bobygget. uppstartsträff! fas2 #1 - rum 26

Transkript

1 bobygget uppstartsträff! fas2 #1 - rum 26

2 INNEHÅLL Fas 2 #1: Uppstartsträff med workshop kring platsen Farhågor och förhoppningar Sammanfattning enskilda samtal och fortsatt fokus Brainstorm......annonsering...sociala aktiviteter Workshop plats och placering Bilagor: Förslag föreningsstadgar Preliminär processplan UPPSTARTSTRÄFF M. WORKSHOP! Rum 26-18/2 Ville inte gå hem! :) Vi var totalt 10 personer på träffen; Veronica, Aron, Dan, Malin, Marina, Lillemor, Maria J, Katrin, Ulf och Freija. Stämningen var god när vi till sist satte igång med dagens workshop-uppgift. Trots den sena timmen diskuterades frågorna som ställdes livligt. Det var härligt att se engagemanget och lusten inför våren! Kvällens upplägg Vi började med en kort presentationsrunda där man fick försöka sätta ord på farhågor och förhoppningar som man har med projektet (se s. 4-5). Det är något vi kommer komma tillbaka till fler gånger. Därefter sammanfattade vi de individuella samtalen och vad projektet framöver kommer fokusera på (s. 5-6). Vi gick också igenom förslag till stadgar (bilaga1) och vårens preliminära processplan (bilaga2). Två viktiga frågor inför det fortsatta arbetet är hur vi blir fler i föreningen och hur vi i föreningen kan lära känna varandra bättre. Vi brainstormade kring dessa frågor (s. 8-9). Tillslut var det dags för den workshopen med fokus på placering på platsen. Första steget var att i grupp fördela 20 hushåll mellan lillvillan och egenvillan, de typer vi främst kommer att fortsätta utveckla. Därefter diskuterades vilka, och hur, fördelningen av olika målgrupper skulle se ut över uppsättningen byggnader. Därefter placerade man ut sig själv, resten av gruppen och byhuset på modellen över området tillsammans med tomt i passande storlek. Andra funktioner lades succesivt till. Läs mer på sidorna 11-12! Fortsättning Vi ses igen den 2 mars RUM26, på tredje långgatan 26, kl 17. Vi kommer huvudsakligen fokusera på att konstituera föreningen Bobygget i Herrljunga! Meddela oss om du kommer, hoppas vi ses! 2 3

3 FARHÅGOR presentationsrunda Alla har vi farhågor kring projektet. Att få upp dem på bordet är ett första steg att hantera frågorna. Farhågor som nämdes under rundan var att......konflikter uppstår innan bygget kommer igång....det inte blir tillräckligt med folk, som small-varianten....inte ha tillräcklig ekonomi för insats....projektet dör ut, blir ett vanligt bostadsområde....projektet drar ut på tiden....det inte blir som man har förväntat sig....byggprocessen inte fungerar....det blir en för homogen grupp människor. FÖRHOPPNINGAR presentationsrunda Också förhoppningarna är viktiga att synliggöra. Det tydliggör gruppens gemensamma värdegrund. Förhoppningar som nämndes under rundan var att......det blir ett boende där man känner varandra....det byggs ett kollektiv i anslutning till Bobygget.....det finns en social gemenskap....det finns odling och djurhållning....det blir ett lättare/enklare liv....de delade ytorna ska fungera väl....det blir på landet men inte isolerat. 4 5

