Bilagor till Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilagor till Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor"

Transkript

1 Bilagor till Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor STADSKONTORET

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Numreringen beror på att Handlingsprogrammet kallats bilaga 1. BILAGA 2 BESKRIVNING AV KOMMUNEN... 3 BILAGA 2A - UTVECKLING FÖR HALMSTADS KOMMUN... 4 BILAGA 2B - RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS... 4 BILAGA 2C - SAMMANDRAG AV RESULTAT AV UNDERSÖKNINGAR FRÅN MSB OCH SKL... 4 BILAGA 2D - BRANDFREKVENS OCH SAMHÄLLSSTRUKTUR... 6 BILAGA 3 VARDAGSOLYCKA... 7 BILAGA 3A - FALLOLYCKOR... 7 BILAGA 3B - OSKYDDADE TRAFIKANTER... 8 BILAGA 4 NATUROLYCKA... 9 BILAGA 5 INFRASTRUKTURSVIKT BILAGA 5A - BEGREPPSFÖRKLARING BILAGA 5B - BEHOV AV ANPASSNING BILAGA 6 KRIMINELL HANDLING BILAGA 6A - BROTTSUTVECKLINGEN DE SENASTE TIO ÅREN BILAGA 6B - STATISTIK KRIMINELL HANDLING BILAGA 6C - LUPP BILAGA 6D - SKADEGÖRELSE BILAGA 7 OLYCKOR SOM KAN FÖRANLEDA RÄDDNINGSTJÄNST BILAGA 7A - BRÄNDER BILAGA 7B - OLYCKOR VID VATTEN BILAGA 7C - STATISTIK TRAFIKOLYCKOR BILAGA 7D - OLYCKOR MED FARLIGA ÄMNEN BILAGA 8 RÄDDNINGSTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE VERKSAMHET BILAGA 8A - INFORMATION OCH RÅDGIVNING BILAGA 8B - TILLSYN BILAGA 8C - FARLIG VERKSAMHET BILAGA 8D - SOTNING OCH BRANDSKYDDSKONTROLL BILAGA 8E - LÄRANDE AV OLYCKOR (OLYCKSORSAK OCH OLYCKSFÖRLOPPSUTREDNING) BILAGA 9 GRÄNSER I VATTEN FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTEN BILAGA 10 ORGANISATION AV BEREDSKAP FÖR RÄDDNINGSTJÄNST BILAGA 11 OPERATIV LEDNINGSORGANISATION FÖR RÄDDNINGSTJÄNST I HALMSTAD 45 BILAGA 12 OPERATIV LEDNINGSORGANISATION FÖR RÄDDSAM HALLAND BILAGA 13 KOMPETENS OCH KVALITETSSÄKRING BILAGA 14 ÅTERSKAPANDE AV BEREDSKAP BILAGA 15 OLIKA AKTÖRERS MÖJLIGHET ATT PÅVERKA EN OLYCKA BILAGA 16 HALMSTADS KOMMUNS ARBETE MED LÄRANDE AV OLYCKOR (INSATSUTVÄRDERING) BILAGA 17 REGLEMENTE FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN BILAGA 18 SAMMANSTÄLLNING AV FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER BILAGA 19 VERKSAMHETSSTYRNING I HALMSTADS KOMMUN BILAGA 20 REMISSINSTANSER FÖR HALMSTADS KOMMUNS HANDLINGSPROGRAM

3 Bilaga 2 Beskrivning av kommunen Halmstad är till ytan sett landets 18:e största kommun och har drygt invånare. Under 2000-talet har befolkningsökningen varit stadig och ökat med drygt 5000 personer. Den största delen av befolkningen, ca personer, bor i Halmstads tätort. Det är också här som den största befolkningsökningen har skett, ca 4000 personer sedan år Utav de invånare som bor utanför Halmstads tätort är de flesta, ca personer, bosatta i mindre orter. Åldersfördelningen i Halmstads kommun ligger nära riksgenomsnittet men med något mindre andel barn och något större andel äldre. Kommunen är belägen på västkusten i Hallands län, ca 14 mil söder om Göteborg och 13 mil norr om Malmö. Översiktsbild av kommunen, markerad ruta är Halmstads tätort. Näringslivet i kommunen domineras av små och medelstora företag i varierande branscher. Det geografiska läget är bra ur logistisk synvinkel, vilket bidragit till att många företag valt att etablera sig i kommunen. Den offentliga sektorn med Halmstads kommun, Länssjukhuset, Högskolan i Halmstad och Halmstads Garnison är de största aktörerna. Även tillverkningsindustrin hör till de större arbetsgivarna. Europaväg E6 går genom Halmstads kommun. Det finns för närvarande tre trafikplatser som leder in mot centrum. Riksvägarna 25 och 26 samt länsväg 117 tillhör de större vägarna som går genom kommunen. Västkustbanan passerar kommunen och Halmstads tätort. Det finns även en kollektivtrafik på både lokal och regional nivå. Halmstads flygplats AB är ett kommunalt bolag. Flygplatsen ligger 2 km från centrum och är länets enda flygplats med reguljär linjetrafik och med dagliga 3

4 förbindelser till Stockholm. Halmstad Hamn, som ägs av kommunen, fungerar som en viktig omlastningsterminal för gods som fraktas till sjöss, på väg och på järnväg. Många turister besöker kommunen sommartid, vilket innebär att antalet personer som vistas inom kommunens geografiska område ökar två till tre gånger. Bilaga 2A - Utveckling för Halmstads Kommun Befolkningsprognosen visar på en befolkningsökning till ca invånare i kommunen inom 20 år. Turismen tillhör en starkt växande sektor som sysselsätter ett stort antal personer. Halmstad befinner sig i en tillväxtregion med stor inflyttning och nyetablering av verksamheter. Det geografiska läget gör att företag i logistikbranschen gärna etablerar sig. Staden expanderar med både nya bostadsområden och industriområden. Sociala förändringar och ökat våld i samhället medför att räddningstjänsten riskerar att utsättas för olika typer av hot och sabotage i samband med insatser. Det kan på sikt leda till att vissa insatser behöver genomföras med poliseskort. Antalet anlagda bränder har ökat och befaras öka ytterligare. Bilaga 2B - Risk- och sårbarhetsanalys Under 2009 arbetades ett nytt dokumentationsverktyg fram i samarbete mellan flera kommuner i Halland. Verktyget består av excelfiler där riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser dokumenteras. De oönskade händelserna värderas utefter hur de kan tänkas påverka kommunen. Därefter görs en bedömning av förmågan att hantera händelsen och resultatet förs in i en riskmatris. Arbetsgrupper med personal från olika förvaltningar och bolag inom kommunen har varit involverade i arbetet. Analysen visade att de flesta händelser har en gemensam nämnare, nämligen att de drabbar barn/ungdomar, äldre, handikappade och missbrukare. Komplexa händelser såsom självmord och mobbning/trakasserier bedöms vara en betydande risk. De inträffar ofta och konsekvensen medför ett stort lidande för många. Fallolyckor, självmord och mobbning bedöms utgöra en markant större risk räknat i dödsfall och lidande i jämförelse med övriga händelser. Bilaga 2C - Sammandrag av resultat av undersökningar från MSB och SKL Ett utdrag av MSB:s undersökning Trygghet och säkerhet 2010 visar följande resultat för Halmstads del (siffrorna inom parentes visar siffror för Sverige): Hur ofta känner du dig otrygg när du är ute på gator och torg på kvällarna? 55 % (48%) känner sig ibland otrygga. 9 % (11%) känner sig ofta otrygga. 2 % (4%) känner sig alltid eller nästan alltid otrygga. Hur ofta känner du dig otrygg när du är ute i ditt bostadsområde på kvällarna? 31 % (29%) känner sig ibland otrygga. 7 % (6%) känner sig ofta otrygga. 1 % (4 %) alltid eller nästan alltid otrygga. 4

5 Har du personligen drabbats av våld och övergrepp under de fem senaste åren? 6 % (6%) svarar ja. Hur ofta känner du dig orolig för att drabbas av en trafikolycka? 55 % (54 %) oroar sig ibland. Hur ofta känner du dig orolig för att drabbas av våld och övergrepp? 36 % (38%) känner sig ibland oroliga. 4 % (5%) känner sig ofta oroliga. Hur stor är risken för dig att drabbas av våld och övergrepp? 5 % (3%) bedömer att risken är ganska stor. Vilken möjlighet har du att påverka din egen säkerhet när det gäller våld och övergrepp? 21 % (19%) svarar ganska stor. Hur ofta använder du cykelhjälm för din egen säkerhets skull? 52 % (44 % Sverige) svarar aldrig eller mycket sällan. Hur ofta använder du cykelbelysning när det är mörkt för din egen säkerhets skull? 56 % (46 %) svarar alltid eller nästan alltid. Hur ofta använder du bilbälte för din egen säkerhets skull? 94 % (93%) svarar alltid eller nästan alltid. Är det viktigt att tänka på säkerheten i vardagen? 34 % (35 %) svarar i ganska hög grad. Ligger ansvaret för säkerheten i samhället hos varje enskild person? 23 % (21 %) svarar i mycket hög grad. Har du kontroll över säkerheten i din vardag? 16 % (16%) svarar i mycket hög grad. 48 % (50%) svarar i ganska hög grad. Vilket eller vilka sätt att få information på skulle kunna hjälpa dig att öka din egen säkerhet? 68 % svarar via tv. 54 % via hemskickade broschyrer. Sammandrag av Sveriges Kommuner och Landstings Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2009 avseende Halmstad: antalet sjukhusvårdade (inskrivna på sjukhus minst ett dygn) till följd av olyckor per 1000 invånare är 13,1, vilket är en minskning på mer än 5 % i jämförelse med Halmstad ligger därmed i en medelgrupp av landets kommuner (varken sämre eller bättre). antalet utvecklade bränder i byggnad per 1000 invånare är 0, 54 vilket är en minskning på mer än 5 % i jämförelse med Halmstad ligger därmed i en medelgrupp av landets kommuner (varken sämre eller bättre). antalet anmälda våldsbrott per 1000 invånare är 13,1, vilket är en ökning på mer än 5 % jämfört med Denna siffra gör att Halmstad hamnar bland de 25 % av Sveriges kommuner som har högst värde i den kategorin. antalet anmälda stöld och tillgreppsbrott på 1000 invånare är 70,7, vilket är en minskning med fem % jämfört med Med denna siffra är Halmstad bland de 25 % av Sveriges kommuner som har högst värde i den kategorin. medianresponstiden för ett 112-samtal är 11,5 minuter och det lägger Halmstad i medelsnitts fältet av Sveriges kommuner. 5

6 Bilaga 2D - Brandfrekvens och samhällsstruktur MSB (f.d. Räddningsverket) har gjort studier på om samhällsstrukturen har någon påverkan på brandfrekvensen. Resultatet visar att ett antal variabler av social, ekonomisk och demografisk typ med stor sannolikhet har ett starkt samband med antalet bostadsbränder/ invånare. Statistiken visar emellertid också att det är mycket svårt att välja ut enstaka eller ett litet antal variabler för att förklara variationen i brandfrekvensen. En slutsats som kan dras av denna studie, trots variationen, är det framförallt i områden med lågt socioekonomiskt index som risken för bränder är störst. Personer boende i dessa områden löper således större risk än personer boende i andra områden att råka ut för bränder. Räddningstjänstens insatser mot brand under perioden st 6

7 Bilaga 3 Vardagsolycka Bilaga 3A - Fallolyckor I Halmstad kom initiativ till att utöka det fallpreventiva arbetet för fem år sedan från personal vid kommunrehabiliteringen. Med hjälp av stimulansmedel startade ett fallpreventionsprojekt år Syftet var att minska antalet fallolyckor. Genom projektet utbildades personal, äldre i samhället fick information om fallolyckor, avvikelserapporteringen utvecklades och förbättrades men även balansträning i grupp utvecklades. Arbetet med att förebygga fallskador sker genom olika aktiviteter: I de förebyggande hembesök som görs används en fallbroschyr som gås igenom tillsammans med den besökte. Den som får ett trygghetslarm installerat i sitt hem erbjuds information kring fallförebyggande åtgärder. All personal inom kommunens äldreomsorg är utbildade i hur man förebygger fall och jobbar aktivt med att följa upp fall i verksamheten. Personalen arbetar med att regelbundet bedöma vilka brukare som har fallrisk, detta för att kunna minska risken för framtida fall. Genom medverkan i senior alert, ett nationellt kvalitetsregister och verktyg för att bedöma risk för fall, trycksår och undernäring. Fallpreventionsgruppen erbjuder utbildningar och föreläsningar till pensionärsgrupper och föreningar samt anordnar temadagar. Halmstad kommun medverkar tillsammans med länssjukvården och övriga kommuner i den länsövergripande fallpreventionsgruppen. I Halmstads kommun har ungefär personer uppnått en ålder av 65 år eller mer. Diagrammet visar den beräknade befolkningsutvecklingen i kommunen. Ålder Folkmängden 2008 (blå respektive orangefärgade staplar) respektive 2025 (gula fält). Hämtad ur SCB:s Kommunfakta

8 Bilaga 3B - Oskyddade trafikanter Statistiken gäller Halmstads kommun. Skadade per trafikslag (fotgängare och cyklister) och väghållare % 80% 60% 40% Uppgift saknas Enskild Statlig Kommunal 20% 0% Fotgängare Cyklist Antal döda och skadade fotgängare och cyklister (kommunala och enskilda vägar) Död Svårt skadad Lindrigt skadad Fotgängare Cyklister 8

9 Bilaga 4 Naturolycka Väderrelaterade olyckor Det är svårt att få fram helt korrekta och heltäckande uppgifter då många andra händelser såsom bränder, trafikolyckor kan ha sin grund i väderläget. De typinsatser som tydligast har en klar koppling till väderläget är just stormskador och översvämning av vattendrag vilket nedanstående statistik visar. Inte heller här finns någon bra möjlighet till jämförelseuppgifter i MSB:s insatsdatabas IDA. Fördelning av de två insatstyper räddningsjtänsten har inom väderrelaterade olyckor Halmstad perioden Stormskada Översvämning av vattendrag 207 Utveckling av väderrelaterade insatser i Halmstad perioden

