BESLUTSUNDERLAG. Kommunstyrelsen. Ärende. Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG Datum Kommunstyrelsen Ärende 41 Skrivelse till kommunstyrelsen om gamla mejeriklockan Dnr Projektuppdrag Amiralen Dnr Motion om central hundrastgård Dnr Motion om förskola och fritids på kvällar och helger Dnr Beslutsunderlag Skrivelse Kostnadsberäkning Motion - Motion - Yttrande 46 Firmatecknare för Essunga kommun Dnr Motion om livsmedelsinköp i kommunen Dnr Elansvarsorganisation i Essunga kommun Dnr Folkhälsoplan Dnr Folkhälsoavtal Dnr Donation av konst till biblioteket Dnr Delegation kommunstyrelsen 2015 Dnr Protokollsutdrag - Motion - Konsekvensbeskrivning Förslag 2 st. Förslag - Nuvarande avtal, - Brev & protokollsutdrag Donationsbrev Redovisning

2 Essunga Kommun Kommunstyrelsen Gamla Mejeriklockan I nuläget finns två klockor nära varandra utmed Järnvägsgatan i Nossebro. Den första som kom på plats satte Nossebro Hembygdsförening upp, den andra är ju Västtrafiks klocka på Resecentmm. Hembygdsföreningen anser sig inte längre orka med skötselansvaret för sin klocka, och eftersom denna ursprungligen fanns på Nossebro Mejeri är hembygdsföreningen positiv till initiativet från boende på Strandgatan l ("Åsikten") att klockan borde flyttas tillbaks till gamla mejeri tomten. Styrelsen för Kooperativa Hyresrättsföreningen Åsikten har uppfattat att de boende i fastigheten Mejeriet l är positiva till detta "Mejeriet Memorial", och önskar därför att klockan flyttas tilllämplig plats vid cykelvägen intill huset. Vårt förslag är att Essunga kommun i samverkan med Essunga Bostäder AB ansvarar för flytt av klockan från Järnvägsgatan till mejeritomten att klockan vid montering ansluts till el, startas upp och rar en översyn att området intill Järnvägsgatan återställs informationsskylt anbringas i anslutning till klockan. KHR Åsikten tar därefter över ansvaret för den löpande driften av klockan, så att den alltid skall visa rätt tid. Ett skötselavtal skall därför upprättas med den som kommunen anser bör vara ägare av klockan. Kopia på denna skrivelse skickas till Nossehro Hembygdsförening och Essunga Bosiiider AB. Nossebro Styrelsen för Kooperativa Hyresrätts /vtn~r_~ Marie-Louise Svensson /ordf/

3 Bedömning av kostnader för upprustning av Amiralen 1. Kostnader för takomläggning och ny värmeanläggning mm ca Nödvändig upprustning : Restaurering fönster Restaurering dörrar Nytillverkning fönster Nytillverkning portar Puts och cementlagning (ej målning) Reparation räcke lastkaj Avlopp utanför byggnad Nytt dagvattensystem Dränering Ombyggnad lägenhet för boende ========= Totalt etapp Total kostnad ========= Totalt beräknad återstående kostnad

4 Central hundrastgård Det finns många hundägare i Essunga kommun, men finns i dagsläget ingen bra hundrastgård. De flesta grannkommuner i vår omgivning har en eller flera hundrastgårdar. Både Skara och Lidköping har nyligen anlagt centrala, säkra och rymliga hundrastgårdar, som blivit mycket populära. Vi behöver en central hundrastgård där hundar redan från tidig ålder kan lära sig socialiseras med andra hundar och hundägare för att förebygga osäkerhet och aggressivitet när de blir äldre. Vi vill skapa en naturlig mötesplats för alla hundägare att söka sig till för att leka och träna med sina hundar även i Vara. Vi sverigedemokrater värnar om tryggheten i Essunga kommun och vill därför förebygga de problem som både hundägare och hundrädda medborgare upplever med nervösa, stressade och aggressiva hundar.. Vi tror att en hundrastgård av bra standard skaparförutsättningar för hundägare att forma tryggare och stabilare hundar, vilket i sin tur kommer att skapa positiva kedjereaktioner även bland dem som inte utnyttjar hundrastgården. Hundrastgården kommer även att vara en lösning för de hundägare som pga ålder, sjukdom eller skada har svårt att erbjuda sin hund den motion den kräver. Att anlägga en hundrastgård innebär ingen större kostnad för kommunen Underhållet av rastgården kommer att vara det samma som att sköta ett av grönområdena i kommunen och därmed ingen särskild extra kostnad. Vid anläggning av hundrastgården måste man ta hänsyn till hundars, hundägares och övriga medborgares trygghet, vi föreslår därför dubbelgrindar och 140cm höga staket. Hänsyn måste även tas till jordbruksverkets regler för hundrastgårdar Förslag från vår sida är att anlägga hundrastgården i Ena delen av parkerings platsen Torgatan finns en Liten skogsdunge som lämpar sig till deta ändamål. Sverigedemokraterna yrkar därför: Att- vi beslutar om att anlägga en central hundrastgård med en yta på minst 300m2. Att- Höja standarden genom att ställa in parksoffor, en hundlatrin, belysning, dubbelgrindar samt informationsskylt med för ändamålet aktuella utdrag ur {2007:1150) lagen om tillsyn över hundar och katter samt information om hur många hundar som maximalt får vistas i rastgården samtidigt (beroende på hundrastgårdens storlek) enligt jordbruksverkets djurskyddsbestämmelser för hundar.

