ekonomiska medel för att utföra sina uppdrag. Som underlag för fullmäktiges beslut lämnar nämnderna själva förslag på strategiska mål inom områden som de, i förhållande till de övergripande målen och de ekonomiska förutsättningarna, bedömer som väsentliga att prioritera de närmaste tre åren. Nyckeltalen och målvärdena för de strategiska målen fastställer nämnderna själva. Nämnderna i sin tur fördelar resurserna så att verksamheten kan bedrivas så att målen uppnås. Nämnderna ansvarar för att verksamhetens resultat följs upp och rapporterar tillbaka till fullmäktige. Utöver visionen, den grundläggande värderingen, de åtta övergripande målen samt de strategiska målen, finns även reglementen, andra styrdokument samt nationell styrdokument och lagstiftning. För att styra och leda så att hela kommunen fullföljer kommunfullmäktiges intentioner i vision, grundläggande värdering och övergripande målen finns det fyra styrprocesser; mål och budget, uppföljning och utvärdering, strategisk långsiktig utveckling samt ägardialog. Styrprocessen mål och budget är den årliga process genom vilken mål och medel för kommunens verksamhet beslutas. I november varje år beslutar kommunfullmäktige om grundläggande värdering, övergripande mål, strategiska mål för nämnderna och budgetfördelning till nämnderna. Kommunfullmäktige följer årligen upp och utvärderar måluppfyllelse och medelsanvändning genom bokslutet. Nacka kommun gör två delårsbokslut och ett helårsbokslut. Styrprocessen strategisk långsiktig utveckling handlar om att ta initiativ som behövs för att kommunen ska fungera väl och utvecklas i linje med vision, värderingar och övergripande mål på längre sikt. Ägardialog som styrprocess innebär slutligen kommunens dialog med medborgarna samt mellan 6 (16)

24 Nacka kommun / / KFKS 2013/ Nämndernas bidrag till kommunens övergripande mål förtroendevalda och tjänstemän i kommunen. Det kan handla om kommunens prioriteringar, resultat av verksamheten och dess inriktning och mål. 3 3 Kartläggning utifrån frågeställningar Nedan ges en redogörelse av respektive fråga som utredningen är satt att besvara. En sammanfattande analys av frågeställningarna och rekommendationer presenteras i avsnitt Hur ser nämndernas processer kring målarbetet ut? Processen för att ta fram nämndens strategiska mål är individuell för respektive nämnd. Den gemensamma grunden för nämndernas målprocess regleras dock i nämndreglementen. För att ta fram de strategiska målen ska nämnden enligt nämndreglementet ta fram tre till fem väsentliga områden som nämnden ska prioritera de närmaste tre åren. De väsentliga områdena ska baseras på en analys av nämndens ansvarsområde i förhållande till de övergripande målen och de ekonomiska förutsättningarna. De strategiska målen ska tas fram utifrån de identifierade väsentliga områdena och fastställs till sist av kommunfullmäktige. Nyckeltal och målvärden till de strategiska målen tas också fram men fastställs inte av kommunfullmäktige. Utifrån intervjuerna med de fyra nämnderna verifieras ovanstående arbetsprocess, men också att processen för att ta fram de strategiska målen sker i stort sett isolerat då varje nämnd sätter sina egna mål utan samverkan nämnderna emellan. Det enda undantaget är att arbets- och företagsnämnden och social- och äldrenämnden sätter vissa mål ihop. Nämndernas strategiska mål bygger framför allt på den enskilda nämndens rådighet och uppdrag. De väsentliga områden som varje nämnd tar fram är grunden för de strategiska målen. Några nämndövergripande diskussioner om de strategiska målen och hur de påverkar andra nämnder sker i stort sett inte. Inte heller sker nämndövergripande diskussioner om övergripande frågor som fler än en nämnd ansvarar för, exempelvis kring målen god livsmiljö och långsiktig hållbar utveckling och trygg och säker. Samtidigt är samverkan i målprocessen ett önskemål som i stort sett alla nämnder nämner. Exempel från intervjuade nämnder: Arbets- och företagsnämnden (AFN) Gemensamma mål med social- och äldrenämnden Fokus på mål gentemot medborgarna inte interna processer 3 Ledning och styrning för öppenhet och mångfald, Annergård och Meier, Nacka kommun, , s (16)

25 Nacka kommun / / KFKS 2013/ Nämndernas bidrag till kommunens övergripande mål Fokus på nyckeltalens formulering Miljö- och stadsbyggnadsnämnden (MSN) Använder ett speciellt verktyg för målarbetet 2c8 I kvalitetssystemet Kompassen används också målen, med fokus på hur man jobbar. Medan de strategiska mål talar om vad nämnden ska göra. Har använt mentometerknappar i workshop med nämnden för att ta fram väsentliga områden. Tekniska nämnden (TN) En räknesnurra har tagits fram som ger helhet utifrån kundperspektivet Vikt av konsekvensanalys Utbildningsnämnden (UBN) Systematisk uppföljning, tydliga roller och tydlig årsklocka Målen bryts ned på skolnivå Fokus på elevernas bästa, inte på internt arbetssätt Långsiktiga strategiska mål Arbetet med att ta fram underlag till de strategiska målen har i samtliga intervjuer visat sig vila på ansvarig direktör med god hjälp från deras controller. Nämndernas strategiska mål används enligt de tillfrågade även i verksamheten där de bryts ned till enhetsnivå. När de strategiska målen har tagits fram sorteras de in under de övergripande målen. Alla nämnder har seminarier i samband med måloch budgetprocessen. Dessa äger oftast rum i juni varje år. Här skiljer sig målprocessen för verksamheten för sociala stödresurser (VSS) och förskola, fritid och skola (FFS). För dessa båda produktionsverksamheter är ansvarig nämnd kommunstyrelsen verksamhetsutskott. Någon jämförbart målseminarium finns inte med verksamhetsutskottet. 3.2 Hur bidrar nämndernas strategiska mål till att uppfylla de övergripande målen? Strategiska mål per övergripande mål Ett sätt att ta reda på hur nämndernas strategiska mål bidrar till de övergripande målen är att se hur nämndernas strategiska mål fördelar sig mellan de övergripande målen. 8 (16)

26 Nacka kommun / / KFKS 2013/ Nämndernas bidrag till kommunens övergripande mål Övergripande mål Antal strategiska mål Nämnd och verksamhet som satt mål 4 God kommunal service 40 KS, UBN, SÄN, FN, KN, AFN, MSN, TN, ÖFN, NRN, FFS Starkt medborgarinflytande 3 KS, KN, FFS Stor valfrihet 10 KS, UBN, SÄN, FN, KN, AFE, FFS God livsmiljö och långsiktig hållbar utveckling 15 KS, SÄN, FN, KN, AFN, MSN, TN, NRN Trygg och säker kommun 10 KS, UBN, FN, TN, FFS Effektivt resursutnyttjande 23 KS, UBN, SÄN, FN, KN, AFN, MSN, TN, VSS, ÖFN, NRN, FFS Lägsta möjliga skatt och 1 KS påverkbara avgifter Kommunal ekonomi i balans 4 KS, SÄN, FN, TN De kan konstateras att god kommunal service är det övergripande mål med flest strategiska mål kopplade till sig. Endast ett fåtal strategiska mål är kopplade till målen starkt medborgarinflytande, lägsta möjliga skattesats och påverkbara avgifter samt kommunal ekonomi i balans. Det är bara kommunstyrelsen som har satt strategiska mål under samtliga övergripande mål. Fritidsnämnden har använt näst flest övergripande mål, sex stycken, medan de flesta nämnder och verksamheter har använt tre eller fyra av de övergripande målen. Alla nämnder har satt strategiska mål kopplade till det övergripande målet god kommunal service. De strategiska målen under god kommunal service är i vissa fall formulerade som mål som skulle kunna ha placerats även under andra övergripande mål. I intervjuer och workshop framkommer det att de övergripande målen uppfattas som allmänt hållna och i vissa fall även överlappa varandra. Detta kan göra att kategoriseringen av de strategiska målen inte blir precis. Vissa strategiska mål som ligger under god kommunal service skulle kanske kunna placerats under starkt medborgarinflytande eller trygg och säker kommun Strategiska målens formulering och nyckeltal Förutom att analysera antalet strategiska mål per övergripande mål har en översyn av de strategiska målens formuleringar och nyckeltal gjorts för att kunna besvara hur nämnderna bidrar till att uppfylla de övergripande målen. Om de strategiska 4 KS = kommunstyrelsen, UBN = utbildningsnämnden, SÄN = social- och äldrenämnden, FN = fritidsnämnden, KN = kulturnämnden, AFN = arbets- och företagsnämnden, MSN = miljö- och stadsbyggnadsnämnden, TN = tekniska nämnden, VSS = verksamheten för sociala stödresurser, ÖFN = överförmyndarnämnden, NRN = naturreservatsnämnden, FFS = förskola, fritid & skola 9 (16)

27 Nacka kommun / / KFKS 2013/ Nämndernas bidrag till kommunens övergripande mål målen inte överensstämmer med eller mäter vad de övergripande målen står för kan det ge en skev bild av verksamheten. En viktig faktor i samband med de strategiska målen är nyckeltalen och målvärdena. En genomgång av nyckeltalen visar att de inte alltid mäter vad de strategiska målen beskriver. Det finns exempel där strategiska mål är omfattande och inbegriper fler perspektiv än som faktiskt mäts i nyckeltalen. Nyckeltalen styrs bland annat av att de ska kunna jämföras med andra och även av mått framtagna i centrala undersökningar såsom av SCB. Målvärden kan vara ambitiöst satta. Ambitionsnivån med målvärdena ger utslag på resultatet hur väl nämnderna bidrar till att uppfylla de övergripande målen. Ett exempel som lyfts är resultatet för utbildningsnämnden. Utbildningsnämnden får i resultatbedömningen gul färg, dvs bra. Samtidigt framhålls skolorna i Nacka som föredömen i flera andra resultatundersökningar i jämförelse med andra kommuner. Mål och nyckeltal mäter ibland antalet genomförda aktiviteter och inte det egentliga resultatet. Att mäta hur mycket som gjorts av en aktivitet kan ge ett visst mått men bör då kompletteras med andra mått för att få fram resultatet för målgruppen. Detta kan exempelvis vara nyckeltal som mäter antalet utbildningstillfällen istället för att mäta den effekt som utbildningen ger. Det är i vissa fall otydligt vilken målgrupp de strategiska målen riktar sig mot. Det är inte alltid tydligt vilka som faktiskt ska nås av målet, om det är samtliga medborgare eller en specifik grupp. I formuleringen av några mål framgår en målgrupp samtidigt mätningen sker mot en annan målgrupp i nyckeltalet kopplat till just det målet. Det finns även exempel på mål som har internt fokus Strategiska och övergripande målens uppföljning Uppföljning av de övergripande målen görs i samband med årsbokslutet. Utifrån nämndernas analys av måluppfyllelse görs en sammanvägd bedömning av måluppfyllelsen av de övergripande målen. Därmed är alltså måluppfyllelsen av de övergripande målen beroende av hur och vad som följs upp inom de strategiska målen. I fallet med målet starkt medborgarinflytande bygger uppföljningen för hela kommunen på endast tre strategiska mål för de tre nämnderna kommunstyrelsen, kulturnämnden och arbets- och företagsnämnden. Nyckeltalen för de tre strategiska målen i detta exempel blir alltså styrande för hur kommunens resultat blir för det övergripande målet. Uppföljningen av de övergripande målen presenteras i färgskalan rött, gult och grönt för att visualisera resultatet. 10 (16)

28 Nacka kommun / / KFKS 2013/ Nämndernas bidrag till kommunens övergripande mål På vilket sätt bidrar nämnderna till att det övergripande målet om effektivt resursutnyttjande uppfylls? För att besvara tilläggsuppdraget, som handlar om målet effektivt resursutnyttjande och hur nämnderna bidrar till att uppfylla detta mål, har vi särskilt studerat mål och nyckeltal under detta mål. 23 strategiska mål finns och fördelningen är bred. Ett flertal av nämnderna och verksamheterna, tio av tolv, har satt strategiska mål under det aktuella målet. Nämnderna har valt att ha olika karaktär på sina strategiska mål. En nämnd och en verksamhet har satt det strategiska målet budget i balans under det övergripande målet effektivt resursutnyttjande istället för under det målet kommunal ekonomi i balans, där annan nämnd satt samma strategiska mål. En nämnd har istället för strategiskt mål valt att ha budget i balans som nyckeltal under effektivt resursutnyttjande. Vissa nämnder och verksamheter har satt interna mål för att mäta hur effektiv organisationen är medan framför allt en nämnd, arbets- och företagsnämnden, har fokuserat på att ha nyckeltal som är jämförbara med referenskommuner. Bredden på formuleringar av strategiska mål under effektivt resursutnyttjande kan tyda på olika uppfattningar vad effektivt resursutnyttjande innebär och inte minst hur det bör mätas. På samma sätt som under övriga övergripande mål är uppföljningen av de övergripande målen beroende av de strategiska målen. Om det inte finns en enhetlig bild av effektivt resursutnyttjande blir uppföljningen svår och kanske inte ger en rättvis bild. Resurseffektivitet bör vara insatta resurser kopplade till verksamhetsresultat. Frågan är om en budget i balans visar hela bilden av att vara resurseffektiv? Att jämföra sina egna resultat över tid är ett sätt att se huruvida man blivit bättre eller sämre, eller mer eller mindre effektivt. Frågan är om mätning över tid ger hela bilden över hur resurseffektiv verksamheten faktiskt är. Ett sätt att mäta effektivitet kan vara att jämföra med andra kommuner med samma struktur. Problem som framhållits med det är att hitta en likvärdig verksamhet som ger relevanta jämförelser. 3.3 Hur används kommunens övergripande mål som ett styrverktyg? Tidigare har det bland annat noterats att de övergripande målen främst används som sorteringsverktyg. De övergripande målen anses av intervjuade vara formulerade utan att vare sig vara för unika eller precisa, vilket också anses positivt för att nämnden ska kunna sortera in de strategiska målen under de övergripande. Överlag visar intervjuerna att de övergripande målen är bra i sig men inte direkt styrande. 11 (16)

29 Nacka kommun / / KFKS 2013/ Nämndernas bidrag till kommunens övergripande mål I de genomförda intervjuerna framkommer det att det finns mycket annat som styr nämnderna, allt från lagstiftning och nationella direktiv till interna styrdokument. De övergripande målen uppges i det sammanhanget inte vara en så aktiv del av styrningen. Till viss del kan de användas som inspiration men är inte styrande för de strategiska målen. Då det finns många andra komponenter kommunens styrning kan det ge upphov till att det är otydligt för nämnderna vad som faktiskt ska vara styrande liksom de övergripande målens funktion. Vidare har det konstaterats att de strategiska målen ger en fläckvis beskrivning av verksamheten då nämndernas strategiska mål inte visar allt som nämnden gör eftersom målen bygger på de framtagna väsentliga områdena. Samtidigt är det utifrån nämndernas strategiska mål som bedömningen av nämndens resultat görs och presenteras i färgskala i årsredovisningen. 3.4 Hur bidrar de strategiska målen till att styra den egna nämndens verksamhet? De intervjuade är generellt positiva till de strategiska målens styrkraft på den egna nämnden. Flera intervjuade framför att de strategiska målen bryts ned på enhetsnivå i organisationen. De operativa målen på enhetsnivå kan också ges nyckeltal och följas upp regelbundet. På så sätt bidrar de till styrning av den egna nämnden. 4 Sammanfattande analys och rekommendationer Den sammantagna analysen utifrån frågeställningarna ger fyra huvudsakliga konstateranden. 1. De övergripande målen används som sorteringsverktyg Som tidigare beskrivet i rapporten styr inte de övergripande målen nämndernas strategiska mål. Viss inspiration kan de övergripande mål ge, men de är inte direkt styrande. De strategiska målen sorteras snarare i efterhand in under lämpligt övergripande mål. Det finns många andra saker som styr nämnderna, allt från nationella direktiv och lagstiftning till lokala styrdokument. De övergripande målen lever också parallellt med visionen och den grundläggande värderingen. Det har i arbetet med rapporten även framkommit att det är oklart vad de övergripande målen står för. Detta ger sammantaget att de övergripande målen snarare är ett sorteringsverktyg än styrningsverktyg. Ett tydliggörande av hur styrpaketet hänger ihop efterfrågas för ett mer effektivt arbete med målen. En fråga att fundera på är vilken roll de övergripande målen ska ha. Enligt Nackas modell för styrning och ledning är de övergripande målen ett verktyg för 12 (16)

30 Nacka kommun / / KFKS 2013/ Nämndernas bidrag till kommunens övergripande mål att nå visionen. Om målen i praktiken inte används som det, återstår frågan om det är rätt roll för de övergripande målen? Om vi ändå utgår från att de övergripande målen ska vara ett verktyg för att nå visionen behöver ytterligare en fråga ställas; hur gör vi målen mer styrande och hur vitaliserar vi innebörden av dem? Kanske kan någon ansvarig utses att driva respektive övergripande mål för ökad samsyn och samverkan? Kanske kan samsyn och samverkan förstärkas ytterligare av att kommunen har ett årligt fokus på ett av de övergripande målen? De övergripande målen kan också sägas ha olika karaktär, exempelvis målet god livsmiljö och långsiktig hållbar utveckling kan ses som ett långsiktigt mål medan lägsta möjliga skattesats och påverkbara avgifter är på kortare sikt. Kanske skulle de övergripande målen kunna vitaliseras genom att god livsmiljö och långsiktig hållbar utveckling blir överordnat de övriga målen? Skulle målen bli mer styrande om de var färre till antalet? Vad gäller målet effektivt resursutnyttjande kan det konstateras att det inte skiljer sig från övriga övergripande mål på denna punkt. En fråga som är intressant att ställa är; vad innebär effektivt resursutnyttjande utifrån ett medborgarperspektiv? 2. Uppföljningen av de övergripande målen ger inte komplett bild av vad kommunen gör och uppnår Uppföljningen av de övergripande målen bygger på de strategiska målen. Om det finns brister i de strategiska målen och nyckeltalen ger det alltså utslag i uppföljningen av de övergripande målen. Vi beskriver i rapporten hur det under vissa övergripande mål endast finns ett fåtal strategiska mål, medan det under andra finns en större mängd. Vissa strategiska mål kanske med fördel kan placeras under ett annat övergripande mål. Därutöver finns även brister i vissa formuleringar av de strategiska målen och hur väl nyckeltal faktiskt mäter det de är avsedda att mäta. Uppföljningen som görs av de strategiska målen ger inte heller en heltäckande bild av en nämnds verksamhet, en nämnd gör så mycket mer än som beskrivs i målen. Allt detta sammantaget ger att uppföljningen av de övergripande målen inte alltid ger en fullständig bild av vad kommunen gör eller uppnår. En fråga som uppkommer är; hur viktig är uppföljningen? Innebär styrning endast att sätta rätt mål, eller är även uppföljning en viktig del av styrningen? Om man ser uppföljning som en del av styrning är det viktigt att kommunen gör uppföljning på ett adekvat sätt. Hur kommunicerar kommunen resultatet med medborgarna? Vilka problem kan en uppföljning som inte ger en korrekt bild ge, både internt och externt? En annan fråga som bör ställas är om de övergripande målen kan sägas ge bild över hur bra kommunen är på ett område utifrån de strategiska målen? Kan vi exempelvis säga huruvida vi har starkt medborgarinflytande eller inte baserat på tre nyckeltal från tre nämnder? 13 (16)

31 Nacka kommun / / KFKS 2013/ Nämndernas bidrag till kommunens övergripande mål Vad gäller målet effektivt resursutnyttjande kan det konstateras att det inte skiljer sig från övriga övergripande mål på denna punkt. Svårigheter med uppföljning ställs snarare på sin spets i detta mål. Hur kan man följa upp insatta resurser kopplat till resultat? Är ökat fokus på jämförelsetal med likartade kommuner ett sätt att nå en bättre uppföljning av effektivitet? 3. Ingen samverkan mellan nämnderna i målprocessen Vid intervjuer och workshop inför rapporten har det visat sig att det i stort sett inte sker någon samverkan nämnder emellan i målprocessen, samtidigt som det finns en stor efterfrågan på att sådan samverkan ska ske. Flera farhågor nämns med att inte samarbeta, exempelvis att frågor kan falla mellan stolarna, att dubbelarbete sker eller att nämnderna genomför saker som påverkar andra nämnder på ett negativt sätt. Det finns även ett övergripande behov av att hitta forum för diskussion kring lämpliga nyckeltal. Vilka vinster finns vid ökad samverkan? Kan ökad samverkan även skapa ett bättre arbete med övergripande frågor såsom exempelvis långsiktigt hållbar utveckling? På samma sätt som uppföljning kan processen med att sätta målen också vara en viktig del av styrningen. Om så är fallet bör denna fråga ställas; hur kan nämnderna samverka för att ta gemensamt ansvar? Vad gäller målet effektivt resursutnyttjande kan det konstateras att det inte skiljer sig från övriga övergripande mål på denna punkt. Ett av de starkaste skälen till att öka samverkan kanske är just effektivare resursutnyttjande? 4. De strategiska målen används aktivt av verksamheterna De strategiska målen, till skillnad från de övergripande, har visat vara en mer vital del av styrningen. Flera nämnder jobbar aktivt med att bryta ned målen till operativa mål inom enheterna och följer också upp nyckeltal regelbundet. Kanske går det att överföra lärdomar från vad som gör de strategiska målen styrande i nämnderna till att göra de övergripande målen mer styrande? Vad gäller målet effektivt resursutnyttjande kan det konstateras att det inte skiljer sig från övriga övergripande mål på denna punkt. Under framför allt detta mål finns många exempel på interna mål som har direkt styrning på verksamheten. 4.1 Rekommendationer Sammantaget ger uppföljningen av nämndernas strategiska mål i förhållande till de övergripande målen att det finns potential att utveckla målarbetet. Denna rapport har kunnat konstatera att de strategiska målen används mer aktivt och har en styrning medan de övergripande målen används men inte som ett aktivt styrverktyg. Styrning behöver inte bara vara målformulering utan inbegriper även uppföljning och processen att sätta mål. Därför ser vi att det kan finnas vinster med att utveckla inte bara målen i sig utan även processen likväl som uppföljningen. 14 (16)

32 Nacka kommun / / KFKS 2013/ Nämndernas bidrag till kommunens övergripande mål Om de övergripande målen ska vara en mer aktiv del av styrningen har vi några förslag på åtgärder som kan sammanfattas i begreppen samverkan och vitalisering. I arbetet med rapporten har det visat sig finnas ett gemensamt önskemål om ökad samverkan mellan nämnderna. Samverkan skulle kunna innebära att nämnderna exempelvis har gemensamma målseminarier under mål- och budgetprocessen. Dessa målseminarier kan vara ett sätt för nämnderna att gemensamt ta ansvar för de övergripande målen och arbeta mer resurseffektivt. Det skulle även kunna finnas vinster med att samverka med de forum för ägardialog som finns idag, exempelvis kommunstyrelsens råd, för att diskutera måluppfyllelse och indikatorer. I sådan samverkan kan det även diskuteras hur nämnderna på bästa sätt kan formulerar mål och nyckeltal med medborgarfokus. Ett annat förslag är att de övergripande målen vitaliseras, det vill säga att målens roll och innebörd lyfts till en kommungemensam dialog för att få ökad samsyn om målens betydelse. I det skulle det kunna ingå att förtydliga målens del i styrpaketet. Även de strategiska målens syfte och roll skulle med fördel också kunna vitaliseras. I tilläggsuppdraget med att fokusera kring nämndernas bidrag till målet effektivt resursutnyttjande kan vi sammanfattningsvis konstatera att det följer samma mönster som övriga mål. Det betyder att målet framför allt används som ett sorteringsverktyg och att det finns olika tolkningar av målet och därmed olika formuleringar av de strategiska målen. Uppföljning kan därmed ge en ofullständig bild och ge bristfälligt beslutsunderlag. I målprocessen finns inte heller någon samverkan mellan nämnderna. Detta sammantaget gör det svårt att säga i vilken grad nämnderna bidrar till uppfyllelse av detta mål liksom vad gäller övriga mål. 5 Bilaga Excel-dokumentet Strategiska mål och nyckeltal per övergripande mål. 15 (16)

33 33 Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

34 TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/ (9) Kommunstyrelsen Mål och budget för kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige fastställer föreslagna mål och budgetram för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige fastställer strategiska mål i enlighet med tabell 1 i stadsledningskontorets tjänsteskrivelse. Sammanfattning I detta ärende redovisas stadsledningskontorets förslag till förslag från kommunstyrelsen om mål och budget för denna för perioden Förslaget utgår från anvisningar för mål och budget samt kommunstyrelsens beslut 17 juni 2013, 154, om ramar för Fyra väsentliga områden för de närmaste tre åren för kommunstyrelsen har identifierats och strategiska mål delvis nya har knutits till dessa områden. Kommunstyrelsens uppdrag att ha uppsikt över kommunens samlade verksamhet innebär att uppföljning ska ske dels av de egna målen, dels av kommunens åtta övergripande mål. Den sammanfattande bedömningen av nuläget är att kommunstyrelsens mål för verksamhetsresultat nås. Däremot brister måluppfyllelsen för insatta resurser, då kommunstyrelsen prognostiserar ett negativt resultat för Ärendet Kommunstyrelsen bereder ärenden och verkställer beslut åt kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för att leda, samordna och ha uppsikt över kommunens samlade verksamhet. Kommunstyrelsen har också ett ansvar som nämnd för arbetsgivarfrågor, näringslivspolitik, fastighetsfrågor och markpolitik, god livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling och frågor som rör trygghet och säkerhet. I detta ärende redovisas kommunstyrelsens förslag till mål och budget för Förslaget utgår från anvisningar för mål och budget samt kommunstyrelsens beslut om ramar för , 154 kommunstyrelsens möte 17 juni Fyra väsentliga områden POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

35 35 2 (9) för de närmaste tre åren för kommunstyrelsen har identifierats och strategiska mål delvis nya har knutits till dessa områden. Kommunstyrelsens uppdrag att ha uppsikt över kommunens samlade verksamhet innebär att uppföljning ska ske dels av de egna målen, dels av kommunens åtta övergripande mål. Övriga nämnders måluppfyllelse av sina respektive mål utgör då en viktig grund i uppföljningen. Den sammanfattande bedömningen av nuläget är att kommunstyrelsens mål för verksamhetsresultat nås. Däremot brister måluppfyllelsen för insatta resurser, eftersom prognosen för kommunstyrelsen är ett negativt resultat för Kommunstyrelsens ansvar och uppdrag Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för att leda, samordna och ha uppsikt över kommunens samlade verksamhet. Kommunstyrelsen har också ett ansvar som nämnd för arbetsgivarfrågor, näringslivspolitik, fastighetsfrågor och markpolitik, exploateringsverksamheten, god livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling och frågor som rör trygghet och säkerhet. Väsentliga områden Kommunstyrelsen har fyra väsentliga områden. Två av dessa kopplas till verksamhetsresultat och två till insatta resurser för att nå dessa resultat. Kommunstyrelsens strategiska mål finns inordnade under dessa väsentliga områden. Områdena kommenteras kortfattat. Välfärdtjänster av god kvalitet. Ett centralt ansvar för en kommun är att tillhandahålla välfärdtjänster. Kommunen ska se till att dessa har god kvalitet oavsett vem som tillhandahåller dem. Hållbar strategisk samhällsutveckling. Det andra centrala ansvaret för kommunen är att se till att samhällsutvecklingen i kommunen är strategisk och hållbar. Långsiktigt hållbar ekonomi. En långsiktigt hållbar ekonomi är nödvändig för att kunna tillhandahålla välfärdstjänster av god kvalitet och att driva en hållbar strategisk samhällsutveckling. Attraktiv arbetsgivare. Likväl som att en hållbar ekonomi måste kommunen vara en attraktiv arbetsgivare. Konkurrensen om arbetskraften ökar och kommunen måste vara attraktiv för att kunna attrahera och behålla personal. Samlad analys av mål och läge Här görs en bedömning av nuläget utifrån de mål som gäller för Den sammantagna bedömningen är att läget är bra när det gäller verksamhetsresultat, men att läget under insatta resurser har brister. Nedan görs en genomgång för respektive målområde. Verksamhetsresultat

36 36 3 (9) Kommunstyrelsen uppfyller överlag sina mål för verksamheten. Medborgarundersökningen visar att nöjdheten är hög bland medborgarna, i jämförelse med i andra kommuner. Kommunen anses vara en attraktiv plats att leva på och nöjdheten med hur kommunen sköter sina verksamheter är hög. Lägre omdöme får kommunen för hur medborgarna uppfattar möjligheterna att påverka, även om betyget är högre än snittet för andra kommuner. Medborgarnas upplevelse av trygghet ökade under 2012 och de har överlag har en god hälsa men det finns oroande tendenser, såsom att narkotikaanvändningen bland unga ökar. Ett gott näringslivsklimat Näringslivsklimatet i kommunen bedöms vara fortsatt bra. I servicemätningen som görs inom samarbetet Stockholm business alliance blev nöjd-kund-index för Nacka kommun i mätningen , vilket är något lägre än i den senaste mätningen. Det är dock fortfarande ett mycket högt betyg; medelvärdet för alla 190 kommuner där samma mätning görs ligger på 66. Inom handeln, en viktig bransch i Nacka inte minst ur ett sysselsättningsperspektiv sker en fortsatt positiv, om än försiktig, utveckling. Nyföretagandet ökar inte nämnvärt. Däremot har det skett en stark ökning antalet rådgivningar. Hållbar strategisk samhällsutveckling Ett omfattande visionsarbete och arbetet med en strukturplan för utveckling av stad på Västra Sicklaön har inletts. Operativt pågår också fyra större programarbeten i området. Ett genomförandeavtal är tecknat med trafikverket för nya Skurubron, planering av en förlängning av tvärbanan till Sickla pågår och Kvarnholmsförbindelsen har börjat byggas. Dessutom är Stockholmsförhandlingen om tunnelbana till Nacka inne i ett intensivt skede. Programarbeten för centrala Älta och Orminge centrum befinner sig i ett slutskede. Tidplanen för nya reservatsbildningar har aktualiserats. Goda resultat i kommunens egen produktion Såväl kommunens egen produktion av skola och förskola FFS som verksamheten sociala stödresurser (VSS) bedömer sina verksamhetsresultat som bra. De kommunala grundskolorna har höga pedagogiska resultat i jämförelse med övriga kommuner i Sverige. Inom VSS är ett fokusområde att synligöra allt positivt som sociala stödresurser gör för Nackas medborgare. Insatta resurser Kommunal ekonomi i balans Vid uppföljningen vid tertial 1 uppgick årsprognosen för kommunstyrelsen till -137 miljoner kronor, vilket var 16 mnkr sämre än budget. Negativa avvikelser fanns framförallt inom den egna produktionen av förskola och skola (FFS) samt för verksamheten sociala

37 37 4 (9) stödresurser (VSS). Övriga avvikelser inom kommunstyrelsen fanns på markenheten och bygg- och lokalenheten. Lägsta möjliga skattesats och påverkbara avgifter Medborgarnas nöjdhet med kommunens val av såväl avgiftsnivåer och skattenivå sjönk vid den senaste mätningen under hösten 2012 och ligger något under kommunens uppsatta målvärden. Jämfört med andra kommuner är dock skattesatsen fortsatt låg den åttonde lägsta i landet. Attraktiv arbetsgivare Enligt den senaste medarbetarenkäten framstår Nacka kommun som en attraktiv arbetsgivare, med medarbetare som i hög grad är ambassadörer för verksamheten och rekommenderar andra att börja arbeta inom kommunen. Medarbetarnas kompetens, motivation och stolthet över verksamhetens resultat och att den grundläggande värderingen hålls levande och genomsyrar organisationen är nyckelresurser för att utveckla verksamheter med än högre kvalitet och effektivitet. Det krävs fortsatt skarpt fokus på ett systematiskt arbetsmiljöarbete och på att sänka sjuktalen även om Nacka är en av de kommuner i länet som har de lägsta sjuktalen. I Nacka kommun satsar vi även vidare på jämställdhet och att den grundläggande värderingen ska genomsyra servicen till medborgarna. Nya strategiska mål Inför 2013 gjorde kommunstyrelsen relativt stora förändringar av sina strategiska mål, bland annat i syfte att tydliggöra sin roll att styra och följa upp kommunens samlade verksamhet. De strategiska målen som föreslås gälla från 2014 bygger i stort på arbetet som gjordes inför 2013, men några förändringar av målen föreslås. Den största förändringen är att de i översiktsplanens fastställda stadsbyggnadsstrategierna görs till strategiska mål för kommunstyrelsen, för att tydliggöra och konkretisera arbetets fokus under de närmaste åren. Ytterligare en förändring är att kommunstyrelsens mål under det övergripande målet starkt medborgarinflytande breddas, från att endast gälla medborgarnas möjligheter att påverka till att också gälla information (som en förutsättning för att kunna påverka) och förtroende. I övrigt är förändringarna mindre och av språklig karaktär. Kommunstyrelsen kommer att fatta beslut om nyckeltal för att kunna följa upp de strategiska målen i samband med beslut om internbudget för kommunstyrelsen, som tas i december Tabell 1 Kommunstyrelsens strategiska mål Verksamhetsresultat Väsentligt område: Välfärdstjänster av god kvalitet Övergripande mål Strategiskt mål God kommunal service Tjänster som finansieras av kommunen har god

38 38 5 (9) Stor valfrihet Starkt medborgarinflytande kvalitet God service, bra bemötande och hög tillgänglighet i alla externa kontakter Nacka har ett gott företagsklimat Kommunens egen produktion håller en hög kvalitet Kommuninvånarna har stor valfrihet Medborgarna har förtroende för kommunen och är nöjda med information och sina möjligheter att påverka Väsentligt område: Hållbar strategisk samhällsutveckling Övergripande mål Strategiskt mål God livsmiljö och långsiktigt hållbar Kommunen har en god och hållbar livsmiljö utveckling En tätare och mer blandad stad på västra Sicklaön Komplett transportsystem med tunnelbana till Nacka Nackas lokala centra och deras omgivning utvecklas Den gröna och blå strukturen planeras, förvaltas och utvecklas Trygg och säker kommun Kommuninvånarna upplever att kommunen är trygg och säker Insatta resurser Väsentligt område: Långsiktigt hållbar ekonomi Övergripande mål Strategiskt mål Effektivt resursutnyttjande Kommunen utnyttjar sitt mark- och fastighetsbestånd på bästa resursmässiga sätt Kommunal ekonomi i balans Ekonomin är långsiktigt hållbar Lägsta möjliga skatt och påverkbara Lägsta möjliga skatt och påverkbara avgifter avgifter Väsentligt område: Attraktiv arbetsgivare Övergripande mål Strategiskt mål Effektivt resursutnyttjande Nacka är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta, stolta och motiverade medarbetare

39 39 6 (9) Resursfördelning Tabell 2; Kommunstyrelsens resursfördelning, nettoredovisning (tkr) Förändring från budget 2013 Skillnad (13B/Ram14) Bokslut Budget Ramärendeyttrande Nämnd- Ram Ram Ram Verksamhet (mnkr) Mnkr % Kommunstyrelsen -180,5-150,7 4,1-4,6-151,2-0,5 0% -143,1-144,7 Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen -31,2-30,8-5,3-4,6-40,7-9,9 32% -31,4-31,8 Stadsledningskontoret och stödenheter -102,1-76,8 4,3-72,5 4,3-6% -73,2-74,0 Lokal- och byggenheten -6,1-10,0 10,0 0,0 10,0-100% 0,0 0,0 Mark- och exploateringsenheten -6,3 12,0-4,0 8,0-4,0-33% 8,0 8,0 Nacka Brandstation -5,5-5,3-5,3 0,0 0% -5,4-5,4 Södertörns Brandförsvarsförbund -29,3-29,8-0,8-30,6-0,8 3% -30,9-31,2 Oförutsett -10,0-0,1-10,1-0,1 1% -10,2-10,3 Myndighets och huvudmannaenheter -3,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Sociala tjänster -5,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kultur och utbildning 3,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Teknik 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Miljö och stadsbyggnad 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Arbets- och företagsenheten 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kontaktcenter -1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarenheten 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Produktionsenheter -46,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Välfärd skola -40,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Välfärd socialt stöd, fritid och kultur -5,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa -230,5-150,7 4,1-4,6-151,2-0,5 0% -143,1-144,7 Budget 2013 Budgetramen för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige uppgår totalt till 30,772 miljoner kronor (mnkr), vilket är en ökning med 50 tusen kronor (tkr) jämfört med motsvarande ram för Stadsledningskontorets budget uppgår till -76,783 mkr, vilket är oförändrat jämfört med 2012 års budgetram. I kommunstyrelsens budget ingår medlemsavgifter för kommunen som helhet. Det är till exempel. avgifter för medlemskap i Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Stadsledningskontoret och de administrativa stödenheterna har under 2012 genomgått flera förändringar, bland annat har enheter lagts ner och nya har skapats. Under 2013 fortsätter arbetet med att konsolidera verksamheten och tydliggöra respektive enhets uppdrag. Enhetschefer har arbetat hårt med att få budgeten för 2013 i balans. Budgeten för 2013

40 40 7 (9) ställer höga krav på kostnadskontroll och uppföljning. Många enheter signalerar kostnadsneddragningar, samtidigt som kvaliteten i utförda tjänster ska bibehållas eller öka. Budget 2013 under stadsledningskontoret innehåller avsättningar för följande uppdrag enligt den av kommunfullmäktige fastställda Mål och Budget (kommunfullmäktige 19 november 2012, 249) 600 tusen kronor för en strategi för utveckling och uppföljning av arbetet med hållbarhet och klimat 3 miljoner kronor för tidiga insatser för barn i riskzonen 2 miljoner kronor för utveckling av kommunens organisation och centrumutveckling 300 tusen kronor för utredning om långsiktigt hållbar ekonomi Bokslut tertial två Bokslutet för tertial två är ett särskilt ärende som redovisas till kommunstyrelsens arbetsutskott 8 oktober. Prognoserna för den egna produktionen pekar på ett underskott för Ramärendet I ramärendet är pris- och lönekompensation generellt inlagt med 1,0 procent för 2014 med undantag för Södertörns brandförsvar som räknas upp med 2,5 procent. För år 2015 är den generella pris- och lönekompensationen 1,0 procent med ett tillägg för utbildningsnämnden för ökade hyror. För år 2016 är den generella pris- och lönekompensationen 1,0 procent. Nämndyttrande Detta förslag innebär en nolluppräkning av ramarna utifrån de förutsättningar som ramärendet i juni gav. Pris- och löneökningar uppgår i ramärendet till 1,0 procent, vilket innebär att högre kostnadsökningar kräver motsvarande besparing eller effektivisering. Kommunstyrelsen beslutade 17 juni 2013, 156, att vissa av kontaktcenters tjänster ska finansieras av kommunstyrelsen och inte som tidigare av olika nämnder. Kommunstyrelsen finansierar telefoni, registratur och arkiv. Det här kräver en ramjustering av totalt 4,6 miljoner kronor som tillförs kommunstyrelsen och tas från de nämnder som tidigare finansierat telefoni, registratur och arkiv. Alliansmajoritetens förslag Skrivs av alliansmajoriteten.

41 41 8 (9) Särskilda uppdrag Kommunstyrelsen beslutade 17 juni 2013, 154, att ge vissa särskilda uppdrag och frågor till nämnderna att besvara i samband med nämndernas svar på ramärendet. Kommunstyrelsen som nämnd fick två särskilda frågor som redovisas nedan. Förskola, fritid och skola (FFS), verksamheten sociala stödresurser (VSS) och fastighetsprocessen ska redovisa konsekvenser av beslutad uppräkning med nollresultat. Kommunstyrelsen beslutade den 2 september 190 (KFKS 2013/ ) att förändra organisationen av den kommunala produktionen. Välfärd Skola och Välfärd socialt stöd, fritid och kultur kommer under hösten att forma sina nya produktionsområden och i samband med internbudgeten redovisa organisation och ekonomi för Den kommunala produktionen kommer i sina respektive internbudgetar att sträva efter budget i balans på resultatenhetsnivå inom respektive välfärdsområde. Checknivåerna fastställs av kommunfullmäktige 11 november Före det definitiva beslutet om nivåerna är det svårt för kommunens produktion av välfärdstjänster att redovisa konsekvenser. Med dagens checknivåer för förskola, fritid, skola och sociala tjänster är det dock svårt för verksamheterna att få en ekonomi i balans. Baserat på de givna förutsättningarna och antagandet att intäkt och kostnadsbaserna är lika mellan åren och ytterligare antaganden om 7 % ökning av lokalhyrorna, löneökning om 4% samt 1% ökning av övriga kostnader så krävs vid 1% uppräkning av checkarna från utbildningsnämnden en effektivisering motsvarande 29,3 miljoner kronor för den kommunala skolproduktionens verksamheter inom Välfärd skola. För den kommunala produktionen av välfärdstjänster inom socialt stöd, fritid och kultur (nuvarande VSS) skulle en generell checkuppräkning med 1 procent ge 4 mnkr totalt i ökade intäkter. En genomsnittlig löneökning 2014 på 2,5 procent kostar 7,4 mnkr, en lokalkostnadsökning på 2,5 procent kostar 1 mnkr och en uppräkning av övriga kostnader beräknas till 1 mnkr. Verksamhetens beräknade kostnadsökning uppgår således till 9,4 mnkr, vilket betyder att verksamheten står inför ett besparingskrav på 5,4 mnkr Inför 2013 ökade de gemensamma kostnaderna för VSS från 7 till 11 mnkr, vilket kommer att resultera i ett underskott i årets resultat. Förblir de gemensamma kostnaderna på samma nivå, vilket är ett rimligt antagande, innebär det ett ytterligare besparingskrav på verksamheten på 4 mnkr. Det totala besparingskravet på Välfärd socialt stöd, fritid och kultur uppgår till 9,4 miljoner kronor Lokalenhetens intäkter för 2014 ökar med cirka 20 miljoner kronor i jämförelse med 2013 års budget. För 2013 bedömdes det finnas utrymme inom kommunstyrelsens budget som medgav ett enskilt underskott om 10 miljoner kronor inom fastighetsenheterna. Det extra

42 42 9 (9) utrymmet är inte medräknat i 2014 års budget. Nettoeffekten av hyreshöjningen blir därmed cirka 10 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor som generella kostnadsökningar och en ökning om 6 miljoner av planerat underhåll till 20 miljoner kronor. En hållbar nivå av planerat underhåll bedöms vara cirka 50 miljoner kronor per år, nolluppräkning innebär ett planerat underhåll om knappt hälften. Den totala nivån på det eftersatta underhållet uppskattades 2011 till drygt 700 miljoner kronor. Ett eftersatt underhåll orsakar merkostnader i form av ökat akuta underhåll som tenderar att bli dyrare samt oplanerade avbrott i verksamheten för drabbade enheter. Beskrivning och analys av hur investeringsutgifterna på lång sikt kan begränsas samt bedömningar av risk för avvikelser mot projektbudgeten. Redovisas i samband kommunstyrelsens investeringsärende i tertial två i oktober Bilaga Utkast till nyckeltal från målseminarium med kommunstyrelsen 2 september. Lena Dahlstedt Stadsdirektör Johanna Magnusson Controller

43 43 Bilaga till KS mål och budget OBS UTKAST! KS mål och nyckeltal inkl korrigeringar efter målseminariet 2 september nytt nyckeltal nytt i förhållande till nyckeltalen 2012 nyckeltal med * = utkast/förslag till nyckeltal utifrån diskussioner på målseminariet den 2 september behöver utvecklas och beredas. Nyckeltalen utvecklas vidare under hösten 2013 och beslutas i samband med att KS beslutar om internbudget i december 2013.

44 44 Väsentligt område: Välfärdstjänster av god kvalitet Övergripan de mål Strategiskt mål Nyckeltal Målvärde Utfall God kommunal service Tjänster som finansieras av kommunen har god kvalitet. - Antal nämnder som når sina mål (överlag lägst bra ) under målet God kommunal service (nytt nyckeltal) - Medborgarnas nöjdhet med hur kommunen sköter sina verksamheter (Nöjd-medborgar-index, SCB) (nytt nyckeltal) Samtliga God service, bra bemötande och hög tillgänglighet i alla kontakter. - Medborgarnas nöjdhet med bemötande och tillgänglighet (index, SCB) (nytt nyckeltal) -Utfall i SKL:s granskning av kommunernas webbplatser -- Kommunens tillgänglighet i sociala medier (ska preciseras)* 63 92% 60 92% Nacka har ett gott företagsklimat -Kommunens placering i Svenskt näringslivs rankning av näringslivsklimat i svenska kommuner - Andel företagare som är nöjda med kommunens bemötande - Antal nystartade företag per 1000 invånare (nytt nyckeltal)* 10 topp 75 8, ,0 Kommunens egen produktion håller en hög kvalitet. Produktionen ska nå de målnivåer som fastställts för perspektiven (kund kan formuleringen i styrkortet bli en annan?), verksamhet samt medarbetare i styrkorten (nytt nyckeltal) Läget ska överlag vara minst bra Stor valfrihet Kommuninvånarna har stor valfrihet. - Andel invånare som anser att valfriheten är stor -- Andel kundval i förhållande till totalbudget 90% 86% Starkt medborgarin flytande Medborgarna har förtroende för kommunen och är nöjda med information och sina möjligheter att påverka - Medborgarnas förtroende för kommunen (nytt nyckeltal) - Medborgarnas nöjdhet med att kunna påverka (nytt ) - Medborgarnas nöjdhet med kommunens information (nytt) (SCB, index för respektive områden)

45 Väsentligt område: Hållbar strategisk samhällsutveckling 45 Övergripande mål Strategiskt mål Nyckeltal Målvärde Utfall God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Kommunen har en god och hållbar livsmiljö -Medborgarna anser att kommunen är en attraktiv plats att bo på (SCB, index) -- Medborgarnas nöjdhet med kommunens insatser för att invånarna ska kunna leva miljövänligt (SCB, index) -- Andelen medborgare som är nöjda med hur kommunen sköter samhällsplaneringen (SCB, tilläggsfråga) -Energianvändningen till följd av interna transporter minskar (minskn 10% till 2020) -Energianvändning till följd av de anställdas pendlingsresor minskar (minskn 10% till 2020) -- Social hållbarhet* (ex andel m egenförsörjning) % Minskning 5% Minskning 5% % En tätare och mer blandad stad på västra -Exploateringstal på Sicklaön*/nya fastigheter -Självförsörjningsgrad Västra Sicklaön* (=kvot dag/natt-befolkning) Bibehållen Komplett transportsystem med tunnelbana till Nacka -Nöjdhet med kommunikationer (exkl flygplats) (nytt nyckeltal) Nackas lokala centra och deras omgivning utvecklas - Nya fastigheter i de lokala centran* - Självförsörjningsgrad (kring centran)* Bibehållen Den gröna och blå strukturen planeras, förvaltas och utvecklas Trygg och säker kommun Kommuninvånarna upplever att kommunen är trygg och säker Medborgarna känner sig trygga (SCB, trygghetsindex) Kommunens rankning i SKL:s öppna jämförelser 70 Topp

46 Väsentligt område: Långsiktigt hållbar ekonomi 46 Övergripande mål Strategiskt mål Nyckeltal Målvärde Utfall Effektivt resursutnyttjande Kommunen utnyttjar sitt mark- och fastighetsbestånd på bästa resursmässiga sätt - Nöjd-kund-index för hyresgäster i kommunens fastigheter* - Kommunens egna lokalförsörjning ska vara aktiv (nytt) Kommunens fastighetsekonomi ska vara god (nytt) dessa nyckeltal förtydligas/konkretiseras! 80 72,6 (2011) Kommunal ekonomi i balans Ekonomin är långsiktigt hållbar - Självfinansieringsgrad av investeringar (3- årssnitt) - Nettokostnadsandel (3-årssnitt) - Förändring av soliditet - Låneskuld - Avvikelse mot budget (kommunen totalt) - Den egna produktionens ska ha ett positivt resultat 100% <97,5% Positiv <2,5mdkr >0 >0,5% 38,7% 99,8% +1,7% 1,8mdkr + Lägsta möjliga skatt och påverkbara avgifter Lägsta möjliga skatt och påverkbara avgifter - Nacka kommuns placering avseende kommunal skattesats i förhållande till övriga kommuner - Andel medborgare som är nöjda med kommunens val av avgiftsnivå (ska ändras till rimlig avgiftsnivå, först måste dock formuleringen i medborgarundersökningen anpassas) Bland de 10 lägsta i riket

47 47 Väsentligt område: Attraktiv arbetsgivare Övergripande mål Strategiskt mål Nyckeltal Målvärde Utfall Effektivt resursutnyttjande Nacka är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta, stolta och motiverade medarbetare - Andel medarbetare som rekommenderar andra att arbeta i kommunen - Hållbart medarbetarengagemang (HME, frågor utvecklade av SKL om motivation, ledning och styrning) (nytt) -Andel kompetenta medarbetare -Total sjukfrånvarotid av sammanlagd ordinarie arbetstid 70% ,0% 66% ,9% (2012)

48 (3) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/ Kommunstyrelsen Uppföljning av nämndspecifika risk- och sårbarhetsanalyser och krisplaner Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar uppföljningen av nämndernas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser och krisplaner. Kommunstyrelsen ger nämnderna i uppdrag att fördjupa sina risk- och sårbarhetsanalyser och krisplaner. Stadsledningskontoret ska samordna detta arbete och tillse att övergripande risk- och sårbarhetsanalyser som berör flera nämnder tas fram. Resultatet ska redovisas till kommunstyrelsen på april mötet Sammanfattning Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap anger att kommunen ska utarbeta risk- och sårbarhetsanalyser. Fokus ska ligga på samhällsviktig verksamhet antogs en övergripande risk- och sårbarhetsanalys samt central krisplan för Nacka kommun. Nämnderna fick i uppdrag att utarbeta nämndspecifika risk- och sårbarhetsanalyser och krisplaner. Dessa skulle återkopplas till kommunfullmäktige under Den genomgång som är gjord av inkommet material visar att kvaliteten och omfattningen skiljer sig åt. Det beror dels på skillnader i nämndernas uppdrag, ansvar och komplexiteten men även på valet av metoder och tillvägagångssätt. Nämnderna har överlag kommit igång bra med sitt arbete och det har utkristalliserats ett antal fördjupningsområden. Ett är att studera allvarliga händelser som berör flera nämnders ansvarsområden kopplat till i första hand samhällsviktig verksamhet och hur det påverkar den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen. Det medför att det behövs mer tid innan materialet kan presenteras i sin helhet. Fördjupningen ska vara klar för presentation under våren 2014 till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 1 Till samhällsviktig verksamhet räknas vård, barnsomsorg, utbildning, teknisk infrastruktur såsom vatten, vägar, el och värmeförsörjning. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se \\file01\usersdi\gepe\skrivbord\au paketering\09_uppfoljning_av_namndspecifik_rsa\09a_uppföljning_av_nämndernas_risk_och_sårbarhetsanalyser_tjskr.docx

49 49 2 (3) Ärendet Kommunfullmäktige fastställde under 2012 ett program för kommunens säkerhets- och riskhanteringsarbete, en övergripande risk- och sårbarhetsanalys samt en central krisplan. Utifrån dessa övergripande dokument gav fullmäktige nämnderna i uppdrag att ta fram nämndspecifika risk- och sårbarhetsanalyser samt krisplaner. Dessa skulle anmälas till fullmäktiges under Stadsledningskontoret anser att nämnderna har kommit igång bra med sina risk- och sårbarhetsanalyser men att de behöver utvecklas i tillämpliga delar. Analyserna har gjorts utifrån nämndernas ansvarsområden men med lite olika val av metoder och detaljnivå, vilket har påverkat utformningen av risk- och sårbarhetsanalyserna. De fördjupningsområden som har framkommit berör primärt områden där flera nämnder berörs och har koppling till samhällsviktig verksamhet. För att underlätta aggregering på en mer övergripande nivå kommer Försvarets forskningsinstitut, FOI, och dess modell för risk- och sårbarhetsanalysarbetet (FORSA) att användas i tillämpliga delar. Stadsledningskontoret kommer att stödja och samordna arbetet. Analyserna av extraordinär händelse ska beskriva hur dessa kan förebyggas, förberedas samt hanteras, både på lokal som central nivå. Det medför att den tidigare tidsplanen med en återkoppling till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige behöver justeras till våren Sammanfattning av inkomna handlingar Nämnder Arbets- och företagsnämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Naturreservatsnämnden Social- och äldrenämnden Tekniska nämnden Sammanfattning Har sett över sina risker samt behov av planering och hantering vid en inträffad allvarlig händelse. Risk- och sårbarhetsanalysen har identifierat utvecklingsområden. Flera av dem behöver utvecklas i samverkan med andra aktörer, inte minst Lokalenheten. Är en viktig samverkansaktör. Verksamheten berör samhällsviktig verksamhet. Har analyserat sina risker, tagit fram en krisplan samt sett över behovet av planering och hantering vid en inträffad kris. Har ett omfattande och brett verksamhetsansvar. Har koncentrerat arbetet på Miljöenheten. En omfattande krisplan har tagits fram. En fördjupning samt översyn av övriga enheter bör genomföras. Berör samhällsviktig verksamhet. Har genomfört en översyn och analys av de risker som kan inträffa vid en allvarlig händelse. Social- och äldrenämnden har ett brett och komplext uppdrag. Har valt ett samlat grepp om helheten vilket medför att de behöver mer tid för att slutföra sitt arbete. Berör samhällsviktig verksamhet och är en viktig samverkansaktör. En viktig aktör inom både fysiska som sociala risker. Har identifierat flera fördjupningsområden som behöver utredas vidare. Ett är sam-

