bobygget. sammanställning workshop#1 rum 26

Transkript

1 bobygget sammanställning workshop#1 rum 26

2 INNEHÅLL Workshop#1: Organisering & innehåll Sammanfattning & slutsatser av workshop...onsdag 12/11...måndag 17/11 Generella slutsatser Allmän information: Generellt kring en byggnads ekonomi Exploateringen i Herrljunga Vår kommande process

3 ORGANISERING & INNEHÅLL Workshop Rum 26-12/11 & 17/11 Inspirerande! Vi var totalt 22 personer som deltog på de två workshoparna. Det är kul att så många är intresserade, och otoligt inspirerande att se så många tankar växa fram under workshopens lopp! Kvällens upplägg Som inledning pratade vi bland annat om vilka faktorer som påverkar projektets kostnad och hur denna process är en möjlighet att vara med att påverka både innehåll och ekonomi. Vi pratade också lite kring hur Herrljunga kommun i nuläget ser på exploateringen av området och hur vår kommande process ser ut. Denna information finns bifogad i slutet av denna sammanställning. Därefter var det dags för workshop! Vi körde en liten presentationsrunda till att börja med. Därefter skrev deltagarna sitt drömhems funktioner och rum på lappar i olika färg. Dessa lappar representerade olika grader av gemenskap (eget - delat - offentligt). Vi har sammanfattat workshopresultatet och dragit ett gäng slutsatser. Ni hittar detta på kommande sidor! Fortsättning I nästa workshop vidareutvecklar vi arbetet genom att undersöka hur det egna förhåller sig till andra och platsen. Också den genomförs vid två tillfällen, tisdagen den 2 och onsdagen den 8 december. Platsen blir igen rum 26, på andra långgatan 26, kl 18. Meddela oss gärna om och vilket datum ni kommer! Varmt välkomna då! / Freija och Maria 3

4 ONSDAG 12/11 sammanfattning workshopresultat Utgångspunkter - drömhemmet: Vad vill du ska finnas där? Vad vill du dela med andra? Hur förhåller sig rum och funktioner till varandra? = PRIVAT = DELAT = PUBLIKT Birgitta: Liten egen bostad, m 2. Litet sovrum, kök och vardagsrum. Kanske är det ett radhus eller parhus. En del gemensamma ytor, varav gemensamhetslokal som man kan använda ihop. Stall? Islandshästar! Lena: Så lite eget som möjligt för att minimera underhåll. Liten täppa. Dela förråd, tvätt, odling m.m. Det blir ett naturligt sätt att mötas på, inte påtvingande. En bilpool m.m. kan rikta sig utåt mot omgivningen. 4

5 Bert: Mindre eget, m 2. Desto mer gemensamt, tvätt, verkstad m.m. Intressant med gåvoekonomi och lokalekonomi. Egen valuta i Herrljunga? Herrodlat en idé om lokalodlat i Herrljunga. Elias: Inte så stora egna ytor. Det gemensamma ligger i anslutning till det egna. Kanske tre hushåll som delar vardagsrum. Lite studenkorridorsaktigt. Man rör sig genom det gemensamma till det privata. Där kan man stänga om sig. 5

6 Wanda: Bor gärna i etage, en sida uppglasat; ansiktet - feng shui. Gemensamt torkrum och gröna ytor för rekreation och umgänge, hobbyrum. Ett samlande skyddsrum för allmänheten. 6 Pia: Naturligt drag och naturliga material är viktigt. Ca m 2. Gemensamt allt från växthus till tvätt, djur och förvaltning.

