Mariehamns stad. Bildande av en affärskoncern. Förstudie
|
|
- Rebecka Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mariehamns stad Bildande av en affärskoncern Förstudie
2 Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund och syfte 4 2. Nulägesanalys 6 3. Koncernbolag och övriga bolag 9 4. Resultatutjämning mellan koncernbolagen Moderbolaget som servicecenter Övriga möjligheter 26 2
3 Sammanfattning Förstudiens målsättningar Förstudiens målsättning var att beskriva effekterna av bildandet av Mariehamns stads affärs- och underkoncern, hurdana bolag som skulle ingå i koncernen samt vilka funktioner som kunde centraliseras till koncernens moderbolag. Bolagiseringar, koncernbolag och koncernbidrag I förstudien föreslås att primärt avgiftsfinansierade verksamheter bolagiseras och tas in i koncernen. Fastighetsbolagen föreslås lämnas kvar i stadens direkta ägo, medan verksamheter som finansieras med bidrag och skattemedel bibehålls inom stadens egen förvaltning. Vid bildandet av affärskoncernen och beslut om bolagiseringar bör man beakta betydande engångsposter samt bolagens skattestatus. Koncernens kapitalstruktur bör också beaktas med hänvisning till reglerna om avdragsbegränsning för räntor och reglerna om statsstöd. Varje enskild bolagisering bör analyseras separat. På grund av den likartade verksamhet som bedrivs av Mariehamns Elnät Ab och Mariehamns Energi Ab föreslås att man utreder i vilken mån dessa verksamheter kan slås ihop. Utgående från 2013 års resultat i de existerande bolagen samt de verksamheter som är föremål för bolagisering skulle utnyttjandet av koncernbidrag kunna minska bolagsskattekostnaden betydligt. Det är dock viktigt att koncernen i sin helhet gör positiva resultat, eftersom det på grund av statsstödsreglerna inte är tillåtet för Mariehamns stad att garantera koncernen solvens med skattefinansierade kapitalinjektioner. Resurserna i moderbolaget Utgående från gängse resurser i den privata sektorn, den arbetsmängd bokföringsbyråer hanterar redovisningstjänster och lönetjänster och de benchmark studier KPMG har utfört tidigare, bedömer vi att de administrativa funktioner som föreslås skötas av underkoncernens moderbolag inte kräver mer än 4 5 personer. Dessa personer kan enligt vår åsikt hantera hela ekonomiförvaltningen utan att behöva flytta utanför koncernen någon del av redovisnings- och lönetjänster till externa tjänsteproducenter. En fungerande koncernadministration förutsätter givetvis att personalen besitter nödvändig kompetens och har tillgång till ändamålsenliga IT-system och verktyg. Slutsats På basis av denna förstudie rekommenderas att Mariehamns stad fattar beslut om att bilda en affärs- och underkoncern med ett separat, av Mariehamns stad ägt moderbolag som i sin tur äger samtliga stadens bolag som bedriver näringsverksamhet. 3
4 1. Bakgrund och syfte
5 1. Bakgrund Utgångspunkt och målsättning Utgångspunkt Mariehamns stad har i stadsbudgeten 2014 befullmäktigat stadsdirektören att utreda konsekvenserna av bildandet av en affärskoncern i vilken både existerande bolag och framtida bolagiserade verksamheter skulle ingå. Utredningsbehovet beror på det ständigt ökande trycket från EU på att bolagisera affärsverk och dylika verksamheter samt behovet av en plan för verkställandet av dessa bolagiseringar och administrationen av de nya bolagen. Stadsdirektören har den givit KPMG Oy Ab i uppdrag att utföra en förstudie om bildande av en affärskoncern. Målsättning Målsättning med denna förstudie är att utreda de konsekvenser som bildandet av affärskoncernen skulle ha på ledning, ekonomistyrning, kostnadskontroll, administration, beskattning och kassaflöden. Förstudien omfattar 1. en analys av de av stadens nuvarande bolag som kan vara aktuella för koncernen, samt sådana funktioner, affärsverk och anläggningar som kan tänkas bolagiseras i framtiden; 2. förslag på hurdana bolag som skulle ingå i koncernen samt vilka som skulle bli utanför; 3. förslag på vilka administrativa funktioner som kunde överföras till koncernens moderbolag; 4. redogörelse för möjligheten till och effekten av resultatutjämning mellan koncernbolagen; 5. bedömning av moderbolagets resursbehov. 5
6 2. Nulägesanalys
7 2. Nulägesanalys Existerande bolag och potentiella bolag Existerande bolag I Mariehamns kommunkoncern ingår för tillfället följande aktiebolag: 1. Bolag som bedriver näringsverksamhet Mariehamns Centralantenn Ab, Mariehamns Energi Ab och Mariehamns Elnät Ab 2. Fastighetsbolag: FAB Marstad och FAB Dalnäs Potentiella bolag Eventuella kommande bolagiseringar inkluderar bland annat följande affärsverk, funktioner och vattenledningar: 1. Hamnen 2. Stadens idrottsanläggningar, inklusive Mariebad 3. Delar av tekniska verken (t.ex. vatten och avlopp) Övriga eventuella bolagiseringar Utöver ovannämnda bolag kan det bli aktuellt att utreda fördelarna med att bolagisera vissa typer av fastigheter samt sådana tjänster och funktioner som kunde konkurrensutsättas i stället för att skötas av staden. Dylika bolag kunde även sälja sina tjänster till andra än Mariehamns stad. 7
8 2. Nulägesanalys Intäkter och resultat baserat på 2013 års bokslut (i tusen euro) Elverket Driftsintäkter: Resultat: 953 Vattenverket Driftsintäkter: Resultat: - 53 Hamnen Driftsintäkter: Resultat: Mariehamns Energi Ab Driftsintäkter: Resultat: 0 Idrottsanläggningarna (inkl. Mariebad) Driftsintäkter: Resultat: Mariehamns Centralantenn Ab Driftsintäkter: 911 Resultat: 3 Medis Driftsintäkter: Resultat: Sifforna ovan grundar sig på information som erhållits från stadens ekonomisystem. Personal I dagsläget sköts bolagens administration både av egen personal och olika bokföringsbyråer. Även de funktioner som eventuellt är föremål för bolagisering har egen personal eller köper tjänster från stadens förvaltning. Totalt sysselsätts ca 10 personer och en bokföringsbyrå av de ovan nämnda bolagen och affärsverken. 8
9 3. Koncernbolag och övriga bolag
10 3. Koncernbolag och övriga bolag Gränsdragning mellan koncernbolag och övriga bolag Koncernbolag En affärskoncern kännetecknas av att dess verksamhet är riktad utåt till givna kundgrupper, det vill säga att bolagen producerar tjänster som kunderna betalar för själva på basis av sin egen konsumtion. Typexempel på detta är de funktioner som redan bolagiserats (Elnät Ab, Energi Ab och MCA). Även om el och värme som sådana utgör basnyttigheter betalar kommuninvånarna direkt för sin konsumtion i stället för att betala via skattesedeln. Det är således de avgiftsfinansierade funktionerna och verken som främst lämpar sig för bolagisering och som således kunde ingå i en affärskoncern. Med denna utgångspunkt skulle koncernen inkludera hamnen, vattenverket, idrottshallarna och Medis, om dessa bolagiserades. Fastighetsbolag Både vanliga och ömsesidiga aktiebolag som bedriver hyresverksamhet beskattas normalt enligt inkomstskattelagen, vilket bland annat innebär att de inte kan ta emot eller ge avdragbara koncernbidrag. Det i sig gör dem olämpliga som koncernbolag. FAB Marstad är dessutom befriad från skatt enligt 20 1 mom. 3 punkten. Enligt lagen förutsätter skattefriheten att aktierna ägs av en kommun. Om FAB Marstad flyttades till koncernen skulle aktierna ägas av ett annat aktiebolag, varvid förutsättningarna för skattefrihet inte längre uppfylls. FAB Dalnäs å sin sida ägs till 40% av Landskapsregeringen. Det finns inga skäl till att flytta Mariehamns innehav i FAB Dalnäs till koncernen, varför rekommendation är att staden bibehåller nuvarande ägande. Övriga funktioner och verksamheter Funktioner som primärt finansieras via skatteinkomster, alltså för vilka inte uppbärs avgifter enligt användning, kan med fördel lämnas kvar inom staden. Bolagiseringskravet gäller inte dylika funktioner och de är heller inte lämpade att drivas i bolagsform. 10
11 3. Koncernbolag och övriga bolag Nuvarande ägarstruktur Mariehamns stad Elnät Ab Energi Ab MCA Ab FAB Marstad FAB Dalnäs 11
12 3. Koncernbolag och övriga bolag Koncernstruktur före bolagiseringar Mariehamns stad MHS Moder Ab FAB Marstad FAB Dalnäs Elnät Ab Energi Ab MCA Ab 12
13 3. Koncernbolag och övriga bolag Koncernstruktur efter eventuella bolagiseringar Mariehamns stad MHS Moder Ab FAB Marstad FAB Dalnäs Hamnen Ab Elnät Ab Energi Ab MCA Ab Vatten Ab Medis Ab Idrottshall Ab 13
14 3. Koncernbolag och övriga bolag Bildandet av affärskoncernen Tillvägagångssätt Det finns flera sätt att skapa den koncernstruktur man vill ha och vilket som är bäst beror på situationen och ägarnas preferenser. Av dessa kan nämnas de vanliga företagsarrangemangen som fusion, delning, verksamhetsöverlåtelse, aktiebyte och inkråmsöverlåtelse. Till följd av en rad avgöranden från både Centralskattenämnden och Högsta förvaltningsdomstolen som gällt kommunala bolagiseringar och affärskoncerner, har skillnaderna mellan alternativen ur skatteperspektiv minskat en viss del. För de existerande bolagens del gäller att hitta det bästa sättet att överföra dem till moderbolagets ägo. Vad gäller bolagiseringar kan de tas in i koncernen genom att moderbolaget grundar ett dotterbolag som i sin tur köper en given verksamhet genom inkråmsöverlåtelse. Det var så elverket bolagiserades till Mariehamns Elnät Ab. På så sätt kommer det nya bolaget direkt in i koncernen. Överlåtelseskatten En av de centrala faktorerna både vad gäller bolagiseringar och skapandet av koncernstrukturer är överlåtelseskatten, eftersom det är en skatt som gäller överföring av fastigheter och egendom från en part till en annan. Om Mariehamns stad grundar ett nytt ägarbolag som i sin tur förvärvar aktierna i Elnät Ab, Energi Ab och MCA Ab, måste ägarbolaget betala överlåtelseskatt 1.6 procent på aktiernas gängse värde, oberoende om ägarbolaget köper aktierna eller tar emot dem som apport. Ett alternativ är verksamhetsöverlåtelse i vilken Mariehamns stad överför aktierna i dotterbolagen till ägarbolaget och får nya aktier som vederlag. Till följd av avgörandena i HFD:2014:29 och CSN 8/2014 är det osäkert om skattefrihetsbestämmelserna längre är tillämpbara. CSN beslutet har dock inte vunnit laga kraft, vilket tyder på att det är överklagat till HFD. Dessutom bör man utreda möjligheten för Mariehamns stad att utnyttja den överlåtelseskattefrihet som stadgas i den finska kommunallagens övergångsbestämmelser. Ett annat alternativ för att undvika överlåtelseskatten är att fusionera de existerande bolagen till ett bolag, varefter man medelst verksamhetsöverlåtelse bolagiserar de individuella verksamheterna i separata dotterbolag. 14
15 3. Koncernbolag och övriga bolag Bildandet av affärskoncernen Finansiering Vid den typ av interna företagsarrangemang som det nu är fråga om finns det inga direkta behov av extern finansiering oberoende av hur man väljer att gå tillväga. En bolagisering genom verksamhetsöverlåtelse, i vilken man överför en hel verksamhetshelhet till ett nytt bolag, innebär att det överlåtande samfundet (Mariehamns stad) överför verksamhetshelhetens tillgångar och skulder till ett nytt aktiebolag och får som vederlag nya aktier i detta bolag. I sådant fall uppstår inget fordran-skuld förhållande mellan staden och bolaget. När elverket bolagiserades skedde det genom inkråmsöverlåtelse, i vilken Mariehamns Elnät Ab köpte elverkets verksamhet av staden. Köpeskillingen blev delvis kvar som bolagets skuld till staden och på denna skuld betalas ränta. Staden erhöll alltså ingen betalning i pengar, varför Elnät Ab heller inte behövde ta upp externa lån. Kapitalstruktur och solvens Om ägarbolaget grundar ett dotterbolag som i sin tur köper en verksamhet (t.ex. hamnen) genom en inkråmsöverlåtelse, uppstår ett fordran-skuld förhållande mellan detta dotterbolag och staden. Denna fordran kan sedan överlåtas till ägarbolaget. Efter denna transaktion har dotterbolaget en skuld till ägarbolaget, som i sin tur har en lika stor skuld till staden. Det viktigt att koncernen gör tillräckligt bra resultat för garantera sin egen solvens. Mariehamns stad kan inte garantera koncernens fortsatta verksamhet med kapitalinjektioner, eftersom detta skulle utgöra förbjudet statsstöd. Val av tillvägagångssätt vid bolagiseringar Varje enskild bolagisering måste utredas skilt för sig. I denna utredning bör man bland annat ta hänsyn förutsättningarna för att bedriva verksamheten i bolagsform, de engångskostnader som bolagiseringen leder till det nya bolagets skattestatus samt bolagets förvaltning, både vad gäller den operativa ledningen och de funktioner som skulle skötas av ägarbolaget. Det samma gäller överföringar av existerande bolag till ägarbolaget. 15
16 4. Resultatutjämning mellan koncernbolagen
17 4. Resultatutjämning mellan koncernbolagen Bolagiseringarnas inverkan på Mariehamns stads ekonomi Bolagiseringskravet och skattebetalning Det ständigt ökande trycket från EU på bolagisering gäller primärt affärsverk som ofta är vinstbringande, såsom hamn, elverk och dylikt. Det leder till problem för kommunerna, inklusive Mariehamns stad, eftersom vinsterna från dessa verksamheter är skattefria så länge bedrivs som affärsverk inom staden. Vid själva bolagiseringen kan man visserligen realisera en betydande överlåtelsevinst för staden, men det är inga externa pengar som kommer in i stadens kassa. Om bolaget som tagit över affärsverkets verksamhet, t.ex. hamnen, fortsätter att göra goda resultat uppstår en kostnad som tidigare inte existerat: bolagsskatten. Det beror på att hamnavgifterna går till bolaget och utgör normal, skattepliktig inkomst. Till den del de avdragbara kostnaderna understiger intäkterna genereras skattepliktig vinst i bolaget och på denna vinst betalar bolaget bolagsskatt. Således är det alltså den beskattade vinsten som genom dividend kan överföras till staden, i stället för som tidigare då vinsten var helt obeskattad. Bolagisering innebär alltså att staden via sina bolag börjar betala skatt på verksamhet som tidigare var helt skattefri. Det i sin tur innebär förlorade intäkter för staden, eftersom ca. 75% av bolagsskatten som betalas går till staten och församlingarna. Det innebär att för varje euro som ett av staden ägd bolag betalar i bolagsskatt går euro till stat och församling, vilket innebär ett lika stort inkomst- och kassabortfall för staden. Detta bortfall måste finansieras på annat sätt. Eftersom bolagiseringskravet kommer från EU kan Mariehamns stad inte välja att låta bli att verkställa bolagiseringen av vissa affärsverk, t.ex. hamnen, trots att bolagisering kan inverka på stadens finanser och kassaflöde. Därför är det viktigt att staden verkställer bolagiseringarna på ett sådant sätt som minimerar bolagsskattekostnaden, dock så att koncernen på helhetsnivå är vinstbringande, eftersom Mariehamns stad inte får skjuta till kapital för att hålla det egna kapitalet intakt. 17
18 4. Resultatutjämning mellan koncernbolagen Förutsättningar för och effekter av koncernbidrag Koncernbidrag i beskattningen Enligt lagen om koncernbidrag i beskattningen måste vissa kriterier vara uppfyllda för att ett koncernbidrag ska vara avdragbart i beskattningen: 1. Både givande och mottagande bolag ska bedriva näringsverksamhet och har samma räkenskapsperiod 2. Bolagen eller deras moderbolag ska direkt eller indirekt äga minst 90% av aktierna i båda bolagen och detta ägarförhållande ska fortgått hela skatteåret 3. Koncernbidraget är högst det givande bolagets beskattningsbara resultat och motsvarande intäkts- och kostnadsföringar har gjorts i båda bolagens bokföring Koncernbidrag mellan bolagen Enligt redogörelsen för bolagens och ännu icke-bolagiserade verksamheternas resultat 2013 var det tre som gjorde vinst (Elnät, MCA och Hamnen), medan fyra gjorde förlust eller nollresultat (Energi, Idrottsanläggningarna, Vattenverket och Medis). Totalt uppgick de vinstbringande enheternas resultat till 2 264k euro med de förlustbringande enheternas resultat blev k euro. Om de vinstbringande enheterna hade varit verksamma aktiebolag hade de varit skyldiga att betala bolagsskatt på sina resultat, vilket enligt rådande skattesats hade inneburit en skattekostnad på 453k euro. Av bolagskatten skulle ca 75% gå till staten och församlingarna. Om samtliga verksamheter hade varit bolagiserade och ägda av ett gemensamt ägarbolag så hade de vinstdrivande bolagen kunnat ge hela sitt samlade resultat som avdragbart koncernbidrag till de förlustbringande bolagen. I sådant fall hade deras beskattningsbara resultat varit noll, varvid de inte hade betalat någon bolagsskatt. 18
19 4. Resultatutjämning mellan koncernbolagen Koncernbidrag illustrativt exempel Mariehamns stad MHS Moder Ab Hamnen Ab Elnät Ab Medis Ab Idrottshall Ab Vinst: 1 306k 953k Skatt: 261k 191k Förlust: 694k 1 950k Koncernbidrag 2 259k Vinst: 0 0 Skatt: 0 0 Förlust: 0 383k 19
20 4. Resultatutjämning mellan koncernbolagen Koncernbidrag i de enskilda bolagens och koncernens bokföring Beslut om koncernbidrag Beslut om givande av koncernbidrag ska fattas av bolagets styrelse under pågående räkenskapsperiod. Om ett bolag vill ge koncernbidrag som belastar 2014 års resultat ska alltså beslut om detta fattas under Normalt fattas beslutet i räkenskapsperiodens sista månad, så styrelsen har en god uppfattning om hur resultatet kommer att se ut. Styrelsen behöver dock inte besluta om ett exakt belopp. I stället brukar man fatta beslut om ett maxbelopp. Om t.ex. Hamnen Ab förväntar sig ett resultat på 1 300k euro kan styrelsen fatta beslut om att ge högst 1 500k euro i koncernbidrag. Det exakta beloppet bestäms i samband med att boksluten upprättas och man vet vilka resultat det givande och mottagande bolagen kommer att göra. Ovan beskrivna beslutsformulering innebär också att styrelsen kan besluta att inte ge något koncernbidrag alls. Bokning av koncernbidrag I det givande bolagets bokföring bokas koncernbidraget som en kostnad i resultaträkningen och skuld i balansräkningen. I det mottagande bolaget bokas det som en intäkt i resultaträkningen och fordran i balansräkningen. Skulden kvittas mot fordran när det givande bolaget betalar pengar eller annat vederlag till det mottagande bolaget. Koncernbidragen bokas samma räkenskapsår som beslut om koncernbidraget fattades. Om beslut fattas 2014 tas det upp i 2014 års bokslut. Därmed ska det även intäktsföras respektive kostnadsföras i 2014 års skattedeklaration och beskattning. Skatteeffekten blir således omedelbar. I koncernbokslutet Koncerninterna transaktioner elimineras i koncernbokslutet, så koncernbidragen syns inte i koncernens bokslut. Eftersom de enskilda bolagens resultat slås ihop i koncernbokslutet har inte koncernbidragen någon inverkan på koncernbokslutet. Koncernens resultat är således i huvudsak samma som de enskilda koncernbolagens sammanslagna resultat. 20
21 5. Moderbolaget som servicecenter
22 5. Moderbolaget som servicecenter Ägare och dotterbolag Moderbolagets roll i koncerner I både större och mindre koncerner är det vanligt att moderbolaget tar en rent administrativ roll. Ett av de centrala syftena med att ha dotterbolag är att bedriva specifika verksamheter inom ramen för avskilda juridiska personer. De är de verktyg med vilken koncernens verksamhet bedrivs och ägarnas målsättningar uppnås. Det är till dotterbolagen man rekryterar operativ personal som besitter den kompetens som dotterbolagets verksamhet behöver. På så sätt utnyttjas dotterbolagets personal fullt ut i verksamheten i stället för att belastas av administrativa uppgifter. Viktigt är att även moderbolaget beskattas enligt näringsskattelagen då koncernbidrag kan betalas mellan moder- och dotterbolag. Styrande och stödande Moderbolaget har två centrala uppgifter: att idka ägarstyrning samt att bestå dotterbolagen med de stödfunktioner de behöver. Det förstnämnda riktar sig till ägarna, i det här fallet Mariehamns stad. Det ankommer på ägarna att slå fast den strategi och verksamhetsprinciper som koncernen ska följa. Detta görs i form av ägardirektiv som formellt antas av moderbolagets styrelse. Dessa ägardirektiv förs sedan ut till dotterbolagen och övervakas av både moderbolagets och dotterbolagens styrelser. På sätt garanteras att dotterbolagen följer den strategi och principer som ägarna har slagit fast, samtidigt som ägarna via styrelserapporteringen får insyn i dotterbolagets verksamhet. Den sistnämnda riktar sig till dotterbolagen. Det ankommer på moderbolaget att förse dotterbolagen med stödfunktioner som bokföring, löneräkning och -betalning, fakturering, betalningsrörelse och finansiering. Genom att koncentrera dessa funktioner till moderbolaget kan flera viktiga fördelar uppnås. Bland dessa kan nämnas reducering av nyckelpersonrisk, enhetliga bokförings- och faktureringsprinciper, standardiserade avtalsmodeller för både personal, kunder och underleverantörer. Det möjliggör i sin tur minskade IT-kostnader genom att man behöver färre licenser och mindre support om antalet IT-program minskar. 22
23 5. Moderbolaget som servicecenter Närmare om de funktioner som kan flyttas till moderbolaget Bokföring Samtliga dotterbolags bokföring skulle skötas av personal som är anställd i moderbolaget. Alla dotterbolagens bokföringar skulle göras i samma bokföringsprogram utgående från en standardiserad kontoplan, med övriga justeringar för de individuella bolagens verksamhet. På så sätt är samtliga dotterbolags bokföring, bokslut och övrig ekonomisk rapportering samlade på samma ställe och är mer jämförbara med varandra, då de görs av samma personer och följer samma mall. Det ökar både insyn och transparens i koncernens ekonomi, vilket i sin tur gör det lättare för ägarna att följa med dotterbolagens lönsamhet och investeringsbehov. Löneräkning och utbetalning Även i den privata sektorn är det vanligt att bolag flyttar ut löneräkning och utbetalning till exempelvis bokföringsbyråer, även om de själva sköter den löpande bokföringen. Det beror på att löneräkning ofta kan vara komplicerat, då varje individuell anställds nettolön, förskottsskatt och övriga sociala avgifter måste beräknas och betalas skilt för sig. Därutöver ska innehållen skatt och betalda arbetsavgifter rapporteras både per månad och per år, det senare individualiserat per anställd. Det vore därför naturligt att dotterbolagens löneräkning och utbetalning sköts av moderbolaget, enligt standardiserade mallar och processer. Fakturering och betalningsrörelse Även faktureringen och betalningsuppföljningen är något som ofta läggs ut på t.ex. kreditbolag eller factoringbolag. Dessa sköter faktureringen för bolagets räkning, följer upp betalningarna och vidtar vid behov inkassoåtgärder. Genom att låta moderbolaget sköta detta får det en starkare kontroll över dotterbolagens reskontran och inkommande betalningar, vilket underlättar den löpande bokföringen och ger bättre kontroll över dotterbolagens kundfordringar. Moderbolaget kunde även sköta den till leverantörsreskontran hörande betalningsrörelsen, det vill säga att se till att de inköp som dotterbolagen gör blir betalda inom utsatt tid. Även detta har en direkt koppling till bokföringen och ger bättre kontroll över bolagens leverantörsskulder. 23
24 5. Moderbolaget som servicecenter Resurser inom koncernen Personalbehov i moderbolaget Hur stor personalstyrka och vilka typer av kompetenser som moderbolaget behöver beror helt på i vilken utsträckning man väljer att överföra stödfunktionerna från dotterbolagen till moderbolaget. Vad som är lämpligt att föra över till moderbolaget kan variera från dotterbolag till dotterbolag. Fördelningen av stödfunktionerna mellan koncernbolagen är en typisk ägarfråga som beslutas av staden. Den koncern som skissats upp i denna förstudie består av ett moderbolag och sju dotterbolag. Enligt vår bedömning ska stödfunktionerna (bokföring, löneräkning, fakturering, juridik) kunna skötas av 4 5 personer med delat ansvar. I synnerhet bokföring, löneräkning och fakturering hänger är starkt kopplade till varandra, varför det inte finns något skäl till varför en och samma person inte skulle kunna sköta samtliga uppgifter. Vår bedömning grundar sig på de resurser koncerner av motsvarande storlek inom den privata sektorn har, den arbetsbörda redovisare på privata bokföringsbyråer hanterar på löpande basis samt de slutsatser vi har kommit till när vi utrett förvaltning och resursbehov i andra samfund. Dessa 4 5 personer kan sköta koncernens hela administration utan att behöva flytta ut något till utomstående bokföringsbyråer eller kreditbolag. I och med att samtliga personer inom koncernadministrationen har god kännedom och administrationens samtliga delar minskas nyckelpersonsrisken betydligt. Det betyder att semestrar och andra frånvaron inte vållar några problem, eftersom det alltid finns någon på plats som kan sköta den frånvarande personens uppgifter. Genom att samla hela administrationen på ett ställe med ansvaret fördelat mellan en enhetlig grupp personer bygger man också upp dessa personers kompetens över tid, vilket är till nytta för både ägare (staden) och dotterbolagen. 24
25 5. Moderbolaget som servicecenter Upphandlings- och statsstödsjuridiska aspekter Konkurrensneutralitet Nya bestämmelser om konkurrensneutralitet trädde ikraft Syftet med bestämmelserna är att trygga jämlika konkurrensförutsättningar för offentlig och privat näringsverksamhet. Konkurrens- och konsumentverket (KKV) har behörighet att ingripa i den offentliga sektorns näringsverksamhet ifall förfaranden eller verksamhetsstrukturer som tillämpas (exempelvis näringsverksamhet som bedrivs i ämbetsverksform) hindrar eller snedvrider konkurrensen på marknaden. Bestämmelserna innehåller detaljerade regler t.ex. hur kommuner kan erbjuda s.k. stödtjänster för dottersamfund som ingår i kommunkoncernen. Upphandlingskrav på löpande tjänster mellan moderbolag och dotterbolag Vid bolagisering av offentlig verksamhet bör tillämpningen av lagen om offentlig upphandling (348/2007, LOU) analyseras bl.a. utifrån förhållandet mellan ägaren och det bildade bolaget: 1. Det bildade bolagets status som upphandlingsenhet (ev. tillämpning av LOU i det bildade bolaget) 2. Det bildade bolagets status som in-house enhet till dess ägare 3. Förfarandet då ägarna upphandlar tjänster av det bildade bolaget (konkurrensutsättning/direktupphandling) 4. Villkor för ägaren att erbjuda funktioner/tjänster till det bildade bolaget (konkurrensneutralitetsbedömning) Omvandling av fordran till eget kapital i koncernen Reglerna om statsstöd gäller åtgärder som innebär att den offentliga sektorn (bl.a. kommuner) beviljar företag stöd eller andra fördelar. Enligt den s.k. principen om marknadsekonomiskt agerande bör en med skattemedel finansierad enhets olika åtgärder bedömas utifrån om enheten på ett sätt som också privata finansiärer och placerare kunde acceptera i den aktuella situationen. Statstöd är i regel förbjudna, men ett flertal undantagsbestämmelser är tillämpliga. Förbjudet statsstöd kan uppstå t.ex. ifall villkoren angående överföring av fordran inte är marknadsenliga. Det är därför viktig att analysera t.ex. utförandet och konsekvenserna av dessa åtgärder ur ett statsstödsperspektiv. 25
26 6. Övriga möjligheter
27 6. Övriga möjligheter Övriga funktioner och åtgärdsförslag Enhetlig fastighetsförvaltning Mariehamns stad har en omfattande fastighetsmassa som är utspridd över olika funktioner, verk och bolag. För tillfället finns det ingen enhetlig förvaltning av dessa fastigheter. Utöver de administrativa funktioner som nämnts ovan finns det skäl att utreda huruvida moderbolaget även kunde ansvara för förvaltningen av stadens samtliga fastigheter. En sådan tilläggsfunktion skulle dock kräva större personalstyrka i moderbolaget. Sammanslagning av vissa verksamheter som bedrivs i både Elnät Ab och Energi Ab Elnät Ab och Energi Ab är verksamma inom samma bransch och idkar likartad verksamhet. Både ur verksamhets- och förvaltningsperspektiv vore det motiverat att de överlappande och likartade verksamheter bedrivs i ett enda bolag, då detta skulle möjliggöra synergier. Förslagsvis kunde man bilda en underkoncern, i vilken all distribution och försäljning sköts av moderbolaget medan själva nätverksamheten bedrivs i dotterbolaget. Det är därför vår rekommendation att man utreder förutsättningarna för att slå ihop de överlappande och likartade verksamheterna till ett bolag, med beaktande av att nätverksamhet sköts vanligtvis från ett skilt bolag. Bolagiseringar av vissa, icke-avgiftsfinansierade verksamheter Stadsförvaltningen sköter idag en rad underhållsfunktioner som kunde konkurrensutsättas och skötas av aktörer på den privata marknaden. Till dessa hör bl.a. underhåll av vägar, parker och andra allmänna områden som utnyttjas av medborgarna. Dylika funktioner kunde bli föremål för bolagisering, varvid bolaget/bolagen skulle konkurrera med privata aktörer om att få ta hand om skötsel och underhåll av nämnda allmänna områden och kommunikationsleder. Försäljningen skulle heller inte måsta begränsa sig till Mariehamns stad, utan kunde med fördel erbjudas till både andra offentliga och privata köpare. 27
28 Kontaktperson: Kaj Grüssner KPMG Oy Ab Tel E-post KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. The KPMG name, logo and cutting through complexity are registered trademarks or trademarks of KPMG International.
Att styra ett tillväxtbolag genom nyckeltal
Att styra ett tillväxtbolag genom nyckeltal Connect Väst Den 13 januari 2016 KPMG en bokstavskombination som sticker ut! 1 Agenda Sida Affärsplanen 3 Klassiska fel kopplat till affärsplan och styrning
Läs merNationella Turfiskeprojektet Organisationsformer
Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar
Läs merNya ränteavdragsregler Jörgen Graner Caroline Väljemark
Nya ränteavdragsregler Jörgen Graner Caroline Väljemark Skattedagen, Stockholm 12 november 2015 Agenda Bakgrund / Var står vi? BEPS Action 4 Utblick Vad blir resultatet? Oklarheter Källskatt på ränta?
Läs merVad ska Nybros bolagskoncern ha ett moderbolag till?
Vad ska Nybros bolagskoncern ha ett moderbolag till? Kommunen äger bolag och bedriver företagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa långsiktig nytta
Läs mer19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA
507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5
Läs mer19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA
Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 489 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop.
Läs merÖVERLÅTELSEHANDLING AV APPORTEGENDOM MELLAN KARLEBY STAD OCH KARLEBY HAMN AB
ÖVERLÅTELSEHANDLING AV APPORTEGENDOM MELLAN KARLEBY STAD OCH KARLEBY HAMN AB 31.12.2014 1(7) ÖVERLÅTELSEHANDLING AV APPORTEGENDOM Den här överlåtelsehandlingen för apportegendom (nedan "Överlåtelsehandling")
Läs merStyrning och ledning av hemtjänsten. Sunne
Styrning och ledning av hemtjänsten Sunne 2016 10 24 Syfte Det övergripande syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen har en ändamålsenlig och effektiv ledning och styrning av hemtjänsten
Läs merInstitutionen för offentlig rätt Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 30.9.2004
JURIDISKA FAKULTETEN FINANSRÄTT Institutionen för offentlig rätt Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 30.9.2004 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.
Läs merFörslag till koncernbildning
PROTOKOLLSUTDRAG KS 130 2019-06-18 1/4 Dnr KS/2019:281-001 Förslag till koncernbildning Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. bilda ett aktiebolag med namnet Strängnäs Kommunföretag AB, 2. bildandet
Läs merAktuella frågor för tillväxtföretag. Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2017
Aktuella frågor för tillväxtföretag Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2017 3:12-reglerna, vad gäller framöver? Förslaget till förändrade regler för delägare i fåmansföretag drogs tillbaka i augusti
Läs merLag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet
RSv 172/1995 rd- RP 177/1995 rd Riksdagens svar på regeringens proposition med förslag till ändring av de stadganden angående omstruktureringar av företag som ingår i lagen om beskattning av inkomst av
Läs merUpplands-Bro kommun. Uppföljning av projekt inom lekmannarevisionen Mats Lundberg
Upplands-Bro kommun Uppföljning av projekt inom lekmannarevisionen 2016-10 Mats Lundberg Uppdraget Att inom en förstudie bedöma bolagens arbete med; Intern kontroll Tillämpning av ägardirektiv Investeringsprocessen
Läs merOmbildning av enskild näringsverksamhet till AB
Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB 2014-03-11 Mirja Hjelmberg Mikael Westin Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och ska inte betraktas som rådgivning. Agenda
Läs merBolag eller inte bolag? det är frågan
Anläggningskonferens 2014-11-05 Bolag eller inte bolag? det är frågan Annika Nordqvist, 08-563 072 44 annika.nordqvist@se.gt.com Tomas Rosenqvist, 018-65 81 21 tomas.rosenqvist@se.gt.com Föreningen inskränkt
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner; SFS 1998:1602 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens
Läs merPrivattandläkarna. Erbjudande till medlemmar Redovisningstjänster. För mer information kontakta
Privattandläkarna Erbjudande till medlemmar Redovisningstjänster För mer information kontakta 2016 Magnus Jansson Privattandläkarna magnus.jansson@ptl.se 08-555 44 625 Birgitta Daniels KPMG birgitta.daniels@kpmg.se
Läs merFÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING
Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING INNEHÅLL 1 BESKATTNING AV ALLMÄNNYTTIGA SAMFUND... 3 2 MERVÄRDESSKATT OCH MOMSREGISTRERING...
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst, 6 a i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och
Läs merKoncernredovisning Repetition
Koncernredovisning Repetition Fördjupad finansiell redovisning Handelshögskolan vid Åbo Akademi BokfL 6:7.1 : Koncerninterna poster och minoritetsandelar I koncernbokslutet skall koncernens resultat och
Läs mer6 Koncernredovisning
Koncernredovisning, Avsnitt 6 107 6 Koncernredovisning Tillämpningsområde Sammanfattning 6.1 RR 1:00 Koncernredovisning Rekommendationen behandlar redovisningsfrågor som aktualiseras vid upprättande av
Läs merBokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag
1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande
Läs merBokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans
Läs merOmbildning av enskild näringsverksamhet till AB
Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB 2014-03-13 Mirja Hjelmberg Lotta Abrahamsson Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och ska inte betraktas som rådgivning.
Läs merBolagsordning för Växjö Kommunföretag AB
Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-29 Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö Kommunföretag AB Dokumentinformation Dokumentnamn Bolagsordning
Läs merBeaktande av sänkt bolagsskatt i redovisningen
Beaktande av sänkt bolagsskatt i redovisningen Vägledning KPMG AB Antal sidor 5 Antal bilagor - Vägledning Sänkt bolagsskatt 180601.docx 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm
Läs merDubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11
Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings
Läs merABCD Samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp Granskning av förvaltning, bokslut och årsredovisning 2016 Revisionsbiträdesrapport KPMG AB Antal sidor: 4 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company
Läs merAv optionsrätterna betecknas 375.000 med signum 2006A, 375.000 med signum 2006B, 375.000 med signum 2006C och 375.000 med signum 2006D.
1 (5) STOCKMANN OYJ ABP:S OPTIONSRÄTTER 2006 Stockmann Oyj Abp:s styrelse (styrelse) har vid sitt möte den 8.2.2006 beslutat att för Stockmann Oyj Abp:s (bolag) ordinarie bolagsstämma den 21.3.2006 föreslå
Läs merDELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30
DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till
Läs merFinansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
Läs merNationella perspektiv - Finland
Nationella perspektiv - Finland Moms och omstruktureringar Nynäs Havsbad 30.3.-1.4.2011 JM, EM Kenneth Hellsten Doktorand, Helsingfors universitet kenneth.hellsten@helsinki.fi 1.4.2011 1 Innehåll 1. Kort
Läs merFörvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping
Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-03-20 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Överklagande av Västerviks kommunfullmäktiges beslut 2014-02-24, 16, avseende ägardirektiv
Läs merStatliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd
Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av
Läs merAllmänna råd - BFNAR 1999:1
Allmänna råd - BFNAR 1999:1 Bokföringsnämndens allmänna råd om fusion av helägt aktiebolag; beslutade den 27 oktober 1999. Bokföringsnämnden lämnar följande allmänna råd om redovisning av fusion av helägt
Läs mer1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt
1994 rd - RP 156 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att stadgandena
Läs merBetänkandet Ekonomiskt värde och samhällsnytta förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14)
KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-06-29 Dnr 241/2012 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Ekonomiskt värde och samhällsnytta förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14)
Läs merUaFS Blad 1 SPECIFIKT ÄGARDIREKTIV FÖR UDDEVALLA UTVECKLINGS AB. Fastställd av kommunfullmäktige den 14 oktober
Blad 1 SPECIFIKT ÄGARDIREKTIV FÖR UDDEVALLA UTVECKLINGS AB Fastställd av kommunfullmäktige den 14 oktober 2015 248 Innehållsförteckning 1. Bolaget som en del av den kommunala organisationen... 2 2. Föremålet
Läs merSida. Sammandrag. Ekonomisk information. Beskattning. Bilaga
Sida Sammandrag Ekonomisk information Beskattning Bilaga 2 5 8 9 (!} 2013 KPMG Oy Ab, a Flnnish limited liability company and a member firm of the KPMG networl< of Independent member firms affiliated WIth
Läs merBråviken Logistik AB (publ)
Bråviken Logistik AB (publ) Bokslutskommuniké 2017 januari juni 2017 KONTAKTINFORMATION Bråviken Logistik AB (publ) ett bolag förvaltat av Pareto Business Management AB Johan Åskogh, VD +46 402 53 81 johan.askogh@paretosec.com
Läs merInformationsbroschyr. Till aktieägarna i Global Fastighet Utbetalning 2008 AB gällande föreslagen försäljning av koncernens fastighetsportfölj
Informationsbroschyr Till aktieägarna i Global Fastighet Utbetalning 2008 AB gällande föreslagen försäljning av koncernens fastighetsportfölj 1 Sammanfattning... 2 2 Bakgrund och inledning... 3 3 Transaktionen...
Läs merHEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II Tentamen höstterminen 2015 (tentamen den 6 oktober)
HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II Tentamen höstterminen 2015 (tentamen den 6 oktober) Frågorna, som kan ge maximalt 8 poäng) löses enskilt och svaret motiveras på sedvanligt
Läs merHFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg
KS 6 10 APRIL 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg Kommunstyrelsen Internbankens funktion och villkor för utlåning till de kommunala
Läs merFÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT
tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen
Läs merInbjudan till förvärv av aktier i Travkompaniets Stall AB (publ.)
Inbjudan till förvärv av aktier i Travkompaniets Stall AB (publ.) Erbjudande Särskild uppgift Detta erbjudande riktar sig inte till personer vars medverkan förutsätter ytterligare erbjudande, registrering
Läs merAktuella Rättsfall. Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2017
Aktuella Rättsfall Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2017 Näringsbetingade andelar HFD domar från den 6 oktober 2017 Stiftelse 1 26%
Läs merUaFS Blad 1 SPECIFIKT ÄGARDIREKTIV FÖR UDDEVALLA ENERGI AB OCH DOTTERBOLAG. Fastställd av kommunfullmäktige den 14 oktober
Blad 1 SPECIFIKT ÄGARDIREKTIV FÖR UDDEVALLA ENERGI AB OCH DOTTERBOLAG Fastställd av kommunfullmäktige den 14 oktober 2015 248 Innehållsförteckning 1. Bolagen som en del av den kommunala organisationen...
Läs merBeslut. Lag. om ändring av lagen om överlåtelseskatt
RIKSDAGENS SVAR 164/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om överlåtelseskatt Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag
Läs mer35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall
Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser
Läs mer26 Utformning av finansiella rapporter
Utformning av finansiella rapporter, Avsnitt 26 267 26 Utformning av finansiella rapporter Tillämpningsområde Sammanfattning 26.1 RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 22 behandlar finansiella rapporter,
Läs merVissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet SOU 2017:27
Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet SOU 2017:27 Agenda Förslaget avseende avskattning och stämpelskatt Övriga förslag Frågetecken? Vad händer nu? Avslutning 2 Fastighetsföretag betalar
Läs merFörsäljning av Akelius Spar AB (publ)
Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Inledning Akelius Spar AB (publ), 556156-0383, ( Akelius Spar ) är ett helägt dotterbolag till Akelius Residential Property AB, 556156-0383, ( Akelius Residential
Läs merKommunkoncernen Nykarleby stad
Kommunkoncernen Nykarleby stad KONCERNDIREKTIV Ett samfund där kommunen har bestämmande inflytande är kommunens dottersamfund. Kommunen jämte dottersamfunden bildar en kommunkoncern. Även en stiftelse
Läs merDelårsrapport januari - mars 2008
Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*
Läs merÄgardirektiv för Elmen AB
Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen
Läs merKoncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag. 2011 Bengt Bengtsson
Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag 2011 Bengt Bengtsson Koncerner och intressebolag (ÅRL) Sammanslagning av flera företags redovisning Om ett företag äger aktier i något
Läs merRP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet
RP 47/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen om beskattning av dividender som baserar sig på en arbetsinsats PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen,
Läs mer17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet
Läs merGodkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28
KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund
Läs merHEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II. Omtentamen vårterminen 2017, den 17 mars.
HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II Omtentamen vårterminen 2017, den 17 mars. Frågorna, som totalt kan ge maximalt 12 poäng (halva poäng kan delas ut), löses givetvis enskilt
Läs mer37 kap. 17 och 18 samt 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2019 ref. 7 Kontinuiteten i beskattningen enligt reglerna om kvalificerade fusioner ska ges företräde framför beskattningsordningen för privatbostadsföretag. Förhandsbesked om inkomstskatt. 37 kap.
Läs merInformationsbroschyr. Till aktieägarna i Hyresfastigheter Holding IV Vit AB gällande föreslagen försäljning av koncernens fastighetsportfölj
Informationsbroschyr Till aktieägarna i Hyresfastigheter Holding IV Vit AB gällande föreslagen försäljning av koncernens fastighetsportfölj 1 Sammanfattning... 2 2 Bakgrund och inledning... 3 3 Transaktionen...
Läs merGRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING
KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR
Läs merGranskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated
Läs merAmasten Bostäder AB. Bokslutskommuniké januari december 2012
Amasten Bostäder AB Bokslutskommuniké januari december Nettoomsättning uppgick till 2155 (0) Rörelseresultatet uppgick till 657 (0) Resultat efter finansnetto uppgick till 178 (0) Eget kapital uppgick
Läs merCentralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport
Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden
Läs merFrågor & Svar Bolagisering av elithockeyn i KHK
Frågor & Svar Bolagisering av elithockeyn i KHK 1. Hur har styrelsen kommit fram till förslag att bolagisera och vilka delar ingår? - Skatteverket har aviserat en förändring inom skatteområdet som kan
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 4 i lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning, i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst
Läs merAktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688
DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till
Läs merOmbildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag
Ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag JUSEK, Sveriges ingenjörer och Civilekonomerna Stockholm 180314 Malmö 180322 Göteborg 180327 Mirja Hjelmberg 0723-530282 Dokumentationen utges i
Läs merEn samkommuns och ett kommunalt ägt aktiebolags hörande till kommunkoncernen
1 (9) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 102 29.11.2011 En samkommuns och ett kommunalt ägt aktiebolags hörande till kommunkoncernen 1 Begäran om utlåtande 1.1 Den egentliga begäran om utlåtande
Läs mera) Hur definieras verksamhetsgren i IL? Ange lagrum till svaret.
1 Förslag till tentamensfrågor på kursen Företagsbeskattning 15 hp Förkortningar som används i samband med denna tentamen: - AB, aktiebolag - IL, inkomstskattelagen (1999:1229) - ML, mervärdesskattelagen
Läs merLag. RIKSDAGENS SVAR 221/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av inkomstskattelagen, Ärende
RIKSDAGENS SVAR 221/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet samt av vissa andra skattelagar
Läs merHereditas från livränteanstalt till aktiebolag 5.9.2014
Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 5.9.2014 1 Framgångsrikt placerande i mer än 109 år Livränteanstalten Hereditas grundades 4.6.1905 baserat på näringstillstånd beviljat av Kejserliga Senaten.
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om uppskov med beskattningen vid andelsbyten; SFS 1998:1601 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.
Läs merTessin Nordic AB Skattefrågor vid vissa investeringar i skuldebrev och okvalificerade aktier
Entreprenörsskatt Skattefrågor vid vissa investeringar i skuldebrev och okvalificerade aktier Konfidentiellt Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar 3 2 Skuldebrev 4 3 5 4 Kontrolluppgifter
Läs merRevision af klimaregnskaber hvilke krav stilles der til rapportering af emissioner i fra transport? Torbjörn Westman 2013-04-09
Revision af klimaregnskaber hvilke krav stilles der til rapportering af emissioner i fra transport? Torbjörn Westman 2013-04-09 Agenda Introduktion Gällande regelverk Hur utför revisorn en granskning Dokumentationskrav
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14 Målnummer: 1651-07 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-03-11 Rubrik: Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till
Läs merFÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I VÄRDEPAPPERSFÖRETAG
tills vidare 1 (7) Till värdepappersföretagen Till värdepappersföretagens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I VÄRDEPAPPERSFÖRETAG Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten
Läs merTentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar
MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:
Läs merInstitutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 26.10.2007
JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 26.10.2007 FINANSRÄTT Ämnesstudier Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.
Läs merUTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR
UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare
Läs merStaden ber om svar på följande frågor:
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 90 7.4.2009 BOKSLUT OCH KONCERNBOKSLUT EFTER KOMMUNSAMMANSLAGNING 1 Begäran om utlåtande Staden ber kommunsektionen ge ett utlåtande om upprättande av stadens
Läs merAnbudsförfrågan gällande framtagande av modell för samordning av el- och energibolagens verksamheter
ANBUDSFÖRFRÅGAN Datum Vår referens 10.08.2017 Stadskansliet Beteckning/Dnr Er referens Anbudsförfrågan gällande framtagande av modell för samordning av el- och energibolagens verksamheter Mariehamns stad
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga
Läs merVellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m.
KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2015-04-16 Dnr 379/2014 1 (6) Vellinge kommun 235 81 Vellinge Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m. Konkurrensverkets beslut Vellinge kommun har brutit mot
Läs mer65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas
Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat
Läs merNordic Electronic Procurement Systems AB (publ) - Bokslutskommuniké januari december 2011
Nordic Electronic Procurement Systems AB (publ) - Bokslutskommuniké januari december 2011 Den externa nettoomsättningen under perioden uppgick till 211 (0) tkr. Rörelseresultatet uppgick till 5 471 (1
Läs merSammanträdesdatum Svar på motion om att utreda koncernbolag
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET 16 (18) Sammanträdesdatum 2015-09-22 198 Svar på motion om att utreda koncernbolag Dnr 2015/479... 6 INLEDNING Tommy Johansson (S) inkom den 4 juni 2015 med rubricerad
Läs merKvartalsrapport januari mars 2016
Stockholm 2016-05-10 Kvartalsrapport januari mars 2016 1 jan 31 mars 2016 Nettoomsättningen ökade till 5,9 (0,2) MSEK Rörelseresultatet uppgick till 1,1 (-0,1) MSEK Resultatet efter skatt uppgick för perioden
Läs merGranskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent
Läs merI denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567.
Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-04-08 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Mål nr 1959 14. Komplettering av tidigare inlämnat överklagande. Överklagande av Västerviks
Läs merFörslag till bokslutsdispositioner i Göteborgs Stadshus AB 2016
Diarenummer: 0096/16 Handläggare: Håkan Spjuth Tel: 031-368 54 60 E-post: hakan.spjuth@gshab.goteborg.se Förslag till bokslutsdispositioner i Göteborgs Stadshus AB 2016 Förslag till beslut i styrelsen
Läs merJuli-September Computer Innovation i Växjö AB (publ) Delårsrapport
Delårsrapport Juli-September 2016 Computer Innovation i Växjö AB (publ) För perioden 2016-07-01 2016-09-30 Computer Innovation i Växjö AB (publ) www.compinn.se 556245-1269 Juli-September 2016 Ne5oomsä5ning
Läs merOmbildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag
Ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag JUSEK, Civilingenjörerna och Civilekonomerna 2018-03-14 Mirja Hjelmberg Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och
Läs merMariestads kommun. Övergripande granskning Socialnämnden Rapport. KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3
ABCD Mariestads kommun Övergripande granskning Socialnämnden Rapport KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent
Läs merBokföringsnämndens VÄGLEDNING. Redovisning av fusion
Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Redovisning av fusion Innehållsförteckning Inledning... 1 Sammanfattning... 1 Civilrätt och skatterätt... 2 Internationell normgivning... 2 ALLMÄNNA RÅD (BFNAR 2003:2)...
Läs merSkattepliktig förmån eller muta - vad är vad, och var går gränsen? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016
Skattepliktig förmån eller muta - vad är vad, och var går gränsen? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 Förmåner Är det någon skillnad? Skattefri förmån Skattepliktig förmån Otillbörlig förmån
Läs merÅrsredovisning för räkenskapsåret 2011
1(11) Vita Huset i Nyköping AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning
Läs mer