50 50 3 (3) Utbildningsnämnden Överförmyndarnämnden Kommunstyrelsen; nämnd för fastighetsområdet och markfrågor verkan för att förebygga samt hantera en inträffad händelse. Berör samhällsviktig verksamhet. Har analyserat sina risker och tagit fram en krisplan. Är en viktig samverkansaktör. Verksamheten berör samhällsviktig verksamhet. Har analyserat sina risker och behov av planering vid en inträffad allvarlig händelse. Är ansvarig nämnd för mark- och fastighetsfrågor, som lokalenheten och mark- och exploateringsenheten arbetar med. Lokalenheten har identifierats som en viktig samverkansaktör hos flera nämnder. Mark- och exploateringsenheten har en viktig roll, men mer ur ett förebyggande/förberedande perspektiv. Hur dessa verksamheter kommer in i de nämndspecifika och övergripande risk- och sårbarhetsanalyserna behöver utvecklas vidare. Ansvarsområdet berör samhällsviktig verksamhet. Ekonomiska konsekvenser Kostnader för arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser görs inom ramen för lagd budget och det statsbidrag kommunen får. Bilagor Nämndernas risk- och sårbarhetsanalys samt krisplaner 1. Arbets- och företagsnämndens tjänsteskrivelse kring nämndens risk- och sårbarhetsanalys 2. Fritidsnämndens tjänsteskrivelse kring nämndens risk- och sårbarhetsanalys 3. Kulturnämndens tjänsteskrivelse kring nämndens risk- och sårbarhetsanalys samt en riskoch sårbarhetsanalys med krisplan 4. Miljö- och stadsbyggnadsnämndens beslut kring miljöenhetens krisberedskapsprocess samt krisplan omfattande miljöenheten 5. Naturreservatsnämndens tjänsteskrivelse kring nämndens risk- och sårbarhetsanalys 6. Social- och äldrenämndens tjänsteskrivelse kring Nacka kommuns krisplan samt säkerhets- och riskhanteringsarbete. Bifogar även en projektplan för hur arbetet ska läggas upp. 7. Tekniska nämndens tjänsteskrivelse kring nämndens risk- och sårbarhetsanalys, nuläge 8. Utbildningsnämndens tjänsteskrivelse kring nämndens risk- och sårbarhetsanalys samt en risk- och sårbarhetsanalys med krisplan 9. Överförmyndarnämndens tjänsteskrivelse kring nämndens risk- och sårbarhetsanalys 10. Risk- och sårbarhetsanalys för kommunstyrelsens ansvar för fastighetsfrågor Mats Bohman Administrativ direktör Stadsledningskontoret Per Höglund Säkerhetsstrateg Administrativa enheten

51 TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2013/ (2) Arbets- och företagsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för Arbets- och företagsnämnden Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden noterar informationen till protokollet samt godkänner att den lämnas vidare till fullmäktige. Sammanfattning Kommunfullmäktige har uppdragit åt alla nämnder att göra en risk- och sårbarhetsanalys inom sitt ansvarsområde för att identifiera så kallade extraordinära händelser. Analysen för AFN:s primära ansvarsområde visar att det inte finns någon risk som innebär en allvarlig störning på viktiga samhällsfunktioner eller som skulle störa den normala verksamheten. Ärendet Kommunfullmäktige har uppdragit åt alla nämnder att redovisa en så kallad risk- och sårbarhetsanalys (RSA) samt krisplan. Detta är en del i kommunens planering för att hantera extraordinära händelser och är lagkrav enligt lagen om extraordinära händelser (LEH). Kommunfullmäktige har antagit en övergripande RSA för kommunen. Nämndernas uppdrag är att utifrån den identifiera vilka områden som påverkar det egna ansvarsområdet. Resultatet av nämndernas arbete ska redovisas för kommunfullmäktige under Av LEH framgår att en extraordinär händelse är en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner samt kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Om en allvarlig händelse inträffar innebär det stora påfrestningar för verksamheten avseende personalförsörjning, teknisk infrastruktur med mera. Verksamheten ska planera för fortsatt verksamhet och att trots avbrott kunna leverera de tjänster som är viktigast för verksamheten och dem verksamheten är till för. Denna planering kallas för kontinuitetsplanering. Inom AFN:s ansvarsområde lär det troligtvis inte inträffa en allvarlig störning eller överhängande risk som innebär en allvarlig störning för viktiga samhällsfunktioner. Dock kan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

52 52 2 (2) det inträffa händelser som avviker från det normala och som kan påverka förmågan att driva den normala verksamheten som är viktiga för medborgarna. En analys har gjorts av händelser som kan inträffa, hur sannolika de är samt vilken konsekvens de kan ha. Sammanställning risk- och sårbarhetsanalys # Identifierad risk Nivå Kommentar 1.1 El- och IT-avbrott under längre tid Konsekvens: Stängd verksamhet 1.2 Vattenavbrott under en längre tid 1.3 Värmeavbrott under en längre tid 1.4 Omfattande brand/explosion Konsekvens: Stängd verksamhet Konsekvens: Stängd verksamhet Konstaterad fara för liv, stora ekonomiska kostnader samt skada på kommunens varumärke och tilltro hos medborgare. Av de identifierade riskerna är bedömningen att inträffande av ovanstående händelser inte har en allvarlig inverkan på medborgarna. Jonas Bisander Controller

53 TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/ (6) Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige gav i uppdrag 23 april 2012 KFKS 212/ till samtliga nämnder att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys för sitt ansvarsområde under Syftet med analysen är att identifiera de risker som kan räknas in som extraordinär händelse som kan drabba samhället storskaligt inom kommunens geografiska område. Analysen har gjorts i uppdrag av och med stöd av säkerhetsfunktionen under administrativa direktören. Analysen visar att fritidsnämndens ansvarsområden inte kan påverka sannolikheten att en extraordinär händelse inträffar utifrån den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen för Nacka kommun. I Nacka utgår krisledningsarbetet från tre ledningsnivåer: 1. Krisledning på lokal nivå Enhetschef - Direktör 2. Krisledning på central nivå Tjänstemanna ledning 3. Krisledning på central nivå Politisk ledning I en samlad bedömning är idrotts- och fritidsenhetens förebyggande åtgärder inför kriser och krishantering god. Dock behövs en mer samlad nämndspecifik krishanteringsplan som täcker in kommunikation till krisledningsarbetet och de upprättade checklistor som finns centralt från Nacka kommun. Det finns även förbättringsåtgärder gentemot tredje man, framförallt för de som har föreningsansvar. Beslut om checklistor och verksamhetsspecifika krisplaner till fritidsnämnden tas under fritidsnämndens första nämndsammanträde 2013 för att senare anmälas till kommunfullmäktige tillsammans med risk- och sårbarhetsanalysen. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

54 54 2 (6) Ärendet Bakgrund Samhället har blivit allt mer känsligt för olika former av störningar. Det ställer nya och högre krav på samhället infrastruktur både lokalt som regionalt. Människor arbetar och bor på olika ställen, blir allt mer beroende av elektronisk kommunikation och tekniska lösningar för att utföra både arbete som privata ärenden och så vidare. Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544) och Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) styr kommunens förebyggande, förberedande och operativa arbete med risk- och krishantering. Enligt dessa lagar är kommunen skyldig att identifiera sårbarheter samt de risker som hotar samhällsviktig verksamhet och sammanställa dem i en risk- och sårbarhetsanalys. Följande redovisning utgör en översiktlig risk- och sårbarhetsanalys för Fritidsnämnden i Nacka kommun och genomfördes under Syfte Risk- och sårbarhetsanalysen syftar till att identifiera skyddsvärda tillgångar inom kommunen, de risker som hotar dessa samt fritidsnämndens möjlighet att hantera, motverka och återhämta sig om riskerna inträffar. Underlaget som framkommer av denna risk- och sårbarhetsanalys bör beaktas i de planer som tas fram lokalt för hantering av krissituationer. Analysen är ett steg i att stärka kommunens krishanteringsförmåga. Målet är att se över hur Nacka kommun med sina styrprinciper och decentraliserad organisation, med en myndighets- och en produktionsdel, fungerar vid en allvarlig händelse. Med risk- och sårbarhetsanalysen som underlag kommer följande beslut tas: Beslut för godkännande av fritidsnämndens checklista till Nacka kommuns krisplans fortsättningsfas (KFKS 2012/83-012) tas i fritidsnämndens första sammanträde 2013 för att sedan antas i kommunfullmäktiges andra sammanträde 2013 tillsammans med risk- och sårbarhetsanalysen. Beslut för kommunikationsplan för de olika ledningsnivåerna tas i fritidsnämndens första sammanträde 2013 och anmäls till kommunfullmäktiges andra sammanträde 2013 tillsammans med risk- och sårbarhetsanalysen. Beslut för godkännande av fritidsnämndens verksamhetsspecifika krisplaner sker efter anmälan av fritidsnämndens risk- och sårbarhetsanalys av säkerhetsfunktionen under administrativa direktören till kommunfullmäktiges andra sammanträde 2013.

55 55 3 (6) Metod Inom risk- och sårbarhetsanalysen för Fritidsnämndens fritidsanläggningar gjordes en bedömning att se över de olyckor som kan ske. Analysen har gjorts genom identifiering genom tre steg, lagen om extraordinär händelse(krisledning på central nivå), lagen om skydd mot olyckor samt verksamhetshändelser(krisledning på lokal nivå). Risk- och sårbarhetsanalysen visar att majoriteten av de identifierade riskerna endast berör fritidsnämnden på lokal nivå. Analysen har därför framförallt gjorts ur ett verksamhetsperspektiv. 1. För framtagande av underlag till analys har en workshop skett tillsammans med säkerhetsfunktionen under administrativa direktören, extern konsult och i dialog med teknikprocessen. 2. Underlag har hämtats från SAM-utredning från då syftet var att identifiera risker inom områden miljö, säkerhet och arbetsmiljö. 3. Dialog med funktionsindelade gruppchefer på Idrotts- och fritidsenheten 4. Dokumentation från MSB (myndighet för samhällsskydd och beredskap), omvärldsbevakning. 5. Extern rådgivning från konsult. Utifrån underlag har sedan en sannolikhet och konsekvensbedömning skett för identifierade risker. Sannolikhet och konsekvens har uppskattats mellan 1-5, värden har sedan satts in i en matris med x och y-värden för att dela in riskerna i tre nivåer; Grönt, gult eller rött. Analysen har delats upp i två områden 1.x har hämtas från Nacka kommuns övergripande risk- och sårbarhetsanalys och identifierats ur fritidsnämndens perspektiv. 2.x har klassificerats efter verksamhetshändelse där konsekvensen inte nödvändigtvis blir samhällskritisk. Sammanställning risk- och sårbarhetsanalys # Identifierad risk Nivå Kommentar 1.1 Elavbrott under längre tid Konsekvens: Stängd verksamhet 1.2 Vattenavbrott under en längre tid 1.3 Värmeavbrott under en längre tid Konsekvens: Stängd verksamhet Konsekvens: Stängd verksamhet

56 56 4 (6) 1.4 Sociala risker En översikt med länsstyrelsen pågår och kommer lyftas upp av säkerhetsfunktionen under administrativa direktören för berörda enheter. 2.1 Samverkan internt inom organisationen 2.2 Större kemikalieutsläpp Ansvaret uppdelat på flera olika nämnder och huvudmän vilket kan ge en oklarhet i roller och ansvar. Skador på människor som inandas giftiga gaser. Yttersta konsekvensen är fara för liv. Genom verktyg för arbetsmiljö, miljö och säkerhet för personal har man bland annat satt in utbildning och upprättat kemikalieförteckningar. 2.3 Smittspridning Drabbar de som besöker anläggningen, i första hand barn och äldre. Idag är kapaciteten på vattenrening i badhus godkänd men förbättringsåtgärder anses vara nödvändiga för långsiktig hållbarhet. Följdrisken är fara för hälsa och skada på kommunens varumärke och tilltro. 2.4 Omfattande brand/explosion Konstaterad fara för liv, stora ekonomiska kostnader samt skada på kommunens varumärke och tilltro hos medborgare. 2.5 Yttre våld Allvarlig personskada. Följdrisken är skada på kommunens varumärke och tilltro samt arbetsmiljö hos anställda. Exempel på åtgärder: Personal på anläggningar bär GPS-styrt direktlarm till vaktbolag. 2.6 Rasrisk Rasrisk med person- och egendomsskador som följd. 2.7 Upphandling av kollo och fritidsgårdsverksamhet Not. Förvaltningsenheten ansvarar för fastigheter och läktare, drabbar fritidsnämndens anseende. Social riskfaktor för besökare vid dålig upphandling. Se även punk 1.4

57 57 5 (6) 2.8 Föreningsverksamhet Tredjeman Idag är gränsdragningen mellan tredjeman och kommun diffus. Idrottsoch fritidsenheten arbetar i frågan. Men på grund av dålig kontroll av tredjemans kunskap inom risk- och olyckshantering höjs sannolikheten samt konsekvensen. En utredning eller dialog med föreningsliv under anläggningsråd bör ses över. Exempel 2.4 Omfattande brand/explosion Konstaterad fara för liv, stora ekonomiska kostnader samt skada på kommunens varumärke och tilltro hos medborgare. Scenario Storskalig brand startar 14:00 en tisdag i Nacka bollhall, anläggning är öppen för allmänhet och skolverksamhet pågår över hela Nacka sportcentrum. Bedömning konsekvens Vid bedömning av konsekvens konstaterades fara för liv, stora ekonomiska kostnader samt skada på kommunens varumärke och tilltro hos medborgare. Bedömning sannolikhet För att bedöma sannolikhet för att branden skulle utgöra en betydande direkt fara sammanställdes de förebyggande åtgärder som gjorts samt diskussion kring byggnaders skick. Sedan gjordes en bedömning när det kan inträffa mellan 1-x år och med det som underlag göra en bedömning för sannolikheten att det kan inträffa. Förmågebedömning Samtlig personal som arbetar i närhet av Nacka sportcentrum har genomgått utbildning i första hjälpen och djupt gående utbildning. Utbildningarna har utförts av konsult. Utrymningslarm och släckutrustning kontrolleras enligt rutin av extern entreprenör. Plan för systematiskt brandskyddsarbete är framtagen av fastighetsägaren. Denna följs och genomförs 1 gång per vecka. Brandövning har skett under skolornas lektionstid med dialog om beteende och förbättringsåtgärder ingår som en del att förbättra rutiner och dela erfarenheter mellan varandra.

58 58 6 (6) Slutsats Idrotts- och fritidsenheten bedömning är att det finns det finns ett fungerande förebyggande arbete vid eventuell brand. Sannolikheten för brand ska anses vara svårt att bedöma. Med det arbete som sker idag minimeras sannolikheten och den konsekvens som uppstår vid eventuell brand. Flera av de lokaler som nämnden hyr av förvaltningsenheten och upplåter till föreningslivet är äldre vilket påverkar riskanalysen negativt. Idag har även tredjeman stor betydelse i att tidigt utrymma vid larm eller släcka mindre bränder. Idrotts- och fritidsenheten föreslår att enheten ska undersöka lösningar för utbildningar samt analys för tredjemans kunskap inom området. Bilagor 1. Övergripande risk- och sårbarhetsanalys Nacka kommun 2. Nacka kommuns övergripande krisplan 3. Nacka kommuns övergripande checklista vi krissituationer 4. Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Karl Loch Hansson Kvalitetssamordnare Idrotts- och fritidsenheten

59 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KUN 2013/ (5) Kulturnämnden Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan Förslag till beslut 1. Kulturnämnden antar Kultur- och utbildningsenhetens förslag till risk- och sårbarhetsanalys. 2. Kulturnämnden antar Kultur- och utbildningsenhetens förslag till krisplan. 3. Kulturnämnden beslutar att föra in följande tillägg till tillämpningsreglerna för fristående anordnare av kulturverksamhet: Anordnarna ska informera Kulturnämnden om en störning eller kris riskerar att påverka verksamheten i stor omfattning. Sammanfattning Samhället ställer ett antal krav på kommunen vad gäller åtgärder inför och vid extraordinära händelser samt skydd mot olyckor. Förutom program för hur kommunen bedriver sitt säkerhets- och riskhanteringsarbete ska kommunen även göra en risk- och sårbarhetsanalys samt beskriva hur krisledningsarbetet bedrivs. Kommunfullmäktige har beslutat att ge nämnderna i uppdrag att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för sitt ansvarsområde samt utarbeta nämndspecifika krisplaner. Detta ska ske utifrån de genom i risk- och sårbarhetsanalysen identifierade fördjupningsområdena. För Kulturnämndens del är viktigt att klargöra avgränsningar och ansvarsfördelningen mellan nämnden och andra verksamheter, andra nämnder och organisationer. I ärendet beskrivs förslag på hur krishantering ska organiseras. Det finns ett förslag att fristående anordnare av kulturskolor och annan kultverksamhet ska åläggas att informera nämnden om en störning eller kris riskerar att påverka verksamheten i stor omfattning. Dvs en kris av en sådan omfattning att de inte kan hantera den själva. Bakgrund och uppdrag Uppdrag Kommunfullmäktige beslöt vid sammanträdet i maj 2012 att ge nämnderna i uppdrag att under verksamhetsåret 2012 ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för sitt ansvarsområde samt att under verksamhetsåret 2012 utarbeta nämndspecifika krisplaner. Detta ska ske utifrån de genom i risk- och sårbarhetsanalysen identifierade fördjupningsområdena. Eftersom POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

60 60 2 (5) beslutet togs maj kom nämndernas arbete med analyser och krisplaner inte igång förrän under hösten. Det har funnits en osäkerhet i hur frågan ska hanteras vilket också bidragit till att arbetet dragit ut på tiden. I nuläget bör alla nämnder vara klara med sina planer under Nämndernas krisplaner ska redovisas för kommunfullmäktige. Bakgrund Samhället ställer ett antal krav på kommunen vad gäller åtgärder inför och vid extraordinära händelser samt skydd mot olyckor. Förutom program för hur kommunen bedriver sitt säkerhets- och riskhanteringsarbete ska kommunen även göra en risk- och sårbarhetsanalys samt beskriva hur krisledningsarbetet bedrivs. I en decentraliserad organisation som Nacka kommun behöver samspelet och ansvarsfördelningen kring dessa frågor - mellan det lokala och det centrala perspektivet - förtydligas avseende inbördes roller, ansvar, mandat samt befogenheter. Det gäller oavsett om verksamheten bedrivs i kommunal eller privat regi. Med en extraordinär händelse menas ett tillstånd eller en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande fara för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner eller där händelsen kräver stora kommunala resurser för att kunna hanteras. Det inträffade kräver dessutom skyndsamma insatser. Med en oönskad händelse menas en annan allvarlig händelse som påverkar hela eller delar av en kommunal verksamhet på så sätt att det kan krävas stödfunktioner från centralt håll. Avgränsningar Kulturnämnden har inte verksamhetsansvar för bibliotek och andra kulturverksamheter inom verksamhetsområdet förskola, fritid, skola kan därför inte fatta beslut om deras verksamheter och arbete. Kulturnämnden ansvarar inte för att det upprättas lokala krisplaner inom Förskola, Fritid & Skola. Ansvaret för detta vilar enligt beslut i kommunfullmäktige på Kommunstyrelsen. Kulturnämnden har inte ansvar för och befogenhet att åtgärda nedan uppräknade störningar. Nämndens ansvar är att hantera effekterna av störningar. Detta handlar i stor utsträckning om informationshantering och i vissa fall att ge stöd och hjälp. Det är därför viktigt att det finns en förberedelse för att snabbt kunna sprida information till rätt grupper. Det handlar inte bara om att sprida information utan också att ta emot information för att kunna fatta rätt beslut om störningarna skulle få omfattande konsekvenser. Krisplan som bygger på risk- och sårbarhetsanalysen I den av fullmäktige antagna krisplanen finns ett antal områden/funktioner uppräknade där störningar, avbrott od kan få mycket allvarliga konsekvenser. Dessa är:

61 61 3 (5) Störningar i vattenförsörjning under längre tid. Identifierade fördjupningsområden: Snabb och entydig information till berörda säkerställas. Avbrott i värmeförsörjningen. Identifierade fördjupningsområden: Informationshanteringen till verksamheter med s.k. riskgrupper, t.ex. förskolor, skolor eller vårdinstitutioner, är extra viktigt. Störningar i elförsörjningen. Identifierade fördjupningsområden: Samhällsviktig verksamhets beroende av elförsörjning ses över. Med samhällsviktig verksamhet räknas vård, barnomsorg, utbildning, kommunens tekniska infrastruktur som vatten, el och värmeförsörjning samt tillgängligheten till kommunen. Störningar i transportsystem. Om det uppstår stora störningar i transportsystemen skulle det påverka elevers, besökares och personalens möjligheter att ta sig till och från verksamheterna. Smittspridning Omfattande brand. Identifierade fördjupningsområden: Behov av reservplatser för att bedriva kommunens grundläggande verksamhet Sociala risker Störningar som påverkar kommunens inre funktioner o Störningar i elektronisk kommunikation o Hot och våld Störningarna och effekterna av dessa har kommenterats och kompletterats i krisplanen. Viktigt att notera är att bibliotek och kulturverksamhet inte anses tillhöra någon av riskgrupperna eller vara en samhällsviktig verksamhet. Konsekvensen av detta är att om det skulle uppstå stora problem med elförsörjningen, förskolelokaler blir obrukbara osv kan bibliotek och kultur stängas eller minskas i omfattningen för att tillgodose behovet av exempelvis förskolelokaler. Biblioteken kan spela en viktig roll i krisläge. För att sprida och ta emot information och fungera som en samlingsplats. Det inte på något sätt en ny tanke. Kommunens krishanterare har sett till så att alla bibliotek har tillgång till det fasta telenätet. (Det fungerar vid strömavbrott eftersom det får sin strömförsörjning via telefonkablarna). Även kulturhusen, exempelvis Folkets Hus i Fisksätra, Saltsjö-Boo och Älta kan fylla en funktion i krisläge eftersom de har samlingslokaler. Det bör man ta hänsyn till vid en bedömning av behovet av ersättningslokaler. Informationshantering Informationshanteringen är ett viktigt område vilket har framhållits i den ovan angivna fördjupningsområdena. Att snabbt sprida rätt information till rätt grupper är viktigt, dels för att berörda ska agera på rätt sätt, dels för att undvika ryktesspridning. För att kunna sprida information är en förutsättning att det finns en förberedelse för att ta emot information. Vid en mer omfattande kris är samarbetet med kommunstyrelsens kommunikatörer ett viktigt inslag.

62 62 4 (5) Här kan bibliotekens personal spela en viktig roll eftersom de är duktiga på att sprida, ta emot och analysera information. Därför bör möjligheten att förse biblioteken med reservkraft undersökas. Organisation och bemanning Enligt de styrprinciper som gäller för Nacka kommun och de beslut om krishantering som fattats av fullmäktige ska störningarna, så långt det är möjligt beroende på störningens omfattning, hanteras inom den ordinarie organisationen. Det är först när störningen når den omfattning att den enskilda enheten eller dess huvudman inte har resurser att hantera störningen som Kultur- och utbildningsenheten kopplas in. Det är dock viktigt att nämndens tjänstemän på Kultur- och utbildningsenheten löpande informeras om störningens omfattning och effekter för kunna agera snabbt om behov av insatser skulle uppstå. Därför föreslås ett tillägg till tillämpningsföreskrifterna för musikskolorna som går ut på att de åläggs att informera nämnden i händelse av störningar och kriser. Utbildningsnämnden har fattat ett beslut som formulerat på liknande sätt. Det finns en ambition att auktorisationsvillkor och tillämpningsföreskrifter ska vara så likalydande som möjligt oavsett vilken nämnd som har fattat beslutet eller vilken verksamhet det avser. Enskilda anordnare av musikskola är enligt auktorisationsvillkoren skyldiga att ingå i kommunens krishanteringsorganisation. Det är formulerat så här i villkoren: Anordnaren ska i händelse av höjd beredskap eller annan allvarlig händelse i fredstid inordna sin verksamhet under kommunens krisledning. Anordnaren ska samarbeta med kommunen vid annan allvarlig händelse där kommunen behöver tillgång till resurser för att erbjuda den form av verksamhet som anordnaren är auktoriserad för. Vad gäller nämndens interna organisation föreslås att krishantering sker av en mindre grupp tjänstemän inom Kultur- och utbildningsenheten. Det är svårt att i förväg bedöma vilka resurser i form av personal som finns tillgängliga om en kris skulle uppstå. Man kan inte utgå ifrån att samtliga anställda på enheten finns tillgängliga vid ett givet tillfälle. Det är också svårt att i ett inledningsskede bedöma hur länge krisläget kommer att pågå. Det är därför inte lämpligt att sätta in alla resurser i ett inledningsskede. Förslaget till interna organisation är detsamma som gäller för Utbildningsnämnden, men några små justeringar. Detta av flera skäl. De viktigaste är att båda nämnderna administreras av samma enhet. Det skulle inte fungera att ha två olika organisationer beroende på vilken nämnds verksamhet som drabbas. Det andra skälet är att det är troligt att en mer omfattande kris/störning kommer att berör båda nämndernas verksamheter. Ekonomi En störning inom ovan uppräknade områden kan få ekonomiska konsekvenser för nämnden. Vilka kostnader som kan uppstå och hur stora de kan bli är svårt att förutsäga. Det skulle kunna vara kostnader för ersättningslokaler.

63 63 5 (5) Samverkan med andra verksamheter, nämnder, myndigheter och organisationer Det kommer finnas behov av samarbete och samordning med andra verksamheter och organisationer om det skulle uppstå en störning som leder till kris inom ovan uppräknade områden/funktioner. Vad gäller andra kommunala verksamheter är Utbildningsnämnden den mest betydande samarbetspartnern. Detta pga att utbildningsnämndens verksamheter, i första i form av förskolor är en mycket omfattande verksamhet och därför har det största behovet av ersättningslokaler. Social- och Äldrenämnden är också en viktig part att samarbeta med därför att den också kan komma att behöva tillgång till samma resurser i form av exempelvis vattenförsörjning, reservkraft mm. Hur prioritering mellan olika nämnders verksamhet i händelse av en omfattande störning/kris ska ske behöver utredas vidare. Fortsatt arbete Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser och krisplaner avstannar inte för att nämnderna har antagit krisplaner som sedan ska sammanställas och skickas till länsstyrelsen. Detta arbete kommer att hanteras av arbetsgrupp bestående av representanter för flera olika nämnder i kommunen. Bland andra Utbildningsnämnden, och Miljö- och stadsbyggnadsnämnden. Krisplanerna behöver uppdateras och kompletteras med telefon- och adresslistor för att de ska fungera i ett krisläge. Erfarenheter från tidigare kriser visar att det är mycket viktigt att sårbarhetsanalyser och krisplaner uppdateras för att de ska fungera i krisläge. Bilagor Förslag till risk- och sårbarhetsanalys och krisplan Håkan Sundblad Nämndsekreterare Kultur- och utbildningsenheten

64 64 Risk- och sårbarhetsanalys och krisplan för Kulturnämnden

65 Nacka kommun / / 65 Krisplan Kultur- och utbildningsenheten Risk- och sårbarhetsanalys I den av fullmäktige antagna krisplanen finns ett antal definierade områden och funktioner uppräknade där störningar, avbrott och oförutsedda händelser kan få mycket allvarliga konsekvenser. Av dessa är störningar är elförsörjningen utan tvivel den störning som skulle få de mest omfattande och svårhanterliga konsekvenserna inte bara för kulturnämndens verksamheter utan för samhället i stort. Detta pga. av att ett större strömavbrott skulle medföra störningar i vattenförsörjningen, värmeförsörjningen och transportsystemen. Det är hög sannolikhet att störningar i elförsörjningen kan ske. Kulturnämnden har prioriterat de antagna riskområdena utifrån graden av risk att störning kan ske enligt nedan. Elförsörjning Vattenförsörjning Värmeförsörjning Brand Smittspridning Social oro För att effektivt kunna hantera eventuella avbrott eller störningar har två fördjupningsområden identifierats. Informationshantering Spridning av information till och kommunikation med berörda samt samordning skulle försvåras eller omöjliggöras efter ett relativt kort strömavbrott. Att sprida information till allmänheten, brukare, anordnare med flera kategorier på andra sätt än genom elektronisk kommunikation är mycket svårt och tidsödande. Hur biblioteken kan medverka i detta behöver utredas vidare. Ersättningslokaler: Störningar inom alla definierade områden kan orsaka konsekvenser där ersättningslokaler måste ordnas. Beroende på omfattningen av störningen är förskolor och skolor mycket sårbara om ersättningslokaler måste ordnas. Eftersom verksamheten är mycket omfattande och förskolorna är spridda över hela kommunen kan det innebära att det endast är möjligt att ordna ersättningslokaler för en mindre del av verksamheten. En möjlighet är att använda kulturlokaler som ersättningslokaler. 2 (10)

66 Nacka kommun / / 66 Krisplan Kultur- och utbildningsenheten Krisplan för Kulturnämnden Krisplanen tillämpas i de situationer då verksamheternas huvudmän i samråd med Kultur- och utbildningsenheten bedömer att de själva inte kan hantera krisen. 1 Handlingsplan Intern krisgrupp: 1 förskoleexpert, 1 utbildningsexpert, 1 controller, 1 kundval, 1 kulturexpert, chef, kommunikatör Krisgruppen definierar, informerar och delegerar. Steg 1: Identifiera händelse och problem. Steg 2: Gå igenom checklistor till Nackas krisplan. Se bilaga. Steg 3: Delegerar ansvar och arbetsuppgifter inom enheten utifrån nuläge. Steg 4: Gå igenom checklista fortsättningsfas Kulturnämnden 2 Rutiner för kommunikation/information Huvudansvar för kommunikation är chef eller annan utsedd person. All kommunikation ska ske i samråd med ansvarig person och kommunikationsansvarig i kommunen. Vid händelse då centrala krisgruppen är aktiverad skall all kommunikation ske i samråd med den gruppen. 3 Kommunikationskanaler Nackas hemsida Mejl Telefon Möten/krismöten Fundera på vilka som får använda kommunens informationsresurser som tex hemsidan. 4 Målgrupper för information/kommunikation Interna nyckelpersoner Verksamheter Chefer Personal Besökare Barn/elever i kultur- och musikskolor 3 (10)

67 Nacka kommun / / 67 Krisplan Kultur- och utbildningsenheten Andra verksamheter för stöd/hjälp Media 5 Områden/funktioner där störningar, avbrott od kan få mycket allvarliga konsekvenser 5.1 Störningar i vattenförsörjning under längre tid Eventuella konsekvenser: Begränsningar i öppettider eller stängning av förskolor och skolor. Åtgärder: Identifiera omfattningen av störningen. Vid stängning ordna med tillfälliga lokaler. Behov av tillfällig vattenförsörjning vid fortsatt öppethållande 5.2 Avbrott i värmeförsörjningen Eventuella konsekvenser: Begränsningar i öppettider eller stängning av förskolor och skolor. Åtgärder: Identifiera omfattningen av störningen. Vid stängning ordna med tillfälliga lokaler. Behov av tillfällig värmeförsörjning vid fortsatt öppethållande. 5.3 Störningar i elförsörjningen Eventuella konsekvenser: Begränsningar i öppettider eller stängning av förskolor och skolor Data och telehaveri/kommunikation, kylar och frysar, uppvärmning, vattenförsörjning slutar fungera. Åtgärder: Identifiera omfattningen av störningen. Vid stängning ordna med tillfälliga lokaler. Behov av tillfällig elförsörjning vid fortsatt öppethållande. 5.4 Störningar i transportsystem Eventuella konsekvenser: Att personal och barn/elever inte kan ta sig till förskolor och skolor. Verksamheten kan också begränsas pga. att transport av exempelvis mat inte fungerar. 4 (10)

68 Nacka kommun / / 68 Krisplan Kultur- och utbildningsenheten Åtgärder: Identifiera omfattningen av störningen. Se över möjlighet till alternativa transporter. 5.5 Smittspridning Eventuella konsekvenser: Att personalresurser kraftigt decimeras. Den kan också medföra att lokalerna behöver saneras. Behov av tillfällig personal vid fortsatt öppethållande. Åtgärder: Identifiera omfattningen av störningen. Identifiera vilken typ av smitta och aktuella myndigheter att kontakta. Vid stängning ordna med tillfälliga lokaler. 5.6 Omfattande brand Eventuella konsekvenser: Helt eller delvis stängd verksamhet. Allvarliga skador, dödsfall, krishantering. Åtgärder: Identifiera omfattningen av störningen. Akuttransport av barn/elever/personal/besökare Vid stängning tillfälliga lokaler Krisgrupp 5.7 Sociala risker Eventuella konsekvenser: Segregation och social utslagning kan leda till aktioner som i sin tur kan påverka verksamheten negativt. Skolockupation Identifiera omfattningen av störningen. Vid stängning tillfälliga lokaler. Kontakta berörda myndigheter, polis, akutpsykiatri, socialtjänst etc. 5.8 Störningar som påverkar kommunens inre funktioner, störningar i elektronisk kommunikation Eventuella konsekvenser: Avgiftsdebiteringar omöjliggörs Kommunikation till medborgare och anhöriga kan äventyras. 5 (10)

69 Nacka kommun / / 69 Krisplan Kultur- och utbildningsenheten Åtgärder: Identifiera omfattningen av störningen. Se över och kartlägg alternativa vägar för inre funktioner som utbetalningar, kommunikation etc. 5.9 Hot och våld Eventuella konsekvenser: Skolskjutningar Familjerelaterat våld bland barn/elever samt personal Allvarlig skada, dödfall Åtgärder: Identifiera omfattningen av störningen Krisgrupp & krishantering Kontakta aktuella myndigheter Vid stängning ordna med tillfälliga lokaler 5.10 Allvarlig olycka Eventuella konsekvenser: Andra större olyckor som t.ex. att buss full med skolbarn råkar ut för en trafikolycka, Dödsfall bland barn, elever personal Åtgärder: Identifiera omfattningen av störningen Vid stängning ordna tillfälliga lokaler Behov av tillfällig elförsörjning vid fortsatt öppethållande 6 (10)

70 Nacka kommun / / 70 Krisplan Kultur- och utbildningsenheten Bilagor checklistor 6 Initial bedömning av inträffad händelse Situation: En händelse som kan utvecklas till en kris har upptäckts. Person i krisledningsgruppen har tagit emot informationen. 6.1 Tag emot och anteckna informationen Tag emot och anteckna informationen/händelsen, fördjupningsfrågor se kapitel 4. Informationsgivare: Tid: Informationsmottagare: Beskrivning av händelse: (vad, när, hur, vilka) 6.2 Bedöm om händelsen kan föranleda en kris eller ej: Föreligger, eller förelåg, risk för avsevärda personskador, miljöskador eller materiella skador? Föreligger risk för att en stor del av verksamheten sätts ur spel? Föreligger risk att Nacka kommuns anseende skadas avsevärt? Föreligger ett stort behov av psykosocialt omhändertagande? Om svaret är JA på en eller flera punkter är det ett krislarm: Larma Stadsdirektören som slutligt avgör på vilken nivå och av vem krisen ska hanteras. Om svaret är NEJ på samtliga punkter ovan hanteras händelsen inom linjen. Viktigt att Stadsdirektören hålls informerad om utvecklingen. Om svaret är NEJ, gå vidare till kapitel 8. 7 (10)

71 Nacka kommun / / 71 Krisplan Kultur- och utbildningsenheten 7 Uppskattning av krisens omfattning Situation: Krisen är ett faktum. För att få en bättre uppfattning av krisens omfattning gås följande punkter igenom under max minuter. Händelseförlopp vad har hänt? När hände det? Var hände det? Vilka/vad har drabbats? I vilken omfattning har de/det drabbats? Tillhörighet intern/extern personal/verksamhet/egendom? Vilka är källan/källorna till informationen? Tillförlitlighet? Sakriktighet? Hur kommer media troligtvis att förhålla sig till det inträffade? Vilket behov av samverkan/resurser finns? Avgör om fler medlemmar ska kallas in i krisledningsgruppen för hanteringen av händelsen. Se larmlista i bilaga 11. Krisledningsutskottet informeras och föreslås träda i kraft vid nivå 3. Besluta om hur inkommande samtal ska hanteras: Inkommande samtal hanteras av kontaktcenter Utvalda medarbetare avsätts för att hantera samtal. 8 (10)

72 Nacka kommun / / 72 Krisplan Kultur- och utbildningsenheten Bilaga: Checklista fortsättningsfas Kulturnämnden Situation: Gäller primärt krisnivå 2 och 3. Krisens initiala fas är förbi. Checklista Säkerställ att drabbad/e verksamhet/er har tillräckliga resurser för fortsatt hantering av händelsens konsekvenser. Fastställ vilken/vilka utförare (privata och kommunala) som har eller kan komma att känna av konsekvensen av händelsen säkerställ att information går ut om hur Nacka kommun vill att man agerar samt var man kan vända sig för mer information. Säkerställ i samråd med kommunikationsansvarig och drabbad verksamhet hur händelsen fortsatt ska kommuniceras. Om det bedömts nödvändigt med prioriteringar, begränsningar eller stängning av verksamhet/er, uppdatera tids- och handlingsplanen samt säkerställ att berörda verksamheter får information. Se över långsiktiga konsekvenser för speciellt känsliga personer/ grupper med särskilda behov krävs särskilda insatser eller riktad information? Om lokal krisplan använts för hantering av händelsen säkerställ att funktionen utvärderas samt att eventuella uppdateringar eller förändringar genomförs. Se över fortsatt behov av information till eventuella intresseorganisationer (i samråd med kommunikationsansvarig). Om händelsen medfört behov av ersättningslokaler, stäm av med berörd verksamhet resursbehov inför flytten samt stötta på bästa sätt hanteringen. Säkerställ att Kulturnämnden kontinuerligt uppdateras om händelsens utveckling och hantering. 9 (10)

73 73 Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

74 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr: 1 (3) Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Krisberedskapsprocess, Miljöenheten 2012 Förslag till beslut A. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar nedanstående krisberedskapsprocess för miljöenheten. Krisberedskapsprocessen innebär att: 1. Miljöenheten ska genomföra krisövningar minst en gång per år. Enheten ska sträva efter att genomföra övningar gemensamt med andra aktörer/verksamheter. 2. Krishanteringsplanen ska revideras av miljöenheten efter varje övning. 3. En krishanteringsplan och en risk- och sårbarhetsanalys ska antas av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden minst en gång under varje mandatperiod. 4. Övningar, aktiviteter och eventuella erfarenheter ska redovisas till nämnden årligen. B. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden uppdrar till miljöenheten att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys för sin verksamhet senast under C. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar Krishanteringsplan, Nacka kommun Miljöenheten Sammanfattning Kommunerna måste förbereda sig och ha en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Anledningen är att risken för denna typ av händelser ökar i samhället Miljöenheten behöver ha en plan för hur krisberedskapen på enheten ska byggas upp och hur krishantering bör ske strategiskt och metodmässigt. Detta ärende handlar om hur detta bör utföras på miljöenheten. Ärendet Den lokala krishanteringen ska skötas av kommunen enligt lagstiftningen 1. Kommunerna är skyldiga att förbereda sig och ha en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. De är också skyldiga att öva. En extraordinär händelse definieras i lagen som "en händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser". 1 Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap reglerar den lokala krishanteringen i kommuner och landsting. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

75 75 2 (3) Risken för extraordinära eller krisartade situationer i samhället har ökat. Det gäller allt från regelrätta väderbetingade naturkatastrofer, spridning av allvarliga sjukdomar genom lufteller vattenburen smitta, allvarliga händelser i näringslivets verksamhet som påverkar miljö eller hälsa till rent brottsliga eller terrorartade aktiviteter. Samhället kan inte skydda sig mot allt som kan tänkas hända och ännu mindre mot det som vi tror är omöjligt, men som ändå händer. Istället måste vi bygga upp en mental beredskap och åtminstone ha en strategi och metod för hur vi ska hantera en kris rent principiellt. Krisberedskap är förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. 2 Vad är kris för oss? En kris anses vara allvarlig när; Den påverkar hela samhället. Den inte kan hanteras med ordinarie resurser, bl.a. krävs att olika aktörer samverkar i en mycket högre grad än vad som sker till vardags. Den hotar grundläggande värden i samhället. Den får effekter som starkt avviker från vad som är normalt. Bättre krisberedskap Krisberedskap handlar om att upprätthålla samhällets funktionalitet. Det innebär till exempel att: - Vi måste kunna förutse och förhindra sådana händelser som orsakar störningar i samhället, såväl vardagliga olyckor som mer sällan skådade händelser. - Vi måste veta vilka funktioner i samhället som måste fungera, för att inte samhället eller medborgarna ska ta skada, och se till att de kan fungera även under en kris. 3 Om de som är ansvariga för att lindra effekterna av en kris misslyckas, kan allmänheten förlora förtroendet för myndigheten eller verksamheten. Vilket i sig är mycket allvarligt om den som är ansvarig är en myndighet. En viktig del av krisberedskapen är risk- och sårbarhetsanalyser RSA. Nacka kommun har tagit fram en övergripande RSA. Miljöenheten har genomfört en grov riskinventering för sin verksamhet, men en sårbarhetsanalys saknas. En RSA för miljöenheten är en viktig pusselbit för att vi ska upptäcka risker och hantera de sårbarheter som olika risker innebär. En RSA bör tas fram senast Krishanteringsplanen är en del i byggandet av en bättre krisberedskap på miljöenheten. Men, en krishanteringsplan utan förankring i verksamheten, både hos nämnd, ledning och 2 4 förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 3 Avsnitt 3

76 76 3 (3) hos anställda, betyder ingenting. För att krisberedskapen verkligen ska bli bättre krävs att den mentala beredskapen höjs hos alla aktörer som ska samverka under en samhällskris. Mental beredskap, motivation och övning En höjd mental beredskap kan nås på olika sätt, bl a den hårda vägen erfarenheter genom skarpt läge- men också genom återkommande övningar. I hopp om att slippa ta den hårda vägen föreslås att Miljöenheten ska öva på krishantering regelbundet, d v s minst en gång per år. Övningarnas omfattning och form kan skilja sig, det viktiga är att övning sker för att kunna ha en intränad strategi och metod när det oönskade väl händer. Några viktiga ingredienser i processen är delaktighet, samverkan och regelbunden övning. Det spelar ingen roll att vi inte vet vad som kan hända, det viktiga är att vi tränar upp nya spår och alternativa tankegångar. Det svåra är att vara alert när vardagen rullar på. För att upprätthålla en mental beredskap krävs därför övning och diskussion. En annan mycket viktig del som påverkar motivationen att arbeta med krisberedskap är ledningens stöd. Därför bör krisplanen antas av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden, den bör också revideras i samband med övningarna och aktiviteterna bör redovisas årligen till nämnden. Dessutom bör Miljö- och stadsbyggnadsnämnden anta en ny krishanteringsplan och en ny risk- och sårbarhetsanalys i början på varje mandatperiod. Slutligen det viktigaste av allt, och dessvärre något miljöenheten inte kan styra, är viljan att samverka och åter samverka med aktörer inom och utanför kommunen. Tidsbudget Enhetens krisberedskap har till och med 2011 finansierats genom tillskott från kommunens statliga krisberedskapsmedel. Tabellen visar hur mycket tid som föreslås avsättas till övning från år 2012 till Övning År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Övning Risk- och sårbarhetsanalys 220 Planering, uppföljning uppdatering Totalt antal timmar Bilagor Krishanteringsplan, Nacka kommun Miljöenheten 2012 Christer Rosenström Alice Ahoniemi / enhetschef / miljöinspektör

77 77 KRISHANTERINGSPLAN Nacka kommun Miljöenheten, 2012 Alice Ahoniemi M Version :07

78 Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Miljöenheten ska ha: 1 Kopia på G:\MH\Miljöenheten 2 Medlemmar i krisledningsgruppen rekommenderas ha en version på datorns skrivbord eller lätt tillängligt på dator utan nätverksuppkoppling. 3 Pappersversion i KRISPÄRM på enheten 4 Pappersversion i arkivet 5 I USB i klartextarkivet i mappen Krishanteringsplan. Alla dessa ska vara uppdaterade. 78 2

79 79 Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Innehållsförteckning 1 Bedömning Larm och samling av krisledning Initiala arbetsuppgifter för krisledningen Fortsatta initiala uppgifter för krisledningen Checklistor under fortsättningsfasen Dokumentation Aktiv avveckling av krisen Åtgärder vid ej kris (normal lokal hantering) Telefonlista till miljöenheten Telefonnummer inom Nacka kommun Externa kontaktuppgifter Iordningställande av krisledningsrum Om information till media, allmänhet m fl Om krisplanen Jourschema vid 24 h-kris Händelselogg Instruktion Krislarm för alla på Miljöenheten

80 1 Bedömning Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Situation: En händelse som kan utvecklas till en kris har upptäckts. En medlem i krisledningsgruppen har tagit emot informationen. 1.1 Ta emot informationen, anteckna den Tag emot och anteckna informationen/händelsen i journal eller nedan. Informationsgivare : namn, telefonnummer: 80 Tid: Informationsmottagare: Beskrivning av händelse: (vad, när, hur, vilka) Fortsätt skriva på baksidan när papprets rader inte räcker Vid fara för liv. Har den som larmar eller någon annan ringt 112? 1.2 Bedöm om händelsen kan föranleda en kris eller inte 1 Innebär händelsen en allvarlig störning eller överhängande risk för allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner? 2 Står stora värden på spel, t ex hälsa/liv, allvarlig miljöskada, stora ekonomiska värden, enhetens eller kommunens rykte eller något annat grundläggande värde? 3 Är det ont om tid, d v s krävs omedelbara beslut eller koordinerade insatser av flera olika verksamheter/myndigheter? 4 Avviker händelsen från det som är förväntat på en miljöenhet? ( D v s kan händelsen innebära att miljöenhetens resurser inte räcker till?) 5 Kan händelsen innebära omfattande negativ massmedial bevakning? (Finns det risk för att massmedia förstorar/ förvanskar/misstolkar händelsen?) 6 Finns det en risk för att våra beslut förvärrar händelseförloppet? 4

81 81 Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Om svaret är JA på en eller flera punkter, fråga 1-6, är det ett krislarm. Larma ordföranden i miljöenhetens krisledningsgrupp för att avgöra på vilken nivå krisen ska hanteras. Gå vidare till kapitel 2. Om svaret är NEJ gå vidare till kapitel 8. OBS! Ordföranden ansvarar för att informera Trygg- och säkerhetsdirektören och Kommunikationsdirektören eller stadsdirektören samt Kontaktcenter! 1 Direktör/chef har också ansvaret för att informera berörda förtroendevalda beroende på händelsens karaktär och då i relation till händelsens omfattning 2 1 Nacka kommuns kommunikationspolicy antagen av KS Nacka kommuns kommunikationspolicy antagen av KS

82 82 2 Larm och samling av krisledning Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Situation: Ett krislarm har tagits emot. Larmet har bedömts vara av klassen Krislarm enligt kapitel 1. Vid fara för liv. Har den som larmar ringt 112? Larma Miljöenhetens krisgrupp, se larmlista under 2.5. Ordföranden ansvarar för att informera Trygg- och säkerhetsdirektören och Kommunikationsdirektören eller stadsdirektören samt Kontaktcenter! 3 Bege dig så snabbt som möjligt till överenskommen plats eller boka telefonmöte (2.4). Alla i krisledningsgruppen ska se till att de har tillträde till Stadshusets lokaler dygnet runt. 2.1 Hur du kommer in i Stadshuset 4 : I stadshuset finns två olika sorters kortläsare, en äldre och en nyare sort: Den lilla nya och den större äldre kortläsaren Hur du larmar av när du är först till avdelningen När man kommer till en läsare som lyser rött innebär det att avdelningen fortfarande är larmad. Fast röd lysdiod Blinkande röd lysdiod Blinkande grön lysdiod Fast grön lysdiod Om kortläsaren är av äldre modell: 1. Håll in ❺ i cirka 5 sekunder. 2. Håll passerbrickan mot läsaren. a. Tryck in din PIN-kod. 3. Dörren är nu avlarmad. Om kortläsaren är av en ny modell: 1. Tryck in ❺+ A 2. Håll passerbrickan mot läsaren. 3. Tryck in din PIN-kod. Dörren är nu avlarmad.. 3 Nacka kommuns kommunikationspolicy antagen av KS Guide Passersystem, ändrad

83 83 Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Hur du köper tid när du ska stanna kvar efter När klockslaget slår in blir alla användare i nacka stadshus tvungna att använda sin pin-kod för att komma igenom dörrar. Det man behöver göra för att öppna dörren är att dra passerbrickan över kortläsaren och sedan knappa in sin pin-kod. Man behöver inte trycka in 5+A eller hålla in 5:an. Gäller kortläsare av äldre och den nya modellen: 1. Håll passerbrickan mot läsaren. a. Tryck in din PIN-Kod 2. Dörren är nu avlarmad Hur kommer man runt i Stadshuset efter Vid så börjar alla avdelningar att larmas, och då behöver då skjuta upp pålarmningen, eller köpa tid varannan timme. 15 minuter innan avdelningen larmas på, hörs ett högt ljudande pip som påbjuder att man lämnar lokalen eller köper tid vid närmaste läsare in till avdelningen. Om kortläsaren är av äldre modell: 1. Håll in ❺ i cirka 5 sekunder. 2. Håll passerbrickan mot läsaren. a. Tryck in din PIN-kod. 3. Dörren är nu avlarmad. Om kortläsaren är av en ny modell: 1. Tryck in ❺+ A 2. Håll passerbrickan mot läsaren. a. Tryck in din PIN-kod. 3. Dörren är nu avlarmad. 2.2 Ordinarie lokal: Om Stadshuset är fullt brukbart, bege dig till nedanstående adress: Plats: Stadshuset, Nacka Adress: Granitvägen 15 Lokal: MILJÖENHETENS HEMVIST, Östra flygeln Reservlokal: Plats: Räddningstjänstens lokaler Adress: Järla skolväg 2 Telefon: (vx) Fax: E-post: brandforsvaret@sbff.se För ytterligare information om iordningställande av krisledningscentralen, se kapitel 13. 7

84 84 Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version

85 Vid telefonmöte Om situationen kräver telefonmöte kan du göra så här:. Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Enligt uppgift från servicecenter ( ) kommer Nacka att använda en ny tjänst som heter Confy väldigt snart. Men då tjänsten inte riktigt är igång ännu får vi till dess använda telenors motsvarighet till Telias telefonmöten: Konferenssamtal För att starta ett konferenssamtal börjar du med att parkera ett pågående samtal med 2 + lur. Därefter ringer du upp ett nytt nummer på vanligt sätt. När du har ett pågående och ett parkerat samtal, tryck 4 + lur så aktiveras konferenssamtalet mellan dig och dina två deltagare. Vill du lägga till fler deltagare i samtalet parkerar du pågående konferenssamtal med 2 + lur och ringer upp nästa deltagare. Tryck sedan 2 + lur för att aktivera konferenssamtalet mellan befintliga deltagare och den nya. Ni kan vara upp till 6 personer i ett konferenssamtal. 9