10 Bilaga 5 Infrastruktursvikt Bilaga 5A - Begreppsförklaring Begreppsförklaring till avsnitt 5.1 Avloppssystem/ Dagvatten hantering Som samlingsnamn för vatten som ska avledas bort från bebyggelse brukar termen avloppsvatten användas. I begreppet avloppsvatten skiljer man på spillvatten och dagvatten, vilket i modern bebyggelse delas upp i olika ledningar. Spillvatten innefattar vatten från disk, tvätt, dusch, bad och toaletter (s.k. sanitärt spillvatten) men även processavloppsvatten från industrier. Dagvatten är i huvudsak regnvatten som avleds från all hårdgjord yta (gator, hustak mm). Dagvatten leds i regel till närmaste vattendrag och ut i havet. Spillvatten skall ledas till ett avloppsreningsverk innan det slutligen leds ut i närmaste vattendrag. Flera typer av vatten kan definieras t.ex. dräneringsvatten. Dräneringsledningar läggs vanligtvis runt fastighetens husgrund för att avleda det vatten som rinner ner genom jordlager för att så småningom bli grundvatten. Detta görs för att hålla husgrunden torr. Vattnet ska kopplas till närmaste dagvattenledning. När man pratar om bräddning av avloppsvatten (eg. spillvatten) menas vatten som inte får plats i ledningsnätet och därför rinner ut orenat innan det nått avloppsreningsverket. Detta kan inträffa vid häftiga skyfall (hydraulisk överbelastning) eller t.ex. vid strömavbrott (driftstörning). I spillvattenledningsnätet finns ett flertal nödavlopp (eller bräddavlopp) via brunnar eller pumpstationer. I värsta fall fungerar källare som bräddvattenmagasin vilket undviks om man istället har möjlighet att brädda spillvattnet till närmaste vattendrag. Bilaga 5B - Behov av anpassning Ett klimat i förändring kan både leda till en ökad och minskad sårbarhet jämfört med dagens klimat. Det kan också visa sig leda till sårbarhet och anpassning inom helt nya områden. Samhällets sårbarhet beror främst på hur kraftigt klimatet förändras och hur snabbt det sker, men också på hur väl förberett samhället är på att möta förändringen. Bebyggelse, vattenresurser, teknisk infrastruktur, eldistribution, naturmiljön liksom människors hälsa är områden där sårbarheten bedöms stor. Man vet redan i dag att framtidens klimat med all säkerhet ställer krav på nya riktlinjer i fråga om bland annat dimensionering och lokalisering av vägar, byggnader och ledningar för dagvatten. Nya värden för extrem nederbörd och höga vattenflöden måste tas med i beräkningarna vid all samhällsplanering liksom för el-/energidistribution. Byggkonstruktioner och infrastruktur måste anpassas till de klimatförhållanden som kan förväntas de närmaste åren. Anpassning genom planering För att möta hoten och begränsa skadorna till följd av stormar och översvämningar är det nödvändigt att arbeta såväl förebyggande för att skydda särskilt utsatta områden liksom att ha en beredskap i form av övervakning, larm och åtgärdsplaner i samband med kriser och olyckor. Fysisk planering Den fysiska planeringen behöver ta hänsyn till de ökade vattenflöden och höjda vattenstånd som kan följa av framtida extremväder, både befintlig och planerad bebyggelse och infrastruktur måste beaktas. Krav på byggnader Kraven på byggnaders prestanda kan behöva förändras liksom behovet av energi. 10

11 Energiåtgången för uppvärmning minskar, men det kan uppvägas av ett ökat behov av kylning. Säkra tillgång på dricksvatten Tillgång och distribution av dricksvatten måste säkras. Verksamheter som vid översvämning kan förorena grundvattentäkter bör till exempel inte finnas i tillrinningsområdet för en vattentäkt. Även förorenade markområden och sediment bör beaktas som en riskfaktor för dricksvatten genom ökad utlakning och föroreningsspridning vid ökad nederbörd. Se över lokalisering av infrastruktur Lokalisering av viktiga samhällsfunktioner som VA-anläggningar, energianläggningar, sjukhus etc. är viktiga att beakta. Dimensioneringen av dagvattensystemet kan behöva utökas liksom kraftverksdammar och andra dammar. Det ledningsbundna kommunikationssystemet, såväl som basstationer för mobiltelefonnätet samt distributionssystem för TV och radio är andra funktioner som kan drabbas. Anpassa dimension på infrastruktur Kulvertar vid vägar och järnvägar måste dimensioneras för ökade vattenflöden. Erosionskänsliga slänter behöver skyddas för ökade flöden och ras- och skredkänsliga områden behöver stabiliseras. Behovet är särskilt stort i känsliga områden nära bebyggelse, vattenledningar, vägar och järnvägar. Även hamnar och flygfält kan vara sårbara för höga vattenstånd och en höjning av havsnivån (Naturvårdsverket). 11

12 Bilaga 6 Kriminell handling Bilaga 6A - Brottsutvecklingen de senaste tio åren Den vanligaste brottstypen i Sverige är stöld, t.ex. stöld ur bil, bilstöld och inbrott. Den näst vanligaste är brott mot person, t.ex. misshandel, olaga hot och sexualbrott. Den tredje största brottstypen är skadegörelse, exempelvis klotter. Utveckling under första halvåret 2010: stöldbrotten utgjorde 38 % av samtliga anmälda brott. Brott mot person har ökat till 18%, skadegörelsebrotten har minskat till 12 %, Bedrägeribrott har ökat till 9 %, Trafikbrott står kvar på 6 %, Narkotika brott har ökat till 7 % och övriga brott 11% 1. 1 Anmälda brott. Preliminär statistik för första halvåret 2010, Brå. 12

13 Bilaga 6B - Statistik kriminell handling Våld utomhus (misshandel) Nationell statistik över antalet anmälda fall av misshandel år 2009 i jämförelse med år 2008 (fördelat på tre åldersgrupper) (från Brå): mot barn i ålder 0-6 år ökning med 15% till ca anmälda brott. mot barn i åldern 7-14 år ökning med 4 % till ca brott. mot barn i åldern år med 19 % till ca brott. Misshandelsbrotten mot barn i ålder 7-17 år anmäls i hög grad av skolan, vilket slår igenom i statistiken på så sätt att färre brott anmäls under sommaren än under terminerna. Denna säsongsvariation finns inte för anmälda misshandelsbrott mot barn i åldern 0-6 år. Olaga hot och ofredande Både olaga hot och ofredande fortsatte att öka under Antalet anmälda fall av olaga hot var ca st, vilket är en ökning med 2 % från Antalet anmälda ofredanden var ca st, vilket är en ökning med 8 % från För de största procentuella ökningarna svarade olaga hot mot grupp (27 % till brott) och ofredande mot grupp (28 % till brott). Mot barn under 18 år Olaga hot ökade med 6 % till ca 6550 anmälda brott Ofredande mot barn ökade med 4 % till ca 4620 brott. Av de barn som utsatts för olaga hot var 43 % flickor och av de barn som utsatts för ofredande var 61 % flickor. Liksom för misshandel mot ungdomar i åldern 7 14 år minskar anmälningarna av olaga hot och ofredande mot personer under 18 år under sommarmånaderna, vilket kan förklaras av att en del av dessa brott anmäls av skolan under skoltid. För både olaga hot och ofredande har anmälningarna ökat i stort sett kontinuerligt under de senaste tio åren. Den preliminära statistiken för första halvåret 2010 visar en oförändrad nivå på antalet anmälningar för olaga hot (ca st) och en ökning med 3 % för ofredande (ca st) jämfört med första halvåret Bilaga 6C - LUPP För att ha ett övergripande faktaunderlag som beskriver hur det är att leva och bo som ung i kommunen genomfördes ungdomsenkäten LUPP hösten 2009 bland över elever i åk 8 i grundskolan och åk 2 på gymnasiet. LUPP betyder lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är utarbetad av Ungdomsstyrelsen kommer enkäten att genomföras igen, på samma målgrupper, så materialet går att använda som ett uppföljningsunderlag. Kort sammanställning av LUPP- undersökningen: Har du någon gång blivit hotad? Åk 8: 12,9 % (flickor) och 15,7 % (pojkar) svarade ja. Åk 2 på gymnasiet: 12,3 % (flickor) 19,2 % (pojkar) svarade ja. Har du någon gång blivit utsatt för misshandel?: Åk 8: 3,7 % (flickor) 4,5 % (pojkar) svarade ja. Åk 2 på gymnasiet: 3,3 % (flickor) 6,1 % (pojkar) svarade ja. Har du någon gång blivit mobbad eller utfryst via telefonsamtal, sms, e-post eller hemsida?: Åk 8: 7,7 % (flickor) 3,6 % (pojkar) svarade ja. Åk 2 på gymnasiet: 1, 8 % (flickor) 0,7 % (pojkar) svarade ja. 13

14 Av de ovanstående svarade 45,8 % (flickor) 26,9 % (pojkar) årskurs 8. 25,0 % (flickor) 15,4 % (pojkar) årskurs 2 på gymnasiet (av de 2119 som svarat på frågan har 208 blivit mobbade/utfrysta varav 66 st via sms, e-post m.m.). Bilaga 6D - Skadegörelse I 2009 års siffror ingår Teknik- och fritidsförvaltningens rapporter om skadegörelse i gång/cykeltunnlar. Denna kostnad har tidigare inte meddelats. Reduceras denna, blir skadekostnaderna år 2009: kr. Det är ungefär samma siffra som föregående år. Sett till antalet är det flest glasincidenter som rapporterats dvs. 86 st (av totalt 263 st händelser). Skadegörelse kommer på andra plats (58 st) och bränder på tredje (36 st). I skadegörelse ingår allmän förstörelse t.ex. förstörelse av kortläsare, lyktstolpar, utemöbler, lekplatser. Glas kan också ingå i denna gruppen om något annat är förstört samtidigt. Om det i skadegörelsen ingått brand så klassas den som brand i statistiken. Uppgifterna och tabeller, diagram nedan är hämtade från Försäkringsmäklarna i Väst AB. 14

15 15

16 600 Halmstads kommun - antal skador Antal skador Linjär (Antal skador) Åren är de första åren som dokumenterats och kan ses som en inledning. Massiva åtgärder bl.a. kameraövervakning, ökad belysning, säkrare hantering av datorer, klippning av buskage m.m. gav kraftigt resultat år Sannolikt lyckades även polisen med sitt arbete med att få bukt med de många datorstölderna under år 2003 (inbrotten för Halmstads kommun kostade 1,7 miljoner kronor under 2003) och det gav utdelning år

17 Halmstads kommun - skadekostnader under självrisk samt i förekommande fall tillägg med erlagd egendomssjälvrisk Kommentar: Avsikten är att visa tendenser. Därför har alla uppgifter omräkntats till dagens penningvärde (0812) Kkr Självrisk Kostnader under självrisk st st st st st st st st st st Årtal och antal skador resp år 17

18 Halmstads kommun - erlagd premie samt utbetalda försäkringsersättningar Kommentar: Bilden ger en översikt över Halmstad kommuns egendoms- och ansvarspremie samt vilka Erlagd premie Utbetalda ersättningar Kommentar: Avsikten är att visa tendenser. Därför har alla uppgifter omräknats till dagens penningvärde (0812). 0 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År

19 Bilaga 7 Olyckor som kan föranleda räddningstjänst Bilaga 7A - Bränder Bränder i byggnader i Halmstad I Halmstad liksom i riket i stort utgör bostaden den absolut vanligaste byggnadstypen som det brinner i. På en tydlig andra plats ligger allmänna byggnader vilket bl.a. inkluderar förskolor, skolor och fritids. Bostäder 741 st Allmän byggnad 251 st Industri 132 st Annan byggnad 114 st Övrigt 74 st Totalt 1312 st Byggnadstypers andel av brand i byggnad i Halmstad Byggnadstypers andel av brand i byggnad i Halmstad % 10% 19% 19% 9% 9% 6% 6% 56% 56% Bostad Bostad Allmän byggnad Allmän byggnad Industri Industri Annan byggnad Annan byggnad Övrigt Övrigt Bränder i allmänna byggnader i Halmstad I Halmstad larmades räddningstjänsten ut vid 251 tillfällen för brand i allmänna byggnader. Den enskilt vanligaste byggnadstypen har varit skolor följt av handel. Därefter följer åldringsvård, restaurangen/danslokaler innan förskola som tillsammans med hotell ligger lika. Lägger man dock ihop skolor med förskolor och fritids blir det en riktigt stor grupp inom allmänna byggnader. Med 79 händelser utgör de drygt 1/3 av bränderna i allmänna byggnader över tiden. Fördelning per byggnadstyp inom allmänna byggnader i Fördelning per byggnadstyp inom allmänna byggnader i Halmstad Halmstad Annan Annan allmän allmän byggnad byggnad Förvaltningsbyggnad/kontor Förvaltningsbyggnad/kontor Fritidsgård Fritidsgård Skola Skola Försvarsbyggnad Försvarsbyggnad Hotell/pensionat Hotell/pensionat Restaurang/danslokal Restaurang/danslokal Kyrka/motsvarande Kyrka/motsvarande Idrottsanläggning Idrottsanläggning Teater/biograf/museum/bibliotek Teater/biograf/museum/bibliotek Övrig Övrig vårdbyggnad vårdbyggnad Psykiatrisk Psykiatrisk Förskola Förskola Åldringsvård Åldringsvård Kriminalvård Kriminalvård Sjukhus Sjukhus Handel Handel

20 Bilaga 7B - Olyckor vid vatten Olyckor vid vatten är svårt att få fram korrekt statistik kring. Orsaken är att räddningstjänsten inte larmas ut på alla och att ingen bra jämförelsestatistik finns att tillgå i MSB:s insatsdatabas IDA. SLS är den organisation som följer utvecklingen bäst just för stunden. Räddningstjänsten blir inte larmade till drunkningar i bassänger och pooler. Diagrammet visar räddningstjänstens utrycknings statistik Hav Å/älv Hamnområde Sjö/damm Annan Ej angiven 48 De olika elementens utveckling i Halmstad perioden Hav Å/älv Hamnområde Sjö/damm Annan Ej angiven

