Medborgarförslag om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor Dnr

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG Datum Kommunfullmäktige Ärende Uppföljningsmodell för äldreomsorgens värdegrund och lokala värdighetsgarantier Dnr Motion om central hundrastgård Dnr Motion om förskola och fritids på kvällar och helger Dnr Firmatecknare för Essunga kommun Dnr Motion om livsmedelsinköp i kommunen Dnr Folkhälsoplan Dnr Entledigande av Philip Andersson (M) och fyllnadsval Dnr Delgivningar kommunfullmäktige 2015 Dnr Medborgarförslag om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor Dnr Beslutsunderlag Sammanställning av enkätresultat Motion - Yttrande - Motion Protokollsutdrag - Konsekvensbeskrivning - Motion Förslag Begäran Förteckning Medborgarförslag

2 Uppföljning av Äldreomsorgens värdegrund och lokala värdighetsgarantier Enkät oktober-november st olika målgrupper: Chefer och Medicinskt ansvarig sköterska Alla medarbetare på enheternas apt. 30 st hemvårdstagare Föreningar: Nossebroortens Pensionärsförening Essunga Nossebro PRO SKPF Svenska kommunalpensionärernas förbund 20 st boende på särskilt boende Värdegrundsledarna (11 st exkl. 2 enhetschefer)

3 Upplever chefer & Mas att vi håller värdegrunden och värdighetsgarantierna? Andel ja-svarandel delvissvar Andel nejsvar Andel ej svar Chefer & MAS Svarande: 5 st. Svarsfrekvens: 71% Matval 2 rätter, tystnadsplikt, respekterar hemvårdstagares önskemål, knackar på hemvårdstagares/säboendes dörr och presenterar sig, bär namnbrickor och bestämda hemvårdstider hålls och förändringar meddelas i förväg, säboende får ha egna möbler och ta emot besök när de vill, personalen bemöter vänligt och korrekt. Personalen känner till värdighetsgarantierna, samverkar internt-externt med enskildes bästa i fokus. Promenad 1 ggn/vecka, personal presenteras med namn och bild i broschyr, regelbundna utflykter/aktiviteter säbo, arbetar nära anhöriga, tillräcklig tid att lyssnasamtala med den enskilde, alla har aktuella genomförandeplaner.

4 Upplever värdegrundsledare att vi upprätthåller värdegrunden? Andel jasvar Andel Andel nejsvar delvis-svar Andel ej svar Värdegrundsledare Svarande: 6 st. Svarsfrekvens: 67% Arbetar på ett sätt som säkerställer att hjälp och stöd anpassas till den enskildes behov-förutsättningar-önskemål, vi bidrar till att stärka den enskildes självkänsla och tilltro till sin egen förmåga, lyhörda-sympatiska-empatiska i mötet med den enskilde, samarbete med fokus på den enskilde vi utgår från att alla personer är unika, vi lyssnar in, vi ger den enskilde stöd i att upprätthålla sitt oberoende. Tillräcklig tid att lyssna på den enskilde

5 Upplever medarbetare att vi håller de lokala värdighetsgarantierna? Andel jasvar Andel Andel nejsvar delvis-svar Andel ej svar Arbetsgrupper (alla medarbetare på apt) Svarande: 7 arb.gr. Svarsfrekvens: 100% Av 28 garantier fick 20 st. 100% ja-svar! informationsfolder m namn och bild på personalen, erbjuds promenad 1 ggn/vecka (säbo), de boende ska känna sig trygga (säbo), regelbundna utflykter/aktiviteter (säbo)

6 Upplever hemvårdstagare att vi håller de lokala värdighetsgarantierna? Andel ja-svar Andel delvissvar Andel nej-svar Andel ej svar Hemvårdstagare Svarande: 20 st Svarsfrekvens: 67% matval 2 rätter, bemöts med respekt-lyhördhet och vänligt-korrekt, hemvårdstagare känner att personalen är närvarande i mötet, visar respektar integritet och har förståelse för den enskildes situation, respekt för önskemål. aktuell genomförandeplan, informationsbroschyr med namn och bild på personalen, personalen håller bestämda tider och förändringar meddelas i förväg,

7 Upplever boende på särskilt boende att vi håller de lokala värdighetsgarantierna? Särskilt boende Svarande: 20 st Svarsfrekvens: 100% Andel ja-svar Andel delvissvar Andel nej-svar Matval 2 rätter, bemöts med respekt och lyhördhet, Bemöts vänligt och korrekt, Respektfullt vänligt bemötande och personalen upplevs som närvarande i mötet Aktuella genomförandeplaner (Finns? Saknar boende kännedom om dem?) Erbjuds promenad 1 ggn/vecka Erbjuds kontaktperson inom två veckor och kan byta (Saknar kännedom om vem?) Informationsfolder med namn och bild på personalen Många av de boende hade inte kännedom om de lokala värdighetsgarantierna

8 Upplever föreningar att vi håller de lokala värdighetsgarantierna? Andel jasvar Andel delvis-svar Andel nejsvar Andel ej svar Föreningar Svarande: 2 st Svarssfrekvens: 67% Av 27 garantier tyckte man att vi helt och hållet uppfyller 24 st.! Tillräckligt personaltäthet helger för matning i lugn och ro? Stimulera fysisk aktivitet (motverka passivitet) Får boende på säbo den sjukvård de behöver? Säkerställa god vård gnm fler undersköterskor? Utöka tjänst med fritidsaktiviteter? Information om värdighetsgarantierna till förening Ingen bra utveckling att en människa som verkligen behöver och önskar få flytta till ett särskilt boende inte kan få det pga biståndsbedömningens regelverk

9 100,00 Upplever ni att vi håller de lokala värdighetsgarantierna? 90,00 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 Andel ja-svar Andel delvis-svar Andel nej-svar Andel ej svar Mycket goda resultat!

10 Central hundrastgård Det finns många hundägare i Essunga kommun, men finns i dagsläget ingen bra hundrastgård. De flesta grannkommuner i vår omgivning har en eller flera hundrastgårdar. Både Skara och Lidköping har nyligen anlagt centrala, säkra och rymliga hundrastgårdar, som blivit mycket populära. Vi behöver en central hundrastgård där hundar redan från tidig ålder kan lära sig socialiseras med andra hundar och hundägare för att förebygga osäkerhet och aggressivitet när de blir äldre. Vi vill skapa en naturlig mötesplats för alla hundägare att söka sig till för att leka och träna med sina hundar även i Vara. Vi sverigedemokrater värnar om tryggheten i Essunga kommun och vill därför förebygga de problem som både hundägare och hundrädda medborgare upplever med nervösa, stressade och aggressiva hundar.. Vi tror att en hundrastgård av bra standard skaparförutsättningar för hundägare att forma tryggare och stabilare hundar, vilket i sin tur kommer att skapa positiva kedjereaktioner även bland dem som inte utnyttjar hundrastgården. Hundrastgården kommer även att vara en lösning för de hundägare som pga ålder, sjukdom eller skada har svårt att erbjuda sin hund den motion den kräver. Att anlägga en hundrastgård innebär ingen större kostnad för kommunen Underhållet av rastgården kommer att vara det samma som att sköta ett av grönområdena i kommunen och därmed ingen särskild extra kostnad. Vid anläggning av hundrastgården måste man ta hänsyn till hundars, hundägares och övriga medborgares trygghet, vi föreslår därför dubbelgrindar och 140cm höga staket. Hänsyn måste även tas till jordbruksverkets regler för hundrastgårdar Förslag från vår sida är att anlägga hundrastgården i Ena delen av parkerings platsen Torgatan finns en Liten skogsdunge som lämpar sig till deta ändamål. Sverigedemokraterna yrkar därför: Att- vi beslutar om att anlägga en central hundrastgård med en yta på minst 300m2. Att- Höja standarden genom att ställa in parksoffor, en hundlatrin, belysning, dubbelgrindar samt informationsskylt med för ändamålet aktuella utdrag ur {2007:1150) lagen om tillsyn över hundar och katter samt information om hur många hundar som maximalt får vistas i rastgården samtidigt (beroende på hundrastgårdens storlek) enligt jordbruksverkets djurskyddsbestämmelser för hundar.

11 e Essunga kommun Utbildningsförvaltningen Sida 1 Yttrande över motion om förskola och fritidshem på kvällar och nätter Inledning Vänsterpartiet genom Asima Velic har kommit in med motion om :förskola och fritidshem på kvällar och nätter. Kommunstyrelsen beslutade att begära in yttrande från utbildningsnämnden i frågan. Nuläget Förskolor och fritidshem har i allmänhet öppet klockan , måndag till fredag. Utbildningsnämnden beslutade 2007 att om behov finns ska :förskolorna i Främmestad, Jonslund och förskolan Stallaholm i Nossebro ha öppet till klockanl8.30. Dessutom finns beslut från 200 l att Stallaholms :förskola i Nossebro kan ha öppet fram till klockan 22.00, detta dock under förutsättning att barnantalet är minst tre per gång. Det senare har dock använts mycket sparsamt. Det var egentligen bara i bö1jan när regeln infördes som detta användes. Behov Under senare år har vi fått få :förfrågningar om behov av barnomsorg kvällar och nätter. Vi har haft kontakt med vården samt de större :företagen i kommunen. Det visar att behovet är mycket lågt. Grästorpsmodellen I Grästorp har man kvälls- och nattomsorg :för cirka fem barn, dock inte alla tider. I budgeten beräknas l, l tjänst eller cirka 500 tkr. Man får statsbidrag om kronor per barn till och med 20I6. Förutsättningen är dock att barnen måste vistas 30 timmar per månad efter klockan Befintliga lokaler i :förskolan används. Verksamheten måste vara mycket flexibel. Under vissa tider kan det vara ett stort tryck på omsorgen medan behovet däremellan är relativt litet. uf:skolkontor:bosse:utredningar..

12 e Essunga kommun Utbildningsförvaltningen Sida 2 Förslag För närvarande ökar efterfrågan av barnomsorg både i fårskola och på fritidshem. Vi har svårt att tillfredsställa all efterfrågan framfårallt utifrån den fastställda kötiden men också utifrån de ekonomiska resurserna. Det är självfallet viktigt att hjälpa människor utifrån olika behov, dock är det får närvarande ett relativt litet behov av kvälls- och nattomsorg. Prioritering måste därfår ske i att utöka de ordinarie platserna. Samtidigt har utbildningsnämnden bestämmelser som gör att behovet på kvällstid kan tillgodoses till viss del. Nämnden ämnar inte att ändra på dessa bestämmelser. l tjänsten Bosse Svensson uf:skolkontor:bosse:utredningar..

13 -HQ_j N 1...\ n e( r 9R---+ &et~ ~o. -s Ci.V'\ ~ Ovd ~ ot~ ct=.h Cf noo+ d~ o\q.\- Q~ ~ ldb ~ \å~ ~~ \JJI\J.W~~ck0(', ~~ ho~~ ~~ ~ilij VY\OV: ~~v~ ott OVI~~ ROY V\QJ~: ~ ( ROY~J~ ~vt -~ ~-\i6}s ~ ~0aJJ~ oc~ VICA-dQ.f} ~vqj- ~IVV\'10 ex_\;, ~~ ~ all do_} -\Yo~~ {:om VV\QJ.' ad o e~ o LV) -/JrJoJ dty.lc.5m V18"' ~m UJ' ~ Li:Lt:; oj::.l -f1wc. ~~~~j' v:u oc Vt hur\ -P~~ YG+ o cfe ~ ~Q.f G\ VQ.v\ vy\'(;. V~SC.. l?uj ~ ~WI VQdQ,v( ~v h~v ~ ~Y\G\._ ~v-b~ o~cyjb~, \J~ \-hl -{? \Q,r~ ej cw- O.(tdQ.-V\.(2ofj ~str \ ~~~c.jm W\U.AI\ c W ~c; r \)Qf~~Vu2JQ.x\ b-r ~~v~ ~ fty6h;\q. ~ 9-:~~cis \~\w-,oc\q I'V\~V\3q ~ hcur ~V\ \ dlt~~ a\c:lro..a cxv\ ~V!ovQ.,-fL ~ vjq & dar \Jo..f ~C? ~k7fwf,eo Jl;R. \JY, f_tyv Vih~l(tqr~C f.,,r1 ch'ut c~ /l/~' L

14 Essunga kommun Sida 2 Sam manträdes protokoll Datum: Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Au 2 Ks 13 Dnr Firmatecknare för Essunga kommun Au Ärendebeskrivning Essunga kommun har delegerat till olika befattningshavare och förtroendevalda att underteckna olika handlingar ( delegationsordning kommunstyrelsen , 130). Utöver detta kan det vara lämpligt att utse kommunens firmatecknare som alltid för kommunens räkning kan underteckna handlingar. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar Med komplettering av kommunstyrelsens beslut i 130/09 bemyndiga följande personer att teckna kommunens firma innefattande: l. skriva under bidragsansökningar 2. köpeavtal och andra marköverlåtelsehandlingar, exploateringsavtal, ramavtal och andra avtal för upprättande och genomförande av detaljplaner, områdesbestämmelser och naturreservat 3. betalningsförelägganden, lagsökningar och utmätning 4. kommunens firmatecknare i övrigt Kommunstyrelsens ordförande Kommunchef Ekonomichef/Redovisningschef Administrativ chef Var för sig avseende punkt 3 och i övrigt två i förening. Ks Kommunstyrelsen beslutar Enligt arbetsutskottets förslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

15 Andel Andel ekologiskt 2015 Totalt inköp ekologiskt efter Andel ekologiskt i VARUGRUPP Tilläggsanslag tillägganslag kronor Mejeriprodukter kr 10% kr 40% kr Kaffe kr 4% kr 50% kr Frukt o grönt kr 25% kr 40% kr Grönsaker kr 18% kr 30% kr Kolonial kr 6,00% kr Djupfryst kr 11% kr Färskvaror kr 8% kr Inköp totalt kr Inköp ekologiska kr Andel ekologiska inköp 2014 ca 9% Andel efter tilläg ca 15 %

16 Motion angående livsmedelsinköp i kommunen Idag har vi bra kvalité på den mat som vi serverar i våra skolor och äldreboende, med många nöjda brukare. Stolta kan vi exempelvis säga att vi serverar varm mat till våra äldre och inte kalla lådor som flera av våra grannkommuner. Essunga kommun anges som ett föredöme på miljöstyrningsrådets hemsida efter att kommunfullmäktige, efter en motion från Centerpartiet, beslutat att ställa höga djurskyddskrav vid livsmedelsupphandling. Tyvärr har vi en bra bit kvar innan vi når riksdagens mål att 25 procent av livsmedlen inom offentlig sektor ska vara ekologiska. Essunga kommun kan bli mycket bättre när det gäller upphandling av ekologisk mat och lokalproducerad mat. Centerpartiet anser att vi bör när det finns utrymme i vår budget satsa mer på livsmedelskostnaderna till maten som serveras till våra barn och äldre. Centerpartiet yrkar: Att Att budgetberedningen får i uppdrag att öka anslagen till livsmedelsinköp dessa ökade anslag används till att öka andelen ekologiskt och närproducerade livsmedel Tomas Johansson (C)

17 Folkhälsoplan Essunga kommun Dokumenttyp Plan Fastställd av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr

18 Hälsa en mänsklig rättighet Hälsa är en mänsklig rättighet som skyddas av flera internationella konventioner. Sverige har ställt sig bakom FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt WHO:s konstitution som lyfter fram bästa uppnåeliga hälsa som en mänsklig rättighet. Folkhälsa Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd. Folkhälsa är ett område som påverkar alla och är allas ansvar. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna för god folkhälsa genom att förbättra människors livsvillkor och livsmiljö. Livsvillkor handlar om förhållanden som omger individen, som exempelvis uppväxtvillkor, utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor, inflytande, delaktighet och tillgång till service exempelvis hälso- och sjukvård. Livsmiljö handlar om den fysiska och psykologiska miljön där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid, exempelvis miljön i klassrummet, lekplatsen, grönytor, cykel- och gångvägar. Levnadsvanor handlar om individens egna val såsom exempelvis kosthållning, vila, fysisk aktivitet och bruk av tobak och alkohol. Folkhälsoplan en riktning Vinsterna med en god folkhälsa är stora, både för individen och samhället, och kostnaderna för ohälsa är betydande. För att nå riksdagens mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen är det viktigt att alla arbetar mot samma mål. I folkhälsoplanen läggs en riktning med prioriterade områden som är viktiga att arbeta med för att nå en bättre folkhälsa i vår kommun och som på sikt ska sträva mot det övergripande målet. För att nå detta mål är det viktigt att folkhälsoarbetet blir en naturligt aktiv del av verksamheten i hela Essunga kommuns organisation men också i externa aktörers verksamhet som folktandvården, vårdcentralen, polisen, föreningar och företag. I kommunen kommer handlingsplaner att tas fram för hur verksamheterna ska arbeta i enlighet med folkhälsoplanen. Resultat följs upp i Stratsys och verksamhetsberättelse. 2

19 Mål för folkhälsoarbetet Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Det övergripande målet är: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Till detta övergripande mål hör elva målområden: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan, det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen som bidrar till hälsa och ohälsa och därmed påverkar människors livsvillkor och levnadsvanor. Regionalt folkhälsoarbete Folkhälsoarbetet handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. I Skaraborg har Hälso- och sjukvårdsnämnderna antagit ett gemensamt folkhälsomål Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige Lokalt folkhälsoarbete Detta är en 2-årig folkhälsoplan med budget som visar vad Essunga kommun prioriterar vad gäller hälsofrämjande och förebyggande insatser under åren

20 Folkhälsorådet i Essunga kommun Folkhälsoråd är ett samverkansorgan mellan Västra Götalandsregionen och Essunga kommun med syfte att initiera, stimulera samt utveckla det hälsofrämjande och förebyggande folkhälsoarbetet i kommunen. I folkhälsoplanen prioriterar rådet vilka områden kommunen ska fokusera på under kommande period. Rådets sammansättning är ordföranden från varje nämnd i kommunen, två förtroendevalda från Hälso- och sjukvårdsnämnden i Skaraborg samt tjänstemän från kommun, tandvård, primärvård samt regionen. Prioriterade målområden Essunga kommuns lokala folkhälsoarbete vilar på det övergripande nationella målet, de elva målområdena samt Hälso- och sjukvårdsmålet: Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige 2020, SKL:s (Sveriges kommuner och Landsting) Öppna jämförelser Folkhälsa. Utifrån detta underlag prioriterar Essunga kommun följande områden: Fysisk aktivitet Öka den fysiska aktiviteten. Tobak, alkohol samt andra droger Minska bruket av tobak, alkohol och andra droger. Psykisk ohälsa Minskad psykisk ohälsan. Budget Folkhälsorådet förfogar över en budget på kronor, vilket fördelas utifrån insatser under året. Medlen baseras på 15 kronor per invånare från Essunga kommun respektive Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden. Fysisk aktivitet och psykisk ohälsa Tobak, alkohol samt andra droger Övriga utgifter Totalt kr kr kr kr 4

21 Essunga kommun

22 Till kommunfullmäktige, Essunga kommun På grund av min flytt till annan ort avsäger jag härmed min plats som ersättare i fullmäktige och ersättare i bostadsbolaget och industristiftelsen. Philip Andersson (M) 10 april 2015 Jönköping

23 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 15(18) Essunga kommun Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 34 Dnr Delgivningar kommunfullmäktige Protokoll, kommunstyrelsen, Ny ledamot i kommunfullmäktige, Carolina Fischer Fors (SD) -Protokoll, kommunfullmäktige, (delges elektroniskt under innevarande vecka) l""'"'''"""'"''

24 Essunga, 31/ ESSUNGA KOMMU N o z Medborgarförslag om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor Hej! Som relativt nyinflyttad i Essunga kommun och med en dotter som snart börjar förskolan så är jag intresserad av att veta hur ni jobbar med att eliminera miljögifter och skadliga kemikalier i förskolan. Om ni inte redan jobbar med det så föreslår jag att ni kan börja enligt en modell som Naturskyddsföreningen har tagit fram (se nedan). Bakgrund till förslagen: På skolor och förskolor finns stränga krav på säkerhet, men en ytterligare en faktor behöver relegeras för att barn ska vara säkra- de farliga kemikalierna som finns i produkter och varor i inomhusmiljön. På senare tid har detta bl. a. belysts genom Kemikalieinspektionens arbete Handlingsplan för en giftfri vardag (se länk och Naturskyddsföreningens projekt Operation Giftfri förskola. (se länk Inomhusmiljön är idag en erkänd källa till miljögifter som kan vara skadliga för både människa och miljö. Vanliga vardagsprodukter på förskolor och skolor, kan innehålla främmande och även farliga kemikalier. Många av dessa ämnen kan släppa från produkterna och via luft och damm exponera barn. Exempel på sådana produkter är kläder och textil, möbler, leksaker, golv, väggar och elektronik. En del farliga kemikalier kommer in i kroppen genom att de används på kroppen. Barn spenderar mer tid än vuxna nära golvet, drar med händer över plana ytor, suger på händerna eller stoppar fingrarna i munnen, och får på så sätt i sig dammet. Där finns de vanligaste farliga kemikaliegrupperna såsom ftalater, bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen och bisfenol A, och problemen med dem är väl dokumenterade. Trots reglering accepteras flera hormonstörande ftalater (vanlig mjukgörare i plast) i låga halter i leksaker, barnvårdsprodukter avsedda för barn under 3 år. Samma ftalater finns i andra produkter, såsom golv, duschdraperier, plastskor, konstskinnsprodukter med mera, i miljöer där barn finns. Hormonstörande ämnen har visats kunna skapa negativa effekter på människor och djur vid halter långt under gällande gränsvärden, och forskare har kopplat ämnena till effekter såsom fetma, diabetes typ Il, hjärt- och kärlsjukdomar, Alzheimer, Parkinson, hormonrelaterad cancer, svårigheter att få barn, tidigarelagd pubertet, missbildningar på könsorgan,

25 inlärningssvårigheter, bokstavssjukdomar, autism, infektioner, astma och autoimmuna sjukdomar. Kommunens förskolor kan med detta förslag bli en inspirationskälla för föräldrar som ofta säger att de behöver mer handfasta råd. Det som genomförs på förskolor kan sedan vara en modell för andra förvaltningar. Senaste utvärderingen av riksdagens mål om Giftfri miljö visar att vi inte alls kommer att nå målet. Därför är alla insatser mycket viktiga. (Se länk Giftfri-miljo/) l Miljöbalken kapitel 2, hänsynsreglerna 4 står: "Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Lag {2006: 1014}." Förslag till kommunfullmäktige Följande förslag avser att skydda barnen, den grupp av människor som är mest utsatta och känsliga. Vuxna i alla positioner måste göra medvetna val för att minska exponeringen. Problemen är allmänt bekanta sedan många år och vi kan inte längre vänta på beslut från EU, regering och riksdag om skärpta regler. Oavsett om lagstiftningen skärps behöver de äldre kvarstående kemikalierna hanteras ansvarsfullt och barnen skyddas från påverkan av dessa. Jag föreslår därför att Essunga kommun: 1. Skärper hälso- och miljökraven i den kommunala upphandlingen för att få en bättre miljö på förskolorna och säkerställer att inköp sker så att lägstapris inte är styrande (Se nytt beslut i EU-parlamentet januari 2014). 2. Antar ett handlingsprogram för en Giftfri förskola som omfattar en kartläggning och plan för utbyte av inredning och leksaker till de med mindre hälso- och miljöfarliga ämnen. En styrning steg för steg av flöden av nya varor rekommenderas för att övergå till miljömärkta produkter och mer ekologisk mat utan farliga kemikalier. 3. Ställer krav på att förskolor inom kommunen rensar ut befintliga varor med potentiellt farliga kemikalier från förskolorna (se Naturskyddsföreningens rapport "Giftfria barn leka bäst").

26 4. Ger stöd till förskolorna att implementera kraven på egenkontroll rörande kemikalier i enlighet med lagstiftningen. 5. säkerställer, i den mån förskolorna själva står för inköpen, att inköpsrekommendationer finns på alla förskolor där miljö- och kemikalieaspekter ingår. 6. ställer krav på nybyggen och renoveringar så att inte nya problem uppstår. 7. Implementerar krav mot miljögifter och farliga kemikalier i de delar av styrdokument som berör förskolan och att detta följs upp årligen. Madeleine Johansson Heljesvägen Nassebro PS. Om ni vill fördjupa er mer rekommenderar jag att läsa rapporten "Giftfria barn leka bäst" samt böckerna "Makt, Plast Gift och våra barn" av Ethel Forsberg som tidigare varit Generaldirektör för Kemikalieinspektionen och "Den onda badankan" av journalisten Katarina Johansson.

27 Blid: KENT ENG SKA BORT. Kemikalier som kan ge cancer, allergi eller försämra förmåga att få barn ska bort från kommunens förskolor och skolor. Förskolor och skolor ska bli giftfria MOTION: Trollhättans stad ska ta fram en strategi för att minska barns exponering av kemikalier i kommunens förskolor och skolor. Detta sedan kommunfullmäktige gav bifall för en motion från moderaterna Peter Eriksson och Remigiusz Bielinski. Däremot avslogs förslaget om att kommunen sl<a använda en rapport från Naturskyddsföreningen som verktyg vid upphandling av möbler, leksal<er med mera till förskolor och skolor. - Vi förstår om upphandlarna inte villlåsa sig till det verktyget, och är nöjda med bifallet till strategin, sade Peter Eriksson.