4 ENSKILDA MÖTEN - FORTSÄTTNING sammanfattning Vi utvecklar Bobygget vidare med fokus på......lillvillan, egenvillan och en kombination av de två!...en social gemenskap genom ett stort gemensamt byhus!...att projektet ska rymma minst 20 hushåll!...ekologisk hållbarhet genom sunda material (Hållbara systemlösningar undersöks också.)...att forma prisvärda boendelösningar utifrån deltagares/medlemmars intresse. Bostadstyper Stort intresse finns för lillvillan och egenvillan, därför utvecklar vi dessa bostadstyper vidare. Dessutom har det dykt upp önskemål om en kombiantion som följer lillvillans utvecklings- och byggnadsprocess men där man har möjlighet att påverka storlek och andra faktorer i högre grad. Lillegenvillan blir ett hus man äger själv. Lillvillan: Minst 10 stycken för kostnadseffektivitet. Det blir troligtvis den största andelen byggnader. Ägs eller hyrs av kooperativ hyresrättsförening. Stora frågorna att utreda är hur vi uppnår det önskade insatsspannet från och balansen mellan individuell frihet och vad som är styrt/samma för alla. Byhuset ska vara så stort som möjligt men ha ungefär den prisbilden som förslaget anger. Alltså är storleken på byhuset beroende av antal hushåll i Bobygget. Hållbarhet Alla är rörande överens om att det är viktigt med hållbara och sunda material. Utöver detta är många nyfikna på olika hållbara systemlösningar (energi, vatten och avlopp m.m.) och vill gärna veta mer om vad som är ekonomiskt möjligt. En del av den fortsatta processen är att ta reda på vilka alternativ som kan vara möjliga och ställa dem mot varandra. Den fortsatta processen Nästa steg är att bilda förening. Måndag 2/3 konstitueras föreningen Bobygget i Herrljunga. Föreningen anger det gemensamma målet och utgör motpart till kommunen, för att kunna reservera marken till egenvillor, byhus och den kooperativa hyresrättsföreningen. Under våren arbetas ritningar fram för byhus och lillvillor (+lillegenvillor) genom workshopprocess. Vi tar fram kalkyler för produktionskostnad och insats/hyressättning. De framtida föreningsformerna för byhus och lillvillor bildas. Förhoppningen (om än något optimistisk) är att ha avtal för markköp klara i juni. Mer om fortsatt process hittar du i bilaga 2, sid Egenvillan: Minst 3-4 stycken, gärna fler. Minimera känsla av att vara en subgrupp genom en så jämn fördelning mellan lillvilla och egenvilla som möjligt. Egenvillorna växer fram efter hand, behöver inte ha lika mycket på plats innan markköp. Friare process under våren, samla information och referenser. Vad vill och behöver man veta innan markköp? Den sociala gemenskapen En hållbar gemenskap, ekonomisk hållbarhet och större trygghet uppnås genom att vara stor grupp som möjligt - minst 20 hushåll! Knäckfrågan blir dels hur många hushåll som får plats och dels hur många hushåll man vill vara innan man känner sig klar att köra. Det finns en säkerhet i att också ha folk på kölista. 6 7

5 ANNONSERING brainstorm Hur når vi ut till fler som kan vara intresserade av Bobygget? Och hur når vi ett medlemsantal på minst 20 hushåll, helst ännu fler? Under brainstormen kom det upp många bra idéer och förslag på var, hur och när vi bör synas. Parallellt med projektets utveckling kommer vi tillsammans jobba på att nå ut till fler! SOCIALA AKTIVITETER brainstorm Hur kan vi lära känna varandra bättre? Vi brainstormade kring aktiviteter som kunde vara kul och lärorikt att göra tillsamans under våren för att vi ska bli en mer samansvetsad grupp och lära känna varandra bättre. Många bra förslag på aktiviteter kom upp - att göra med och utan projektledarna (Freija, Ulf och Katrin). - repotage!! (där man hintar om att det finns platser kvar) + småbarnsorienterade forum, t.ex sjalbarn.se - som de vi har planerat för under våren - kanske få tips från våra konflikhanterare Jonas & Adam? Marina bjuder ut oss!! till byggemenskapen på Brännö - kolla studieförbunden öppna events en väg in i projektet. Lappar kan alla hjälpas åt att sätta upp! (Ylva håller en punkt 7 mars i Herrljunga) och andra odlarföreningar en film som beskriver projektet, medlemmar medverkar ev med röster + blandning ålder och livssituation 8 9

