Kinesiskan flyttar in. nytt skolspråk i Sverige. Redaktör: Hanna Sahlberg Wu

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kinesiskan flyttar in. nytt skolspråk i Sverige. Redaktör: Hanna Sahlberg Wu"

Transkript

1 Kinesiskan flyttar in nytt skolspråk i Sverige Redaktör: Hanna Sahlberg Wu

2 Kinesiskan flyttar in nytt skolspråk i Sverige

3 Kinesiskan flyttar in nytt skolspråk i Sverige Redaktör: Hanna Sahlberg Wu 2015

4 Kinesiskan flyttar in nytt skolspråk i Sverige Författarna och Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, Uppsala universitet ISBN Design och produktion: Grafisk service, Uppsala universitet Bild omslag: Emma Blomberg Kalligrafi: Lin Zhang Freund Tryckt i Sverige av DanagårdLiTHO AB, 2015

5 Innehåll Förord... 7 FRAMVÄXTEN AV KINESISKA SOM SKOLÄMNE Hanna Sahlberg Wu Kinesiska som modernt språk i svensk skola Cecilia Lindqvist Sveriges första undervisning i kinesiska som skolämne Håkan Friberg Kinesiska ett skolspråk med växtvärk Zhang Jingqian I vänskapens tjänst 40 år för kinesiska i Sverige Veli-Matti Palomäki The Yanzu project and teaching Chinese in Finnish schools Maria af Sandeberg Kinafeber i den brittiska skolan KLASSRUMSPRAKTIK Shu-fen Chang och Fengping Mao Palmblad Ljuset i tunneln de nya kurs- och ämnesplanernas inflytande på undervisningen Ida Yu En montessoriskola möblerad med kinesiska Susanna Sjögren Kinesiskan flyttar in i Solna stad Chang Kuan A Volunteer Chinese Teacher for the Uppsala Confucius Classroom

6 LÄRARUTBILDNING Wen-Shin Chang Fries Vägen till läraryrket i ämnet kinesiska Peter Sivam Först i Sverige med lärarutbildning i kinesiska Joakim Enwall och Lena Rydholm Utbildning i kinesiska på högskolenivå KINESISKA, SVERIGE OCH VÄRLDEN Ola Wong Kina i svenska läromedel Chen Maiping Vilket slags kinesiska lär vi oss egentligen? Cecilia Lindqvist De kinesiska tecknens framtid Pär Cassel Kinesiskan utmanar det svenska språket Göran Sommardal Kinesiskan flyttar in i en tv nära dig ATT LÄRA KINESISKA EGENVÄRDE OCH MARKNADSVÄRDE Mats Harborn Mer kunskap om Kina: ja. Kinesiska på alla skolor: tveksamt Göran Malmqvist Ett studium vars egenvärde inte bestäms av marknaden Kristina Sandklef Språk och landkunskap verktyg för skolelevers kritiska tänkande Eric Abrahamsson Att lära sig tala på nytt

7 Förord Vad är det som har flyttat in? Med antologin Kinesiskan flyttar in vill Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering vid Uppsala universitet uppmärksamma det historiska i att svensk skola för första gången har fått ett utomeuropeiskt modernt språk med egna kurs- och ämnesplaner. Ambitionen med antologin är att bidra till förståelse för kinesiska som skolämne. Omslaget avspeglar språkets bredd ett snabbt och praktiskt kommunikationsmedel som också gömmer ett intressant historiskt arv. Boken vänder sig till språklärare, skolledare och övriga aktörer inom ämnet såväl som till andra med intresse för språk och språkundervisning. Artikelförfattarna ger olika infallsvinklar på kinesiska som modernt språk i svensk skola och ger tillsammans en bild av ämnets utveckling och av de förväntningar och framtidsutsikter som finns. Till sist en tanke som ofta återkommit under de snart två år som jag har arbetat med Fortbildningsavdelningens satsning på kinesiska som skolspråk: En sak är att nå godkända betyg i moderna språk, en annan att få en egen inre erfarenhet av att världen kan läsas på flera olika sätt. Om kinesiska som ämne kan ge eleverna både och, är det ett nytt värdefullt inslag i den svenska skolan. Först ett varmt tack till alla skribenter. Tack också till er som under Fortbildningsavdelningens aktiviteter delat med er av era kunskaper och ett särskilt tack till Skolverkets experter. Jag vill också tacka Fortbildningsavdelningens chef fil. dr. Hans Nytell för hans stöd i arbetet med boken, och min kollega adjunkt Carin Söderberg som har varit till ovärderlig hjälp med textgranskning och som ständigt kommit med uppmuntran. Hanna Sahlberg Wu, redaktör Uppsala 5 maj