21 Svenska Livräddningssällskapets sex kriterier för En vattensäker kommun 1. Kommunen skall i sitt handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) tydligt ange vem som har ansvar för samt målsättning med vattensäkerhetsfrågor. Detta gäller skötsel av materiel och anläggningar, information samt tillsyn enligt 5 kap 1 LSO. En plan skall tas fram hur målen uppnås och ett kontinuerligt dokumenterat uppföljningsarbete med inventering och hantering av risker skall bedrivas. 2. Skolan skall tydligt kunna dokumentera att man uppfyller läroplanens mål genom att: alla elever senast i slutet av det femte skolåret skall ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg och hantera nödsituationer vid vatten, ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett. alla elever senast i slutet av det nionde skolåret skall kunna hantera nödsituationer i och vid vatten, ha kunskaper i livräddande första hjälp. Häri skall även innefattas kunskap om Hjärtlungräddning, HLR. 3. Kommunen skall ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnigheten och höjer säkerhetsmedvetandet hos vuxna. Här skall särskilt beaktas personer med särskilda behov. 4. All berörd personal på badanläggningar som tillhör kommunen skall ha en adekvat säkerhetsutbildning så att man kan förhindra och avhjälpa olycksfall. Kommunen skall vidare aktivt arbeta för att personal på badanläggningar som inte tillhör kommunen har motsvarande kompetens. 5. Kommunen skall aktivt på hemsidor, i simhallar och på andra sätt, dels informera allmänt om vatten- och issäkerhet och vikten av kunskap om detta, dels säsongsanpassat informera om de särskilda risker som kan finnas i kommunen. 6. I kommunen skall finnas minst en säkerhetsdepå för utlåning eller uthyrning av vattensäkerhetsutrustning såsom flytvästar och isdubbar till allmänheten. Livräddarna i Tylösand/Frösakulls rapport över händelser sommaren 2010: Omplåstringar och sårvård, hjälp badgäster vid olycksfall/sjukdomsfall 79 st. I väntan på ambulans larm via SOS-alarm 6 st. Omhändertagande av manet, stick ex. geting, fästing, fjärsing 7 st. Eftersök av försvunna barn 26 st. Drunkningstillbud 14 st. Förebyggande arbete i havet (längre ut än 200m) - så som hjälp till: båtar, madrasser, surfare, och långsimmare 29 st. Livräddarna larmade till annan strand för att hjälpa till 2 st. 21

22 Bilaga 7C - Statistik trafikolyckor Trafikolycka (med minst ett motorfordon inblandat) Antal dödade och svårt skadade i trafiken Sverige Dödade Svårt skadade Visar de olyckor som inträffar där kommunen är väghållare eller ansvarar för driften. Skadade per trafikslag (motorfordon) och väghållare % 80% 60% 40% Uppgift saknas Enskild Statlig Kommunal 20% 0% Moped Motorcykel Bil Lastbil 22

23 Utdrag ur Cykelplan 2010-Handlingsplan för ökat cyklande i Halmstads kommun. 23

24 Korsningar i Halmstad som är olycksdrabbade. STRADA, polis och/eller sjukhusrapporterade olyckor Kvadrat avser reglerad korsning, cirkel avser cirkulationsplats och stjärnor övriga korsningar. 24

25 Utdrag ur Cykelplan 2010-Handlingsplan för ökat cyklande i Halmstads kommun. 25

26 Geografisk spridning av trafikolyckor En översiktsbild över Halmstads kommun visar att olyckorna från 2009 är spridda, med undantaget från Halmstads tätort, där olycksbilden är mer centrerad. Bilden nedan illustrerar svårighetsgrad på olyckan samt väghållare. Bilaga 7D - Olyckor med farliga ämnen Vanligaste händelsen är utsläpp av drivmedel, smörjmedel eller hydraulolja från fordon. Fördelning av insatser rörande farliga ämnen i Halmstad perioden Farligt gods-last Drivmedel/smörjmedel/hydraulolja från fordon 4 2 Kylmedel från kyl/frys Brandfarlig gas 51 Annat 26

27 Bilaga 8 Räddningstjänstens förebyggande verksamhet Bilaga 8A - Information och rådgivning Sammanfattning Bilagan beskriver hur Halmstads Kommun bedriver rådgivning och information för att underlätta för den enskilda att fullgöra sina skyldigheter enligt lag om skydd mot olyckor (LSO). Informations- och rådgivningssituationerna skall ske utan att den enskildes egenansvar inskränks. Med den enskilde avses både enskilda medborgare och juridiska personer. Information och rådgivning kan innebära både en bred kunskapsspridning till en utvald målgrupp och en direktinsats till den enskilde i en specifik frågeställning. Detta kan ske genom utskick, konferenser, utbildningar, informationsannonser, öppet hus, information på kommunens hemsida, telefonrådgivning med mera. Bakgrund och syfte Enligt LSO är en kommun skyldig att ge information och rådgivning för att underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. Informations- och rådgivningssituationerna skall ske utan att den enskildes egenansvar inskränks. Med den enskilde avses både enskilda medborgare och juridiska personer. Syftet med information och rådgivning är att underlätta för den enskilde att fullgöra sitt ansvar som följer av lagen. I detta inryms att nå upp till den nivå samhället ställer som krav på den enskilde. Arbetsmetodik och arbetsområde Information och rådgivning är ett led i att förebygga och förhindra olyckor. Om olyckan ändå inträffar skall det finnas en hög beredskap för att minska konsekvenserna för personer som bor och vistas i Halmstads Kommun. Information och rådgivning kan betraktas som en bred kunskapsspridning till en utvald målgrupp. Detta kan ske genom utskick, konferenser, utbildningar, informationsannonser, öppet hus, information på stadens hemsida med mera. Information och rådgivning kan även betrakta som en direktinsats till den enskilde i en specifik frågeställning. Rådgivning kan vara av enklare karaktär i form av telefonrådgivning eller kortare möten etcetera. Informations- och rådgivningsrollen omfattar sådana frågor som är inom räddningstjänstens kompetensområden som är till för att underlätta för den enskilde att fullgöra sitt egenansvar enligt lag om skydd mot olyckor. Det kan även beröra frågeställningar som vid en olycka underlättar för insatspersonal och/eller minskar konsekvenserna av olyckan. All rådgivning till den enskilde i form av medborgaren samt enstaka kortare telefonrådgivningar till juridiska personer är kostnadsfri inom Halmstad kommun. För mer omfattande rådgivning till juridiska personer hänvisas till den privata marknaden. 27

28 Informations- och rådgivningsinsatser i Halmstads Kommun Information och rådgivning sker inom ett flertal verksamhetsområden. Räddningstjänsten bedriver en utbildningsverksamhet vars syfte är stärka den enskilde medborgarens möjlighet att förebygga olyckor samt att minska konsekvenserna av olyckor. Verksamheten riktar sig till alla som behöver utbildning för att kunna ingripa vid och förebygga alla typer av olyckor. Under 2009 utbildades totalt 4107 personer i olika brand- och sjukvårdsutbildningar. Räddningstjänsten bedriver även en mycket framgångsrik skolbrandskyddsutbildning. Vi träffar skolungdomarna i 6års gruppen, 2, 5 och 8 klass. Utbildningen är anpassad för de olika åldersgrupperna. Syftet är att när ungdomarna skall få en god kunskap kring förebyggande brandskydd och hur de skall agera vid en ev. olycka. Under 2009 utbildades totalt 1211 skolungdomar. Inom myndighetsutövningen sker information och rådgivning i olika sammanhang och i olika former. Dagligen sker rådgivning via telefon eller besök på plats i ärende som rör privatpersoner, företag och andra verksamheter. Då det finns behov av information till större grupper sker detta genom utskick via post, e-post, informationsträffar, media etcetera. Även en del av de operativa enheternas arbetstid omfattar information och rådgivning. Behovet av information och rådgivning till den enskilde, kommer att styra en del av verksamheten för de operativa enheterna till att arbeta mer händelsebaserat. Det händelsebaserade arbetet kan till exempel innebära att riktad information ges i skolor/bostadsområde. Halmstad kommuns hemsida är en naturlig informationskanal. Här finns möjlighet att hämta information, råd, exempel och blanketter. Denna informationskanal ska ständigt hållas uppdaterad. Utvecklingsområde Inför varje verksamhetsår skall det upprättas en informationsplan där syfte, mål och ansvar för planerad information under det kommande året redovisas. Information är en så pass stor och viktig bit för räddningstjänsten att förvaltningen borde tillföras en informatörstjänst. Uppföljning och utvärdering Verksamheten skall följas upp och utvärderas årligen. 28

29 Bilaga 8B - Tillsyn Sammanfattning Bilagan beskriver hur tillsynsverksamheten enligt LSO och Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) är ordnad och planerad vid räddningstjänsten i Halmstad. Det övergripande målet för räddningstjänstens tillsynsverksamhet är ett tryggt och säkert Halmstad. Huvuduppgiften är att underlätta för den enskilde att uppfylla sina skyldigheter enligt nämnda lagstiftningar. Detta utförs genom information, rådgivning och tillsyn. Inför varje år upprättas en tillsynsplan. I denna redovisas vilken tillsyn som planeras under det kommande året. För den kommande mandatperioden ska räddningstjänsten speciellt arbeta med att utveckla följande två områden. Kvalitetssäkra tillsynen Systematisk erfarenhetsåterföring Tillsynsverksamhet Bakgrund och syfte Tillsyn bedrivs av Räddningstjänsten och berör verksamheter, fastigheter och andra anläggningar inom kommunen. Tillsynen bedrivs enligt LSO och LBE. Vid tillsyn kontrolleras efterlevnaden av nämnda lagar och de föreskrifter som meddelats med stöd av dessa. Tillsynsverksamheten inriktar sitt arbete speciellt till verksamheter där ett stort antal personer vistas samtidigt samt verksamheter där det finns ett hjälpbehov vid en utrymningssituation. Vid tillsyn kontrolleras att brandskyddet inom verksamheter och fastigheter är skäligt. Vanligen så sker tillsynen verksamhetsvis så kallad tematillsyn utifrån en flerårig plan. Under 2009 så gjordes t.ex. tillsyn på grundskolor, förskolor, hotell och privata vårdanläggningar och under 2010 så gjordes tillsyn på handel, restaurang och krogar m.m. Under 2011 planeras tillsyn på vård, viss industri och skola. Varje år sker det även vid ett antal tillfällen förenklade, oannonserade tillsynsbesök när vi tror att verksamheterna har svårast att leva upp till ett bra brandskydd t.ex. kvällstillsyn på uteservering och nattklubbar, jultillsyn i butiker m.m. Det övergripande målet är ett tryggt och säkert Halmstad. Genom att på det lokala planet verka för ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot brand och olyckor samt att med förebyggande åtgärder både förebygga och begränsa bränder och olyckor som kan orsakas av brandfarliga varor, arbetar räddningstjänsten för att leva upp till det övergripande målet. Syftet med verksamheten är att följa upp att den enskilde fullgjort sina skyldigheter enligt LSO. 29

30 Arbetsmetodik och arbetsområde Förmåga och kompetens Behovet av kunskap varierar med vilken typ av ärende som ska handläggas eller vilken typ av verksamhet som det ska utföras tillsyn av. Lägsta kompetenskrav för att slutföra en tillsyn är att man är utbildad brandman och har vidareutbildning i tillsyn. Brandingenjörskompetens ska finnas inom förebyggande avdelningen eftersom staden har en komplicerad riskbild och i många sammanhang upprättas riskanalyser som behöver granskas och värderas av räddningstjänsten. Delegation Enligt delegationsordning framgår vem som i kommunen får utföra tillsynen enligt aktuella lagstiftningar. Myndighetsutövning Myndighetsutövning i form av tillsyn utförs inom fyra lagstiftningsområden. Lag om skydd mot olyckor 2 kap. 2. Lag om skydd mot olyckor 2 kap. 3. Lag om skydd mot olyckor 2 kap. 4. Lag om brandfarliga och explosiva varor. Tillsynen utförs i huvudsak som en kontroll av det samlade brandskyddet som finns på enskilda verksamheter, byggnader eller anläggningar. Vid tillsynen av brandskyddet kontrolleras främst verksamhetens systematiska brandskyddsarbete och om den befintliga skyddsnivån är skälig. Faktorer som ligger till grund för var tillsyn utförs är följande: Stor risk för eller stora konsekvenser vid brand Tidigare erfarenheter av verksamheten eller samma grupp av verksamheter. Behovet av systematiskt brandskyddsarbete Brister i brandskyddet enligt den skriftliga redogörelsen Ansökan om alkoholtillstånd Tillstånd att hantera brandfarliga varor Erfarenheter från brandutredningar Tillsynen gällande efterlevnaden av Lag om brand och explosiva varor samordnas med tillsyn som utförs enligt Lag om skydd mot olyckor. Vid tillsyn av brandfarliga varor beaktas verksamhetens systematiska arbete med säkerheten. Det kontrolleras att villkor i lag, förordning, föreskrifter och tillstånd uppfylls. Förutom vid nyetableringar skall skriftlig redogörelse lämnas in vid större förändringar i verksamheten, vid ägarbyte eller när räddningstjänsten kräver det. Kommunen har i dagsläget inte för avsikt att meddela någon föreskrift angående när den skriftliga redogörelsen skall lämnas in på nytt. 30

31 Utvecklingsområden Räddningstjänsten skall under den kommande mandatperioden arbeta med att utveckla två områden: Kvalitetssäkra tillsynen Bedömningskriterier för det systematiska brandskyddsarbetet skall tas fram så att verksamheter kan jämföras med varandra. Systematisk erfarenhetsåterföring Erfarenhets utbyte mellan förebyggande och operativ verksamhet är en naturlig del av verksamheten. Rutiner och forum för ett systematiskt arbetssätt skall utvecklas. Målsättning, uppföljning och utvärdering Inför varje verksamhetsår skall en tillsynsplan upprättas och antas av räddningsnämnden. Denna skall sedan följas upp och utvärderas. 31

32 Bilaga 8C - Farlig verksamhet Sammanfattning En farlig verksamhet enligt LSO är en verksamhet som innebär att en olycka på anläggningen kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Länsstyrelsen beslutar om en verksamhet omfattas av skyldigheterna enligt LSO 2 kap. 4. Halmstads kommun fanns det sex stycken verksamheter som omfattas av kraven enligt 2 kap. 4 lag LSO. Fyra av dessa omfattas även av lag ( 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen), varav två av den högre kravnivån. Räddningstjänsten samordnar sin tillsyn med länsstyrelsen och arbetsmiljöverket i den mån det är möjligt. Detta sker för anläggningarna som omfattas av den högre kravnivån enligt Sevesolagen. För dessa verksamheter ansvarar även kommunen för att upprätta planer för räddningsinsatser, öva samt informera allmänheten om riskerna som anläggningarna utövar samt hur allmänheten kan varnas och förväntas agera vid en olyckshändelse. Vid tillsyn utgör den riskutredning som verksamheterna har skyldighet att upprätta ett viktigt underlag. Riskutredningen syftar till att utreda vilket behov det finns att hålla eller bekosta beredskap i form av personal eller egendom samt vilka övriga åtgärder som kan bli nödvändiga för att en olyckshändelse ska kunna hanteras av den kommunala räddningstjänsten i samarbete med verksamheten. Bakgrund och syfte I 2 kap. 4 i LSO återfinns vilka skyldigheter som gäller vid en farlig verksamhet. Farlig verksamhet innebär att en olycka på anläggningen kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Med allvarlig skada på människor menas dödsfall eller skador som kräver långvarig vård. Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som kan ge allvarliga skador på människor eller miljö. Analysen bör syfta till att utreda i vilken omfattning anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen behöver hålla eller bekosta beredskap i form av personal eller egendom samt behovet att vidta andra åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador. Länsstyrelsen fattar, efter samråd med kommunen, beslut om vilka anläggningar som omfattas av skyldigheterna enligt LSO 2 kap. 4. Utöver farlig verksamhet enligt LSO 2 kap. 4 där kommunen har tillsynsansvaret så involveras även kommunen i arbetet med anläggningar som omfattas av lag ( 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen). Anläggningar som omfattas av Sevesolagen indelas i två olika nivåer beroende på hanterade ämnen och mängder. Den lägre kravnivån innebär att verksamhetsutövaren är skyldigt att göra en anmälan, kompletterat med en beskrivning hur verksamheten kan förebygga riskerna för en allvarlig kemikalieolycka till Länsstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Dessutom är verksamhetsutövaren skyldig att förebygga allvarliga kemikalieolyckor. Verksamheter som omfattas av en högre kravnivån ska dessutom redovisa en säkerhetsrapport för länsstyrelsen och arbetsmiljöverket. Säkerhetsrapporten ska förnyas vart femte år eller vid större förändringar. Säkerhetsrapporten beskriver verksamheten, vilka risker som föreligger, 32