6 WORKSHOP PLATS & PLACERING sammanfattning Upplägget workshop: 1. Med utgångspunkt i 20 hushåll, hur många lillvillor respektive egenvillor bör det vara? 2. Hur bör fördelningen över olika målgrupper vara? 3. Hur ska Byhuset placeras? 4. Hur ska de olika bostadstyperna och hushållen placeras? Övriga som vi ska hitta / som ska hitta oss! Lillvilla Egenvilla - yngre (-40) utan barn - familj med barn - äldre (+40) utan barn 1. Hur många lillvillor respektive egenvillor? De flesta av de deltagande i workshopen var själva intresserade av lillvillan eller en blandning av lillvillan och egenvillan - lillegenvillan. I hela gruppen uppskattade vi 4 lillvillor, 3 lillegenvillor och 3 egenvillor. Det var svårt att dela upp övriga som önskas tillkomma till gruppen, men man önskar en varierad bebyggelse och därmed en relativt hög andel egenvillor och lillegenvillor, ca 40% (8 av 20 hushåll), och i övrigt många lillvillor - 60% (12 av 20)- för konstnadseffektivisering och för att få plats med fler än 20 hushåll i området! Reflektioner/slutsats: Det var svårt för deltagarna att välja en hustyp åt sig själv, samt placera sig själv i en ålders/hushållskartegori. En deltagare uttryckte att övningen blev väldigt personlig. För projektets mognad kan det vara bra att ha fler sådana övningar där man gör tydliga val. Bilden av innehållet av Bobygget blev också väldigt konkretiserad. 2. Hur bör fördelningen över olika målgrupper vara? Vi hade indelat målgrupper i tre grupper, yngre (-40) utan barn, familjer med barn och äldre (+40) utan barn. Alla var rörande överns om att det är viktigt att alla tre målgrupper finns representerade i Bobygget och att det finns en balans mellan dem. Representanter för alla målgrupper finns inom Bobygget idag och alla behöver växa. Genom diskussion kom vi fram till att en fördelning på 40%-30%-30% kunde utgöra en bra balans, då inget tillstånd är statiskt utan både ålder och livssituation kommer förändras över tid. På 20 hushåll skulle det innebära 8 hushåll med yngre utan barn, 6 hushåll med familjer med barn och 6 hushåll med äldre utan barn. Reflektioner/slutsats: Om vi nu vill åt denna specifika fördelning över målgrupper, hur styr vi detta? Annonsering kan riktas mot olika målgrupper efter behov, men hur hanterar vi ett eventuellt intresse med för stor vikt åt en målgrupp? Något vi inte diskuterade var andelen ensamhushåll vs. hushåll med fler än en. Det är en fråga som påverkar det totala antalet personer i projektet, men som kan vara svår att styra

7 Då villor och tillhörande tomter placerats på området hade det lämnats grönytor emellan husen. Här diskuterades möjligheten att annektera mer öppen mark för Bobygget räkning men som inte behöver bebyggas i första taget. Dess öppna ytor skulle kunna användas för odling och ge möjlighet till förtätning i framtiden. Man såg det som positivt att icke-bobyggare integrerades i området, samtidigt som man OM man fick använda marken till annat, exempelvis odling - hellre såg sig göra det. Reflektioner/slutsats: Placeringen av villor skedde enligt ett antal olika grundkvalitéer. Nära naturmark: Många placerade sina hus i direkt kontakt till den centrala naturmarken, nära till gemensamma odlingar och med visuell kontakt med byhuset. Man håller sig gärna ifrån genomfartsvägen om möjligt, låter hellre andra funktioner eller icke-bobyggare placera sig där. Med skogen inpå knuten: En annan placering som föll många i smaken var tomtmarken som gränsar upp mot skogspartiet i söder. Att ha utsikt över skogen kan kännas extra naturnära, varierat och ge en mer skyddad privat täppa. Viktigt att tänka på är att detta skogsparti kanske inte kommer uppfattas lika skyddande när nästa fas av detaljplanen bebyggs. 3. Hur ska byhuset placeras? Först placerade deltagarna byhuset på samma plats som i områdesskisserna som tidigare tagits fram. När radhusområdet sedan bebyggdes av andra (blå pjäser) ändrade deltagarna uppfattning och placerade byhuset så att det låg mer centralt inom Bobyggetbebyggelse (vita pjäser), på andra sidan naturmarken. Reflektioner/slutsats: Byhuset placerades centralt i området med bra söderläge för växthus. Frågor att fundera mer över: Hur är åtkomsten till byhuset för övriga Herrljungabor? Är det en plats man passerar på väg någonstans? Vill man att byhusets växthusdel ska ligga i direkt anslutning till naturmarken och odlingar där? Frågor för fortsatt diskussion: Ska bobygget uppta hela området eller inte? Om bobygget inte tar upp hela området, vad händer på den resterande marken? Bebyggs den av icke-bobyggare eller annekteras den för brobyggets ändamål? Dessa ändamål skulle kunna vara framtida utbyggnad av nya hushåll eller ytterligare odlingsmark. Hur förhåller vi oss till omgivande bebyggelse och vägar? Hur blir det om privatvillor och bobygget-villor blandas? 4. Hur ska de olika hushållen placeras? Övningen gav inget entydigt svar men belyste flera diskussionspunkter angående placeringen av husen och det snurrades runt en del på husplaceringarna. Att Bobygget ska ligga i anslutning till både naturmark och byhus står klart

8 FÖRSLAG STADGAR bilaga 1 FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR FÖRENINGEN BOBYGGET HERRLJUNGA. 1 Föreningens firma Föreningens firma är Bobygget Herrljunga. 2 Föreningens ändamål Föreningens syfte är att för sina medlemmar verka för att uppföra olika former av bostäder med del i en gemensam byggnad i Södra Horsby, Herrljunga. Föreningen skall därvid arbeta för: Rådighet över mark inom detaljplanen för Södra Horsby. Att minst 20 st hushåll ska delta i projektet Bobygget. Att ta fram prisvärda boendealternativ utifrån medlemmarnas intresse. Ett socialt hållbart boende i form av delade ytor och funktioner i en gemensam byggnad Ett ekologiskt hållbart boende genom utvärdering av sunda byggmaterial och systemlösningar. 3 Föreningens säte Föreningen har sitt säte i Göteborg stad, Västra Götalands län. 4 Medlemsskap Medlem i föreningen är den som betalt medlemsavgift, verkar för föreningens syfte och förbinder sig följa föreningens stadgar. 5 Medlemsavgifter Medlem ska betala den medlemsavgift som årligen fastställs av årsmötet. Förslagsvis 200 kr. 6 Styrelsen Styrelsen består av ordförande samt 2 övriga ledamöter jämte 2 suppleanter. Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och de övriga ledamöter föreningen anser sig behöva. Vid förfall inträder suppleant. Avgår ledamot före mandattidens utgång inträder suppleant i dennes ställe för tiden t o m nästa årsmöte. 7 Firmatecknare Styrelsen utser två personer att gemensamt (två i förening) företräda föreningen vid tecknande av rättshandlingar. 8 Styrelsens uppgifter Styrelsen företräder föreningen, bevakar dess intressen och handhar dess angelägenheter. Styrelsen beslutar å föreningens vägnar såvida inte annat föreskrivs i dessa stadgar. Styrelsen ska verkställa av årsmötet fattade beslut, handha föreningens ekonomiska angelägenheter och föra räkenskaper, samt avge årsredovisning till årsstämman för det senaste räkenskapsåret. Styrelsen sammanträder när ordföranden finner det erforderligt eller om minst tre styrelseledamöter begär detta. Styrelsen är beslutsför då minst 3 personer är närvarande. Styrelsebeslut fattas med enkel majoritet. Vid lika 14 15

9 röstetal gäller den mening ordföranden biträder, dock sker avgörandet vid val genom lottning. Föreningens firma tecknas av föreningens ordförande och/eller ledamot som därtill utses. 9 Räkenskaper Räkenskapsår ska vara kalenderår. Styrelsens årsredovisning ska överlämnas till föreningens revisorer senast den 10/1. Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs, efter omröstning (votering). Omröstning sker öppet, utom vid val där sluten omröstning ska äga rum om någon begär detta. Beslut fattas, såvida dessa stadgar ej föreskriver annat, med enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder, vid val sker dock avgörandet genom lottning. Ledamot av styrelsen får inte delta i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd för vilken denne är ansvarig, inte heller vid val av revisor. Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som är närvarande på mötet. 10 Revisorer Styrelsens förvaltning ska årligen granskas av två på årsmötet utsedda revisorer. Revisorerna ska senast den 10/2 avge sin revisionsberättelse. 15 Regler för ändring av stadgarna För ändring av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster. Förslag till ändring av stadgarna får ges såväl av medlem som styrelsen. 11 Årsmöte Ordinarie årsmöte, vilket är föreningens högsta beslutande organ, hålls årligen före den 1/3 på tid och plats som styrelsen bestämmer. Skriftlig kallelse ska avsändas till alla medlemmar senast 21 dagar före ordinareie årsmöte och senast 14 dagar före extra årsmöte. Vid ordinarie årsmöte ska följande ärenden behandlas: 1. Val av ordförande och sekreterare för mötet. 2. Fastställande av röstlängd för mötet. 3. Val av protokolljusterare och rösträknare. 4. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt. 5. Fastställande av dagordning. 6. a) Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret. b) Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för det senaste verksamhets- /räkenskapsåret. 7. Revisionsberättelsen för verksamhets-/räkenskapsåret. 8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser. 9. Fastställande av medlemsavgifter. 10.Fastställande av ev. verksamhetsplan och behandling av budget för det kommande verksamhets- /räkenskapsåret. 11.Val av ordförande i föreningen för en tid av 1 år. 12.Val av övriga styrelseledamöter samt suppleanter för en tid av 1 år 13.Val av revisorer samt suppleanter. 14.Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner. 15.Övriga frågor. 16 Utträde Medlem som önskar utträda ur föreningen ska skriftligen anmäla detta till styrelsen och anses därmed omedelbart ha lämnat föreningen. Föreningen återbetalar inte medlemsavgift. 17 Uteslutning Medlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning än att den har försummat att betala beslutade avgifter, motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, eller uppenbarligen skadat föreningens intressen. Fråga om uteslutning får inte avgöras förrän medlem fått del av de omständigheter som föranlett att medlemsskapet ifrågasätts. Beslut om uteslutning får inte fattas förrän medlemmen fått tillfälle att yttra sig inom viss av föreningsstyrelsen angiven tid, minst 14 dagar. I beslutet ska skälen för uteslutning redovisas. Beslutet ska tillställas den berörde inom 2 dagar efter beslutet. 18 Upplösning av föreningen För upplösning av föreningen krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster. Om föreningen upplöses ska föreningens tillgångar överlämnas till verksamhet med liknande syfte. Kopia av det årsmötesprotokoll som innehåller beslut om föreningens upplösning ska därefter sändas till skattekontoret för avregistrering av föreningen. Beslut i frågor av större ekonomisk betydelse för föreningen eller dess medlemmar får inte fattas om detta inte funnits med i kallelsen till mötet. 12 Extra årsmöte Extra årsmöte hålls när styrelsen eller revisorerna finner att det är nödvändigt eller när minst 3/10 av föreningens medlemmar kräver detta genom en skriftlig begäran till styrelsen. Av begäran ska framgå det eller de ärenden som medlemmarna vill att mötet ska behandla. På extra årsmöte får endast de ärenden som angivits i kallelse behandlas. 13 Rösträtt Vid årsmöte har varje medlem en röst. Rösträtten är personlig och kan inte utövas genom ombud. 14 Beslut, omröstning och beslutsmässighet 16 17

10 PRELIMINÄR PROCESSPLAN bilaga 5 nov Utveckling - Fas 1 Utveckling - Fas 2 Inspiration och kunskapsprocess Genomförande Utveckling - Fas 1: Genom workshops belyses olika delar av bostaden och dess sammanhang i syfte att ta fram ett eller flera boendekoncept. Grundläggande workshops Belyser olika delar av bostaden och dess sammanhang. Boendekoncept Resultatet av workshop- och skissprocessen blir ett eller flera boendekoncept. Paraplyförening En förening bildas som paraply för hela projektet. Förslag på syfte: - bygga kunskap inom boendefrågan - bilda gemenskap även om man kanske inte kommer flytta i nuläget / dela boendeform - m.m. Utveckling - Fas 2: Utveckling av ett eller flera förslag efter intresse. Utreda eventuella frågetecken kring boendekoncept. Ta fram kostnadskalkyler. Beroende av grupp/koncept är behovet av utveckling, handledning, stöd m.m olika. Utvecklingsworkshops Fördjupning av delar av bostaden och dess sammanhang. Samtal med kommun och ev samarbetspartner om möjligt upplägg Genom diskussioner med kommun och möjliga partners, t.ex det lokala bostadsbolaget, tydliggörs prioriteringar, och vad förutsättningarna är för dessa samarbeten. Förslag och kalkyl I fas två tas förslag på byggnad/-er och utemiljö fram utifrån samarbeten och prioriteringar. Förslaget anger vad som är lika för alla och vad individen kan påverka under fortsatt process och när bygget är klart. Bilda genomförandeform / stadgar Beroende av förslag. Intresseanmälning. Inspiration och kunskapsprocess För att öka kunskapen inom olika relevanta områden som byggnadstekniker, material, hållbarhetsfrågor, genomförande, m.m. Inspiration och kunskapsträffar Seminarier, föreläsningar, studiebesök m.m. Exempel: referensprojekt ekobyar, coompanion, ekobanken, hållbarhetsfrågor, ägandeformer, ekologiskt byggande, material, m.m. Genomförande: Det konkreta genomförandet av projektet / projekten. Bygglov och kalkyl Tas fram / söks Projektering Bygghandlingar tas fram Byggnation Byggnation enligt projektering och genomförandeplan

11 Bobygget Preliminär processplan fas 2 16 feb 2015 Utveckling - Fas 2 Februari Mars April Maj Juni Genomförande höst höst 2017 Praktiska detaljer och genomförandeplan Stadgar byhusförening Stadgar andra ev. bostadsföreningar Utveckling av det gemensamma byhuset och bostadsformer. Stärka den sociala gemenskapen och ramen för den. Definiera den gemensamma basen, stadgar och vilka bostadsformer vi går vidare med. v.10 v.26 v.12 v.14 v.16 v.18 v.20 v.22 v.24 v.6-8 v.8 inflytt enskilda samtal fest! markköp, bygg- bygglov hand- söks lingar byggnation Ta fram enkla ritningar genomförandeform/-plan avtalsskrivning bilda genomförandeform Presentation boendekoncept kontakter förslag avtal och markreservation grova ritningar och kalkyl kick off fortsättning! föreningsbildande föreningsbildande 5/5 Annonsering 25/3 Café Planet 7/3 Framtidsdag Herrljunga Gemensam process: v Förslag avtal & genomförandeplan Reviderade ritningar/kostnader. Diskussion kring genomförandeplan, stadgar boendeföreningar och avtal. v Byhuset & gemenskap Workshop kring gemensamma ytor och hur de fungerar. Sociala ramar och förutsättningar - Jonas och Adam. Under träffar varannan vecka fördjupar vi oss i utformningen av området och byggnaderna. Genom utvecklingen av Bobygget byggs grunden för en social gemenskap för fortsatt förvaltning av området och gemensamma intressen. v Föreningsbildande Gemensamhets- och boendeförening bildas. v.6-8 Enskilda samtal För att utröna knäckfrågor och fortsatt fokus v Avtalsskrivning Avtal upprättas mellan förening och privatpersoner kring markköp, ekonomisk plan och andra aktuella frågor. v Lillvillan / Egenvillan Vi utvecklar lillvillan i modell. Från byggnadens placering på tomten till husets insida. Vi fokuserar samtidigt på egenvillan. Vad är individuellt viktigt med det privata boendet? Vad kan samordnas? v Föreläsning material & energi En träff med föreläsningar kring hållbara material och energilösningar. v. 8 - Kick off! Sammanfattning av enskilda träffar, förslag på fortsatt upplägg och föreningsstadgar, diskussion och liten workshop platsen. v Sommarfest! Sommaravslutning - fest på plats i Herrljunga! v Förslag byhus / lillvillan / egenvillan Diskussion kring detaljerat förslag och kostnader byhus & lillvillan. Skisstuga egenvillan v Föreningsbildande Intresseförening för projektet bildas. Stadgar och en symbolisk medlemsavgift upprättas Genomförande: Annonsering, spridning projekt: Stöttande process: Det konkreta genomförandet av projektet / projekten. Under våren är alla i projektet delaktiga i att kommunicera projektet i olika nätverk och kretsar. Förberedelser för workshops och träffar, informationssamlande och spridning, kontakter med viktiga aktörer, m.m. Bilda genomförandeform / stadgar Bostadsförening/-ar bildas utifrån valda former för genomförande. Föreläsningar På bland annat Framtidsdagen Herrljunga, Café Planet Ekocentrum i Göteborg m.m. Bygglov och kalkyl Tas fram / söks Samtal med kommun och andra samarbetspartners om möjligt upplägg Genom diskussioner med kommun, möjliga byggherrar, banker, m.fl. tydliggörs prioriteringar och förutsättningar. Projektering Bygghandlingar tas fram Annonsering Lappar på stan, flyers sprids runt Göteborg. Mail, facebook, hemsida, film Sprids digitalt. Förslag och kalkyl Förslag på byggnad/-er och utemiljö tas fram utifrån samarbeten och prioriteringar. Byggnation Byggnation enligt projektering och genomförandeplan. Inflyttning Förslag byggherre och genomförandeform/-plan Anger pris, genomförande, fortsatt processplan, vad som krävs i vilka steg

12