Beslut för gymnasieskola

Transkript

1 Dnr :6988 Uni-partner aktiebolag Org.nr för gymnasieskola efter tillsyn i Profilgymnasiet i Stockholms kommun Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159

2 2(11) s beslut Föreläggande vid vite förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 skollagen (2010:800) Unipartner aktiebolag att vid vite av kronor senast den 2 februari 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Om Uni-partner aktiebolag inte följer detta föreläggande kan ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Undervisning och [ärende konstaterar att Uni-partner aktiebolag inte uppfyller författningskraven avseende att: Undervisningen innebär ett aktivt lärarstöd för eleverna. (3 kap. 3 skollagen; Lgy 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Kunskaper) Åtgärder - Se till att undervisningen innebär ett aktivt lärarstöd för eleverna, så att lärarna ger eleverna stöd, stimulans och handledning. - Rektorn ska se till att lärarna har förutsättningar att ge eleverna ett aktivt lärarstöd. Bedömning och betygssättning konstaterar att Uni-partner aktiebolag inte uppfyller författningskraven avseende att: Lärarna bedömer elevernas kunskaper allsidigt utifrån kunskapskraven samt beslutar och informerar om betyg i enlighet med författningarnas krav. (3 kap. 15, 15 kap skollagen; 8 kap. 2-3 gymnasieförordningen; Lgy 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.5 Bedömning och betyg) Betyg beslutas om och skälen för betyg anges i enlighet med författningarnas krav. (3 kap. 14 och skollagen; 8 kap. 1c gymnasieförordningen) Åtgärder - Se till att lärarna gör allsidiga bedömningar av elevernas kunskaper utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs. I detta ingår att: eleverna, getts möjlighet att visa sin kunskaper på olika sätt, såväl muntligt som skriftligt samt genom att göra nationella prov i kurser där sådana anordnas, och

3 3(11) o när lärarna analyserar elevernas kunskaper ska de använda sig av olika underlag, däribland nationella prov i sådana kurser där detta anordnas, som tillsammans ger en bred och nyanserad bild av elevernas kunskaper. - Rektorn ska se till att eleverna deltar i alla delar av de nationella prov som lärarna ska använda sig av i sin betygsättning om inte särskilda skäl föreligger. - Rektorn ska se till att betyg utfärdas i enlighet med författningarnas krav och att föreskrifterna om betyg följs. Ytterligare brist konstaterar att Uni-partner aktiebolag inte uppfyller författningskraven avseende att: Eleverna ges sin garanterade undervisningstid och utbildningen är i huvudsak skolförlagd. (1 kap. 3, 16 kap 17-18, 15 kap. 11 skollagen samt 3 kap. 1 och 3 och 4 kap. 22 gymnasieförordningen). Åtgärder - Utbildningen ska utformas så att alla elever får sin garanterade undervisningstid. - Se till att utbildningen i huvudsak är skolförlagd. Sammanfattande bedömning s tillsyn visar att det finns allvarliga brister vid Profilgymnasiet som huvudmannen, tillika rektorn, måste åtgärda så att bestämmelserna i skollagen och övriga författningar efterlevs. bedömer att utbildningen i Profilgymnasiet inte uppfyller skollagens krav. Utredningen visar att samtliga elever är mycket sällan på skolan för att delta i undervisning, istället studerar de i huvudsak på egen hand. Skälet till detta uppges vara att de tränar och tävlar i tennis på hög nivå och därför inte kan delta i undervisning på skolan och huvudmannen har därför anpassat undervisningen på detta sätt. Detta innebär att eleverna inte får den i skollagen garanterade undervisningstiden samt att skollagens krav att utbildningen ska vara i huvudsak skolförlagd inte uppfylls. s tillsyn visar även att eleverna inte ges tillräckligt med aktivt lärarstöd i undervisningen. Elevernas undervisning bedrivs inte i tillräcklig utsträckning under lärares ledning eftersom undervisningen till största delen bedrivs som självstudier. s tillsyn visar vidare att det finns brister i bedömningen och betygsättningen av eleverna. Eftersom eleverna till största delen studerar på egen hand och dessutom inte genomför nationella prov i engelska och svenska har lärarna inte ett tillräckligt underlag för att kunna göra allsidiga bedömningar av elevernas kunskaper.

4 (11) bedömer därför att det är sannolikt att eleverna inte får betyg som bygger på en bedömning av deras kunskaper i enlighet med skolförfattningarnas krav. bedömer att Uni-Partner AB måste vidta kraftfulla åtgärder för att alla elever ska få en utbildning enligt kraven i skollagen och andra författningar och har därför förenat föreläggandena i detta beslut med vite. Utbildningen måste organiseras på ett sådant sätt att den är i huvudsak skolförlagd så att eleverna kan ges sin garanterade undervisningstid och få en undervisning i vilken de ges ett aktivt lärarstöd, för att ge lärarna förutsättningar att göra en allsidig bedömning av eleverna vid betygsättningen och möjliggöra för eleverna att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Föreläggande vid vite Undervisning och lärande Eleverna ges inte tillräckligt med aktivt lärarstöd i undervisningen. bedömer eleverna inte ges tillräckligt med aktivt lärarstöd i undervisningen. Elevernas undervisning bedrivs inte i tillräcklig utsträckning under lärares ledning eftersom undervisningen till största delen består av självstudier. Detta får till följd att eleverna inte ges tillräckligt med handledning, stöd och stimulans av lärarna. Eftersom eleverna mycket sällan kommer till skolan, träffar de ytterst sällan sina lärare. Det stöd och stimulans samt den ledning som eleverna får sker nästan uteslutande via mejl eller via Skype och då endast någon eller några gånger per vecka. För en elev sker all undervisning via mejl. Det är heller inte alltid det är elevernas lärare som ger stöd och ledning utan det kan vara den biträdande rektorn som inte är behörig lärare. Det bristande aktiva lärarstödet innebär en risk för att eleverna inte utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. I 1 kap. 3 skollagen anges att med undervisning avses sådana målstyrda processer som under ledning av lärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. 13 kap. 3 skollagen framgår att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Av avsnitt 2.1 i läroplanen för gymnasieskolan framgår bland annat att läraren ska stimulera, handleda och stödja eleven. Av s intervjuer med den biträdande rektorn och rektorn framgår att eleverna till största delen studerar på egen hand. Rektorn uppger att det är den biträdande rektorn som ansvarar för utbildningen i gymnasieskolan och att eleverna i huvudsak studerar på egen hand i gymnasieskolan. Skälet till att eleverna i huvudsak bedriver självstudier uppges av den biträdande rektorn vara att eleverna tränar och tävlar i tennis på hög nivå och därför inte kan delta i undervisning på skolan och att undervisningen därför anpassats för eleverna på detta sätt. Eleverna tränar tennis på en tennisakademi sex timmar per dag. Den biträdande rektorn uppger att de elever som nu går på gymnasiet i princip inte kommer till skolan och deltar i lärarledd undervisning; istället studerar eleverna enskilt. De får material som de arbetar

5 5(11) självständigt med och sedan får de examinationsuppgifter för att visa vad de kan enligt den biträdande rektorn. Detta utbildningsupplägg har bedrivits på gymnasieskolan sedan den startades för tre år sedan. Den biträdande rektorn uppger vidare att eleverna har fyra till fem inlämningar per kurs. Han uppger även att det finns schemalagd tid om fem timmar per dag då lärarna är tillgängliga för att ge gymnasieeleverna undervisning på skolan och då är lärarna fysiskt på plats för att kunna träffa eleverna men det är ingen tenniselev som har valt att komma till dessa tillfällen. Att eleverna till största delen studerar på egen hand framgår även av s intervju med lärare. Lärare uppger i intervju att inte någon elev kommit till något av de schemalagda undervisningstillfällena under innevarande termin. Förra terminen varierade det i vilken utsträckning elever kom till dessa tillfällen enligt lärarna. En av skolans fyra elever uppges vara på skolan ungefär sex gånger per termin i kurserna historia och religion. En lärare uppger att hen kallar in elever till undervisning i ett ämne men detta sker inte så ofta enligt läraren. Lärarna uppger även att en av eleverna aldrig är på skolan utan att all kontakt med eleven sker via Skype eller via mejlkontakt. Eleven gör även alla prov på distans. En annan elev är inne cirka två gånger i månaden. I ett ämne sker all undervisning per mejl enligt läraren. Av lärarintervjun framkommer vidare att om eleverna skulle komma till den schemalagda tiden så skulle de ges sin garanterade undervisningstid men de kommer inte. Även i elevintervjun framgår att eleverna till största delen studerar på egen hand. Eleverna uppger att de kan vara borta flera månader i sträck på grund av tennistävlingar och att de ibland är hemma, vilket innebär att det varierar hur ofta de är på skolan. Eleverna uppger även att de tävlar i tennis året runt och att de i sin nuvarande studiesituation kan arbeta i sitt eget tempo med arbetsuppgifter och att det här är den enda möjligheten att få en utbildning för de elever som spelar tennis. En elev uppger att det är ett perfekt alternativ för att annars hade hen "tvingats dra ner på antingen tennis eller skolan". Eleverna uppger att de är på skolan så ofta som de själva bedömer att de behöver det. Av s utredning framgår att det sätt på vilket elever bedriver självstudier innebär att lärarna inte kan ge eleverna tillräckligt med aktivt lärarstöd. I lärarintervjun framkommer att lärare anser att det sättet på vilket utbildningen bedrivs inte ger eleverna tillräckligt med ledning och stimulans. Samtliga lärare uppger vidare att den största konsekvensen av elevernas studieupplägg är att undervisningen blir mekanisk; eleverna gör sina uppgifter men lärarna är inte med i processen. Lärare uppger vidare att undervisningen bygger på att eleverna har motivation och disciplin. Lärare uppger att detta är en speciell elevgrupp. På grund av att eleverna är så högpresterande så fungerar det uppger lärare. En lärare uppger också att hen inte tror att det skulle vara någon skillnad hur långt eleverna nådde om de var på plats i skolan och fick undervisning. Den biträdande rektorn uppger i intervju att om en elev inte är studiestark så klarar inte eleven av studierna på Profilgymnasiet. En elev uppger i intervju att hen är van vid självstudier annars hade det nog inte gått. Det framgår dock av intervjuer med lärare, biträdande rektorn och elever att eleverna ges ett visst lärarstöd. Lärare uppger att eleverna får stöd främst genom mejlkontakt. Lärare uppger vidare att de tar kontakt med eleverna någon gång i veckan via Skype

6 6(11) och mejl. Den biträdande rektorn uppger att eleverna kommer till skolan för att göra muntliga presentationer och att eleverna kan utföra gruppuppgifter på skolan. Dessutom kommer eleverna till skolan för att genomföra muntliga och praktiska inslag, men det sker ofta individuellt enligt den biträdande rektorn. Biträdande rektorn uppger även att eleverna genomför gruppdiskussioner via Skype. Den biträdande rektorn uppger också att när eleverna får arbetsuppgifter så går han eller läraren igenom uppgifterna med eleverna och att han ger eleverna cirka fyra timmars hjälp i snitt per matematikkurs. Den biträdande rektorn är dock inte utbildad lärare. Biträdande rektorn uppger även att det är sällan eleverna inte förstår uppgifterna. Även eleverna uppger att den biträdande rektorn hjälper eleverna med matematiken och att det finns lärare tillgängliga på skolan varje dag mellan En elev uppger att vid muntliga redovisningar kommer eleven till skolan för att lärarna ska kunna göra en bedömning. Eleverna uppger att det underlättar att lärare alltid är tillgängliga på helger och vardagar. Eleverna uppger även att de har mest kontakt med biträdande rektorn och de får även uppgifter från biträdande rektorn. Eleverna uppger att de arbetar i "Google drive". Eleverna uppger att lärarna ser vad eleverna gör i Google drive och om lärarna ser att elever gör "något tokigt" så säger lärarna till dem. Eleverna uppger även att de får hjälp och feedback av lärarna via exempelvis mejl när de har lämnat in uppgifter eller om de inte förstår en uppgift. Motivering till föreläggande vid vite som ingripande Enligt 26 kap. 10 skollagen får förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Ett föreläggande får enligt 26 kap. 27 första stycket förenas med vite. Verksamheten vid Profilgymnasiet i Stockholms kommun uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Uni-Partner AB som är huvudman för Profilgymnasiet föreläggs därför att fullfölja sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. har, som framgår ovan, vid sin tillsyn kunnat konstatera allvarliga brister i skolans arbete med undervisning och lärande som förelegat sedan gymnasieskolan startade för tre år sedan. Utredningen visar att elever i gymnasieskolan sällan får en lärarledd undervisning vilket innebär att de inte får tillräckligt med aktivt lärarstöd. Med hänsyn till bristernas allvar, de konsekvenser bristerna riskerar att få för eleverna och den tid under vilket bristerna pågått, förenar föreläggandet med vite. Bedömning och betygssättning Lärarna gör inte allsidiga bedömningar av elevernas kunskaper s tillsyn visar att det finns allvarliga brister i bedömningen och betygsättningen av eleverna. Eftersom eleverna till största delen studerar på egen hand

7 7(11) och dessutom inte genomför nationella prov i engelska och svenska har lärarna inte ett tillräckligt underlag för att kunna göra allsidiga bedömningar av elevernas kunskaper. bedömer därför att det är sannolikt att eleverna inte får betyg som bygger på en bedömning av deras kunskaper i enlighet med skolförfattningarnas krav. I skollagen framgår att rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med denna lag och andra författningar. Enligt läroplanen för gymnasieskolan ska läraren vid betygssättningen utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Av läroplanen framgår vidare att läraren vid betygssättningen ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs. Läraren ska även beakta sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen. I gymnasieförordningen framgår att lärarna ska använda sig av nationella prov inför betygssättningen i den inledande kursen i de gymnasiegemensamma ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i den högsta avslutande kursen på programmet och inriktningen i dessa ämnen med undantag för kursen svenska 2 eller svenska som andraspråk 2. Utöver de nationella prov som ska användas bör lärarna även i övrigt använda nationella prov för att bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga som möjligt över landet. Eleverna ska delta i alla delar av de nationella prov som lärarna ska använda sig av. Om det finns särskilda skäl, får rektorn besluta att en elev inte behöver delta i ett sådant prov eller i någon eller några delar av det. I Skolverkets allmänna råd om bedömning och betygsättning i gymnasieskolan (2012, s ) anges bland annat följande. Läraren ska använda sig av ändamålsenliga och varierande bedömningsformer. Enligt läroplanen ska utvärderingarna av elevernas kunskaper vara allsidiga. Det innebär att lärare behöver ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt. När läraren analyserar elevernas kunskaper måste hon eller han använda sig av olika underlag som tillsammans ger en bred och nyanserad bild av kunskaperna. Av intervjuer med lärare och dokumentation framgår att lärarna inte gör allsidiga bedömningar av elevernas kunskaper. I intervju med lärare uppger samtliga lärare att de inte kan göra allsidiga bedömningar av elevernas kunskaper så som de ska göras. Lärarna uppger att hela processen kring betyg och bedömning brister på grund av att det blir för mekaniskt. Lärarna uppger att eleverna gör uppgifter men lärarna är inte med i hela procesessen och de känner en osäkerhet kring bedömningen av elevernas kunskaper. Lärarna uppger vidare att eftersom de i huvudsak har kontakt via nätet med eleverna känner de en osäkerhet kring bedömningen. Lärarna uppger att speciellt en elev på gymnasieskolan är svår att bedöma eftersom eleven aldrig är på skolan och all kommunikation och prov med eleven sker via Skype eller via mejl. Lärarna uppger att de inte kan bedöma den eleven. En lärare uppger att eleverna inte genomför nationella prov i engelska utan eleverna skriver endast gamla nationella prov i ämnet. I en inkommen komplettering från huvudmannen till framgår det även att eleverna i gymnasieskolan inte heller har skrivit de nationella proven i svenska.

8 8(11) I intervju med skolledningen framkommer att skolledningen inte har kännedom om att lärarna anser att de inte kan göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper. Skolledningen uppger att de inte har fått någon information om att lärarna skulle anse att det är svårt att göra bedömningar av eleverna. Biträdande rektorn uppger att han har informerat lärarna om att de måste säkerställa att de får in ett tillräckligt underlag för att kunna bedöma eleverna utifrån kunskapskraven. Biträdande rektorn uppger att eleverna får material som de arbetar självständigt med och sedan får eleverna examinationsuppgifter för att visa vad de kan. Eleverna har fyra till fem inlämningsuppgifter per kurs och inlämningsuppgifter kan vara prov. Biträdande rektor uppger vidare att om eleverna behöver hjälp kan de komma till skolan men det är ingen elev som har valt att göra det. Biträdande rektorn uppger även att underlag för att bedöma eleverna utifrån kunskapskraven utgörs av inlämningsuppgifter, prov och redovisningar. I naturkunskapskursen får de exempelvis lämna in utförliga svar på olika frågor under kursens gång. Biträdande rektorn uppger även att eleverna kommer till skolan för att göra muntliga presentationer och för att genomföra gruppuppgifter. Ibland kommer eleverna till skolan och gör muntliga och praktiska inslag, men det sker ofta individuellt. Elevernas gruppdiskussioner sker på Skype. Eleverna uppger att de har en dialog med lärarna om betygen och att de även har fått information om kunskapskraven. Eleverna uppger även att de får hjälp och feedback av lärarna via exempelvis mejl när de har lämnat in uppgifter eller om de inte förstår en uppgift. Motivering till föreläggande vid vite som ingripande Enligt 26 kap. 10 skollagen får förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Ett föreläggande får enligt 26 kap. 27 första stycket förenas med vite. Verksamheten vid Profilgymnasiet i Stockholms kommun uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Uni-Partner AB som är huvudman för Profilgymnasiet föreläggs därför att fullfölja sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. har, som framgår ovan, vid sin tillsyn kunnat konstatera allvarliga brister i skolans arbete med betyg och bedömning som är förknippade med gymnasieskolans undervisningsupplägg, där elever huvudsakligen studerar på egen hand, som har bedrivits sedan tre år tillbaka. Utredningen visar att lärarna inte kan göra en allsidiga bedömningar av elevernas kunskaper på grund av ett begränsat bedömningsunderlag. Med hänsyn till bristernas allvar förenar föreläggandet med vite.

9 9(11) Ytterligare brist Eleverna ges inte sin garanterade undervisningstid och får inte en i huvudsak skolförlagd utbildning bedömer att utbildningen i Profilgymnasiet inte uppfyller flera av skollagens krav. Utredningen visar att samtliga elever är mycket lite på skolan för att delta i undervisning under lärares ledning vilket innebär att eleverna inte får den i skollagen garanterade undervisningstiden samt att skollagens krav att utbildningen ska vara i huvudsak skolförlagd inte uppfylls. Eleverna väljer själva när de vill komma till skolan för att få undervisning vilket medfört att eleverna mycket sällan deltar i undervisning på skolan under lärares ledning. Bristerna innebär sammantaget att elevernas förutsättningar att nå målen för utbildningen allvarligt försvåras. I skollagen anges att med undervisning avses enligt skollagen sådana målstyrda processer som under ledning av lärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. I skollagen framgår att utbildningen på nationella program ska bedrivas som heltidsstudier. Elever på högskoleförberedande program har rätt till minst undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid). I gymnasieförordningen anges att huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar för varje kurs, ämnesområde, gymnasiearbetet samt om hur fördelningen av undervisningstiden över läsåren ska göras. Huvudmannen ska även enligt gymnasieförordningen redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid. I skollagen anges vidare att utbildningen i gymnasieskolan, med undantag för gymnasial lärlingsutbildning, i huvudsak ska vara skolförlagd. I gymnasieförordningen framgår att läsåret ska omfatta minst 178 skoldagar och elevernas skolarbete ska förläggas måndag-fredag och vara så jämt fördelat över läsåret som möjligt. I intervjuer med elever, lärare och skolledning framkommer att eleverna mycket sällan är närvarande på skolan för att delta i undervisning under lärares ledning, istället studerar eleverna i huvudsak på egen hand, (se även en utförligare beskrivning av detta i avsnitten undervisning och lärande och betyg och bedömning ovan). Lärarna uppger att de sällan träffar eleverna. Istället för att ha lektioner på skolan har lärarna kontakt med eleverna via olika sociala medier och IT-plattformar. Lärare uppger vidare att om eleverna skulle komma till den tid som undervisning erbjuds enligt schema så skulle de ges sin garanterade undervisningstid men de kommer inte. Denna termin har ingen elev kommit till skolan under sådan schemalagd tid enligt lärarna. I intervjuer med biträdande rektorn, lärare och elever framkommer att eleverna själva väljer om de går på lärarledd undervisning. Biträdande rektorn uppger även att eleverna sällan är på skolan för att delta i schemalagd undervisning, istället studerar eleverna själva. Ibland kommer eleverna till skolan och gör muntliga och praktiska inslag, men det sker ofta individuellt enligt den biträdande rektorn.

10 Motivering till föreläggande vid vite som ingripande Enligt 26 kap. 10 skollagen får förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Ett föreläggande ska, enligt 26 kap. 27 andra stycket skollagen, förenas med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Verksamheten vid Profilgymnasiet i Stockholms kommun uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Uni-Partner AB som är huvudman för Profilgymnasiet föreläggs därför att fullfölja sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. har, som framgår ovan, vid sin tillsyn kunnat konstatera allvarliga brister bestående i att eleverna inte får undervisning under lärares ledning i sådan utsträckning att de ges sin garanterade undervisningstid och att deras utbildning inte i huvudsak är skolförlagd. Bristerna har förelegat under en längre tid. Med hänsyn till bristernas allvar, de konsekvenser bristerna riskerar att få för eleverna och den tid under vilket bristerna pågått, bedömer att bristerna måste anses vara av sådan art att de försvårar förutsättningarna för eleven att nå målen för utbildningen. Föreläggandet ska därför förenas med vite. Områden där inte har funnit brister Extra anpassningar och särskilt stöd Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Uni-partner aktiebolag uppfyller författningarnas krav inom extra anpassningar och särskilt stöd. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Uni-partner aktiebolag uppfyller författningarnas krav inom trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling. Förutsättningar för lärande och trygghet Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Uni-partner aktiebolag uppfyller författningarnas krav inom förutsättningar för lärande och trygghet.

11 Styrning och utveckling av verksamheten Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Uni-partner aktiebolag uppfyller författningarnas krav inom styrning och utveckling av verksamheten. På s vägnar Tommy Lagergren sfattare nda Wo! Föredragande Hur man överklagar, se bilaga 2 Allmänt om tillsynen: Mer om s tillsyn hittar du på Bilagor Bilaga 1: Fakta om Profilgymnasiet Bilaga 2: Överklagandehänvisning

12 Bilaga 1 Dnr : (2) Fakta om Profilgymnasiet har genomfört tillsyn av Uni-partner aktiebolag under hösten Profilgymnasiet besöktes av den 12 september 2017 och den 13 september Profilgymnasiet är en fristående gymnasieskola belägen i Stockholms kommun som anordnar samhällsvetenskapsprogrammet. Huvudman för skolan är Uni-Partner AB med organisationsnummer Verksamheten leds av en rektor och en biträdande rektor. Enligt beslut den 28 juni 2010 (dnr :3187) godkände huvudmannen att bedriva gymnasieskola med de nationella programmen samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning samhällsvetenskap samt ekonomiprogrammet, inriktning ekonomi från och med läsåret 2011/12. Skolan hade vid tidpunkten för s tillsyn, enligt uppgift från rektorn tillika huvudmannen, fyra elever. Måluppfyllelse Då gymnasieskolan har för få elever finns det ingen samlad statistik vad gäller elevernas kunskapsresultat i Skolverkets samlade statistikdatabas (SIRIS).

13 Bilaga 2 Dnr :6988 Överklagandehänvisning s beslut om föreläggande vid vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska skickas eller lämnas till, Box 23069, Stockholm.. Överklagandet ska ha inkommit till inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha inkommit inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. De skäl som finns för ändring bör också anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller dennes ombud. 2 (2)