5 -HQ_j N'--~ n e( r 9R---+ ~~ ~o. -s Ci.V'\ ~ Ovd ~ ot~ c'tjn Cf noo+ d~ o\q.\- Q~ ~ ldb-~ \å~ ~~ \.UI\dW~~ck0(' 1 \.:9~ ho~~ ~~ ~ilil VY\OV: ~~v~ ott av!~~ ROY V\QJ:::Q:~ ( ROY~J~ a:vt -~ ~-\i6}s ~ ~~a.ua/ oc'-" VJe1-dQf} ~vcl ~IVV\'10 ex_\;, ~~ ~ all ciq)-- -\Yo~~ {:om VV\Q.Jr" ad o~k o LV) -/JrJoJ jty E~Vl_g~h-mmlU' ojj -f4wc: ~Ci~-s~f v:u cx Vt cfe t~~ YG+o ~ L1:Ltc; h.ur\ N ~Q{ 0: Vf2.Vl_ vy\ 'c\ "'Be.. t2uj ~ ~WI VQdG.Aft 'v:;:pv h c; v ~ ~Y\ G\_ ~v-b~ o~cyjto~, \J~ \-hl -{?W,(~cJ. cw- a(tdq.;v\ Rc}j~str W ~c; r -\ ~~ ~ UMW\ \...U1 c \JQfe~Vu2JeJA b-y ~~v~ - ~ f&6h;\q. ~ 9-:~~cis \ ab:,_\q.r, "'c)q W\~V\~r~ ~ hcur ~V\ \ dlt~~ a\öfo..f a:v\ ~V!ovQ..-f c: vjq. 0-_,r ~r \J(}._f ~C? ~k7fwf,eo Jl;R. VY, f_tyv Vin~trtq (.t-;c r.,,~ch -vi c"'!)/~'c

6 e Essunga kommun Utbildningsförvaltningen Sida 1 Yttrande över motion om förskola och fritidshem på kvällar och nätter Inledning Vänsterpartiet genom Asima Velic har kommit in med motion om :förskola och fritidshem på kvällar och nätter. Kommunstyrelsen beslutade att begära in yttrande från utbildningsnämnden i frågan. Nuläget Förskolor och fritidshem har i allmänhet öppet klockan , måndag till fredag. Utbildningsnämnden beslutade 2007 att om behov finns ska :förskolorna i Främmestad, Jonslund och förskolan Stallaholm i Nossebro ha öppet till klockanl8.30. Dessutom finns beslut från 200 l att Stallaholms :förskola i Nossebro kan ha öppet fram till klockan 22.00, detta dock under förutsättning att barnantalet är minst tre per gång. Det senare har dock använts mycket sparsamt. Det var egentligen bara i bö1jan när regeln infördes som detta användes. Behov Under senare år har vi fått få :förfrågningar om behov av barnomsorg kvällar och nätter. Vi har haft kontakt med vården samt de större :företagen i kommunen. Det visar att behovet är mycket lågt. Grästorpsmodellen I Grästorp har man kvälls- och nattomsorg :för cirka fem barn, dock inte alla tider. I budgeten beräknas l, l tjänst eller cirka 500 tkr. Man får statsbidrag om kronor per barn till och med 20I6. Förutsättningen är dock att barnen måste vistas 30 timmar per månad efter klockan Befintliga lokaler i :förskolan används. Verksamheten måste vara mycket flexibel. Under vissa tider kan det vara ett stort tryck på omsorgen medan behovet däremellan är relativt litet. uf:skolkontor:bosse:utredningar..

7 e Essunga kommun Utbildningsförvaltningen Sida 2 Förslag För närvarande ökar efterfrågan av barnomsorg både i fårskola och på fritidshem. Vi har svårt att tillfredsställa all efterfrågan framfårallt utifrån den fastställda kötiden men också utifrån de ekonomiska resurserna. Det är självfallet viktigt att hjälpa människor utifrån olika behov, dock är det får närvarande ett relativt litet behov av kvälls- och nattomsorg. Prioritering måste därfår ske i att utöka de ordinarie platserna. Samtidigt har utbildningsnämnden bestämmelser som gör att behovet på kvällstid kan tillgodoses till viss del. Nämnden ämnar inte att ändra på dessa bestämmelser. l tjänsten Bosse Svensson uf:skolkontor:bosse:utredningar..

8 Essunga kommun Sida 2 Sam manträdes protokoll Datum: Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Au 2 Ks 13 Dn r Firmatecknare för Essunga kommun Au Ärendebeskrivning Essunga kommun har delegerat till olika befattningshavare och förtroendevalda att underteckna olika handlingar ( delegationsordning kommunstyrelsen , 130). Utöver detta kan det vara lämpligt att utse kommunens firmatecknare som alltid för kommunens räkning kan underteckna handlingar. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar Med komplettering av kommunstyrelsens beslut i 130/09 bemyndiga följande personer att teckna kommunens firma innefattande: l. skriva under bidragsansökningar 2. köpeavtal och andra marköverlåtelsehandlingar, exploateringsavtal, ramavtal och andra avtal för upprättande och genomförande av detaljplaner, områdesbestämmelser och naturreservat 3. betalningsförelägganden, lagsökningar och utmätning 4. kommunens firmatecknare i övrigt Kommunstyrelsens ordförande Kommunchef Ekonomichef/Redovisningschef Administrativ chef Var för sig avseende punkt 3 och i övrigt två i förening. Ks Kommunstyrelsen beslutar Enligt arbetsutskottets förslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 Motion angående livsmedelsinköp i kommunen Idag har vi bra kvalité på den mat som vi serverar i våra skolor och äldreboende, med många nöjda brukare. Stolta kan vi exempelvis säga att vi serverar varm mat till våra äldre och inte kalla lådor som flera av våra grannkommuner. Essunga kommun anges som ett föredöme på miljöstyrningsrådets hemsida efter att kommunfullmäktige, efter en motion från Centerpartiet, beslutat att ställa höga djurskyddskrav vid livsmedelsupphandling. Tyvärr har vi en bra bit kvar innan vi når riksdagens mål att 25 procent av livsmedlen inom offentlig sektor ska vara ekologiska. Essunga kommun kan bli mycket bättre när det gäller upphandling av ekologisk mat och lokalproducerad mat. Centerpartiet anser att vi bör när det finns utrymme i vår budget satsa mer på livsmedelskostnaderna till maten som serveras till våra barn och äldre. Centerpartiet yrkar: Att Att budgetberedningen får i uppdrag att öka anslagen till livsmedelsinköp dessa ökade anslag används till att öka andelen ekologiskt och närproducerade livsmedel Tomas Johansson (C)

10 Andel Andel ekologiskt 2015 Totalt inköp ekologiskt efter Andel ekologiskt i VARUGRUPP Tilläggsanslag tillägganslag kronor Mejeriprodukter kr 10% kr 40% kr Kaffe kr 4% kr 50% kr Frukt o grönt kr 25% kr 40% kr Grönsaker kr 18% kr 30% kr Kolonial kr 6,00% kr Djupfryst kr 11% kr Färskvaror kr 8% kr Inköp totalt kr Inköp ekologiska kr Andel ekologiska inköp 2014 ca 9% Andel efter tilläg ca 15 %

11 Delegationsordning Elansvar för elektrisk anläggning, kommunens fastigheter Enligt SS-EN ,2013 Dokumenttyp Fastställd Delegationsordning 20XX-XX-XX av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Essunga kommun Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kommunstyrelsens ordförande Dnr

12 Delegationsordning för (elansvar) all skötsel och allt arbete på eller nära elektriska anläggningar i Essunga kommun. Enligt SS-EN , utgiven av SEK (Svensk Elstandard). Utdrag ur standarden förekommer angående förtydliganden och omfattning av ansvar och arbetsuppgifter. 1. Ansvarsroller - Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsens ordförande bör delegera elanläggningsansvaret för aktuella fastigheter till samhällsbyggnadschef eller (avser förvaltningsuppdrag) VD Essunga Bostäder AB. - Elanläggningsansvarig Person som fått det övergripande ansvaret för en elektrisk anläggning. Elanläggningsansvarig har det övergripande ansvaret att säkerställa elanläggningens säkra skötsel genom beslut om regler, organisation och arbetsrutiner. - Eldriftledare Person som under arbetet ansvarar för den elektriska anläggningens säkra skötsel. - Elsäkerhetsledare Person som fått arbetsuppgiften att direkt ansvara för ett arbetes utförande på en arbetsplats. 2. Kommunens fastigheter förutom samhällsbyggnadskontorets fastigheter Elanläggningsansvar: VD Essunga Bostäder AB 3. Samhällsbyggnadskontorets fastigheter och anläggningar Elanläggningsansvar: Samhällsbyggnadschef 4. Extern förvaltning Elanläggningsansvar: Person som är innehavare av anläggningen, ägare eller brukare. Förvaltare eller annan lämplig person kan efter delegering vara Elanläggningsansvarig. 5. Nyinstallation Essunga kommun och Essunga Bostäder AB utför inga egna nya installationer. För nyinstallation hyr man in entreprenörer. Elsäkerhetsledare ska utses i entreprenörs organisation. Elsäkerhetsledare kan vara installatör eller yrkesman under installatörs överinseende, som på plats ansvarar för arbetet. 6. Kommunens fastigheter Essunga Bostäder AB förvaltar nedanstående fastigheter åt Essunga kommun. Elanläggningsansvarig: VD Essunga Bostäder AB Eldriftledare: drifttekniker, Essunga Bostäder AB Ansvar: - Nossebro skola - Bredöls skola - Jonslunds skola - Förskolan Ängen, Sturegatan 20 - Förskolan Stallaholm, Sturegatan 14 - Förskolan Dalagården - HVB-hem, Clematisvägen 4-6

13 - AME hus (f.d. Odal) - Kommunkontor, Sturegatan 4, Nejlikan 4 - Biograf, Sturegatan 4, Nejlikan 4 - Korvkiosken - Amiralen, Storgatan - Räddningsstation, Stallgatan 3 - Stationshuset - Ladugård, Kerstinsås - Marknadscentraler, anslutningskablar. 3

14 ~ Essunga kommun

15 Delegationsordning Elansvar för elektrisk anläggning, samhällsbyggnadskontorets fastigheter och anläggningar Enligt SS-EN ,2013 Dokumenttyp Fastställd Delegationsordning 20XX-XX-XX av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Essunga kommun Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kommunchef Dnr

16 Delegationsordning för (elansvar) all skötsel och allt arbete på eller nära elektriska anläggningar i Essunga kommun. Enligt SS-EN , utgiven av SEK (Svensk Elstandard). Utdrag ur standarden förekommer angående förtydliganden och omfattning av ansvar och arbetsuppgifter. 1. Ansvarsroller - Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsens ordförande bör delegera elanläggningsansvaret för aktuella fastigheter till samhällsbyggnadschef eller (avser förvaltningsuppdrag) VD Essunga Bostäder AB. - Elanläggningsansvarig Person som fått det övergripande ansvaret för en elektrisk anläggning. Elanläggningsansvarig har det övergripande ansvaret att säkerställa elanläggningens säkra skötsel genom beslut om regler, organisation och arbetsrutiner. - Eldriftledare Person som under arbetet ansvarar för den elektriska anläggningens säkra skötsel. - Elsäkerhetsledare Person som fått arbetsuppgiften att direkt ansvara för ett arbetes utförande på en arbetsplats. 2. Kommunens fastigheter förutom samhällsbyggnadskontorets fastigheter Elanläggningsansvar: VD Essunga Bostäder AB 3. Samhällsbyggnadskontorets fastigheter och anläggningar Elanläggningsansvar: Samhällsbyggnadschef 4. Extern förvaltning Elanläggningsansvar: Person som är innehavare av anläggningen, ägare eller brukare. Förvaltare eller annan lämplig person kan efter delegering vara Elanläggningsansvarig. 5. Nyinstallation Essunga kommun och Essunga Bostäder AB utför inga egna nya installationer. För nyinstallation hyr man in entreprenörer. Elsäkerhetsledare ska utses i entreprenörs organisation. Elsäkerhetsledare kan vara installatör eller yrkesman under installatörs överinseende, som på plats ansvarar för arbetet. 6. Samhällsbyggnadskontorets fastigheter och anläggningar Elanläggningsansvarig: Samhällsbyggnadschef Eldriftledare vatten- och reningsverk, gatljus m.m.: VA-ingenjör Ansvar: - Gatljus - Reningsverk - Vattenverk - Pumpstationer - Återvinningscentral.

17 Eldriftledare för kommunförrådet, torg/marknadsplats m.m.: Arbetsledare kommunförrådet Ansvar: - Kommunförråd - Toavagnar - Torg och marknadsplats - Teknikförråd (Oves lada) - Scen - Elljusspår. 3

18 Essunga kommun

19 Folkhälsoplan Essunga kommun Dokumenttyp Plan Fastställd av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr

20 Hälsa en mänsklig rättighet Hälsa är en mänsklig rättighet som skyddas av flera internationella konventioner. Sverige har ställt sig bakom FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt WHO:s konstitution som lyfter fram bästa uppnåeliga hälsa som en mänsklig rättighet. Folkhälsa Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd. Folkhälsa är ett område som påverkar alla och är allas ansvar. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna för god folkhälsa genom att förbättra människors livsvillkor och livsmiljö. Livsvillkor handlar om förhållanden som omger individen, som exempelvis uppväxtvillkor, utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor, inflytande, delaktighet och tillgång till service exempelvis hälso- och sjukvård. Livsmiljö handlar om den fysiska och psykologiska miljön där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid, exempelvis miljön i klassrummet, lekplatsen, grönytor, cykel- och gångvägar. Levnadsvanor handlar om individens egna val såsom exempelvis kosthållning, vila, fysisk aktivitet och bruk av tobak och alkohol. Folkhälsoplan en riktning Vinsterna med en god folkhälsa är stora, både för individen och samhället, och kostnaderna för ohälsa är betydande. För att nå riksdagens mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen är det viktigt att alla arbetar mot samma mål. I folkhälsoplanen läggs en riktning med prioriterade områden som är viktiga att arbeta med för att nå en bättre folkhälsa i vår kommun och som på sikt ska sträva mot det övergripande målet. För att nå detta mål är det viktigt att folkhälsoarbetet blir en naturligt aktiv del av verksamheten i hela Essunga kommuns organisation men också i externa aktörers verksamhet som folktandvården, vårdcentralen, polisen, föreningar och företag. I kommunen kommer handlingsplaner att tas fram för hur verksamheterna ska arbeta i enlighet med folkhälsoplanen. Resultat följs upp i Stratsys och verksamhetsberättelse. 2

21 Mål för folkhälsoarbetet Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Det övergripande målet är: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Till detta övergripande mål hör elva målområden: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan, det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen som bidrar till hälsa och ohälsa och därmed påverkar människors livsvillkor och levnadsvanor. Regionalt folkhälsoarbete Folkhälsoarbetet handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. I Skaraborg har Hälso- och sjukvårdsnämnderna antagit ett gemensamt folkhälsomål Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige Lokalt folkhälsoarbete Detta är en 2-årig folkhälsoplan med budget som visar vad Essunga kommun prioriterar vad gäller hälsofrämjande och förebyggande insatser under åren

22 Folkhälsorådet i Essunga kommun Folkhälsoråd är ett samverkansorgan mellan Västra Götalandsregionen och Essunga kommun med syfte att initiera, stimulera samt utveckla det hälsofrämjande och förebyggande folkhälsoarbetet i kommunen. I folkhälsoplanen prioriterar rådet vilka områden kommunen ska fokusera på under kommande period. Rådets sammansättning är ordföranden från varje nämnd i kommunen, två förtroendevalda från Hälso- och sjukvårdsnämnden i Skaraborg samt tjänstemän från kommun, tandvård, primärvård samt regionen. Prioriterade målområden Essunga kommuns lokala folkhälsoarbete vilar på det övergripande nationella målet, de elva målområdena samt Hälso- och sjukvårdsmålet: Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige 2020, SKL:s (Sveriges kommuner och Landsting) Öppna jämförelser Folkhälsa. Utifrån detta underlag prioriterar Essunga kommun följande områden: Fysisk aktivitet Öka den fysiska aktiviteten. Tobak, alkohol samt andra droger Minska bruket av tobak, alkohol och andra droger. Psykisk ohälsa Minskad psykisk ohälsan. Budget Folkhälsorådet förfogar över en budget på kronor, vilket fördelas utifrån insatser under året. Medlen baseras på 15 kronor per invånare från Essunga kommun respektive Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden. Fysisk aktivitet och psykisk ohälsa Tobak, alkohol samt andra droger Övriga utgifter Totalt kr kr kr kr 4

23 Essunga kommun

24 AVTAL OM LOKALT FOLKHÄLSOARBETE MELLAN HÄLSO- OCH SJUK V ÅRDSNÄMNDEN I V ÄSTRA skaraborg OCH ESSUNGA KOMMUN Utgångspunkter Syftet med detta avtal är att genom långsiktig samverkan främja en god ochjämlik hälsa i befolkningen. För att uppnå detta ska parj:ema gemensamt bedriva ett långsiktigt folkhälsoarbete på strategisk nivå. Arbete avser i första hand hälsofrämjande insatser. Viktiga utgångspunkter för det gemensamma folkhälsoarbetet är: Det nationella folkhälsomålet Visionen Det goda livet och den folkhälsopolitiska policyn i regionen Hälso- och sjukvårdsnämndens strategiska plan för folkhälsoarbetet inkl målet Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020 Kommunala mål och planer för folkhälsoarbetet Partema ska: samverka för en god hälsoutveckling för alla kommuninvånare Motiven för att förbättra folkhälsan är flera. En av de mest betydelsefulla är att skapa förutsättningar för att varje individ ska ha möjlighet att nå en god hälsa och livskvalitet. Detta är viktigt m ett samhällsperspektiv då det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. Hälsa är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och tillväxten påverkar hälsoläget i befolkningen. Kommunerna, hälso- och sjukvården och andra aktörer har en stor möjlighet att påverka folkhälsan, förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren, av de omgivande livsmiljöerna och av individens egna val och levnadsvanor. Grund!or samverkan Inriktningen för det lokala folkhälsoarbetet ska vara: att utvecida folkhälsoarbetet till ett strategiskt och prioriterat utvecklingsområde att folkhälsoarbetet ska vara integrerat i ordinarie verksamhet att folkhälsoarbetet ska ha tydliga mål att styrning och uppföljning av folkhälsoarbetet integreras i kommunernas ledningssystem att partema gemensamt följer upp folkhälsoarbetet att utveclda samarbetet med andra aktörer

25 2 Samverkansformer Folkhälsoråd I kornnumen ska det finnas ett gemensamt forum för kommunen och regionen, folkhälsoråd eller motsvarande. I detta forum ingår förtroendevalda för kommunen och regionen. Vidare deltar av kommunen utsedda tj änsternän samt folkhälsoplaneraren. Utöver dessa bör även primärvård och tandvård ingå. Ä ven andra aktörer kan adjungeras. Det är dock de lokala behoven och förutsättningarna som är styrande för sammansättningen. Senast den 31 oktober vatje år ska folkhälsorådet fastställa nästkommande års verksamhetsplan och budget och redovisa detta till kommunen resp hälso- och sjukvårdsnärnnden. Verksamhetsplanen ska beskriva de insatser folkhälsorådet initierar och koordinerar. Partema ska varje år kunna följa det gemensamrna folkhälsoarbetet genom en verksamhetsberättelse från folkhälsorådet/motsv. Verksamhetsberättelsen ska tillhandahållas hälso- och sjukvårdsnämnden samt kommunstyrelsen senast den sista februari årligen. Kommunen svarar för ekonomiadministration gällande folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden ska tertialvis erhålla en uppföljning som innefattar prognos för verksamhetsåret. Folkhälsoplanerare För folkhälsoarbetet på kommunnivå finns en folkhälsoplanerare anställd. Västra Götalandsregionen är huvudman för planeraren. Planeraren ska i första hand arbeta med hälsofrämjande arbete på en strategisk nivå. ' Folkhälsoplaneraren ingår i Folkhälsoenheten Skaraborg med en särskild anställd driftschef, som samordnar arbetet. Samverkan sker mellan planerarna som var och en har ansvar för specifika ämnesområden. Folkhälsoplaneraren ska även delta i, och aktivt arbeta med, skaraborgsövergripande verksamhet i syfte att stödja det lokala arbetet. Kommunens åtagande Kommunen ska: aktivt använda samhällsplanering och kommunal verksamhet för att fi ämja befolkningens hälsa öka den folkhälsovetenskapliga kompetensen i sin organisation Kommunen svarar för den del av folkhälsoplanerarens arbete som avser kontorsadministration (lokaler, telefon, data, kopiering o dyl.). Folkhälsoplaneraren ska ha möjlighet att disponera bil utifrån samma förutsättningar som anställda i kommunen. Kommunen svarar för fortbildning (kurser, konferenser o dyl.) samt arvoden och reseersättningar till kommunens förtroendevalda representanter i folkhälsorådet

26 3 Hälso- och sjukvårdsnämndens åtagande Hälso- och sjukvårdsnämnden ska bistå med: lmderlag som beskriver befolkningens hälsa och levnadsvanor. Underlaget ska vara utformat så att det kan ge stöd för ställningstagande på kommunnivå samt utgöra underlag för utvärdering av lokalt folkhälsoarbete. Underlaget ska så långt som möjligt anpassas efter kommlmens behov. hmskaps- och metodstöd för kommunernas folkhälsoarbete Västra Götalandsregionen, genom hälso- och sjukvårdsnämnden, är arbetsgivare för folkhälsoplaneraren och svarar för dennes lön och personalomkostnader (häri ingår sociala avgifter, traktamenten, arbetsledning samt reseersättning.) Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar för fortbildning (kurser, konferenser o dyl.) samt arvoden och reseersättningar till nämndens fö1iroendevalda representanter i folkhälsorådet Gemensamt åtagande Partema är överens om att utveckla stödet till det lokala arbetet från Skaraborgsnivån. Det ska bl a ske genom: Konferenser och erfarenhetsutbyte Gemensamrna utbildningar Utveckling av folkhälsoarbetet Kompetensstöd Gemensam uppföljning För att utveckla stödet på skaraborgsnivå ska en strategigrupp med representanter från hälsooch sjukvårdsnämnden och Skaraborgs kommuner tillsättas. En uppdragshandling ska tas fram. Ersättning Partema svarar gemensamt för finansiering av folkhälsoverksamheten enligt antagen verksamhetsplan och budget. Fördelningsprincipen mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen för det lokala folkhälsoarbetet är att vardera part svarar för hälften av folkhälsorådets budget. Partema avsätter vardera kronor årligen, motsvarande lo laonor per invånare, att disponeras av folkhälsorådet för folkhälsoinsatser. Hälso- och sjukvårdsnämnden utbetalar detta belopp under maj månad till kommunen. Folkhälsorådets budget ska användas till finansiering av folkhälsoverksamheten enligt antagen folkhälsoplan/verksamhetsplan. Överskott från drift eller ej påbörjade projekt/insatser återbetalas till respektive huvudman senast den 15 j anum i nästkommande år.. Oförbrukade medel fördelasjämt mellan parterna.

27 4 Avtalets tidsperiod Detta avtal gäller från och med t o m Om part begär omförhandling avseende de ekonomiska förutsättningarna ska detta ske. Uppsägning av samverkansavtalet ska ske nio månader före avtalstidens utgång. I annat fall förlängs avtalet med ytterligare fyra år. Upploljning av avtalet Parterna ska göra en gemensam uppföljning av avtalet efter två år.. Lokala tillägg l - - Utöver detta avtal kan lokala tillägg göras enligt särskild åtagande. Principer för ersättning är då desamma som gäller detta avtal. Mariestad 2011-/~ ~ 1'3 ~ssunga l o- \i- ESSUNGA KOMMUN den --~~f... Susanne Tedsjö f Hälso- och sjukvårdschef

28 ~ft'västra y GÖTALAN DSREG lon EN HÄLSO OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN l (l) Datum Till kommunerna i Skaraborg Folkhälsoavtal mellan kommunerna i Skaraborg och östra hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden anser att nuvarande avtal om folkhälsoarbetet mellan kommunerna och hälso- och sjukvårdsnämnden i stort fungerar bra. Därför vill nämnden förlänga nuvarande avtal. Dock vill nätnnden förlänga avtalen med två år, inte med fyra som avtalen stipulerar. Formellt beslut från nämnden bifogas. Beslutet förutsätter att kommunerna tar motsvarande beslut. Nämnden vill fortsätta och utveckla det goda samarbetet som finns med kommunerna i folkhälsoarbetet. Ett viktigt verktyg för detta är avtalen, där det finns bra förutsättningar för att arbeta fram ett nytt avtal som tar hänsyn till pågående utveckling inom folkhälsoarbetet Genom detta kan kommunerna och hälso- och sjukvårdsnänmden ytterligare flytta fram positionerna mot målet att invånarna i skaraborg ska ha bäst hälsa Östra hälso- och sjukvårdsnän nden ~[{);~r.;:o Ordförande Diarienummer: Essunga Falköping Grästorp Gullspång Götene Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Skara Skövde T i bro Tidaholm Töreboda Vara HSNÖ HSNÖ HSNÖ HSNÖ HSNÖ HSNÖ HSNÖ HSNÖ HSNÖ HSNÖ HSNÖ HSNÖ HSNÖ HSNÖ HSNÖ Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 1 5, Borås Ullhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: oo hsnk@vgregion.se

29 ~,VÄSTRA y GÖTALANDSREGIONEN 10 (13) Protokoll från östra hälso- och sjukvårdsnämnden, Folkhälsoavtal med kommunerna Beslut l. Östra hälso- och sjukvårdsnänu1den förlänger de nu gällande folkhälsoavtal med kommunerna i skaraborg med två år. 2. Beslutet fömtsätter att kommunerna tar motsvarande beslut. Sammanfattning av ärendet N uvarande folkhälsoavtal mellan komn1unerna och hälso- och sjukvårdsnämnderna gäller året ut. Om inte någon säger upp avtalen förlängs avtalen med fyra år. Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium har diskuterat frågan och kommit fram till att man vill fortsätta med avtalen i nuvarande form. Men presidiet vill begränsa tiden som avtalen förlängs med till två år. Därefter firu1s möjligheter att teckna ett mer långsiktigt avtal, där det finns fördelar med att det skulle överlappa mandatperioderna. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Nuvarande avtal med Hjo kommun period (exempel) Beslutet skickas till Essunga kommun HSNÖ Falköping kommun HSNÖ Grästorp kommun HSNÖ Gullspång kommun HSNÖ Götene kommun HSNÖ Hjo kommun HSNÖ Karlsborg kommun HSNÖ Lidköping kommun HSNÖ Mariestad kommun HSNÖ Skara kommw1 HSNÖ Skövde kommun HSNÖ Tibro kommun HSNÖ Tidaholm kommun HSNÖ Töreboda kommun HSNÖ Vara kommun HSNÖ Respektive folkhälsoplanerare

30 'T'"~ VÄSTRA GÖTALAN DSREG JON EN y I~ÄLSO OCH SJUKVÅRDSNÄMN DEN l (13) Protokoll Protokoll från östra hälso- och sjukvårdsnämnden den 27 mars 2015 Tid: 13:00-15:30 Plats: Konferensrum Algot, Lumber & Karle, Kvänum Närvarande Beslutande Olmilla Druve Jansson (C), ordförande Eva-Lott Gram (KD), l :e vice ordförande Susanne Larsson (S), 2:e vice ordförande Michael Karlsson (S) Liru1ea Wall (S), kl. 13:00-14:00 Karl Wiktarsson (S) för Linnea Wall (S), kl. 14:00-15:30, Laila Neck (S) för Rezkar Mohamad (S) Anita Löfgren (S) Anette Karlsson (M) Lars Åke Carlsson (M) Jan-Erik Wallin (M) Sören Rafstedt (M) Maddelen Larsson (SD) Marianne Bonnevier (MP) Evalena Öman (V) för Asa Olsson (V) Pär Johnson (FP) Ersättare Karl Wiktarsson (S), kl. 13 :00-14:00 Emma Larsson (S) Kenneth Carlsson (S), kl. 13:00-14:25 Lars Glad (M) Fredrik K vist (M) Ulrika Johansson (C) Hans Johansson (C) Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Regionens Hus Ekenäsgalan 15, Borås hsnk@vgregion.se Göteborg Ullhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32. Uddevalla

31 about:blank Dona rev.. Jag Theodor Pauckstadt vii ge två donationer till NOSSEBRO a) till Nassebro hemtjänst som TACK för utomordentligt omsorg om mig (!) b) till Nassebro bibliotek a) BETYDER ein graviskarbete dels för självaste hemtjänstens lokal l dels sex (6) grafiska konstverk för mina sex medföljare som två gånger i veckan syckland och gå med mig b) Bibliotek får en grafisk konstverk i tre delar [tryptyk] de finns endast en enda exemplar av detta [orden XQOVOS betyder kronos ->alltså guden kronos och finns endast en gång till sprayat på en metall-relief som nu hänger i den vetenskapliga akademien i Berlin] ~ r:t#l cf 6e;~Ä-.Ull( ~~ ~~-'/!,~ theodor pauckstadt FRÄMMESTAD stenhusvägen 32 lav :54