8

9 Framväxten av kinesiska som skolämne

10

11 Kinesiska som modernt språk i svensk skola Hanna Sahlberg Wu Kinesiskan som nytt språkval i svensk skola har väckt mycket uppmärksamhet. Förväntningarna på ämnet har varit stora. Samtidigt återstår en hel del att reda ut innan kinesiskan kan inta en mer framträdande plats bland de moderna skolspråken. I december 2013 samlades ett 50-tal lärare i kinesiska i Norra Latins lokaler i Stockholm på inbjudan av Skolverket. Meningen var att lärarna skulle få bekanta sig med de nya kurs- och ämnesplanerna för språket. Samlingen erbjöd ett tillfälle för lärare från hela landet att mötas och ställa frågor till Skolverkets representanter. Ingen visste ens hur många lärare i kinesiska det fanns. Flera av de närvarande lärarna ville veta när de kunde få sina legitimationer. Andra undrade hur många kinesiska skrivtecken de kunde förväntas lära ut och hur ofta eleverna skulle få skriva med den fonetiska skriften pinyin. Så detaljerade frågor varken kunde eller ville Skolverkets representanter svara på. Mötet gav, hur som helst, ett vältaligt intryck av ett ämne i tillblivelse med många, ännu obesvarade frågor. I den här artikeln vill jag först ge en översiktlig bakgrund till kinesiskans plats bland de moderna skolspråken och en kort inblick i hur ämnet har vuxit, för att sedan säga någonting om de utmaningar som kan bli avgörande för dess framtid. Språkens plats i svensk utbildning Allmän utbildning i moderna språk i skolan är historiskt sett en ganska ny företeelse. Det europeiska bildningsideal som länge rådde även i Sverige var att behärska klassiska europeiska språk. I de katolska kyrkskolorna koncentrerades undervisningen till kärnämnena hebreiska, grekiska och latin. Även efter reformationen på 1500-talet då staten tog över den katolska kyr- 11

12 kans ledande roll, behöll de klassiska språken sin ställning inom de formella utbildningar som begåvade och priviligierade pojkar i Sverige hade tillgång till. Familjer med pengar investerade i privatlärare och bildningsresor i Europa. De som reste kunde studera de stora internationella handelsspråken tyska och holländska, och franska, som blivit viktigt inom politiken och kulturlivet. Under 1700-talet blev intresset större för praktiskt användbara språk. En tydlig konflikt kunde anas mellan det klassiska bildningsidealet och det moderna bildningsidealets inriktning på handel, vetenskap och socialt umgänge. Enligt 1807 års skolordning fick elever rätt att välja franska eller tyska i stället för hebreiska inom dåtidens motsvarighet till gymnasieutbildning. Innan folkskolestadgan kom 1842 var det emellertid inte självklart att alla barn och unga skulle gå i skola. I och med att en så kallad reallinje infördes vid sidan av latinlinjen (1856) stärktes de moderna språkens ställning i skolan. Kvinnliga lärare vid de så kallade flickskolorna gick i bräschen för undervisning i språk inriktad på talspråk och kommunikation, eftersom de ofta hade praktisk utbildning. Läroverken för pojkar hade fortfarande en mer teoretisk och klassisk prägel. Under 1940-talet började den svenska skolan att prioritera undervisning i engelska och på 60-talet infördes för första gången språkval för alla elever en utveckling som kom att öppna vägen för flera nya skolspråk. 1 Språkval öppnar vägen för kinesiska Hösten 1970 fick 18 elever på Skanstulls gymnasium i Stockholm för första gången undervisning i kinesiska. Undervisningen skedde på försök och efter ordinarie skoltid sedan eleverna själva önskat ämnet. Detta kan sägas vara början på historien om kinesiska som skolämne i Sverige. Året därpå införlivades kinesiskan som ämne i den ordinarie undervisningen på Skanstulls gymnasium som C-språk, efter särskild dispens från skolmyndigheterna. Cecilia Lindqvist skriver i denna antologi utförligt om hur hon utvecklade undervisningen, se sidan 23. Vid Schillerska gymnasiet i Göteborg fick eleverna möjlighet att välja kinesiska som C-språk från höstterminen 1980.»Det väckte ett visst uppseende och det skrevs en del i tidningar. All skolor ville stärka sin profil det tror jag var den första anledningen [till att införa kinesiska]«berättar läraren 1 Malmberg, Per,»De främmande språken i skolan och samhället«, Bildningsgång, Stockholm: Natur och Kultur,