86 Larmlista: Miljöenhetens krisledning Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Roll i KLG Namn Telefon Mobiltelefon Ordförande Ersättare - vice ordförande Sekreterare samt vice, vice ordförande Ersättare Koordinator Ersättare Info/Webbmaster Christer Rosenström Arb Hem Anna-Karin Ryberg Arb Hem Landet Alice Ahoniemi Arb Hem Anna Green Geraldine Hamad Personal på Staben Jan Johansson Arb Hem Arb Hem Arb Arb Hem: Ersättare Alkohol Ersättare Livsmedel Ersättare Miljö Magnus Rothman Anna Sessler-Pettersson Anna-Karin Ryberg Malin Berglund Irene Thydén Eva Dahlbäck Arb Hem Arb Hem Arb Hem Arb Hem Arb Hem Arb Hem Ersättare Miljöbevakning Tore Liljeqvist Birgitta Held-Paulie Arb Hem Arb Hem Risk Manager/ Per Höglund Trygg- och säker 2. Kommunikationsdirektör Ann-Sofi Mårtensson Kontaktcenter alt Stadsdirektör Lena Dahlstedt

87 87 Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Uppgifter och ansvarsområden i krisledningen Roll i krisledningen Ordförande Ansvarig kommunikation Uppgifter/Ansvarsområden 1. Beslutar om ME:s krisgrupp ska samlas. 2. Ordförande i Gruppens ansikte utåt och uppåt. Därför bör ordförande vara väl bevandrad med miljöenhetens ändamål, arbetssätt och verksamhet.5 3. Ansvarar för rapportering till kommunledningen och MSN. 4. Ansvarar för att, vid behov, begära stöd för hantering av media hos kommunikationsdirektör, pressansvarig och biträdande enhetschef för kommunikationsenheten. 5. Ordförandens roll är att sammankalla till möte. Ansvar för att alla deltagare blir kallade, tar fram dagordning och begär in de handlingar som berör de frågor som ska hanteras. 6. Ordföranden ska leda mötet, se till att dagordningen följs och att alla ledamöter får komma till tals. Ordförande fördelar ordet mellan de olika deltagarna. Ordförande ska ge alla ledamöter möjlighet att ta plats och bidra till mötets beslutunderlag. 7. Ordförande ska också tydliggöra diskussioner och de beslut som fattas på mötet. 8. Ansvarar för beslut om att skjuta upp krishanteringen till kommunens centrala krisledningsgrupp. 9. Ansvarar tillsammans med sekreteraren för uppdatering av krishanteringsplanen och lärande efter kriser. 1. Har kontakter med kommunens informatörer, i synnerhet kontakter med kommunens pressansvarige. Har eget kontaktnät. 2. Ansvarar för upplägg av kriskommunikationen. 3. Bearbetar underlag för publicering i olika kanaler. 4. Gör bl a nätspaning och sökningar om händelsen. 5. Kan hämta stöd från kommunikationsenheten vid behov, här finns kommunikationsdirektör, pressansvarig och biträdande enhetschef för kommunikationsenheten. 6. Ansvar för att rapportera larm vidare till ordförande. 7. Behöver ha god kunskap om webb/internets möjligheter och brister

88 Sekreterare Ordförande när ingen av de utpekade ordförandena är tillängliga Koordinator Ansvar Alkohol Ansvar Livsmedel Ansvar Miljö Ansvar Miljöbevakning 88 Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version För minnesanteckningar från möten. Sekreteraren behöver inte nedteckna allt som sägs, men det är viktigt att alla beslut protokollförs. 2. Syftet med att skriva ett protokoll är underlätta för gruppen att se vad som har diskuterats och beslutats. Självklart underlättar det också för gruppens arbete eftersom protokoll tydliggör vilka beslut som har fattats och hur ansvar har fördelats. 3. Ansvarar för att krisloggar finns framme, 4. Påminner ansvariga om vad som beslutats på möten och vid behov driver på att det som beslutats görs. 5. Ansvarar för att uppdatera krishanteringsplanen. 6. Ansvar för att rapportera larm vidare till ordförande. 7. Behöver ha kunskap om olika former av krisdokumentation 8. Beslutar om ME:s krisgrupp ska samlas om inte någon av ordförandena är tillgängliga. 1. Administrativt ansvarig. 2. Sakkunnig i personalfrågor. 3. Ansvar för att rapportera larm vidare till ordförande. 4. Har eget kontaktnät inom lagområdet. 1. Sakkunnig inom alkohollagstiftning och frågor om detta. Sakkunnig inom livsmedelslagstiftning och frågor om detta. Sakkunnig inom miljölagstiftning och frågor om detta. Sakkunnig i frågor om Nackas faktiska miljötillstånd. 2. Tar fram faktaunderlag inom sina arbetsområden till kommunikatören. 3. Alla har ansvar för att rapportera larm vidare till ordförande. 4. Har egna kontaktnät inom sina arbetsområden. 12

89 89 3 Initiala arbetsuppgifter för krisledningen Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Situation: Krisgruppen har larmats och den har samlats i krisledningslokalen eller till telefonkonferens. Ordförande leder mötet/arbetet. 3.1 Krisledningsgruppen samlas 0. Ordföranden i krisledningsgruppen ansvarar för att gå igenom dessa checklistor: 1. Säkerställ att räddningstjänst/polis är larmad vid behov. 2. Säkerställ att sekreterare i krisgruppen för loggbok över de beslut som tas och åtgärder som vidtas. t ex i Händelselogg kapitel Fokusera på att visa empati för inblandade/ anställda/ anhöriga/ kommuninvånare. 4. Gå snabbt igenom checklistan under punkt 3.2, under max minuter (uppskattning av krisens omfattning). 3.2 Krisledningen bedömer krisens omfattning 1. Vad har hänt? Händelseförlopp: 2. Om det är en oljeolycka till havs ska Nackas Oljeskyddsplan tillämpas. Ta då fram den aktuella pärmen eller sidan på intranätet. styrs/regelverk/sakerhet_beredskap/sidor/oljeskyddsplan.aspx 3. När hände det? 4. Var hände det? 5. Vilka/vad har drabbats? 6. I vilken omfattning har de/det drabbats? 7. Tillhörighet var/vem tillhör den/det som drabbats intern/extern organisation, personal/verksamhet eller någons egendom? 8. Vilka är källan/källorna till informationen? Är källan Tillförlitlig? Saklig? 13

90 9. Vilket behov av samverkan/resurser finns? Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Hur kommer media troligtvis att förhålla sig till det inträffade? 11. Besluta om kommunens centrala krisledningsgrupp ska kallas in. 12. Trygg- och säkerhetsdirektören (Risk Managern), Kommunikationsdirektören eller Stadsdirektören samt Kontaktcenter ska alltid informeras! 13. Fastställ om det är aktuellt med VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten). Kontakta i så fall 112. SOS vidarebefordrar en begäran till sändningsledningen på Sveriges Radio via SOS-Centralen i Stockholm. 14. Be varje representant i krisgruppen kortfattat bedöma hur händelsen kan påverka deras ansvarsområde på kort och lång sikt. 15. Besluta vilket mål vi har med hanteringen av aktuell kris Besluta om vilka personer som i den aktuella situationen ska ingå i krisledningsgruppen. OBS! Var medveten om behovet av att kunna byta ut ordinarie i krisledningsgruppen mot ersättare då krisen varat mer än 12 timmar Vissa deltagare bör nu larma av. De behöver inte vara aktiva i krisledningen. Aktörer från lagområden som är berörda stannar kvar. Dessa förblir aktiva i ledningsgruppen. 17. Besluta om tid för nästa möte för avrapportering, förslagsvis var 60:e minut eller enligt överenskommen tid. 18. Gå till kapitel 5.3 och inblandade funktioner börjar hantera händelsen bland annat med stöd av checklistorna

91 Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Fortsatta initiala uppgifter för krisledningen 91 Situation: Ett krislarm är initierat och krisledningen har larmats. Krisledningen har gått igenom kapitel 3 och gjort en första uppskattning av krisens omfattning. 1. Ansvariga för de lagområden som är berörda av krisen stannar kvar. De förblir aktiva i krisledningsgruppen. 2. Lagområdesansvariga kontaktar sina kollegor/nätverk operativ krishantering startar. Se kapitel 9 för miljöenhetens interna kontaktlista. Kapitel 10 och 11 innehåller andra interna och externa kontaktuppgifter. 4.1 Ledningsgruppen larmar operativ grupp Larma Alkoholhandläggarna Programansvarig för Alkohollagen: Anna Sessler-Pettersson Larma Livsmedelshandläggarna Programansvarig för Livsmedelslagen: Malin Berglund Larma Smittskyddsansvarig Programansvarig för Smittskyddslagen: Christer Rosenström Larma Miljöhandläggarna Programansvarig för Miljöbalken: Erik Moelv Larma Info och webbsökning/spaning Ansvarig: Jan Johansson Vid den operativa gruppens första möte använder gruppen checklistorna under kapitel

92 Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Dagordning för krisledningens återkommande möten 1. Ordföranden ansvarar för att gruppens medlemmar avrapporterar kort, ca en minut per funktion, förslagsvis var 60:e minut eller enligt överenskommen tid. Gå igenom nedanstående punkter: Nulägesbeskrivning? Vilka åtgärder är vidtagna? Vilka åtgärder är planerade? Vilket behov av samverkan/resurser finns? 2. Säkerställ att alla åtgärder, beslut och kontakter som tas, loggas i loggbok, t ex i Händelselogg kapitel Dokumentera översiktsbild/lägeskarta på white-board eller motsvarande. 4. Klargör/ påminn om Miljöenhetens roll och ansvar i krissituationen. 5. Upprätta/uppdatera en enhetsövergripande konsekvensbedömning.. 6. Påminn om målet vi har med hanteringen av aktuell kris. 7. Besluta om beslutat mål fortfarande är aktuellt. Vad ska vi uppnå för att kunna säga att krishanteringen har lyckats? Alla ska ha samma mål. 8. Säkerställ att den centrala krisgruppen hålls uppdaterad Säkerställ att kontaktcenter (KC) informeras om läget/situationen. 10. Försäkran om krisledningsgruppens välbefinnande (behov av mat, dryck, vila, ökat stöd, utbyte av medlemmar etc.). Gäller även att bevaka de operativa krishandläggarnas behov. 11. Besluta om tid för nästa avrapportering. 16

93 Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Checklistor för initial fas för operativ krishantering Övergripande checklista för operativ krishantering 1. Fokusera på att visa empati och medkänsla för drabbade, personal och anhöriga. 2. Kom överens om intervall för när resurspersoner ska återrapportera till krisledningsgruppen och loggboksansvarig. 3. Dokumentera alla beslut, kontakter och åtgärder inom gruppen i syfte att lätt kunna överlämna funktionsansvar till annan inom eller utom gruppen. 4. För ekonomisk loggbok. Överväg att lägga upp särskilda konton för kostnader uppkomna i samband med krissituationen Generell arbetschecklista för operativa krishanterare 1. Kontakta räddningstjänst/sjukvård/polis vid behov. 2. Bedöm orsak, omfattning och lokalisera källan till händelsen. 3. Vid smittspridningssituation, säkerställ att smittskyddsläkare och Smittskyddsinstitutet kontaktats för informationsutbyte. 4. Vid olje- eller kemikalieutsläpp, använd tillämpliga delar av checklistor i oljeskyddspärmen för stora oljeutsläpp eller utsläppsrutinen i kompassen för kemikalieutsläpp. 5. Klargör Miljöenhetens kontra Nacka kommuns roll i frågan. Beakta särskilt tillsynsfrekvens och reflektera över mut- och jäv. 6. Kontakta aktuell vägledande eller ansvarig myndighet, se kapitel 11 Viktiga externa kontakter. 7. Om aktuellt, ta fram gällande detaljplaner/översiktsplaner/ bygglov eller skikt i SOLEN. 8. Ta fram berörda ärenden/underlag/arkivmaterial samt annan fakta kring sakfrågan. 9. Ta fram och beakta policys, lagar och regler, principer, styrdokument och riktlinjer i sakfrågan. 10. Säkra att lagar, policys och styrdokument har relaterats riktigt till sakfrågan. 11. Vid upptäckta ekonomiska oegentligheter, säkerställ att Stadseller kommunjurist, samt Ekonomidirektör kopplas in

94 Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Klargör vilken information som bör spridas och vilken information som måste sekretessbeläggas. Kommunicera detta med krisledningen samt Infoansvarig. 13. Koppla in kommunens juridiskt ansvarig för rättslig bedömning om sekretess är relevant. 14. Kontakta berörda företag och klargör fakta och ansvar om tillämpligt. 15. Förbered bakgrundsfakta/statistik för information till Infoansvarig. 16. Överväg om polisanmälan är tillämpligt. 17. Säkra kritiskt information, materiel om tillämpligt. 18. Rapportera till nämnden och infoansvarig i krisledningen. 94 För fortsatt hantering se även checklistor Tänk på! De flesta kriser på företag beror på Felaktiga beslut av ledningen Interna problem Ingen eller felaktig kommunikation vid viktiga händelser Dålig kommunikation vid olyckor Kan det gälla i kommuner också? Om det är så, hur ska Du själv agera för att inte förvärra krisen? Undvik prestige, var ödmjuk, lyssna och stötta andra. Var också öppen för andras synsätt, kom med alternativa förslag! Uppdra åt någon lämplig i gruppen att agera som djävulens advokat. Genom att ifrågasätta våra egna slutsatser så att vi får en bredd i tänkandet och på alternativa lösningar! 18

95 5 Checklistor under fortsättningsfasen Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Situation: Krisens initiala fas är förbi. Checklistor för initial fas är genomgångna. (Här följer checklistor för fortsättningsfas för respektive utsedd funktion) 5.1 Beslut om att avluta krishanteringen. Är det fortfarande kris? Besluta när krisen är över. Se kapitel 7, för att avsluta. Om det fortfarande är krisläge kan du fortsätta med stycke Övergripande checklista Försäkra er om alla gruppmedlemmarnas välbefinnande (behov av vila, mat, dryck, ökat stöd etc.). Bedöm eventuell långsiktig påverkan på verksamheten. Se över behov av samt planera införande av nya rutiner, riktlinjer etc. Kartlägg och upprätta alternativa möjligheter på längre sikt. 95 Sammanställ och redovisa eventuella utlägg eller särskilda kostnader som uppkommit som en följd av krisen. Checklista 5.2 ska gås igenom av den operativa gruppen. Stryk de punkter på checklistan som inte är relevanta för er grupp, men motivera kort skriftligt varför punkten inte är relevant just då. (Det räcker med att notera att frågan inte bedöms vara relevant/aktuell ) Varje representant/ersättare i krisledningsgruppen är ansvarig för att vid behov kalla in och leda, eller samverka med den som är programsansvarig för respektive operativ grupp 19

96 Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Generell checklista Vid smittspridningssituation se kapitel Livsmedel och smittskydd Om stort oljeutsläpp till havs inträffat se Oljeskyddsplanen. Om kemikalieutsläpp inträffat, säkerställ att resultat från provtagning och tillsynsrapporter behandlas. Se rutin vid olyckor i KompassN. Kommunicera med berörd verksamhet och Infoansvarig. I samråd med Infoansvarig, avgör hur händelsen ska kommuniceras till kommuninvånare, intresseorganisationer, medarbetare etc. Beakta särskilt Miljöenhetens ansvar i frågan. Kontakta berörda företag för att klargöra fakta och ansvarförhållanden, samt vad Nacka kommun gör och kan bidra med samt krav på verksamheten. Säkerställ att kontinuerlig kontakt upprätthålls med vägledande eller berörd myndighet. Se kontaktuppgifter i kapitel 12 Viktiga externa kontakter. Om aktuellt, ta fram berörda handlingar såsom detaljplaner, översiktsplaner bygglov eller kartor och förmedla underlaget till Kommunikation. Ta fram och gå igenom berörda ärenden, underlag och dylikt relaterade till händelsen. Säkerställ att gällande lagar, policys, rutiner och riktlinjer beaktas. Vid upptäckta ekonomiska oegentligheter, stöd Stadsjurist samt Ekonomidirektör med framtagandet av handlingar. Överväg om polisanmälan är tillämpligt. Säkerställ att polisanmälan görs. Rapportera löpande till nämnden. 5.4 Områdesspecifika checklistor Akut händelse - nödsituation Se kommunens generella akutplan. Akutplanen innehåller viktig information om vad du bör göra i en nödsituation. Den finns i enhetens post- /postrum och på KanalN Livsmedel och smittskydd Se utbrottslathund för vid smittskydds eller livsmedelsutbrott Stort oljeutsläpp till havs Se särskild oljeskyddsplan, finns som pärm på enheten och KanalN. 20

97 Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Miljöskydd hälsoskydd Övrigt se rutin om olyckor i KompassN för ev vägledning 97 21

98 6 Dokumentation 98 Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Dokumentations- och uppföljningsrutiner. Dokumentera och samla in följande: 1. Tidpunkt för alla beslut och ställningstaganden, stora som små, som påverkat hanteringen av händelsen. 2. Fotografera white-boards före varje ändring, så det framgår vilken kunskap som fanns när ett visst beslut togs. 3. När det händer något, är det mycket är det svårt att veta vad man visste när ett beslut togs. Det är särskilt viktigt att ha koll på efteråt, när hanteringen av krisen granskas av andra, t ex kommunledning, andra myndigheter, media. 4. Tidpunkt för all mail-korrespondens dokumenteras automatiskt i OUTLOOK. 5. Vid mail-korrespondens, skicka ALLTID en kopia på alla mail (både inkommande och skickade) till miljoenheten@nacka.se 6. Tidpunkter för alla telefonsamtal som gjorts finns loggade i mobilerna. 7. Använd mobilkamerans alla funktioner för att dokumentera! Även möjligheten till bl a röstanteckningar. 22

99 99 7 Aktiv avveckling av krisen Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Krisen måste avslutas aktivt, den ska inte tillåtas avsluta sig själv. Risken är överhängande att någon annan tar över och avslutar den med sin version av vad som hänt. Ordföranden ska aktivt informera i media/hemsida om att krisen är avslutad. 7.1 Ordförandens roll vid avslutning av krisen Här måste ordföranden bl a peka på: Vad som kommit fram under krisen och hur det ska hanteras i framtiden för att det inte ska hända igen. Lärdomar av krisen Eventuella omedelbara förändringar i rutiner Berätta att krisen ska följas upp och ansvar ska krävas för dem som är ansvariga till krisen, om det finns någon. Häng inte ut någon, utan var saklig! Uppdateringar som krävs i krisberedskapen efter händelsen etc Intern/extern utredning kommer att genomföras. 7.2 Förbättra krisplanen efter en kris Krisplanen ska inte läggas ut på Nacka kommuns externa hemsida. Däremot ska den finnas på intranätet och i en särskild krispärm, samt på separat minne. Krisplanen är en arbetshandling som ständigt ska utvecklas och förbättras så att den stämmer överens med vår verklighet. Därför ska; Denna krisplan ses över efter varje kris och övning. Erfarenheter efter hanteringen läggas in som förbättringar Felaktigheter i planen rättas till så att den stämmer med verksamheten. Ansvar för att uppdatera krisplanen ligger hos sekreteraren och ordförande. Checklistorna under kapitel 5 och 6 utvecklas av dem som kan sakområdet bäst.. 23

100 100 Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Åtgärder vid ej kris (normal lokal hantering) Hur ska händelsen hanteras om den INTE bedöms utgöra en kris/allvarlig händelse? Händelsen hanteras då med hjälp av eventuella rutiner i KompassN. Ett stort besvärlig och ibland långvarigt eller mentalt tungt ärende bör om möjligt hanteras av en huvudhandläggare och en stödhandläggare, eller två jämbördiga handläggare. Det är viktigt att se till att båda handläggarna får ta del av all korrespondens i ärendet så de kan stötta varandra. Om ett ärende är av sådan art som anges ovan så ska handläggaren uppmärksamma sin grupp eller miljöenhetens chef om detta. Tillämpliga delar av denna krishandledning kan användas om handläggaren bedömer att den kan vara ett stöd... 24

101 101 9 Telefonlista till miljöenheten Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version I alfabetisk ordning till miljöenhetens personal, samt några andra viktiga nummer nederst på sidan, se även kap Namn kortnamn Tele mobil Alice Ahoniemi AAI Anna Engström ANNENG Anna Green ANNGRE Anna Sessler Pettersson ANSEPE Anna-Karin Ryberg ANNRYB Anneli Castan ANNCAS Birgitta Held-Paulie BHP Christer Rosenström CRM Dunia Daoud DUNDAO Emma Rosengren EMMROS Erik Moelv ERIMOE Eva Dahlbäck EDK Geraldine Hamad GHD Iréne Thydén IEBA Jan Johansson JJN Jenny Eriksson JENERI Jon Elfving JONELF Li Ernhoff LIERNH Lina Svärd LINSVA Lisa Schildt LISSCH Magnus Rothman MAGROT Malin Berglund MALBER Marit Lundell MRILUN Petra Norman PETNOR Sven Axelsson SVEAXE Tore Liljeqvist TORLIL Faxnr till miljöenheten Kontaktcenter 8089 Växeln, externt Växeln, internt 8000 Digitala 7998 Helpdesk 9250 Reception 9010 Registrator 9252 Polisen SOS-Larm 112 Södertörns Brandförsvars förbund (SBFF)

102 Telefonnummer inom Nacka kommun Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Det finns en övergripande krisberedskapsplan för Nacka, den visar hur Nacka kommuns ledning ska agera i kris. Telefonnummer till kommunens krisledningsgrupp. De första tre ska alltid informeras! Om inte kommunikationsdirektören går att få tag i, informera stadsdirektören istället. Funktion Tele Namn 1. Risk Manager/Tryggoch säkerhetsdirektör Per Höglund 2. Kommunikationsdirektör Ann-Sofi Mårtensson 3. Kontaktcenter Stadsdirektör Lena Dahlstedt VA-jouren Vägjouren Växeln, internt 8000 Växeln, externt Reception 9010 Ordföranden i MSN Cathrin Bergenstråhle Sekreterare i MSN Malin Westman Direktör M&S Anders Ekengren 26

103 11 Externa kontaktuppgifter Myndigheter Media Avfallshantering Labb Saneringsföretag Några verksamheter i Nacka Frivilliga resursgrupper (FRG) Lokala intresseföreningar och lokala samfund POSOM lokalt psykiskt och socialt omhändertagande 11.1 Myndigheter: Havs- och vattenmyndigheten: e-post: havochvatten@havochvatten.se Kemikalieinspektionen: Kustbevakningen, Regionledning Ost: (vxl) Livsmedelsverket: (vxl) Utbrottsjouren (mob) kontorstid: Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Kvällstid och helger kontakta SOS Alarm så får du anknytning till Tjänsteman i beredskap (TIB) Länsstyrelsen: (vxl) Tjänsteman i beredskap (TIB) Länsstyrelsen: nås genom SOS Alarm MSB/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap: MSB/ Krisinformation.se finns på internet Tjänsteman i beredskap (TIB) MSB: Naturvårdsverket: Oljejouren (Naturvårdsverket): (ingen myndighet- expert) Polisen Nackadistriktet: eller Räddningstjänsten i Nacka/ SBFF: Sjöfartsverket: SMHI: Socialstyrelsen: (vxl) Stockholm Vatten AB: och Fax: Vid akuta ärenden på kvällar, nätter och helger, kontakta SOS Alarm, telefon: VAKA vattenkatastrofgrupp nås dygnet runt via SOS-alarm tel

104 11.2 Media 104 Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Lokalradion: Radio Nacka FM 99.9 MHz, studion: , fax Sveriges Radio: SR Stockholm P4 Stockholm P5 Radio Stockholm Lokaltidningar: Nacka Värmdö-posten (Red): och fax: Mitt i Nacka, centrala redaktionen: (vxl) 11.3 Avfallshantering Avfall Sverige: ; (vxl) Huddinge: Sofielunds återvinningsanläggning, Helena Franzén, tel Kumla: SAKAB deponi, Thomas von Kronhelm, tele Upplands-Bro: Högbytorps avfallsanläggning Vallentuna: Löt avfallsanläggning, Richard Cervin, tele Värmdö: Koviks Återvinningsanläggning, Anna Janackovic, tele Labb: ALcontrol AB: Har även provtagarservice!! 11.5 Saneringsföretag Cija-tank/ Nacka: Ocab Stockholm Söder/Norsborg: Rönnö Service/Stockholm: Verksamheter i Nacka Bergs Oljehamn, Svenska Statoil AB. Depåchef Hans Mårtensson mob: tele: e: shma@statoilfuelretail.com Erstaviks Godsförvaltning: Ledning: Carl af Petersens, Tele: ; Mob: , E-post: carl@erstavik.se Fastighetsansv: Claes Nydén, Tele: , Mob: E-post: claes@erstavik.se 28

105 11.7 Frivilliga resursgrupper Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Katastrofhjälp för fågel och vilt (KFV) Tele: Nacka-Värmdö Räddningssällskap, NVRS kallas genom Nackas säkerhetssamordnare eller av räddningsledaren Rädda Barnen: Tele E-post: Sjöräddningssällskapet, Tele: , Jour: , E-post: Lokala intresseföreningar och lokala samfund Se Nackas föreningsregister, länk aspx I registret är finns båtklubbar, idrottsföreningar, frivilliga försvarsorganisationer, invandrarföreningar, natur- och miljöföreningar, opinonsföreningar (Amnesty, Rädda barnen). Islamiska Kulturföreningen i Fisksätra: , ikff@spray.se Jourhavande präst nås via Svenska kyrkan, Nacka Församling: Nacka missionsförsamling: Frälsningsarmén Nacka: S:t konrads katolska församling Caritas Nacka-Värmdö: Pingstkyrkan i Nacka: POSOM- Psykiskt och socialt omhändertagande I Nacka kommun ansvarar socialtjänsten för POSOM. Personalen inom individoch familjeomsorgen har de kunskaper som krävs för att kunna bistå människor för psykiskt och socialt omhändertagande, POSOM-grupper. Dessa kan kallas in av ansvariga inom kommunen, till exempel en räddningsledare. 29

106 12 Iordningställande av krisledningsrum Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Krisledningsrummets utrustning Sekreteraren ansvarar för att kontrollera att krisrummets utrustning är på plats och fungerar. Inredning och utrustning som underlättar krishantering: Miljöenhetens Krisplan Nacka kommuns Oljeskyddsplan Loggbok Block och pennor Blädderblock Whiteboardtavla med pennor Två lediga rum Extra mobiltelefoner (+SIM-kort) samt extra batterier och laddare. Bärbar dator uppkopplingsbar mot Internet (även trådlöst). Laddare till dator, samt ev. extra batteri. Skrivare Fax och kopiator i närheten Projektor TV med inspelningsmöjligheter Radio med extra batterier Väggklocka 106 Telefonkataloger/listor, externt och internt 30

107 107 Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Utrustning i reservlokal på brandstationen/sbff Om krisledningen ska samlas i reservlokalen på brandstationen, Kontakta först SBFF och meddela att vi kommer. Vi kan använda den befintliga utrustningen som finns i antingen ett kontor eller ett sammanträdesrum beroende på vårt behov. Trådlöst Internet finns på brandstationen. Vi får ta med oss egen utrustning, t ex telefoner och datorer. 31

108 108 Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Om information till media, allmänhet m fl 13.1 Att tänka på vid kontakt med media: Är du rätt person att ställa upp på intervjun? Tänk igenom vilket budskap som ska förmedlas. Var lugn och förtroendeingivande. Spekulera inte om orsak till händelsen om orsaken är okänd. Ljug inte. Fokusera på empati och medkänsla för de drabbade, deras familjer, personal och anhöriga. Undvik att utse syndabockar. Försök inte att missleda journalisterna eller mörklägga fakta. Använd enkla, vardagliga uttryck, undvik fackspråk, var kortfattad. Se till att ert viktigaste budskap kommer med. Svara inte på frågor som du inte förstår. Låt inte journalisterna lägga ord i din mun. Ge ingen information off the record, dvs. uppgifter som inte är avsedda för publicering. Bemöt felaktigheter och osanningar omedelbart. Ta upp olika aspekter i rätt ordning; o Människors liv och hälsa o Inverkan på miljö och omvärlden o Inverkan på den egna organisationen Be att få korrekturläsa artikeln innan den publiceras. 32

109 109 Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Nacka kommuns kommunikationspolicy Nackas kommunikationspolicy gäller även vid miljöenhetens krishantering. Policyn hittar du genom att markera och kopiera hela adressen nedan och klistra in den i webbläsaren gelverk/documents/policy_program/kommunikationspolicy.pdf Vid en allvarlig händelse som innebär att miljöenhetens krisledningsgrupp går i stab enligt denna krishanteringsplan gäller följande. Aktuell direktör/chef ansvaret för att lösa uppgiften. Direktör/chef har också ansvaret för att informera kommunikationsdirektören, trygg- och säkerhetsdirektören eller stadsdirektören samt berörda förtroendevalda beroende på händelsens karaktär och då i relation till händelsens omfattning. Vid en allvarlig händelse där Nacka kommuns centrala krisledningsgrupp går i stab planeras alla informationsinsatser centralt. Kommunikationsdirektören, i samråd med stadsdirektören, fastställer kommunikationsstrategi och kommunikationsplan för den aktuella krissituationen. Information till anställda och eventuellt anhöriga görs i samråd med personaldirektören. Den som kommunikationsdirektören utser, ansvarar för kontakter med massmedia. Se även Nackas kommunikationspolicy kap7 Krisinformation. 33

110 14 Om krisplanen Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Kapitlet ger en kort beskrivning av krisplanen, dess syfte och utformning Krisbegreppet 110 Inom enhetens verksamhet finns olika hot och risker som kan utvecklas till kriser. En kris måste kunna hanteras samtidigt som den ordinarie verksamheten pågår i kommunen. Med kris menas: En kris är en händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga och att lösa krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer. Begreppet har inte definierats i lag 6. En kris kan kännetecknas av: Ovisshet Stress Stora värden står på spel. Vanliga resurser räcker inte Vardagliga rutiner fungerar inte Krishantering Här nedan beskrivs krishanteringen för enheten i ord det gäller främst larmkedjan, dokumentation, rutiner och instruktioner mm Larmkedjan Anställd på miljöenheten larmar någon i krisledningsgruppen (KLG) efter att ha svarat JA på någon av de tre krisfrågorna i kap17. Deltagare i KLG kontaktar gruppens ordförande efter att ha besvarat frågorna i kap 1. Ordförande bestämmer i samråd om hela krisledningsgruppen ska samlas. Om beslut tas att samtliga ordinarie deltagare ska kallas in. Kontaktas ordinarie i första hand, annars kallas ersättaren in, enligt kap 2. Samling kan ske på olika sätt beroende på situation. Krisledningslokalens utrustning beskrivs i kap Olyckor och kriser 2009/2010. MSB. Sid 24 34

111 111 Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version KLG 7 går igenom frågor i kap 3. Därefter beslutas vilka funktions-/lagområden ska fortsätta vara med i KLG. De lag-/ funktionsansvariga som stannar kvar i krisledningen, kontaktar sina nätverk/kollegor enligt kap 4. Den operativa krishanteringen görs av experterna/handläggarna/inspektörerna. Krisledningen ska ge de operativt arbetande optimala förutsättningar för att hantera krisen så bra som möjligt. Läs om förväntningar på de olika rollerna (14.3 och 14.4). De operativa krishanterarna rapporterar via sin lag/funktionsansvarige till KLG. KLG rapporterar till media, vid kontakter ska kap 13 följas. Om hanteringen övergår i arbete dygnet runt, finns jourschema i kap 15. Både KLG och operativa krishanterare ska; använda rutiner, om sådana finns i KompassN, stöd från andra myndigheter kap 11, dokumentera, dokumentera och dokumentera beslut, kontakter, åtgärder åtminstone när, vem och varför enligt kap 6 och händelselogg i kap 16. specialistkompetenser, kapitel 10 och 11. andra egna kontaktnät, kap 9. kunskap om kompetenser i företag i kommunen som kan behövas, egna erfarenheter, individuella färdigheter (t ex språk) för att hantera krisen. Fantasi och kreativitet är önskvärt, men kan vara svårt under press. När hanteringen av situationen börjar normaliseras, ska krisen avslutas aktivt av KLG. Kapitel 7. Därefter börjar lärandet, kap 6 och 7. För att lära oss av det som hänt, är det viktigt att analysera händelsen och konsekvenser noga. Målet är att förebygga och ha en bättre förmåga att hantera liknande situationer framöver (vad var det som hände? varför blev påverkan så stor? vad ska göras för att undvika upprepning?). En viktig del i lärandet är att ta fram förslag på åtgärder som kan leda till ett förbättrat skydd för såväl samhället som för enskilda aktörer. Utredningen behövs också för att kunna avkräva ansvar från den som bedöms ha orsakat krisen. 7 krisledningsgruppen 35

112 14.3 Förväntningar på KLG 112 Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version KLG ska ge de operativa handläggarna förutsättningar för att kunna sköta sitt arbete, t ex underlätta samordning genom att kontakta andra verksamheters ledare om det är nödvändigt. 2. KLG ska se till att strukturen hålls, att målen bevakas, att besluta om övergripande frågor och stötta de operativa grupperna när de inte klarar av att ta beslut. 3. KLG ska ge de operativa handläggarna sådana förutsättningar att de kan göra sitt jobb på bästa sätt. 4. KLGs ordförande är enhetens ansikte utåt om inte annat beslutas av krisledningen. 5. Att vi samarbetar prestigelöst med varandra och tar nödvändiga beslut Förväntningar på de operativa krishandläggarna 1. Vi löser detaljfrågor med expertkunskaper. 2. Att vi samarbetar prestigelöst och tar nödvändiga beslut. 3. Att vi dokumenterar tidpunkt, beslut, kontakter och åtgärder som gjorts samt med vilken information som fanns till grund för besluten. 4. Om en fråga bedöms vara för stor för gruppen eller när beslut inte kan/får tas av olika skäl ska den skjutas till KLG. 5. Att vi arbetar efter samma mål som KLG. 6. Att vi informerar KLG vad som krävs för att vi ska kunna agera/ hantera ett problem, samordna med andra, mera personal, utrustning. 7. Vi informerar KLG om vilka beslut och åtgärder som tagits, vilka slutsatser vi kommit fram till. 36

113 Jourschema vid 24 h-kris Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version Om krisen kräver dygnet runt-beredskap upprättas nedanstående jourschema. Initialt beslutas vilka funktioner som krävs, samt vilken längd på passen som skall gälla. Överväg om det för vissa funktioner kan vara tillräckligt med endast telefonpassning. Ingen person, oavsett funktion, får arbeta för många timmar i sträck! Kl: - Kl: - Kl: - Kl: - Namn: Namn: Namn: Namn: 37

114 114 Krisplan för Miljöenheten Nacka kommun Version

115 Händelselogg Situation: Miljöenheten befinner sig i ett krisläge. Med hjälp av denna händelselogg ska sekreteraren notera alla viktiga händelser, tidpunkter och beslut/åtgärder under krisen. En loggbok ska föras för att hålla gruppen orienterad i tiden, för att man ska veta vilka åtgärder som vidtagits och för att vid en eventuell utredning kunna påvisa vad som gjorts och när det gjordes. Datum: Sekreterare: Dokumentera: 1. Vad vet vi? 2. Vad är osäkert? 3. Vad vet vi att vi inte vet? 4. Vem ska göra vad? 5. Vilka beslut tas? 6. När tas beslutet? Datum och klockslag. 7. Är det miljöenheten som äger krisen? 8. Vilka har informerats? 9. Hur har vi informerat? 10. När gavs den informationen? 11. Räcker dessa infokanaler? 39

116 116 INSTRUKTION: Ange tidpunkten då en händelse inträffat och då ett beslut tagits. Tidpunkt Händelse/Indata Åtgärd/Beslut Ansvarig Klart när/ Genomfört 40

117 Instruktion Krislarm för alla på Miljöenheten När du upptäcker eller får info om något som kan utvecklas till en krissituation, för miljöenheten/ Nacka kommun, ska du larma miljöenhetens krisledning! Följ vägledningen nedan. Larma hellre en gång för mycket! 17.1 Ska jag larma? 1: Innebär olyckan/ händelsen en risk för allvarlig störning? Vid akut fara för liv eller stor miljöolycka, larma genast : Står stora värden på spel, t ex hälsa/liv, allvarlig miljöskada, stora ekonomiska värden eller enhetens/kommunens rykte? 3: Krävs omedelbara beslut eller koordinerade insatser för att hantera händelsen? Om svaret är JA på en eller flera frågor eller om du är osäker: Larma genast någon i enhetens krisledningsgrupp, se nedan Roll Namn Telefon (mobil) Ordförande Christer Rosenström Sekreterare Alice Ahoniemi Info/webb Jan Johansson Koordinator Geraldine Hamad Alkohol Anna Sessler-Pettersson Livsmedel Malin Berglund Smittskydd Malin Berglund Miljö Eva Dahlbäck Miljöbevakning Birgitta Held-Paulie POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

118 TJÄNSTESKRIVELSE NRN 2013/ (3) Naturreservatsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för naturreservatsnämnden Förslag till beslut Naturreservatsnämnden noterar informationen till protokollet samt godkänner att den lämnas till stadsledningskontoret för beredning av inför samtliga nämnders redogörelse till kommunfullmäktige. Sammanfattning Kommunfullmäktige har uppdragit åt alla nämnder att göra en risk- och sårbarhetsanalys inom sitt ansvarsområde för att identifiera så kallade extraordinära händelser. Analysen för naturreservatsnämndens ansvarsområde visar att det inte finns någon risk som innebär en allvarlig störning på viktiga samhällsfunktioner. En mer omfattande brand, som i tätbebyggt område skulle innebära stor förödelse kan i ett naturreservat berika flora och fauna under förutsättning att de inte är allt för ofta förekommande till exempel på grund av anlagda bränder eller oförsiktig hantering av eld i skog och mark. Ärendet Kommunfullmäktige har uppdragit åt alla nämnder att redovisa en så kallad risk- och sårbarhetsanalys (RSA) samt krisplan. Detta är en del i kommunens planering för att hantera extraordinära händelser och är lagkrav enligt lagen om extraordinära händelser (LEH). Kommunfullmäktige har antagit en övergripande RSA för kommunen. Nämndernas uppdrag är att utifrån den identifiera vilka områden som påverkar det egna ansvarsområdet. Resultatet av nämndernas arbete ska redovisas för kommunfullmäktige under Av LEH framgår att en extraordinär händelse är en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner samt kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Om en allvarlig händelse inträffar innebär det stora påfrestningar för verksamheten avseende personalförsörjning, teknisk infrastruktur med mera. Verksamheten ska planera för fortsatt verksamhet och att trots avbrott kunna leverera de tjänster som är viktigast för verksamheten och dem verksamheten är till för. Denna planering kallas för kontinuitetsplanering. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

119 119 2 (3) Sammanställning risk- och sårbarhetsanalys # Identifierad risk Nivå Kommentar 1.1 Elavbrott under längre tid Konsekvens: Stängd verksamhet 1.2 Vattenavbrott under en längre tid 1.3 Värmeavbrott under en längre tid Konsekvens: Stängd verksamhet samt risk att våra djur tar skada på grund av vattenbrist Konsekvens: Stängd verksamhet samt risk att djur far illa 1.4 Sociala risker En översikt med länsstyrelsen pågår och kommer lyftas upp av säkerhetsfunktionen under administrativa direktören för berörda enheter. 2.1 Samverkan internt inom organisationen Ansvaret uppdelat på flera olika nämnder och huvudmän vilket kan ge en oklarhet i roller och ansvar 2.2 Smittspridning Drabbar de som besöker anläggningen, i första hand barn och äldre. Gäller om djur är sjuka och kan sprida sjukdomar vidare 2.3 Yttre våld Allvarlig personskada. Följdrisken är skada på kommunens varumärke och tilltro samt arbetsmiljö hos anställda. Exempel på åtgärder: Personal på anläggning skickar sms till tjänstgörande chef när de går hem för dagen 2.4 Rasrisk Rasrisk med person- och egendomsskador som följd. 2.5 Upphandling av driften av reservaten Not. Lokalenheten ansvarar för fastigheterna och Naturreservatsnämnden ansvarar för marken samt djurhållningen i Nyckelviken Social riskfaktor för besökare vid dålig upphandling. Se även punk 1.4

120 120 3 (3) 2.6 Utsläpp Oljeskyddsplanen för Nacka kommun har identifierat prioriterade platser i händelse av oljeutsläpp. Flera av dessa ligger i kommunens naturreservat 2.7 Översvämning Konsekvens: Sjöar svämmar över in i villaområden 2.8 Insektsangrepp Konsekvens: Fler riskträd och en förändrad landskapsbild Inom naturreservatsnämndens ansvarsområde är det en omfattande brand som kan medföra en allvarlig störning eller överhängande risk om den sprider sig till bebodda områden eller att det rör sig många människor i området. Vid en stor brand kan också djur i Nyckelviken ta skada eller bli innebrända och detta bör ingå i analysen. Djur kan även bli skadade av besökare och tvärtom samt att personal som arbetar i Nyckelviken kan bli skadade både fysiskt och psykiskt av besökare med onda avsikter. Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna om kommunens djur i Nyckelviken skulle avlida medför extra och oplanerad utgift för att ersätta dessa. I övrigt är det materiella konsekvenser i form av förlorad infrastruktur och förlorade alt minskade rekreationsmöjligheter för besökarna. Åsa Engwall Natur- och fritidsdirektör Stadsledningskontoret Pierre Persson Gruppchef Park- och naturenheten

121 TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2012/ (2) Social- och äldrenämnden Nacka kommuns krisplan samt säkerhets- och riskhanteringsarbete, social- och äldrenämnden Förslag till beslut Social- och äldrenämnden föreslår kommunfullmäktige att notera informationen till protokollet. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i juni 2012 att ge nämnderna i uppdrag att ta fram en riskoch sårbarhetsanalys samt en krisplan för sitt ansvarsområde. Socialtjänsten har påbörjat arbetet med att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys samt en krisplan och beräknar presentera arbetet för kommunfullmäktige i september år 2013, under förutsättning att social- och äldrenämnden godkänner arbetet i juni år Ärendet Vid sammanträde beslutade kommunfullmäktige att ge nämnderna i uppdrag att under verksamhetsåret 2012 ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för sitt ansvarsområde. Risk- och sårbarhetsanalysen ska anmälas till kommunfullmäktige senast vid dess andra sammanträde år Kommunfullmäktige gav också nämnderna i uppdrag att under verksamhetsåret 2012 utarbeta nämndspecifika krisplaner. De nämndspecifika krisplanerna ska anmälas till kommunfullmäktige senast vid dess andra sammanträde år Socialtjänsten har påbörjat arbetet med att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys samt en krisplan för sitt verksamhetsområde. Arbetet beräknas vara färdigt att presenteras för kommunfullmäktige vid dess sammanträde i september år 2013, under förutsättning att social- och äldrenämnden godkänner arbetet vid dess sammanträde i juni år POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

122 122 2 (2) I avvaktan på att ovan nämnda arbete slutförs, hänvisar socialtjänsten till riktlinjerna för POSOM och krisplanen för Nacka kommun, som båda finns på Nackas hemsida. Carina Smith Planerare/utvecklare Socialtjänsten

123 123 PROJEKTPLAN Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan (SÄN) Carina Smith Version 0.5

124 Nacka kommun / / Version Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan (SÄN) Innehållsförteckning 1 Förutsättningar Mål Förväntat resultat Avgränsningar Genomförandeplan Riskanalys Sårbarhetsanalys Krisplan Beslutspunkter Avslutade aktiviteter och tidplan Avslutade aktiviteter Tidplan Budget och resursbehov Nyttokalkyl Riskanalys för projektet Projektorganisation Koppling till andra projekt/system/aktiviteter Kommunikationsplan Avslut och överlämnande (14)

125 Nacka kommun / / Version Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan (SÄN) 1 Förutsättningar Kommunfullmäktige har gett nämnderna i uppdrag att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) för sina respektive ansvarsområden, samt att utarbeta nämndspecifika krisplaner. Arbetet delredovisades till social- och äldrenämnden (SÄN) i mars 2013 och ska redovisas i sin helhet till SÄN i mars Delredovisningen ska presenteras för kommunfullmäktige (KF) i juni 2013 och det fullständiga arbetet ska redovisas för KF i juni Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samt lagen om skydd mot olyckor (LSO) styr kommunens förebyggande, förberedande och operativa arbete med risk- och krishantering. Lagstiftaren ställer krav på att kommunen ska: Ha kunskap om risker och sårbarheter som kan påverka verksamheten. Analysera och värdera resultaten av allvarliga och extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen. Resultaten ska sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Planera för hur risker och sårbarhet ska undanröjas eller minimeras samt hur konsekvenser av en allvarlig händelse, extraordinär händelse eller svår påfrestning ska hanteras. Resultaten ska sammanställas i en krisplan. Ha god förmåga att hantera en allvarlig händelse respektive extraordinär händelse. Myndighetens för samhällsskydd och beredskap (MSB) definition av syftet med RSA är: Öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om hot, risker och sårbarheter inom det egna verksamhetsområdet Skapa ett underlag för egen planering. Underlaget är en viktig källa för information till medborgare och anställda Bidra till att ge en riskbild för hela samhället Verksamhetsansvaret och ansvarsprincipen är utgångspunkten för kommunens uppgifter i samhällets krishanteringssystem. Det innebär att det kommunen ansvarar för under normala förhållanden också gäller under extraordinära händelser. För att klara verksamhetsansvaret måsta kommunen ta fram en krisplan som bl.a. innehåller en organisation för krishantering, planer och förberedda lokaler. I ansvaret ingår också att kontinuerligt utbilda och öva krishanteringsorganisationen. Kommunens geografiska områdesansvar regleras i lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. MSB:s föreskrifter anger att kommunen ska identifiera och värdera risker, sårbarheter och kritiska beroenden inom sitt geografiska område. Kommunen ska ta initiativ till samverkan med viktiga aktörer, utanför den egna organisationen, i det förebyggande och förberedande arbetet. Vidare ska 3 (14)

126 Nacka kommun / / Version Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan (SÄN) kommunen verka för samordning av krishanteringen inom kommunen och för att information till allmänheten samordnas. Däremot ska inte kommunen ta över ansvaret från andra aktörer. Samhällsviktiga verksamheter, t.ex. omsorg om utsatta grupper, ska kunna bedrivas oavsett inträffad händelse. Verksamheten ska fungera åtminstone på en grundläggande säkerhetsnivå. Vilka verksamheter som anses samhällsviktiga ska identifieras i riskanalysen och dokumenteras av projektet. Den RSA som ska tas fram av projektet skiljer sig från tidigare gjorda analyser eftersom ett folkhälsoperspektiv med fokus på sociala risker ska inkluderas. Sociala risker definieras som sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i sociala förhållanden och som har negativa konsekvenser för det som bedöms vara skyddsvärt (Handledning för Västra Götalandsmodellen 2012). Nackas centrala säkerhetsfunktion har beslutat att samtliga berörda nämnder ska använda Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI) modell för risk- och sårbarhetsanalys (FORSA) för att genomföra riskanalysen. 2 Mål Projektets mål är att leverera en RSA och en krisplan, d.v.s. att identifiera prioriterade åtaganden och se över när, var och hur kommunen/anordnarna ska agera vid en oönskad händelse. Arbetet ska utgå från fastställda strategiska mål i social- och äldrenämndens; Risk- och väsentlighetsanalys samt kommunens åtta övergripande mål: 1. God kommunal service 2. Effektivt resursutnyttjande 3. Starkt medborgarinflytande 4. Stor valfrihet 5. Lägsta möjliga skattesats och påverkbara avgifter 6. Kommunal ekonomi i balans 7. God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling 8. Trygg och säker kommun Enligt kommunens nuvarande övergripande antagna krisplan (KFKS 2012/83-012) ska följande områden ingå i RSA-arbetet: Störningar i vattenförsörjning under en längre tid Avbrott i värmeförsörjningen Störningar i elförsörjningen Störningar i transportsystem Smittspridning Omfattande brand 4 (14)

127 Nacka kommun / / Version Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan (SÄN) Sociala risker Störningar som påverkar kommunens inre funktioner o Störningar i elektronisk kommunikation o Hot och våld Om projektet identifierar andra riskområden ska även dessa ingå i RSA-arbetet. Krisdokumentationen för SÄN:s ansvarsområde ska färdigställas och redovisas enligt tidplan fastställd av kommunfullmäktige. 3 Förväntat resultat Ett förväntat resultat av RSA-arbetet är att socialtjänsten blir förberedd på att möta det oönskade. Om det oönskade inträffar ska de prioriterade åtaganden som har identifierats och bedömts vara samhällsviktiga fungera åtminstone på en grundläggande säkerhetsnivå. Ett annat resultat är att utvecklingsområden inom SÄN:s ansvarsområde identifieras, eftersom RSA-dokumentationen kan användas som underlag vid planering av verksamhetsutveckling. Genom att göra en riskanalys i enlighet med FORSA-modellen (se avsnitt 5.1) har SÄN uppfyllt kraven som länsstyrelsen ställer på kommunernas RSA-arbete. Uppdraget från KF innebär att projektet även ska göra en nämndspecifik sårbarhetsanalys och utarbeta en krisplan. Tillsammans med andra nämnder vill projektet skapa en process för kontinuerligt RSA-arbete. Det skulle underlätta samverkan med andra delar av kommunen om det tas initiativ till att skapa ett nätverk för kontinuerligt RSA-arbete även efter projektets avslut. 4 Avgränsningar Projektets arbete är avgränsat till SÄN:s ansvarsområde och geografiska områdesansvar: SÄN ansvarar för finansieringen av barn- och ungdomsfrågor, ekonomiskt bistånd, flyktingmottagning, beroendefrågor, psykiatri samt äldre- och funktionsnedsättningsområdet. Nämnden har myndighetsansvar, det vill säga den beslutar om de enskilda medborgarnas rättigheter och skyldigheter inom det sociala fältet och omsorgen om äldre (65 år och däröver). SÄN ansvarar också för det stöd enskilda får inom Nackas socialtjänst. 5 (14)

128 Nacka kommun / / Version Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan (SÄN) Det geografiska områdesansvaret innebär att SÄN har ett ansvar att se till att samverkan och samordning sker för att uppnå en samlad krishanteringsförmåga och ett effektivt utnyttjande av disponibla resurser vid en kris. Projektet avser att, i samverkan med socialtjänstens myndighetsenheter, föreslå åtgärder som kan genomföras. Det ingår däremot inte i uppdraget att genomföra de föreslagna åtgärderna. 5 Genomförandeplan Sammanfattningsvis kan RSA-uppdraget i huvudsak delas upp i tre områden: Riskanalysen är det första steget. I stora drag kan man säga att riskanalysen: - utgår från mål eller krav - inventerar och kartlägger risker som gör att målen/kraven inte uppfylls. - värderar riskerna utifrån en sannolikhets- och konsekvensbedömning. - använder FORSA-modellen, som är framtagen av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Sårbarhetsanalysen är det andra steget: - utgår från riskscenario som identifierats i riskanalysen - analyserar utvalda risker mer detaljerat än i riskanalysen - tar hänsyn till tidsintervall, väderlek etc. - kan utarbeta åtgärdsförslag för att bättre hantera, motstå och återhämta sig från identifierade risker. Krisplanen är det tredje och sista steget. Den ska innehålla: - en organisation för krishantering - dokumenterade planer för hur eventuella kriser ska hanteras, t ex samverkan med aktuella aktörer - lokaler som krisledningen kan förfoga över - information om hur krisledningen ska öva och utbildning av krishanteringsorganisationen. Användningen av FORSA-modellen innebär att projektet i det första steget, riskanalysen, ska göra en nämndspecifik identifiering av: Prioriterade åtaganden Kritiska beroenden, kopplade till de prioriterade åtagandena Disponibla resurser att använda i ett krisläge Oönskade händelser som påverkar prioriterade åtaganden och/eller kritiska beroenden Sannolikhet för och konsekvens om det oönskade inträffar Följande delavsnitt beskriver de steg som projektet ska genomföra i kronologisk ordning. 6 (14)

129 Nacka kommun / / Version Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan (SÄN) 5.1 Riskanalys Riskanalysen ska besvara följande frågor i enlighet med FORSA-modellen: Vilka prioriterade åtaganden finns inom SÄN:s ansvarsområde? Vilka är de kritiska beroendena (nödvändiga resurserna) för att uppfylla de prioriterade åtagandena? Vilka disponibla resurser har vi att sätta in i ett krisläge? Vilka oönskade händelser kan vi identifiera? Vad blir konsekvensen om och vad är sannolikheten för att de oönskade händelserna inträffar? Det som identifieras som prioriterade åtaganden ska i möjligaste mån kopplas till indikatorer, statistik och nyckeltal, för att användas som underlag i riskanalysen. Om möjligt ska bakomliggande riskfaktorer identifieras. För samtliga oönskade händelser som har identifierats ska man bedöma konsekvens och sannolikhet. För varje konsekvens- och sannolikhetsbedömning ska en osäkerhetsbedömning göras. Graden av osäkerhet kan anges på en femgradig skala. Följande nivåer ska användas vid konsekvens- och sannolikhetsbedömning enligt FORSA-modellen, se nästa sida. 7 (14)