7 Inger: Stort eget hem och stor trädgård. Gemensamma aktiviteter, hundpassning, arbetsbyte där man fixar saker för varandra och gemensam byggprocess. Jordströmsanapssning, currylinjer. Ann: Engelsk variant, högt och smalt m 2. Ingen mobilmast nära. Vill också ha jordströmsanpassat. Många gemensamma funktioner. 7

8 ONSDAG 12/11 slutsatser workshopresultat Relation/koppling mellan privat och delat Alla deltagare har angett något som de delar med andra, i de allra flesta fall betyder det också att man delar någon form av fysisk byggnad eller plats. De flesta ser det delade som något som ligger avskiljt och inte i direkt anslutning till bostaden. En deltagare byggde ihop det privata och det delade vilket skapar andra förutsättningar för hur det gemensamma fungerar, och vad det innehåller. Det privata: I gruppen fanns både deltagare som har minimala ytanspråk och som ser en väldigt kompakt bostad framför sig och deltagare som drömmer om en lyxigare och större bostad. De flesta hamnar dock någonstans mitt emellan väldigt litet och väldigt stort. Många ser den privata bostaden som en ganska klassisk bostad som innehåller det mest nödvändiga, som sovrum, toalett, kök, vardagsrum och förråd. Många vill ha en privat odling och liten täppa utanför. Flera uttryckte önskemål om en kamin eller öppen spis så att man klarar sig även om strömmen går. Det delade: I och med att de flesta ser det delade som något som ligger avskiljt från bostaden blir innehållet i det delade sådant som man kanske inte har direkt behov av varje dag, men som skapar möjligheter till ett rikare liv och som är praktiskt att dela. Exempel på funktioner och innehåll som man gärna delar med andra: en gemensam lokal med plats för umgänge, storkök, ateljé, verkstad, växthus, jordkällare, redskapsbod, tvättstuga, torkrum, solpaneler, gäststuga och gemensam förvaltning. 8

9 Flera uttryckte tankar om gemensamma uteytor som gräsytor och odlingar, träd och buskar, och att dela på skötsel av får och höns. Bland deltagare som varken vill dela ytor eller rum med övriga så fanns ändå tankar om en mer inmmateriell gemenskap där man kan hjälpas åt med hundpassning, arbete och ordna gemensamma aktiviteter. Det publika: Många har inte spontant så många idéer för hur boendet fungerar i samhället, vilken relation man har med Herrljunga och de boende där. Men det kom upp tankar om bilpool, elcykelpool, hästpool, minikulturhus och att man kan ordna gemensamma aktiviteter, exempelvis loppis som då är öppna för alla. Någon pratade om att stärka lokalsamhället genom en lokal valuta och Herrodlat som en avsättning för lokalproducerade livsmedel. Övrigt tankar om boendet Övriga tankar som dök upp under mötet handlade bland annat om jordströmsanpassning eller jordstrålningsanpassning (kolla sv.wikipedia.org/wiki/jordstr%c3%a5lning om du vill veta mer) och att ej bo nära mobilmaster. Att byggnader byggs av naturliga material och är välisolerade var viktigt för några. Vissa deltagare vill gärna bo i två våningar, andra helst på ett plan nära mark. 9

10 MÅNDAG 17/11 sammanfattning workshopresultat Utgångspunkter - drömhemmet: Vad vill du ska finnas där? Vad vill du dela med andra? Hur förhåller sig rum och funktioner till varandra? = PRIVAT = DELAT = PUBLIKT 10 Emelie: Mycket privat. Boendet ska vara hållbart, miljövänligt, gärna passivhus och självförsörjande på energi/el. Bor gärna i ett område där husen ser olika ut, men som ändå är anpassningsbart och öppet för olika behov.

11 Blå: Delar hus/bostad med 3-4 personer, gärna vänner. Ganska stort, många rum. Ser möjlighet att dela djur, odling och hängutrymme med fler. Ann-Louise: Bor helst på bottenvåning med mark/naturkontakt. Verktyg/grej-pool med sånt som man inte använder så ofta, som t.ex. borrmaskin och porslin. Bin!! För honung eller bara hotell. Någon publik del som kunde locka folk från Herrljunga. 11

12 Anne: (Har byggt vidare på sin) Fler mötesplatser med Herrljungabor, t.ex marknad med egenproducerade varor, en ekoaffär och gemensamma aktiviteter. Mycket djur; alpackor, hästar, får, höns, m.m. Ulf: Man kommer in genom ett besökställe; schysst ställe för kidsen. Utrymme för massor av olika projekt; solfångare, bin, mötesplats och kreativitet! Närmare det egna mer uppstyrt gemensamt, t.ex. bibliotek, bonnigt spa, social club. Privat tornrum med utsikt! 12

13 Obs! Organiseringen är tvärtemot hur Lillemor tänker; gemensamt i mitten, privat i utkanten. Lillemor: Tvåvåningshus, ev källare men behöver inte vara så stort. Miljövänligt tänkt och så självförsörjande som möjligt. Gärna välvda, runda former. Dela lokaler med andra, utbyte av kunskap, m.m. Katrin: Litet eget. Delat ligger mer för sig, jordkällare, odling, ateljé, bastu, tvätt, storkök, djur. Inköpsförening för ekologiska matvaror som vänder sig utåt, alla kan vara med. Också tillgång till motion, café m.m. 13

14 Rasmus: Det egna är basic. Går över i samlingsplats/gemensamma delar. Nära sammankopplat med bibliotek, tvätt och aktivitet. Hyresboende kopplat till det gemensamma. Verksamhetslokal för lokalekonomi, starta upp något eget eller ihop. 14 Jan: Utgångspunkten, som ligger i mitten, är innehållet i en standardlägenhet. Viktigt med den personliga friheten att t.ex. ha tillgång till hur varmt man vill ha det. Styra själv. Både egen och gemensam trädgård/odling. Ev. egen bil men kanske en bilpool. Obs! Ej tanke bakom strukturering.

15 Hannes: Utzoomad struktur. Ganska litet eget. Växthus som sitter ihop med huset. Allt ska vara hållbart. Gemensamma delar som bastu, gästlgh, yoga och meditation, ateljé m.m. Helena: Mycket både delat och privat. Det är viktigt med det egna. Det allra privataste längst in och publikt i periferin, gradering. Där t.ex. info om boendet, fornlämningar och natur - man delar med sig av de kvaliteter man har. 15

16 MÅNDAG 17/11 slutsatser workshopresultat Relation/koppling mellan privat och delat Flera deltagare arbetade med en succesiv övergång från en publik mötespunkt/entré för området, via delar som delas av de boende till den mest privata bostaden. En slags gradient från publikt till privat. Flera såg det gemensamma som något centralt liggande och den privata bostaden/bostäderna som något som omgärdar det delade. Det delade eller gemensamma låg hos vissa deltagare i direkt anslutning till den privata bostaden men i de flesta fall separerat. Bland de deltagare som såg en direkt koppling mellan det privata och det gemensamma gick den kopplingen antingen genom ett större socialt rum eller genom ett gemensamt kök Det privata: Många ser en standardbostad framför sig med sovrum, badrum, kök, vardagsrum, förråd och kanske en liten uteplats. De flesta ser en relativt liten och kompakt bostad framför sig. Flera deltagare ville gärna ha ett rum som kan användas som till exempel meditationsrum, arbetsrum eller gästrum. Någon såg lyxen i att ha egen tvättstuga. Öppen spis/kamin var något som flera gärna vill ha i den privata bostaden. Beroende på familjesituation så ser man olika på den privata bostaden. Vissa deltagare såg den privata bostaden som ett större hus som man delar med vänner och för andra är den privata bostaden lagom för en person. Det delade: Alla deltagare hade med funktioner som de gärna delar med andra. Det delade är både fysiska strukturer i form av byggnader och rum och uteytor som är till för alla. Det delade kan också vara mer av immateriell karaktär i form av tex möjlighet att byta/låna saker med/av varandra. Det kan också vara av mer praktisk karaktär såsom att man 16

17 delar på värmecentral. Exempel på sådant man gärna delar med andra: Tvättstuga, gästrum, gemenskapsrum/lokal, kök/skördelokal, odlingar, djurhållning, bastu/ bad/dusch/spa, äppelträdgård, bibliotek, jordkällare, redskapsbod/ verktygspool, verkstad/snickeri//hantverkslokal/hobbyrum, motionsrum/gym, bilpool, garage och lekplats som också är öppen för allmänheten Några tog upp möjligheten att man gemensamt hyr ut en eller flera lägenheter för boende som kanske vill prova på hur det är att bo på platsen. Dessa kan också fungera som gästrum för besökare. Någon hade tankar om en gemensam lokal som kan användas för egna verksamheter som startas upp i området, det blir ett sätt att underlätta lokal försörjning. Det publika: I gruppen fanns många tankar kring de publika delarna i boendet. Många ansåg att ett sådant här typ av boende kräver nån slags mötespunkt med omvärlden. Det kan vara till exempel en informationstavla som beskriver området eller en liten butik eller café där man säljer sådant man producerat i området. Flera nämnde möjligheten att låta till exempel en gemensamhetslokal agera som en publik lokal i och med att man där kan anordna kurser som är öppna för allmänheten. Det kan handla om allt från kurser i syrning av grönsaker till yogaklasser. Det publika kan också vara av mer immateriell karaktär, så som att man startar en inköpsförening som kan köpa in ekologiska varor och hantverksmaterial. Det kan också handla om att man gemensamt bygger/ställer iordning skogslekplatser, platser för rekreation/ meditation i naturen 17

18 I omgivningen Vissa deltagare tog upp sådant som man gärna vill ska finnas i anslutning till bostaden eller området. Det handlade om att det är viktigt att det finns bra kommunikationer till göteborg eller större stad, att man har nära till affär, bibliotek och allmän service. Det är också bra om det finns en sjö/hav i närheten. Övrigt tankar om boendet Några deltagare tryckte på vikten av att boendet är lite originellt till utformningen - gärna mer organiska former eller runt/sexkantigt, att 18

19 det är lekfullt utformat. Andra tankar kring boendet handlade om att det ska vara miljövänligt byggt av hållbara material, och att huset ska hålla länge. Flera påpekade att huset/området helst ska vara så självförsörjande som möjligt vad det gäller energi och värme. En deltagare såg gärna att delar av huset täcks av ett glashus eller växthus som ett sätt att spara energi och få ett schysstare klimat året om. 19

20 GENERELLA SLUTSATSER Arbetsgång/process: Det är intressant hur tankar och idéer väcks när man arbetar med händerna och sitter och pratar tillsammans med andra. Någons idé får lätt fäste hos grannen som i sin tur tänker vidare och gör det till sin personliga tanke. Flera idéer väcktes på detta sätt och vandrade runt i gruppen. En deltagare pratade om kraften i det man känner till; så som man har bott, det är så man vill ha det. Man har inte större referensramar än det man någon gång har upplevt. Vi anser att det är en viktig upptäckt att inse att man har begränsade referensramar, och att man därmed i förväg inte kan veta vad man vill ha. Det är därför som vi tycker att workshopprocessen är så intressant, i den kan man upptäcka egenskaper och funktioner i sitt framtida boende som man innan inte alls var medveten om, man blir inspirerad av andra och man får nya insikter. Drömmar/realism Den här workshopen syftade till att väcka tankar och idéer om det framtida boendet och få upp dem på bordet. Vi tror att det är nödvändigt att tänka fritt för att kunna tänka stort och nå längre utanför sina referensramar. Men det är samtidigt viktigt att kunna se skillnad på dröm och en framtida, byggd verklighet. Många av de tankar som deltagarna har kring sitt framtida boende är inte särskilt kostsamma utan handlar mer om hur man organiserar sig i gruppen - vilken stämning/vilka möjligheter som ska råda inom gruppen. Andra idéer innebär större kostnader och investeringar. I nuläget tror vi att det är bra att hålla drömmarna levande för att ta reda på vad som är viktigast bland alla tankar och idéer, men i ett senare skede kommer vi behöva prioritera bland de tankar och idéer som har kommit upp. 20

21 Grupper och inriktningar När vi har tittat på resultatet från workshopen ser vi skillnader och likheter mellan de olika förslagen. Vid en snabb indelning ser vi tre olika sätt för hur man kan kategorisera förslagen. Det handlar om storleken på den privata bostaden, förhållande mellan privat och delat, hur man organiserar och förhåller sig till det gemensamma, det delade och det privata. Innehållet i det gemensamma är förhållandevis likt mellan de olika förslagen, det som skiljer förslagen åt är främt detaljeringen i innehållet. Storleken på den privata bostaden - Som vi ser det finns det en grupp som vill bo litet och kompakt. Vi ser också en annan grupp som ser framför sig ett lite större boende, med åtminstone några extra rum förutom det allra nödvändigaste. Det här är de stora grupperingarna. Utöver det finns det dels tankar om ett större kollektivboende och dels om större, mer lyxiga privata boenden. Förhållande mellan privat och delat - Här ser vi att det finns två grupperingar: antingen ligger det privata boendet avskiljt från gemensamma byggnader/funktioner, eller så ligger det privata boendet i direkt anslutning till det gemensamma. Organisering/förhållande privat, delat och publikt - Här ser vi att det finns tre kategorier efter hur vi tolkar förslagen. Gränserna dem emellan är inte satta i sten, utan förslagen flyter till viss del in i varandra. 1. En stor grupp som vi ser det har ingen direkt tanke på hur det privata, det gemensamma och det publika organiserar sig eller förhåller sig till varandra. Vi tolkar det som att man har byggt olika öar. 2. En grupp har tydligt organiserat det privata och det gemensamma i och med att de har lagt gemensamma funktioner och rum i mitten, runt det ligger privata bostäder. 3. En tredje grupp har en uttalad tanke om en gradient från publikt, via gemensamt, till privat. Publika funktioner bildar en entré till området, från det publika når man sådant som delas i gruppen och därifrån kommer man till den privata bostaden. 21

22 ALLMÄN INFORMATION Generellt kring en byggnads ekonomi Exploateringen i Herrljunga Vår kommande process

23 23

24 BYGGNADENS EKONOMI och varför processen är en möjlighet Byggnadens kostnader Kostnader för en byggnad under dess livstid (man brukar räkna 50 år) består av produktionskostnad, drift och underhåll. Dessa kostnader påverkar varandra, om man satsar mer på tex hållbara material blir produktionskostnaden mer men troligtvis underhållskostnaden lägre. Möjlighet att påverka Den totala kostnaden, framförallt produktionskostnaden, är ett resultat av storlek, innehåll, standard, hur mycket man delar och hur mycket man bygger själv. För att få fram prislappen på byggnaderna behöver vi undersöka dessa faktorer. Det är en möjlighet för er som deltar att vara med och påverka. De som inte är intresserade av att vara med och påverka kan istället hoppa på tåget senare när vi har tydligare svar. Ägande och upplåtelse När prislappen väl finns kan fördelas på olika sätt genom ägandeformer, upplåtelseformer och förvaltandeformer. 24

25 ILLUSTRATION KOSTNADSPOSTER byggnadens beräknade livslängd 50 år FÖRDELNING AV BYGGNADENS KOSTNADER (BERÄKNAD LIVSLÄNGD PÅ 50 ÅR) 50 % DRIFT 25 % PRODUKTIONSKOSTNAD administration fastighetsskatt försäkringar värmeenergi elenergi vattenförbrukning tillsyn och vård av fastighet driftövervakning städning renhållning avfallshantering reparationer (akut underhåll) sotning väg & samfällighetsavgifter TOMT OCH AVGIFTER köpeskilling anslutningsavgifter annat BYGGHERREKOSTNADER lagfart pantbrev mm konsultkostnader kontrollansvarig bygglov EXPOLATERINGSKOSTNADER rivning / markarbeten grovplanering 25 % UNDERHÅLL underhåll av tomt underhåll utvändigt byggnad underhåll invändigt byggnad underhåll av installationer BYGGKOSTNADER material montering hantverk kök, inredning byggställningar mm 25

26 EXPLOATERING HERRLJUNGA möte med tekniske chefen Herrljunga Kommunens process I slutet av oktober träffade vi den tekniska chefen i Herrljunga, Alfred Lindmark. Det tekniska kontoret arbetar på att anställa en projektledare som ska leda exploateringen av området. Arbetets första steg är att ta fram en förprojektering av vägar, vatten och avlopp men också tomtindelning, priser, försäljning. Den tilltänkta projektledaren har blivit ombedd att kontakta oss så snart den har blivit kontrakterad för att vi ska kunna samköra våra processer. Gruppen kommer också utgöra en av flera referensgrupper som får tycka till om förprojekteringen och de förslag som projektledaren och dennes arbetsgrupp tar fram. Ännu finns ingen tidplan, att ta fram det är också del av projektledarens uppgift. 26

27 27

28 DEN KOMMANDE PROCESSEN preliminär processplan Hösten Vi håller workshops för att komma fram till ett eller flera boendekoncept. En paraplyförening bildas som syftar till att stärka framtida boendes (ert) deltagande i utformandet av boende i Herrljunga. Syftar cokså till att vara en mötesplats och sprida information. Medlemsavgift tas ut för att urskilja fortsatt intresse. Våren Under våren jobbar utvecklar vi det/de boendekoncept som det finns intresse för. Tar fram kalkyler, håller diskussioner med möjliga samarbetspartners (t.ex. det kommunala bostadsbolaget). Här bildas undergrupper efter intresse. Ev. annonsering efter fler intresserade. Inspiration- och kunskapsbyggande process Vid förra mötet såg vi ett intresse för att parallellt med vår styrda process och workshops ha en inspirations- och kunskapsbyggande process med t.ex. korta föreläsningar med människor som har utvecklat liknande projekt. Vi föreslår en första sådan inspirationsdag, och som förslag har en dag i Herrljunga med besök på platsen och en föreläsningsserie kommit fram. Datumet är i nuläget satt till 14 februari för att hinna samla intressanta föreläsare m.m. Är du intresserad av att vara med och arrangera detta? Hör i så fall av dig till oss! 28

29 Bobygget Preliminär processplan 5 nov 2014 Utveckling - Fas 1 Utveckling - Fas 2 Inspiration och kunskapsprocess Genomförande Inspiration och kunskapsprocess Utveckling - Fas 2: Utveckling - Fas 1: För att öka kunskapen inom olika relevanta områden som byggnadstekniker, material, hållbarhetsfrågor, genomförande, m.m. Utveckling av ett eller flera förslag efter intresse. Utreda eventuella frågetecken kring boendekoncept. Ta fram kostnadskalkyler. Beroende av grupp/koncept är behovet av utveckling, handledning, stöd m.m olika. Genom workshops belyses olika delar av bostaden och dess sammanhang i syfte att ta fram ett eller flera boendekoncept. Inspiration och kunskapsträffar Seminarier, föreläsningar, studiebesök m.m. Exempel: referensprojekt ekobyar, coompanion, ekobanken, hållbarhetsfrågor, ägandeformer, ekologiskt byggande, material, m.m. Grundläggande workshops Belyser olika delar av bostaden och dess sammanhang. Utvecklingsworkshops Fördjupning av delar av bostaden och dess sammanhang. Boendekoncept Resultatet av workshop- och skissprocessen blir ett eller flera boendekoncept. Genomförande: Det konkreta genomförandet av projektet / projekten. Bygglov och kalkyl Tas fram / söks Samtal med kommun och ev samarbetspartner om möjligt upplägg Genom diskussioner med kommun och möjliga partners, t.ex det lokala bostadsbolaget, tydliggörs prioriteringar, och vad förutsättningarna är för dessa samarbeten. Projektering Tas fram Paraplyförening En förening bildas som paraply för hela projektet. Förslag på syfte: - bygga kunskap inom boendefrågan - bilda gemenskap även om man kanske inte kommer flytta i nuläget / dela boendeform - m.m. Byggnation Byggnation enligt projektering och genomförandeplan. Förslag och kalkyl I fas två tas förslag på byggnad/-er och utemiljö fram utifrån samarbeten och prioriteringar. Förslaget anger vad som är lika för alla och vad individen kan påverka under fortsatt process och när bygget är klart. Bilda genomförandeform / stadgar Beroende av förslag. Intresseanmälning. 29

30