13 P-O Granqvist som under de följande åren undervisade grupper om cirka 20 elever i kinesiska på skolan. 2 Därefter har kinesiskan långsamt spridit sig som skolspråk i landet. Gymnasieelever vid Rudbecksskolan i Sollentuna började under 1980-talet ifrågasätta varför inte de också kunde få undervisning i kinesiska, liksom gymnasieeleverna som Cecilia Lindqvist vid den tiden undervisade på Södra Latin i Stockholm, och skolledningen visade ett tydligt intresse. Pär Bergman som var Rudbecksskolans lektor i svenska och historia, hade tidigare undervisat i kinesiska som C-språk vid Kommunala vuxenskolan i Sollentuna. Efter telefonkontakt med Skolöverstyrelsen fick han genast klartecken att börja undervisning i kinesiska som C-språk även på Rudbecksskolan. Han anvisades att kontakta Cecilia Lindqvist för att ta del av hennes undervisningsplan. Den formella undervisningen på Rudbecksskolan började efter mitten av talet och hade under det följande decenniet 5 20 elever per kurs. 3 Många elever på nybörjarnivå få i högre kurser Kinesiska som ämne i gymnasieskolan växte långsamt och spred sig till flera städer. I början av 2000-talet märkets ett ökande intresse, både bland eleverna och bland skolor även på mindre orter, för att välja språket. 4 När man studerar statistiken från Skolverket (se sidan 14) över antalet avgångselever från gymnasiet med minst ett godkänt betyg i kinesiska blir det uppenbart att läsåret 2008/09 innebar en ökning med 75 procent jämfört med året innan. Tidpunkten för deras språkval sammanfaller med intensiv bevakning av Kina i svenska och internationella massmedier inför OS i Peking sommaren Kina framställdes som en snabbväxande ekonomisk stormakt och språket som ett växande handelsspråk. Skolor som ville framstå som framtidsinriktade kunde välja detta tillfälle att utveckla sin profil genom att börja erbjuda kinesiska. Många skolor erbjöd utbildningens lägre kurser, få erbjöd de högre. Inte förrän läsåret 2008/09 tycks någon elev ha avslutat steg 4 i utbildningen. Trots att andelen som läst kinesiska ökat något under hand, dröjde det till läsåret 2012/13 innan gruppen med kinesiska i slutbetygen uppgick till mer än elever. Detta motsvarar en procent av alla avgångselever. De senaste åren har en något större andel elever betyg 2 Telefonintervju med läraren P-O Granqvist 3 maj 2015 av Hanna Sahlberg Wu för denna artikel. 3 Telefonintervju med läraren Pär Bergman 3 maj 2015 av Hanna Sahlberg Wu för denna artikel. 4 Ljungqvist, Marita och Sivam, Peter, Kinesiska i Sverige från kritdamm till Internet, Kinarapport nummer , Svensk-kinesiska föreningen, s

14 Avgångselever (el. motsv.) från gymnasiet med betyg i kinesiska läsåren Läsår Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Elever per läsår Procentandel , , , , , Tabellen visar förutom antal avgångselever också elever med studiebevis eller samlade betygsdokument från läsåren som hade fått betyg i kinesiska. Eleverna är endast redovisade på det högsta steg de fått betyg i, dvs. om en elev har betyg i steg 1 3 så är denna endast redovisad på steg var det första år Skolverket redovisade betyg i kinesiska i sin officiella statistik. I den ingår, till skillnad från i denna tabell, endast avgångselever varför de siffror som redovisas här avviker en del från den officiella statistiken, då de är framräknade utifrån en större population. I Skolverkets statistik förekommer de dubbla benämningarna»kinesiska«och»mandarin«, som här är sammanräknade. Enstaka betyg i kantonesiska som upptagits sporadiskt i statistiken har här räknats bort. från fortsättningskurser i kinesiska. I och med den nya läroplanen Gy 2011 minskades andelen valbara kurser med en tredjedel, från 300 till 200 poäng, något som kan innebära att färre väljer språkkurser. Trots detta tycks andelen elever som går ut med minst ett betyg i kinesiska ligga kvar kring en procent. Sammanlagt fanns gymnasieskolor i Sverige läsåret 2013/14. 5 Enligt Skolverkets förteckning redovisade 173 av dessa skolor att de haft elever med kinesiska i sitt slutbetyg. I praktiken är det vanligt förekommande att elever från flera skolor samläser språk på en skola, vilket betyder att mycket långt ifrån 173 gymnasier i landet anställer egna lärare i kinesiska. En årlig lista över»ovanliga«språkval i Stockholms län visade 2015 att 18 av länets gymnasieskolor erbjöd kinesiska som språkval inför höstterminen, att jämföra med 17 skolor året innan. 6 I grundskolan kan elever studera kinesiska inom ramen för ämnena språkval eller elevens val. Höstterminen 2015 läste över elever kinesiska. 5 Skolverkets officiella statistik, Tabell 1: Förskole- och skolenheter/fritidshem. Barn/elever läsåret 2013/14, Läst 5 maj Språkvalslista 2015, Gymnasieantagningen Stockholms län, Läst: 5 maj

15 Elever som läst kinesiska i grundskolan läsåren Läsår Språkval Elevens val Totalt antal elever Tabellen visar antal elever som läste kinesiska i grundskolan som modernt språk på någon nivå inom ramen för språkval respektive elevens val. Här omfattas alla elever som läste språket den 15 oktober respektive år, oavsett om de senare får godkända betyg eller fortsatte med språket eller inte. I statistiken över antalet elever som läst kinesiska som elevens val kan förekomma individer som läst kinesiska som modersmål i skolan.»kinesiska«kan även innefatta övriga kinesiska dialekter, till skillnad från moderna språk som endast omfattar rikskinesiska. (Källa: Skolverket) Under samma tid som ett ökande antal gymnasieelever lämnade skolan med kinesiska i sina avgångsbetyg, var språket i grundskolan fortfarande litet, sett till antal elever som valde det. Men precis som för gymnasieskolan kan man notera en markant ökning av antalet elever läsåret 2012/13. Höstterminen 2015 lästes kinesiska vid 57 olika grundskolor, enligt uppgifter från Skolverket. Det innebär en ökning jämfört med 2012 då 53 skolor hade elever som läste språket. Detta bör också ses i ljuset av att det samtidigt fanns omkring grundskolor i landet. Kinesiska är fortfarande, till antal elever, ett litet språk i skolan, mera jämförbart i storlek med danska, japanska och arabiska än med spanska, tyska, franska och italienska, se diagram på sidan

16 Lärares utbildning och fortbildning Enligt en sammanställning från Skolverket den 31 mars 2015 hade hittills 89 lärare fått behörighet att undervisa i kinesiska i grundskolan, 63 behörighet att undervisa i gymnasieskolan och 16 lärare behörighet att undervisa i både grund- och gymnasieskolan. Utöver dessa fanns också legitimerade lärare med behörighet att undervisa i kinesiska som modersmål, vilket utgör ett eget ämne. 7 Innan man försöker tolka statistiken är det viktigt att notera de omständigheter som råder i praktiken. För det första finns legitimerade lärare med formell behörighet i kinesiska som inte undervisar i ämnet. För det andra undervisar lärare utan legitimation eller behörighet i kinesiska. För det tredje är det ovanligt att lärare har kinesiska som huvuddel av sin tjänst och för det fjärde är det vanligt att lärare undervisar på flera skolor, ibland i olika kommuner, i olika årskurser i grundskolan och gymnasiet samtidigt, och ibland parallellt med undervisning i ämnet modersmål eller inom vuxenutbildningen. Det går följaktligen inte att dra precisa slutsatser om hur många aktiva lärare som finns i kinesiska i den svenska skolan enbart med hjälp av Skolverkets statistik över lärarlegitimationer. Fortbildningsavdelningen har inom ramen för sitt arbete med information, seminarier och kurser de senaste två åren, haft kontakt med ett hundratal olika aktiva lärare inom både kinesiska som modernt språk och i ämnet modersmål. I sammanhanget ska de aktuella kompetenskraven för lärare i kinesiska nämnas. För att få så kallad utökad behörighet att undervisa kinesiska som modernt språk på gymnasieskolan krävs, utöver allmän lärarutbildning, motsvarande tre terminers allmänna högskolestudier (90 högskolepoäng) i kinesiska. 8 Kraven och bristerna inom utbildning för lärare behandlas i detalj av Wen-Shin Chang Fries, se sidan 109. Som första svenska lärosäte fick Lunds universitet i juni 2014 rätten att utfärda ämneslärarexamen i kinesiska för grundskolan och gymnasiet. Un- 7 Skolverkets reviderade kurs- och ämnesplanerna i moderna språk gäller för»kinesiska«eller mer precist för»rikskinesiska«, men verkets använder både benämningarna»kinesiska«och»mandarin«i sin statistik över behörigheter i ämnet. Utöver dessa behörigheter inkluderas också ett mycket litet antal behörigheter i»hakka«och»kantonesiska«i statistiken för lärarbehörigheter i moderna språk i kategorin»kinesiska«. 8 Skolverket, Tabell över poänggränser för utökad behörighet, 19 december 2013, -%20Tabell%20%C3%B6ver%20po%C3%A4nggr%C3%A4nser%20f%C3%B6r%20 kompletterande%20beh%c3%b6righet.pdf. Läst 5 maj

17 Elevantal i gymnasiets åtta största moderna språk Spanska Tyska Franska Italienska Danska Kinesiska Japanska Arabiska Diagrammet visar hur många gymnasieelever som gick ut med betyg i minst en kurs i något av de åtta största moderna språken i sin examen eller studiebevis läsåret 2013/14. (Källa: Skolverket.) dervisningen planeras att komma igång hösten Om detta skriver Peter Sivam i sin artikel på sidan 115. Behöriga lärare som undervisar kinesiska idag saknar av naturliga skäl i allmänhet speciell utbildning för att undervisa språket i svensk skola. Ett undantag är de 20 studenter som avslutade en kortlivad kompletteringskurs för lärare med kinesisk studiebakgrund vid Stockholms universitet Kursen beskrivs av Joakim Enwall och Lena Rydholm i artikeln på sidan 121. På grund av att utbudet av anpassade läromedel för skolundervisningen i kinesiska fortfarande är begränsat eller bristfälligt (se nedan) ställs höga krav på lärarna att själva kunna hitta, välja och anpassa alternativt undervisningsmaterial. Efterfrågan på didaktisk fortbildning bland lärarna i ämnet är stor. Ett tecken på detta är intresset som visades för den seminariedag som anordnades av Fortbildningsavdelningen våren Temat var effektiv användning av läromedel och eget undervisningsmaterial och 35 aktiva lärare deltog. Andra ämnen för fortbildning som efterfrågas av lärare är prov och bedömning samt likvärdighet i undervisningen. 9 Lunds universitet: 17

18 Statligt stöd till kinesiska som modernt språk Kinesiska i skolan har varit något av ett flaggskepp i politiska förslag inriktade på att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Särskilt den folkpartistiska utbildningsministern Jan Björklunds uttalanden uppfattades som en stark signal om en offentlig satsning på kinesiska. Han uttryckte till exempel att:»min förhoppning är att det ska startas ämneslärarutbildning i språket och att vi inom tio-femton år kan jämställa kinesiska med de tre europeiska språken i grund- och gymnasieskolan, så att skolorna erbjuder även kinesiska till eleverna.«10 Ett av den efterföljande debattens mest uppmärksammade inlägg var artikeln»kinesiska i skolan är en kejsare utan kläder«. Den skrevs av professorerna i kinesiska vid de tre universiteten i Lund, Stockholm och Uppsala med examensrätt i kinesiska på grundnivå. Den publicerades i Dagens Nyheter 18 december 2012 under vinjetten»språkundervisning i kris«. Artikeln pekade på problem med utbildningsministerns förslag, bland annat att Sverige saknade lärarutbildning i kinesiska och att inga pengar heller hade anslagit för ändamålet. Artikeln poängterade också att»bara en mycket liten del av de cirka 20 studenter som årligen utexamineras med kandidatexamen i kinesiska i Sverige [ ] ser sin framtid inom skolans värld«. 11 Ett annat uppmärksammat inlägg i debatten publicerades av Erik Ringmar, svensk professor i internationell politik vid ett universitet i Shanghai. I Dagens Nyheter 12 juli 2013 hävdade han att intresset för kinesiska i skolan i Sverige var överdrivet. Han menade att det var betingat av svenska skolors behov att»profilera sig och att jaga övermedelklassföräldrar med statusångest«. En satsning på kinesiska som allmänt språkval i skolan var helt onödig, menade artikelförfattaren, eftersom skolkinesiska ändå skulle komma till korta i förhållande till engelska. 12 En allmän uppfattning tycks vara att kinesiska har blivit ett viktigare och mera prioriterat skolämne. Men det statliga stöd som kinesiska hittills fått som skolspråk i Sverige består nästan uteslutande av en anpassning av kursoch ämnesplanerna för kinesiska som modernt språk. De nya riktlinjerna Björklund, Jan, Fler elever behöver läsa kinesiska, 3 december 2012, Läst 5 maj Enwall, Joakim; Lodén, Torbjörn; Rydholm, Lena; Schoenhals Michael, Kinesiska i skolan är en kejsare utan kläder, Dagens Nyheter, 18 december 2012, kinesiska-i-skolan-ar-en-kejsare-utan-klader/. Läst 5 maj Ringmar, Erik, Studier i kinesiska språket ofta slöseri med resurser, Dagens Nyheter, 12 juli 2013, Läst 5 maj Skolverket, Nya kurs- och ämnesplaner för kinesiska, 16 september 2014, Läst 5 maj

19 Anpassning av kurs- och ämnesplaner för kinesiska Språknivå GERS Moderna språk Kinesiska muntligt Kinesiska skriftligt A 1.1 A 1.2 A 2.1 A 2.2 B 1.1 B 1.2 B 2.1 B Kinesiska studeras liksom andra moderna språk i skolan i steg 1 7. Varje steg motsvarar en kurs på 100 gymnasiepoäng. Tabellen visar hur förväntningarna på elevens framsteg i kinesiska i de nya reviderade kurs- och ämnesplanerna har förskjutits och senarelagts i jämförelse med språk som läses enligt den allmänna kurs- och ämnesplanen för moderna språk. Eleven förväntas uppnå muntlig färdighet tidigare än skriftlig färdighet. Kommunikativa förmågor anges enligt GERS (Gemensam europeisk referensram för språk). Den nivå av kommunikativ färdighet som en elev med det lägsta betyget (E) antas ha uppnått efter kurssteg 7 i kinesiska är B1.1, snarare än den högre B2.2 som gäller för skolans moderna språk i allmänhet. (Källa: Skolverket, Kommentarer till kinesiska, s 4, se fotnot 15.) började gälla i juli 2014 efter att Skolverket utarbetat dem på uppdrag av regeringen 14. I november samma år gav Skolverket också ut ett speciellt kommentarmaterial 15 för att ge lärarna tydliga besked om vad undervisningen i kinesiska hädanefter förväntades innehålla. Liksom andra moderna språk är kinesiska uppdelat i sju steg. En elev som väljer språket redan i årskurs sex skulle teoretiskt sett hinna avsluta steg 7 under gymnasiets sista år. Grundskolan erbjuder två steg inom ramen för språkval och elevens val. Gymnasieskolan ska kunna erbjuda sju steg. Det sjunde steget omfattas av de nya ämnesplanerna för kinesiska men någon undervisning har ännu aldrig erbjudits i praktiken. Lärares mottagande och användande av de nya kurs- och ämnesplanerna för kinesiska berörs i denna antologi framför allt av Håkan Friberg, se sidan 43, och Shu-fen Chang och Fengping Mao Palmblad, se sidan Regeringsbeslut U2012/6427/GV, se Skolverket, Uppdrag om moderna språk i grundskolan och gymnasieskolan (kinesiska), Läst 5 maj Skolverket, Kommentarer till kinesiska 1 7, 13 oktober 2013, fs/ !/menu/article/attachment/kinesiska%20sju%20kurser%20kommentarer%20 gymnasial%20utbildning%2013%20okt% pdf. Läst 5 maj