130 Nacka kommun / / Version Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan (SÄN) Konsekvenser (K) Nivå 1: Mycket begränsade Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö Nivå 2 (Begränsade): Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö Nivå 3 (Allvarliga): Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö Nivå 4 (Mycket allvarliga): Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö Nivå 5 (Katastrofala): Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö Sannolikhet (S) Nivå 1: Mycket låg sannolikhet Sannolikhetsnivåerna är inte definierade i FORSA-modellen, är det något vi ska titta på? Nivå 2: Låg sannolikhet Nivå 3: Medelhög sannolikhet Nivå 4: Hög sannolikhet Nivå 5: Mycket hög sannolikhet När riskanalysen är färdigställd ska den överlämnas till Nackas centrala krisledningsgrupp. Innan den lämnas över sker en avstämning med berörda enheter på socialtjänsten. Krisledningsgruppen ska samordna en gemensam förmågebedömning för Nacka. Projektet fortsätter RSA-arbetet inom SÄN:s ansvarsområde, se följande delavsnitt. 8 (14)

131 Nacka kommun / / Version Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan (SÄN) 5.2 Sårbarhetsanalys En sårbarhetsanalys skiljer sig från en riskanalys genom att den utgår från ett riskscenario som identifierats i riskanalysen. Sårbarhetsanalysen analyserar ett eller flera scenarier i avsikt att identifiera olika sårbarheter på ett mer detaljerat sätt än i riskanalysen. Vidare analyseras vilka konsekvenser en viss händelse för med sig och hur verksamheter inom SÄN:s ansvarsområde hanterar, motstår och återhämtar sig från denna. När riskscenariot beskrivits ska olika tidsintervall användas. Inom varje tidsintervall ska åtgärder, ansvarsförhållanden, förmågor och möjliga felutvecklingar dokumenteras. Projektet ska identifiera de aktörer kommunen ska samverka med. Projektet ska tillsammans med respektive enhet göra en bedömning av enhetens risker och avgöra om risknivån är acceptabel eller inte. Olika möjligheter att reducera risken kan inkluderas. Bedömningen kan sedan användas som beslutsunderlag för planering och genomförande av riskreducerande åtgärder. Viktigt att beakta är hur mycket åtgärderna reducerar risken och vilka kostnader de medför. Det kan även finnas andra för- och nackdelar med åtgärderna och då ska dessa lyftas fram vid bedömningen. En riskmatris lämpar sig väl för att ge en grov överblick av samtliga riskscenarier som har identifierats. Exempel på riskmatris: (en matris anpassad till FORSA är under framtagande) Sannolikhet mycket hög (E) hög (D) måttlig (C) låg (B) mycket låg (A) försumbar (1) måttliga (2) betydande (3) allvarliga (4) katastrofala (5) Konsekvenser 9 (14)

132 Nacka kommun / / Version Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan (SÄN) 5.3 Krisplan Nacka kommuns krisledningsarbete utgår från tre nivåer: Lokal nivå Central nivå tjänstemannaledning Central nivå politisk ledning via en krisledningsnämnd. Det nämndspecifika krisledningsarbetet ligger på den lokala nivån, och det ska vara kompatibelt med de centrala nivåerna. För att klara verksamhetsansvaret ska krisplanen bl. a. innehålla en organisation för krishantering, planer och, där det bedöms relevant, lokaler som krisledningen kan förfoga över. I ansvaret ingår också att öva och utbilda krishanteringsorganisationen. Vidare ska krisplanen beskriva hur samverkan med aktörer utanför SÄN:s ansvarsområde ska fungera. Den nämndspecifika krisplanen ska identifiera vilka informationsbehov som finns inom SÄN:s ansvarsområde. Projektet ska dokumentera vilka grupper som är i behov av separata kommunikationsplaner vid oönskade händelser. 6 Beslutspunkter Styrgrupp 4/7 2013: Styrgrupp 23/8 2013: Beslutspunkt 1: Godkännande av projektplanen. Projektplanen ska mailas till styrgruppen senast den 24/6. Beslutspunkt 2: Godkännande av riskanalysen för hela socialtjänsten. Maila förslag till styrgruppen senast 5/7. Diskutera seminarium som ska hållas hösten Styrgrupp 20/9 2013: Avstämning/rapportering. Styrgrupp okt/nov 2013?: Beslutspunkt 6: Godkännande av sårbarhetsanalysen. Styrgrupp nov/dec 2103? Beslutspunkt 7: Godkännande av krisplanen. Styrgrupp jan/febr 2014?: Beslutspunkt 8: Godkännande av utbildningsplan 10 (14)

133 Nacka kommun / / Version Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan (SÄN) 7 Avslutade aktiviteter och tidplan 7.1 Avslutade aktiviteter Januari Informerade socialtjänstens ledningsgrupp Grovplanerade arbetet Projektgruppen påbörjade identifieringen av det som är skyddsvärt Februari Planerade arbetet mer i detalj för februari Projektgruppen fortsatte identifieringen av det som är skyddsvärt och vad som hotar det skyddsvärda, tog fram statistik för att bedöma sannolikhet Konsulterade enhetschefer och gruppchefer Stämde av Störningar i elektronisk kommunikation med Monica Odhe 4 mars Stoppdag för ärendet till SÄN Mars Påbörjade projektplan Mars 10 april Identifierade det som är skyddsvärt och vad som hotar det skyddsvärda Juni Godkännande av riskanalysen för äldreenheten och enheten för personer med funktionsnedsättning 7.2 Tidplan Juni Juni Aug Sept Sept Sept-okt Okt Nov-dec Nov 2014 Jan Jan Mars Mars Bedöm sannolikhet och konsekvens Färdigställ riskanalysen Stäm av RSA-arbetet med myndighetsenhetern Gör en riskmatris Planera seminarium (SKE) Gör sårbarhetsanalysen Seminarium (SKE) Färdigställ krisplan Delrapportera till SÄN Planera övning och utbildning av krisorganisationen Kvalitetssäkra RSA och krisplan Slutrapportera till SÄN 8 Budget och resursbehov Projektet behöver personalresurser från sociala kvalitetsenheten (SKE) och sociala ekonomienheten (SEE) under hela år 2013 och under det första kvartalet Projektledaren beräknas arbeta i projektet 25 % under nämnda tid. Två personer från SKE konsulteras vid behov under projekttiden. En person från SEE beräknas arbeta 15 % i projektet. 11 (14)

134 Nacka kommun / / Version Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan (SÄN) Kostnader för personalens kompetensutveckling kan tillkomma. Socialtjänsten finansierar projektet. 9 Nyttokalkyl Inte aktuellt. 10 Riskanalys för projektet Risk S K Åtgärd Dålig förankring hos ledningsgrupp och SÄN. RSA prioriteras inte av cheferna. 2 5 Kontakta Anders Fredriksson, föreslå gemensam info i ledningsgruppen Projektet får inte tillräckligt med resurser från SKE och SEE. 11 Projektorganisation Anders Fredriksson, socialdirektör, är projektägare. 2 5 Ny genomförande- och tidplan. Påverkar kvaliteten. Styrgruppen utgörs av Anna-Lena Möllstam (gruppchef SKE), Håkan Brekell (enhetschef SEE) och Per Höglund (säkerhetsstrateg). Carina Smith ansvarar för uppdraget, övriga delaktiga från SKE är Marie Haesert och Gabriella Nyhäll. Monica Odhe (SEE) arbetar med området Störningar i elektronisk kommunikation. 12 Koppling till andra projekt/system/aktiviteter Det nämndspecifika krisledningsarbetet ska vara kompatibelt med det centrala krisledningsarbetet. Om en kris eller allvarlig händelse inträffar ska kommunens verksamheter i så stor utsträckning som möjligt hantera den inträffade händelsen, med stöd av berörd nämndorganisation, utifrån vardagliga rutiner och beslutsled. Krisledningsarbetet ska ske så likt det vardagliga arbetssättet som möjligt enligt inriktningen för samhällets krishanteringssystem; ansvars-, närhets- och likhetsprincipen. 13 Kommunikationsplan Styrgruppen ska informeras/konsulteras vid behov, vilket innebär i princip varje månad. Enhets- och gruppchefer konsulteras vid behov. 12 (14)

135 Nacka kommun / / Version Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan (SÄN) Projektgruppen har avstämningsmöte vid behov. RSA-arbetet ska presenteras och diskuteras på ett seminarium på sociala kvalitetsenheten i oktober SÄN ska få en delrapport i november Avslut och överlämnande Kommunen ska, enligt LEH, förebygga och förbereda sig inför olika extraordinära händelser genom sitt risk- och sårbarhetsreducerande arbete. Kommunen ska också upprätta en plan och en organisation för hur extraordinära händelser ska hanteras. Planen ska fastställas av KF för varje ny mandatperiod. Projektet avser att rekommendera SÄN att RSA och krisplan ska genomgå en mindre revision årligen. För varje ny mandatperiod ska en mer omfattande revision av RSA och krisplan göras. RSA och krisplan överlämnas till Nackas centrala krisledningsgrupp vid projektets avslut. 13 (14)

136 136 Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

137 TJÄNSTESKRIVELSE TN 2013/ (3) Tekniska nämnden Risk- och sårbarhetsanalys, nuläge Förslag till beslut Tekniska nämnden noterar informationen till protokollet samt godkänner att den lämnas vidare till fullmäktige. Sammanfattning Fullmäktige har gett nämnderna i uppdrag att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys inom sina respektive ansvarsområden. Denna första sammanställning för tekniska nämnden utgår från den dagliga verksamheten som är organiserad för att även hantera akuta och oväntade situationer framförallt inom vattenförsörjning och framkomlighet på det kommunala vägnätet. En preliminär bedömning är att beredskapen är god inom tekniska nämndens ansvarsområde men att det kan finnas faktiska eller upplevda brister i samordning med övriga delar av kommunen utifrån ett helhetsperspektiv varför det är bra att en analys görs per nämnd för det fortsatta arbetet. Ärendet Kommunen skyldig att identifiera och sammanställa risker och sårbarhet som hotar samhällsviktig verksamhet. Med samhällsviktig verksamhet räknas bl a tekniska infrastruktur som vatten, vägar, el och värmeförsörjning. En övergripande risk- och sårbarhetsanalys för Nacka kommun har tidigare tagits fram och beslutats under Fullmäktige har gett nämnderna i uppdrag att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för sina ansvarsområden. Tekniska nämnden ansvarar för leveransen av funktionerna vatten och vägar. Här verkar nämnden i ett system tillsammans med andra huvudmän som t ex Stockholm vatten och Trafikverket. Primärt handlar nämndens ansvar om att säkra vattenförsörjningen genom att upprätthålla en tillförlitlig teknisk infrastruktur som är skyddad från intrång från obehöriga och från inläckage av föroreningar. Vad gäller vägnätet handlar det om att upprätthålla framkomlighet främst vid väderrelaterade störningar. Det görs dels genom att upprätthålla POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

138 138 2 (3) en god standard på det kommunala vägnätet dels att ha en organisation som kan verka för att vidmakthålla framkomligheten framförallt vid kraftigt snöfall eller kraftiga regn. De organisatoriska och tekniska resurser som används för daglig leverans inom tekniska nämndens ansvarsområde är eller kan vara delaktig i att säkra leveransen av ett flertal andra funktioner eller vara stöd vid akuta insatser från andra delar av samhället såsom oljeutsläpp, översvämningar eller andra väderberoende krissituationer även om det inte handlar om vatten och vägar. Beträffande framkomligheten på vägar har de senaste årens väderberoende kritiska situationer kunnat hanteras på ett, relativt övriga Stockholmsområdet, mycket bra sätt. Busstrafik har t ex kunnat upprätthållas inom Nacka när andra delar av bussnätet inte fungerat. Akuta insatser vid översvämningar har kunnat hanteras bra. Vatten är ett av våra viktigaste livsmedel och nödvändigt för många andra funktioner i det moderna samhället. Insatserna för att minska riskerna för störningar i leveransen är att vidmakthålla den tekniska funktionen genom fortsatta åtgärder med reinvesteringar i ett åldrande nät och att planera förstärkningar av kapaciteten i takt med att Nacka växer. En ytterligare åtgärd är att på sikt skydda anläggningar för vattenförsörjningen från otillbörligt intrång till en annan nivå än idag. Sådant arbete är påbörjat genom inventering av aktuell status på alla delar av systemet och åtgärdsprogram finns framme för beslut om genomförande under På sikt är arbetet utifrån Vattendirektivet av avgörande betydelse. Det gäller lokalt för att minimera störningar av vatten i oönskade mängder på fel ställen men också regionalt där vi är beroende av vattenförsörjning som påverkas av ett stort omland med många olika aktörer som påverkar den långsiktiga utvecklingen. Kommunens delaktighet på denna övergripande nivå är i högsta grad väsentlig för att säkerställa den långsiktiga vattenförsörjningen. Särskilt bör noteras att den jour- och beredskapsorganisation i egen regi som finns dygnet runt alla årets dagar har över åren visat sig fungera väl och är en grundpelare för att upprätthålla de samhällviktiga funktioner som tekniska nämnden ansvarar för. Utifrån nämndens ansvarsområde bedöms risker- och sårbarhet inom främst vatten och vägar vara identifierade och hanterade. Där det finns brister eller riskerar att uppstå brister finns planerade åtgärder att sätta in. Detta arbete pågår kontinuerligt. Störningar i avfallsinsamlingen samt driftavbrott vid behandlingsanläggningar kan snabbt orsaka stora problem i Nackasamhället med främst hälso- och miljöeffekter som resultat.

139 139 3 (3) Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser av att upprätthålla de samhällsviktiga funktionerna nämnden ansvarar för framgår av nämndens förslag till mål och budget. Med ändrade försäkringsvillkor står numera kommunen oförsäkrad mot skadestånd från medborgare som drabbas av översvämningar som kan härledas till VA-verksamhetens ansvar. Med ändrade försäkringsvillkor står numera kommunen oförsäkrad mot skadestånd från medborgare som drabbas av översvämningar som kan härledas till VA-verksamhetens ansvar och som är förorsakade av nederbörd (Vissa översvämningstillfällen som kan uppstå t ex genom stopp i avloppssystemen och där kapacitetsproblem p g a nederbörd inte är orsaken omfattas fortfarande av försäkringen). Redan innevarande år kan det handla om miljonbelopp. Bilagor Bilaga 1: Situationer som berör risk- och sårbarhetsaspekter inom teknikprocessen Dag Björklund Teknisk direktör

140 (1) Bilaga 1 Risk- och sårbarhetsanalys inom teknikprocessen Risk- och sårbarhetsanalyser ska syfta till: Att ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga. Att ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten. Att ge underlag för samhällsplaneringen. Att bidra till att ge en riskbild för hela samhället både lokalt som regionalt. Exempel på störningar i viktiga samhällsfunktioner och hot mot vår gemensamma miljö Oljeutsläpp Sanering enligt oljeskyddsplan. Gå vidare med att säkra teknikprocessen roll. Stormskador Entreprenör via park- och naturenheten och egen regi via tekniska drift- och underhållsenheten. Översvämning sjösystem Personal från tekniska drift- och underhållsenheten. Snökaos Jour- och beredskap leder arbete med entreprenör. Vattenförsörjning Jour och beredskap. Samarbete med Stockholm vatten. Stärk infrastukturen enligt plan. Avloppsutsläpp, bräddning Jour och beredskap. Stärk infrastukturen enligt plan. Samarbete med tillsynsmyndighet. Otrygghet i det offentliga rummet Faktiska eller upplevda risker i det gemensamma offentliga rummet, t ex trafikmiljö och parker, skall identifieras och elimineras genom kontinuerligt förbättringsarbete, bl. a genom medborgardialog och utökat samarbete med de lokala trygghetsråden. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

141 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/ (4) Utbildningsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden antar Kultur- och utbildningsenhetens förslag till risk- och sårbarhetsanalys. 2. Utbildningsnämnden antar Kultur- och utbildningsenhetens förslag till krisplan. 3. Utbildningsnämnden beslutar att föra in följande tillägg till tillämpningsreglerna för fristående anordnare av förskola, fritidshem och skola: Anordnarna ska informera Utbildningsnämnden om en störning eller kris riskerar att påverka verksamheten i stor omfattning. Sammanfattning Bakgrund och uppdrag Uppdrag Kommunfullmäktige beslöt vid sammanträdet i maj 2012 att ge nämnderna i uppdrag att under verksamhetsåret 2012 ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för sitt ansvarsområde samt att under verksamhetsåret 2012 utarbeta nämndspecifika krisplaner. Detta ska ske utifrån de genom risk- och sårbarhetsanalysen identifierade fördjupningsområdena. Nämndernas ska senast till kommunfullmäktiges andra sammanträde 2013 redovisa dessa nämndspecifika krisplaner. Bakgrund Samhället ställer ett antal krav på kommunen vad gäller åtgärder inför och vid extraordinära händelser samt skydd mot olyckor. Förutom program för hur kommunen bedriver sitt säkerhets- och riskhanteringsarbete ska kommunen även göra en risk- och sårbarhetsanalys samt beskriva hur krisledningsarbetet bedrivs. I en decentraliserad organisation som Nacka kommun behöver samspelet och ansvarsfördelningen kring dessa frågor - mellan det lokala POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

142 142 2 (4) och det centrala perspektivet - förtydligas avseende inbördes roller, ansvar, mandat samt befogenheter. Det gäller oavsett om verksamheten bedrivs i kommunal eller privat regi. Med en extraordinär händelse menas ett tillstånd eller en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande fara för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner eller där händelsen kräver stora kommunala resurser för att kunna hanteras. Det inträffade kräver dessutom skyndsamma insatser. Med en oönskad händelse menas en annan allvarlig händelse som påverkar hela eller delar av en kommunal verksamhet på så sätt att det kan krävas stödfunktioner från centralt håll. Avgränsningar Utbildningsnämnden har inte verksamhetsansvar för förskola, skola och andra utbildningsformer och kan därför inte fatta beslut om deras verksamheter och arbete. Utbildningsnämnden ansvarar inte för att det upprättas lokala krisplaner inom Förskola, Fritid & Skola. Ansvaret för detta vilar enligt beslut i kommunfullmäktige på Kommunstyrelsen. Utbildningsnämnden har inte ansvar för och befogenhet att åtgärda nedan uppräknade störningar. Nämndens ansvar är att hantera effekterna av störningar. Detta handlar i stor utsträckning om informationshantering och i vissa fall ge stöd och hjälp. Förskola och skola är verksamheter som berör ett stort antal personer som barn, elever, föräldrar m.fl. grupper. Det är därför viktigt att det finns en förberedelse för att snabbt kunna sprida information till rätt grupper. Det handlar inte bara om att sprida information utan också att ta emot information för att kunna fatta rätt beslut om störningarna skulle få omfattande konsekvenser. Krisplan som bygger på risk- och sårbarhetsanalysen I den av fullmäktige antagna krisplanen finns ett antal områden/funktioner uppräknade där störningar, avbrott od kan få mycket allvarliga konsekvenser. Dessa är: Störningar i vattenförsörjning under längre tid. Identifierade fördjupningsområden: Snabb och entydig information till berörda säkerställas. Avbrott i värmeförsörjningen. Identifierade fördjupningsområden: Informationshanteringen till verksamheter med s.k. riskgrupper, t.ex.,förskolor, skolor eller vårdinstitutioner, är extra viktigt. Störningar i elförsörjningen. Identifierade fördjupningsområden: Samhällsviktig verksamhets beroende av elförsörjning ses över. Med samhällsviktig verksamhets räknas vård, barnomsorg, utbildning, kommunens tekniska infrastruktur såsom vatten, el och värmeförsörjning samt tillgängligheten till kommunen. Störningar i transportsystem. Om det uppstår stora störningar i transportsystemen skulle det påverka barns, elevers, föräldrars och personalens möjligheter att ta sig till och

143 143 3 (4) från verksamheterna och det kommer bli svårt att leverera varor till skolor och förskolor. Smittspridning Omfattande brand. Identifierade fördjupningsområden: Behov av reservplatser för att bedriva kommunens grundläggande verksamhet Sociala risker Störningar som påverkar kommunens inre funktioner o Störningar i elektronisk kommunikation o Hot och våld Störningarna och effekterna av dessa har kommenterats och kompletterats i krisplanen. Utöver de ovan identifierade störningar finns det ännu ett krisområde som berör förskola och skola. Det är en större olycka, exempelvis en trafikolycka med skolbuss inblandad. Informationshantering Informationshanteringen är ett viktigt område vilket har framhållits i den ovan angivna fördjupningsområdena. Att snabbt sprida rätt information till rätt grupper är viktigt, dels för att berörda ska agera på rätt sätt, dels för att undvika ryktesspridning. För att kunna sprida information är en förutsättning att det finns en förberedelse för att ta emot information. Vid mer en omfattande kris är samarbetet med kommunstyrelsens kommunikatörer ett viktigt inslag. Organisation och bemanning Enligt de styrprinciper som gäller för Nacka kommun och de beslut om krishantering som fattats av fullmäktige ska störningarna, så långt det är möjligt beroende på störningens omfattning, hanteras inom den ordinarie organisationen. Det är först när störningen når den omfattning att den enskilda skolan/förskolan eller dess huvudman inte har resurser att hantera störningen som Kultur- och utbildningsenheten kopplas in. Det är dock viktigt att nämndens tjänstemän på Kultur- och utbildningsenheten löpande informeras om störningens omfattning och effekter för kunna agera snabbt om behov av insatser skulle uppstå. Därför föreslås ett tillägg till tillämpningsföreskrifterna för förskolan som går ut på att förskolorna åläggs att informera nämnden i händelse av störningar och kriser. Enskilda anordnare av förskola och fritidshem är enligt auktorisationsvillkoren skyldiga att ingå i kommunens krishanteringsorganisation. Det är formulerat så här i villkoren: Anordnaren ska i händelse av höjd beredskap eller annan allvarlig händelse i fredstid inordna sin verksamhet under kommunens krisledning. Anordnaren ska samarbeta med kommunen vid annan allvarlig händelse där kommunen behöver tillgång till resurser för att erbjuda den form av verksamhet som anordnaren är auktoriserad för. Vad gäller nämndens interna organisation föreslås att krishantering sker av en mindre grupp tjänstemän inom Kultur- och utbildningsenheten. Det är svårt att i förväg bedöma vilka

144 144 4 (4) resurser i form av personal som finns tillgängliga om en kris skulle uppstå. Man kan inte utgå ifrån att samtliga anställda på enheten finns tillgängliga vid ett givet tillfälle. Det är också svårt att i ett inledningsskede bedöma hur länge krisläget kommer att pågå. Det är därför inte lämpligt att sätta in alla resurser i ett inledningsskede. Ekonomi En störning inom ovan uppräknade områden kan få ekonomiska konsekvenser för nämnden. Vilka kostnader som kan uppstå och hur stora de kan bli är svårt att förutsäga. Det skulle kunna vara kostnader för ersättningslokaler. Samverkan med andra verksamheter, nämnder, myndigheter och organisationer Det kommer finnas behov av samarbete och samordning med andra verksamheter och organisationer om det skulle uppstå en störning som leder till kris inom ovan uppräknade områden/funktioner. Vad gäller andra kommunala verksamheter är Social- och Äldrenämnden säkert den viktigaste att samordna insatserna med för att den också kan komma att behöva tillgång till samma resurser i form av exempelvis vattenförsörjning, reservkraft mm. Hur prioritering mellan olika nämnders verksamhet i händelse av en omfattande störning/kris ska ske behöver utredas vidare. Fortsatt arbete Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser och krisplaner avstannar inte för att nämnderna har antagit krisplaner som sedan ska sammanställas och skickas till länsstyrelsen. Krisplanerna behöver uppdateras och kompletteras med telefon- och adresslistor för att de ska fungera i ett krisläge. Erfarenheter från tidigare kriser visar att det är mycket viktigt att sårbarhetsanalyser och krisplaner uppdateras för att de ska fungera i krisläge. Bilagor Förslag till risk- och sårbarhetsanalys och krisplan Håkan Sundblad Nämndsekreterare Kultur- och utbildningsenheten Susanne Arvidsson Förskoleexpert

145 145 Risk- och sårbarhetsanalys och krisplan för Utbildningsnämnden Susanne Arvidsson

146 Nacka kommun / / Krisplan Kultur- och utbildningsenheten Risk- och sårbarhetsanalys I den av fullmäktige antagna krisplanen finns ett antal definierade områden och funktioner uppräknade där störningar, avbrott och oförutsedda händelser kan få mycket allvarliga konsekvenser. Av dessa är störningar är elförsörjningen utan tvivel den störning som skulle få de mest omfattande och svårhanterliga konsekvenserna inte bara för Utbildningsnämndens verksamheter förskola och skola utan för samhället i stort. Detta pga. av att ett större strömavbrott skulle medföra störningar i vattenförsörjningen, värmeförsörjningen och transportsystemen. Det är hög sannolikhet att störningar i elförsörjningen kan ske. Utbildningsnämnden har prioriterat de antagna riskområdena utifrån graden av risk att störning kan ske enligt nedan. Elförsörjning Vattenförsörjning Värmeförsörjning Brand Smittspridning Social oro För att effektivt kunna hantera eventuella avbrott eller störningar har två fördjupningsområden identifierats. Informationshantering Spridning av information till och kommunikation med berörda samt samordning skulle försvåras eller omöjliggöras efter ett relativt kort strömavbrott. Att sprida information till allmänheten förskolor och skolor på andra än sätt elektronisk kommunikation är mycket svårt och tidsödande. Sammanfattningsvis är förskola och skola mycket sårbara för störningar i elförsörjningen. Ersättningslokaler: Störningar inom alla definierade områden kan orsaka konsekvenser där ersättningslokaler måste ordnas. Beroende på omfattningen av störningen är förskolor och skolor mycket sårbara om ersättningslokaler måste ordnas. Beroende på att verksamheten är mycket omfattande och spridd över hela kommunen kommer det bara att vara möjligt att ordna ersättningslokaler för en mindre del av verksamheten. Generellt vad gäller krishantering är förskolan och skolan mycket omfattande verksamheter. Det finns ca 110 förskolor i Nacka varav ungefär häften bedrivs i enskild regi. Antalet skolor är 45 och antalet pedagogisk omsorg/dagbarnvårdare är 86. Det finns därför ett stort behov av information, kommunikation och samordning oavsett vilken form av störning som skulle uppstå. Mindre anordnare av förskola som bara består av en eller ett fåtal enheter kan komma att ha svårare att själva hantera en krissituation och därför ha ett större 2 (11)

147 Nacka kommun / / Krisplan Kultur- och utbildningsenheten behov av stöd och hjälp från Utbildningsnämnden än vad större anordnare har. De större anordnare har oftast en fungerande krishanteringsorganisation. 3 (11)

148 Nacka kommun / / Krisplan Kultur- och utbildningsenheten Krisplan för Utbildningsnämnden Krisplanen tillämpas i de situationer då verksamheternas huvudmän i samråd med Kultur- och utbildningsenheten bedömer att de själva inte kan hantera krisen. 1 Handlingsplan Intern krisgrupp: 1 förskoleexpert, 1 utbildningsexpert, 1 controller, 1 kundval, 1 (kultur), chef, kommunikatör Krisgruppen definierar, informerar och delegerar. Steg 1: Identifiera händelse och problem. Steg 2: Gå igenom checklistor till Nackas krisplan. Se bilaga. Steg 3: Delegerar ansvar och arbetsuppgifter inom enheten utifrån nuläge. Steg 4: Gå igenom checklista fortsättningsfas Utbildningsnämnden 2 Rutiner för kommunikation/information Huvudansvar för kommunikation är chef eller annan utsedd person. All kommunikation ska ske i samråd med ansvarig person och kommunikationsansvarig i kommunen. Vid händelse då centrala krisgruppen är aktiverad skall all kommunikation ske i samråd med den gruppen. 3 Kommunikationskanaler Nackas hemsida Mejl Telefon Möten/krismöten Fundera på vilka som får använda kommunens informationsresurser som tex hemsidan. 4 Begreppsförklaringar I förskola och skola ingår även skolbarnsomsorg och annan pedagogisk verksamhet (som öppna förskolor) 4 (11)

149 Nacka kommun / / Krisplan Kultur- och utbildningsenheten 5 Målgrupper för information/kommunikation Interna nyckelpersoner Verksamheter Chefer Föräldrar Barn/elever Andra verksamheter för stöd/hjälp Media 6 Områden/funktioner där störningar, avbrott od kan få mycket allvarliga konsekvenser 6.1 Störningar i vattenförsörjning under längre tid Eventuella konsekvenser: Begränsningar i öppettider eller stängning av förskolor och skolor. Åtgärder: Identifiera omfattningen av störningen. Vid stängning ordna med tillfälliga lokaler Behov av tillfällig vattenförsörjning vid fortsatt öppethållande 6.2 Avbrott i värmeförsörjningen Eventuella konsekvenser: Begränsningar i öppettider eller stängning av förskolor och skolor Åtgärder: Identifiera omfattningen av störningen. Vid stängning ordna med tillfälliga lokaler Behov av tillfällig värmeförsörjning vid fortsatt öppethållande 6.3 Störningar i elförsörjningen Eventuella konsekvenser: Begränsningar i öppettider eller stängning av förskolor och skolor Data och telehaveri/kommunikation, kylar och frysar, uppvärmning, vattenförsörjning slutar fungera. Åtgärder: Identifiera omfattningen av störningen. Vid stängning ordna med tillfälliga lokaler Behov av tillfällig elförsörjning vid fortsatt öppethållande 5 (11)

150 Nacka kommun / / Krisplan Kultur- och utbildningsenheten 6.4 Störningar i transportsystem Eventuella konsekvenser: Att personal och barn/elever inte kan ta sig till förskolor och skolor. Verksamheten kan också begränsas pga. att transport av exempelvis mat inte fungerar. Åtgärder: Identifiera omfattningen av störningen. Se över möjlighet till alternativa transporter. 6.5 Smittspridning Eventuella konsekvenser: Att personalresurser kraftigt decimeras. Den kan också medföra att lokalerna behöver saneras. Behov av tillfällig personal vid fortsatt öppethållande. Åtgärder: Identifiera omfattningen av störningen. Identifiera vilken typ av smitta och aktuella myndigheter att kontakta. Vid stängning ordna med tillfälliga lokaler 6.6 Omfattande brand Eventuella konsekvenser: Helt eller delvis stängd verksamhet. Allvarliga skador, dödsfall, krishantering. Åtgärder: Identifiera omfattningen av störningen. Akuttransport av barn/elever/personal Vid stängning tillfälliga lokaler Krisgrupp 6.7 Sociala risker Eventuella konsekvenser: Segregation och social utslagning kan leda till aktioner som i sin tur kan påverka verksamheten negativt. Skolockupation. Åtgärder: Identifiera omfattningen av störningen. Vid stängning tillfälliga lokaler Kontakta berörda myndigheter, polis, akutpsykiatri, socialtjänst etc. 6 (11)

151 Nacka kommun / / Krisplan Kultur- och utbildningsenheten 6.8 Störningar som påverkar kommunens inre funktioner, störningar i elektronisk kommunikation Eventuella konsekvenser: Barnomsorgsdebiteringar omöjliggörs Kommunikation till medborgare och anhöriga kan äventyras. Åtgärder: Identifiera omfattningen av störningen. Se över och kartlägg alternativa vägar för inre funktioner som utbetalningar, kommunikation etc. 6.9 Hot och våld Eventuella konsekvenser: Skolskjutningar Familjerelaterat våld bland barn/elever samt personal Allvarlig skada, dödfall, Identifiera omfattningen av störningen. Åtgärder: Krisgrupp & krishantering Kontakta aktuella myndigheter Vid stängning ordna med tillfälliga lokaler 6.10 Allvarliga olycka Eventuella konsekvenser: Andra större olyckor som t.ex. att buss full med skolbarn råkar ut för en trafikolycka, Dödsfall bland barn, elever personal Identifiera omfattningen av störningen. Åtgärder: Vid stängning tillfälliga lokaler Behov av tillfällig elförsörjning vid fortsatt öppethållande 7 (11)

152 Nacka kommun / / Krisplan Kultur- och utbildningsenheten Bilagor checklistor 7 Initial bedömning av inträffad händelse Situation: En händelse som kan utvecklas till en kris har upptäckts. Person i krisledningsgruppen har tagit emot informationen. 7.1 Tag emot och anteckna informationen Tag emot och anteckna informationen/händelsen, fördjupningsfrågor se kapitel 4. Informationsgivare: Tid: Informationsmottagare: Beskrivning av händelse: (vad, när, hur, vilka) 7.2 Bedöm om händelsen kan föranleda en kris eller ej: Föreligger, eller förelåg, risk för avsevärda personskador, miljöskador eller materiella skador? Föreligger risk för att en stor del av verksamheten sätts ur spel? Föreligger risk att Nacka kommuns anseende skadas avsevärt? Föreligger ett stort behov av psykosocialt omhändertagande? Om svaret är JA på en eller flera punkter är det ett krislarm: Larma Stadsdirektören som slutligt avgör på vilken nivå och av vem krisen ska hanteras. Om svaret är NEJ på samtliga punkter ovan hanteras händelsen inom linjen. Viktigt att Stadsdirektören hålls informerad om utvecklingen. Om svaret är NEJ, gå vidare till kapitel 8. 8 (11)

153 Nacka kommun / / Krisplan Kultur- och utbildningsenheten 8 Uppskattning av krisens omfattning Situation: Krisen är ett faktum. För att få en bättre uppfattning av krisens omfattning gås följande punkter igenom under max minuter. Händelseförlopp vad har hänt? När hände det? Var hände det? Vilka/vad har drabbats? I vilken omfattning har de/det drabbats? Tillhörighet intern/extern personal/verksamhet/egendom? Vilka är källan/källorna till informationen? Tillförlitlighet? Sakriktighet? Hur kommer media troligtvis att förhålla sig till det inträffade? Vilket behov av samverkan/resurser finns? Avgör om fler medlemmar ska kallas in i krisledningsgruppen för hanteringen av händelsen. Se larmlista i bilaga 11. Krisledningsutskottet informeras och föreslås träda i kraft vid nivå 3. Besluta om hur inkommande samtal ska hanteras: Inkommande samtal hanteras av kontaktcenter Utvalda medarbetare avsätts för att hantera samtal. 9 (11)

154 Nacka kommun / / Krisplan Kultur- och utbildningsenheten Bilaga: Checklista fortsättningsfas Utbildningsnämnden Situation: Gäller primärt krisnivå 2 och 3. Krisens initiala fas är förbi. Checklista Säkerställ att drabbad/e verksamhet/er har tillräckliga resurser för fortsatt hantering av händelsens konsekvenser. Fastställ vilken/vilka utförare (privata och kommunala) som har eller kan komma att känna av konsekvensen av händelsen säkerställ att information går ut om hur Nacka kommun vill att man agerar samt var man kan vända sig för mer information. Säkerställ i samråd med kommunikationsansvarig och drabbad verksamhet hur händelsen fortsatt ska kommuniceras. Om det bedömts nödvändigt med prioriteringar, begränsningar eller stängning av verksamhet/er, uppdatera tids- och handlingsplanen samt säkerställ att berörda verksamheter får information. Se över långsiktiga konsekvenser för speciellt känsliga personer/ grupper med särskilda behov krävs särskilda insatser eller riktad information? Om lokal krisplan använts för hantering av händelsen säkerställ att funktionen utvärderas samt att eventuella uppdateringar eller förändringar genomförs. Se över fortsatt behov av information till eventuella intresseorganisationer (i samråd med kommunikationsansvarig). Om händelsen medfört behov av ersättningslokaler, stäm av med berörd verksamhet resursbehov inför flytten samt stötta på bästa sätt hanteringen. Säkerställ att Utbildningsnämnden kontinuerligt uppdateras om händelsens utveckling och hantering. 10 (11)

155 155 Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

156 TJÄNSTESKRIVELSE ÖFN 2013/ (3) Överförmyndarnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för överförmyndarnämnden Förslag till beslut Överförmyndarnämnden fastställer risk- och sårbarhetsanalysen och översänder den till kommunfullmäktige. Överförmyndarnämnden ger överförmyndarenheten redovisa en plan för att hantering av de risker som identifierats till nämndens sammanträde i september. Sammanfattning Kommunfullmäktige har uppdragit åt alla nämnder att göra en risk- och sårbarhetsanalys inom sitt ansvarsområde. Analysen för överförmyndarnämnden visar att det inte finns någon risk som innebär en allvarlig störning på viktiga samhällsfunktioner. Dock finns de risker som allvarligt skulle störa den normala verksamheten. Den allvarligaste, som har låg sannolikhet men stor konsekvens, är brand i arkivet. En plan ska tas fram för att minimera följderna. Ärendet Kommunfullmäktige har uppdragit åt alla nämnder att redovisa en så kallad risk- och sårbarhetsanalys (RSA) samt krisplan. Detta är en del i kommunens planering för att hantera extraordinära händelser, och är lagkrav enligt lagen om extraordinära händelser (LEH). Kommunfullmäktige har antagit en övergripande RSA för kommunen, och nu ska nämnderna göra det inom sina ansvarsområden. Resultatet av nämndernas arbete ska redovisas för kommunfullmäktige i juni Av lagen framgår att en extraordinär händelse är en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner samt kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Om en allvarlig händelse inträffar innebär det stora påfrestningar för verksamheten avseende personalförsörjning, teknisk infrastruktur med mera. Verksamheten ska planera för fortsatt verksamhet och att trots avbrott kunna leverera de tjänster som är viktigast för verk- POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

157 157 2 (3) samheten och dem verksamheten är till för. Denna planering kallas för kontinuitetsplanering. Inom överförmyndarnämndens ansvarsområde lär det knappast inträffa en allvarlig störning eller överhängande risk som innebär en allvarlig störning för viktiga samhällsfunktioner. Dock kan det inträffa händelser som avviker från det normala och som kan påverka förmågan att driva den normala verksamheten som är viktiga för medborgarna. En analys har gjorts av händelser som kan inträffa, hur sannolika de är samt vilken konsekvens de kan ha. Av tabellen framgår de händelser som identifierats. Verksamhetskritiska processer som ska fungera på en acceptabel nivå vid svåra störningar Överförmyndarnämnden Längre elavbrott Brand i arkiv IT system går ned över en vecka Långvarig personalbrist problem, nyckelpersonberoende Risker som finns mot processen Strömmen slås ut. Handlingar i pappersform utan backup som regel Diarieföring manuella rutiner krävs Pandemi, Trafikolycka S K Åtgärder (kontinuitetsplanering) Myndighetsutövning ska säkerställas 1 2 Liten konsekvens under några timmar och dagar pga hanteringens art. I Stadshuset finns reservkraft att tillgå i minst en veckas tid. 1 5 Utred möjligheten till redundans. Digital arkivering möjlig. Är dock en resurs- och tidskrävande åtgärd. 1 2 Litet företag som levererar IT stödet. Sårbart. Viktigt att kunna hantera papperskopior via manuell hantering. 1 3 Efter en vecka blir det kritiskt. Hjälp och stöd från annan kommun behöver sökas. Av de identifierade riskerna är den andra och fjärde de där insatser behöver sättas in. En brand i arkivet vore mycket allvarligt. I syfte att förebygga detta behöver överförmyndarenheten ta fram en plan för att minimera följderna av en brand. Enheten bör även säkerställa att det finns ett samarbete med andra kommuner som kan hjälpa till vid långvarig personalbrist.

158 158 3 (3) Ekonomiska konsekvenser Av den plan som tas fram ska det framgå ekonomiska konsekvenser samt förslag till hur de ska hanteras. Mats Bohman Administrativ direktör Stadsledningskontoret

159 TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/ (3) Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Risk- och sårbarhetsanalys för kommunstyrelsens ansvar för fastighetsfrågor Förslag till beslut Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott noterar arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser för kommunstyrelsens ansvar för fastighetsfrågor och översänder den till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott ger fastighetsdirektören i uppdrag att redovisa en plan för hur hantering av de risker som har identifierats bör hanteras till kommunstyrelsens sammanträde i november. Sammanfattning Kommunfullmäktige har uppdragit åt alla nämnder att göra en risk- och sårbarhetsanalys inom sitt ansvarsområde. Analysen för kommunstyrelsen som fastighetsägare visar att det finns risker som innebär en allvarlig störning på viktiga samhällsfunktioner. Dessa risker påverkar andra nämnders uppdrag vilket medför att det finns behov av att korrelera arbetet för att se hur olika händelser påverkar och berör varandra samt vem som ansvarar för vad. Arbetet med att upprätta en kontinuitetsplan och rutiner för arbetet med risk- och sårbarhetsanalys framåt pågår under hösten 2013 och redovisas till kommunstyrelsen i november Ärendet Kommunfullmäktige har uppdragit åt alla nämnder att redovisa en så kallad risk- och sårbarhetsanalys (RSA) samt krisplan. Detta är en del i kommunens planering för att hantera extraordinära händelser, och är lagkrav enligt lagen om extraordinära händelser (LEH). Kommunfullmäktige har antagit en övergripande RSA för kommunen, och nu ska nämnderna göra det inom sina ansvarsområden. Resultatet av nämndernas arbete ska redovisas för kommunfullmäktige. Av lagen framgår att en extraordinär händelse avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner samt kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Om en allvarlig händelse POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

160 160 2 (3) inträffar innebär det stora påfrestningar för verksamheten avseende personalförsörjning, teknisk infrastruktur med mera. Verksamheten ska planera för fortsatt verksamhet och att kunna leverera de tjänster som är viktigast för verksamheten och dem verksamheten är till för. Denna planering kallas för kontinuitetsplanering. Inom kommunstyrelsens fastighetsprocess finns det flera beröringspunkter med andra nämnder och verksamheter. Hur det påverkar och berör varandra behöver klargöras, gärna ur ett tvärsektoriellt perspektiv, där både samband som ansvar och roller klargörs. En analys har gjorts av fastighetsprocessen för att se vilka händelser som kan inträffa, hur sannolika de är samt vilken konsekvens de kan få. Av tabellen nedan presenteras de händelser som har identifierats. Av de identifierade riskerna är det i första hand händelser som ligger inom det gul/röda fältet som behöver analyseras vidare. Förutom ett mer traditionellt riskperspektiv har ett försök för att se vilka samhällsekonomiska konsekvenser som olika händelser kan få utifrån perspektivet kommunstyrelsens ansvar för fastighetsområdet. Ett exempel är konsekvenser av kort framförhållning vid projektering och byggande av nya förskolor/skolor. Utifrån gällande lagstiftning och byggregler medför det ökade kostnader med en fördyrad byggprocess som kan leda till bristfälliga materialval. Kan det leda till andra negativa konsekvenser och vad kan berörda verksamheter göra för att minimera de negativa konsekvenserna.

161 161 3 (3) Under hösten pågår arbetet med att upprätta en kontinuitetsplan för enheterna som ger tjänstemannastöd inom fastighetsprocessen och samtidigt upprätta en årlig rutin för hur arbetet med att genomföra risk- och sårbarhetsanalys och kontinuitetsplan skall ske framåt. Redovisning skall ske till kommunstyrelsen i november. Jenny Asmundsson fastighetsdirektör Stadsledningskontoret

162 TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2010/ (7) Kommunstyrelsen Strategi för minskad energianvändning i kommunala verksamheter 2012 samt förslag till reviderade mål Uppföljning Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten angående uppföljning av energianvändningen i Nackas kommunala verksamheter Målet om de anställdas pendlingsresor kvarstår på befintliga värden, som innebär att energianvändningen för de anställdas pendlingsresor minskar med 10 procent till 2014 och med 20 procent till 2020 jämfört med basåret Inför beslut om mål och budget 2014 ska målet integreras i kommunstyrelsens strategiska mål och nyckeltal. 3. Kommunstyrelsen antar föreslaget mål för interna transporter, som innebär att energianvändningen till följd av interna transporter minskar med 5 procent till 2014 och med 10 procent till 2020 jämfört med basåret Inför beslut om mål och budget 2014 ska målet integreras i kommunstyrelsens strategiska mål och nyckeltal. 4. Kommunstyrelsen har den 13 maj 2013, 132, beslutat om incitament för energihushållning i kommunens verksamheter och den 2 september 2013, 187 om att ta fram en klimatanalys och i förlängningen ett klimatprogram. Vidare har stadsledningskontoret fått i uppdrag att fortsatt arbeta med hur uppföljning av hållbarhetsarbetet kan utvecklas och samordnas, för att skapa en strategi för kommunens ambitioner på klimatområdet. 5. Kommunstyrelsen noterar att ansvar och kostnader för att uppnå de uppsatta målen för det interna resandet (anställdas tjänsteresor och arbetspendlingsresor) ligger inom kommunstyrelsens arbetsgivaransvar och hanteras av personaldirektören. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

163 163 2 (7) Sammanfattning Uppföljningen av energianvändningen i de kommunala verksamheterna visar på goda resultat inte minst genom att 9 av de 11 åtgärderna i strategin är påbörjade eller har genomförts. De återstående 2 områden där aktiva insatser behövs är kommunens egna resande och energianvändningen i det kommunala fastighetsbeståndet. De reviderade mål som föreslås i uppföljningen av energianvändningen är att mål för de interna transporterna tillkommer samt att målet för minskad energianvändning till följd av de anställdas pendlingsresor revideras till en minskning med 5 procent till 2014 (tidigare 10 procent) samt 10 procent till 2020 (tidigare 20 procent). Den genomförda resvaneundersökningen visade på bättre resultat än vad uppföljningen av energianvändningen påvisar vad gäller kommunens egna resande varför målet om de anställdas pendlingsresor föreslås ligga kvar på befintliga nivåer, det vill säga 10 respektive 20 procent. För att få en mer samordnad uppföljning av kommunens egna resande bör målet för det interna transporterna och målet för de anställdas pendlingsresor involveras i hanteringen av kommunstyrelsens arbete med strategiska mål och nyckeltal. Bedömningen är också att det har påbörjats aktiviteter för att möjliggöra arbetet med energieffektivisering. Kommunstyrelsen har bland annat tagit beslut om att skapa incitament för energihushållning i de kommunala verksamheterna. Lokal- och byggenheterna har påbörjat arbete med en strategi för långsiktigt hållbar lokalförsörjning. Kommunstyrelsen har även fattat beslut om att ta fram en klimatanalys och i förlängningen ett klimatprogram. Samordnings- och utvecklingsenheten har även genomfört en uppföljning av nämndernas hållbarhetsarbete i syfte att skapa än bättre styrning, uppföljning och gemensam bild kring arbetet med hållbart samhälle. Ärendet Bakgrund Kommunstyrelsen fattade beslut om en energieffektiviseringsstrategi De mål och 11 åtgärder som strategin innefattar har följts upp under 2012 och är nu föremål för beslut i kommunstyrelsen. Ärendet har varit uppe för beslut i Fritidsnämnden (6 februari 2013), Miljö- och stadsbyggnadsnämnden (13 februari 2013) samt Tekniska nämnden (19 februari 2013). Enligt sammanträdesprotokollet beslutade Tekniska nämnden att hos kommunstyrelsen hemställa om att målnivåerna för minskad energianvändning vad gäller anställdas pendlingsresor avseende 2014 och 2020 ska kvarstå på 10 respektive 20 procent jämfört med Såväl Fritidsnämnden som Miljö- och stadsbyggnadsnämnden tillstyrker att kommunstyrelsen godkänner uppföljningen av strategin samt de reviderade målen. I

164 164 3 (7) protokollsanteckningarna från Miljö- och stadsbyggnadsnämnden framgår att det finns oro kring sänkt ambitionsnivå för energieffektiviseringsarbetet och att det har tappat fart. Bland annat diskuterades fastighetsprocessen möjligheter att fortsatt förbättra möjligheter till hållbara lösningar för det egna fastighetsbeståndet. Sedan nämnderna fattade beslut om uppföljning och reviderade mål i februari har resvaneundersökningens (Uppföljningsanalys av resor vid Nacka kommun, Cero) resultat presenterats. Undersökningen visade på bättre resultat än vad rapporten påvisar vad gäller kommunens egna resande. Energimyndigheten har beviljat stöd till framtagandet och genomförandet av strategin under våren Arbetet med strategin ska återrapporteras senast den 31 mars varje år. Årets rapportering är redan genomförd. Uppföljning av strategin samt reviderade mål I strategin (Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamheter, se bilaga 3 till tjänsteskrivelsen) har Nacka kommun angett mål för minskad energianvändning i kommunens fastighetsbestånd och transporter för åren 2014 och I rapporten (Uppföljning av strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamheter 2012, se bilaga 1till tjänsteskrivelsen) om uppföljningen av åtgärderna inom transport- och fastighetsområdet framgår att ytterligare kraftfulla åtgärder krävs om Nacka ska nå de uppsatta målen. Uppföljningen visar att kommunen närmar sig målet för en minskad energianvändning i fastighetsbeståndet, både räknat per kvadratmeter och det totala beståndet. Orsaken anges vara att de åtgärder som lokalenheten påbörjat under 2010 och 2011 nu börjar visa resultat. Under 2012 har dock inga nya effektiviseringar påbörjats vilket leder till att energiminskningarna från och med nästa år kommer att avstanna. Rapporten påvisar också att få aktiviteter har påbörjats under 2012 för att minska energianvändningen i kommunens transporter (interna transporter och de anställdas pendlingsresor), vilket enligt rapporten innebär att vi sannolikt inte närmar oss målet för transporter. I samband med uppföljning av energianvändningen i kommunen har följande förslag på reviderade mål för 2013 tagits fram: Ett mål för kommunens interna transporter tillkommer (leasingbilar, bilpool mm). Målet innebär att energianvändningen till följd av interna transporter minskar med 5 procent till 2014 och med 10 procent till Målet för minskad energianvändning till följd av de anställdas pendlingsresor revideras till en minskning med 5 procent till år 2014 (tidigare 10 procent) samt 10 procent till 2020 (tidigare 20 procent). Rapporten visar också på goda resultat inte minst genom att 9 av de 11 åtgärderna är påbörjade eller har genomförts. Ett exempel som lyfts fram är arbetet med energieffektiviseringarna i ishallarna som också har givit god ekonomisk lönsamhet.

165 165 4 (7) Energianvändning i kommunens fastigheter och transporter (interna och pendlingsresor) Hållbara lösningar för minskad klimatpåverkan kräver ett långsiktigt åtagande och kommunens arbete med bland annat energieffektiviseringsstrategin tyder på att vi är en bra bit på väg. Kommunen arbetar också med det så kallade vattendirektivet och framtagandet av lokala miljömålen. Det pågår även arbete med en ny avfallsplan samt frågor kring vattenoch avlopp. En viktig del i detta är också kommunens fastighetsbestånd där uppföljningen visar på att kommunen närmar sig de uppsatta målen men att fler aktiviteter måste till för att möjliggöra detta. Som ett led i detta arbete har beslut (protokoll 13 maj ) tagits om att skapa incitament för energihushållning i de kommunala lokalerna. Fastighetsdirektören har därmed fått i uppdrag att belysa konsekvenserna av att energikostnaderna läggs utanför hyran och betalas direkt av hyresgästen. Ambitionen är att en sådan modell ska kunna införas från 1 juli Bygg- och lokalenheterna har också påbörjat arbete med en strategi för långsiktigt hållbar lokalförsörjning (KFKS 2013/ ) i syfte att ge underlag för prioriteringar och långsiktig ekonomisk planering. Arbetet innehåller således frågor kring fastighetsbeståndets status och investeringsbehov och har på så vi beröringspunkter med möjligheter till energieffektiviseringar. Vad gäller mål kring kommunens egna resande har en uppföljning nyligen gjorts (resvaneundersökningen) som i korthet visar att kommunen har nått goda resultat vad gäller främst bilresor i tjänsten men även till viss del arbetspendlingen. De anställdas energianvändning har minskat med 5 procent mellan 2008 och Koldioxidutsläppen har minskat med hela 30 procent. Vad gäller resandet till och från arbetet ger det en något mer splittrad bild. Andelen som tar bilen har minskat men så även andelen som åker kollektivtrafik samt går och cyklar. En del av förklaringen kan vara att distansarbete har ökat. Uppföljning av nämndernas hållbarhetsarbete Samordnings- och utvecklingsenheten har på uppdrag av kommunstyrelsen genomfört en uppföljning av nämndernas bidrag till hållbarhetsarbetet och utifrån det föreslagit en strategisk inriktning för fortsatt uppföljning och utveckling av kommunens hållbarhetsarbete. Några av de slutsatser från detta arbete är att det är viktigt med fortsatta åtgärder för ett bättre klimatarbete både vad gäller det egna fastighetsbeståndet och verksamheter men även att höja ambitionsnivån än mer och gälla Nacka som geografiskt område. Det behövs en högre ambitionsnivå samt ett samlat grepp kring hållbarhetsarbetet. Ett sätt är att tydligare beskriva hållbarhetsarbetet i samband med årsredovisningen genom uppföljning, nyckeltal och konsekvensbeskrivningar (Slutrapport: Hållbarhetsarbete i Nacka - kartläggning och strategi KFKS 2013/ ). Dessutom är det viktigt att se över hur detta kommuniceras och informeras internt och externt.

166 166 5 (7) Utifrån detta arbete har kommunstyrelsen fattat beslut om att ge miljöenheten i uppdrag att ta fram en analys av klimatpåverkan samt att stadsledningskontoret parallellt med detta tydliggör ansvarsfördelning mellan nämnder, hur arbetet ska organiseras och hur målen ska formuleras och följas upp (KFKS 2013/ ). Detta i syfte att skapa en strategi för hur kommunens höga ambition på klimatområdet ska kunna förverkligas samt att ett klimatprogram med konkreta åtgärder ska kunna tas fram. Bedömning Ur ett kommunstyrelseperspektiv anser samordnings- och utvecklingsenheten att det utifrån ovanstående beskrivning har påbörjats arbeten och aktiviteter på olika håll inom så väl lokalförsörjningen, samhällsbyggandet och infrastruktur med mera som ett led i kommunens hållbarhets- och klimatarbete. Parallellt med att miljöenheten tar fram en analys av kommunens samlade klimatpåverkan sker också ett samordnat arbete för gemensam formulering av mål och uppföljning och hur arbetet med klimatarbetet bäst kan organiseras och ansvarsfördelas mellan nämnderna. Detta ger en bra grund för en strategi kring hur kommunen strukturerat kan arbeta med klimatfrågan. Uppföljningen av energieffektiviseringsstrategin visar också på att vi har nått goda resultat. Även resvaneundersökningen styrker detta. Med anledning av det bör inte målet för de anställdas pendlingsresor revideras till 5 respektive 10 procent utan ligga kvar på befintliga värden på en energiminskning på 10 procent fram till 2014 och 20 procent fram till Däremot behövs säkert åtgärder genomföras för att nå dessa energiminskningar. När det gäller de interna transporterna bör resvaneundersöknings resultat analyseras vidare i syfte att eventuellt höja målsättningen. I förlängningen behöver också kommunens olika mål och sätt att följa upp dem förtydligas. I dagsläget är det dels bokslut och årsredovisningar men också olika program, planer med mera där olika mål ska följas upp. I den mån det är möjligt bör det samordnas bättre för att få en mer enhetlig bild. Kommunstyrelsens har bland annat fattat beslut om att ge samordnings- och utvecklingsenheten i uppdrag att återkomma med förslag på hur hållbarhetsredovisningen kan utvecklas i årsredovisningen, genom att exempelvis ta fram kommunövergripande indikatorer (KFKS 2013/ ). Detta ställer också krav på att än tydligare samordnat se till kommunens måluppfyllelse inom en rad olika områden. Ett steg i den riktningen är att se till hur målen om de anställdas pendlingsresor och interna transporter eventuellt skulle kunna integreras under kommunstyrelsens strategiska mål och nyckeltal. Viktigt i det fortsatta arbetet är också att ta fram än tydligare konsekvensbeskrivningar. Vissa miljösatsningar kan också vara förenliga med stora kostnader och hållbarheten i den aspekten måste också tas med i beräkningen om vi ska se till en långsiktigt hållbar lösning.

167 167 6 (7) Ekonomiska konsekvenser Alla åtgärder i strategin innebär en kostnad för kommunen i någon form, allt från mindre kostnader för att ta fram utredningar till stora investeringar för att effektivisera våra fastigheter. Ett bra exempel på en utredning som tydliggjort behovet av framtida investeringar är utvärderingen av kommunens VA-pumpar. I utredningen betygssätts alla pumpstationer utifrån underhållsbehov, energianvändning, driftskostnader med mera. Utredningen kommer sannolikt att peka på stora behov men ger samtidigt möjlighet för ansvarig nämnd att prioritera och fördela kostnader mellan år. Återbetalningstiden för fastigheter varierar beroende på hur omfattande en åtgärd är och hur stora kostnadsbesparingar i driften som kan åstadkommas. Inställningar av temperatur och ventilation tillexempel i ishallar återbetalar sig inom ett år i form av minskade energikostnader. Mer omfattande åtgärder som byte av ventilationssystem och förbättrad isolering är oftast återbetalade inom fem till tio år. För att minska återbetalningstiden genomförs effektiviseringar i samband med andra typer av renoveringar/underhåll av fastigheter. Återbetalningstiden är en viktig parameter i valet mellan olika effektiviseringar i fastighetsbeståndet och beräknas utifrån varje aktuellt projekt. Under 2012 påbörjades inga nya energieffektiviseringsåtgärder i kommunens fastigheter. Det är viktigt med en översyn av vilka energieffektiviseringar som kan göras samt hur de kan finansieras för att det ska kunna vara långsiktigt hållbart. Detta kommer till stor del att kunna hanteras i de ansvariga enheternas arbete med att ta fram tydligare underlag för prioriteringar (KFKS 2013/ ) för en långsiktigt hållbar lokalförsörjning. Vad gäller kommunens egna resande är det främst målet för kommunens pendlingsresor där insatser krävs. Resultaten av resvaneundersökningen behöver närmare granskas för att veta vilka åtgärder/insatser som kommer att krävas. Troligtvis behövs olika stimulansåtgärder för att öka kollektivresandet samt gång- och cykelanvändandet. Ansvaret för målet kring det interna resandet (anställdas resande i tjänst och arbetspendlingsresor) samt aktiviteter och kostnader ligger under kommunstyrelsen arbetsgivaransvar och hanteras därmed av personaldirektören. Kostnader för att nå de uppsatta målen för kommunens interna resande ryms inom kommunstyrelsens befintliga budgetram. Vad gäller de samordnade transporterna rör det intendenturen och inköp varför det också ligger under kommunstyrelsen hos den administrativa direktören. Den externa påverkan på det allmänna resandet i arbete till och från arbetet och på fritiden ligger inom ramen för den tekniska direktörens process.

168 168 7 (7) Mats Bohman Administrativ direktör Stadsledningskontoret A-C Rudström Samordnings- och utvecklingsenheten Bilagor 1. Uppföljning av strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamheter Förslag på reviderade mål för energianvändningen. 3. Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamheter. 4. Tjänsteskrivelse till MSN; Uppföljning av strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet 2012 samt förslag till reviderade mål i strategin. 5. Protokoll MSN Protokoll Tekniska nämnden Protokoll Fritidsnämnden Protokoll KS , Skapa incitament för energihushållning i verksamheterna. 9. Protokoll KS

169 169 Uppföljning av strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet Anna Green

170 Nacka kommun / Uppföljning av Nacka kommuns energieffektiviseringsstrategi 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Mål för kommunens energianvändning för 2014 och Förutsättningar och omvärld Översikt över kommunens energianvändning Lägesrapport av genomförandet av åtgärderna Åtgärd 1: Byte av kvicksilverlampor i gatubelysningen Åtgärd 2: Utvärdering av kommunens LTA-system Åtgärd 3: Utredning av kommunala pumpar i VA-systemet Åtgärd 4: Minskad energianvändning i Nacka kommuns ishallar och simhallar 13 Åtgärd 5: Utveckla miljökompetensen och uppföljningen på inköpsenheten Åtgärd 6: Driftoptimering av kommunens fastigheter Åtgärd 7: Energikrav i nybyggnation av kommunens fastigheter Åtgärd 8: Ändrat brukarbeteende hos fastighetskontorets hyresgäster Åtgärd 9: Grönt resande Åtgärd 10: Samordnade transporter Åtgärd 11: Riktlinjer för hållbart byggande Genomförande av åtgärder enligt 3 förordningen (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter (23)

171 Nacka kommun / Uppföljning av Nacka kommuns energieffektiviseringsstrategi Sammanfattning Kommunstyrelsen fattade den 2 maj 2011 beslut om en energieffektiviseringsstrategi för kommunens egna verksamheter. Energimyndigheten har beviljat stöd till framtagandet och genomförandet av strategin under åren Arbete med strategin ska återrapporteras senast den 31 mars varje år. I strategin har Nacka kommun angett mål för minskad energianvändning i kommunens fastighetsbestånd och transporter för åren 2014 och Uppföljningen av åtgärderna inom transport- och fastighetsområdet visar att ytterligare kraftfulla åtgärder krävs om Nacka ska nå de uppsatta målen. Sammanfattningsvis visar uppföljningen 2012 att: Nacka närmar sig målet för en minskning av energianvändningen i fastighetsståndet, både räknat per kvadratmeter samt när det gäller den totala energianvändningen. Orsaken är att de åtgärder som lokalenheten påbörjat under 2010 och 2011 nu börjar visa resultat. Under 2012 har dock inga nya effektiviseringar påbörjats vilket leder till att energiminskningarna från och med nästa år kommer att avstanna. få aktiviteter har påbörjats för att minska energianvändningen i kommunens tranporter (interna transporter och de anställdas pendlingsresor) under 2012, vilket innebär att vi sannolikt inte närmar oss målet för transporter. av de 11 åtgärder kommunen har åtagit sig att genomföra bedöms sex åtgärder genomförts enligt plan, tre åtgärder ha påbörjats samt två åtgärder inte ha genomförts enligt plan. Många av de genomförda åtgärderna inom områden som VA, effektiviseringar av ishallar och hållbart byggande har uppnått bra resultat under året. När det gäller ishallarna (åtgärd 4) har man uppnått ekonomisk lönsamhet till följd av energieffektviseringarna inom mindre än ett år. Ett annat exempel på en framgångsrik åtgärd är åtgärd 5 Utveckla miljökompetensen och uppföljningen på inköpsenheten, där man arbetat framgångrikt med pilotupphandlingar och uppföljningar av ställda miljökrav. De åtgärder som inte genomförts enligt plan under 2012 är åtgärd 6 Driftsoptimering av kommunens fastigheter samt åtgärd 9 Grönt resande. Åtgärderna har röd-markerats för att visa att fortsatt inaktivitet riskerar leda till att vi inte uppnår strategins uppsatta mål. 2 Mål för kommunens energianvändning 2014 och 2020 I kommunens strategi redovisas mål för de områden som är obligatoriska enligt Energimyndighetens regelverk: mål för fastighetsbeståndet samt kommunens transporter 1. 1 Energimyndigheten ställer endast krav på mål och uppföljning av energianvändningen, inte kommunens utsläpp av växthusgaser. Nacka kommun har dock egna mål för att minska växthusutsläppen, se sid (23)

172 Nacka kommun / Uppföljning av Nacka kommuns energieffektiviseringsstrategi 2011 Basåret ska sättas till 2009 och målåren ska vara 2014 och Nedan redovisas de mål som fanns med i strategin för 2012, de reviderade målen som föreslås i bilaga 2 till tjänsteskrivelsen börjar gälla först Mål för fastighetsbeståndet Energianvändningen totalt för beståndet (MWh/år) Energianvändningen i kommunens fastigheter ska till 2014 ha minskat med 10 % jämfört med Det innebär att energianvändningen ska ha minskat från MWh/år (2009) till MWh/år. Energianvändningen i kommunens fastigheter ska till 2020 ha minskat med 20 % jämfört med Det innebär att energianvändningen 2020 ska vara MWh/år. Energianvändning per kvadratmeter (kwh/kvm 2 ) 2009 låg energianvändningen i snitt på 170 kwh/kvm Atemp (normalår) för hela beståndet ska energianvändningen i snitt per kvm i hela beståndet uppgå till max 155 kwh/kvm Atemp ska energianvändningen i snitt per kvm i hela beståndet uppgå till max 140 kwh/kvm Atemp. 2.2 Mål för transporter Mål för de anställdas pendlingsresor (MWh/år) 3 : Energianvändningen till följd av de anställdas pendlingsresor ska till år 2014 ha minskat med 10 % jämfört med Detta innebär att energianvändningen ska ha minskat från MWh/år (2009) till MWh/år. Energianvändningen till följd av de anställdas pendlingsresor ska till år 2020 ha minskat med 20 % jämfört med Detta innebär att energianvändningen 2020 ska vara MWh/år. 2.3 Uppnår kommunen målen till 2014 och 2020? Kommunen närmar sig målen för fastigheter Resultaten för 2012 visar att vi närmar oss målet för en minskning av energianvändningen i vårt fastighetsstånd, räknat per kvadratmeter och när det gäller den totala energianvändningen. Det innebär att det arbete byggenheten och lokalenheten genomfört i kommunens befintliga bestånd samt de energikrav som ställs i nybyggnation, har sänkt energianvändningen rejält jämfört med 2 Genom att mäta kwh/kvm blir de effektiviseringar kommunen genomför synliga, oberoende av hur beståndet växer. 3 Målet för de anställdas pendlingsresor föreslås revideras från och med 2013 till minus 5 procent av total energianvändning år 2014 (tidigare -10 procent) och minus 10 procent år 2020 (tidigare -20 procent), se bilaga 2 till tjänsteskrivelsen. 4 (23)

173 Nacka kommun / Uppföljning av Nacka kommuns energieffektiviseringsstrategi 2011 början av 2000-talet. Från 2009 har energianvändningen per kvm minskat från 174,5 kwh till 157,5 kwh. Om detta arbete fortsätter kommer vi uppnå målet på 155 kwh till Under 2012 har dock inga nya effektiviseringar påbörjats vilket leder till att energiminskningarna från och med nästa år riskerar att avstanna. Diagram 1 och 2 visar hur energianvändningen närmar sig målen både när det gäller kwh/kvm samt för hela beståndet totalt. Nacka kommun har ett eget mål på 3 procent/år för minskningen av koldioxidutsläpp från uppvärmning av våra fastigheter. En omfattande omställning från olja till fjärrvärme och värmepumpar/bergvärme gör att kommunen från 2006 har minskat utsläppen av koldioxid från fastigheterna kraftigt. Mellan 2011 och 2012 har dock utsläppen ökat med 0,7 procent p.g.a. att 2012 var ett kallare år än (23)

174 Nacka kommun / Uppföljning av Nacka kommuns energieffektiviseringsstrategi 2011 Kommunen närmar sig inte målet för transporter När det gäller målet för pendlingsresor har inga nya åtgärder har påbörjats under 2012 vilket innebär att vi sannolikt inte har närmat oss målet. Nacka har sedan 2007 arbetat aktivt med resepolicy och andra styrmedel för att minska de anställdas resor och främja användandet av miljöbilar. Nackas modell med subventionerade SL-kort för de anställda och avgiftsbelagd personalparkering har spritts även till andra kommuner. Tyvärr finns det ingen verksamhet som har helhetsansvaret för dessa aktiviteter idag, vilket gör att energiminskningen har avstannat och inga nya åtgärder påbörjats. Målet för pendlingsresor föreslås inför 2013 revideras till minus 5 procent av total energianvändning år 2014 (tidigare minus 10 procent) och minus 10 procent år 2020 (tidigare minus 20 procent). De tidigare satta målen bedöms inte möjliga att nå. Detta beror dels på att kommunen inte genomfört ytterligare åtgärder under 2011 och 2012, dels på att man när målet formulerades överskattade kommunens möjlighet att påverka de anställdas pendlingsresor. 3 Förutsättningar och omvärld 3.1 Kvaliteten på kommunens energistatistik Noggrannheten när det gäller energistatistik skiljer sig mycket åt mellan olika verksamheter. När det gäller kommunens fastigheter är det statistiska underlaget bra. Kommunen har sämre underlag när det gäller energin i VA-systemet, och det är därför två åtgärder i strategin handlar om att utreda detta närmare. När det gäller gatubelysningen har det antagna antalet kvicksilverlampor visat sig felaktigt, vilket gör det svårt att uppskatta åtgärdens resultat. För åtgärder av mindre teknisk karaktär, t.ex. upphandling och riktlinjer för hållbart byggande, kan effekterna endast uppskattas. Oroande är att statistiken för våra egna transporter (bilpool, bruks-, behovs- och befattningsbilar) har försämrats sedan Det behövs gemensamma rutiner för att kommunen ska få kontroll över drivmedelsförbrukning och ges möjlighet att påverka detta i hållbar riktning. Det enklaste sättet att lösa detta är att alla använder samma drivmedelskortssystem, vilket kan följas upp via leverantören med automatik. I den pågående upphandlingen av leasingbilar ingår drivmedelskort i förfrågningsunderlaget. Statistik för pendlingsresorna saknas eftersom den senaste resvaneundersökningen genomfördes Nya siffror kommer att finnas tillgänglig när trafikenheten genomfört en ny undersökning under Sammanfattningsvis finns det förbättringspotential när det gäller kommunens energistatistik. Ett bättre underlag skulle underlätta både uppföljning och möjlighet att beräkna lönsamhet för olika typer av åtgärder. 3.2 Energikraven för fastigheter skärps Den 1 januari 2012 skärptes Boverkets Byggregler (BBR 19) när det gäller krav på energianvändningen i lokaler och bostäder. Dessa skärpta regler har under 2012 fungerat som övergångsbestämmelser, vilket inneburit att man kunnat tillämpa BBR 18 tom 31 december I BBR 18 (2011) låg kravet på energianvändningen för lokaler (såsom förskolor, skolor mm) på 6 (23)

175 Nacka kommun / Uppföljning av Nacka kommuns energieffektiviseringsstrategi kwh per kvm och år. Efter ändringen som nu träder i kraft den 1 januari 2013 ligger energikravet för lokaler på 80 kwh (för lokaler som inte eluppvärms tex. fjärrvärme, pellets), för lokaler som eluppvärms (direktel, bergvärme, luftvärmepump, vattenburen elvärme) är kravet 55 kwh per kvm och år. Detta innebär att alla miljöklassningar som relaterar till BBR (Green building, Miljöbyggnad mfl.) kommer att leda till större energibesparingar samtidigt som de blir svårare att uppnå. Byggenheten har under 2011 och 2012 ställt krav på att energianvändningen i nybyggda förskolor ska vara 35 % bättre än BBR, vilket inte kommer att kunna uppnås efter skärpningen av BBR. Det nya förslag som tagits fram inom Riktlinjer för förskolor, innebär att förskolornas energianvändning ska uppnå Green building, d.v.s. 25 % bättre än BBR. Detta bedöms vara en mer realistisk och ekonomiskt möjlig nivå att uppnå. 3.3 Krav på offentliga byggnader från 2019 Enligt ett EU-direktiv om byggnaders energiprestanda ska alla nya byggnader vara näranollenergibyggnader från 2021, för offentliga byggnader gäller kravet från Energimyndigheten har kommit med ett förslag till regeringen om att näranoll ska tolkas som 55 kwh/kvm. Boverket har föreslagit en högre nivå med hänvisning till fastighetsbolagens krav på ekonomisk lönsamhet. Det skulle enligt Boverket helt enkelt bli för dyrt att kräva den nivå som Energimyndigheten föreslår. Regeringen väntas fatta beslut om detta under Om kravet på 55 kwh/kvm blir verklighet kommer branschen tvingas till en omfattande och mycket snabb omställning när det gäller byggnaders energiprestanda. Utifrån det perspektivet är det därför positivt att kommunen redan idag arbetar med att stegvis trappa upp energikraven i nybyggnationen av de egna fastigheterna. På så sätt är kommunen bättre förberedd när lagstiftningen träder i kraft Regeringens mål om energieffektivisering och noll klimatutsläpp 2050 Ur klimatsynpunkt är det viktigt att vi minskar den energianvändning som ger upphov till utsläpp av växthusgaser. Regeringens har tagit fram nationella mål för detta i propositionen "En sammanhållen klimat- och energipolitik" som antogs av riksdagen i juni Riksdagen beslutade att målet för de svenska utsläppen av växthusgaser, från verksamheter som inte ingår i systemet för handel med utsläppsrätter, ska vara en minskning med 40 procent till år 2020 jämfört med Tre handlingsplaner föreslås med syfte att nå en fossiloberoende transportsektor, främja förnybar energi och skapa förutsättningar för ytterligare energieffektivisering. Förutom utsläppsmål för växthusgaser till 2020 har regeringen beslutat att: halva Sveriges energianvändning år 2020 ska komma från förnybara energikällor Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vid mitten av detta sekel ska vara noll Sveriges energianvändning ska vara 20 procent effektivare år (23)

176 Nacka kommun / Uppföljning av Nacka kommuns energieffektiviseringsstrategi 2011 andelen förnybar energi i transportsektorn 2020 ska vara 10 procent. Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag tagit fram ett underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser Naturvårdsverkets utredning pekar på att minskade utsläpp är den viktigaste förutsättningen för att nå målet, men att Sverige även behöver komplettera med ett ökat upptag av koldioxid i skog och mark. Bl.a. skulle avsättning av mer mark för naturskydd kanske i form av naturreservat - öka koldioxidupptaget. Möjligheten att köpa utsläppsrätter i andra länder kan också behövas för att öka flexibiliteten. 3.5 Utvecklingen av bränslepriser Vilka åtgärder som är ekonomiskt lönsamma att genomföra bestäms i stor utsträckning av priset på olika typer av bränsle. Elpriset är idag lägre än under rekordåret 2010, och priset låg i slutet av 2012 på c:a 79 öre/kwh. Priset för fjärrvärme i Stockholmsregionen är högt jämfört med andra delar av landet och kommer att höjas ytterligare 2,2 procent under Oljepriset är mycket rörligt och har ökat kraftigt de senaste åren. År 2000 kostade en kubikmeter olja c:a 2000 kr, i slutet av 2012 kostar en kubik c:a kr. Utöver priset på bränsle är miljöhänsyn, driftsäkerhet och förväntade framtida prisnivåer avgörande för vilka energieffektiviserande åtgärder som prioriteras. 4 Översikt över kommunens energianvändning 2009, 2011 och 2012 Energianvändning per verksamhet Kommunens fastigheter (exkl MWh MWh MWh ishallar) Ishallar MWh MWh MWh Transporter 1000 MWh Uppgifter Uppgifter saknas saknas Gatubelysning MWh MWh MWh 6 VA-systemet MWh MWh MWh Totalt: MWh MWh MWh 4 Trots att en ny ishall har tillkommit under perioden + att öppettiderna ökat med c:a 30 procent har kommunen tack vara kraftiga energieffektiviseringar lyckats hålla förbrukningen på samma nivå mellan Korrigerade siffror från Energianvändningen för gatubelysningen totalt i kommunen visar inte den effektivisering som genomförts. Utbyggnaden av gatubelysning i nya områden äter upp effektiviseringen i det befintliga beståndet. 7 Totalsiffran har satts utifrån att transporterna 2011 och 2012 uppgår till samma värde som för 2009, d.v.s MWh. 8 (23)

177 Nacka kommun / Uppföljning av Nacka kommuns energieffektiviseringsstrategi 2011 Kommunens fastigheter 2009, 2011 och 2012 Totalarea för lokaler och bostäder (Atemp) Bostäder 0 (äger inga bostäder) 0 (äger inga bostäder) 0 (äger inga bostäder) Lokaler m² m² m² Köpt energi normalår för lokaler angivet per energibärare (exkl. ishallarna) Fastighetsel MWh MWh MWh Olja MWh MWh MWh Direkt el MWh MWh MWh Fjärrvärme MWh MWh MWh Pellets 796 MWh 796 MWh MWh Totalt MWh MWh MWh kwh/kvm ,5 164,4 157,5 Bränslemix för köpt fjärrvärme och fjärrkyla: Nacka kommun köper ingen fjärrkyla. Vattenfalls fjärrvärme i Nacka produceras av biobränslen medan Fortums fjärrvärmemix består av omkring 80 procent förnybar energi och 20 procent fossila bränslen. Ev. köpt ursprungsmärkt el eller värme kwh MWh (ursprungsmärkt el Kraft och Kultur) Årlig energianvändning av egenproducerad förnybar el och värme: 0 kwh Soltak har satts upp på Älta skola men tyvärr saknas separat mätning kwh till egna fastighter (ursprungsmärkt el Nordic Green Energy) Soltak har satts upp på Älta skola men tyvärr saknas separat mätning. Total energikostnad för värme, el och fjärrkyla: 60,6 miljoner kr 59,9 miljoner kr 65 miljoner kr Kommunens transporter 2009, 2011 och Antal fordon samt andel miljöbilar (inom parantes) 62 tjänstebilar (61 %) 64 tjänstebilar (69 %) 58 tjänstebilar (71 %) Körda fordonskilometer för leasingbilar och tjänstebilar km km Uppgift saknas Antal fordonskm i tjänsten med privata bilar 8 : km km km 8 Privata bilar får inte längre användas i tjänsten, kommunen arbetar för att få ned denna siffra till 0. 9 (23)

178 Nacka kommun / Uppföljning av Nacka kommuns energieffektiviseringsstrategi Årsförbrukning av drivmedel för tjänstebilar och arbetsfordon: 1000 MWh Saknar uppgift. Saknar uppgift. Energianvändning för pendlingsresor: MWh Saknar uppgift. Uppgift kommer under våren 2013 då resvaneundersökning genomförts. Antal personbilar och lastbilar som uppfyller miljökraven i förordningen 2009:1: 48 st 48 st 44 st Km med flyg per anställd: 200 km/antälld 1200 km/anställd 540 km/anställd 9 Antal tågresor och km per anställd: 130 km/anställd 120 km/anställd 105 km/anställd Andel biodrivmedel i köpta transporttjänster (skolskjuts, färdtjänst, mattransporter): Uppgifter saknas. I vilken utsträckning krav på sparsam körning eller andra krav ställs i upphandling: Det ställs krav på sparsam körning i alla upphandlingar där fordon ingår. Det ställs även andra krav, vilka varierar beroende på upphandlingens innehåll. 9 Från 2012 räknas antal anställda som alla anställda inkl timanställda (för flygresor och tåg). 10 (23)

179 Nacka kommun / Uppföljning av Nacka kommuns energieffektiviseringsstrategi Lägesrapport av genomförandet av åtgärderna I strategin föreslås 11 åtgärder som syftar till att minska energianvändningen i kommunens olika verksamheter. Några åtgärder har bäring på målen för fastigheter och transporter, medan andra åtgärder syftar till att energieffektivisera andra verksamheter inom kommunen. Utgångspunkten i strategin var dels att hitta kostnadseffektiva åtgärder, dels att få igång energiarbetet och öka medvetenheten i kommunen på bred front. Åtgärderna har tilldelats status: grönt= genomförd enligt plan, gult =påbörjad åtgärd men ej enligt plan, rött= ej påbörjad åtgärd eller risk för att åtgärden inte slutförs. Åtgärd 1: Byte av kvicksilverlampor i gatubelysningen Status: Beskrivning av åtgärden Åtgärden innebär byte av kommunens samtliga kvicksilverlampor i gatubelysningen till mer energieffektiva alternativ. När alla armaturer är utbytta förväntas energibesparing uppgå till 1340 MWh per år. Tekniska nämnden har avsatt 18 miljoner för åtgärden som ska genomföras under Vägenheten ansvarar för att åtgärden genomförs. Hur har det gått? Åtgärden har genomförts enligt plan när det gäller antalet lampor som bytts ut under året har 700 armaturer bytts ut i kommunen, de flesta utefter gångbanor och villavägar. Bytet motsvarar en energibesparing på kwh och en minskning av energikostnaderna med kr/år Det är däremot svårt att utifrån den totala siffran för energianvändningen för gatubelysningen se den effektivisering som genomförts. Dels därför att antalet armaturer växer i takt med att nya områden byggs ut, dels för att den uppskattning av antal kvicksilverlampor som man gjorde 2010 på st sannolikt är för hög. Detta gör det svårt att med säkerhet säga vilken energiminskning åtgärden kommer att leda till. I huvudsak sker bytet i kommunen från kicksilverarmatur till metallhalogenbelysning. På Griffelvägen i centrala Nacka har man dock satt upp LED-armatur. Priset för LED-belysning börjar sjunka, och kommunen ska nu utvärdera kostnader och ljuskvalitet för denna typ av belysning. Åtgärd 2: Utvärdering av kommunens LTA-system Status: Beskrivning av åtgärden VA-enheten ska genomföra en utvärdering av kommunens LTA-system (LTA= lättrycksavlopp). Utvärderingen ska titta närmare på energiförbrukningen, säkerhetsaspekter och långsiktiga ekonomiska konsekvenser av grunt förlagt LTA i kommunen. 11 (23)

180 Nacka kommun / Uppföljning av Nacka kommuns energieffektiviseringsstrategi 2011 Hur har det gått? Åtgärden har genomförts och slutförts under Kommunen har med hjälp av konsult tagit fram en utvärdering enligt bilaga 4 till tjänsteskrivelsen, Jämförelsestudie LTA självfallssystem. I studien har man jämfört alternativet att anlägga ett konventionellt VA-system med självfall, med att anlägga grunt eller djuptliggande LTA (grund förläggning förutsätter frostskydd i form av elslinga). Man har jämfört investeringskostnader, driftskostnader, energianvändning och miljöpåverkan. Vilket är då det bästa alternativet i Nacka? Resultatet av utvärderingen redovisas i rapporten enligt följande: Sammanfattningsvis är självfallsalternativet, ur en årlig kostnadsskillnad, mer konkurrenskraftigt ju tätare bebyggelsen är. Kostnadsskillnaden mellan grund och djup förläggning av LTA-system är marginell med de antaganden som gjorts i dessa beräkningar. Kalkylräntan har betydelse för resultatet och en låg ränta gynnar alternativ som har en hög investeringskostnad. Vid utbyggnad av nya VA-system är det många faktorer som ska vägas in i systemvalet. I Nacka kommun är marken kuperad och i de befintliga omvandlingsområdena är vägarna oftast smala. Mindre schakter är då att föredra då man i möjligaste mån vill undvika intrång på fastigheter. Tas även hänsyn till andra aspekter kan dock djup förläggning vara ett alternativ. Andra hänseenden som bör påverka systemvalet är övriga driftkostnader utöver energiåtgång, samt miljöpåverkan i form av bräddning, arbetsmiljö och brukaraspekter. Ur drift-, arbetsmiljö och brukaraspekter har självfallssystemet fördelar framför LTA-systemet. Ur brukarsynpunkt är självfallssystemet att föredra då LTA-alternativen innebär att fastighetsägarna får ett tillsynsansvar och även kostnader för den egna pumpens elförbrukning. Dessutom kan inte fastighetsägaren nyttja systemet vid elavbrott och andra driftstörningar efter att den egna pumptanken blivit fylld. Åtgärd 3: Utredning av kommunala pumpar i VA-systemet Status: Beskrivning av åtgärden VA-enheten ska genomföra en utredning om hur driften av pumpstationerna i VA-nätet kan förbättras. Utredningen ska fokusera på effektivisering av pumpstationernas energianvändning, genom förbättrad planläggning för i vilken takt pumpar och andra anläggningsdelar i systemet ska bytas ut. Hur har det gått? Utredningen har påbörjats under hösten 2012 och kommer att slutföras under våren Sweco genomför utredningen med stöd av VA-enheten. Konsultkostnaden för utredningen beräknas till 0,9 miljoner kr. Arbetet innebär att kommunens 60 pumpstationer inventeras utifrån bland annat följande kriterier: styrning av pumparna, elförbrukning, armaturer, ventiler och hydralik. Sweco bedömer status på alla delar av pumpstationens funktionalitet och ställer samman en investeringslista på lämpliga förbättringsåtgärder som stäcker sig från 2013 och 10 år fram i tiden. Kommunen fattar därefter beslut om vilka pumpstationer som ska åtgärdas först och vilken typ av åtgärd som ska 12 (23)

181 Nacka kommun / Uppföljning av Nacka kommuns energieffektiviseringsstrategi 2011 göras. Idag finns det en hel del läckande avloppsrör i kommunens system, vilket innebär att vatten från marken rinner in i rören vid t.ex. långvarigt regn. Det ökar vattenflödet i avloppsrören och gör att pumparna måste arbeta snabbare. Gamla pumpar kan då gå sönder och i värsta fall orsaka oplanerade bräddningar. Vid beslut om vilka pumpstationer som ska åtgärdas först kommer man därför väga in recipientens (vattendragets) känslighet vid stationens nödutlopp. För att åtgärda problem med slitna pumpar och läckande rör kommer flera typer av åtgärder behöva göras. När det gäller pumparna så kommer sannolikt flera att behöva bytas ut, och styrningen av pumparna kommer att behöva ändras till s.k. frekvensstyrning. Frekvensstyrning innebär att pumpen arbetar mer när vattenflödet ökar, vilket effektiviserar användningen och minskar risken för bräddning. För läckande rör finns idag flera olika renoveringstekniker som innebär att man inte behöver gräva upp hela röret, utan att man exempelvis gör en sk. relining (man för en in en strumpa i röret som förhindrar läckage). Åtgärd 4: Minskad energianvändning i Nacka kommuns ishallar och simhallar Status: Beskrivning av åtgärden Åtgärden syftar till att energieffektivisera kommunens ishallar och simhallar genom att installera nya bättre styrsystem och förbättra ventilationen. För att nå riktigt bra resultat, ska energianvändningen i hallarna kontrolleras och följas upp centralt. Möjligheten att använda solpaneler, lokala vindsnurror och avskärmning av solljus sommartid ska utredas. Hur har det gått? Åtgärden har genomförts enligt plan och lett till större energieffektiviseringar än förväntat. I strategin uppskattades att energieffektiviseringen, när alla ishallar var åtgärdade, skulle uppgå till en minskning av 1000 MWh/år. Redan efter att åtgärder genomförts i Älta ishall har energianvändningen minskat med 600 MWh, trots att öppettiderna under perioden har ökat med 20% procent. Per dygn innebär detta att man minskat energiförbrukningen från 4100 kwh till kwh. Under 2011 har man även påbörjat åtgärder i Saltsjöbadens ishall och där har man lyckats minska energiförbrukningen per dygn från kwh (februari 2011) till ca 2000 kwh. 13 (23)

182 Nacka kommun / Uppföljning av Nacka kommuns energieffektiviseringsstrategi 2011 Diagram 3 visar energiförbrukningen i Älta hallen jan-dec, före och efter åtgärder Energieffektiviseringen medför kraftigt minskade kostnader för båda hallarna. Besparingen i Älta ishall är kr/år och i Saltsjöbadens ishall har man under 2012 sänkt kostnaderna med kr. Både Älta och Saltsjöbadens hallar har tidigare legat på en relativ hög energiförbrukning, vilket gjort att de har prioriterats i energieffektiviseringsarbetet. I Älta hallen har åtgärderna varit mer omfattande än i Saltsjöbadens ishall. I Älta hallen har man arbetat med frekvensstyrning av pumpar, bättre underhåll av kondensorer samt förbättringar av styr- och reglersystemen, avfuktare och ventilationen. Förutom minskad energianvändning har åtgärderna lett till bättre iskvalitet och inomhusklimat samt mer lättskötta system för driftspersonalen. Användandet av solpaneler och lokala vindsnurror har ännu inte utretts. Däremot beviljades enheten för Idrott och Fritid år kr i bidrag från Energimyndigheten för att sätta upp ett strålningsskydd i taket på Älta ishall. Effekten har inte riktigt blivit lika stor som man förväntade sig vilket bl. a beror på att Älta ishall är relativt nybyggd och bra isolerad. En liknande åtgärd i en sämre isolerad hall skulle sannolikt ge större effekt. En tydlig positiv effekt är dock att Lux-talet har ökat med 24 procent i hallen på grund av att duken reflekterar inomhusbelysningen på ett effektivt sätt. Enheten ska nu påbörja arbetet med att minska belysningen i hallen med motsvarande procenttal. Nacka kommun deltar i forskningsprojektet Aktiva badhus, tillsammans med forskningsinstitutet IVL och ett antal andra kommuner och entreprenörer. Tillsammans tar man fram planer för hur byggnation och drift av badhus ska genomföras på ett så miljö- och hälsomässigt samt ekonomiskt hållbart sätt som möjligt. Vid planeringen av de nya badhusen kan en svensk anpassning av det europeiska miljöklassificeringssystemet för byggnader, BREEAM, användas. Fokus ligger på energi, vattenrening, vatten- och kemikalieanvändning och 14 (23)

183 Nacka kommun / Uppföljning av Nacka kommuns energieffektiviseringsstrategi 2011 byggnadskonstruktionens påverkan på såväl miljö som den totala ekonomin ut ett livscykelperspektiv. Åtgärd 5: Utveckla miljökompetensen och uppföljningen på inköpsenheten Status: Beskrivning av åtgärden Åtgärden syftar till att förstärka miljökompetensen hos handläggarna på enheten samt att förstärka de inköps- och uppföljningssystem som kommunen använder idag (Qlickview och Raindance) för att bättre kunna följa upp de miljökrav kommunen ställer. Bakgrund Kommunen upphandlar varor och tjänster för över två miljarder kronor per år. Kan vi öka andelen upphandlingar där miljökrav ställs kan vi på sikt nå stora miljöeffekter. Åtgärden är av sådan strategisk betydelse att kommunen under 2012 stöttade åtgärden med kr från energieffektiviseringsstödet. Inköpsenheten själva motfinansierade med kr för att kunna göra en kraftsamling kring miljökrav i upphandling. Det finns en vilja att ställa miljökrav inom många av kommunens verksamheter men ofta en osäkerhet kring vilka krav som är möjliga att använda. Ökad kompetens kring detta på inköpsenheten är avgörande för att andelen upphandlingar med miljökrav ska öka i kommunen. Ett första steg är att få in de inköp som görs i kommunens inköpssystem Raindance. Idag sker många av kommunens varuinköp genom telefonsamtal eller mejl. Målet är att alla inköp av varor ska gå genom Raindance för att kommunen bättre ska kunna följa upp de upphandlingar som görs. Redan idag följer man upp miljökrav i Raindance, men eftersom endast en liten del av alla inköp läggs i systemet blir uppföljningen inte rättvisande. Hur har det gått? Under 2012 har inköpsenheten drivit ett projekt; Gröna Inköp, med syftet att ta fram metoder och rutiner för miljö- och energikravställning samt uppföljning av dessa krav under kontraktstiden. Projektet ledde till slutsatserna att kommunen ska ställa detaljerade miljö- och energikrav med hjälp av Miljöstyrningsrådets kravdokument, lägst avancerad nivå. På några enheter tas egna detaljerade miljökravlistor fram för att under lätta kravställandet, t ex inom M&S och Bygg och Förvaltning. I uppföljningsrutinen som togs fram framgår att avtalsansvarig ansvarar för att uppföljning av leverantören/leveransen sker i enlighet med de krav som ställdes i upphandlingen. Det konstaterades också att kommunen behöver ett ramavtal för miljöexpertis att avropa när vi behöver hjälp i olika miljöfrågor. En sådan upphandling startades upp under hösten 2012, och planeras vara genomförd under våren Inköpsanalysen i Qlikview kommer att uppdateras med två hastighetsmätare för att mäta andelen inköp från leverantörer som uppfyller de miljökrav som kommunen har ställt. Den beräknas vara uppdaterad under januari Här visas ett exempel med fiktiva värden: 15 (23)

184 Nacka kommun / Uppföljning av Nacka kommuns energieffektiviseringsstrategi 2011 Projektet avslutade med ett öppet seminarium för hela kommunen där Miljöstyrningsrådet bjöds in för att berätta om sitt uppdrag och Inköpsenheten presenterade projektet. Åtgärd 6: Driftoptimering av kommunens fastigheter Status: Beskrivning av åtgärden Kommunen har sedan införandet av energiförsörjningssystemet Momentum RC arbetat hårt med att driftsoptimera kommunens fastigheter. Åtgärderna innebär energieffektivisering av fastigheterna genom effektivisering av förskolornas ventilationssystem, byte av styrutrustning och konvertering från olja till fjärrvärme i kommunens undercentraler. Hur har det gått? Nacka närmar sig målet för en minskning av energianvändningen i fastighetsståndet, både räknat per kvadratmeter samt när det gäller den totala energianvändningen. Åtgärden har ändå rödmarkerats därför att inget nytt underhållsarbete av fastigheterna har påbörjats under De bra resultat vi ser i år är en följd av de effektiviseringar som genomfördes under 2010 och Ska Nacka nå uppsatta energimål måste energieffektiviseringarna fortsätta. Under 2012 har kommunen fattat beslut om en ny hyresmodell. Hyresmodellen ska på sikt leda till balans av kommunen intäkter och kostnader för fastigheter. Skälen till att energieffektiviseringsarbetet har avstannat under 2012 är dels att incitament saknas för verksamhetsutövaren (skolor, förskolor mm) att effektivisera sin egen energianvändning, dels att kommunens nya hyresmodell i ger lite utrymme för investeringar i underhållet av lokalerna. Många underhålls- och effektiviseringsåtgärder som på relativt kort sikt skulle vara lönsamma för kommunen som fastighetsägare, kommer idag inte till stånd. Tidigare genomförda energieffektiviseringar börjar nu ge resultat. Mellan åren har kommunens fastighetsbestånd ökat från c:a m² till m². Under samma period har lokalenheten och byggenheten lyckats pressa ned energianvändningen med c:a 4,5 %. Målet för 2014 är -10 procent jmf med Energianvändningen per kvm har gått från 174,5 kwh år 2009 till 157,5 kwh år 2012, vilket gör att målet om att når 155 kwh/kvm till 2014 nu är inom räckhåll. Följande energieffektiviseringar påbörjades 2011 och har slutförts under 2012: - Samskolan, konvertering från olja till pellets (spets kvar) 16 (23)

185 Nacka kommun / Uppföljning av Nacka kommuns energieffektiviseringsstrategi Da Vinci skolan, konvertering från olja till bergvärme - Duvnäs skolan, konvertering från olja till bergvärme (spets kvar) - Nyckelviken, konvertering från olja till bergvärme samt konvertering från el till luft/vattenvärme pump - Älta Skola, konvertering från olja till solvärme (spets kvar) - Näckenbadet, konvertering från olja till bergvärme samt luftvärmepump - Kommunalvägen 1-5, konvertering från olja till fjärrvärme Följande mindre underhållsåtgärder har påbörjats och slutförts under 2012: - Alléskolan, utbyte av alla armaturer vilket lett till minskad energianvändningen för belysningen med -30 % - Stavsborgsskolan, nya armaturer, återvinning av frånvärmeluft, beröringsfria blandare. - Länkarna, Storängsvägen 6, från pelletsuppvärmning som inte fungerade till bergvärmepump. Åtgärd 7: Energikrav i nybyggnation av kommunens fastigheter Status: Beskrivning av åtgärden Kommunens nybyggnation projekteras utifrån högre energikrav än lagstiftningen kräver. De senaste åren har alla nya förskolor och idrottshallar projekterats för c:a 30 % lägre energiförbrukning än Boverkets byggregler (BBR). Förutom en minskad energianvändning leder åtgärden till minskade driftskostnader för kommunen, vilket är viktigt med tanke på den kraftiga utbyggnad av förskolor, skolor och idrottshallar som kommer att ske de närmaste åren. Byggenheten och lokalenheten ska arbeta för att hitta ett mer enhetligt sätt att ställa energikrav, t.ex. genom ett vedertaget miljöklassningssystem. Hur har det gått? Åtgärden har genomförts enligt plan. Under året har byggenheten reviderat sina detaljerade miljökrav för nybyggnation och tagit fram en checklista för uppföljning (se bilaga 5 till tjänsteskrivelsen). Miljökraven innehåller kriterier för energi, avfall, inomhusmiljö och materialval. I Riktlinjer för nybyggnation av förskolor föreslår byggenheten att nya förskolor ska Green building certifieras, vilket innebär en energianvändning på -25 % jmf med BBR. Detta kommer att vara en tuff utmaning, eftersom BBR från januari 2013 kommer att skärpas från 100 kwh/kvm till 80 kwh för nya lokaler. Byggenheten kommer inledningsvis satsa på att Green building-certifiera kommunens befintliga förskolor, vilket är något lättare eftersom energibesparingen på 25 procent då utgår från byggnadens befintliga energiprestanda. Green building är en vedertagen certifiering som leder till energibesparingar utan större investeringskostnader. På sikt kan kommunen satsa på certifieringar som även tar hänsyn till bra materialval och inomhusmiljö, som t.ex. Miljöbyggnad. För att få bättre kvalitet och miljöhänsyn i kommunens ombyggnationer (under 10 milj kr) har byggenheten genomfört en ramupphandling med fem entreprenörer som börjar gälla Ramavtalet innehåller krav på material, miljöledningssystem, källsortering av avfall, kemikaliehantering, fuktkontoroll mm. Även bygg- och lokalenhetens detaljerade miljökrav ingår i avtalet. 17 (23)

186 Nacka kommun / Uppföljning av Nacka kommuns energieffektiviseringsstrategi 2011 Under 2012 har följande nybyggnadsprojekt påbörjats/slutförts. BBR har under 2012 legat på 100 kwh/kvm. De flesta förskolors/skolors projekterade energiprestanda ligger långt under detta: Isis förskola Saltsjöbaden: 56 kwh/kvm/år + grönt tak Henriksdals förskola: 70 kwh/kvm/år Sickla skola: 70 kwh/kvm/år Källängsvägen förskola: 45 kwh/kvm/år Ombyggnation av Saltsjöbadens IP: 58 kwh/kvm/år Förstudier pågår för förskolor i Älta, Boo och Kvarnholmen. När kommunen växer sätts hård press på byggenheten och lokalenheten att få fram förskolor och skolor på kort tid. Om projekteringstiden ska ligga under 18 månader finns inte tid att bygga en permanent förskola, utan då anläggs paviljonger. Enligt leverantören av paviljonger ligger den projekterade energiförbrukningen på 78 kwh. Enheterna är tveksamma till att man kommer uppnå detta resultat när byggnaden väl är i bruk och en uppföljning görs. Med det stora befintliga bestånd kommunen har, utgör nyproduktion endast en liten del. För att närma sig målet om en totalt minskad energianvändning på -10 % till 2014 skulle kommunen behöva ställa krav på passivhus alternativt plusenergihus. Att ställa den typen av krav bedöms i nuläget vara för kostsamt BBR 2012 BBR 2013 Förslag Riktlinjer förskolor Serie1 0 Diagram 4: Projekterade energianvändning i förskolor som är projekterade/producerade under 2011 och 2012 i förhållande till BBR 2012, BBR 2013 samt det förlag på riktlinjer för förskolor som byggenheten tagit fram. 18 (23)

187 Nacka kommun / Uppföljning av Nacka kommuns energieffektiviseringsstrategi 2011 Åtgärd 8: Ändrat brukarbeteende hos fastighetskontorets hyresgäster Status: Beskrivning av åtgärden När kommunens fastigheter har effektiviserats med hjälp av ny ventilation, förbättrad isolering mm, planerar fastighetskontoret gå vidare med att försöka påverka energianvändningen hos hyresgästerna. Detta är en åtgärd som inte bedöms vara lönsam i dagsläget, men som förväntas bli mer lönsam på sikt. Tillsammans med hyresgästerna ska man utreda och pröva olika metoder för att minska energianvändningen genom förändrat brukarbeteende. Hur har det gått? Åtgärden har genomförts i begränsad omfattning enligt resonemanget ovan. Bygg- och förvaltning arbetar redan idag tillsammans med några skolor i ett projekt som heter Peak för att minska topparna av energiförbrukningen genom att förbrukningen visas i realtid på displayer i skolans cafeteria. Under 2012 har förvaltningsenheten i samarbete med Booenergi och Nacka energi, skickat ut energistatistik till vissa skolor. Det gör att skolorna kan följa hur förbrukningen förändras dag till dag. I de nya hyresavtalen bifogar man sedan 2011 en miljöbilaga som ger tips om hur man kan minska energianvändningen. För att åtgärden ska kunna få full effekt behöver kommunens hyressättning ändras. Den nya hyresmodellen innehåller inte en separat debitering av elförbrukningen, utan elen fortsätter att ingå i hyran. Som hyresgäst sparar man därför inga pengar på att spara energi. Åtgärd 9: Grönt resande Status: Beskrivning av åtgärden Åtgärden syftar till att minska energianvändningen till följd av kommunens interna transporter samt de anställdas pendlingsresor till och ifrån arbetsplatsen. Hur har det gått? Nacka har sedan 2007 arbetat aktivt med resepolicy och andra styrmedel för att minska de anställdas resor och främja användandet av miljöbilar. Nackas modell med subventionerade SLkort för de anställda och avgiftsbelagd personalparkering har spritts även till andra kommuner. Tyvärr finns det ingen verksamhet som har helhetsansvaret för dessa aktiviteter idag, vilket gör att inga nya åtgärder påbörjats och uppföljningen brister i vissa delar. Servicecenter har under 2012 fått ansvar för allt det praktiska kring kommunens fordon. Men under året saknades fortfarande en ansvarig person för uppföljningen av energianvändningen från våra transporter samt kommunens interna resepolicy. Att tillsätta en fordonsansvarig skulle kunna vara ett bra sätt att ta ett helhetsgrepp över kommunens transporter. När det gäller kommunens tjänstebilar pågår en ny upphandling av leasingbilar och en upphandling av bilpool har påbörjats. Idag har kommunen 58 bilar, som främst används av socialtjänsten. Kommunen behöver gemensamma rutiner för drivmedelsanvändning och rapportering för att kunna följa upp och påverka användningen av drivmedel. Det är viktigt att detta ingår i kommande avtal. Sunfleet är leverantör av kommunens bilpool som består av fem miljödieselbilar och en elbil. Elbilen skulle kunna användas mer än den gör idag, i dag väljer kommunens anställda hellre miljödieselbilarna som man har bättre kunskap om. 19 (23)

188 Nacka kommun / Uppföljning av Nacka kommuns energieffektiviseringsstrategi 2011 De anställdas tåg- och flygresor följs upp årligen. I jämförelse med andra kommuner ligger Nacka på normala nivåer när det gäller tågresor, när det gäller flyg ligger kommunen högt över snittvärdet. Idag finns uppföljning av tjänsteresor ner på verksamhetsnivå. Om kommunen önskar minska flygresorna behöver underlaget analyseras och presenteras för verksamheterna därefter kan man påbörja en diskussion om hur vi kan resa miljövänligt i tjänsten för. Ett ramavtal för sparsamt körsätt finns för alla anställda. Åtgärden Grönt resande innehåller även aktiviteter för att minska energianvändningen till följd av de anställdas pendlingsresor. Att påverka detta är svårt och kräver en samlad satsning om kommunen ska nå resultat. Under våren 2013 ska en ny resvaneundersökning genomföras kr av energieffektiviseringsstödet kommer att avsättas för detta. Den senaste gjordes 2009 och målet är att energianvändningen till följd av pendlingsresorna ska minska med 5 procent till Sannolikt räcker inte de åtgärder som kommunen hittills har genomfört vi att vi ska klara att nå målet. Åtgärd 10: Samordnade transporter Status: Beskrivning av åtgärden Leveranser till kommunens enheter utförs av en upphandlad transportör Bring, som tar emot och samdistribuerar en gång per vecka till varje leveransadress. Kommunens leveransadresser är fördelade på tre slingor, utifrån geografiskt läge. Varje slinga får leverans en dag per vecka, det är dock olika leveransdagar tog kommunens enheter emot leveranser till 167 adresser. Ambitionen är att radikalt minska detta till några tusen leveranser. Fokus initialt ligger på de leverantörer som levererar stora volymer. Hur har det gått? Arbetet pågår men har inte utvecklats i den takt man förväntat sig. Antalet varugrupper är fortfarande tre och övriga södertörnskommuner har valt att göra en egen upphandling av samordnade transporter. Under 2012 har inköpsenheten arbetat med att förbättra de administrativa rutinerna kring samordnade transporter. Det arbetet leder till att man 2013 effektiviserar och gör om slingorna till två istället för tre. Det innebär att Bring kör ut i Nacka endast två dagar per vecka och inte tre som tidigare. Det ger en minskning med 6,5 % på de fasta kostnaderna för samordnade transporter. Under 2011 hade Bring 149 körningar till kommunens leveransadresser. I genomsnitt levererades 19,2 order per körning. Data för 2012 finns ännu inte. När de nya slingorna är på plats kan inköpsenheten börja fokusera arbetet kring att ta in fler varugrupper i systemet. Först på tur står läromedel. Vad gäller samordnade transporter för livsmedel så kräver det kylbilar, något som inte finns på dagens samlastningscentral. Under 2013 kommer inköpsenheten att ta fram en lösning för detta. 20 (23)

189 Nacka kommun / Uppföljning av Nacka kommuns energieffektiviseringsstrategi 2011 Antingen genom en ny upphandling eller genom utökning av dagens samarbete med Bring. En lärdom från tidigare är att vi behöver sammanställa statistik för hur livsmedelstransporterna såg ut 2012, så att vi har något att jämföra med när vi går igång med samlastning. Åtgärd 11: Riktlinjer för hållbart byggande Status: Beskrivning av åtgärden I det majoritetsprogram som tagits fram för Nacka för slår majoriteten fast att En kommunal policy för miljövänligt och energisnålt byggande ska tas fram tillsammans med branschen, både vad gäller byggprocessen och de byggda husens energiförbrukning. Pilotprojekt, grundade på den nya policyn, ska sedan förverkligas i kommunen. Uppdraget från Miljö- och stadsbyggnadsnämnden har breddats till att en målbild samt riktlinjer ska tas fram för ett hållbart byggande i Nacka. Hållbarheten ska definieras utifrån de tre perspektiven; ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Hur har det gått? Åtgärden har genomförts enligt plan. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antog riktlinjerna i november 2012 (bilaga 6 till tjänsteskrivelsen) och nästa år börjar arbetet med att införa dessa i stadsbyggnadsprojekten. Riktlinjerna består av 12 målområden, med en kort lista med förslag på åtgärder/indikatorer för att nå respektive målområde. Syftet med förslagen är att öka hållbarheten i projekten, både utifrån de förutsättningar platsen har och vilka åtgärder som görs. Utgångspunkten är att riktlinjerna inte ska uppfattas som krav gentemot exploatören, utan fungera som en motivation och ett förtydligande av Nackas hållbarhetsambitioner. Tanken är att riktlinjerna ska vara ett stöd för både exploatören och kommunens tjänstemän när det gäller att få fram konkreta åtgärder för hållbart byggande. Riktlinjerna ersätter självklart inte lagstiftningen på området, utan är tänkt som ett komplement. De 12 målområdena är följande: Hållbart resande Anpassning till framtida klimat Dagvatten som renas och infiltreras Energieffektiva och sunda byggnader En hälsosam ljudmiljö Hållbar avfallshantering Skapa rum för verksamheter, blandad bebyggelse och mötesplatser Effektiv resurs- och markanvändning Nära till skola, fritid, idrott och kultur Nära grön- och vattenområden av god kvalitet En levande kulturmiljö Att använda och utveckla gröna tjänster 21 (23)

190 Nacka kommun / Uppföljning av Nacka kommuns energieffektiviseringsstrategi Genomförande av åtgärder enligt 3 förordningen (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter Regelverket för energieffektiviseringsstödet stället krav på att kommunen genomför minst två av de åtgärder som framgår av förordningen om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Åtgärderna enligt förordningen är: 1) utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav, 2) köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, 3) köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge, 4) byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3, 5) utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, eller 6) köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Kommunens bedömning är att följande åtgärder i handlingsplanen ligger inom ramen för förordningens (2009:893) krav: Åtgärd 5. Utveckla miljökompetensen och uppföljningen på inköpsenheten 6. Driftsoptimering av kommunens fastigheter 7. Energikrav i nybyggnation av kommunens fastigheter 8. Ändrat brukarbeteende hos fastighetskontorets hyresgäster Åtgärd enligt förordning Status (2009:893) enligt punkterna 1-6 ovan 2-4 Enligt plan. 5-6 Avviker 2012 från plan då inga nya aktiviteter har påbörjats. 6 Enligt plan. 3 och 6 Pågår men i begränsad omfattning. 22 (23)

191 191 Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

192 FÖRSLAG Anna Green Miljöenheten 1 (2) Förslag på reviderade mål för energianvändningen De mål för energianvändningen som idag finns i energieffektiviseringsstrategin är: Mål för fastighetsbeståndet Energianvändningen totalt för beståndet (MWh/år) Energianvändningen i kommunens fastigheter ska till 2014 ha minskat med 10 % jämfört med Det innebär att energianvändningen ska ha minskat från MWh/år (2009) till MWh/år. Energianvändningen i kommunens fastigheter ska till 2020 ha minskat med 20 % jämfört med Det innebär att energianvändningen 2020 ska vara MWh/år. Energianvändning per kvadratmeter (kwh/kvm 1 ) 2009 låg energianvändningen i snitt på 170 kwh/kvm Atemp (normalår) för hela beståndet ska energianvändningen i snitt per kvm i hela beståndet uppgå till max 155 kwh/kvm Atemp ska energianvändningen i snitt per kvm i hela beståndet uppgå till max 140 kwh/kvm Atemp. Mål för transporter Mål för de anställdas pendlingsresor (MWh/år) Energianvändningen till följd av de anställdas pendlingsresor ska till år 2014 ha minskat med 10 % jämfört med Detta innebär att energianvändningen ska ha minskat från MWh/år (2009) till MWh/år. 1 Genom att mäta kwh/kvm blir de effektiviseringar kommunen genomför synliga, oberoende av hur beståndet växer. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

193 193 2 (2) Energianvändningen till följd av de anställdas pendlingsresor ska till år 2020 ha minskat med 20 % jämfört med Detta innebär att energianvändningen 2020 ska vara MWh/år. Följande revideringar föreslås föras in i strategin för 2013: Nytt mål för kommunens interna transporter (MWh/år) Energianvändningen till följd av kommunens interna transporter ska till år 2014 ha minskat med 5 % jämfört med Detta innebär att energianvändningen ska ha minskat från 1000 MWh/år (2009) till 950 MWh/år. Energianvändningen till följd av kommunens interna transporter ska till år 2020 ha minskat med 10 % jämfört med Detta innebär att energianvändningen 2020 ska vara 900 MWh/år. Motiv: Målet är obligatoriskt från och med 2013 enligt Energimyndighetens regelverk för stödet. Revidering av mål för de anställdas pendlingsresor (MWh/år): Energianvändningen till följd av de anställdas pendlingsresor ska till år 2014 ha minskat med 5 % jämfört med Detta innebär att energianvändningen ska ha minskat från MWh/år (2009) till MWh/år. Energianvändningen till följd av de anställdas pendlingsresor ska till år 2020 ha minskat med 10 % jämfört med Detta innebär att energianvändningen 2020 ska vara MWh/år. Motiv: De tidigare satta målen bedöms inte möjliga att nå. Detta beror dels på att kommunen inte genomfört ytterligare åtgärder under 2011 och 2012, dels på att man när målet formulerades överskattade kommunens möjlighet att påverka de anställdas pendlingsresor.

194 194 Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet Anna Green

195 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Varför ett energieffektiviseringsbidrag till kommuner och landsting? Nacka kommun bakgrund och förutsättningar Energianvändningen i kommunens verksamheter (basår 2009) Kommunens fastigheter Transporter Planering och nybyggnation i stadsbyggnadsprocessen Gatubelysning VA-systemet Upphandling av varor och tjänster Nacka Energi AB, ägare av kommunens elnät Kommunens avfallshantering Internutbildning och nätverkande kring energifrågan Mål för energianvändning i kommunen Handlingsplan 11 åtgärder för att minska energianvändningen i kommunen Åtgärd 1: Byte av kvicksilverlampor i gatubelysningen Åtgärd 2: Utvärdering av kommunens LTA-system Åtgärd 3: Utredning om energieffektivisering av pumparna i VA-systemet Åtgärd 4: Minskad energianvändning i Nacka kommuns ishallar och simhallar (43)

196 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april Åtgärd 5: Utveckla miljökompetensen och uppföljningen på inköpsenheten Åtgärd 6: Driftsoptimering av kommunens fastigheter Åtgärd 7: Energikrav i nybyggnation av kommunens fastigheter Åtgärd 8: Ändrat brukarbeteende hos fastighetskontorets hyresgäster Åtgärd 9: Grönt resande Åtgärd 10: Samordnade transporter Åtgärd 11: Riktlinjer för hållbart byggande Genomförande av åtgärder enligt 3 förordningen (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter (43)

197 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april Sammanfattning Bakgrund Nacka kommun har mottagit ett stöd från Energimyndigheten för att sammanställa en strategi som syftar till att minska energianvändningen i kommunens alla verksamheter. Stödet är på kr per år mellan åren , vilket totalt innebär ett bidrag på 1,7 miljoner kronor. Stödet får endast användas till arbetstid och konsultkostnader för att ta fram och följa upp strategin och inte till investeringar i fysiska åtgärder. Kommunen har möjlighet att påverka energianvändningen i många verksamheter. Inom ramen för denna strategi har kommunen valt att fokusera på följande verksamheter: Kommunens fastighetsbestånd Transporter (anställdas resor, kommunens tjänstebilar, varutransporter, arbetsfordon) Teknik: VA-systemet, gatubelysning och avfallshantering Upphandling av varor och tjänster Planering och nybyggnation i stadsbyggnadsprocessen I samarbete med verksamheterna har en handlingsplan tagits fram. Handlingsplanen är en sammanställning av en rad åtgärder som när de genomförs leder till en rejäl sänkning av energianvändningen i kommunen. Strategin, målen och handlingsplanen beslutades av KS i maj 2011 och innehållet har uppdaterats i denna version. Arbetet med strategin kommer att följas upp och rapporteras årligen till Energimyndigheten fram till och med åtgärder för att minska energianvändningen i kommunen I strategin föreslås 11 åtgärder som syftar till att minska energianvändningen i kommunens olika verksamheter. Några åtgärder har bäring på målen för fastigheter och transporter, medan andra åtgärder syftar till att energieffektivisera andra verksamheter inom kommunen. Utgångspunkten i strategin var dels att hitta kostnadseffektiva åtgärder, dels att få igång energiarbetet och öka medvetenheten i kommunen på bred front. Åtgärdernas effekter och kostnader finns redovisade i tabellen på nästa sida. Tabellen till höger är ett försök att indikera kostnader och miljöeffekter för de olika verksamheterna. Det finns osäkerheter i materialet, det är t.ex. svårt att beräkna kostnader och effekter för ett fastighetsbestånd som hela tiden förändras. Under perioden kommer även energipriserna att förändras. 4 (43)

198 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 Åtgärder Tekniska nämnden Möjlig energibesparing (MWh per år) Kostnad för åtgärden (SEK) Minskade driftskostnader per år 1.Byte av kvicksilverlampor i gatubelysningen 2.Utvärdering av kommunens LTA-system 3.Utredning om energieffektivisering av pumparna i VA-systemet Fritidsnämnden MWh/år 18 milj. Kommunen räknar med att investeringskostnaden är återbetald inom 12 år. Befintligt LTA använder c:a 850 MWh/år. Utredningen kan leda till att utbyggnaden av grunt förlagt LTA avstannar vilket skulle hålla tillbaka en framtida ökning av energianvändningen. Pumparna drar idag c:a MWh. Utbyte av pumpar skulle kunna spara c:a 25 %, motsvarande 850 MWh/år. 0.5 milj. Kostnaden för energianvändningen i de LTA-system som finns idag uppgår till c:a kr/år. 0,5 milj. En 25 % minskning av energianvändningen skulle leda till motsvarade kostnadsbesparing på sikt (c:a kr/år). 4.Minskad energianvändning i Nackas ishallar och simhallar MWh/år när effektiviseringar av alla hallar är genomförda. Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Utredning och analys beräknas till c:a 0,5-1 milj. Driftskostnaderna beräknas sjunka med c:a 1 miljon kr/per år när åtgärderna är genomförda i alla hallar. 5.Utveckla miljökompetensen och uppföljningen på inköpsenheten Svåra att kvantifiera, men sannolikt stora då kommunen handlar upp för c:a 1,2 miljarder/år kr 6.Driftsoptimering av kommunens fastigheter 2000 MWh/år c:a 90 milj. kr (fram till 2020) För varje objekt (fastighet) som ska energieffektiviseras görs en livscykelkalkyl. Kostnadsbesparingar na skiljer sig mycket 5 (43)

199 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april Energikrav i nybyggnation av kommunens fastigheter 8. Ändrat brukarbeteende hos fastighetskontorets hyresgäster Fastighetskontoret ställer krav på att energianvändningen i nya byggnader ska vara minst 25 procent bättre än BBR. För förskolor ligger kravet på 35 procent bättre än BBR- Svårt att beräkna eftersom möjliga energibesparingar skiljer sig mycket mellan olika typer av verksamheter. Brukarbeteendet kan uppskattas utgöra c:a 5 % vilket skulle innebära 3000 MWh om man genomför åtgärder i hela beståndet. Merkostnaden för att bygga energieffektiva förskolor är fortfarande relativt hög, medan idrottshallar innebär en marginell merkostnad. Ingår i normal verksamhet för närvarande, på sikt c:a 0,5 milj/år (halvtid för samordning) 9.Grönt resande 200 MWh/år 0,5 milj/år (halvtid för samordning) 10.Samordnade transporter Kommunen saknar tillförslitlig statistik, men preliminära bedömningar talar om en minskning på 70 % av antalet körda km för liknande projekt. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 0,5 milj/år (halvtid för samordning) åt beroende på fastighetens skick, men ofta kan driftskostnaderna minska med mellan %. Driftskostnaderna sänks till följd av höga energikrav. I takt med att energipriserna höjs kommer energieffektiva byggnader bli allt mer lönsamma och attraktiva. Driftskostnaderna sänks i proportion med den minskade energianvändningen, viket skulle innebära en 5 %-ig kostnadsbesparing. Mindre körda km, nya drivmedel som t.ex. el är både billigare per enhet och mer effektiva vilket leder till besparingar för kommunen. Mindre körda km, nya drivmedel som är mer effektiva leder till besparingar för kommunen. 11.Riktlinjer för hållbart byggande MWh/år ( 25 % bättre än dagens BBR) kr/år 6 (43)

200 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april Varför ett energieffektiviseringsbidrag till kommuner och landsting?1 Bakgrund Den offentliga sektorn står inför en viktig och omfattande uppgift de kommande åren. Ett av de uttalade målen i energi- och klimatarbetet är att den offentliga sektorn ska föregå med gott exempel. Energieffektivisering i byggnader och transporter, samhällsplanering samt att ställa krav vid upphandling och inköp är centrala områden att arbeta med för att nå de miljöpolitiska målen. Syftet med det statliga energieffektiviseringsstödet är att bidra till att kommuner och landsting föregår som goda exempel för en effektiv användning av energi. För att nå de nationella och internationella målen Riksdagen har antagit flera mål som kommuner och landsting ska förhålla sig till. Det finns svenska miljömål för energieffektivisering i bebyggelsen som säger att den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet (Atemp) i bostäder och lokaler bör minska med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050, i förhållande till användningen För att nå målen måste den årliga energianvändningen i bygg- och fastighetssektorn ha minskat med 30 TWh till år 2020 och med 75 TWh till Vidare finns antagna nationella mål kring förnybar energi. År 2020 ska 50 % av energin i Sverige vara förnybar, i transportsektorn är det antagna målet 10 %. Enligt det nya direktivet om byggnaders energiprestanda ska alla nya offentliga byggnader vara lågenergibyggnader från och med år Detta innebär en stor omställning av fastighets- och byggbranschen där offentlig sektor ska vara ledande. På kort tid ska byggande gå från enstaka försök till att i full omfattning bygga lågenergibyggnader. Varför kommuner och landsting? Hälften av alla lokaler i Sverige är offentligt ägda (stat, landsting eller kommun). Den totala ekonomiska effektiviseringspotentialen i de byggnader som kommunerna och landstingen äger har bedömts till cirka 2 TWh (slutlig energianvändning) per år. Till detta ska läggas effektiviseringspotentialen i de byggnader som kommuner och landsting hyr. Energieffektiviseringsutredningen visade att effektiviseringsåtgärder kan minska energianvändningen i offentligt ägda lokaler med 8,5 TWh fram till år Omräknat i dagens energipriser är det 7 till 8 miljarder kronor per år. Enligt utredningen kommer bara en liten del av de lönsamma åtgärderna att genomföras utan ytterligare stimulans. En stor del av potentialen finns i utbyte av gammal belysning, ventilationsutrustning och behovsanpassade drifttider och luftflöden. Den stora potentialen för energieffektivisering i bostäder finns i samband med omfattande renovering. Omkring en miljon av Sveriges bostäder byggdes under det så kallade miljonprogrammet åren , flertalet av dessa är i stort 1 Finns beskrivet i Riktlinjer för statligt stöd till energieffektiviserings i kommuner och landsting 2010, Energimyndigheten 7 (43)

201 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 renoveringsbehov. I samband med nybyggnad är det möjligt att nå ännu längre. Passivhus har en energianvändning som motsvarar en tredjedel av kraven i byggnorm. Flera kommunala bostadsbolag och fastighetskontor har provat att bygga lågenergihus eller så kallade passivhus. Den offentliga sektorn är en stor konsument. Inköp som görs av svenska staten, kommuner och landsting motsvarar cirka miljarder kronor per år. Genom att utnyttja köpkraften i offentlig sektor och välja miljöanpassade och energieffektiva varor och tjänster har sektorn därmed en viktig roll för att bidra till miljödriven teknikutveckling och hållbar produktion. Enligt en studie från Naturvårdsverket 2009 så ställs sällan miljökrav i offentliga upphandlingar. Bristande kunskap och erfarenhet om hur man ställer miljökrav anges i studien vara det största hindret för att miljöanpassa upphandlingar. I Sverige står transportsektorn för cirka en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser och transportsektorns utsläpp har ökat stadigt de senaste decennierna. Vägtrafiken står för den största andelen av transportsektorns utsläpp, och jämfört med utsläppen år 1990 har utsläppen av koldioxid från vägtrafiken i Sverige ökat med 15 % fram till Många styrmedel och åtgärder som rör transporter beslutas på statlig nivå men kommuner och landssting har t.ex. rådighet över egen, leasad eller hyrd fordonsflotta. Vidare kan kommuner och landsting arbeta med den egna personalens tjänsteresor genom resepolicys och styrande dokument. Andra områden där insatser kan göras är informationskampanjer, logistiklösningar och arbetspendling. 8 (43)

202 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april Nacka kommun bakgrund och förutsättningar Nacka kommun befolkning och energiförsörjning Nacka kommun har invånare och ligger i östra delen av Stockholmsregionen. Kommunen har en långsträckt kust som omfattas av riksintresse för kust och skärgård. En stor del av kommunens grönområden skyddas av naturreservat. Läget nära Stockholm och med närhet till naturområden och stränder, gör Nacka till en mycket populär boendekommun. Befolkningen i Nacka beräknas öka kraftigt de kommande åren, år 2020 beräknar man att c:a invånare bor i kommunen. Utbyggnaden av förskolor, skolor och idrottshallar kommer att behöva ske i snabb takt för att på ett bra sätt kunna möta en ökande befolkning. I kommunens mer tätbebyggda delar och lokala centrum utgörs bebyggelsen främst av flerbostadshus, men generellt är det småhusbebyggelsen som dominerar kommunen. Fjärrvärme finns utbyggt för tätbebyggda delar av västra och södra Nacka (Sicklaön och Älta) samt i Fisksätra. I mer glesbyggda områden av kommunen dominerar främst bergvärme- och luftvärmepumpar. Elanvändningen för pumpar ökar för varje år, vilket under kalla dagar sätter elnätet under hög belastning. För bebyggelse som tillkom under 70-talet finns även en relativt stor andel bostäder som använder direktverkande el. Transportbehovet i kommunen är stort och en stor andel av transporterna sker med bil. Bebyggelsen ligger relativt spritt över en stor geografisk yta och många arbetspendlar in till Stockholm varje dag. Många väljer dock att åka kollektivt, och då finns Saltsjöbanan och väl utbyggd busstrafik till Slussen. För att Nacka kommun ska kunna fortsätta att ta ansvar för Stockholms växande befolkning är utbyggnaden av tunnelbanan till centrala Nacka en förutsättning. Kommunens organisation och rådighet Kommunen organisation påverkar rådigheten över energianvändningen. I Nacka kommun finns ett omfattande kundvalssystem där den enskilde har rätt att välja anordnare inom förskola, hemtjänst, skola mm. Kommunen betalar sedan anordnaren med en check för varje individ som valt tjänsten. Den här typen av verksamheter styrs av auktorisationsavtal, en form av certifiering som kommunen gör när den godkänner anordnare. Även om man kan undersöka möjligheten att ställa miljökrav i auktorisationsavtalen, så är kommunens rådighet att ställa krav begränsad. Ett undantag från detta är den verksamhet där kommunen är huvudman, men där verksamheten omfattas av kundvalssystemet. Det gäller t.ex. kommunala skolor och äldreboenden där kommunen har större möjlighet att påverka energianvändningen. 9 (43)

203 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 När det gäller verksamheter som inte omfattas av kundvalssystemet, som t.ex. kommunens egna fordon och fastigheter, så har kommunen full rådighet. Kommun har i energieffektiviseringsstrategin valt att fokusera på denna verksamhet, eftersom det är där vi har störts möjlighet att påverka. Kommunens organisation och rådighet påverkar självklart de siffror för energianvändning som redovisas i nulägesanalysen. I jämförelse med kommuner med större egen verksamhet, så ligger sannolikt Nackas energianvändning för fastigheter och transporter generellt lägre. 10 (43)

204 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april Energianvändningen i kommunens verksamheter (basår 2009) Kommunens fastigheter (exkl. ishallar) Ishallar (4 st.) Transporter (tjänstebilar och arbetsfordon) Nybyggnation i stadsbyggnadsprocessen (c:a 700 bostäder/år) Gatubelysning VA-systemet Upphandling (c:a 1,2 miljarder kr/år) Totalt: MWh MWh 1000 MWh MWh MWh MWh Svårt att kvantifiera MWh Enligt tabellen ovan utgjorde energianvändningen för kommunens verksamheter (inklusive stadsbyggnadsprocessen) c:a MWh 2009, vilket motsvarar uppvärmning av c:a villor under ett år. Kommunens energianvändning utgör c:a 5 % av den användning som sker i hela den geografiska kommunen. Det kan låta lite, men samtidigt ska man komma ihåg att det är dessa 5 % av energin som kommunen har störst rådighet över och faktiskt ganska lätt kan påverka. Fördelningen av energiförbrukningen mellan byggnader, transporter mm. skiljer sig mycket åt om man jämför Nackas kommunala verksamhet med Nacka som geografisk kommun (se tabellerna nedan). Transporterna utgör en relativt begränsad del av energianvändningen i den kommunala verksamheten, men står för de absolut största utsläppen av koldioxid. Det kan därför finnas skäl att prioritera transportåtgärder utifrån klimathänsyn. Energianvändning i Nacka som geografisk kommun, 2008 (totalt GWh) 4% 0% 20% 7% 36% 33% Hushåll Transporter Övriga tjänster Offentlig verksamhet Industri, byggverk. Jordbruk, skogsbruk, fiske Källa: SCB 11 (43)

205 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 Energianvändning i Nackas kommunala verksamhet, 2009 (totalt MWh) 5% 1% 4% 12% 7% 71% Kommunens fastigheter Ishallar Transporter Nybyggnation Gatubelysning VA-systemet 5 Kommunens fastigheter Totalarea för lokaler och bostäder (Atemp) 2009 Bostäder 0 (äger inga bostäder) Lokaler m² (c:a 150 objekt) Köpt energi för lokaler angivet per energibärare (exkl. ishallarna) Fastighetsel MWh Olja MWh Direkt el MWh Fjärrvärme MWh Pellets 796 MWh Totalt MWh Bränslemix för köpt fjärrvärme och fjärrkyla: Nacka kommun köper ingen fjärrkyla. Vattenfalls fjärrvärme i Nacka produceras av biobränslen medan Fortums fjärrvärmemix består av omkring 80 procent förnybar energi och 20 procent fossila bränslen. Ev. köpt ursprungsmärkt el eller värme 0 kwh (började köpa ursprungsmärkt 2010 av Natur och Kultur) Årlig energianvändning av egenproducerad förnybar el och värme: 0 kwh Total energikostnad för värme, el och fjärrkyla: 60,6 miljoner kr Kommunen hade i sitt fastighetsbestånd 2009 c:a 150 objekt. Beståndet bestod av stadshuset, 30 skolor, 10 idrottshallar, 2 simhallar, 4 ishallar, 55 förskolor, 5 äldreboenden och ett antal övriga lokaler. Kommunen äger inga bostäder, bostadsbolaget Nacka hem såldes i början av 90-talet. Antalet fastigheter beräknas öka markant de närmaste åren pga. av en stark befolkningsökning i kommunen. Bara antalet förskolor måste öka med 22 stycken fram till Detta sätter stark press på fastighetskontoret att få fram 12 (43)

206 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 kostnadseffektiva och energisnåla byggnader under mycket kort tid. Det är viktigt att hinna planera för välbyggda förskolor med gott inomhusklimat och låg energianvändning som kan hålla nere driftskostnaderna för kommunen på lång sikt. Detta är även en förutsättning för att fastighetskontoret ska kunna nå sitt mål om en minskad energianvändning på 20 procent fram till De senaste åren har man arbetat hårt med att aktivt minska energianvändningen i de egna fastigheterna handlade man upp ett mediastyrningsavtal som innebar att man fokuserade på att mäta och följa upp för att minska energianvändningen genomförde man ett eget eneregiinvesteringsprogram som bl. a ledde till omfattande konverteringar från olja och el till fjärrvärme i flera fastigheter samt utbyte av ventilationssystemen och förbättrad tilläggsisolering. Åtgärderna ledde till en minskad energianvändning och kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser. Under 2010 arbetade fastighetskontoret med att ta fram en kravspecifikation för energisnålare nyproduktion. Inom parentes anges byggnadernas energiförbrukning jämfört med Boverkets Byggregler, BBR, samt deras specifika energiförbrukning: Hedvigslunds förskola byggs med ambitionen att uppnå kraven för Green Building, och blir i så fall den första sådana byggnaden inom Nacka kommun. (-25 %, 108 kwh/m²) Källängsvägens förskola byggs som ett lågenergihus med ambitionen att uppnå nivån för passivhus (- 65 %, 50 kwh/m²) Henriksdalshöjdens förskola projekteras med ambitionen att uppnå nivån för minienergihus. Därutöver byggs förskolan med ny patentsökt teknik för att ytterligare minimera värmeförlusterna. (- 51 %, 70 kwh/m²) Tollare Bollhall är upphandlad enligt Miljöstyrningsrådets rekommenderade krav (-30 %, 76,5 kwh/m²) Under 2010 upphandlade kommunen ett nytt driftsavtal för det befintliga beståndet som är mer långsiktigt än tidigare avtal. Avtalet innebär bonus om företaget genomför åtgärder som hjälper fastighetskontoret att nå målet om en energiminskning på 3 procent per år. Redan nu har man kunnat konstatera tydliga förbättringar av driften. I december 2010 blev fastighetskontoret miljödiplomerat enligt Miljöstegen. Ungefär ett och ett halvt år har man arbetat för att anpassa verksamheten till att uppfylla miljödiplomeringens krav. Kommunens simhallar och ishallar 2009 fanns det fyra ishallar i kommunen hade antalet stigit till fem stycken och en kostfrusen uterink (Älta ishall, Björknäs ishall, Nacka ishall inklusive istält, Saltsjöbadens ishall, samt en konstfrusen uterink på Björknäs IP). Det finns två simhallar (Nacka simhall och Näckenbadet) i kommunen. Årsförbrukningen för ishallarna var 2009 cirka 3800 MWh och steg till 4300 MWh under Anledningen till ökningen är den nya ishallen som tillkommit i Saltsjöbaden samt att öppettiderna för hallarna har ökat kraftigt. Simhallarna använder c:a (43)

207 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april MWh per år. I framtiden bör kommunen planera för att placera simhallar och ishallar i direkt anslutning till varandra för att hallarna ska kunna dra nytta av varandras spillvärme. Det är även viktigt att man bättre tar till vara de driftansvarigas erfarenheter i planeringen och utformningen av hallarna. Ofta har driftspersonalen stor kunskap om energianvändningen som kan komma till nytta redan i planeringsskedet. Oavsett placering så finns det en mängd åtgärder som kan göras för att minska energianvändningen i hallarna. Det är kostnadseffektiva åtgärder som leder till stora energibesparingar. Med relativt enkla åtgärder skulle man kunna minska energianvändningen med 1000 MWh/år totalt och med det spara 1 miljon kr/år. Det handlar främst om förbättringar av ventilationssysystemen och nya, bättre styr- och reglersystemen för att bättre kunna anpassa energianvändningen efter verksamheterna. De närmaste åren kommer kommunen stegvis genomföra energieffektviseringar i ishallarna för att sedan arbeta vidare med simhallarna. När det gäller hallarnas övriga miljöpåverkan har kommunen redan genomfört omfattande åtgärder för att minska mängden ammoniak i ishallarna. Under 2011 deltog kommunen i ett projekt tillsammans med IVL Svenska miljöinstitutet för att ta fram en svensk standard för simhallar, där miljökraven är en viktig del. Detta arbete kommer ge värdefulla erfarenheter för den framtida utformningen och skötseln av simhallarna. 6 Transporter Antal fordon samt körda fordonskilometer för leasingbilar, tjänstebilar samt upphandlad kollektivtrafik: Kommunen har c:a 60 tjänstebilar och ett 50-tal arbetsfordon. Närmare 70 % av tjänstebilarna är miljöbilar. Körda fordonskm: km Kommunen har ingen egen kollektivtrafik Antal fordonskm i tjänsten med privata bilar: km Privata bilar får inte längre användas i tjänsten, kommunen arbetar för att få ned denna siffra till 0. Årsförbrukning av drivmedel för tjänstebilar och arbetsfordon: totalt c:a 1000 MWh bestående av: bensin: 500 MWh, diesel: 400 MWh, E85: 55 MWh, gas: 8 MWh, hybrid: 5 MWh Energianvändning för pendlingsresor: C:a MWh Antal personbilar och lastbilar som uppfyller miljökraven i förordningen 2009:1: 48 st. Antal flygresor och km per anställd: 200 km/anställd Antal tågresor och km per anställd: 130 km/anställd Andel biodrivmedel i köpta transporttjänster (skolskjuts, färdtjänst, mattransporter): Saknar trovärdiga uppgifter I vilken utsträckning krav på sparsam körning eller andra krav ställs i 14 (43)

208 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 upphandling: Det ställs krav på sparsam körning i alla upphandlingar där fordon ingår. Det ställs även andra krav, vilka varierar beroende på upphandlingens innehåll. Kommunen har sedan 2007 arbetat aktivt med resepolicy och andra styrmedel för att minska de anställdas resor och främja användandet av miljöbilar. Nackas modell med subventionerade SL-kort för de anställda och avgiftsbelagd personalparkering har spritts även till andra kommuner. Kommunen har även arbetat aktivt med att minska miljöbelastningen från tjänsteresor genom att byta ut bensindrivna fordon till miljöbilar. Ett annat område där Nacka ligger i framkant är samordnade varutransporter som påbörjades Miljöbilar i tjänsten Bland stadshusets anställda och politiker har bilåkandet minskat. Jämfört med 2006 så har antalet körda mil i tjänsten gått ner med över 30 procent. Koldioxidutsläppen har minskat rejält som en följd av det minskade bilåkandet och en övergång till miljöbilar med etanoldrift. Kommunen har en cykelpool för kortare tjänsteresor samt en bilpool med sex miljöbilar som drivs på E 85 och som har ungefär 250 registrerade förare. Bilarna i bilpoolen har under året gått cirka mil. Utöver bilpoolen har kommunen ett antal tjänstebilar som alla drivs med miljödiesel. Genom att använda miljöbilar har kommunen släppt ut 8 ton mindre koldioxid jämfört med om man använt bensindrivna fordon på motsvarande sätt. Ny upphandling av miljöbilar till bilpoolen ska göras 2012 och den ska föregås av en noggrann inventering för att hitta det mest hållbara alternativet. Det är i dagsläget svårt att följa upp drivmedelsförbrukningen från kommunens fordon pga. av att inköpen av drivmedel sker från olika bolag. I framtida upphandlingar ska man arbeta för att uppföljningen av drivmedel ska ingå. Eftersom Nacka redan 2006 påbörjade åtgärder för att minska miljöpåverkan från fordonsflottan, har vi nu fått bort de mesta av de onödiga resorna. Framtida insatser kommer i högre grad behöva fokusera på nya, effektiva drivmedel. En elbil kommer att ingå i kommunens fordonsflotta 2012 och man önskar byta de miljödieseldrivna bilarna i bilpoolen till biogasfordon. De nya fordonen kommer vara en förutsättning för att kommunen ska kunna fortsätta att minska energianvändningen och koldioxidutsläppen från tjänstebilarna. Den främsta fördelen med elbilar är att de är mer energieffektiva än bensin- eller dieseldrivna bilar. En nackdel är att bilarna inte kan köra särskilt långt per laddning. Resvaneundersökning av kommunens anställda Nacka genomförde en resvaneundersökning (s.k. CERO-undersökning) under hösten I korthet innebär CERO en grundlig analys av kommunens klimatmål, i termer av både kostnader, klimatpåverkan och resmönster. Bland annat kartläggs hur anställda reser i tjänst och till och från arbetet, samt vilka fordon organisationen äger och hur de används. Därefter jämförs nuläget med de uppställda målen och kostnads- och klimatoptimala åtgärder identifieras. Resvaneundersökningen visar på goda trender, men visar samtidigt att de anställdas pendlingsresor med bil är omfattande. De anställdas arbetspendling 15 (43)

209 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 påverkar klimatet 10 gånger mer än kommunens tjänsteresor. Anmärkningsvärt är att merparten av de mest frekventa bilpendlarna har bostaden i Saltsjö-Boo och Nacka centralt, vilket även innebär de kortaste pendlingsavstånden (0-5km). Pendlingsavståndet för ca 50 % av alla bilister ligger under 10 km. För att minska antalet pendlingsresor med bil har kommunen infört parkeringsavgift för anställda vid stadshuset samt subventionerar SL-kort, vilket varit mycket uppskattat. C:a 125 st. av stadshuset drygt 500 anställda har subventionerade SLkort. Det faktum att pendlingsresorna har en 10 gånger större miljöpåverkan än tjänsteresorna samt att Nacka redan fått ned utsläppen från tjänsteresorna i stor utsträckning, gör att framtida mål och åtgärder på transportområdet i högre grad kommer att fokusera på pendlingsresorna. Samordnade varutransporter 2009 påbörjades kommunens arbete med samordnade transporter tillsammans med Bring Express. Syftet med projektet är att få ned antalet små leveranser och planera för större transporter veckovis efter en given körslinga. Kommunen har börjat i mindre skala med varor som kopieringspapper och städutrustning, men tanken är att antalet varugrupper ska öka. Biogas i kommunen Hösten 2010 fick Nacka kommun sin första biogaspump, men det dröjde ända till slutet av 2011 innan det fanns biogas att tanka. Än så länge saknas biogasproduktion i kommunen, men Stockholm stad planerar att bygga en biogasanläggning vid Ältasjön, precis på gränsen till Nacka. Bristen på biogas märks även i den kommunala verksamheten, bl.a. har det varit svårt att täcka biogasbehovet för våra sopbilar. Kommunen ställde i upphandlingen av avfallsbolag krav på minst tre biogasbilar och i en sådan lång och omfattande upphandling som sophanteringen, verkade kravet inte svårt att uppfylla för leverantören. Kommunens arbetsfordon (lastbilar, rörbussar mm) Teknik äger och upphandlar en mängd arbetsfordon åt kommunen. Större fordon, som lastbilar, rörbussar, sandsopningsbilar och snöplogar, har visat sig svåra att ställa höga miljökrav på. Leverantörerna har helt enkelt svårt att få fram större miljöfordon. Här ställer kommunen baskrav enligt Miljöstyrningsrådet vilket innebär att fordonet få vara högs 8 år gammalt. I framtiden skulle det vara önskvärt att få till höga miljökrav för även tunga fordon. Ett sätt skulle kunna vara att ta del av hur andra kommuner har handlat upp tunga miljöfordon. För att få bättre kontroll över inköpta fordon, körda mil och drivmedelsanvändningen håller Teknik på att lägga upp en ny databas som ska förenkla uppföljningen. 16 (43)

210 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april Planering och nybyggnation i stadsbyggnadsprocessen Energi och klimat i kommunens översiktliga planering Kommunen har ingen energiplan eller klimatstrategi. Energifrågan kommer på ett övergripande plan att tas med i den översiktsplan som nu är under framtagande, där kommunen kommer att utgå från de energimål som RUFS föreslår för Stockholmsregionen. Även i det kommande arbetet med de nationella miljömålen kommer energi och klimat vara en viktig del. På sikt skulle det dock vara önskvärt att en strategi för energi och klimat, innehållande mål och åtgärder, togs fram. Energikrav i stadsbyggnadsprocessen Nacka är en av Stockholms läns mest expansiva kommuner och på grund av det kraftiga nybyggandet är det extra viktigt att frågan om ett hållbart byggande har en central roll i Nackas stadsbyggande. Den byggda miljön måste utformas så att energiförsörjningen blir effektiv och miljöpåverkan så liten som möjligt. I slutet av 2009 antog Miljö- och stadsbyggnadsnämnden en strategi om energieffektivt byggande vid nybyggnation och ombyggnation. Strategin föreslår fyra vägar för att få igång ett energieffektivt byggande i kommunen och följade arbete har hittills genomförts: 1. Satsa på energieffektivt byggande när kommunen äger och förvaltar fastigheterna Fastighetskontoret har redan kommit långt i arbetet med att effektivisera kommunens befintliga bestånd och när det gäller att ställa energikrav i nyproduktion (se tidigare avsnitt). Fastighetskontoret erfarenheter bör tas till vara och utvecklas även i stadsbyggnadsprocessen. 2. Satsa på energieffektivt byggande när kommunen äger marken Kommunen äger inte mycket egen mark, därför är det viktigt att ta vara på och ställa miljökrav i de få stadsbyggnadsprojekt då kommunen är markägare. Under 2010 har kommunen ställt krav i nivå med passivhusstandard i en markanvisningstävling för hyresrätter i Nacka strand. I den framtida planläggningen av bostäder och lokaler centrala Nacka har kommunen ambitionen att ställa höga hållbarhetskrav. 3. Samarbete med markägare, byggherrar och exploatörer Under hösten 2010 påbörjades en dialog med byggherrar, fastighetsägare och markägare inom ramen för seminarieserien Stadsbyggnadsforum. Utgångspunkten för mötet var möjligheten att använda de stora miljöklassningssystemen som LEED, BREEAM, Miljöklassad byggnad och Green building i det framtida byggandet av Nacka. Mötet följdes upp med ett seminarium under hösten 2011 där arbetet med att ta fram en riktlinjer för hållbart byggande i Nacka påbörjades. 17 (43)

211 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april Ett energinätverk av tjänstemän för att höja kompetensen på energiområdet För att kommunen ska kunna arbeta aktivt med energifrågan i stadsbyggnadsprojekten så krävs ökad kompetens både hos politiker och hos tjänstemän. Under 2010 startades ett nätverk bestående av tjänstemän på Miljö- och stadsbyggnad. Ett flertal seminarier har hållits kring hållbart byggande och möjligheten att ställa miljökrav. En halvdags utbildning om miljöklassningssystem och energikrav anordnades för ledamöter i Miljöoch stadsbyggnadsnämnden tillsammans med KTH:s stadsbyggnadsakademi. Nämnden gjorde även en studieresa till Växjö som ligger långt fram när det gäller hållbart byggande och internationellt samarbete. 8 Gatubelysning Antal ljuskällor Energianvändning/år st. (varav st kvicksilver.) MWh Kostnad för energianvändning/år Elleverantör 5,8 milj. kr (varav 1,7 milj. i nätavgift Förnyelsebar el från Natur & Kultur och 4,1 milj. för elförbrukning.) Utvecklingen när det gäller energisnål gatubelysning har varit snabb de senaste åren. Tekniken finns och ett byte till mer energisnål belysning med betydligt längre livslängd än kvicksilver lampor, lönar sig på relativt kort tid. Lagstiftningen kräver att de gamla kvicksilverlamporna ska vara utfasade senast år 2015 och många kommuner tar nu fram strategier för att byta till modern belysning som högtrycksnatrium, keramisk metallhallogen eller LED. Gemensamt för alla dessa alternativ är att det är mycket mer energieffektiva än de gamla kvicksilverlamporna. Den nya formen av belysning skiljer sig åt när det gäller ljuskvalitet, energieffektivitet, livslängd och pris. Därför är det viktigt att göra en analys av vilken belysningstyp som passar bäst för gång- och cykelvägar, trafikerade bilvägar och vid t.ex. övergångsställen. Nacka kommun påbörjade under 2010 planeringen för utbyte av alla gammal kvicksilverlampor fram till Idag finns ljuskällor i kommunen varav är kvicksilverlampor. Bytet kommer att innebära en energibesparing på MWh/år, vilket är nästan en halvering mot kvicksilverlampornas energianvändning idag. Bytet av belysning kommer att kosta 18 miljoner kr vilket tjänas in på c:a 12 år. De stolpar som inte är rötskadade eller rostiga kommer att få stå kvar, i de flesta fall byter man endast ut ljuskällan. För att ta reda på hur olika typer av belysning fungerar har man satt upp provarmaturer på ett urval av parkvägar, lokalgator och huvudgator i Boo. Teknik utreder även möjligheten att använda dimning av gatubelysning nattetid för att minska energianvändningen. Utöver gatubelysningen, arbetar kommunen 18 (43)

212 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 med att energieffektivisera belysning vid idrottsplatser och parker. Möjligheten att effektivisera även trafikljus ska utredas. 9 VA-systemet Antal pumpar i VA-systemet C:a 150 st. Energianvändning per år Kostnad per år MWh (varav LTA c:a 20 %) C:a 4 milj. kr Nacka kommun har ingen egen reningsanläggning utan avloppsvattnet i kommunen går till Henrikdals reningsverk i Stockholm och Käppalaverket på Lidingö. Dricksvattnet och avloppsvattnet i kommunen trycksätts idag med ett 150-tal pumpar. Pumparna byts ut efter ett visst antal år, men det finns fortfarande många äldre pumpar i systemet. Det har skett en enorm utveckling när det gäller vilken effekt man kan få ut av moderna pumpar, vilket innebär att man kan sänka energikostnaderna rejält genom att byta pump. Varefter pumparna förslits byts de ut mot mer energieffektiva alternativ. Om kommunen hade kännedom om den resterande livslängden på pumparna i systemet och kunde väga det mot de minskade driftskostnader nya pumpar kan ge, skulle kommunen kunna göra mer strategiska bedömningar av i vilken takt pumparna ska bytas ut. I glesbebyggda delar av kommunen (förnyelseområden) har man anlagt lätttrycksavlopp, s.k. LTA. Lättrycksavloppen har lagts mer grunt än ett konventionellt avloppssystem vilket gör att kostnader för anläggning sänks och genomförandetiden förkortas. En svaghet är att LTA som inte ligger på frostfritt djup kräver mycket el. Dels behövs el för att driva de c:a 1500 pumpar som driver systemet på varje fastighet, dels behövs elslingor för att värma upp rören (så vattnet inte fryser vid låga temperaturer). Det finns i dagsläget ett stort behov av att utvärdera de senare årens utbyggnad av LTA när det gäller energiförbrukningen, säkerhetsaspekter och långsiktiga ekonomiska konsekvenser. 10 Upphandling av varor och tjänster Kommunen genomför en stor mängd upphandlingar av varor och tjänster varje år och troligtvis utgör upphandlingar kommunens största miljöpåverkan. En ökad kompetens om hur kommunen kan ställa och följa upp miljökrav skulle ge stor effekt när det gäller minskad energianvändning. En förstärkning av kommunens inköpssystem, Raindance, ska genomföras för att förbättra kontrollen och uppföljningen av våra upphandlingar. 19 (43)

213 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 Inköpsenhetens arbete idag Inköpsenheten arbetar som stöd till stadsledningskontoret i upphandlingar mot ramavtal och som stöd till fastighetskontoret, exploateringsenheten och Teknik när det gäller entreprenadupphandlingar. I övrigt stöttar man andra förvaltningar vid behov med bl.a. juridisk kunskap. Inköpsenheten arbetar redan idag med miljökrav i upphandlingar tog kommunen fram en policy för upphandling och inköp som omfattar kommunens alla verksamheter. I policyn fastställs bl. a att kommunen ska ställa skallkrav i upphandlingar så att varor och tjänster uppfyller kraven för etik och miljö genom märkning enligt Svanen, EU-blomman, KRAV eller motsvarande som har sin grund i vetenskapliga rön. Kommunen har även en policy för klimatanpassade inköp där man slår fast att 50 % av kommunens inköp ska vara klimatinpassade. En svårighet när det gäller att ställa miljökrav i upphandlingar är att begränsa kraven så att de bara omfattar den vara/tjänst som upphandlingen gäller. Det finns EU-lagstiftning som innebär att det är förbjudet att i en upphandling ställa miljökrav som går utanför själva varan/tjänsten (t.ex. att ställa krav på att varan levereras med miljövänliga transporter om upphandlingen gäller kontorsmateriel). En annan svårighet är enheternas resurser och kompetens när det gäller att följa upp de miljökrav som ställs i upphandlingen. Inköpsenheten hjälper idag till att formulera miljökrav i t.ex. entreprenadupphandlingar, men vet inte i vilken utsträckning kraven verkligen följs upp när enheterna skriver avtal med en entreprenör. Inköpsenheten ansvarar även för projektet samordnade transporter som handlar om att effektivisera varutransporter inom kommunen. Upphandlingar till stadshuset Intendenturen och Grön IT Intendenturen ansvarar för inköp av kopiatorer, kaffemaskiner mm till stadshuset. En viktig insats genomfördes 2009 då man bytte till mer energismarta skrivare. För att skriva ut eller kopiera använder de anställda passerbrickorna, på så sätt styr man mot färre onödiga utskrifter och kan dessutom följa upp pappersanvändningen på individ och enhetsnivå genomförde IT-staben en omfattande upphandling av 50 verksamhetssystem och en mängd IT-arbetsplatser (omfattar allt från arbetsplatser i stadshuset till skolorna). Tieto och Atea fick uppdraget. I förfrågningsunderlaget bad man leverantörerna ange företagets mognadsgrad enligt kriterierna för Grön IT. Grön IT är en form av kvalitetssäkring av miljövänliga IT-lösningar som både Titeo och Atea har stor erfarenhet av. När det gäller inköp av datorer har man bildat ett tjänsteråd på kommunen, bestående av IT-staben som tar fram förslag på vilka typer av datorer enheterna kan köpa in. 20 (43)

214 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 De senaste åren har skolorna utrustats med allt fler datorer. Detta har lett till stora belastningar på elnätet i vissa delar av kommunen, samt en ökad värmeutveckling i skolorna vilket leder till att fastighetskontoret måste öka ventilationen (vilket ökar energianvändningen). Det är viktigt att ha med sig dessa konsekvenser i den framtida planeringen av skolornas IT-utbyggnad. 11 Nacka Energi AB, ägare av kommunens elnät Nacka energi AB är ett helägt kommunalt bolag som ansvarar för elförsörjningen till ca kunder inom Nacka. Inom området Boo, ansvarar Boo Energi (som är en ekonomisk förening) för elförsörjningen. Nacka Energi sålde el fram till slutet av 1990-talet, men har nu bara ansvar för nätet. Planer finns dock på att tillsammans med Mälarenergi påbörja elförsäljning igen. Inom Nacka Energi diskuteras taxans struktur både i ledningen och i styrelsen för att få till en så rättvis taxa som möjligt. Hittills har Nacka Energi haft en enhetlig taxa, men nu vill man differentiera den så att den som använder mycket el ska betala mer. Detta beror delvis på de höga kostnader och belastningar på elnätet som det ökade användandet av värmepumpar har orsakat. Antalet bergvärmepumpar har ökat kraftigt i kommunen under senare år. När det blir riktigt kallt använder pumparna topplast i form av el, vilket gör att alla pumpar behöver ett extratillskott av el ungefär samtidigt. Toppen gör att kunderna tvingas köpa in dyr och miljöovänlig el (på marginalen används el från kolkraftverk ute i Europa). För att motverka detta informerar Nacka Energi om möjligheten för kunderna att själva att installera s.k. effektvakter. En effektvakt lägger ett tak på kundens elanvändning vilket gör att t.ex. bastun, tvättmaskinen och värmepumpen inte kan gå samtidigt vid hög belastning på elnätet. Redan i början av 1990-talet deltog Nacka Energi i ett utvecklingsprojekt där man använde sig av effektvakter i ett s.k. energikooperativ. Energikooperativet bestod av de tio största elanvändarna i kommunen. När uttaget av el var som störst gick signaler mellan användarna och Nacka Energi som innebar att vissa företag under en kortare tid stängde ned delar av sin elintensiva verksamhet. På detta sätt kunde man kapa topparna och få en mer jämn elanvändning. En intressant utveckling som Nacka Energi kommer att vara en del av, är utbyggnaden av s.k. smartgrids. Smartgrid handlar bland annat om lösningar för att koppla små, lokala energikällor till elnätet. För att elanvändningen ska kunna uppnå EU:s mål om 20 % förnybar energi fram till 2020, måste alla förnyelsebara, lokala energikällor tas till vara. I Nacka har man precis anslutit den första småskaliga energiproduktionen till nätet i form av solpaneler på ett växthus vid Hellasgården. Det här är något som med all sannolikhet kommer att växa under de närmaste åren. Ett annat utvecklingsprojekt består av att Nacka Energi sätter upp laddstolpar för elbilar, den första är tillsammans med Vasakronan i Nacka strand. En laddstolpe planeras för kommunens framtida inköp av elbilar vid Nacka stadshus. 21 (43)

215 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 Inledningsvis kommer elen vara gratis, på sikt ska man hitta lösningar för att få igång ett betalningssystem. 12 Kommunens avfallshantering Antal ton insamlat Energiproduktion genom förbränning hushållsavfall/år ton MWh Andel insamlat sorterat Mängd producerad biogas hushållsavfall 0 (2009), men ska påbörjas (kommunen saknar biogasanläggning) 2011 påbörjades insamling av hushållsavfall i Nacka. Insamlingen inleddes i mindre skala för få till så rena fraktioner som möjligt. Verksamheter som restauranger och stormarknader har erbjudits möjlighet att delta för att få upp volymen på det insamlade avfallet. Efterbehandlingen av avfallet är ett problem för Nacka liksom för övriga Stockholmskommuner. Det faktum att det saknas en förbehandlingsanläggning för avfall i regionen har lett till en omfattande biogasbrist, som drabbar även Nacka. Det är svårt att motivera storskalig insamling av hushållsavfall då efterbehandlingen ännu inte är löst. Det avfall som samlas in i Nacka kommer tillsvidare komposteras. Idag går allt hushållsavfall för förbränning till Fortum. Under 2009 samlades ton in, vilket motsvarar en energitillförsel på ca MWh. Det avfall Nackas invånare producerar varje år motsvarar nästan den energi kommunen förbrukar i alla sina fastigheter! Återvunnet material som trä och annat brännbart samlas upp i Kovik och förbränns sedan i en anläggning i Uppsala. 13 Internutbildning och nätverkande kring energifrågan Ett flertal utbildningar har genomförts för att stärka kompetensen internt i kommunen under 2010 och Utbildningar kring möjligheten att ställa energikrav i exploateringsavtal och miljöklassningar i byggandet har hållits för tjänstemän på Miljö & Stadsbyggnad och fastighetskontoret. Flera studiebesök har gjorts av energinätverket (se sid 20) och fastighetskontoret. Bl.a har tjänstemän i Nacka besökt Hammarby sjöstad, Allingsås, Sundbyberg (som arbetar aktivt med energisnåla förskolor) och Norra Djurgårdsstaden. Politikerna i Miljö- och stadsbyggnadsnämnden har genomfört en halvdagarsutbildning kring energieffektiva byggnader och varit på studiebesök i Växjö. Nacka ingår i flera energinätverk i regionen. Kommunen deltar i Energirådgivningen och KSL:s (Kommuner och landsting i Stockholms län) nätverk för klimat och energirådgivare. Under 2010 har ett samarbete kring stadsbyggnadsprocessen startats tillsammans med byggherrarna. Arbetet har fortsatt inom det projekt som syftar till att ta fram riktlinjer för hållbart byggande i Nacka. 22 (43)

216 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 När det gäller transporter så bedriver enheten för hållbar utveckling ett viktigt informationsarbete kring hur vi kan få ned utsläppen och energianvändningen från kommunens fordon och våra pendlingsresor. Nacka är även en aktiv part i RUFS-arbetet och kommunstyrelsens ordförande, Erik Langby, är ordförande i Kommunförbundet i Stockholms län samt i Regionplanenämnden. 23 (43)

217 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april Mål för energianvändning i kommunen Definition av målen Målen är satta med 2009 som basår och utifrån en kontinuerlig befolkningsökning. Idag har Nacka kommun invånare beräknas invånareantalet ha stigit till Målet för fastigheter är satt som en minskning av energianvändningen i kommunens totala bestånd (MWh/år). Det betyder att hur mycket vårt innehav av fastigheter än ökar så ska kommunen klara av en minskning av energianvändningen med 10 % till Det har visat sig mycket svårt att närma sig målet när kommunens fastighetsbestånd växer i den takt det gör idag. För att få en mer rättvisande bild av vad kommunen gör när det gäller energieffektiviseringsåtgärder, kompletteras det mål som sattes i strategin 2011 med ett mål som gäller kwh/kvm. Genom att ha två mål kan kommunen både få en helhetsbild av den reella energianvändningen samt se om de åtgärder vi genomför har effekt. Målen för kommunens transporter fokuserar på de interna transporterna och de anställdas pendlingsresor. Det faktum att pendlingsresorna har en 10 gånger större miljöpåverkan än tjänsteresorna samt att Nacka redan fått ned utsläppen från tjänsteresorna i stor utsträckning, gör att kommunen valt att formulera mål även för pendlingsresorna. Interna transporter utgörs av bilpool, leasingbilar och arbetsfordon. Mål för minskning av klodioxidutsläpp Fastighetskontoret och enheten för hållbar utveckling har ett gemensamt mål för utsläpp av koldioxid på max 4000 ton/år. För fastigheterna finns även ett mål om en minskning av koldioxidutsläpp med 3 procent/år. Kommunens transporter utgör en liten del av de totala koldioxidutsläppen, den större delen står fastigheterna för. Trots att man konverterat en stor del av oljeanvändningen till fjärrvärme och värmepumpar, ökade koldioxidutsläppen mellan år 2009 och Detta var ett resultat av ett större bestånd ( kvm) samt en följd av att 2010 var ett extremkallt år. Fastighetskontoret undersöker nu möjligheten att komplettera målet för de faktiska utsläppen, med ett mål som korrigerar ett växande bestånd och varierande temperatur mellan åren. Mål för fastighetsbeståndet Energianvändningen i kommunens fastigheter ska till 2014 ha minskat med 10 % jämfört med Det innebär att energianvändningen ska ha minskat från MWh/år (2009) till MWh/år. 24 (43)

218 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 Energianvändningen i kommunens fastigheter ska till 2020 ha minskat med 20 % jämfört med Det innebär att energianvändningen 2020 ska vara MWh/år låg energianvändningen i snitt på 170 kwh/kvm Atemp (normalår) för hela beståndet ska energianvändningen i snitt per kvm i hela beståndet uppgå till max 155 kwh/kvm Atemp ska energianvändningen i snitt per kvm i hela beståndet uppgå till max 140 kwh/kvm Atemp. Mål för kommunens interna transporter (MWh/år) Energianvändningen till följd av kommunens interna transporter ska till år 2014 ha minskat med 5 % jämfört med Detta innebär att energianvändningen ska ha minskat från 1000 MWh/år (2009) till 950 MWh/år. Energianvändningen till följd av kommunens interna transporter ska till år 2020 ha minskat med 10 % jämfört med Detta innebär att energianvändningen 2020 ska vara 900 MWh/år. Mål för de anställdas pendlingsresor (MWh/år): Energianvändningen till följd av de anställdas pendlingsresor ska till år 2014 ha minskat med 5 % jämfört med Detta innebär att energianvändningen ska ha minskat från MWh/år (2009) till MWh/år. Energianvändningen till följd av de anställdas pendlingsresor ska till år 2020 ha minskat med 10 % jämfört med Detta innebär att energianvändningen 2020 ska vara MWh/år. Förankring och framtagande av strategin Förslaget till denna strategi har tagits fram av en bred projektgrupp av tjänstemän där representanter från Fastighetskontoret, enheten för Hållbar utveckling, Miljö & Stadsbyggnad, Nacka Partner och Teknik har ingått. Arbetet har samordnats av miljöenheten. Förslaget har stämts av med Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden och Fritidsnämnden. Beslut om strategin fattades av kommunstyrelsen den 2 maj Prioritering av åtgärder 11 åtgärder har prioriterats utifrån nulägesanalysen. Prioriteringen har grundats på kostnadseffektivitet, men även utifrån målsättningen att få med åtgärder från så många verksamheter som möjligt. Tanken är att strategin ska få igång energiarbete i kommunen på bred front. En del av åtgärderna är väldigt konkreta och handlar om energieffektviseringar av kommunens fastigheter, gatubelysning, VA-system mm. Andra åtgärder är mer övergripande och syftar till att öka 25 (43)

219 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 medvetenheten kring hur kommunen kan ställa energikrav i upphandlingar och i exploateringsprocessen. Uppföljning av mål och åtgärder Målen och åtgärderna som ingår i handlingsplanen ska följas upp och redovisas för kommunstyrelsen årligen. Arbetet med genomförandet av åtgärderna ska följa budgetarbetet och följas upp i årsbokslutet. Efter varje årsbokslut sker en sammanfattande redovisning till kommunstyrelsen om hur genomförandet av åtgärderna fortskrider och hur vi ligger till jämfört med de uppsatta målen. Uppföljningen ska presenteras i kommunens hållbarhetsbokslut som publiceras vartannat år. Informationsspridning Politikerna hålls informerade om genomförandet av strategin och åtgärderna genom avrapportering på nämndmöten. Kommunens tjänstemän informeras genom intranätet KanalN samt vid ett av stadsdirektörens måndagsmöten (dit alla tjänstemän i kommunen är inbjudna). Externt planeras en informationsinsats på hemsidan i anslutning till att återrapportering av strategin görs varje år. 26 (43)

220 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april Handlingsplan 11 åtgärder för att minska energianvändningen i kommunen 15.1 Byte av kvicksilverlampor i gatubelysningen Beskrivning av åtgärden Utbyte av kommunens samtliga kvicksilverlampor (6 875 st.) i gatubelysningen till mer energieffektiva alternativ. Bakgrund Nacka kommun påbörjade under 2010 planeringen för utbyte av alla gamla kvicksilverlampor i gatubelysningen fram till Idag finns ljuskällor i kommunen varav är kvicksilverlampor. De stolpar som inte är rötskadade eller rostiga kommer att få stå kvar, i de flesta fall byter man endast ut ljuskällan. För att ta reda på hur olika typer av belysning fungerar har man satt upp provarmaturer på ett urval av parkvägar, lokalgator och huvudgator i Boo. Åtgärdens miljöeffekter Bytet kommer att innebära en energibesparing på MWh per år, vilket är nästan en halvering mot kvicksilverlampornas årliga energianvändning idag. Användande av underhållsfordon och drivmedel förväntas minska eftersom den nya belysningen kommer att behöva bytas ut betydligt mer sällan än de gamla kvicksilverlamporna. Tidplan för åtgärden (start, genomförande och avslut) Projektstart 2010, genomförande , avslut innan Verksamhet/enhet som ansvarar för att åtgärden genomförs Vägenheten. Kostnader och finansiering för att genomföra åtgärden Investeringskostanden uppgår till 18 miljoner kr. Investeringen bedöms vara återbetald på 12 år pga. minskade driftskostnader. Tekniska nämnden har avsatt medel för genomförande av åtgärden. Innehåller åtgärden någon form av ny teknik eller ny metod? Nyare mer energieffektiva armaturer. Eventuellt tester med LED. Hur ska miljöeffekterna följas upp? Den minskade energianvändningen ska följas upp med hjälp av elleverantörens uppmätta förbrukning av elenergi före respektive efter projektet. Hur ska information spridas om åtgärden? Ingen specifik informationsinsats för just denna åtgärd planeras. Information om arbetet med kommunens hela energieffektiviseringsstrategi inklusive åtgärder 27 (43)

221 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 kommer att spridas på kommunens hemsida. Resultaten kommer att presenteras i kommunens Hållbarhetsbokslut som tas fram vartannat år Utvärdering av kommunens LTA-system Beskrivning av åtgärden VA-enheten önskar genomföra en utvärdering av kommunens LTA-system (LTA= lättrycksavlopp). Utvärderingen ska titta närmare på energiförbrukningen, säkerhetsaspekter och långsiktiga ekonomiska konsekvenser av grunt förlagt LTA i kommunen. Bakgrund VA-enheten uppskattar att c:a en femtedel av kommunens energianvändning i VA-systemet utgörs av LTA. Det är en stor andel av den totala energianvändningen (c:a 850 MWh) och motsvara en årlig elkostnad på c:a kr. Det finns i dagsläget ett stort behov av att utvärdera de senare årens utbyggnad av LTA när det gäller energiförbrukningen, säkerhetsaspekter och långsiktiga ekonomiska konsekvenser. LTA är billigt att anlägga men kan bli dyrt i drift. Höjda elpriser, återkommande driftstopp i pumpar på enskilda fastigheter samt svårigheten att lokalisera fel på frostskyddsslingor kan på sikt göra systemet dyrt i förvaltningsskedet. En utvärdering skulle kunna ge svar på hur de befintliga systemen ska förvaltas och hur kommunen ska resonera kring eventuell framtida utbyggnad. Det kan finnas olika alternativ till det LTA-system kommunen har idag. Den mest kostnadseffektiva och säkra lösningen skulle kunna vara att lägga LTA på frostfritt djup. På så sätt skulle man få täta, hållbara ledningar och samtidigt slippa bygga in elkablar för att värma ledningarna. Åtgärdens miljöeffekter Utvärderingen i sig själv leder inte till några miljöeffekter, däremot kan åtgärder utifrån utvärderingen ge stora besparingar. Utredningen kan leda till att utbyggnaden av grunt för lagt LTA avstannar vilket skulle hålla tillbaka en framtida, potentiell ökning av energianvändningen. Ett möjligt alternativ är att lägga LTA på en djupare nivå, för att slippa använda frostskyddsslingor. Tidplan för åtgärden (start, genomförande och avslut) Utvärderingen planeras att genomföras under 2012 och då gärna i samarbete med Svenskt Vatten (organisation som företräder VA-verken och VA-bolagen i Sverige). Verksamhet/enhet som ansvarar för att åtgärden genomförs Teknik/VA & Avfall. 28 (43)

222 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 Kostnader och finansiering för att genomföra åtgärden Kommunen uppskattar kostnader för egen arbetstid och konsultkostnader till c:a kr. Kostnaderna bör kunna rymmas inom den ordinarie verksamheten med stöd från energieffektiviseringsstödet. Innehåller åtgärden någon form av ny teknik eller ny metod? LTA är i sig en relativt ny teknik och det skulle vara värdefullt att få metoden utvärderad så att Nacka kommun och andra kommuner kan få bättre kunskap om systemets långsiktiga konsekvenser. Därför är ett samarbete med Svenskt Vatten önskvärt. Hur ska miljöeffekterna följas upp? Med en förbättrad driftövervakning och uppföljning av elleveranserna kan kommunen lätt följa upp den minskade energianvändningen. Hur ska information spridas om åtgärden? Ingen specifik informationsinsats för just denna åtgärd planeras. Information om arbetet med kommunens hela energieffektiviseringsstrategi inklusive åtgärder kommer att spridas på kommunens hemsida. Resultaten kommer att presenteras i kommunens Hållbarhetsbokslut som tas fram vartannat år Utredning om energieffektivisering av pumparna i VA-systemet Beskrivning av åtgärden VA-enheten planerar att genomföra en utredning om hur driften av pumpstationerna i VA-nätet kan förbättras. Utredningen ska fokusera på förbättrad mätning av pumparnas energianvändning och i vilken takt pumparna i systemet ska bytas utifrån resterande livslängd och möjligheten till sänkta driftskostnader. Bakgrund För att trycksätta dricksvattnet och avloppsvattnet i kommunen används idag ett 150-tal pumpar. Kommunen behöver få bättre kunskap om hur stora besparingar byte av pumpar skulle leda till. Varefter pumparna förslits byts de ut mot mer energieffektiva alternativ. Om kommunen hade kännedom om den resterande livslängden på pumparna i systemet och kunde väga det mot de minskade driftskostnader nya pumpar kan ge, skulle kommunen kunna göra mer strategiska bedömningar av i vilken takt pumparna ska bytas ut Åtgärdens miljöeffekter Utredningen i sig själv leder inte till några miljöeffekter, däremot kan åtgärder utifrån utredningen ge stora besparingar. Hur stor energibesparing man kan göra i VA-systemet varierar mycket utifrån hur gammal den befintliga pumpen är. Byte av riktigt gamla pumpar skulle kunna leda till en energibesparing på uppåt 50 procent. För hela systemet på lång sikt, kan man uppskatta energibesparingen till 29 (43)

223 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april procent (motsvarar c:a 850 MWh) om man byter pumparna i rätt takt och får bättre kontroll över driftssystemet. Tidplan för åtgärden (start, genomförande och avslut) Åtgärden planeras att starta under våren 2012 och avslutas under året. Verksamhet/enhet som ansvarar för att åtgärden genomförs Teknik/VA & Avfall Kostnader och finansiering för att genomföra åtgärden Kommunen uppskattar kostnader för egen arbetstid och konsultkostnader till c:a kr. Kostnaderna bör kunna rymmas inom den ordinarie verksamheten med stöd från energieffektiviseringsstödet. Hur ska miljöeffekterna följas upp? Med en förbättrad driftövervakning samt uppföljning av elleveranserna kan kommunen lätt följa upp den minskade energianvändningen. Hur ska information spridas om åtgärden? Ingen specifik informationsinsats för just denna åtgärd planeras. Information om arbetet med kommunens hela energieffektiviseringsstrategi inklusive åtgärder kommer att spridas på kommunens hemsida. Resultaten kommer att presenteras i kommunens Hållbarhetsbokslut som tas fram vartannat år Minskad energianvändning i Nacka kommuns ishallar och simhallar Beskrivning av åtgärden Åtgärden syftar till att energieffektivisera kommunens ishallar och simhallar genom att installera nya bättre styrsystem och förbättra ventilationen. För att nå riktigt bra resultat, bör energianvändningen i hallarna kontrolleras och följas upp centralt. Möjligheten att använda solpaneler, lokala vindsnurror och avskärmning av solljus sommartid bör utredas. Antalet ishallar i kommunen ökar samtidigt som öppettiderna förlängs, vilket ökar kostnaderna och energiförbrukningen i hallarna. I Älta ishall har öppettiderna ökat med 40 procent, trots det har kommunen lyckats sänka energiförbrukningen totalt. För att kravet på ökade öppettider inte ska leda till orimliga kostnadsökningar är det viktigt att ytterligare energieffektiviseringar genomförs. Åtgärdens miljöeffekter Det finns möjlighet att spara MWh per år i kommunens ishallar och simhallar jämfört med förbrukningen I koldioxidutsläpp motsvarar detta c:a 800 ton per år ( kWh*0,8kg/kWh = kg/år=800ton/år). 30 (43)

224 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 Tidplan för åtgärden (start, genomförande och avslut) Förbättringar har genomförts i Älta ishall under 2010 och Under de kommande åren kommer alla ishallarna att energieffektiviseras. När ishallarna har effektiviserats kommer kommunen arbeta vidare med simhallarna. Verksamhet/enhet som ansvarar för att åtgärden genomförs: Teknik har ansvar för driften av ishallarna, fastighetskontoret har ansvar för simhallarna. Kostnader och finansiering för att genomföra åtgärden: Kostnaderna för att analysera och utreda behovet av effektiviseringsåtgärder i hallarna uppgår till c:a 0,5-1 milj. kr. Nästa steg blir att genomföra de åtgärder som krävs, vilket kommer innebära kostnader som är svåra att förutse innan analysen av hallarna är klar. Återbetalningstiden för åtgärderna beräknas dock bli relativt kort eftersom energianvändningen i hallarna idag är mycket hög. Fritidsnämnden har medel avsatta för energieffektivisering av hallarna. Hur ska miljöeffekterna följas upp? Med en förbättrad driftövervakning samt uppföljning av elleveranserna kan kommunen lätt följa upp den minskade energianvändningen. Hur ska information spridas om åtgärden? Det är viktigt att allmänhetens kunskap och förståelse för energieffektiviseringsarbetet i hallarna ökar. Kravet på ökade öppettider leder till ökade kostnader och en högre energiförbrukning i hallarna, särskilt när hallarna är öppna på sommaren. Ett informationsarbete, som riktar sig till föreningarna och de som brukar hallarna, ska påbörjas under Utveckla miljökompetensen och uppföljningen på inköpsenheten Beskrivning av åtgärden Åtgärden syftar till att förstärka miljökompetensen hos handläggarna på enheten samt att förstärka de inköps- och uppföljningssystem som kommunen använder idag (Qlickview och Raindance) för att bättre kunna följa upp de miljökrav kommunen ställer. Bakgrund Kommunen upphandlar varor och tjänster för över en miljard kronor per år. Kan vi öka andelen upphandlingar där miljökrav ställs kan vi på sikt nå stora miljöeffekter. Åtgärden är av sådan strategisk betydelse att kommunen under 2012 föreslås att satsa kr från energieffektiviseringsstödet. Inköpsenheten kommer själva motfinansiera med kr för att kunna göra en kraftsamling kring miljökrav i upphandling. Det finns en vilja att ställa miljökrav inom många av kommunens verksamheter men ofta en osäkerhet kring vilka krav som är möjliga att använda. Ökad 31 (43)

225 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 kompetens kring detta på inköpsenheten är avgörande för att andelen upphandlingar med miljökrav ska öka i kommunen. Ett första steg är att få i de upphandlingar som görs i kommunens inköpssystem. Idag sker många av kommunens upphandlingar genom telefonsamtal eller mejl. Målet är att alla inköp av varor ska gå genom inköpssystemet Raindance för att kommunen bättre ska kunna följa upp de upphandlingar som görs. Redan idag följer man upp miljökrav (som utgjorde 8 % av inköpen 2011) i Raindance, men eftersom endast 10 % av alla inköp läggs i systemet blir uppföljningen inte rättvisande. Inköpsenheten kommer under våren 2012 påbörja arbetet med att öka andelen inköp i våra system, genom att driva på och stötta de upphandlande verksamheterna. Först kommer man titta på inköp av varor, i nästa steg ska man undersöka möjligheten att samla data och registrera köp av tjänster och entreprenader. Enheten kommer även att reda ut vilka miljökrav som är möjliga att ställa för olika varugrupper och vad som ska kategoriseras som miljömärkt i Raindance. Åtgärdens miljöeffekter Det är svårt att ange miljöeffekter till följd av åtgärden. Varje år handlar kommunen upp för c:a 1,2 miljarder kronor. Kan vi öka antalet upphandlingar där miljökrav ställs kan vi på sikt nå stora miljöeffekter. Tidplan för åtgärden (start, genomförande och avslut) Åtgärden påbörjas under våren Verksamhet/enhet som ansvarar för att åtgärden genomförs Inköpsenheten. Kostnader och finansiering för att genomföra åtgärden: kronor kommer att avsättas för åtgärden Energieffektiviseringsbidraget står för hälften av kostnaden, den andra hälften finansieras av inköpsenheten. Avsatta medel ska användas till att stärka miljökompetensen på enheten samt öka stödet till verksamheterna när det gäller att formulera och följa upp miljökrav i upphandlingar. Ytterligare medel kommer att behöva avsättas under Hur ska miljöeffekterna följas upp? Åtgärden går bl.a. ut på att förstärka kommunens befintliga inköpssystem. Miljöeffekterna kommer att följas upp inom ramen för detta system. Hur ska information spridas om åtgärden? Inköpsenhets arbete för att öka verksamheternas användande av Raindance kommer sprida information om åtgärden. I det arbetet ska man även formulera hur miljökraven ska se ut för att definieras som miljövänliga upphandlingar. 32 (43)

226 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april Driftsoptimering av kommunens fastigheter Beskrivning av åtgärden Kommunen har sedan införandet av energiförsörjningssystemet Momentum RC arbetat hårt med att driftsoptimera kommunens fastigheter. Detta arbete kommer att fortsätta med t.ex. förbättringar av förskolornas ventilationssystem, byte av styrutrustning och konvertering från olja till fjärrvärme i kommunens undercentraler. Bakgrund Kommunen hade i sitt fastighetsbestånd 2009 c:a 150 objekt. Beståndet bestod av stadshuset, 30 skolor, 10 idrottshallar, 2 simhallar, 5 ishallar, 55 förskolor, 5 äldreboenden och ett antal övriga lokaler hade antalet objekt sjunkit till 140 st, medan arean för fastighetsbeståndet hade ökat med drygt 6000 kvm. Behoven för att minska energianvändningen i de olika fastighetstyperna skiljer sig åt. När det gäller skolorna så handlar det i första hand om att ersätta gamla oljepannor och ansluta till fjärrvärme. Här har man kommit lång, 11 undercentraler har bytts ut hittills. Kostnaden för att byta ut en undercentral är c:a kr. I de lägen då fjärrvärme inte är möjlig prövar man nu möjligheten att värma en skola i Boo med pelletspanna. Försöket har fallit väl ut, och nu planerar man genomföra samma åtgärd i andra skolor som ligger långt ifrån fjärrvärme. Förskolorna är ofta värmda med direktverkande el vilket är både dyrt i drift och har en negativ miljöpåverkan. Där det går försöker man ansluta förskolorna till fjärrvärme, men det är en rätt kostsam åtgärd eftersom fastighetskontoret måste bygga in ett vattenburet system i byggnaden. För att minska energianvändningen har man bytt ut ventilationsanläggningarna i 14 förskolor hittills. Det kostar mellan kr per förskola men ger alltid mycket bra effekt på energianvändningen. Dessutom förbättras inomhusklimat betydligt för personal och barn som vistas i lokalerna. Åtgärdens miljöeffekter Fastighetskontoret har som mål att genom driftsoptimeringar i fastigheterna minska utsläppen av CO2 med 300 ton per år (beräknat enligt svensk elmix) och att minska energianvändningen med 2000 MWh per år. Tidplan för åtgärden (start, genomförande och avslut) Investeringarna genomförs under Verksamhet/enhet som ansvarar för att åtgärden genomförs Fastighetskontoret. Kostnader och finansiering för att genomföra åtgärden Investering beräknas till ca: 90 miljoner kr under perioden. KS/KF avsätter årligen medel för effektiviseringar av kommunens fastigheter. 33 (43)

227 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 Innehåller åtgärden någon form av ny teknik eller ny metod? Nej, fram till investeringsperiodens slut 2020 bedömer man inte att ny teknik kommer att användas. När alla vanliga åtgärder som byte av ventilation, konvertering från olja till fjärrvärme, nya styrsystem är gjorda, så kommer det behövas ny teknik för att få ned energianvändningen ytterligare. Hur ska miljöeffekterna följas upp? Den minskade energianvändningen följs upp med systemet Momentum RC. Energiförbrukning, kwh, följs upp månatligen och rapportering sker i samband med årsbokslut. Även utsläpp av koldioxid redovisas i samband med årsbokslut. Hur ska i så fall information spridas om åtgärden? Information om åtgärderna bör spridas på följande sätt: 1. Vid större åtgärder tas ett beslutsunderlag fram som redovisas i samband med investeringsgenomgång vid T1 och T2. 2. Utfall och goda exempel redovisas gärna internt via t ex KanalN samt externt via t ex 3. Resultaten kommer att presenteras i kommunens Hållbarhetsbokslut som tas fram vartannat år Energikrav i nybyggnation av kommunens fastigheter Beskrivning av åtgärden Fastighetskontorets ambition är att energianvändningen i alla nya lokaler ska vara minst 25 procent bättre än BBR:s energikrav. I förskolor ställer man krav på 35 procent bättre än BBR. Förutom en minskad energianvändning leder åtgärden till minskade driftskostnader för kommunen, vilket är viktigt med tanke på den kraftiga utbyggnad av förskolor, skolor och idrottshallar som kommer att ske de närmaste åren. Bakgrund Under 2010 prövade fastighetskontoret olika typer av energikrav i nybyggnation av tre förskolor och en idrottshall. Man lärde sig på detta sätt vad de olika typerna av energikrav leder till i form av energiprestanda och extra kostnader. Det har t.ex. visat sig att kostnaden för att ställa Miljöstyrningsrådet krav på en ny idrottshall inte ledde till några ökade kostnader, medan upphandling av en förskola i passivhusnivå ledde till relativt stora merkostnader. Kostnaderna beror till stor del på det enskilda tillfället och upphandlingsläget just då på marknaden. Åtgärdens miljöeffekter Förväntade miljöeffekter är minskad energianvändning och lägre utsläpp av koldioxidutsläpp. Snittet för kommunens fastigheter 2009 låg på c:a 170 kwh/ m²/år, 2011 hade man nått ett snitt på kwh/kvm i nybyggnation Tidplan för åtgärden (start, genomförande och avslut) Arbetat har pågått kontinuerligt sedan (43)

228 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 Verksamhet/enhet ansvarar för att åtgärden genomförs Fastighetskontoret. Kostnader och finansiering för att genomföra åtgärden: Beräknad kostnad för en förskola idag är ca 30 miljoner kr, en ny idrottshall kostar miljoner kronor. Merkostnaden för att bygga riktigt energieffektiva förskolor är relativt hög (c:a 5 miljoner kr), men sjunker för varje år i och med att tekniken blir vanligare och billigare samtidigt som energipriserna ökar. Merkostnaden för investeringen ska alltid ställas mot den minskade driftskostnad som höga energikrav leder till. Därför gör fastighetskontoret alltid en livscykelanalys där man jämför den initiala investeringen med de minskade driftskostnaderna under byggnadens livslängd. Innehåller åtgärden någon form av ny teknik eller ny metod? Ja, när fastighetskontoret ställer krav på passivhus så handlar det delvis om ny teknik. Hur ska miljöeffekterna följas upp? Energianvändningen följs upp med systemet Momentum RC. Energiförbrukning, kwh, följs upp månatligen och rapportering sker i samband med årsbokslut. Även utsläpp av koldioxid redovisas i samband med årsbokslut. Hur ska information spridas om åtgärden? Information om åtgärderna bör spridas på följande sätt: 1. Vid större åtgärder tas ett beslutsunderlag fram som redovisas i samband med investeringsgenomgång vid T1 och T2. 2. Utfall och goda exempel redovisas gärna internt via t ex KanalN samt externt via t ex 3. Arbetet kommer att presenteras i Hållbarhetsbokslutet som sammanställs vartannat år Ändrat brukarbeteende hos fastighetskontorets hyresgäster Beskrivning av åtgärden När kommunens fastigheter har effektiviserats med hjälp av ny ventilation, förbättrad isolering mm, planerar fastighetskontoret gå vidare med att försöka påverka energianvändningen hos hyresgästerna. Detta är en åtgärd som inte bedöms vara lönsam i dagsläget, men som förväntas bli mer lönsam på sikt. Tillsammans med hyresgästerna ska man utreda och pröva olika metoder för att minska energianvändningen genom förändrat brukarbeteende. Bakgrund Ändrade brukarbeteenden ger effekt på energianvändningen i en byggnad. Hur man vädrar, använder torkskåp, låter lampor stå på osv. påverkar byggnadens energianvändning. När de flesta fysiska investeringarna i beståndet är 35 (43)

229 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 genomförda, kommer brukarnas beteende få en allt mer avgörande roll för hur energianvändningen i byggnaden utvecklas. Det finns en rad olika åtgärder som kan fungera som morötter för minskad energianvändning. Ett problem är att fastighetskontorets hyresgäster idag inte betalar sin egen elförbrukning, man vinner därför som hyresgäst inget på att spara energi. På sikt bör man se över detta system för att ge hyresgästerna starkare incitament att minska energiförbrukningen. Det saknas även mätare i fastigheterna som gör det möjligt att skilja på ren driftsel och den el som brukarna använder. Att sätta in mätare i efterhand är relativt dyrt vilket gör det svårt att få lönsamhet i åtgärden. Nackas fastighetskontor arbetar redan idag tillsammans med några skolor i ett projekt som heter Peak för att minska topparna av energiförbrukningen genom att förbrukningen visas i realtid på displayer i skolans cafeteria. I de nya hyresavtalen bifogar man numera även en miljöbilaga som ger tips om hur man kan minska energianvändningen. Det finns flera sätt att utveckla detta arbete. På den kommersiella marknaden använder man sig idag av så kallade gröna hyresavtal. Det innebär att fastighetsägaren till sammans med hyresgästen kommer överens om olika åtgärder för att minska energianvändningen. Lyckas man så delar man på vinsten som energibesparingen ger. Åtgärdens miljöeffekter Man brukar grovt räkna med att ett ändrat brukarbeteende kan leda till en minskning av energianvändningen med upp till 5 procent av byggnadens totala energianvändning. Men siffran påverkas mycket av hur byggnaden ser ut och typ av verksamhet. Tidplan för åtgärden (start, genomförande och avslut) Arbetet pågår i liten skala redan idag, men ska intensifieras när de fysiska åtgärderna för att minska energianvändningen är genomförda. Verksamhet/enhet som ansvarar för att åtgärden genomförs Fastighetskontoret. Kostnader och finansiering för att genomföra åtgärden? Arbetet ingår i dag i fastighetskontorets normala verksamhet. På sikt skulle en kostnad för samordning behöva tillkomma, förslagsvis på 0,5 milj/år. Hur ska miljöeffekterna följas upp? Energianvändningen följs upp med systemet Momentum RC. Energiförbrukning, kwh, följs upp månatligen och rapportering sker i samband med årsbokslut. Även utsläpp av koldioxid redovisas i samband med årsbokslut. Hur ska i ska information spridas om åtgärden? Information och samarbete med hyresgästerna är själva kärnan av åtgärden. Information ska spridas på möten med hyresgästerna, på hemsidan och eventuellt 36 (43)

230 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 i tryckt material. Arbetet kommer att presenteras i Hållbarhetsbokslutet som sammanställs vartannat år Grönt resande Beskrivning av åtgärden Kommunen arbetar sedan 2006 aktivt med att minska klimatutsläppen och energianvändningen från resor i tjänsten och från arbetspendling. Då mycket redan har gjorts när det gäller tjänsteresorna, kommer framtida åtgärder alltmer att fokusera på de anställdas pendlingsresor. Nackas modell med subventionerade SL-kort för de anställda och avgiftsbelagd personalparkering har spritts även till andra kommuner. För att minska pendlingsresor med bil ytterligare kan kommunen t.ex. uppmuntra till distansarbete någon dag i veckan, lägga enhetskonferenser inom kommunen och nära kollektivtrafik samt genomföra tävlingar och andra utåtriktade åtgärder för att göra det mer attraktivt att åka kollektivt. Åtgärdens miljöeffekter Från och med 2011 har kommunen börjat följa upp åtgärderna inom ramen för Grönt resande i minskad energianvändning, tidigare har effekterna enbart mätts i minskade utsläpp av koldioxid. Åtgärder som påbörjades 2006 har redan lett till radikalt minskade utsläpp för tjänsteresorna för anställda med arbetsplats i stadshuset från kilo 2006, till 8000 kg Fortsatt arbete kommer ytterligare att minska utsläppen från stadshusets resor och även resten av kommunen. Kommunen klimatkompenserar för tjänsteresor med flyg. När det gäller pendlingsresorna satsar kommunen på att åtgärderna ska leda till en minskad energianvändning på 10 % till 2014 och en minskning med 20 % till 2020 (med basår 2009, MWh). Tidplan för åtgärden (start, genomförande och avslut) Arbetet fortsätter löpande. Verksamhet/enhet som ansvarar för att åtgärden genomförs Arbetet leds av enheten för Hållbar utveckling som sorterar under kommunstyrelsen. Kostnader och finansiering för att genomföra åtgärden Svårt att särredovisa, de största kostnaderna förs på respektive enhet. I övrigt arbetstid motsvarande en halvtidstjänst. Innehåller åtgärden någon form av ny teknik eller ny metod? Nya metoder för att skapa incitament att resa till jobbet med offentliga färdmedel har introducerats, bland annat progressiv parkeringsavgift samt subventionerade SL-kort. 37 (43)

231 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 Nacka kommer att vara ledande i utvecklingen av bilpoolssystem för offentliga aktörer i och med en ny upphandling som initieras under Hur ska miljöeffekterna följas upp? Kommunen följer idag upp CO2 utsläpp, energianvändning, bränsleval, körda kilometer samt statistik från tåg, flyg och bussresor på årsbasis. När det gäller pendlingsresorna bör en ny resvaneundersökning genomföras under Hur ska information spridas om åtgärden? Inom kommunen sprids information via intranät och riktade mejl till nyckelpersoner. Dessutom sprids allmän information via personliga kontakter och nätverk samt arbetsplatsträffar. Till andra kommuner sprids Nackas arbete genom deltagande i seminarium och konferenser. Gentemot allmänheten sprids informationen via hemsida och hållbarhetsbokslut Samordnade transporter Beskrivning av åtgärden Leveranser till kommunens enheter koordineras med hjälp en tredje part som tar emot och mellanlagrar material till kommunen och sedan samdistribuerar en gång per vecka tog kommunens enheter emot leveranser till 167 adresser. Ambitionen är att radikalt minska detta till några tusen leveranser. Fokus initialt ligger på de leverantörer som levererar stora volymer. Åtgärdens miljöeffekter Det är svårt att skatta hur mycket energi och utsläpp som renderas av tidigare system, transportbranschen har inte haft någon bra uppföljning för detta. Under 2012 ska leverantören påbörja arbetet med att ta fram ett analysverktyg för miljöeffekterna. Preliminära bedömningar från andra liknande projekt talar om en minskning med 70 % av körsträckan jämfört med innan systemet togs i drift. Tidplan för åtgärden (start, genomförande och avslut) Projektet startades i maj 2009 tillsammans med de första leverantörerna och systemet ska förhoppningsvis fungera fullt ut Verksamhet/enhet som ansvarar för att åtgärden genomförs Inköpsenheten. Kostnader och finansiering för att genomföra åtgärden: Projektledningen kan beräknas ta en haltvid i anspråk vilket motsvarar ca 0,5 milj./år. 38 (43)

232 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 Innehåller åtgärden någon form av ny teknik eller ny metod? Metodutveckling och nya initiativ vad gäller samordnad logistik. Nya prismodeller för internfakturering etc. Hur ska miljöeffekterna följas upp? Ett problem har varit att man inte kunnat få fram uppgifter om vilka miljöeffekter samordningen lett till. Ett projektarbete har under början av 2012 startats för att ta fram fakta om skillnaderna mellan miljöeffekter från de tidigare leveranserna och dagens leveranser inom kommunen. Hur ska information om åtgärden spridas? Informationsspridning inom kommunen har genomförts, även lokalt näringsliv är informerade Riktlinjer för hållbart byggande Beskrivning av åtgärden I det majoritetsprogram som tagits fram för Nacka för slår majoriteten fast att En kommunal policy för miljövänligt och energisnålt byggande ska tas fram tillsammans med branschen, både vad gäller byggprocessen och de byggda husens energiförbrukning. Pilotprojekt, grundade på den nya policyn, ska sedan förverkligas i kommunen. Uppdraget från Miljö- och stadsbyggnadsnämnden har breddats till att en målbild samt riktlinjer ska tas fram för ett hållbart byggande i Nacka. Hållbarheten ska definieras utifrån de tre perspektiven; ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Projektet Hållbart byggande i Nacka genomförs i samarbete med Tällberg Foundation. Synpunkter och idéer om hållbart byggande har samlats in från viktiga aktörer genom seminarier under hösten Det första seminariet riktade sig till byggherrar och fastighetsägare som bygger i Nacka, det andra till politiker och tjänstemän i kommunen. Ett tredje seminarium kommer att rikta sig till andra kommuner i Stockholms län och syftar till ett kunskapsutbyte kring krav på hållbart byggande. Under våren 2012 ska Miljö- och stadsbyggnadsnämnden fatta beslut om målbild och riktlinjer. I slutet av 2012 ska ett verktyg, för att kunna jämföra hållbarheten i olika stadsbyggnadsprojekt, finnas färdigt. Åtgärdens miljöeffekter Miljöeffekterna av åtgärden kan endast uppskattas. När det gäller möjlig minskning av energianvändningen kan man utgå från detta att det byggs c:a 700 nya bostäder i kommunen varje år. Sedan 2009 har BBR skärpts, men det tar några år innan energikraven slår igenom i det som producerar (p.g.a övergångsbestämmelser, utdragna projekteringstider mm). Försiktigt räknat kan man uppskatta att skärpning av BBR samt att vissa byggherrar börjat miljöklassa sina nya byggnader, kan ha lett till en minskning av energianvändning på c:a 10 procent mellan 2009 och Energianvändningen i nybyggnation måste 39 (43)

233 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april 2012 minska betydligt snabbare de kommande åren om branschen ska klara av att producera näranoll-byggnader Tidplan för åtgärden (start, genomförande och avslut) Beslut om riktlinjer och verktyg fattas av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden under Vilken verksamhet/enhet ansvarar för att åtgärden genomförs Miljö- och stadsbyggnad ansvarar för att förslag till policy tas fram. KS bör fatta beslut om policyn. Kostnader och finansiering för att genomföra åtgärden Åtgärden finansieras av Miljö- och stadsbyggnadsnämndens projekt Hållbar stadsutveckling där kr finns avsatt för Projektet har utöver detta beviljats kr i bidrag från länsstyrelsens energi- och klimatmiljon. Innehåller åtgärden någon form av ny teknik eller ny metod? De kommuner som har en hög miljöprofil i stadsbyggandet idag är också stora markägare. Nacka har möjlighet att bli pröva nya metoder, i form av dialog och samarbete, för driva ett hållbart byggande trots ett litet markinnehav. Flera kommuner är i samma situation som Nacka och förhoppningsvis kan vårt arbete inspirera andra på sikt. Hur ska miljöeffekterna följas upp? Energianvändningen för nybyggnationen ska följas upp inom ramen för varje stadsbyggnadsprojekt. Energianvändningen ska anges i bygganmälan samt redovisas i form av energideklarationer när byggnaderna varit i drift i något år. I de projekt där miljöklassade byggnader ingår följs energianvändningen och andra miljöeffekter upp externt av ett certifieringsorgan. Kommunens roll blir då att kontrollera att byggnaden klarat certifieringen. När riktlinjerna för hållbart byggande är antagna ska de följas upp kontinuerligt i stadsbyggnadsprocessen. Hur ska information om åtgärden spridas? Information om detta ska spridas på kommunens hemsida samt genom semiarier för byggherrar, fastighetsägare och exploatörer. När riktlinjerna är antagna är tanken att den alltid presenteras för exploatören/byggherren i uppstarten av ett stadsbyggnadsprojekt. 40 (43)

234 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april Genomförande av åtgärder enligt 3 förordningen (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter Regelverket för energieffektiviseringsstödet stället krav på att kommunen genomför minst två av de åtgärder som framgår av förordningen om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Åtgärderna enligt förordningen är: 1) utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav, 2) köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, 3) köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge, 4) byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3, 5) utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, eller 6) köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Kommunens bedömning är att följande åtgärder i handlingsplanen ligger inom ramen för förordningens (2009:893) krav: Åtgärd Åtgärd enligt förordning (2009:893) enligt punkterna 1-6 ovan 5. Utveckla miljökompetensen och uppföljningen på 2-4 inköpsenheten 6.Driftsoptimering av kommunens fastigheter Energikrav i nybyggnation av kommunens 6 fastigheter 8.Ändrat brukarbeteende hos fastighetskontorets 3 och 6 hyresgäster 41 (43)

235 Nacka kommun / Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet För antagande av kommunstyrelsen den 23 april (43)

236 236 Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

237 TJÄNSTESKRIVELSE M (3) Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Uppföljning av strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet 2012 samt förslag till reviderade mål i strategin Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden tillstyrker att kommunstyrelsen godkänner uppföljningen av strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet 2012 (enligt bilaga 1 till tjänsteskrivelsen) samt antar reviderade mål i strategin (enligt bilaga 2 till tjänsteskrivelsen). Sammanfattning Ärendet innehåller dels en uppföljning av energieffektiviseringsstrategin för 2012, dels förslag på reviderade mål i strategin. Energimyndigheten har beviljat stöd till framtagandet och genomförandet av strategin under åren Arbete med strategin ska återrapporteras senast den 31 mars varje år. I strategin har Nacka kommun angett mål för minskad energianvändning i kommunens fastighetsbestånd och transporter för åren 2014 och Uppföljningen av åtgärderna inom transport- och fastighetsområdet visar att ytterligare kraftfulla åtgärder krävs om Nacka ska nå de uppsatta målen. Sammanfattningsvis visar uppföljningen 2012 att: Nacka närmar sig målet för en minskning av energianvändningen i fastighetsståndet, både räknat per kvadratmeter samt när det gäller den totala energianvändningen. Orsaken är att de åtgärder som lokalenheten påbörjat under 2010 och 2011 nu börjar visa resultat. Under 2012 har dock inga nya effektiviseringar påbörjats vilket leder till att energiminskningarna från och med nästa år kommer att avstanna. få aktiviteter har påbörjats för att minska energianvändningen i kommunens tranporter (interna transporter och de anställdas pendlingsresor) under 2012, vilket innebär att vi sannolikt inte närmar oss målet för transporter. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

238 238 2 (3) av de 11 åtgärder kommunen har åtagit sig att genomföra bedöms sex åtgärder genomförts enligt plan, tre åtgärder ha påbörjats samt två åtgärder inte ha genomförts enligt plan. Många av de genomförda åtgärderna inom områden som VA, effektiviseringar av ishallar och hållbart byggande har uppnått bra resultat under året. När det gäller ishallarna (åtgärd 4) har man uppnått ekonomisk lönsamhet till följd av energieffektviseringarna inom mindre än ett år. Ett annat exempel på en framgångsrik åtgärd är åtgärd 5 Utveckla miljökompetensen och uppföljningen på inköpsenheten, där man arbetat framgångrikt med pilotupphandlingar och uppföljningar av ställda miljökrav. De åtgärder som inte genomförts enligt plan är åtgärd 6 Driftsoptimering av kommunens fastigheter samt åtgärd 9 Grönt resande. Åtgärderna har röd-markerats för att visa att fortsatt inaktivitet riskerar leda till att vi inte uppnår strategins uppsatta mål. Förslaget på reviderade mål för 2013 innebär följande: Ett mål för kommunens interna transporter (leasingbilar, bilpool mm) tillkommer. Målet innebär att energianvändningen till följd av interna transporter minskar med 5 procent till 2014 och med 10 procent till Målet för minskad energianvändning till följd av de anställdas pendlingsresor revideras till en minskning med 5 procent till år 2014 (tidigare 10 procent) samt 10 procent till 2020 (tidigare 20 procent). Ärendet Kommunstyrelsen fattade den 2 maj 2011 beslut om en energieffektiviseringsstrategi för kommunens egna verksamheter. Energimyndigheten har beviljat stöd till framtagandet och genomförandet av strategin under åren Stödet är på kr per år mellan åren , vilket totalt innebär ett bidrag på 1,7 miljoner kronor. Arbete med strategin ska återrapporteras till Energimyndigheten senast den 31 mars varje år. I strategin har Nacka kommun angett mål för minskad energianvändning i kommunens fastighetsbestånd och transporter. Kommunen har i strategin åtagit sig att genomföra 11 åtgärder för att minska energianvändningen. Ekonomiska konsekvenser Vilka åtgärder som är ekonomiskt lönsamma att genomföra bestäms i stor utsträckning av priset på olika typer av bränsle. Att t.ex. konvertera från olja eller direktverkande el till fjärrvärme/värmepump har länge varit mycket lönsamt, pga. av det höga priset på olja och el. Alla åtgärder i strategin innebär en kostnad för kommunen i någon form, allt från mindre kostnader för att ta fram utredningar till stora investeringar för att effektivisera våra fastigheter. Gemensamt för åtgärderna är att de återbetalar sig inom en relativt kort period. Inställningar av temperatur och ventilation i t.ex. ishallar återbetalar sig inom ett år i form av

239 239 3 (3) minskade energikostnader. Mer omfattande åtgärder som byte av ventilationssystem och förbättrad isolering är oftast återbetalade inom fem till tio år. För att minska återbetalningstiden genomför man effektiviseringar i samband med andra typer av renoveringar/underhåll av fastigheterna. Återbetalningstiden är en viktig parameter i valet mellan olika effektviseringar i fastighetsbeståndet och beräknas utifrån varje aktuellt projekt. Den utredning som nu görs av pumparna i VA-systemet kommer på sikt sannolikt peka på behovet av stora investeringar i VA-nätet. Utredningen av pumparna (åtgärd 3) kommer innehålla en redovisning av återbetalningstid för olika typer av åtgärder. Bilagor 1. Uppföljning av strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet Revidering av mål i strategin för minskad energianvändning 3. Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamheter Jämförelsestudie LTA självfallssystem 5. Detaljerade miljökrav för nybyggnation, Byggenheten 6. Riktlinjer för hållbart byggande Anna Green Miljöenheten

240 lo (80) NACKA KO H H U N SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ~vliljö- och stadsbyggnadsnämnden 49 D nr M Uppföljning av strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet samt förslag till reviderade mål i strategin Beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden tillstyrker att kommunstyrelsen godkänner uppföljningen av strategi för minskad energiatwändning i Nackas kommunala ''crksamhet 2012 (enligt bilaga 1 till tjänsteskrivelsen) samt antar reviderade mål i strategin (enligt bilaga 2 till tjänsteskrivelsen). Ärendet Arendet innehåller dels en uppföljning a, energieffektiviseringsstrategin för 2012, dels förslag på reviderade mål i strategin. Encrgimrndighetcn har bc, iljat stöd till framtagandet och genomförandet a\' strategin under åren \rbete med strategin ska återrapporteras senast den 31 mars, arjc år. I strategin har Nacka kommun angett mål för minskad energianvändning i kommunens fastighetsbestånd och transporter för åren 2014 och Uppföljningen av åtgärderna inom transport- och fastighetsområdet visar att ytterligare kraftfulla åtgärder krävs om Nacka ska nå dc uppsatta målen. Sammanfattningsvis visar uppföljningen 2012 att: N a eka närmar sig målet för en minskning av energianvändningen i fastighetsståndet, både räknat per kvadratmeter samt när det gäller den totala energianvändningen. Orsaken är att de åtgärder som lokalenheten påbörjat under 2010 och 2011 nu börjar visa resultat. Under 2012 har dock inga nya effektiviseringar påbörjats vilket leder till att energiminskningarna från och med nästa år kommer att avstanna. få aktiviteter har påbörjats för att minska energianvändningen i kommunens tranporter (interna transporter och de anställdas pendlingsrcsor) under 2012, vilket innebär att vi sannolikt inte närmar oss målet för transporter. av de 11 åtgärder kommunen har åtagit sig att genomföra bedöms sex åtgärder genomförts enligt plan, tre åtgärder ha påbörjats samt två åtgärder inte ha genomförts enligt plan. Många av de genomförda åtgärderna inom områden som V A, effektiviseringar av ishallar och hållbart byggande har uppnått bra resultat under året. När det gäller ishallarna (åtgärd 4) har man uppnått ekonomisk lönsamhet till följd av Ordrörandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande l

241 Il (80) NACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL :rvwjö- och stadsbyggnadsnämnden energieffektviseringarna inom mindre än ett år. Ett annat exempel på en framgångsrik åtgärd är åtgärd 5 Utr,eck/a miijökompeten.rm och uppfo(jningen på inköp.renbeten, där man arbetat framgångrikt med pilotupphandlingar och uppföljningar av ställda miljökrav. Dc åtgärder som inte genomförts enligt plan är åtgärd 6 Dt?ft.roptimeting at' komm11nen.r ja.rtigbeter.ramt åtgärd 9 Griinl t<!.rande. Åtgärderna har röd-markerats för att visa att fortsatt inaktivitet riskerar leda till att vi inte uppnår strategins uppsatta mål. Förslaget på reviderade mål för 2013 innebär följande: Ett mål för kommunens interna transporter (leasingbilar, bilpool mm) tillkommer. Målet innebär att energianvändningen till följd av interna transporter minskar med 5 procent till 2014 och med 1 O procent till Målet för minskad energianvändning till följd av de anställdas pendlingsresor revideras till en minskning med 5 procent till år 2014 (tidigare 1 O procent) samt 1 O procent till 2020 (tidigare 20 procent). Ekonomiska konsekvenser Vilka åtgärder som är ekonomiskt lönsamma att genomföra bestäms i stor utsträckning a\' priset på olika typer av bränsle. Att t.cx. konvertera från olja eller direkt\'crkandc el till fjärrvärme/ värmepump har länge varit mycket lönsamt, pga. av det höga priset på olja och el. Alla åtgärder i strategin innebär en kostnad för kommunen i någon fonn, allt från mindre kostnader för att ta fram utredningar till stora investeringar för att effektivisera våra fastigheter. Gemensamt för åtgärderna är att de återbetalar sig inom en relativt kort period. Inställningar av temperatur och ventilation i t.ex. ishallar återbetalar sig inom ett år i form av minskade energikostnader. Mer omfattande åtgärder som byte av ventilationssystem och förbättrad isolering är oftast återbetalade inom fem till tio år. För att minska återbetalningstiden genomför man effektiviseringar i samband med andra typer av renoveringar/underhåll av fastigheterna. Aterbetalningstiden är en viktig parameter i valet mellan olika effeknriseringar i fastighetsbeståndet och beräknas utifrån varje aktuellt projekt. Den utredning som nu görs av pumparna i VA-systemet kommer på sikt sannolikt peka på behovet av stora investeringar i VA-nätet. Utredningen av pumparna (åtgärd 3) kommer innehålla en redovisning av återbetalningstid för olika typer av åtgärder. Handlingar i ärendet Miljöenhetens tjänsteskrivelse Bilagor: 1. Uppföljning av strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet Revidering av mål i strategin för minskad energianvändning 3. Strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamheter 2013 Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

242 (80) NACKA KOH H U N SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 4. Jämförelsestuelie LTA- självfallssystem 5. Detaljerade miljökrav för nybyggnation, Byggenheten 6. Riktlinjer för hållbart byggande Beslutsgång Nämnden beslöt i enlighet med förslaget till beslut. Protokollsanteckningar Ronald Eriksson (V) gjorde följande anteckning till protokollet: "Energieffekti\riscring är ocrhört viktigt. Det är betydligt gynnsammare både för miljön och ekonomin om vi kan sänka energiförbrukningen genom energieffektivisering och energisparande. Att den borgerliga alliansen inte prioriterar arbetet med utvecklingen av långsiktigt hållbara system är djupt beklagligt. Alternatin energikällor med låg eller ringa miljöpå\rerkan är naturligtvis viktiga men ännu bättre är energiförbrukning som inte behövs - då blir miljöpåverkan noll. Därför behövs både energieffektivisering och miljövänliga energislag som t.ex. samåkning och solcellstäckta tak och vindkraftverk men det ser vi intet av i det borgerligt styrda nacka. Vänsterpartiet vill ha en helt annan inriktning på den kommunala energipolitiken där hänsynen till miljön och risken för klimatförändringar ligger i fokus." Bjarne Hanson (FP) och Birgitta Berggren Hedin (FP) gjorde följande anteckning till protokollet: "Nackas skolor och förskolor skall betala en större del av energibesparingsåtgärder enligt en ny hyresmodell Det högre betinget har lett till att ingen energieffektivisering skett under Folkpartiet anser att man snarast bör byta till en hyresmodell som bättre motiverar vårt fastighetskontor till energisparåtgärder. Det känns inte rätt att skolor skall behöva prioritera skolpeng på långsiktiga energisparåtgärder." Leif Holmberg (C) gjorde följande anteckning till protokollet: "Rapporteringen för energieffektiviseringsarbetet i kommunen innehåller flera positiva exempel på att arbetet närmar sig målen. Dock kommer det mycket oroande signaler från fastighetskontoret att arbetet där har avstannat. Enligt dokument har det beslutats att inga nya åtgärder ska vidtas. Jag frågar mig vem som fattat ett sådant beslut? Tvärtom väntar vi flera politiker i KS på att vi ska få en nytt specificerat underlag från Fastighetskontoret om energieffektiviseringsåtgärder. De tidigare beslutade beloppen ströks för att återkomma med nya underlag. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

243 (80) NACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ~vliljö- och stadsbyggnadsnämnden I skrivelsen talas om att det nya hyressystemet innebär att fårre åtgärder ska göras. Vi kan inte förstå detta resonemang. Energieffektiviseringen syftar till att minska värmekostnaden, hyresgästerna hyr lokaler med värme inkluderat, alltså vore det helt orimligt att lägga energieffektiviseringskostnader på hyresgästerna. Det är fastighetskontorets driftbudget som sparar pengar, inte hyresgästerna. Centerpartiet är inte nöjt med att energieffektiviseringsarbetet avstannat inom fastighetskontoret, vi hoppas att kontoret snarast redovisar en plan med investeringar på detta område. Det kan också bidra till att få nerobalansen i driftbudgeten." Kaj Nyman (S), lngcla Birgersson (S), Thomas Josefsson (S), Roger Bydlcr (L\JP) och Ronald Eriksson (V) gjorde följande anteckning till protokollet: "I dagarna kan vi läsa i pressen att alliansregeringens har minskat anslagen för att förbättra den ekologiska statusen i ' åra hav och vatten. Det är all, arligt när detta, iktiga arbete ncdprioritcras. Hur ska,.j då kunna uppnå miljömålcn? Vi måste ständigt jobba med och prioritera dc miljöpolitiska målen för att nå framgång. Detta Yisar sig även på den kommunala nivån och vi ledamöter från (S), (!vip) och (V) är oroliga över att det, iktiga energieffektiyiseringsarbetct har tappat fart under I Nacka kommun har ett ambitiöst arbete med fastighetsbeståndet lagts ner under 201 O och Effekterna av detta är mycket goda. Tyvärr har detta arbete inte fortsatt under Den moderatledda alliansmajoriteten har infört en ny hyresmodell där dc som hyr lokalerna - skolor, förskolor och så vidare- har fått betala en totalkostnad där energikostnaderna ingår. Det betyder att berörda verksamheter inte har haft något intresse för att spara energi. Detta är beklagligt då rapporten nu visar att den utveckling mot mindre förbrukning av energi i kommunens fastigheter kommer att avstanna från och med i år. Det är sorgligt att vi inte genomför dc åtgärder som behövs för en av kommunens fastigheter ska förbruka så lite energi som möjligt. Det är också tråkigt att Nacka kommun har misslyckats med att sätta in rätt åtgärder för att öka det gröna resandet bland sina anställda. En orsak verkar yara att ingen inom förvaltningen har haft helhetsansvaret för detta arbete. Det handlar förstås om bristande politisk prioritering. Att svaret på problemet är att sänka ambitionerna och revidera målsättningen är inte den mest relevanta åtgärden. Det är bra att vi nu börjar ställa högre miljökrav vid upphandlingar. Vi tycker också att det är positivt med de goda resultaten vad gäller V A-arbetet, ishallarna och det hållbara byggandet. Regeringen har tagit ett antal beslut om energieffektivisering och utsläpp av växthusgaser som i stor omfattning berör kommunernas ansvarsområden. Så ska till exempel Sveriges Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

244 (80) NACKA KO M M U N SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och stadsbyggnadsnämnden energianvändning till hälften komma från förnybara energikällor, fordonsflottan på väg vara fossilfri 2030 och våra nettoutsläpp av växthusgaser vara noll Mot denna bakgrund är det oerhört 'riktigt att Nacka kommun snarast tar fram såväl en energiplan som en klimatstrategi för att på ett genomtänkt och systematiskt sätt kunna uppnå de mål som regering och riksdag har bestämt, men som framför allt krävs för att det framtida Nacka ska vara lockande att bo och verka i. Vår ambitionsnivå på klimat- och energiområdet måste fortsatt vara hög. Vi vill bygga ett långsiktigt hållbart Nacka." Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

245 (41) NACKA KO H H U N SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 'l'ekniska nämnden 21 TN 20 12/ Uppföljning av strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet samt förslag till reviderade mål i strategin Beslut 'J 'ck n i ska nämnden tillstyrker att kommunstyrelsen godkänner uppföljningen av strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet Tekniska nämnden hemställer hos kommunstyrelsen att malnivacrna för minskning av energianvändningen, ad gäller anställdas pendlingsresor a \'Seende 2014 och 2020, ska k\ arsta p a 10% respektive 20 /n jämfi)rt med 200<). Ärendet Arendet innehaher dels en uppf<iljning a\ energicffcktivi~cringsstrategin t'l'videradc mal i strategin. för 2012, dels f<>rslag pa l :ncrgimyndigheten har beviljat stöd till framtagandet och genomförandet av strategin under aren ;\r bete med strategin ska aterrapporteras senast den.11 mars varje ar. l strategin har Nacka kommun angett mal f<ir minskad cnergiam ändning i kommunens fastighetsbestand och transporter för aren 2014 och L' ppfi>ljningcn av atgärderna inom transport och fastighetsområdet visar att ytterligare kraftfulla atgärder krävs om Nacka ska na de uppsatta malen. Sammanfattningsvis visar uppföljningen 2012 att: Nacka närmar sig målet för en minskning av energianvändningen i fastighetsståndet, både räknat per kvadratmeter samt när det gäller den totala energianvändningen. Orsaken är att dc åtgärder som lokalenheten påbörjat under 2010 och 2011 nu börjar visa resultat. Under 2012 har dock inga nya effektiviseringar påbörjats vilket leder till att energiminskningarna från och med nästa ar kommer att avstanna. få aktiviteter har påbörjats för att minska energianvändningen i kommunens tra#orter (interna transporter och dc anställdas pcndlingsrcsor) under 2012, vilket innebär att vi sannolikt inte närmar oss målet för transportc~r. av dc 11 atgärdcr kommunen har åtagit sig att gcnomfi>ra bcdiims sex åtgärder genomförts enligt plan, tre åtgärder ha påbörjats samt två åtgärder inte ha genomförts enligt plan. Många av dc genomförda atgärderna inom områden som VA, effektiviseringar av ishallar och hållbart byggande har uppnått bra resultat under året. När det gäller ishallarna (åtgärd 4) har man uppnått ekonomisk lönsamhet till följd av cnergieffekh'iseringarna inom mindre än ett år. Ett annat exempel på en framgångsrik atgärd är åtgärd 5 UtJJe.rkla mifjökompetemm och HpP.fo!Jilingm pc'i inköp.rellhelell, där man arbetat framgångrikt med pilotupphandlingar och uppföljningar av ställda miljökrav. Ordförandes signatur Utdragsbestyrkande

246 (41) NACKA KO H H U N SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 'l 'ekniska nämnden Forts 21 Dc åtgärder som inte genomförts enligt plan är åtgärd 6 Dl?/i.roptimerii{R, al' kolll!lllfllei/j fa.rtig!jl'ler.ramt a<gärd 9 Griint n.rrmde. Atgärderna har röd-markerats för att visa att fortsatt inaktivitet riskerar leda till att vi inte uppnar strategins uppsatta mal. Jo'örslagct pa reviderade mål för 2013 innebär f<iljande: Ett mål för kommunens interna transporter (leasingbilar, bilpool mm) tillkommer. Malet innebär att energianvändningen till fbljd av interna transporter minskar med 5 procent tiji 2014 och med 1 O procent till Målet för minskad energianvändning till följd av dc anställdas pendlingsresor revideras till en minskning med 5 procent till ar 2014 (tidigare 10 procent) samt 10 procent till 2020 (tidigare 20 procent). Ekonomiska konsekvenser Vilka atgärder som är ekonomiskt l<insamma att gcnomfiira bestäms i stor utsträckning av priset pa olika typer a, bränsle. i\tt t.ex. konn~ rtera fran olja eller direktycrkande el till f)ärrvärmeh ärmepump har länge varit mycket lönsamt, pga. a\ det hiiga priset pa olja och c.:l. Alla atgärder i strategin innebär en kostnad för kommunen i nägon form, allt frän mindre kostnader fiir att ta fram utredningar till stora inn~steringar för att effektivisera vara fastigheter. Gemensamt för atgärdcrna är att dc aterbetalar sig inom en relativt kort period. Inställningar a\ temperatur och ventilation i t.ex. ishallar aterbetalar sig inom ett ar i form av minskade energikostnader.!vler omfattande åtgärder som byte av ventilationssystem och förbättrad isolering är oftast aterbetalade inom fem till tio ar. För att minska aterbetalningstiden genomfiir man effektiviseringar i samband med andra typer av renoveringar/underhäll av fastigheterna. Aterbetalningstiden är en viktig parameter i valet mellan olika effektviseringar i fastighetsbeståndet och beräknas utifrån varje aktuellt projekt. Den utredning som nu görs av pumparna i V,\-systemet kommer på sikt sannolikt peka på behovet av stora investeringar i V A-nätet. Utredningen av pumparna (åtgärd 3) kommer innehälla en redovisning av återbetalningstid fi)r olika typer av åtgärder. Yrkande Ingemar Sahlgren (c) p kadc följande ändring att tekniska nämnden beslutar att hos kommunstyrelsen hemställa om att malnivaerna för minskning av energianvändningen vad gäller anställdas pendlingsresor avseende 2014 och 2020, ska kvarstå på 10% respekti\ e 20% jämfört med Pyret Duc-Hedlund (S), Gunilla Grudcvall Stcen (FP) samt Per Chrisandcr (MP) instämde i yrkandet. Ordförandes signatur Utdragsbestyrkande

247 247 l s (41) NACKA KO H M U N SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnelen Forts 21 Beslutsgång Nämnden beslutade i enlighet med Ingemar Sahlgrens yrkande. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse l 'ppföljning av strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet Revidering av mal i strategin för tninskad energiatwändning 3. Strategi för minskad energiath"ändning i Nackas kommunala verksamheter Jämförelsestudie l :L\ - självfallssystem 5. Detaljerade miljökra\ för nybyggnation, Byggenheten o. Riktlinjer fiir hallbart byggande Protokollsanteckning Ingemar Sahlgren (C) inkom med följande protokollsanteckning; Det är inte bra eller i>nsk, ärt att t:ltidera malen pa sa sätt att man sänker ambitionsni, aerna. Därför bör dessa ligga fast vad gäller anställdas pendlingsrcsor. Sedan är det att beklaga att inga nya energieffektiviseringsprojekt pabörjats under Det kommer att medf<>ra svårigheter att na energieffektiviseringsmalen i fastighetsbestandct. Detta är en fråga för kommunstyrelsen och l.okalenheten sa att erforderliga atgärder kan vidtas och att investeringar kan göras. Sparande av energi är lönsam pa längre sikt även om det kan tyckas vara betydande im esteringsbclopp i det korta perspektivet. Under 2013 ska Nacka kommun ta fram en klimatplan i vilken det ska framgå vad kommunen gör idag inom klimatområdet, men däri ska ocksa finnas med en handlingsplan med åtgärder som ska vidtas. Energisparandet är en viktig del i den kommande klimatplanen. Pyret Duc Hedlund (S) samt Per Chrisander (tvip) inkom med följande protokollsanteckning; " Socialdemokraterna och miljöpartiet har vid tidigare uppföljningar påtalat att kommunen måste föregå med gott exempel för att minska energianvändningen i samhället. Därför är med stor besvikelse vi kan läsa att vi inte tagit tillräckliga kliv framat i att nit dessa mål. 1\tt föreslå revidering av målen så att de blir lägre känns helt främmande. I stället bör vi sätta in en högre växel för att nå dit vi ska. Eller allra helst nå en högre måluppfyllelse! Därför stöder vi centerns förslag till att föreslit kommunstyrelsen att inte revidera och sätta lägre nivåer på anställdas pendlingsresor än vad som först sagts. Vi vill också att det utarbetas system som premierar verksamheter som hushållar med energi för uppvärmning av lokaler." Ann Lepp (NL) inkom med följande protokollsanteckning Ordförandes signatur '"/?;;:}:;/ Utdragsbestyrkande

248 248 6 februari (38) NACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL l ;ritidsnämnden 3 TN 2012/70 Uppföljning av strategi för minskad energianvändning i Nackas kommunala verksamhet samt förslag till reviderade mål i strategin Beslut hitidsniimnden till ~ tnkn att k< Hnmunst\rl'lsL n godbnner uppfi,ljningen a1 strateg i fi,r mtnskad ctll'rgi:tm itndning i :-\ackas kotnmunala \Trbamlll't ~ {) 12 lt'nligt htl:tg:t l till tj i in ~ te ~ knn bl n ) ~amt antar l'l'\'tlkrade malt str:ttl gin k nligt btlaga 2 till tj iinsteskrin lsl n 1. Ärendet \rendet tnnchalkr Lkb l'll uppf())jning :t\' l'tll'rgteffl'ktt\ 1Sl'rtllgsstr:ttegll1 f< r Lkb förslag på n vidcra<k mål i strategin. l :nng tmntdtghl'tl'll har hl'\'11):11 ~t i d ttll fr amtagandl't < ch,l'.l'll< mfi,ralldl't a1 ~ trall',l'.lll umln an n.~ 11] \rlll'tl' llll'll stratl'gin ska : llutapportna ~ S l ' ll:t ~ l dl'll ) l m:trs Y: II'Jl' :t r. l strategtn har "acka k< mmutl allgl'tt mal fi,r min~kad l'lll'rgi:tn, iindnlllg t kommunetb f:tstighetslwstand och transportn for aren ~ ~~ 1-t och l.ppfi,]pltllgen :t\' :t tgarderna inom transport och fastiglll'tsomradl t \'Isar att ~ttnligah kraftfulla atgiirdn krii1 s o m 1'-'ack:l ska na dl' uppsatta malen. Samman fatt nings\'is, isa r uppfiilp1ingen ~O 12 a t t: Nacka närmar sig målet för en minskning av {~ n<.~rgianvändningcn i fastighetsståndet, båck räknat per kvadratmct{~r samt när dn gäller den totala energianvändning<. n. ( )rsaken är att de atg ~inkr som lokalenheten pahiirjat undn 2010 och 2011 nu hiirjar l'isa resultat. l 'nder har dock inga m a cffektil'iscringar pahiirjats l'ilket lcdn till att enngiminskningarna fran och med niista ar kommer att a\'stanna. få aktiviteter har påbörjats för att minska (~ ncrgianvändningen i kommunens tranporter (intl rna t ransport n och dc anställdas pendlingsrcsor) u n dn~~~ l ~. \'ilkct intwbär att,.j sannolikt inte niirmar oss malet fiir transporter. :t\' dc Il atgänkr kommunen har atagit sig att gcnomfiira bcdiims sex atgänkr gcnomfiirts enligt plan, tre atgiinkr ha pabiirjats samt t\ a atgänler inte ha gcnomfiirts enligt plan. l\langa a\' de gcnomf(irda atgärderna inom omradcn som\'.\, cffckti\ iseringar a\' ishallar och hallbart byggande har uppnatt bra resultat under aret. Niir det giilkr ishallarna (atgärd..j) har man uppnatt ekonomisk liinsamhct till följd a1 cnergidfckt, iscringarna inom mindre än ett ar. l ~tt annat c xl mpcl pa en Justerandes signatur ~ )j/ l Utdragsbestyrkande

249 249 6 februari (38) NACKA KOM H U N SAMMANTRÄDESPROTOKOLL l ;ritidsnämndcn framg angsrik atgiird iir atgiird :1 l /,,.-/;/,, miljiikomfjdm.-,., od1 11flf>!Mjllit~ ~~ llj J tl illlijj J.."c'IJ!wkll, där man arbetat framgangrikt ml'd pilotupphandlingar och upp fiiljningar a\" st iii Ida milji,kray. l k atgä rdl'r som in t l' gl'nomfiirts enligt plan iir atgiird (, /)ri/1..-of'lilllm, ~ '"' l.: o!lllllllll< ' ll. } l. li~j,d t' r. am t ci/ ~, i!il 'J (;, "iii!! li'. dllrll'.. \ tgiinlnna ha r riid-markl'ra t s f,,r a t 1 nsa att fortsatt inaktintl't riskl'rar leda till att '1 intl' uppnar s tratl'gin ~ uppsalta mal. hirslagl'i pa rt, idl'radl' m a l frjr ~ Il) _) JllJll'hiir friljamk: E tt mål mr kommum~ns interna transporter (leasingbilar, bilpool mm) tillkomnwr..\jakt JnJll'h:ir att l'lll ' J "f~ Jam andnmgl n till ~ ~- iljd :l\ J Ilierna transpe l"ll' r mins kar ml'd :1 procl'llt till ~ < ch ll1l'd )Il pron nt till ~ Målet fiir minskad energianvändning till följd a\ dc anställdas pendlingsresor revideras tiiil n mmskn1ng mnl ~ prr>cl'lll till ar 21JI -I IIILIIg: trc )Il 1m ll"l'lll j ~ ami )l l p rottill ull 21 ~ ~ ~l ( l idtgarl' ~ ~~ pron nt J. Ekonomiska konsekvenser \ "ilk a atgartkr srllll :tr l'k<lll< llw kt li"lllsamma alt gl'lltllnf,,ra hl st:im ~ 1 ~ t<1t uhtritck111ng :t\ pnsl'l pa ohk:t tqwr :t\ hra n sk.. \11 l.l':\. konn rtl'ra fran.,jja l'lll'r Lhrl'kl\-lTk:tlllk d ttll fj iiny:irnll'/ \ iirnwpump har bngl' Yant 111\ Ckl't llinsamt, pga. :t\" det hoga prtsl'l pa olja <lch l' L.\Ila atgiirder J stratl'gin innehiir l'n kostnad f, )r kommunl n J nagon fonn, allt fran mindre kostnader fiir att ta fram utredningar till stora inn stl'ringar fiir att l'ffekti, iscra nra fastigheter. ( ;l'll1l'nsamt fiir at gärderna iir att de atl'rhl'talar sig inom t'll a lati\ t kort pl'riod. Inställningar a, tt m1wratur och \Tntilation i t.e:-.. ishallar aterbetalar sig inom ett ar i form a\ minskade nwrgikostnader. \ler omfattande atgiinkr som h\"tl' a\" \Tntilationssystem och f<>rhättrad isokring iir oftast aterhetalade inom fem till tio ar. hir att minska aterlwtalningstiden gl'nomfiir man effl'kti, iscringar i samhand med andra tqwr a\" a nmtringar/ underhall a\ fastighl'tcrna.,\tcrhl'talningstiden iir en,-iktig paranwter i, akt mellan olika l'ffekt, iseringar i fastighetsbestandl't och beräknas utifran \'arje aktuellt projl'kt. Den utredning som nu giirs a\ pumparna i \ '. \ -systenwt komnwr pa sikt sannolikt pekapa be!hl\tt a\" stora im-esteringar i \ '.\-nätl't. l "trcdningcn a\ pumparna (atg ~ird.) ) kommer innehaila en redo\ isning a\' aterhl'talningstid fi)r olika typn a\' atgärdl'r. Beslutsgång Nämnden heslutade i enlight t med f<>rslag till beslut. '"(?}/'"''"' Utdragsbestyrkande

250 250 6 februari lo (38) NACKA KOHHUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL l'ritidsnämndcn Handlingar i ärendet Tjänsteskrinbc 201.). ()1 )fl l. l'ppfiiljning a\ strah:gi fiir minskad l'llcij>,iany iindning i :\ackas kommunala \Trbamlwt 21) 12 RtTidning a\" mal i stratl'gm fi,r mtnskad uwrgtam iimlning.1. Stratcgt fi,r minskad l'lll'rgianyiindmng 1 :\ackas kommunala ntbamhl'tt r _liimf(,rt lst studic 1.1'.\ sjiih-fallss\stcm."1. l kt:d)n:tdl' milji.,kray fi,r ndl\ ggnati( lll, lhggl'nill'tl'n (, _ 1\ikthnJl'l' f(n hallbart ll\ggandl' Ordförandes signatur j Justerandes signatur fjfi/ Utdragsbestyrkande

251 maj 2013 NACKA KOM M U N SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 132 Övriga frågor a) Skapa incitament för energihushållning i verksamheterna Ärende Mats Gerdau (M), Stefan Saläng (FP), Hans Peters (C), Jan-Eric Jansson (KD) lämnade följande förslag. Idag tillämpas totalhyra vid uthyrning av kommunala lokaler. Det innebär t ex att den enskilda skolan inte bär just sina egna kostnader för el och uppvärmning, utan att de delas av hela hyreskollektivet. Konsekvensen av detta är att den enskilda enheten inte har någon ekonomisk fördel av att arbeta med energieffektiviseringar och hushållning. Som ett led i Nackas klimatarbete och för omställningen till ett mer hållbart samhälle är det viktigt att det finns incitament för varje verksamhet att agera miljömässigt och också ta de ekonomiska konsekvenserna av sitt agerande. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastighetsdirektören får i uppdrag att belysa konsekvenserna av att energikostnaderna läggs utanför hyran och betalas direkt av hyresgästen. Ambitionen är att en sådan modell ska kunna införas från 1 juli b) Översyn av kommunens investeringsmodell Ärende Sidney Holm (MP) lämnade följande förslag. Investeringar som för kommunen kan påvisas är ekonomiskt lönsamma bör lyftas ur den vanliga investeringsbudgeten och beslutas om separat. Idag riskerar ekonomiskt lönsamma investeringar att inte blir av om de hamnar i konflikt mellan två av kommunens olika verksamheter. När kostnaden landar på en enhet och intäkten/ nyttan på en annan, kan ett snävt ekonomiskt revirtänkande stoppa investeringen och på så sett driva upp kommunens totala kostnader. Jag föreslår att kommunen ser över sin investeringsmodell så att den grundar sig på en mer verksamhetsövergripande analysmodell. Ordförandes sig n a tu r Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

252 252 2 scptcm ber (78) NACKA IICOHHUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 187 Dn r KFKS 20 13/ l Uppföljning av nämndernas bidrag till kommune ns hållbarhetsarbete Beslut 1. Kommunstytelsen noterar kartläggningen av n?.mndernas arbete med hållbarhetsarbete till protokouet. 2. K01mnunstyrclsen ger samordnings- och utvecklingsenheten i uppdrag att 1\terkotmna med förslag på hur hållbarhetsredovisningen kan utvecklas i årsredovisningen, genom att exempelvis ta fram kommunö, ergripande indikatore.r. 3. Kommunstyrelsen ger miljöenheten i uppdrag att göra en analys av kommunens samlade klimatpaverkan. Kommunstyrelsen ger stads:edningskontoret följande tilläggsuppdrllg. J Mål och Budget för 2013 avslittes resurser att kommunstyrelsen skulle kunna ta fram en strategi för utveckling och uppföljning av arbetet med hållharhet och klimat. En första del är den uppföljning av nämndernas bidrag till kommunens Klimatarbete som nu presenterats. Nästa del är den anal> s av kommunens samlade klimatpåverkan som miljöenheten nu far i uppdrag att ta fram. ParnUcUt med detta far stadsledningskontoret i uppdrag att lämna förslag pli hur klimatarbetet bäst organiseras, hur ansvarsfördelningen mellan nämnderna kan tydliggöras, hur målen formuleras och följs upp samt hur statliga myndigheters (t ex länsstyrelsens) mål kan inordnas i kommunens arbete. Syftet med dessa båda uppdrag är att skapa en strategi för hur kommunens höga ambitioner på klimarområdet ska kunna förverkligas samt ett klimatprogram med konkreta åtgärder som ska föreläggas kommunfullmäktige undet första kvartalet 2014." Ärende På uppdrag av kommunstyrelsen har samordnings- och ul:\'ecklingsenheten följt upp nämndernas håubarhetsarbere. Syftet har varit att synliggöra arbetet med hallbarhetsfrågorna för att uofrän detta skapa förutsäuningar för utveckling och bättte uppföljning av det. Kartläggningen visar att mycket pågår inom hallbarhetsarbetet men att stora delar av detta arbete inte är synligt vare sig internt eller externt. Otydlighet hing begreppens betydelse för nämndernas verksamhetsområden gör att det blir svårt för organisationen att dra att samma håu samt att det blir svårt att följa upp hållbarhetsarbetet. För att kunna göra rätt prioriteringar inom hållbarhetsarbetet i framticlen bör en linalys ay kommunens samlade klimatpåverkan tas fram. Ordförande signatur Utdragsbestyrl<ande 4

253 253 2 september (78) NACKA K O HHUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Som ett första strategiskt steg i utvecklingen av kommunens hållbarhetsarbete görs följande rekommendadoner: Utveckla hållbarhetsredovisningen i årsredovisningen Ta fram kommunövergripande indikatorer inom alla tre dimensioner av hållbarhet och redo, isa dessa i årsredovisningen. Gör en analys av kommunens samlade klimatpåverkan. Handlingar i ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott den 11 juni stadsledningskontorets tjänsteskrivelse den 27 maj 2013 Ärendets tidigare behandling Beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott den 11 juni Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog kommunstyrelsen fatta följande beslut. 4. Kommunstyrelsen noterar kartläggningen av nämndernas arbete med hållbarhetsarbete du protokollet. 5. Kommunstyrelsen ger samordnings- och utvecklingsenheten i uppdrag art återkomma med förslag på hur hiillbarhetsrcdovisningen kan utvecklas i årsredovisningen, genom att exempelvis ta fram kommunövergripande indikatorer. 6. Kommunstyrelsen ge1: miljöenheten i uppdrag att göra en analys av kommunens samlade klimatpåverkan. Kommunstyrelsen ger stadsledningskontoret följande tilläggsuppdrag. I Mål och Budget för av!lattes resurser att kommunstyrelsen skulle kunna ta fram en strategi för utveckling och uppföljning av arbetet med hållbarhet och klimat. En första del är den uppföljning av nämndernas bidrag till kommunens klimatarbete som nu presenterats. Nästa del är den analys av kommunens samlade klimatpåverkan som miljöenheten nu far i uppdrag :ltt ta fram. Parallellt med detta får stadsledningskontoret i uppdrag att lämna förslag på hur klimatarbetet bäst organiseras, hw- ansvarsfiirdclningen mellan nämnderna kan tydliggöras, hur målen formuleras och följs upp samt hur statliga myndigheters (t ex länsstyrelsens) mål kan inordnas i kommunens arbete. Syftet med dessa båda uppdrag är att skapa en strategi för hur kommunens höga ambitioner på klimatområdet ska kunna förverkligas samt ett klimatprogram med konkreta åtgärder som ska föreläggas kommunfullmäktige under förs ta kvartalet " Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutade i enlighet med arbetsutskottets fi.irslag. Ordförandes signatur Utdragsbestyrkande

254 254 2 september (78) NACKA 1(0HHUH SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Protokollsanteckningar RolfWasreson (V) lät anteckna följande. "D et är viktigt med att följa upp nämndernas bidrag till kommunens hallbarhetsarbete. l littills har det främst fatt en inriktning p:\ ekologisk och klimatmåssig hållbarhet, n~gor som är synnerligen viktigt när sll mycket literstar att göra inom k.limatområdet. Det B r dock inte skrmma att en annan aspekt på hållbarhet oftast kommer i sk) mundan - det gäller den sociala hållbarheten. Nacka, som en av landets rikaste kommuner men också en :w dc mer segregerade kommunerna, har är en kommun som riskerar att slitas itu om inte klyftorna och segregationen minskas. När utvecklingen av Nacka planeras måste detta ges högsta prioritet, därför är det också angeläget att följa upp just hur kommunen på olika sätt bedriver, och skulle kunna bedriva, ett arbete för just social hållbarhet." Leif Holmberg (C) Hit anteckna följande. "Det är mycket bra att denna genomgång av hållbarhetsarbetet i kommunen äntligen kommit upp på bordet. Genomgången visar dock att det finns mycket att göra och att kommunens miljöarbete behöver stärkas upp på flera områden. En viktig del är anai) Scn av kommunens klimaq>åverkan. Det vore bra om denna anal)'s är ambitiös och inte bara stannat vid schablonbejälming utan även mäter faktiska aktiviteter. Allt fler stora företag gör klimatanalyser av sitt företags påverkan och det har utvecklats internationell standard pä området. Exempelvis skulle Nacka kommun kunna rapportc111 i enlighet med Global Reporting lnitiativc, G RI. En s~dan rapportering skulle inge förtroende och ge en grund för ett aktivt arbete med att minska kommunorganisationens utsläpp." Sidney I-John (MP) och Asa Marnell (MP) lät anteckna följande. " Det är viktigt att man i begreppet "Kommunens samlade miljöpåverkan" även ser till den miljöpåverkan kommunen har globalt eftersom den är bet) dligt större än den lokala. Miljöpartiet vill att Nacka kommun kontinuel'ligt skall redovisa och följa upp hur situationen är vad gäller utsläf>p av växthusgaser och av ekologiskt fotavtryck. Det är, iktigt att man använder en befintlig standard och inte hittar på egna ll) ckcltal. Det finns redan bra metoder utycckladc för detta, t.ex. gmtisvcrktyget REAP Sweden som redan används av andra kommuner." Ordlör ndes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

255 TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/ (3) Kommunstyrelsen SOU 2013:53 Privata utförare - kontroll och insyn Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslaget yttrande över SOU 2013:53 Privata utförare kontroll och insyn. Sammanfattning Stadsledningskontoret har tagit fram ett förslag till yttrande över det förslag om kontroll och insyn hos privata utförare, som utredningen om en kommunallag för framtiden har lagt som delbetänkande. På regeringens hemsida sammanfattas förslagen enligt följande. Utredningens uppdrag har varit att se över hur kommuner och landsting ska kunna stärka sin kontroll och insyn när privata utförare anlitas att utföra kommunal verksamhet. Utredningen föreslår bland annat att fullmäktige ska anta ett program med övergripande mål och riktlinjer för verksamheter som lämnas över till privata utförare. Allmänhetens insyn i de privata utförarnas verksamhet ska också förbättras. Stadsledningskontoret föreslår att kommunen ska säga nej till att kommunfullmäktiges ansvar för styrning, kontroll och uppföljning av privata anordnare ska regleras i form av ett program. Det finns andra, bättre sätt att lösa det än att staten bestämmer kommunens styrdokument. Kommunen bör också redovisa betänkligheter kring den föreslagna lösningen om att allmänhetens intresse till insyn i den privata utförarens verksamhet enbart ska reglernas genom bestämmelser mellan utföraren och kommunen. Allmänhetens rätt till insyn borde regleras enhetligt för alla genom lag. I yttrandet föreslås kommunen också framföra att det är otydliga beskrivningar av vad det innebär att vara huvudman för den verksamhet som kommunen finansierar. Ärendet Utredningen om en kommunallag för framtiden har lämnat ett delbetänkande om kontroll och insyn hos privata utförare. Med privata utförare avses alla former av andra juridiska personer än kommunen, som utför allt från snöröjning till vård av svårt dementa personer, inom ramen för kommunens finansieringsansvar. Delbetänkandet lämnar också förslag om POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

256 256 2 (3) nya sätt att skriva om bolag/föreningar/stiftelser som kommunen är ensamt ansvarig för eller samverkar med andra genom. Utredarna har också tittat på den fria nämndorganisationen, men lämnar inga förslag i den delen. Stadsledningskontoret har tagit fram ett förslag till yttrande över delbetänkandet. De lagförslag som stadsledningskontoret föreslår att kommunen ska yttra sig över handlar om begreppet huvudmannaskap reglering av fullmäktiges ansvar kring privata utförare allmänhetens insyn. I grunden tycker stadsledningskontoret att ordet huvudman är bra, problemet är att det inte är entydigt i utredningen hur det egentligen ska tolkas. I det föreslagna yttrandet resonerar kommunen om detta och redovisar sin tolkning av begreppet. Kommunfullmäktige har redan idag ett ansvar för kommunen ska kunna kontrollera och följa upp privata utförare. I utredningen föreslås att detta ansvar ska definieras i ett program som ska följas upp varje mandatperiod. Stadsledningskontoret anser att ansvaret i stället ska regleras på samma sätt kommunfullmäktiges särskilda uppgifter i övrigt anges. Dessa bestämmelser finns i 3 kap 9 kommunallagen. Om man vill förtydliga och skärpa ansvaret för styrning, uppföljning och kontroll bör det ske genom en kompletterande bestämmelse där, inte genom att beordra ett program. Det är inte staten som ska bestämma kommunens styrande dokument. Även ansvaret för att allmänheten ska kunna få information som berör den verksamhet som kommunen finansierar hos den privata utföraren, avhandlas. Föreslagen lösning är att den privata utföraren genom bestämmelser mellan utföraren och kommunen, ska få en skyldighet gentemot kommunen att lämna ut vissa typer av information, som allmänheten kan antas ha ett berättigat intresse att ta del av. Till berättigat intresse hör inte sådant som utgör företagshemligheter eller annars ändå skulle omfattas av sekretess. Tanken är att medborgaren kommer till kommunen, kommunen går till utföraren och ber om uppgifterna. Vill inte utföraren lämna uppgifterna måste kommunen använda någon form av avtalsviten eller uppsägning av rätten att utföra tjänsten, som sanktioner. Detta är inte bra. Hela frågan bör lösas genom lagstiftning, så att det blir samma rätt till information i hela landet och ett sätt att hantera det för alla utförare. Delbetänkandet tar också upp kommunens rätt till insyn i fristående skolor. Kommunens ansvar är ju här numera i huvudsak begränsat till att betala skolpeng samt att erbjuda skolplats om eleven vill byta eller skolan stängs. Kommunen behöver dock information för att kunna ta ansvaret för den enskilda eleven i dessa situationer. Denna rätt till insyn ska, enligt utredningens förslag, förtydligas. Stadsledningskontoret föreslår inte att kommunen tar upp något särskilt om detta i sitt yttrande.

257 257 3 (3) Bilaga Förslag till yttrande Sammanfattningen av utredningen och författningsförslag Lena Dahlstedt Stadsdirektör Stadsledningskontoret Helena Meier Stadsjurist

258 FÖRSLAG TILL YTTRANDE KFKS 2013/ (3) Regeringen STOCKHOLM Yttrande över SOU 2013:53 Privata utförare - kontroll och insyn Nacka kommun har utvecklat kundvalssystem sedan mitten av 1980-talet och har därmed en gedigen erfarenhet av samverkan med för att använda utredningens ordval privata utförare, i syfte att erbjuda medborgarna välfärdstjänster som uppfyller både den enskildes förväntningar och samhällets grundläggande krav på kvalitet. Det har för kommunen alltid varit självklart att kommunen ska följa upp att den som utövar verksamheten, vare sig det är kommunen själv eller en privat utförare, levererar som minst vad lagen förutsätter och kommunen målsätter. Det har medfört en förändrad roll för oss förtroendevalda, men det har aldrig betytt att vi frånträder vårt ansvar för kvaliteten i verksamheten. Nacka kommun ser behovet av bättre lagtext på området, men inte av lagstiftning som skulle bero på att vi inte tar vårt ansvar. Lättare att läsa men i delar lika oklart som idag Rent grundläggande välkomnar Nacka kommun att utredningen i detta delbetänkande i arbetet med en kommunallag för framtiden eftersträvar en mer lättbegriplig lagtext och att när man menar i princip samma sak i olika lagrum, ska uttrycka det på samma sätt. Bestämmelserna om verksamhet driven i annan form än av kommunen själv blir lättare att läsa. Nacka kommun tillstyrker användningen av ordet huvudman för kommunens ansvar för verksamhet den finansierar. Det odefinierade begreppet huvudmannaskap hjälper dock inte till att tydliggöra gränsen mot andra aktörers ansvar mer än dagens varianter av ansvara för. Att, som utredningen gör, använda exemplet att kommunen inte är huvudman om kommunen finansierar en enstaka plats vid ett särskilt boende, men är det om kommunen finansierar samtliga, är inte tillräckligt för att lösa ett problem som inte har med den valda benämningen att göra. Genomgången av kommunens ansvar i förhållande till andra med tillsynsansvar bidar inte heller till att tydliggöra vad som ska konstituera huvudmannaskap. Att utredningen är svävande i vad huvudmannaskap omfattar ökar oron för den tolkning begreppet kan komma att få genom rättspraxis. Lagstiftning genom förarbeten är i sig inte bra, än värre när förarbetena inte ens ger någon form av entydigt stöd för en förutsägbar tolkning. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

259 259 2 (3) Nacka kommun håller heller inte med om att kommuner inte behöver ta huvudmannaansvaret för frivillig verksamhet lika allvarligt som för specialreglerad verksamhet. Närhelst en kommun använder medborgarnas skattepengar för att finansiera en verksamhet som de kan/ges rätt/måste ta del av ska kommunen försäkra sig om att den kan följa upp att skattemedlen användes till det de gavs för. Enda undantag här torde vara fristående skolor, där kommunen genom lag inte har något ansvar för verksamhetens innehåll, trots att den finansierar den. Det är innehållet i vad som ska följas upp som skiljer sig åt mellan de frivilliga verksamheterna och de som regleras i lag. Nacka kommun konstaterar således att lättillgängligare lagtext inte är detsamma som tydligare definition av innehållet i kommunens uppdrag. Nacka kommun kommer även fortsättningsvis grundläggande fylla ordet huvudman med att ha ansvar för att finansiera, dimensionera, målsätta och följa upp. Huvudmannen anger vad som ska uppnås men lämnar till utföraren att så långt som möjligt tillsammans med den som brukar tjänsten - bestämma hur. Det gäller oavsett om kommunen finansierar samtlig verksamhet hos den privata utföraren eller endast en del. Nacka kommun noterar att det är skillnad mellan att lämna över vård av en kommunal angelägenhet, att lämna över verksamhet och angelägenheter som lämnas över. De lite olika benämningarna förekommer i de föreslagna 3 kap 19-19b kommunallagen. Någon skillnad förefaller inte vara avsedd och i den vidare beredningen av lagförslaget bör detta åtgärdas. Reglera inte formen för fullmäktiges ansvar Nacka kommun tillstyrker föreslagna redigeringar i lagtexten om att kommunen ska kontrollera och följa upp verksamhet som bedrivs av en privat utförare samt tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten skälig insyn i verksamheten. Detsamma gäller att kommunfullmäktige ska ange mål och riktlinjer. Däremot ska lagstiftaren inte bestämma formen för hur kommunfullmäktige ska göra detta. Valet av styrdokument ska i enlighet med det grundlagsfästa kommunala självstyret lämnas till kommunfullmäktige. Användningen av ordet föreskrifter är också tveksam då föreskrifter normalt sett används för att beteckna för medborgarna bindande bestämmelser som lagstiftaren bemyndigat kommunerna att utfärda. Nacka kommun föreslår i stället att uppräkningen av kommunfullmäktiges uppgifter i 3 kap 9 kommunallagen kompletteras med en bestämmelse om kommunfullmäktiges ansvar för dessa frågor. En sådan bestämmelse skulle kunna lyda Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget, främst [ ] [ny punkt] principer för styrning, uppföljning och kontroll av verksamhet som lämnas till privata utförare med stöd av 3 kap 19 samt om förutsättningar för allmänhetens insyn i den verksamhet sådana utförare bedriver inom ramen för kommunens huvudmannaskap.

260 260 3 (3) Att kommunfullmäktige ska ange målen omfattas, som det även resoneras om i utredningen, av punkten 1 i 3 kap 9 kommunallagen. Nacka kommun kan inte se att nuvarande formulering utesluter verksamhet som bedrivs av privata utförare. Reglering av allmänhetens rätt till insyn Nacka kommun delar i grunden uppfattningen att det finns ett berättigat intresse för allmänheten att kunna få information om verksamhet som bedrivs av privata utförare. Hur det ska tillgodoses är dock en svår fråga och Nacka kommun är inte övertygad om att den valda lösningen som innebär att det enbart ska regleras mellan kommunen och utföraren är bra. Det borde gå att lösa detta genom lagstiftning, så att det blir ett sätt för alla medborgare och alla privata utförare. Nu riskerar vi lika många lösningar som det finns kommuner, landsting och regioner. Det är inte heller bra att den valda lösningen medför att det blir en tolkningsfråga mellan huvudmannen och den privata utföraren om vad skyldigheten omfattar och om den privata utföraren har följt en uppmaning att lämna ut information eller inte. Avtalsviten eller uppsägning av avtal som sanktion? Det är inte en tillfredsställande situation. Information till brukarna Nacka kommun har länge utvecklat informationen till den som nyttjar de kommunalt finansierade verksamheterna. Förutom att uppfylla de krav på saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig ska den också vara konkurrensneutral. Denna aspekt saknas i utredningen. I Jämföraren på Nacka kommuns hemsida finns såväl en enhetlig presentation av de privata utförarna som möjligheter att utifrån egna val jämföra vissa av dem mer specifikt. Nacka dag som ovan Mats Gerdau Kommunstyrelsens ordförande Lena Dahlstedt Stadsdirektör

261 261 Sam manfattning Allt fler privata utförare i kommunal verksamhet Andelen kommunal verksamhet som utförs av privata utförare har vuxit allt mer u nder senare år. U tredningen anser att kommunallagen behöver moderniseras för att bättre återspegla detta förhållande. Utredningen föreslår att begreppet kommunala entreprenader i kommunallagen ska ersättas med begreppet privat utförare. En privat utförare definieras som en juridisk person eller en enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet. Med en privat utförare avses inte kommunala företag. Tydliggör det kommunala huvudmannaskapet Det är viktigt att det på ett tydligare sätt framgår att kommuner och landsting har kvar sitt huvudmannaskap även om en verksam het lämnas över till en privat utförare. Utredningen föreslår därför att det i kommunallagen, hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och tandvårdslagen ska tydliggöras att kommuner och landsting bibehåller sitt huvudmannaskap i denna situation. Syftet med den föreslagna lagändringen är i första hand ett klarläggande av vad som redan följer av gällande rätt. Lagändringen syftar till att tydliggöra det övergripande ansvaret som kvarstår för kommuner och landsting när en kommunal angelägenhet lämnas över till någon annan. Kommunen eller landstinget bestämmer om verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet när den utförs av en privat utförare. D en privata utföraren tillhandahåller en kommunal tjänst och kommunen eller landstinget behåller det övergripande ansvaret på samma sätt som när den bedriver verksamheten i egen regi. Lagändringen är inte avsedd att innebära någon förändring av principerna för fördelning av ansvar mellan kommunen och den privata utföraren ur ett skadeståndsrättsligt eller straffrättsligt perspektiv. 15

262 262 Sammanfattning sou 2013:53 Tydligare ansvar för uppföljning och kontroll av privata utförare Det behövs, enligt utredningens bedömning, ett mer strategiskt förhållningsätt när kommuner och landsting lämnar över verksamhet till privata utförare. Oavsett om syftet främst är att bidra till ökad valfrihet eller att öka effektiviteten i tjänsterna till medborgarna krävs att kommuner och landsting noggrant i förväg har analyserat vilka mål och riktlinjer som ska gälla för den upphandlade verksamheten och hur uppföljningen ska göras. Utredningen föreslår att det ska vara en uttrycklig skyldighet för kommuner och landsting att kontrollera och följa upp verksamhet som bedrivs av privata utförare. Vidare ska det vara en skyldighet för fullmäktige att anta ett program med övergripande mål och riktlinjer för de kommunala angelägenheter som lämnas över till privata utförare. I programmet ska också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Programmet ska omprövas varje mandatperiod. Att fullmäktige ska anta mål innebär att varje kommun och landsting måste formulera tydliga mål för sina privata utförare utifrån exempelvis effektivitets- och kvalitetssynpunkt. I kravet att anta riktlinjer ligger att tydliga kriterier behövs för hur uppgiften ska utföras för att uppnå de mål som fullmäktige angivit. Privata utförare kan finnas inom många områden varför det kan vara svårt att i ett enda dokument utforma riktlinjer för samtliga former av upphandling. Det kan därför vara lämpligt att besluta om olika mål och riktlinjer för olika verksamhetsområden. I vad mån dessa ska antas i form av separata delar av ett program eller i ett samlat dokument är dock något som bör avgöras utifrån lokala förutsättningar. Gränsdragningen mellan statlig tillsyn och kommunalt ansvar I utredningens direktiv ingår att tydliggöra gränsdragningen mellan den statliga tillsynen och kommuners och landstings ansvar för uppföljning av verksamhet som bedrivs av privata utförare. Utredningen konstaterar att den stadiga tillsynsmyndighetens ansvar samt kommunernas och landstingens ansvar som huvudman på hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens område delvis överlappar varandra. Det saknas dock skäl att ändra de övergripande 16

263 263 sou 2013:53 Sammanfattning principerna för fördelning av ansvar. Enligt utredningens bedömning har kommuner och landsting ett ansvar att kontrollera att även verksamhet som bedrivs av privata utförare uppfyller kraven i olika föreskrifter. Samtidigt har också tillsynsmyndigheten ett ansvar att granska att de privata utföramas verksamhet uppfyller de krav och mål som framgår av lagar och andra föreskrifter samt beslut som meddelats med stöd av sådana föreskrifter. När det gäller skolans område är huvudmännens ansvar för den utbildning som bedrivs vid deras skolor tydligt reglerat i skollagen. Även de olika tillsynsmyndigheternas ansvarsområden är tydligt reglerade i skollagen. Kommunerna har inte något överlappande ansvar som huvudman i förhållande till den statliga tillsynen, eftersom kommunerna inte är huvudmän för verksamheten vid de fri stående skolorna. I kommunens ansvar som huvudman innefattas dock ett ansvar som inte åligger de enskilda som driver fristående skolor. Kommunen ska se till att barn, ungdomar och vuxna i kommunen som har rätt till utbildning enligt skollagen erbjuds utbildning i de olika skolformerna. Kommunens ansvar att erbjuda utbildning till elever i kommunen innebär också ett ansvar för kommunen att ha en viss beredskap när det gäller att tillhandahålla elevplatser i de kommunala skolorna. Insyn i fristående och internationella skolor Bestämmelserna om den kommunala insynen i de fristående skolorna har funnits sedan 1990-talet. De tyngsta skälen till att införa insynsbestämmelserna var dels att kommunerna behövde insyn i de fristående skolornas ekonomi för att kunna besluta om bidragsbeloppet, dels att kommunerna behövde insyn i de fristående skolornas verksamhet eftersom de var skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gjorde av sitt eget skolväsende. Genom ändringar i skollagen är dessa skäl inte längre aktuella för de fristående skolorna. Insynsbestämmelserna upplevs numera som otydliga i fråga om vilken funktion de är tänkta att fylla. Utredningen har därför fått i uppdrag att klargöra vad skollagens bestämmelser om kommuners rätt till insyn i enskild verksamhet innebär för kommunerna och vid behov föreslå förtydligande. 17

264 264 Sammanfattning sou 2013:53 Utredningen föreslår att kommunerna ska ha fortsatt insyn i de fristående skolorna och de internationella skolorna för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt skollagen och för att tillgodose allmänhetens behov av insyn, t.ex. vid skolval Möjlighet att välja skola förutsätter exempelvis tillgång till god och neutral information till elever och vårdnadshavare om fristående såväl som kommunala skolor. Annan information om den fristående eller internationella skolans verksamhet som allmänheten kan vara intresserad av är uppgifter om dess personal och dess kompetens och utbildningsnivå. Liksom i dag ska insynsrätten inte omfatta insyn i de ekonomiska förhållandena i de fristående skolorna. Däremot när det gäller internationella skolor kan kommunen fonfarande ha ett behov av att ha insyn i t.ex. skolornas ekonomiska förhållanden för att kunna göra en rättvis bedömning av skolans bidragsbehov. Bättre information till brukarna I dag har medborgarna i stor utsträckning möjlighet att välja mellan olika utförare av kommunala tjänster. Det gäller exempelvis när kommuner och landsting beslutat om att den enskilde ska få välja utförare av hemtjänst eller välja mellan olika kommunala vårdboenden. För att den enskilde ska kunna göra ett bra val krävs att denne har tillgång till bra information. Detta är lika viktigt oavsett vad som ska väljas. Det finns bestämmelser om information till brukare, patienter eller enskilda i vissa speciallagar, bl.a. lagen om valfrihetssystem, LOV, men ingen generell informationsbestämmelse i kommunallagen. Utredningen anser att det ur ett medborgarperspektiv är viktigt att regleringen av kommunernas och landstingens informationsskyldighet är heltäckande och enhetlig. Om kommunen eller landstinget på annat sätt än genom krav i speciallagar erbjuder sina medborgare val av utförare finns inget krav på att information ska lämnas över huvud taget. D et kan t.ex. vara fallet när kommunen eller landstinget upphandlat tjänster enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, och val får ske mellan verksamhet i egen regi och LOV-upphandlad verksamhet. Det kan också vara fallet när ett landsting träffat överenskommelse med ett annat landsting om att dess invånare kan söka vård i det andra landstinget. Det framstår mot denna bakgrund som naturligt att kommunallagen generellt reglerar hur information ska lämnas till bru- 18

265 265 sou 2013:53 Sammanfattning karna av en kommunal verksamhet i de fall de enskilda erbjuds ett val mellan olika utförare. Utredningen föreslår därför en ny bestämmelse i kommunallagen som innebär att när enskilda kan välja endast en särskild utförare av den kommunala nämndens tjänster ska nämnden lämna information om samtliga utförare. Sådan information ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Förslaget omfattar endast de situationer när den enskilde har möjlighet att väl ja mellan olika alternativa utförare och det endast är möjligt att välja ett alternativ. Nämnden ska inte vara tvungen att informera om exempelvis bibliotek, sporthallar, simhallar, teatrar. När det gäller valfrihetssystem enligt LOV är det fortfarande informationsbestämmelsen i LOV som är tillämplig för den upphandlande myndigheten. l LOV ska det införas en hänvisning till kommunallagens bestämmelse om hur informationen ska utformas. Utredningen föreslår vidare att kommunen ska informera vårdnadshavare och elever om utbildningen i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gyronasiesärskola som elever i kommunen erbjuds, oavsett om det avser en kommunal eller fristående skola. I skollagen ska det införas en hänvisning till kommunallagens bestämmelse o m hur informationen ska utformas. Stärk allmänhetens insyn Kommuner och landsting ska i dag beakta intresset av att tillgodose allmänhetens intresse av insyn i kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Utredningen kan konstatera att det av undersökningar framgår att det varierar kraftigt mellan olika kommuner och landsting i vad mån de tillförsäkrar allmänheten insyn i kommunal verksamhet som bedrivs av privata ut förare. Utredningen anser att det ur ett medborgarperspektiv är mycket viktigt att säkerställa att allmänheten tillförsäkras insyn i den skattefinansierade kommunala verksamhet som bedrivs av privata utförare. Allmänhetens möjligheter till insyn ska tas till vara oberoende av hur kommunen eller landstinget väljer att organisera sin verksamhet. Det ska inte endast vara en målsättning för en kommun eller ett landsting att tillförsäkra information som gör det möjligt fö r allmänheten att få insyn i hur angelägenheten utförs. Det ska tvärtom vara ett krav vid varje upphandling som rör överlämnande av vården av kommunala angelägenheter. 19

266 266 Sammanfattning sou 2013:53 Utredningen föreslår därför att det i kommunallagen uttryckligen anges att om en kommun eller ett landsting sluter ett avtal med en privat utförare ska kommunen respektive landstinget genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten skälig insyn i den verksamhet som lämnas över. Hur allmänhetens insyn ska tillgodoses ska anges i det program med mål och riktlinjer för de kommunala angelägenheter som lämnas över till privata utförare. Vad insynen ska omfatta blir beroende på vilken angelägenhet som avses. Enligt utredningens uppfattning bör det dock normalt ställas krav på att uppgifter om exempelvis personalen och dess kompetens, utbildningsnivå och kapacitet ska kunna lämnas ut. Däremot anser utredningen inte att det ska vara möjligt att få ut uppgifter om bl.a. ekonomisk redovisning på enhetsnivå från en privat ut förare. Fullmäktige bör vidare se till att kommunala företag ger allmänheten skälig insyn. Hur omfattande insynen ska vara beror på om det är ett hel- eller delägt företag. Den fria kommunala nämndorganisationen Utredningen har utvärderat den fria kommunala nämndorganisation som infördes i 1991 års kommunallag. Utredningens bedömning är att den fria kommunala nämndorganisationen har bidragit till en mångfald av organisatoriska lösningar i kommuner och landsting, samtidigt som den kan ha bidragit till att minska antalet förtroendevalda. Utredningen anser att förutsättningarna för att använda en beställar-utförarorganisation bör regleras på ett tydligare sätt i kommunallagen. Det bör också övervägas om kommunstyrelsens rättsliga befogenheter i förhållande till andra nämnder behöver tydliggöras i kommunallagen. Konsekvenser och ikraftträdande Förslagen bedöms vara godtagbara i förhållande till den grundlagsfästa kommunala självstyrelsen. Den vidgade skyldigheten att ge brukarinformation och kravet på ökad insyn i privata utförare bedöms medföra begränsade administrativa kostnader. 20