33 farliga ämnen, handlingsplan samt en intern nödlägesberedskap vid allvarliga kemikalieolyckor. Kommunens skyldigheter för Sevesoanläggningar i den högre kravnivån är att ge information till närboende avseende vilka risker som föreligger, hur allmänheten varnas samt hur de bör agera i händelse av en olycka. Kommunen ska även upprätta en plan för räddningsinsatser som ska förnyas och övas minst vart tredje år. Allmänheten ska ges möjlighet att ge synpunkter på planen. Arbetsmetodik och arbetsområde Verksamheter i Halmstads kommun Följande verksamheter omfattas av skyldigheter enligt LSO 2 kap. 4 eller Sevesolagstiftningen. Verksamhet Omfattas av OKQ8 AB, oljedepå på Oljevägen LSO 2:4 samt Seveso högre E.ON Gas Sverige AB, Naturgaslagret Skallen LSO 2:4 samt Seveso högre Stena Recycling AB, Oljevägen LSO 2:4 samt Seveso lägre E.ON Värmekraft Sverige AB, värmekraftverk LSO 2:4 samt Seveso lägre Krönleins Bryggeri AB LSO 2:4 Halmstads Flygplats AB LSO 2:4 Samverkan Räddningstjänsten samverkar med Länsstyrelsen och Arbetsmiljöverket vid tillsyn av verksamheterna som tillhör den högre kravnivån enligt Sevesolagen. Kontinuerlig kontakt sker med alla angivna verksamheter vilket är ett sätt att arbeta för att minska riskerna. Planering och övning För verksamheterna som omfattas av den högre kravnivån enligt Sevesolagen har kommunen upprättat planer för räddningsinsatser. Planen för insats på OKQ8:s oljedepå bygger på ett samarbete med Släckmedelscentralen (SMC). SMC förfogar över storskalig släckutrustning och finns på fyra olika platser i Sverige. Det är SMC i Göteborg och Malmö som blir aktuella för en insats i Halmstad. Planen för insats på Naturgaslagret Skallen reviderades vid årsskiftet och bygger på att utrymma riskområdet och en passiv insats i övrigt. Räddningstjänsten är i stort behov av hjälp från E.ON Gas Sverige AB för att kunna hantera en allvarlig kemikalieolycka på Naturgaslagret. Inom Räddsam-N finns ett utökat operativt samarbete genom funktionen HILL (Hallands Integrerade Larm och Ledning) vilket innebär att resurser utöver de som finns tillgängliga i Halmstads kommun kan larmas till en olycka utan tidsfördröjning. Detta ger en förbättrad slagkraft mot allvarliga kemikalieolyckor. Delegation Enligt delegationsordning framgår vem som i kommunen får utföra tillsynen enligt aktuella lagstiftningar. Stöd till medborgaren Information och rådgivning sker i olika sammanhang och i olika former. Särskilt för Sevesoanläggningar i den högre kravnivån är att kommunen har skyldighet att lämna ut 33

34 information till allmänheten och planer för räddningsinsatser som upprättas ställs ut för allmänhetens beskådan och möjlighet att lämna synpunkter. Myndighetsutövning Myndighetsutövning från räddningstjänsten mot verksamheter som omfattas av 2 kap. 4 LSO om farlig verksamhet utförs inom två lagstiftningar, LSO och lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor under förutsättning av brandfarlig eller explosiv vara hanteras i tillståndspliktig mängd. Vid tillsyn av en farlig anläggning görs vanligen en genomgång av upprättad riskutredning och utifrån resultatet av den genomgången utförs sedan resten av tillsynen. Tillsynsverksamheten kan även bestå i att granska verksamheternas interna räddningsplaner vid övningar på företaget eller att öva på operativ samverkan mellan kommun och företag. Tillsynsverksamheten samordnas i möjligaste mån med andra myndigheter och deras tillsyn. Utvecklingsområden Arbete ska göras för att verksamheternas riskutredningar ska bli mer riktade mot kraven som ställs på en riskutredning upprättad enligt kraven i 2 kap. 4 LSO. Arbete har genomförts med räddningstjänsterna i Hallands län och Länsstyrelsen för att få fram riktlinjer som verksamhetsutövaren kan nyttja som hjälp vid framtagandet av nya riskutredningar. Det är viktigt att riskutredningarna är transparenta och beskriver vilka åtgärder och resurser som behövs, utöver det som den kommunala räddningstjänsten förfogar över, för att risknivån ska hamna på en tolerabel nivå för människor och miljö. Målsättning, uppföljning och utvärdering Räddningstjänsten ska under den kommande mandatperioden arbeta med att uppdatera insatsplanerna på verksamheterna som omfattas av den högre kravnivån enligt Sevesolagen samt informera allmänheten om dessa verksamheter enligt kraven som åligger kommunen. Tillsyn ska fortlöpande ske på anläggningarna. Räddningstjänstens operativa avdelning ska bli mer aktiv i övningar på de verksamheter som omfattas av kravet enligt 2kap. 4 LSO. 34

35 Bilaga 8D - Sotning och brandskyddskontroll Sammanfattning Bilagan beskriver hur rengöring(sotning) och brandskyddskontroll i Halmstad är ordnad och planerad. Sotningsfristerna följer Räddningsverkets allmänna råd SRVFS 2005:9. Sotning och brandskyddskontroll utförs i Halmstad av företaget Halmstads sotningsväsende AB. Syftet med sotning och brandskyddskontroll är att bränder i anslutning till förbränningsanordningar och imkanaler förebyggas och förhindras på ett effektivt sätt Bakgrund och syfte Enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) (2003:778) med tillhörande förordning (2003:789) har kommunerna det övergripande ansvaret för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. Mellan Halmstads kommun genom räddningsnämnden och Morgan Lundholm, har ett entreprenöravtal om sotning m.m. träffats. Morgan Lundholm driver företaget Halmstads Sotningsväsende AB. Avtalet gäller fr.o.m i sex år med förlängning om tre år i taget om det inte skriftligen sägs upp. Genom detta avtal förbinder sig entreprenören att utföra all föreskriven rengöring (sotning) och brandskyddskontroll inom sotningsdistriktet, samt att även i övrigt följa föreskrifter i gällande lagar och förordningar och andra av myndighet utfärdade bestämmelser som äger tillämpning på sotningsverksamheten. Halmstads Sotningsväsende ska föra register över byggnader och sotningspliktiga objekt samt ange tillämpliga sotningsfrister och de tider då sotningen har verkställts. Detta register skall tillhandahållas räddningsnämnden på anmodan. Räddningsnämnden ämnar att under 2011 teckna ett nytt avtal med annan sotarmästare då Morgan Lundholm går i pension. Kommunen får medge att fastighetsägare själv får utföra eller låta någon annan utföra sotning på den egna fastigheten. Ett sådant medgivande får endast ges om sotningen kan ske på ett från brandsäkerhetssynpunkt betryggande sätt. Syftet med sotning och brandskyddskontroll är att bränder i anslutning till förbränningsanordningar och imkanaler förebyggas och förhindras på ett effektivt sätt. Rengöring (Sotning) Enligt förordning om skydd mot olyckor (2003:789) får kommunen meddela föreskrifter om hur ofta rengöring (sotning) skall ske. Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om rengöring (sotning) (SRVFS 2005:9) ger vägledning för kommunerna när sotningsfrister för olika typer av anläggningar skall fastställas. På följande sidor finns sotningsfristerna med beskrivande text. Räddningsnämnden fastställde dessa frister för Halmstads kommun Sotningsfrister för eldstäder och andra fasta förbränningsanordningar med tillhörande rökkanaler. Dessa föreskrifter trädde i kraft den 1 januari Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor Om pannan ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning av en kvalificerad driftsledare skall sotning utföras med fristen 4 år, oavsett vilket bränsleslag som används. 35

36 I övriga fall skall, om eldning sker med fasta bränslen, sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 3 ggr/år Avser konventionella pannor. 2 ggr/år Avser pannor med keramisk inklädnad i förbränningskammaren eller motsvarande konstruktion för effektiv förbränning av bränslet och där pannan är ansluten till ackumulatortank eller motsvarande anordning. 1 ggr/år Avser pannor där eldning sker med träpellets eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och där eldningsapparaten är speciellt konstruerad för effektiv förbränning av bränslet. Om eldning sker med flytande bränslen skall sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 3 ggr/år Avser pannor där eldning sker med tung eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. 1 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannans märkeffekt överstiger 60 kw. 2 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och pannans märkeffekt uppgår till högst 60 kw. 2. Köksspisar, ugnar och andra jämförbara förbränningsanordningar Om eldning sker i större omfattning än för enskilt hushålls behov skall sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 6 ggr/år Avser eldstäder där eldning sker med fasta bränslen, tung eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. 1 år Avser eldstäder där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle. Om eldning sker för ett enskilt hushålls behov skall sotningsfrister för lokaleldstäder tillämpas. 3. Lokaleldstäder Om eldning sker i lokaleldstäder skall sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 1 år Avser eldstäder som utgör den primära källan för uppvärmning av det utrymme där eldstaden är uppställd eller för matlagning. 4 år Avser eldstäder som inte utgör den primära källan för uppvärmning av det utrymme där eldstaden är uppställd eller för matlagning. 4 år Eldstaden är belägen i ett fritidshus. 36

37 4. Imkanaler i restauranger eller andra större kök Frist Tillämpningskriterier 3 ggr/år Avser normalfallet. 1 ggr/år Imkanaler i kök som endast används för uppvärmning av mat eller liknande verksamhet. 5. Förändring av frist i ett enskilt fall Kommunen kan ändra fristen i ett enskilt fall om det är betingat av brandskyddsmässiga skäl. 6. Undantag Har eldning inte skett efter senaste rengöringen/sotningen behöver ny rengöring inte göras. Vid bestämmandet av nästa sotningstillfälle skall sotning dock anses gjord enligt gällande sotningsfrister. Egensotning I enlighet med LSO (3 kap. 4 ) får kommunen medge att en fastighetsägare utför sotning på den egna fastigheten. Vid prövning av ett eventuellt medgivande och om sotning kan ske på ett betryggande sätt skall kommunen beakta risksituationen, förbränningsanordningens komplexitet och den enskildes kunskap samt förutsättningar för uppgiften. Beslutet grundar sig på den sökandes intyg att denne har erforderlig kompetens, fysisk förmåga att arbeta på tak, erforderliga redskap för att klara av att sota själv samt att denne är ägare till aktuell fastighet. Skulle det vid brandskyddskontroll eller tillsyn visa sig att så inte är fallet återkallar kommunen medgivandet. Ansökansblankett om att i egenskap av fastighetsägare själv få utföra sotning finns framtaget. Beslut om eventuell dispens tas av räddningsnämnden. Beslutanderätten är delegerad till Räddningschefen, dess ställföreträdare och chef för förebyggande avdelningen, se delegationsordning. Brandskyddskontroll Enligt lagen om skydd mot olyckor, 3 kap 4, skall kommunen i brandförebyggande syfte ansvara för att det som enligt ovan skall rengöras liksom skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar även skall kontrolleras från brandskyddssynpunkt. Detsamma gäller även fasta förbränningsanordningar inrättande uteslutande för gas och därtill hörande avgaskanaler. I Statens räddningsverks föreskrifter och allmänna råd om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll (SRVFS 2005:9) finns det bestämmelser för med vilka intervaller som brandskyddskontroll skall utföras. Här anges även vilken behörighet som gäller för den som utför brandskyddskontrollen. Kommunen kan inte föreskriva om andra kontrollfrister än vad som framgår av Räddningsverkets föreskrifter. Brandskyddskontrollen skall dokumenteras. Av dokumentationen skall framgå vad som kontrollerats, vilka provningar som gjorts och resultatet av kontrollen. 37

38 Målsättning Sotning och brandskyddskontroll skall genomföras enligt de av Räddningsnämnden fastställda fristerna för sotning och de av Räddningsverket fastställda fristerna för brandskyddskontroll. Entreprenör som kommunen har avtal med ansvarar för detta. Register över genomförd sotning och brandskyddskontroll samt vilka förelägganden och förbud som har meddelats upprättas av entreprenören. Entreprenören rapporterar till Räddningsnämnden. 38

39 Bilaga 8E - Lärande av olyckor (olycksorsak och olycksförloppsutredning) Sammanfattning Bilagan beskriver hur arbetet med lärande av olyckor enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) 3 kap 10 är ordnad och planerad vid räddningstjänsten i Halmstad. Det övergripande målet för räddningstjänstens arbete med att undersöka olycksorsaker och olycksförlopp vid de räddningsinsatser vi larmats ut till, syftar till att minska antalet skadade och döda som följd av olyckor. Att minska konsekvenserna då olyckor ändå inträffar. Detta utförs genom att systematisk följa upp de insatsrapporter som skrivs efter genomförda räddningsinsatser samt att genomföra fördjupade brand eller olycksutredningar efter genomförda räddningsinsatser. Inför varje år upprättas en verksamhetsplan. I denna redovisas vilka riktlinjer som gäller för aktuellt år och vilka teman som i förväg utgör extra intressanta områden att fördjupa arbetet med. Fördjupade utredningar görs i omkring 2-3 % av de ca 900 insatser som räddningstjänsten larmas ut till per år. Lärande av olyckor (olycksorsak och olycksförlopp) Bakgrund och syfte Kommunen fick tydliggjort i och med ny lagstiftning 2004 (LSO) om att utreda olyckor. Lärande av olyckor är räddningstjänstens verksamhet inom kommunen vilka har till uppgift att verka inom olycksundersökningsområdet. Olycksundersökning bedrivs enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) 3 kap 10 efterföljande åtgärder. 10 När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Den som utför en undersökning enligt första stycket har rätt att få tillträde till olycksplatsen. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs. Beträffande olycksundersökning rörande hur insatsen genomförts redovisas detta under den operativa delen i handlingsprogrammet. Syfte är att: minska antalet omkomna och skadade som följd av olyckor minska konsekvensen för människor, egendom och miljö då olyckor ändå inträffar. bidra till mer behovsanpassad tillsynsverksamhet inom kommunen bidra som underlag för planering av den operativa räddningstjänsten i kommunen bidra som underlag för handlingsprogram för skydd mot olyckor Genomförande: Under 2009 genomfördes 21 st fördjupade utredningar och under 2010 beräknas vi genomföra drygt 20 st. Inom gruppen fördjupade utredningar ingår de kvartalsrapporter som genomförs för erfarenhetsåterföring internt vid räddningstjänsten. 39

40 Kvartalsrapporterna innehåller uppföljning av räddningstjänstens insatser i stort aktuell period och i jämförelse med samma period förgående år och kompletteras varje gång med ett återkommande teman Kvartal 1, tema brand i byggnad. Kvartal 2, tema brand ej i byggnad och anlagd brand. Kvartal 3, tema trafikolyckor. Kvartal 4 (årsrapport), uppföljning av alla områden. Vi har under året 2010 haft ett visst fokus för våra djuputredningar. MSB har inom ramen för brandutredarprogrammet önskat brandutredningar med koppling på byggnadstekniskt brandskydd, anlagd brand och dödsbrand. Räddningstjänsten i Halmstad har haft fokus på bränder hos äldre och anlagda bränder i allmänna byggnader och främst skolor samt insatser med små enheter (västenhet) samt insatser där räddningstjänsten stegutrustning behövts för utrymning vid brand. Arbetsmetodik och arbetsområde Räddningstjänsten arbetar utefter årligt lagda riktlinjer för att tydliggöra i vilken omfattning olycka typer av olyckor skall utredas. Vissa olyckor utreds bättre av andra aktörer med samma syfte som räddningstjänsten. Vissa olyckor utreds bäst av annan förvaltning inom kommunen. Vissa olyckor skall räddningstjänsten själva utreda. I de fall bedömning görs kan även vissa olyckor utredas av extern part såsom annan kommun eller annan kommuns räddningstjänst. I Halmstad har vi valt att arbeta utefter tre olika nivåer på olyckor. Nivå 1 är mindre okomplicerade olyckor, nivå 2 är allvarliga olyckor och nivå 3 är mycket allvarliga olyckor. Nivå 1 och 2 utreds normalt genom den insatsrapport som ansvarigt brandbefäl genomför efter insats medan nivå 3 normalt utreds av speciell utredare eller grupp. Nivå 3 kan även utgöras av annan olycka som såväl ansvarigt befäl eller personal inom lärande av olyckor finner lämplig att kontrollera och följa upp mer djupgående. Exempel på olyckor som kan utredas Bränder Drunkningsolyckor - tillbud Trafikolyckor Arbetsplatsolyckor Olyckor med stor miljöpåverkan Ras etc. Lärande av olyckor genomför också uppföljning av såväl statistik som erfarenheter i genomförda utredningar i syfte att förmedla informationen såväl internt inom räddningstjänsten och kommunen som till andra aktörer vilka är berörda. Utvecklingsområden Idag sker djupare utredning i huvudsak vid bränder och drunkningar medan många andra olyckstyper blir outredda med syftet att lära för framtiden. MSB tydliggör idag att kommunen bör bredda olycksutredandet till att inbegripa olika typer av olyckor och hela dess förlopp och därmed ge övergripande och bakomliggande faktorer större utrymme än enbart den direkta olycksorsaken. 40

41 Räddningstjänsten skall under den kommande mandatperioden arbeta med att utveckla två områden. Nedan beskrivs det tillstånd som man avser att uppnå: Öka bredden vid djuputredningar Områden som bedöms hamna mellan stolarna av de utredande myndigheterna är främst trafikolyckor av mindre karaktär på främst kommunala vägar likväl som allvarliga olyckor på samtliga vägar där idag transportstyrelsen i princip bara utreder dödsolyckor. Systematisk erfarenhetsåterföring Erfarenhets utbyte mellan förebyggande och operativ verksamhet är en naturlig del av verksamheten. Rutiner och forum för ett systematiskt arbetssätt har utvecklats. Målsättning, uppföljning och utvärdering Inför varje verksamhetsår upprättas en verksamhetsplan där syfte, mål och ansvar för kommande års lärande av olyckor tydliggörs. Denna skall sedan följas upp och utvärderas. 41

42 Bilaga 9 Gränser i vatten för räddningstjänsten Innanför gräns mot hav, har kommunen ansvar för räddningstjänst. Utanför gräns mot hav, har staten ansvar för räddningstjänst. Halmstads hamn 42

43 Grötviks hamn Skallkrokshamnen 43

44 Bilaga 10 Organisation av beredskap för räddningstjänst Insatsstyrkor skall normalt vara utplacerade med bemanning, kompetens och anspänningstider enligt nedan: Anspänningstid Befäl med kompetens: Brandmän med kompetens: RLA RLB CSK BI RI SMO Intro1 Intro2 Halmstad- 1,5 min 1 Laholm-Hylte * ** Halmstad HILL 1,5 min 1 ** * * Halmstad IL 1,5 min 1 ** * Halmstad 1,5 min Halmstad 9 min Oskarström 5 min Getinge 5 min Simlångsdalen 5 min Harplinge Ingen beredskap 2 *** 6 *** 6 *** Rtj Väster **** 1,5 min Kompetenser BI = Brandingenjörsutbildning LTH/LTU och Räddningstjänstutbildning för Brandingenjörer (RUB), eller motsvarande RLA = Räddningsledare kurs A alternativt brandförmanskurs, eller motsvarande. RLB = Räddningsledning kurs B alternativt brandmästarkurs, eller motsvarande. CSK = Central samverkans kurs (HRK, högre räddningstjänstkurs var föregångare till denna). TOA = Tillsyn och olycksförebyggande kurs A alternativt förebyggandekurs I TOB = Tillsyn och olycksförebyggande kurs B alternativt förebyggandekurs II RI = Räddningsinsats alternativt f.d. deltidsbrandmannakurs SMO = Skydd mot olyckor (2 år) alternativt tidigare brandman heltidsutbildning vid räddningsskola Intro1 = Intern introduktionsutbildning 2 veckor Intro2 = Intern introduktionsutbildning 7 veckor RUB = Räddningstjänstutbildning LTH-LTU = Lunds Tekniska Högskola, Luleå Tekniska Högskola * Målsättning ** Verkar i RäddSam Halland. *** Total tillgång per personal, ingen beredskap **** Bemannas dagtid måndag till fredag. Kan planeras för andra tider vid behov. 44

45 Bilaga 11 Operativ ledningsorganisation för räddningstjänst i Halmstad Räddningschef Halland Ingen beredskap Räddningschef Halmstad KS Krisledningsgrupp Stabschef Systemledning Ingen beredskap HILL 90 s Systemledning BIB IL 90 s 90 s Insatsledning Halmstad 90 s 1 SL + 6 Bm Getinge 5 min 1 SL + 4 Bm Halmstad 7 min 1 SL + 4Bm Harplinge ingen beredskap 2 SL + 12 Bm Oskarström 5 min 1 SL + 4 Bm Simlångsdalen 5 min 1 SL + 2 Bm Halmstad Väster 90 s 1 Bm + 2 Bm 45

46 Bilaga 12 Operativ ledningsorganisation för RäddSam Halland Operativ organisation Räddningschef Halland Ingen beredskap Stabschef Systemledning Ingen beredskap HILL Systemledning BIB IL Insatsledning Yttre stab på skadeplats. Skall kunna upprättas vid alla insatser Inre stab på lokal RC SL SL 46

47 Bilaga 13 Kompetens och kvalitetssäkring Nedanstående tids uttag skall ses som riktvärde på den tid som måste avsättas för att upprätthålla kompetensen på respektive funktion. Tidsåtgången kan vara tilltagen i underkant. Styrka PerSNalkategori Övningstimmar/år Innehåll i stort Halmstad Brandingenjör och Brandmästare 8 Objektskännedom i annan kommun Halmstad Brandingenjör och Brandmästare 16 Objektskännedom i egen kommun Halmstad Brandingenjör och Brandmästare 16 Ledning med ledningsstöd Halmstad Hill 16 Ledning med ledningsstöd Halmstad Brandingenjör och 16 Taktik och Teknik Brandmästare Halmstad Brandförman 16 Taktik och Teknik Samtliga Brandförman Deltid 10 Taktik/Ledning Halmstad Brandman Heltid 10 Rök/kemdykning Halmstad Brandman Heltid 30 Vattendykning Halmstad Brandman Heltid 100 Övrig räddningstjänst Halmstad Brandman deltid 55 Övrig räddningstjänst Övriga Brandman deltid 40 Övrig räddningstjänst Samtliga Brandman deltid 10 Rökdykning 47

48 Bilaga 14 Återskapande av beredskap Enligt RäddSam Halland gemensamma riktlinjer. RäddSam Halland Riktlinjer för återskapande av beredskap vid pågående insats(er) Upprättad av och när: JC Beslutad/reviderad: Chefsgruppen Reviderad /JS Målgrupp: Systemledning Denna riktlinje gäller tills systemledningschef (SYSLC) fattar annat beslut. Beredskapen skall återskapas om respektive styrka/station lämnar en prognos som är längre än tiderna som är angivna under tid för att återskapa beredskap. I de fall beredskapen inte skall återskapas anges längsta acceptabla insatstid. Insatstiden skall gälla från cirka 30 minuter efter att aktuella enheter blivit indisponibla. Halmstad N100 Halmstad Släckenhet Höjdenhet Ledningsenhet IL Ledningsfunktion BIB Losstagningsfunktion Tid för att återskapa beredskap (min) Längsta acceptabla insatstid (min) N130 Getinge Släckenhet - 30 N140 Harplinge Släckenhet - - N150 Simlångsdalen Släckenhet - - N160 Oskarström Släckenhet - 30 Ersätts av / Anm Styrka 11, Styrka 14, Styrka 13, Styrka 16 Åtgärder vid avbrott i det fasta telenätet i Halmstads kommun Vid teleavbrott som inträffar mellan kl vidtas inga åtgärder. Vid teleavbrott som beräknas vara avhjälpt inom två timmar, eller avbrott där mobiltelefontrafiken fungerar, eller där avbrottet berör färre än 500 abonnenter, ska information ges i Sveriges Radio Halland. Vid fel inom område med fler än 500 abonnenter och inte mobiltelefontrafiken fungerar, ska information ges i Sveriges Radio. Jourhavande brandbefäl beslutar om åtgärder för att säkerställa tillfredställande möjlighet att larma. Exempelvis bemanning av brandstationer, brandbil med radio sätts ut på strategisk plats eller dylikt. 48

49 Bilaga 15 Olika aktörers möjlighet att påverka en olycka Trafikolycka Skada Den enskildes ansvar FIP Livräddning genom losstagning Tid Förhindra följdolyckor Skada Drunkning Den enskildes ansvar FIP Livräddning genom dykarinsats Tid Eftersök Skada Brand i byggnad Den enskildes ansvar FIP Livräddning genom rökdykarinsats Invändig släckning med rökdykare Tid Begränsning, utvändig släckning 49

50 Bilaga 16 Halmstads kommuns arbete med lärande av olyckor (insatsutvärdering) Sammanfattning Dokumentet beskriver hur arbetet med lärande av olyckor enligt LSO 3 kap 10 är ordnad och planerad vid räddningstjänsten i Halmstad. Det övergripande målet för räddningstjänstens arbete med att undersöka hur insatsen genomförts vid de räddningsinsatser vi larmats ut till, syftar till att förbättra, effektivisera och öka kvaliteten vid våra räddningsinsatser. Detta utförs genom att systematisk följa upp de insatsrapporter som skrivs efter genomförda räddningsinsatser samt att genomföra fördjupade insatsutvärderingar efter genomförda räddningsinsatser. Inför varje år upprättas en verksamhetsplan. I denna redovisas vilka riktlinjer som gäller för aktuellt år och vilka teman som i förväg utgör extra intressanta områden att fördjupa arbetet med. Fördjupade utredningar görs såväl vid insatser som gått ovanligt bra likväl som de som gått mindre bra. Lärande av olyckor (insatsutvärdering) Bakgrund och syfte Kommunen fick tydliggjort i och med ny lagstiftning 2004 (LSO) om att utreda olyckor. Lärande av olyckor är räddningstjänstens verksamhet inom kommunen vilka har till uppgift att verka inom olycksundersökningsområdet. Olycksundersökning bedrivs enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) 3 kap 10 efterföljande åtgärder. 10 När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Den som utför en undersökning enligt första stycket har rätt att få tillträde till olycksplatsen. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs. Beträffande olycksundersökning rörande orsak och förlopp redovisas detta under den förebyggande delen i handlingsprogrammet. Syfte är att: förbättra den kommunala räddningstjänstens effektivitet och kvalitet vid räddningsinsatser. bidra som underlag för planering av den operativa räddningstjänsten i kommunen bidra som underlag för handlingsprogram för skydd mot olyckor 50

51 Genomförande: Under 2009 genomfördes 21 st fördjupade utredningar (olycksorsak, olycksförlopp och hur insatsens genomförts) varav 10 berört insatsens genomförande och under 2010 beräknas vi genomföra drygt 20 st varav ca 8 berör insatsens genomförande. Inom gruppen fördjupade utredningar ingår de kvartalsrapporter som genomförs för erfarenhetsåterföring internt vid räddningstjänsten. Kvartalsrapporterna innehåller uppföljning av räddningstjänstens insatser i stort aktuell period och i jämförelse med samma period förgående år och kompletteras varje gång med ett återkommande teman Kvartal 1, tema brand i byggnad Kvartal 2, tema brand ej i byggnad och anlagd brand Kvartal 3, tema trafikolyckor Kvartal 4 (årsrapport), uppföljning av alla områden. Vi har under året 2010 haft ett visst fokus för våra djuputredningar som berört insatsens genomförande. Räddningstjänsten i Halmstad har haft fokus på insatser med liten enhet (västenhet) samt insatser där utrymning skett med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning. Upptill detta har ett speciellt fokus varit att följa upp kvaliteten i våra insatsrapporter. Arbetsmetodik och arbetsområde Räddningstjänsten arbetar utefter årligt lagda riktlinjer för att tydliggöra i vilken omfattning olycka typer av olyckor skall utredas. I de fall bedömning görs kan även vissa olyckor utredas av extern part såsom annan kommun eller annan kommuns räddningstjänst. I Halmstad har vi valt att arbeta utefter tre olika nivåer på olyckor. Nivå 1 är mindre okomplicerade olyckor, nivå 2 är allvarliga olyckor och nivå 3 är mycket allvarliga olyckor. Nivå 1 och 2 utreds normalt genom den insatsrapport som ansvarigt brandbefäl genomför efter insats medan nivå 3 normalt utreds av speciell utredare eller grupp. Nivå 3 kan även inbegripa en ovanligt bra genomförd insats likväl som en dåligt genomförd insats. Nivå 3 kan även utgöras av annan olycka som såväl ansvarigt befäl eller personal inom lärande av olyckor finner lämplig att kontrollera och följa upp mer djupgående. Exempel på olyckor som kan utredas Räddningsinsatser vid bränder Räddningsinsatser vid drunkningsolyckor - tillbud Räddningsinsatser vid trafikolyckor Räddningsinsatser vid arbetsplatsolyckor Räddningsinsatser vid olyckor med stor miljöpåverkan Räddningsinsatser vid ras etc. Lärande av olyckor genomför också uppföljning av såväl statistik som erfarenheter från genomförda utredningar i syfte att förmedla informationen såväl internt inom räddningstjänsten och kommunen som till andra aktörer vilka är berörda. 51

52 Utvecklingsområden Räddningstjänsten skall under den kommande mandatperioden arbeta med att utveckla insatsutvärdering även vid de idag så kallade renodlade olyckutredningar (olycksorsak och olycksförlopp). Att då t.ex. en brandutredning med fokus på brandorsak och/eller brandförlopp sker bör en kortare utvärdering ske av hur insatsen genomfördes. Målsättning, uppföljning och utvärdering Inför varje verksamhetsår upprättas en verksamhetsplan där syfte, mål och ansvar för kommande års lärande av olyckor tydliggörs. Denna skall sedan följas upp. 52

53 Bilaga 17 Reglemente för krisledningsnämnden Antaget av kommunfullmäktige den 24 april 2003, 43, den 24 maj 2006, 73 och den 22 februari 2011, För krisledningsnämnden gäller, utöver vad som föreskrivs i kommunallagen och annan relevant lagstiftning, av kommunfullmäktige antagna Nämndernas arbetsformer samt övriga av kommunfullmäktige antagna styrande riktlinjer och planer. 2 (KF , 12) Nämnden är krisledningsnämnd med de uppgifter som anges i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 3 (KF , 12) Vid en extraordinär händelse har krisledningsnämnden har rätt att ta över övriga nämnders verksamhetsområden och fatta de beslut som den aktuella händelsen kräver. 53

54 Bilaga 18 Sammanställning av Förslag på åtgärder (Ansvarig nämnd fet markerad text) Aktuell status redovisas genom tre olika färgsättningar: Prestationen pågår och är uppnådd Klar Prestationen är påbörjad men ej uppnådd Påbörjad Prestationen är ej påbörjad Ej påbörjad 2. Vardagsolycka 2.1 Barnolycksfall Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Kommunen ska upphandla och implementera ett kommunövergripande system för rapportering av incidenter och skador inom kommunens verksamhet Högre personaltäthet och mindre barngrupper ska skapa trygghet både för barnen och anhöriga Barnens lekmiljöer ska bli säkrare genom regelbundna besiktningar och underhåll/utveckling av lekmiljöerna Barnens/personalens/ föräldrarnas kunskap och medvetenhet kring barnsäkerhet ska öka Även barns perspektiv ska tas med vid planering av bostadsområden. KS BU FN, TE BU KS, BN BU, FN, UAN, KN, TE BU, UAN BU 2.2 Fallolycka Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Kommunen ska KS Alla upphandla och implementera ett kommunövergripande system för rapportering av incidenter och skador inom kommunens verksamhet Den befintliga HN, SN kommunala avvikelserapporteringen ska förbättras och samordnas. Denna rapportering ska ingå i Status (Uppföljning) /Kommentar Status (Uppföljning) 54

55 kommunens gemensamma incidentrapporteringssystem Aktivitet och träning ska stimuleras Personal, äldre och deras anhöriga ska ges möjlighet till information och utbildning kring fallolyckor Alla äldre ska få tillgång till de hjälpmedel som det finns behov för. HN HN HN 2.3 Oskyddade trafikanter Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Ombyggnaden av TE säkrare korsningar och passager m.m. ska ske snabbare än idag Fortsatt arbete med TE BU, UAN informationskampanjer/ insatser och uppföljning av dessa ska genomföras Underhåll av cykel- och TE gångbanor ska förbättras Belysning vid cykel- och TE gångvägar ska förbättras Barnens kunskap i BU TE, UAN trafiksäkerhet ska öka genom information, utbildning och övning Ett analysarbete om TE BU, UAN skolvägar ska genomföras Alla skolor ska rikta BU, UAN informationsinsatser till eleverna för att öka cykelhjälmsanvändningen. 3. Naturolycka 3.1 Höga flöden/ Översvämning Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Inom ramen för den KS BN kommunala översiktsplaneringen ska en ny översvämningskartering tas fram. Den ska ligga till grund för planering och tillståndshantering. Ur karteringen ska även framgå hur befintlig Status (Uppföljning) Status (Uppföljning) 55

56 infrastruktur och bebyggelse påverkas av höga flöden/översvämning Vid all nyprojektering/bebyggelse ska hänsyn tas till översvämningsproblematiken Utifrån erfarenheterna av en pilotstudie i Getinge och Åled ska en planering skapas för fortsatt arbete med att minska konsekvenserna av översvämning i åarna i kommunen En inventering ska göras för om det finns nationella lager med t.ex. MSB som huvudansvarig samt vad det i så fall innehåller. Det ska även göras en inventering av vilket material kommunen redan har t.ex. sandsäckar, mobila vallar. BN, KS KS RN TE, LBVA, FN, HFAB TE, KS, LBVA 3.2 Ras- och skred Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Inom ramen för den KS BN kommunala översiktsplaneringen ska ett underlag för ras- och skredrisker tas fram Anpassning ska ske vid befintlig kommunal bebyggelse till rådande förutsättningar Ny bebyggelse ska inte lokaliseras till områden som har, eller inom en framtid får, låg säkerhet mot skred. Status (Uppföljning) FN BN, KS FN ansvarar för vht 209. SHBU ansvarar för vht 299. BN, KS 3.3 Värmebölja Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Behovet av kylanläggningar ska kartläggas. FN HEM, HN, SN Status (Uppföljning) 56

57 3.3.2 I syfte att reducera konsekvenserna vid extrema temperaturer bör inomhusmiljön och ventilationen i lokaler där kommunal verksamhet bedrivs ses över Vid nybyggnationer ska framtida möjligheter att använda fjärrkyla beaktas och utredas Checklista ska göras för hantering av värmebölja Informationskanaler, både interna och externa, ska klargöras för att i framtiden ha ett fungerande värmevarningssystem Vattenförsörjningen ska stärkas kvalitativt och kvantitativt, genom regional ihopkoppling av vattenledningsnätet; ny huvudvattentäkt; vattenförsörjningsplan inklusive restriktioner vid kapacitetsbrist. FN BN, KS KS RN LBVA HN, SN, FN KS KS 3.4 Skogsbrand Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Information till RN KS allmänheten om rådande brandrisk och regler kring detta Brandriskprognos skall RN göras under aktuell säsong samt vid behov utfärda eldningsförbud och larma skogsbrandflyget Checklista ska göras för hantering av utrymning av kommunala verksamheter. KS HN, SN, BU, RN, HEM, TE, MH Status (Uppföljning) 57

58 3.5 Snöoväder Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) En prioritering för vilka TE KS stråk/gator/vägar som öppnas upp i första, andra och tredje hand ska tas fram och göras allmänt känd via kommunens webbplats En utredning ska TE RN, FN redovisa vilken kapacitet befintlig organisation har med befintliga resurser samt vid vilka situationer kapacitetsbrist uppstår. Vid dessa tillämpas prioritering enligt åtgärdsförslag Storm Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Kommunen ska genom KS TE, RN sitt engagemang i Regionala Rådet verka för bättre samverkan Information på KS RN kommunens webbplats om den enskildes ansvar och hur den enskilde kan förbereda sig ska hållas aktuell Kommunen ska arbeta TE fram åtgärdsförslag för att säkra förmågan att snabbt röja blockerad väg vid nedfallna träd. 4. Smitta/Sjukdomsutbrott Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) 4.1 Nämnder med verksamhet som innebär risk för smittspridning ska ha organisation och rutiner för det smittförebyggande arbetet. 4.2 Information och utbildning ska genomföras för berörd kommunal personal. Berörda nämnder Berörda nämnder Status (Uppföljning) Status (Uppföljning) Status (Uppföljning) 58

59 4.3 Kommunens kontrollverksamhet kopplad till smitta/ sjukdom ska ha en nivå som utgår från uppdaterade riskbedömningar. 4.4 Kommunen ska ha en beredskap för att hantera en pandemi. 4.5 En eller flera kadaverplatser ska tas fram för att kunna användas vid epizootier. MH KS KS Alla MH, HEM 5. Infrastruktursvikt 5.1 Avloppssystem / Dagvattensystem Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) För att kunna hantera LBVA KS dagens och de framtida problemen ska riskområden inventeras, förslag på åtgärder och dess kostnad tas fram samt åtgärderna sammanställas i en handlingsplan med prioriteringsordning (se dagvattenutredning/huvudmannaskapsutredning) Avloppsvattenhanteringen BN, KS LBVA ska säkerställas tidigt i kommunens planprocess genom att långsiktig hänsyn tas till vattennivåer i hav, vattendrag och sjöar. 5.2 Dricksvattenförsörjning Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Distributionssystem för LBVA MH dricksvatten, som kan utsättas för större påfrestningar vid klimatförändringar behöver karteras och i nästa steg åtgärdas för anpassning för de framtida förutsättningarna. Status (Uppföljning) Status (Uppföljning) 59

60 5.2.2 Checklista ska göras för hantering av störningar på grund av extremväder, miljöutsläpp i vattenskyddsområden, som kan påverka vattentäkter, vattenverk och distributionsanläggningar För varje vattenförsörjningssystem ska en risk- och sårbarhetsanalys genomföras Vid fysisk planering ska hänsyn tas till tillrinningsområden för vattentäkter och risker för påverkan av dricksvattnets kvalitet Vid utbyggnad av fjärrvärmenätet ska hänsyn tas till avstånd till vattenledningar. LBVA LBVA BN, KS HEM, LBVA BN, KS, MH MH LBVA, MH 5.3 Elsystem och kraftpotentialer Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Checklista ska göras för KS hantering av el- och telebortfall Alla verksamheter med Berörda samhällsviktiga funktioner ska ta fram checklista för hantering av elbortfall En inventering av behov och tillgång av reservkraft i kommunen ska göras. Utefter inventeringen ska strategier tas fram för reservkraftsförsörjning En utredning ska göras för hur drift, underhåll samt påfyllnad av bränsle till reservkraftsaggregat liksom för avbrottsfri kraft ska administreras (UPS). KS, BN RN RN, FN, HN, SN, övriga berörda TE, övriga berörda Status (Uppföljning) 60

61 5.4 Fjärrvärme Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) En FN inventering/sammanställning av vilka kommunala fastigheter samt fastigheter där kommunen bedriver verksamhet som har fjärrvärme ska genomföras Informationsmaterial ska HEM tas fram kring fjärrvärmeanläggningarnas beroende av el En prioritering ska göras av vilka fastigheter/ verksamheter som i första respektive andra hand ska försörjas med alternativa system alternativt att verksamheten måste flyttas ifall fjärrvärmen slås ut. FN Alla utifrån respektive verksamhets behov. 5.5 Kommunikation Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Verksamheter som är Berörda känsliga för kommunikationsbortfall ska göra en checklista för hur en sådan situation hanteras. 5.6 Vägar Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) En utredning ska göras om hur kommunen övergripande ska säkerställa framkomlighet till samhällsviktiga verksamheter vid störningar i vägnätet Förslag till en långsiktig lösning som gör huvudvägnätet i Halmstad mindre störningskänsligt. TE TE KS, RN, (Region Halland, Polisen) KS Status (Uppföljning) Status (Uppföljning) Status (Uppföljning) 61

62 6. Kriminell handling 6.1 Våld utomhus (misshandel) Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Kommunen ska verka KS för ökad samverkan mellan alla aktörer som kan minska antalet misshandelsfall. I samverkansavtalet som finns mellan kommunen och polismyndigheten ska strategier utvecklas för ytterligare samverkan med näringsliv och föreningsliv Kommunen ska fortsätta KS SN att utveckla det drog- och alkoholförebyggande arbetet i målgrupperna barn- och ungdomar Kommunen ska genom KS positiv kommunikation förmedla den trygghet som finns i Halmstads kommun Kommunen ska fortsätta KS medverka i Ansvarsfull alkoholservering (KRUS - Krögar- och Restaurang Utbildning enligt Stadmetoden) Barn- och ungdomar ska erbjudas drogfria miljöer och arrangemang som upplevs lockande. KS BU, UAN, KN, TE 6.2 Hot och våld mot barn Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Metoder och verktyg för KS BU, UAN att förebygga brott via Internet och mobiltelefoner ska kartläggas Förebyggande insatser KS BU, UAN via Internet och mobilt ska vara en del av skolornas värdegrundsarbete Förutsättningar för att BU, UAN KS, KN, TE skapa trygghet ska ges till personal som arbetar med barn- och ungdomar. Status (Uppföljning) Status (Uppföljning) 62

63 6.2.4 Kommunen ska stödja föreningslivet genom utbildningar och aktiviteter kring förebyggande av hot och våld. TE KS 6.3 Hot och våld i arbetslivet Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Kommunen ska KS Alla upphandla och implementera ett kommunövergripande system för rapportering av incidenter och skador inom kommunens verksamhet En kommunövergripande KS Alla hot- och våldsplan ska tas fram Nytt material kring KS Alla rutiner för att förebygga / förhindra hot och våld ska tas fram. Dessa anpassas av respektive arbetsplats och förankras i verksamheten. 6.4 Skadegörelse Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Medvetandegöra BU, UAN allmänheten speciellt föräldragrupper och elever om kostnaderna av skadegörelse och vinsterna av att minska den Kommunen ska FN, TE Alla omgående anmäla och åtgärda skadegörelse Kommunen ska KS Alla upphandla och implementera ett kommunövergripande system för rapportering av incidenter och skador inom kommunens verksamhet Halmstads kommun ska KS Alla arbeta förebyggande bl.a. genom lokal samverkan mellan förvaltningar, föreningar och näringsidkare m.fl. Status (Uppföljning) Status (Uppföljning) 63

64 6.4.5 Via kommunens hemsida tydliggöra den totala kostnaden av skadegörelsen i kommunen jämfört med verksamhetskostnader. KS 7. Olycka som kan föranleda räddningstjänst 7.1 Bränder Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Personalgrupper inom HN, SN RN hemvårdsförvaltningen och socialförvaltningen, som är ute hos brukarna, ska ha kunskap hur man identifierar om vårdtagaren är en riskperson i avseende på brand Skapa system för att RN KS, HN, SN sätta in brandskyddsåtgärder hos riskgrupper Kommunen ska satsa RN mer på förebyggande verksamhet genom information och kunskapsspridning till utsatta grupper Aktivt arbete i grund- BU RN skolorna för att minska skadegörelse och anlagd brand De befintliga KS Alla samverkansgrupperna som finns i kommunen, t.ex. riskhanteringsgruppen, ska fortsätta att användas för att minska skadegörelse och anlagd brand Kommunen bör RN definiera begreppet skälig släckutrustning i LSO 2 kap 2 genom att ställa krav på handbrandsläckare i bostäder. Status (Uppföljning) 64

65 7.2 Säkerhet i och vid vatten Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) HK ska ha Svenska BU, TE RN Livräddningssällskapets kriterier för en vatten säker kommun som utgångspunkt för sitt arbete. Nämnderna kan välja att lägga in delar av kriterierna Kommunen ska följa TE MSB:s allmänna råd om utrustning för vattenlivräddning och ge föreningsbidrag till livräddarna Kommunen ska bevaka TE att simundervisning finns för vuxna Kommunen ska BU, RN informera allmänheten om riskerna med dammar, pooler och andra vattensamlingar i närmiljön I samband med arrangemang nära vattnet ska området besiktigas och säkerställas. HCAB, TE RN 7.3 Trafikolycka Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Höga säkerhetskrav ska ställas på fordon och transporter i kommunens regi som t.ex. alkolås och bälte till alla passagerare Kommunen ska aktivt påverka övriga väghållare för trafiksäkrare vägar. Beställande nämnd TE 7.4 Utsläpp av farligt ämne Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Fastställ riktlinjer för samhällsplanering kring vägar med farligt gods inom kommunen. Säkerställ att samhällsplaneringen sker utifrån riktlinjerna. KS MH, RN, BN, KS Status (Uppföljning) Status (Uppföljning) Status (Uppföljning) 65

66 7.4.2 Kartlägg flöden av farligt gods genom exempelvis lokal trafikräkning Förbättra befintligt GISunderlag för dels risk- och sårbarhetsobjekt, dels transportleder för farligt gods genom att föra in skyddsavstånd Säkerställ räddningstjänstens operativa förmåga med hänsyn till riskbilden i kommunen Minska flödet av farligt gods genom tätorter, exempelvis genom att verka för ett yttre godsspår Kommunen ska utreda möjligheter till lämplig uppställningsplats för farligt godstransporter på väg. TE RN, KS RN KS KS RN BN, KS RN TE, LBVA, RN, MH 8. Räddningstjänstens förebyggande verksamhet Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) 8.1 Inför varje verksamhetsår RN skall en informationsplan upprättas där syfte, mål och ansvar för planerad information under det kommande året redovisas. Denna skall sedan följas upp och utvärderas. 8.2 Räddningstjänsten skall, RN så långt det är möjligt, erbjuda de utbildningar som krävs för att den enskilda skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt LSO. 8.3 Räddningstjänsten skall ha RN en långsiktlig plan för tillsynsverksamheten. Denna skall sedan brytas ner i årliga tillsynsplaner. 8.4 Räddningstjänsten skall RN arbeta för att kvalitetssäkra tillsynen. Status (Uppföljning) 66

67 8.5 Räddningstjänsten skall under mandatperioden teckna nytt avtal med entreprenör som på uppdrag av kommunen genomför rengöring, sotning och brandskyddskontroll samt håller kommunens register aktuellt. 8.6 Inför varje verksamhetsår skall en verksamhetsplan upprättas där syfte, mål och ansvar för kommande års lärande av olyckor tydliggörs. Denna skall sedan följas upp och utvärderas. RN RN 10. Operativ verksamhet Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) 10.1 Ett kvalitetssäkrings- RN system för räddningstjänstens operativa förmåga skall under mandatperioden arbetas fram Konceptet med RN förstainsatsperson (FIP) skall vidareutvecklas och närmaste enhet oavsett funktion skall alltid larmas Räddningstjänsten skall RN återkommande särskilt öva utrymningsstöd, till funktionshindrade Årliga övningar i RN Ledningssystem Halland Räddningstjänsten skall RN genom utveckling av teknik och metoder samt mer utbildning och planläggning höja sin förmåga vid bränder i skog och mark. Uppgiften skall lösas i samverkan med länsstyrelsen och MSB Underlag för vilka KS Alla verksamheter som skall prioriteras vid väderrelaterade händelser skall arbetas fram. Status (Uppföljning) 67

68 10.7 Kartlägg i kommunens GIS-system var väderrelaterade hot och risker finns och hur de skall prioriteras vid händelse Insatsplaner för komplexa objekt skall tas fram samt integreras i det tekniska ledningsstödet. RN, KS RN BN, Alla 11. Hantering av särskilda eller extra ordinära händelser Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan Status (Uppföljning) (berörda) 11.1 Återkommande KS utbildningar och övningar av organisationen för särskilda händelser Utvärdering och lärande KS av inträffade händelser Uppföljning/rapportering KS av i vilken utsträckning nämnder med samhällsviktiga verksamheter har en organisation för särskilda händelser Vid avtal/ överenskommelser med externa aktörer när det gäller verksamhet som bedrivs enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ska det tydligt framgå att avtalad insats ska kunna verkställas oavsett vilka yttre händelser som inträffar. HN, SN, UAN 68

69 Bilaga 19 Verksamhetsstyrning i Halmstads kommun Halmstads kommun styrs utifrån en gemensam vision, värdegrund och målstruktur. Formulerade mål sorteras i nio olika målområden. Handlingsprogrammet är ett strategiskt styrdokument, vilket ska användas som inspel i kommunfullmäktiges och nämndernas/bolagens verksamhetsstyrning. Utifrån handlingsprogrammet arbetas konkretiserade mål, prioriteringar och verksamhetsmål fram. Dessa beslutas i kommunfullmäktiges planeringsdirektiv och nämndernas/bolagens verksamhets-/affärsplaner. Modellen för verksamhetsstyrning ska förenkla arbetet med planering, genomförande och uppföljning av kommunens verksamhet. Den används av kommunens samtliga nämnder och bolag. Modellen för verksamhetsstyrning består av två delar, en långsiktig del och en årlig. Den årliga delen består av analys av planeringsförutsättningar, ägardirektiv/planeringsdirektiv inkl. budget, beslut om skattesats, verksamhetsplanering för 3 år inkl. internbudget, sammanställning av verksamhetsplaner samt uppföljning, analys och åtgärder. I kommunens vision kan det olycksförebyggande arbetet kopplas till begreppet hemstaden där människor möts med trygghet, respekt och kärlek. I förhållande till målområdena är det i första hand Resor och trafik samt Trygghet, säkerhet och folkhälsa som berörs. Inom målområdet Resor och trafik finns det övergripande målet: Halmstad ska skapa förutsättningar för medborgarna att kunna röra sig på ett tryggt och miljövänligt sätt genom ett väl utbyggt system av gång- och cykelvägar. Målområdet Trygghet, säkerhet och folkhälsa innehåller två övergripande mål som kan kopplas till säkerhet: Halmstad ska erbjuda en fysisk miljö som skapar trygghet. Halmstads kommun ska öka människors trygghet och säkerhet genom att aktivt medverka i brottsförebyggande arbete tillsammans med andra aktörer. När det gäller målområdet Trygghet, säkerhet och folkhälsa finns konkretiserade mål med kopplingar till arbetet med olyckor: Andelen invånare och besökare som känner sig trygga i Halmstad ska öka. Barn och ungdomar ska växa upp under goda och trygga förhållanden. Förekomst av psykisk ohälsa, användning av alkohol, tobak och droger samt problematiken med skolk skall minska genom att arbeta med föräldrastödsmetoder. 69

Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll

Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Upprättad: Fastställd: Reviderad: 2012-04-04/MN 2012-04-04/TT 2015-03-09/MA /MA Sida 1(5) Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Ansvar I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, 3 kap 4 ges

Läs mer

Har erforderlig kunskap om eldstaden och tillkommande anordningar för att kunna utföra rengöring

Har erforderlig kunskap om eldstaden och tillkommande anordningar för att kunna utföra rengöring Skickas till: Piteå räddningstjänst Kolugnsvägen 1 941 38 Piteå ANSÖKAN OM ATT SJÄLV FÅ RENGÖRA (SOTA) SÖKANDE/FASTIGHETSÄGARE Efternamn, Förnamn Adress Personnummer Postnummer/ort Telefonnummer Fastighet

Läs mer

Till Dig som själv vill svara för rengöring enlig Lag om skydd mot olyckor.

Till Dig som själv vill svara för rengöring enlig Lag om skydd mot olyckor. Till Dig som själv vill svara för rengöring enlig Lag om skydd mot olyckor. I och med att LAG OM SKYDD MOT OLYCKOR trädde ikraft den 1 januari 2004 försvann det gamla sotningsbegreppet. I sotning ingick

Läs mer

Allmän information om sotning

Allmän information om sotning Allmän information om sotning Innehåll Sotning och brandskyddskontroll... 2 Vem bestämmer om sotningen?... 2 Sotning och brandskyddskontroll... 2 Sotning... 2 Imkanaler... 3 Brandskyddskontroll... 3 Brandvarnare

Läs mer

Allmän information om sotning

Allmän information om sotning Allmän information om sotning Innehåll Sotning och brandskyddskontroll sidan 3-5 Vem bestämmer om sotningen? Sotning och brandskyddskontroll Sotning Imkanaler Brandskyddskontroll Brandvarnare och släckutrustning

Läs mer

Sotning och brandskydd

Sotning och brandskydd Sotning och brandskydd Innehåll 3 Grundläggande information 5 Tidsintervaller för sotning 6 Tidsintervaller för brandskyddskontroll 7 Frågor och svar 8 Kontakta oss Räddningstjänsten Falköping Tidaholm

Läs mer

Nämnd, förvaltning: Handläggare: Datum: Räddningstjänsten Christer Holmström. Förändrad lagstiftning rengöring av fasta förbränningsanordningar

Nämnd, förvaltning: Handläggare: Datum: Räddningstjänsten Christer Holmström. Förändrad lagstiftning rengöring av fasta förbränningsanordningar Nämnd, förvaltning: Handläggare: Datum: Räddningstjänsten Christer Holmström Förändrad lagstiftning rengöring av fasta förbränningsanordningar Den 1 januari 2004 trädde Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskyddskontroll Räddningstjänst och förebyggande

Läs mer

Brandförebyggande verksamhet

Brandförebyggande verksamhet Brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 OCH TILLSYNSPLAN 2012-2014 Räddningstjänsten 2012-08-03 Kommunstyrelsen 2012-10-10 198 Dokumentet Brandförebyggande

Läs mer

Brandförebyggande verksamhet

Brandförebyggande verksamhet Brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 Dokumentet Brandförebyggande verksamhet är framtaget av räddningstjänsten och är ett delprogram till Handlingsprogram

Läs mer

ANSÖKAN OM ATT SJÄLV FÅ RENGÖRA (SOTA)

ANSÖKAN OM ATT SJÄLV FÅ RENGÖRA (SOTA) Till Räddningstjänsten Väst Stormhallsvägen 1 432 32 Varberg ANSÖKAN OM ATT SJÄLV FÅ RENGÖRA (SOTA) Sökande/fastighetsägare Efternamn, Förnamn Adress Personnummer Postnummer/ort Telefonnummer Fastighet

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet RÄDDNINGSTJÄNSTEN Postadress: 551 89 Jönköping, Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70 00 Telefax: 036-71 29 44 E-post: raddning@rtj.jonkoping.se www.jonkoping.se/rtj

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR LINDESBERGS KOMMUN RÄDDNINGS- OCH SÄKERHETSNÄMNDEN Fastställd i Kommunfullmäktige LINDESBERGS

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 MEDDELANDE FRÅN RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Allmänna råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete beslutade den 20 december 2001. Enligt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Redovisning av indikatorer

Redovisning av indikatorer Redovisning av indikatorer Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor 2013-12-31 STADSKONTORET Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor Redovisning av indikatorer 2013-12-31 Innehåll 2.1

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om skriftlig redogörelse för brandskyddet Räddningstjänst

Läs mer

Bilagor till handlingsprogram för skydd mot olyckor Klippans och Åstorps kommuner. Diarenummer: 2014-001271

Bilagor till handlingsprogram för skydd mot olyckor Klippans och Åstorps kommuner. Diarenummer: 2014-001271 Bilagor till handlingsprogram för skydd mot olyckor Klippans och Åstorps kommuner. Diarenummer: 2014-001271 Bilaga 1: Sändlista samt inkomna synpunkter, remissinstanser Myndigheter Länsstyrelsen Skåne,

Läs mer

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-10-29, 175 ATT GÄLLA FRÅN 2012-11-15 Med stöd

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Beslutsunderlag Framtida hantering av brandskyddskontroller Södertörns brandförsvarsförbund Box 563 Tfn: 08-721 22 00 www.sbff.se Org.nr.: 222000-0737 136 25 Haninge Fax:

Läs mer

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund Dnr 50.2013.00009 sid 1 (5) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN 2014-03-14 Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund 1 Namn och säte Karlstadsregionens räddningstjänstförbund är ett

Läs mer

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun.