20 Ett ämne under utveckling Medan vi lämnade Skolverket efter informationsmötet i december 2013 och gick i vintermörkret mot Centralstationen frågade en av kinesisklärarna med studiebakgrund i Kina när det skulle komma passande läroböcker för ämnet. Det hon föreställde sig var en traditionell uppsättning böcker med texter, övningar, inspelningar och lärarhandledning en serie läromedel avsedd för alla kurser, som kunde köpas in av skolan. För de etablerade europeiska skolspråken fanns liknande serier från olika svenskspråkiga författare och förlag. Läraren förutsatte att Skolverket, efter att ha gjort klart riktlinjerna för ämnet, nu skulle se till att det kom passande läromedel. I Sverige har Skolverket inte något sådant uppdrag, utan den kommersiella förlagsmarknaden förväntas fylla behovet. Där finns få alternativ. Libers förlag marknadsför läromedlet Zhongwen haoxue som anpassat till de nya kurs- och ämnesplanerna och lämpligt både för grundskola och gymnasium. Serien har två grundböcker, lärarhandledning och prov till och med steg 3 i ämnet. Gleerups förlag marknadsför läromedlet Lai ba som lämpligt för användning till och med steg 3 i kinesiska på gymnasiet. Av ekonomiska skäl har endast den första grundboken tryckts på papper medan del två finns i en elektronisk utgåva som»elev- och lärarwebb«med betallicens. Vid sidan om dessa läromedel från svenska förlag används också läromedel från kinesiska förlag, till exempel det kinesiska Konfuciusinstitutets, med titlar som till exempel Kuaile hanyu. Lärarna som varit i kontakt med Fortbildningsavdelningens verksamhet nämner ofta att de i hög grad själva skapar sitt undervisningsmaterial. En anledning sägs vara att skolor inte är villiga att betala för läromedel, en annan att lärarna bedömer läroboksalternativen som otillräckliga. Att framställa eget undervisningsmaterial kan visserligen leda till effektiva och kreativa resultat, men tar mycket tid och ställer höga krav på pedagogisk skicklighet och svenska språkkunskaper hos lärare. Eventuella brister i undervisningsmaterialet kan dessutom minska likvärdigheten i utbildningen och skapa svårigheter för elever. Precis som läroböcker och andra läromedel, hör lexikon till grundutrustningen för den som studerar språk. Inte heller på det här området är kinesiska som modernt språk i svensk skola särskilt väl rustat. Det finns visserligen ett ganska nyligen utgivet kommersiellt kinesiskt-svenskt lexikon som omfattar över ord och fraser och är användbart för den som behöver kinesiska 20

21 tecken och ord förklarade på svenska 16. Men fortfarande finns inget motsvarande svensk-kinesiskt lexikon för den elev som snabbt vill ta reda på hur man säger till exempel»lemur«eller»nylonstrumpbyxor«på kinesiska. Av egen erfarenhet i familjen vet jag hur frustrerande det är för en elev som inte behärskar engelska flytande att försöka använda engelsk-kinesiska lexikon. Min förhoppning är att de följande texterna i antologin kommer att bidra på ett positivt sätt till den fortsatta diskussionen om utvecklingen av kinesiska som skolspråk. Förteckningar över grund- och gymnasieskolor med elever i kinesiska finns på Hanna Sahlberg Wu arbetar på Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering vid Uppsala universitet, som projektledare för avdelningens satsning på kinesiska. Hon är verksam som journalist med inriktning på Kina och grundade Sveriges Radios kontor i Kina 2006, där hon arbetade som korrespondent till och med Hanna Sahlberg Wu har kandidatexamen i journalistik respektive kinesiska. 16 Arbetet med lexikonet gjordes under många år av studenter och personal vid Lunds universitet, och finns utgivet som förlaget Norstedts kinesisk-svenska ordbok. 21

22

23 Sveriges första undervisning i kinesiska som skolämne Cecilia Lindqvist Under höstterminen 1971 hade en klass elever vid Skanstulls gymnasium för första gången kinesiska på schemat. Det kan sägas vara urpremiären för kinesiska som skolämne i Sverige. Denna pionjärinsats ledde till att kinesiska i början av 1980-talet blev ett godkänt skolämne. Här berättar läraren Cecilia Lindqvist om hur hon fick tillstånd att undervisa i kinesiska på prov och om hur hon började utveckla en egen ämnespedagogik där de kinesiska skrivtecknen lockade till inblickar i språk och kultur. Höstterminen 1970 återkom jag efter en föräldraledighet till Skanstulls gymnasium i Stockholm, där jag börjat tjänstgöra som adjunkt i svenska och historia. I lärarrummet möttes jag en dag av stora skratt.»har du hört att arton elever har begärt att få kinesiska som C-språk? De är helt vilda! Hur skulle det kunna gå till? Vem f?«jag var ganska ny på skolan och mina kollegor visste inte särskilt mycket om mig, men jag hade ett par ganska innehållsrika decennier bakom mig, bland annat två års studier i kinesiska vid Pekings universitet samtidigt som jag studerade musik vid ett litet forskningsinstitut för det klassiska kinesiska instrumentet guqin. Elevernas initiativ verkade spännande, så jag gick in till vår rektor och föreslog att jag skulle ta hand om dem efter skoltid och se om det var möjligt att lära dem någon kinesiska. Och så drog vi igång. Varje måndag mellan klockan och Vi kom in trötta och gick ut pigga och glada. Och så fortsatte vi under hela läsåret. Min väg till kinesiskan Min egen bakgrund var minst sagt blandad. Mellan 1952 och 1960 studerade jag vid Stockholms högskola som det hette då och fördjupade mig i ämne efter ämne. Först en filosofie kandidatexamen i litteraturhistoria och konst- 23

Information om språkval - stödmaterial

Information om språkval - stödmaterial Information om språkval - stödmaterial Denna information om språkval riktar sig till lärare, rektorer samt studie- och yrkesvägledare i grundskolan. Texten är tänkt som ett stöd för den person/de personer

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att gilla skönlitterära böcker från början, jag var inte van

Läs mer

Dags för språkval! Salut! Hola! Wie geht s?

Dags för språkval! Salut! Hola! Wie geht s? Dags för språkval! Salut! Wie geht s? Hola! ابحرم Привет! Hola! Ciao! Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK

Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet på hälsouniversitetet, Linköpings universitet, campus Norrköping. 2. Vilket universitet,

Läs mer

Förslaget. 1. Bakgrund U2013/983/UH

Förslaget. 1. Bakgrund U2013/983/UH Promemoria 2013-02-18 U2013/983/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Förslag om införande av meritpoäng för ämnet svenskt teckenspråk för hörande Förslaget Ämnet svenskt teckenspråk

Läs mer

RYSA Du är % # Kvinna 50% 3 Man 50% 3 Summa 100% 6

RYSA Du är % # Kvinna 50% 3 Man 50% 3 Summa 100% 6 RYSA11 2007 RYSA11 2007 Översikt Totalt antal svar 6 Filter nej Gruppera efter fråga nej Du är Kvinna 50% 3 Man 50% 3 Din ålder Under 25 33.3% 2 25-35 16.7% 1 Över 35 50% 3 Vad har du läst förutom ryska?

Läs mer

Studenternas attityder till språk och språkstudier

Studenternas attityder till språk och språkstudier Studenternas attityder till språk och språkstudier Sammanfattning av undersökning genomförd vid Mälardalens högskola 2010-03-01-2010-03-08 Sammanfattning Undersökningen genomfördes som en e postenkät till

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017 ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017 Inriktning årskurs 7-9 (4,5 år, 270 hp) Huvudämne och kombinationer 2 Bild 90 hp i kombination med Observera att godkänt färdighetsprov i Bild krävs.

Läs mer

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kursföreståndare: Peter Lundkvist 1 4,5 hp Kursen är en introduktion till det svenska språket för dig som är internationell student eller forskare

Läs mer

Höstterminen: 16 september december 2015 Vårterminen: 15 februari juni 2016

Höstterminen: 16 september december 2015 Vårterminen: 15 februari juni 2016 Svar lämnade av makarka2000@yahoo.com 2016-08-24 12:42:55 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren:

Läs mer

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10 Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Lektion Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1

Lektion Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1 Lektion 5-2016 Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1 Dagens dikt Idag är det onsdag. Vi studerar svenska. Igår var det tisdag och det regnade inte. Då studerade vi också svenska. men

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Till Kina med Confucius Classroom

Till Kina med Confucius Classroom Till Kina med Confucius Classroom Confucius Classroom i Falkenberg I mars 2012 invigdes Confucius Classroom i Falkenberg. Som andra skola i Sverige kunde Falkenbergs gymnasieskola starta en satsning på

Läs mer

Internationella Engelska Skolan i Nacka

Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka är en grundskola för årskurserna 4-9. Skolan startades hösten 2010. Den ligger på Augustendalsvägen 1 i Nacka Strand, i en

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014

HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014 HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014 1 Val av inriktning fö r dig söm ga r Hötell- öch turismprögrammet Efter examen från Hotell- och turismprogrammet ska du

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

HT Hotell- och turismprogrammet

HT Hotell- och turismprogrammet HT Hotell- och turismprogrammet INDIVIDUELLT VAL inför 2015/2016 1 Individuellt val a k 1 - infö r 2015/2016 Nu är det dags att välja dina individuella val inför årskurs 2 och 3! Hur mycket ska jag välja?

Läs mer

2 a kap. Nationella krav

2 a kap. Nationella krav Dnr: 2013:1116 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:36) om villkor för behörighet för lärare och förskollärare med utländsk utbildning; beslutade den xx xx 2014. Med stöd av

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Hantverkargatan 2F Box 22049 104 22 Stockholm Tel 08-508 33 000 www.stockholm.se/utbildning epost: registrator@utbildning.stockholm.se Nästa: Kina Praktik i Kina För att ge eleverna

Läs mer

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Tänk ändå vad fort ett verksamhetsår går och vad mycket som hänt på förskolan. Vi har haft två pedagoger iväg till Italien på fortbildning

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Lär sig skriva utan penna

Lär sig skriva utan penna Av: Carina Näslundh, E-Post: carina.naslundh@canit.se [mer.info] Lär sig skriva utan penna Vad vill du att jag ska skriva, undrar sexåriga Nissrin. Jag kan skriva mamma. Sagt och gjort. Med van hand sätter

Läs mer

Lektion 5 - torsdagen den 13 februari, 2014 Svenska för internationella studenter, kurs 1

Lektion 5 - torsdagen den 13 februari, 2014 Svenska för internationella studenter, kurs 1 Lektion 5 - torsdagen den 13 februari, 2014 Svenska för internationella studenter, kurs 1 EXAM COURSE 1 Saturday February 22, 15:00-17:00 Surname A L: LADUVIKSSALEN Surname K Ö: UGGLEVIKSSALEN Please register

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare?

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var

Läs mer

Kursplan för Moderna språk

Kursplan för Moderna språk Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda

Läs mer

3. Hur många år har du sammanlagt undervisat i engelska på mellanstadiet?

3. Hur många år har du sammanlagt undervisat i engelska på mellanstadiet? Engelska Lärarenkät 1 åk 5 NU89 Det här formuläret innehåller frågor, som rör Din undervisning i engelska. Den första delen behandlar den lärarutbildning Du fått samt eventuell fortbildning och/eller behov

Läs mer

LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER

LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER Detta arbetsområde kommer innehålla några olika delar. De olika delarna syfte är att ni ska fortsätta träna på de olika momenten som språkträning innebär.

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram

Läs mer

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Juridisk vägledning Granskad september 2014 Mer om Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år 2011. Legitimationssystemet

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2009:2) om kursplan för svenskundervisning för invandrare; SKOLFS 2012:13 Utkom från trycket den 13 april

Läs mer

Information till dig som vill veta mer om SFI -

Information till dig som vill veta mer om SFI - Information till dig som vill veta mer om SFI - Svenskundervisning för invandrare Vad är Sfi? Sfi-svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte

Läs mer

För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet.

För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet. Bilaga 1 Nationella krav Allmänt krav För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet. Förskollärare Sökandes utbildning ska vara en utbildning med förskollärarinriktning i utbildningslandet.

Läs mer

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan Spanska för nöjets skull UF Affärsplan 2005-2006 Magdalena Andersson Soltorgsgymnasiet Borlänge Innehållsförteckning 1. Spanska för nöjets skull UF 1.1 Affärsidé 1.2 Bakgrund 1.3 Tjänsten 2. Företaget

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Förord Under 2000-talets första år fick debatten om skolans bedömningssystem ny fart. I några kommuner försökte man återinföra betygssättning för

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för år 2007

KVALITETSREDOVISNING för år 2007 1 KVALITETSREDOVISNING för år 2007 Pedagogiskt bokslut för Modersmålsundervisningen Eslövs Kommun Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1 MODERSMÅLSUNDERVISNING Om en elevs föräldrar eller vårdnadshavare

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet i Norrköping. 2. Vilket Universitet, land och stad åkte du till? Jiao Tong University i Shanghai,

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Information till elever och föräldrar i skolår 5 Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare. En del av tiden i ämnena ligger på något vi kallar elevens tid och tema (ettpass).

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Vilken termin ska man åka?

Vilken termin ska man åka? Under höstterminen 2012 åkte jag till Kina som utbytestudent till ett universitet som heter Shanghai Jiao Tong University (SJTU). Jag valde Jiao Tong för att det ligger i min favoritstad Shanghai och är

Läs mer

Om ni inte har någon kursuppdelning på skolan går du direkt till fråga 6.

Om ni inte har någon kursuppdelning på skolan går du direkt till fråga 6. ENGELSKA NU92: ÅK 9 Elevenkät 1 och 2 Databas en29e1.sav Här är några frågor som rör undervisningen i engelska och vad du kan i engelska. Svara genom att skriva X i den ( ) som passar bäst. 1.När började

Läs mer

Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57%

Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57% 44 svar Sammanfattning Se hela svar Hur stor andel av undervisningen har du deltagit i? Ingen undervisning All undervisning 1 - Ingen undervisning 0 0% 2 0 0% 4 0 0% 5 1 2% 6 0 0% 7 3 7% 8 1 2% 9 20 45%

Läs mer

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt.

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt. 68 Årskurslöst är min modell Det blev roligare att vara lärare under 80-talet. Eleverna blev mer öppna och spontana. När den nya läroplanen kom 1980 ökade också den pedagogiskafriheten. Jag fick lättare

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Lärarlegitimation och behörighet

Lärarlegitimation och behörighet Lärarlegitimation och behörighet Presentation 2015-06-15 för studenter på alternativa KPU (antagna VT15) Behörighetsförordningen Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare

Läs mer

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ DET HÄR MED KLASS INNAN JAG BÖRJADE PLUGGA OM MEDELKLASSNORMER I UNIVERSITETSMILJÖN Lena Sohl Doktorand Sociologiska institutionen, Uppsala Universitet JENNYS BERÄTTELSE Ja, jag

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina bröder är 8 år gamla och mina systrar är 3 och 5år.

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Nationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement

Läs mer

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer