bobygget. sammanställning uppstartsträff kafé hamngatan

Transkript

1 bobygget sammanställning uppstartsträff kafé hamngatan

2 INNEHÅLL Uppstartsträff 22/10 Kafé Hamngatan Sammanfattning av gruppdiskussion......kafégruppen...foajégruppen Frågor och svar Referensprojekt Slutsatser

3 UPPSTARTSTRÄFF 22/10, kafé hamngatan Vad kul att vi var så många! Vi uppskattar att vi var drygt 30 nyfikna som hade hittat till Kafé hamngatan onsdagen den 22/10! Vi var oförberedda på den stora uppslutningen och blev därför lite tagna på sängen av det stora intresset. Tyvärr var inte lokalen särskilt bra anpassad till den typen av sammankomster och ljudlandskapet inte så harmoniskt. Men det blir bättre vid nästa möte när vi är i enskild lokal på tredje långgatan. Kvällens upplägg Vi började med en kort inledning om vad bobygget är och gav lite exempel på hur vi kommer att jobba. Därefter var det dags att dela upp sig i två grupper. Den ena gruppen hittade en lugnare (tystare) plats i stadsmuseets foajé medan den andra gruppen satt kvar inne på kaféet i den något mer oharmoniska ljudmiljön som rådde där. Vi körde en presentationsrunda och därefter lite enskilt arbete om vad det var som intresserade en i projektet, om man vill äga/hyra/bygga själv och om viktiga saker med boendet. Fortsättning Nästa möte kommer att handla om bostadens organisering och innehåll. Vi satsar på två datum, den 12 och den 17 november. Platsen blir rum 26, på andra långgatan 26, kl 18. Meddela oss gärna om och vilket datum ni kommer! Varmt välkomna då! / Freija och Maria 3

4 KAFÉGRUPPEN: sammanfattning av gruppdiskussion Deltagande: Blå, Deva, Pia, Lena, Wanda, Jenny, Ingrid, Karin, Matilda, Agneta, Albin, Ulf, Per, Maria Edith, Maria. Positiva aspekter av projektet Många hade fastnat för att bo i större gemenskap med andra samtidigt som man har sitt eget. Flera uttryckte en stark önskan och längtan efter att komma bort från stan och bo närmare naturen. Att odla och kunna hålla djur, var något som många nämnde. I gruppen fanns även en representant från Herrljunga som idag bor i villa men som på sikt vill flytta till något mindre. Gemenskap Många verkade ha liknande syn på gemenskapen, att man gärna är en del av något större men att man inte bor i kollektiv. Flera ville ha ett eget hus. Någon uttryckte det som att det är bra om det finns naturliga beröringspunkter, så att man lätt träffar på sina grannar. En gemensam lokal med diverse funktioner var något som flera tog upp. Någon tog upp vikten av att det inom det framtida boendet är högt i tak, dvs att det finns en öppenhet för olikheter inom gruppen. Ekonomi Att boendet blir ekonomiskt rimligt eller billigt var något som flera tog upp. Som ett sätt att få ner kostnader nämnde flera möjligheten att dela på ytor. Ekologi Flera var intresserade av ekologiskt byggande, låg energianvändning i byggnaden och gärna solpaneler. Det fanns ett intresse för att återanvända byggmaterial. Några uttryckte tankar om att bli så självförsörjande som möjligt. 4

5 Genomförande De flesta var inte intresserade av att själva vara med och bygga, även om ett sådant önskemål fanns hos några. Någon var med mest av nyfikenhet för vad det var för typ av projekt, och kanske inte för att faktiskt flytta till Herrljunga. Hos andra sågs ett seriöst intresse och en stor potential hos projektet. Form En något större andel av gruppen såg ägande som den optimala formen för ett framtida boende. Men det fanns även de som enbart var intresserade av att hyra en framtida bostad, då kanske i form av kooperativ hyresrätt. För några verkade hyra eller äga inte spela någon roll och för andra var det oklart vilket som passade en bäst. 5

6 FOAJÉGRUPPEN: sammanfattning av gruppdiskussion Deltagande: Ann, Elisabeth, Sofia, Lillemor, Jan, Bert, Kajsa, Amanda, Maja, Elias, Inger, Hannes, Sofia, Katrin, Freija. Positivt med projektet: Många såg positiva saker som projektet kan ge. Roligt att jobba flera tillsammans mot ett gemensamt mål! Genom en gemensam process och lösningar kan det finnas många sätt att minska kostnader, boendet kan innebära större gemenskap än vanliga boendeformer, och hållbara värden blir viktiga när man gör mer aktiva val både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Många såg också potentialen i Herrljunga; avståndet på mindre än en timma till Göteborg, den lilla ortens kvaliteter och att platsen för bygget ligger fint, omgiven av natur. Dessutom finns det mycket öppna ytor att göra saker på. Någon lyfte också fram potentialen att skapa gemenskap i den lilla orten, att inte bli så isolerad som man är i en lägenhet i t.ex. Göteborg där man inte känner sina grannar. Nedan följer sammanfattning av diskussion kring vissa kärnfrågor. Gemenskap: Några såg något mycket kollektivt framför sig, att vara väldigt involverade i varandras liv, att hjälpas åt, ställa upp för varandra och dela mycket ytor och funktioner, både som ett sätt att få ner kostnader, leva mer hållbart och få en social gemenskap. Tankar kring hur olika generationer kan mötas och hjälpa varandra yttrades också. Andra hade visioner om snarare en granngemenskap där man hjälps åt med vissa saker men har sitt eget hus på en egen tomt. Även om det skulle finnas gemensamma delar, var det för många viktigt med eget space och personlig frihet. Processen tillsammans gör att man lär känna varandra, att det kommer naturligt. 6

7 Många såg ett delat ansvar för t.ex. odling och djurhållning som en möjlighet både till ett socialt sammanhang och till en individuell frihet att t.ex. att resa bort i perioder. Någon form av gemensam lokal, för mer platskrävande aktiviteter var intressant för flera. Det kan vara ett sätt att minska den privata ytan. Kontakten med omgivningen kom upp som en viktig aspekt för att inte bli en isolerad grupp och för att bli del av ett aktivt samhälle. Ett gemensamt kulturhus, eller lokal som kunde rymma många funktioner och aktiviteter för både gruppen och andra skulle kunna vara en möjlighet. Det nämndes också att Herrljunga har många befintliga lokaler, t.ex. tågstationen som nyligen har köpts av kommunen, som man istället för att bygga nytt skulle kunna använda på det sättet. För flera var det viktigt att det i det framtida boendet finns tydliga gemensamma strukturer, regler och forum för att kunna lösa problem, fatta beslut, konflikthantering m.m. Ekonomi: Ekonomi var en viktig fråga för i stort sett alla. Generellt fanns ett intresse av att få ner kostnader. Några har betydligt mindre kapital än andra, speciellt studenterna i gruppen. Är insatslöst boende möjligt? Kan man hitta någon annan som kan bygga husen för att få ner kostnader? Ekonomin i nybygge är en utmaning och svårighet, det är svårt att bygga billigt i Sverige idag. Markpriserna är låga, kommunen kan kanske vara behjälplig med andra delar också. Att bygga gemensamt kan vara ett sätt att få ner kostnader. Det uttrycktes önskan om att få upp ekonomiska kalkyler ganska snabbt, gärna parallellt med visionerna för att se om de är realistiska. 7

8 Genomförande: En del av deltagarna vid mötet var där för inspiration och nyfikenhet. De var nyfikna på vart det tar vägen. Andra såg det som en uppvärmning för att våga ta steget ut på landet, och slits i nuläget mellan stad och land. Av någon upplevdes det t.o.m. som läskigt att ta detta första steg mot landet. Andra var seriöst intresserade av att genomföra något i projektbeskrivningens stil. Processen beskrevs också på olika sätt. En del föreställde sig en lång process med ett pågående erfarenhetsutbyte och kunskapsprocess som en viktig del av processen. Andra var mer färdiga i sina idéer om vad de ville och vill snabbt få upp dialoger med kommunen kring hur de tänker sig det hela, kalkyler m.m. Andra var nyfikna på var processen tar vägen. Möjliga former: Flera olika former av boende skissades upp som önskemål: - Eget hus, egen tomt, oklart vad som i övrigt blir gemensamt. - Eget hus, anslutande mark gemensam. - Mycket gemensamma utrymmen centralt, t.ex. tvätt, storkök m.m, för att minska den privata ytan. Kanske i en gårdsformering för att skapa gemenskap. Tiny houses, baracker, vagnar är möjligheter till enklare och billigare boende. De kan vara permanenta eller tillfälliga som ett första steg till landet, och ett sätt att starta en utveckling av området medan man känner sig för. Så kan man satsa mer efter hand. En möjlighet är att flera grupper kan bildas som folk kan ansluta sig till efter intresse och förutsättningar. För en del är inte ägandeformen så viktig, viktigare är inflytandet över planlösningar mm. Andra vill av ekonomiska skäl hyra, medan andra hellre vill äga. 8

9 FRÅGOR OCH SVAR frågor som kom upp under träffen Ska vi (Freija och Maria) bo där själva? Nej, vi drar igång och leder projektet på uppdrag av näringslivsbolaget i Herrljunga. Skalan på det hela? Hur många hushåll? Troligtvis är minsta möjliga storlek på projektet ungefär 8-10 hushåll. Någon maxgräns är ännu inte satt, då det troligtvis finns möjlighet att expandera projektet för fler grupperingar inom samma och andra områden i Herrljunga. Vad tillåter detaljplanen? Den aktuella detaljplanen gäller för ca 40-tal fristående hus och ett mindre område för parhus/radhus/kedjehus. Tidigare fanns också ett flerbostadshus men det togs bort i sista omgången. Detaljplanen är till viss del väldigt styrande (främst gällande hustyper), men i vissa avseenden väldigt fri. Är kommunen öppen för att göra ev. ändringar i detaljplanen? Nej. Det tog lång tid för detaljplanen att gå igenom p.g.a. många överklaganden. Däremot kan det finnas möjlighet att göra mindre avsteg i bygglovsskedet (med risk för överklaganden). Hur stora är tomterna? Det är inga satta tomtgränser, men de friliggande tomterna ska ha minst 800 kvm tomt enligt planen. En variant skulle kunna vara att man har ett flertal hus på en mycket större tomt, där t.ex. en förening äger marken men det ändå är fristående hus. Det här är en variant för att kunna ha lite tätare bebyggelse och dela mer mark. Är marken upplåten? När kan den köpas? Nej, marken är inte upplåten och kommunen arbetar just nu för att få fram en tidsplan för exploatering m.m. 9

10 REFERENSPROJEKT projekt och metoder som nämndes under kvällen För er som vill inspireras, här är uppslag att googla på! Tipsa oss gärna om fler exempel som ni vill dela med er av. Ekobyar och sammanslutningar - Utsikten på Orust - Kampetorp i norra Bohuslän - Skärkäll i Bohuslän - Uddebo i Tranemo - Friland i Danmark - Not quite i Fengersfors, Dalsland - Hästekasen gård - Christiania, Köpenhamn Andra rörelser, hållbarhet och att bo litet - Tiny houses movement USA - Off grid movement USA - Kibbutz-rörelsen i Israel - Transition Town movement UK Metoder för samarbetskulturer - Thomas Jordan, Göteborgs Universitet 10

11 SLUTSATSER Stort intresse! Det stora intresset på uppstartsträffen bådar gott för en framtida process och en framtida byggnation, vilket känns oerhört kul och spännande! Spännvidd: Intresse och förutsättningar är varierade inom gruppen och har en bred spännvidd. Det gäller både intresset av att faktiskt genomföra projektet, ekonomiska förutsättningar att genomföra projektet, boendeform, livsstil och önskad nivå av gemenskap. Att det finns så många olika idéer och tankar kring hur man skulle kunna bo är både spännande och en utmaning. Det ställer högre krav på styrningen och ramverk för hur det framtida boendet ska formas och existera. Genom att hitta de gemensamma nämnarna för gruppen ser vi att det därefter finns möjlighet att bilda grupper inom gruppen som har olika inriktning, genomförande m.m. Ekonomi: Ekonomin var en viktig fråga för de allra flesta och många undrade hur vi har tänkt. Svaret är att det inte är uttänkt eftersom produktionskostnaden är ett resultat av många faktorer; standard, storlek, hur mycket man delar med andra och om man bygger själv eller låter någon annan bygga. Dessa faktorer är sådant som vi vill undersöka genom workshopprocessen tillsammans, för att därefter/ parallellt kunna räkna på olika möjligheter. Intresset: Vid någon punkt måste intresset för projektet övergå till att man binder sig, vilket kan ske steg för steg genom olika val. Men för att kunna välja är det första steget att få upp möjligheterna på bordet, vilket de två kommande workshoparna i höst syftar till. Hoppas vi ses på nästa workshopträff!! 11

12