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Antagen av räddningschefen 2014-12-22 Information till allmänheten Inledning Lag

Läs mer

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Södertörns brandförsvarsförbund Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså

Läs mer

Hagfors Räddningstjänst Skriftlig redogörelse för brandskydd

Hagfors Räddningstjänst Skriftlig redogörelse för brandskydd Hagfors Räddningstjänst Skriftlig redogörelse för brandskydd Enligt 2 kap. 2 i förordningen om skydd mot olyckor får kommunen fastställa med vilket tidsintervall den skriftliga redogörelsen för brandskyddet

Läs mer

Vägledning för badanläggningar

Vägledning för badanläggningar Vägledning för badanläggningar Vägledning för badanläggningar Konsumentverket 2013 Ansvarig handläggare: Maria Lindstedt Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 1. Bakgrund... 4 2. Säkerhet vid

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Arbetsmetodik för tillsynsarbete inom Skåne NordVäst Räddning

Arbetsmetodik för tillsynsarbete inom Skåne NordVäst Räddning Arbetsmetodik för tillsynsarbete inom Skåne NordVäst Räddning Version 2011:1 1 INLEDNING... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Mål och syfte med tillsynshandboken... 5 1.3 Avgränsningar... 5 2 LAGSTIFTNING... 7 2.1.1

Läs mer

Arbetsordning för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll i Gnesta kommun

Arbetsordning för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll i Gnesta kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Sid 1(5) Arbetsordning för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll i Gnesta kommun Denna arbetsordning är ett komplement till avtalet mellan Gnesta kommun, nedan kallad

Läs mer

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Vad gör Du om det brinner hos Dig? Att det skulle kunna börja

Läs mer

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Om larmet går Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Almer Oil & Chemical Storage AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Boliden Mineral AB St1 Energy AB OK-Q8 AB Vopak Sweden

Läs mer

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014 Dokumenttyp: Nämndsplan Datum: 2013-04-24 Tjänsteställe: Räddningsnämnden Handläggare: Per Hampus E-postadress: per.hampus@malung-salen.se Telefonnr: 0280-182 61 Mottagare: Kommunstyrelsen Diarienr: 2013.33

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

Viktig information till allmänheten

Viktig information till allmänheten Viktig information till allmänheten från Räddningstjänsten Västervik och OKQ8 AB RÄDDNINGSTJÄNSTEN Du som får denna information, bor eller vistas i närheten av en anläggning som innebär vissa risker för

Läs mer

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Ett tryggare Tidaholm 2011-2014 Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Innehåll 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 3 Organisation... 3 Uppföljning...

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i

Läs mer

Om dag- och dräneringsvatten

Om dag- och dräneringsvatten Om dag- och dräneringsvatten Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare BEGREPPSFÖRKLARING Avloppsvatten Förorenat vatten som avleds i avloppsledningsnätet. Kan bestå av spillvatten,

Läs mer

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 BRANDSKYDDSPOLICY Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskydd

Skriftlig redogörelse av brandskydd Skriftlig redogörelse av brandskydd Del 1 Byggnad/anläggning Allmänt Fastighetsbeteckning Byggnadsbeteckning Fastighetsägare Organisationsnummer/personnummer Besöksadress Utdelningsadress Ägarens kontaktperson(-er)

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 6 {14) Sammanträdesdatum 2014-11-06 229 Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB Dnr 2014/1089 - lt INLEDNING Uppdatering av kommunens plan för räddningsinsats

Läs mer

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare.

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare. Avser Ingående delar i systematiskt brandskyddsarbete Framtaget av Mats Balder Fastställt av Anders Finn Nr F/02 B Avdelning Förebyggande Datum 13.07.01 Ersätter nr Datum 13.01.10 Gäller fr.o.m. 15.01.01

Läs mer

Policy för brandskydd. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13

Policy för brandskydd. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13 Policy för brandskydd Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Lagstiftning, föreskrifter mm... 2 Övergripande mål... 3 Systematiskt brandskyddsarbete

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

2. Byggnaden/anläggningen Senaste större ändring med bygglov eller bygganmälan skedde år:

2. Byggnaden/anläggningen Senaste större ändring med bygglov eller bygganmälan skedde år: Skriftlig redogörelse för brandskydd enligt 2 kap. 3 lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Personuppgiftslagen (PuL) gäller vid behandling av denna blankett. Räddning och säkerhetsavdelningen DEL BYGGNAD/ANLÄGGNING

Läs mer

Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete

Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete Till denna kategori återfinns de objekt som är byggnadsteknisk komplicerade och där verksamheten medför högre krav på skydd och säkerhet avseende brand. Utöver den

Läs mer

Granskning av kommunens brandberedskap

Granskning av kommunens brandberedskap Granskning av kommunens brandberedskap Kalmar kommun Juni 2007 Pär Sturesson Stefan Wik 2 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Tillvägagångssätt...3 3. Lagar och förordningar...3 3.1 Lagen om skydd

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänsten Syd når normalt samtliga Sevesoanläggningar i Malmö Stad inom 10 minuter. Räddningstjänsten är skyldig att vara förberedd

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskydd i gästhamnar Räddningstjänst och

Läs mer

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING LSO-MÅLSTYRD LAGSTIFTNING skapat nya behov i tillsynen - Stort mått av uppföljning och utvärdering ÅRSUPPFÖLJNING LSO KOMMUNER OCH LST Kontroll av preciserade

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara

Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara Skapad: 2008-10-15 Senast ändrad: 2010-09-15 R.7.4 Riktlinjer för Lars Eliasson/Thomas Thid Karin Sjöndin Lars Eliasson 2010-09-15 2(7) Innehållsförteckning

Läs mer

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ antagen av kommunfullmäktige 1984-02-23, 60, ändring i kommunfullmäktige 1990-10-25, 202, 2004-06-17, 84 och den 16 juni 2005, 95 Med stöd

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Del 1 Byggnad/anläggning Allmänt Fastighetsbeteckning Byggnadsbeteckning Fastighetsägare Organisationsnummer/personnummer Besöksadress Utdelningsadress Ägarens kontaktperson(-er) mot kommunen Telefonnummer

Läs mer

Jämtlands läns författningssamling

Jämtlands läns författningssamling Utkom från trycket 2012-12-03 Länsstyrelsen Jämtlands län Jämtlands läns författningssamling LÄNSSTYRELSEN Utgivare: Enhetschef Marina Wallén Mattsson Kungörelse om lokala hälsoskyddsföreskrifter för Bräcke

Läs mer

Egenkontroll för 2010 Nämndsvis redovisning Uppföljning och utvärdering av mål, Handlingsprogram skydd mot olyckor (KF 2008-11-24 151)

Egenkontroll för 2010 Nämndsvis redovisning Uppföljning och utvärdering av mål, Handlingsprogram skydd mot olyckor (KF 2008-11-24 151) Egenkontroll för 2010 Nämndsvis redovisning Uppföljning och utvärdering av mål, Handlingsprogram skydd mot olyckor (KF 2008-11-24 151) Ordningsföljd: - gemensamma mål för samtliga er mål för - kommunstyrelsen

Läs mer

Kommunal författningssamling

Kommunal författningssamling Kommunal författningssamling Reglemente 2015 nr 2 LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖN Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-12 Gäller from den 2015-04-01 Ersätter KFS 2000/10

Läs mer

POLICY & RIKTLINJER. Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40

POLICY & RIKTLINJER. Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40 POLICY & RIKTLINJER Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra åtgärder utöver

Läs mer

1 Bakgrund. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (19) Datum 2014-03-28

1 Bakgrund. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (19) Datum 2014-03-28 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (19) Enheten för brandskydd och brandfarlig vara Håkan Sten 010-240 5055 hakan.sten@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till Myndigheten för samhällskydd

Läs mer

Information till dig som ska ansöka om att sota själv

Information till dig som ska ansöka om att sota själv Information till dig som ska ansöka om att sota själv Därför sotar man En stor del av alla bränder i bostadshus är relaterade till eldstäder och skorstenar. Eldstäder är alltså en vanlig orsak till bränder.

Läs mer

ANSVAR OCH ORGANISATION

ANSVAR OCH ORGANISATION ANSVAR OCH ORGANISATION Ansvar Ansvaret för brandskydd i byggnader och anläggningar vilar på ägare av byggnad samt nyttjanderättshavare. Om ägare och nyttjanderättshavare inte är densamme är det viktigt

Läs mer

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens

Läs mer

Entreprenörsmodell för rengöring och brandskyddskontroll. Claes Nicklasson Räddningstjänsten Östra Blekinge

Entreprenörsmodell för rengöring och brandskyddskontroll. Claes Nicklasson Räddningstjänsten Östra Blekinge Entreprenörsmodell för rengöring och brandskyddskontroll Claes Nicklasson Räddningstjänsten Östra Blekinge Räddningstjänsten Östra Blekinge Karlskrona- och Ronnebybornas räddningstjänst Olofström Karlshamn

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandvarnare i bostäder Räddningstjänst och

Läs mer

2015-10-02 Dnr 2015.790.900

2015-10-02 Dnr 2015.790.900 2015-10-02 Dnr 2015.790.900 Handlingsprogram för brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2015-2018 I Falu, Borlänge, Säters och Gagnefs kommuner Handlingsprogrammet

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

FÖRÄNDRING AV AUTOMATISKA BRANDLARMSAVTAL

FÖRÄNDRING AV AUTOMATISKA BRANDLARMSAVTAL Handläggare: Ida Håkansson, Kalmar Brandkår 2009-04-03 FÖRÄNDRING AV AUTOMATISKA BRANDLARMSAVTAL Brandkåren i Kalmar har påbörjat arbetet med att skriva nya avtal gällande automatlarmen. Det syftar till

Läs mer

HANDLINGSPLAN AUTOMATISKA BRANDLARM

HANDLINGSPLAN AUTOMATISKA BRANDLARM HANDLINGSPLAN AUTOMATISKA BRANDLARM Framtida hantering av automatiska brandlarm anslutet till Luleå räddningstjänst Arbetsgrupp: Kalle Håkansson Ronnie Lindberg Torbjörn Landström Tomas Wikström Jon Kero

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn. Kiruna räddningstjänst. Text och bilder Södertörns brandförsvarsförbund

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn. Kiruna räddningstjänst. Text och bilder Södertörns brandförsvarsförbund En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Kiruna räddningstjänst Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså hur du hanterar

Läs mer

Handlingsprogram 2011-2014

Handlingsprogram 2011-2014 FÖRFATTNINGSSAMLING (6.1.32) Handlingsprogram 2011-2014 enligt Lag om Skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Dokumenttyp Styrdokument Ämnesområde Räddningstjänst, intern säkerhet och krisberedskap Ägare/ansvarig

Läs mer

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador

Läs mer

Information om dag- & dräneringsvatten

Information om dag- & dräneringsvatten Information om dag- & dräneringsvatten Information från VA- och Gatuavdelningen I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Program Lagstiftning kring systematiskt brandskyddsarbete Förstå vikten med Systematiskt BrandskyddsArbete Kort introduktion i SBA Vad förväntar sig räddningstjänsten vid

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten.

Information om dag- och dräneringsvatten. Information om dag- och dräneringsvatten. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för

Läs mer

Box 111 Storgatan 89 386 22 Färjstaden Färjestaden Telefon 0485-470 00 Fax 0485-472 62 www.oland.se/raddningstjansten. Räddningstjänsten Öland

Box 111 Storgatan 89 386 22 Färjstaden Färjestaden Telefon 0485-470 00 Fax 0485-472 62 www.oland.se/raddningstjansten. Räddningstjänsten Öland Postadress Besöksadress Box 111 Storgatan 89 386 22 Färjstaden Färjestaden Telefon 0485-470 00 Fax 0485-472 62 www.oland.se/raddningstjansten Bakgrund Förr i tiden gick räddningstjänsten brandsyn och kontrollerade

Läs mer

Brandskyddsredogörelse. Del 1 Byggnaden/anläggningen. Allmänt Fastighetsbeteckning: Byggnaden/anläggningen Byggnadsår: Fastighetsägare:

Brandskyddsredogörelse. Del 1 Byggnaden/anläggningen. Allmänt Fastighetsbeteckning: Byggnaden/anläggningen Byggnadsår: Fastighetsägare: Brandskyddsredogörelse Del 1 Byggnaden/anläggningen Allmänt Fastighetsbeteckning: Fastighetsägare: Organisationsnummer: Besöksadress: Utdelningsadress: Ägarens kontaktperson mot räddningstjänsten Namn:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om skydd mot olyckor; SFS 2003:778 Utkom från trycket den 28 november 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 1.2

Laholms kommuns författningssamling 1.2 Laholms kommuns författningssamling 1.2 Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Laholms kommun; meddelade av kommunfullmäktige den 29 april 2004, 62 1. Med stöd av 9 kap. 7-8

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Information från Karlshamns kommun, VA-enheten din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur fastighetsägaren kan ta hand om sitt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19 Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergripande i LSO 2004 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Minskad detaljreglering

Läs mer

Tillståndsansökan brandfarliga varor enligt (SFS 2010:1011) och förordningen (SFS 2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor.

Tillståndsansökan brandfarliga varor enligt (SFS 2010:1011) och förordningen (SFS 2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor. Blanketten skickas till: Bohus Räddningstjänstförbund Enbärsvägen 2 442 42 Kungälv Datum: Tillståndsansökan brandfarliga varor enligt (SFS 2010:1011) och förordningen (SFS 2010:1075) om brandfarliga och

Läs mer

LOKALA FÖRESKRIFTER I SALEMS KOMMUN FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ

LOKALA FÖRESKRIFTER I SALEMS KOMMUN FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ LOKALA FÖRESKRIFTER I SALEMS KOMMUN FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ Innehållsförteckning Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa... 3 Inledande bestämmelser... 3 Avloppsanordning

Läs mer

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008 Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 28 Nedan följer en kort sammanställning av den anmälda brottsligheten i Tyresö kommun. Ett fåtal, men troligtvis de brottstyper som oroar de boende i kommunen, är utvalda.

Läs mer

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser Konkretisering LSO-plan 1 (3) 8.J Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser 1 Syfte Kommunens handlingsplan enligt lagen om skydd mot olyckor respektive

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Markaryds kommun Markaryds kommuns beslut om fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Norra Misterhult, Markaryds kommun; 07FS 2006:39 Utkom från

Läs mer

Föredragningslista till Räddnings- och beredskapsnämndens sammanträde 2005-01-20.

Föredragningslista till Räddnings- och beredskapsnämndens sammanträde 2005-01-20. Föredragningslista till Räddnings- och beredskapsnämndens sammanträde. 1. Bokslut/årsredovisning för 2004. 2. Årsbudget för 2005. 3. Ansökan om att själv få rengöra (sota): Mats Lindberg, Piteå. 4. Uppdrag

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM anslutet till Luleå Räddningstjänst 2006-03-16 Senast utskrivet 2006-06-20 08:26 1 INLEDNING... 1 2 ANSVAR... 1 3 ANSLUTNING... 2 4 ORGANISATION VID LARM... 2 5 UTBILDNING...

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer