Tillväxt- och regionplanenämndens budgetunderlag inför SLL mål och budget 2019 med plan för åren

Transkript

1 1 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Handläggare: Ann Lundell Tillväxt- och regionplanenämnden Tillväxt- och regionplanenämndens budgetunderlag inför SLL mål och budget 2019 med plan för åren Ärendebeskrivning Tillväxt- och regionplanenämnden lämnar in budgetunderlag inför år 2019 med plan för åren , enligt anvisningar från landstingsstyrelsens förvaltning. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Tillväxt- och regionplanenämndens budgetunderlag inför SLL mål och budget 2019 med plan för åren , TRN , Budgetunderlag inför SLL mål och budget 2019 Förslag till beslut Tillväxt- och regionplanenämnden föreslås besluta att överlämna nämndens budgetunderlag 2019 till landstingsstyrelsens förvaltning för fortsatt beredning inför beslut i landstingsstyrelse/ landstingsfullmäktige, samt att paragrafen förklaras omedelbart justerad.

2 2 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Större delen av nämndens ekonomiska resurser förs vidare till andra organisationer som landstinget stödjer, t.ex. Skärgårdsstiftelsen och Almi. Den budget för tillväxt- och regionplanenämnden för 2019 som redovisas i budgetunderlaget innebär en ökning med 2,2 miljoner kronor jämfört med Med hänsyn tagen till den avtalsenliga höjningen till Skärgårdsstiftelsen och den allmänna kostnadsökningen så innebär det i praktiken en minskning på cirka 1,1 miljoner kronor. Verksamhetsanslagets ökning för täcker sammantaget inte den generella kostnadsökningen och eventuell höjning av driftbidraget till Skärgårdsstiftelsen. Det innebär således en justering nedåt av nämndens verksamhet på 3,9 miljoner kronor sammantaget för dessa år. För 2022 höjs anslaget med 5,8 miljoner kronor jämfört med 2021, men givet den successiva minskningen av anslaget och att nämndens verksamhet därmed gradvis har behövt begränsas, kan det vara svårt att hantera. Med de ekonomiska ramar som anges i budgetunderlaget kommer nämnden under 2019 huvudsakligen att prioritera implementeringen av den regionala utvecklingsplanen, RUFS2050, insatser som stärker det regionala tillväxtarbetet, landsbygds- och skärgårdsfrågor samt klimat- och energi. Dessutom avser nämnden att arbeta med bostadsfrågan liksom EU:s strukturfonder och totalförsvarets stärkta roll inom regional fysisk planering. Överväganden I budgetunderlaget anges följande prioriterade områden för nämndens arbete under 2019, vilka i korthet beskrivs nedan. Uppdragen styr mot det övergripande målet regional utvecklingsplanering för hållbar tillväxt med delmålen en regionplanering i framkant samt hållbar regional tillväxt och attraktionskraft. Fortsatt strukturerat arbete och implementering av den regionala utvecklingsplanen, RUFS2050. Med en antagen RUFS2050 och därmed förankrade rumsliga förhållningssätt till regionens långsiktiga utveckling, finns en bas för arbetet med dialog och påverkansarbete inom fysisk planering både i samarbete med kommunerna men också i relation till regionala och nationella aktörer. Planering för att ta arbetet vidare behöver fortgå och

3 3 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS resurser för att göra konkreta avtryck i regionen inom de regionala prioriteringarna måste finnas under 2019 och framåt. Regional tillväxt En viktig förutsättning för att stärka Stockholmsregionens tillväxt är att olika parter dvs., landstinget, kommuner och regionala och nationella aktörer samverkar med utgångspunkt från gemensamma mål och prioriteringar. Arbetet med att bygga och utveckla samverkansstrukturer som stärker det regionala tillväxtarbetet fortsätter under Landsbygd och skärgård Landsbygd- och skärgårdsstrategin stärker arbetet i genomförande av RUFS 2050 och skapar förutsättningar för en hållbar regional tillväxt i hela regionen. Nästa steg är att ta fram ett genomförandedokument där relevanta aktörer involveras i arbetet med prioriteringar av de viktigaste insatsområden. Klimat och energi En antagen klimatfärdplan med dess tillhörande kunskapsunderlag utgör ett strategiskt ramverk för regionen, inklusive för landstingets eget arbete med att göra skillnad inom det regionala arbetet med klimat och energi. Ramverket ligger till grund för genomförandet av de regionala prioriteringarna inom klimatområdet, samt för att aktivt bidra i länets arbeten rörande klimatpåverkan. Bostadsfrågan En ökad samplanering och analys är nödvändig mellan det som är kommersiell bostadsmarknad och det som är ett demografiskt motiverat behov av bostäder för olika grupper i samhället. Ett breddat fokus på bostäder som livsmiljö sätter ljuset på dessa frågors betydelse för den samlade folkhälsan. Bland annat bör landstinget bistå kommunerna med analys av lokala bostadsmarknader, med kunskap om kopplingen mellan bostadsbyggande, markanvändning och tillgänglighet, om vad som är klimatsmart och hållbar stadsutveckling och om olika åldersgruppers bostadsbehov etc. Förberedelser inför nästa strukturfondsperiod När landstinget blir region 2019 kommer Region Stockholms Län, i sin roll som regionalt utvecklingsansvarig, även få ett regionalt ansvar för planering och genomförandet av den europeiska sammanhållningspolitiken. Det innebär bland annat utökat arbete med strukturfondspartnerskapet, prioritering av strukturfondsprojekt och att ta fram kommande regionala strukturfondsprogram.

4 4 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Totalförsvaret i samhällsplaneringen och i den fysiska planeringen Utifrån nya nationella försvarsbeslut behöver såväl lokala, regionala och nationella myndigheter rusta sina verksamheter för ett nytt försvarsläge. Planeringskompetens behövs utifrån både ett fysiskt planeringsperspektiv som ur ett geodata-och statistikperspektiv. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Verksamhetsanslaget som redovisas i budgetunderlaget inför budget 2019 för nämnden anges till 173,5 miljoner kronor, vilket är en ökning med 2,2 miljoner kronor jämfört med Den avtalsenliga höjningen på 3 procent av driftsbidraget till Skärgårdsstiftelsen uppgår till 1,64 miljoner kronor för Med hänsyn tagen till den avtalsenliga höjningen till Skärgårdsstiftelsen och den allmänna kostnadsökningen så innebär förslaget en minskning på cirka 1,1 miljoner kronor. Verksamhetsanslagets ökning för täcker inte den generella kostnadsökningen eller eventuell höjning av driftbidraget till Skärgårdsstiftelsen. Det innebär en årlig justering nedåt av nämndens verksamhet på 2,2 respektive 1,7 miljoner kronor. För 2022 höjs anslaget med 5,8 miljoner kronor jämfört med En sådan skiftning kan vara svårhanterad beaktat att nämndens anslag successivt minskat under åren och verksamheten därmed behövt begränsas. Större delen av nämndens budgetmedel förs vidare till andra organisationer som landstinget stödjer. I budget 2019 avser 114 miljoner kronor olika avgifter och bidrag. Resterande ca 60 miljoner kronor avser verksamhetskostnader som till största delen är personalanknutna kostnader. Givet att nämndens budget till två tredjedelar består av avgifter och bidrag är besparingsmöjligheterna begränsade. Av verksamhetskostnaderna uppgår personalkostnader till cirka 57 procent, resterande medel avser till stor del fasta kostnader såsom medlemsavgifter, hyra, tjänster som köps av landstingsstyrelsens förvaltning, IT- och licenskostnader m.m. Ytterligare en budgetpost är köp av konsulttjänster som redan under åren har minskats, bland annat till förmån för ökade personalkostnader. För att klara justeringarna i angivna ramar så kommer förvaltningen att se över medlemskap i olika förbund och föreningar, där finansieringen av medlemsavgiften enbart belastar tillväxt- och

5 5 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS regionplaneförvaltningen. Det blir sannolikt även aktuellt att minska övriga kostnader, exempelvis konsultkostnaderna. Det regionala cykelkansliets verksamhet utvärderas hösten Utifrån resultatet ska det övervägas om kansliet ska permanentas för att bli en del av landstingets ordinarie verksamhet. I det fall ett cykelkansli organisatoriskt skulle höra till nämndens ansvarsområde, behöver en omprioritering ske inom befintlig verksamhet. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets miljöpolitiska program, Miljöprogram har hänsyn till miljön beaktats och det bedöms att en särskild miljökonsekvensbedömning i detta ärende inte är relevant. Hanna Wiik Förvaltningschef Ann Lundell Ekonomichef

6 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Tillväxt- och regionplanenämndens Budgetunderlag inför SLL Mål och budget 2019 med plan för åren samt förslag till investeringsplan för

7 2 (9) Innehållsförteckning 1. Omvärldsanalys Landstingets mål Prioriterad verksamhet Ekonomiska förutsättningar Investeringar... 9

8 3 (9) 1. Omvärldsanalys Befolkningstillväxten i regionen förväntas fortsätta öka i hög takt, vilket beräknas ske genom fler immigranter än emigranter och ett födelseöverskott, samtidigt som invånarna blir allt äldre. Detta är utmaningar som kräver hållbara lösningar för bl. a. bostadsförsörjning, äldreomsorg, matchning på arbetsmarknaden och segregation. För att skapa en så god handlingsberedskap som möjligt för tillväxt- och regionplanenämndens uppdrag att ansvara för den regionala utvecklingsplaneringen, bevakas och värderas omvärldshändelser löpande. Exempel på händelser som får betydelse inför år 2019 är: Nationell strategi för fysisk planering med inriktning mot bostadsförsörjning Statlig utredning som under 2018 lägger förslag om en nationell strategi för fysisk planering. En ambition för utredningen är att konkretisera nationella mål inom ramen för PBL-systemet (Plan- och bygglagen) och de allmänna intressena. Förslagen, om de genomförs, kan påverka landstingets regionplaneuppdrag, både till utförande och eventuellt resurser. Utredning om kommunal planering för bostäder Statlig utredning som tittar på hur kommunernas planering för byggande av bostäder kan stärkas, kommunala verktyg för svaga grupper på bostadsmarknaden och den regionala nivåns roll i detta. Kan eventuellt påverka landstingets uppdrag inom regional fysisk samhällsplanering, kopplat till regionplaneuppdraget. Regionbildning Stor sannolikhet för ny organisation i landstinget i samband med bildandet av Region Stockholms Län 2019 och övertagandet av det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen. Kan medföra förändringar avseende nämndens ansvarsområden och omställning för förvaltningen, bl.a. avseende det regionala tillväxtuppdraget.

9 4 (9) 2. Landstingets mål Det övergripande målet för nämndens verksamhet är att landstinget ska bedriva en regional utvecklingsplanering för hållbar tillväxt. Detta övergripande mål bryts ned i två delmål som följs upp med flera indikatorer. Delmål ett En regionplanering i framkant: Landstingets arbete med att ta fram planerings- och kunskapsunderlag samt initiera, driva och delta i regionala samverkansprocesser syftar till att den kommunala översiktsplaneringen sker i överenstämmelse med utgångspunkterna i den regionala utvecklingsplanen, RUFS, liksom att regionens rumsliga förhållningssätt får genomslag hos såväl lokala, regionala som statliga aktörer. Delmål två Hållbar regional tillväxt och attraktionskraft: Gemensamma prioriteringar i det regionala utvecklingsarbetet bidrar till att Stockholmsregionen kan försvara och stärka sin ställning som en ledande tillväxtregion. 2.1 Prioriterad verksamhet 2019 Utöver den löpande verksamheten med uppdrag som pågår under flera år, omställningen som både regionbildningen och samlokaliseringen av de centrala förvaltningarna inom landstinget innebär, prioriterar nämnden fyra områden som styr mot det övergripande målet en regional utvecklingsplanering för hållbar tillväxt: Fortsatt strukturerat arbete och implementering av den regionala utvecklingsplanen, RUFS2050. Genom att anta RUFS2050, har landstingsfullmäktige pekat på de nio prioriteringar som gäller de kommande åren fram till 2026 för den regionala utvecklingsplaneringen. Under 2018 tas en struktur fram för arbetet med prioriteringarna de kommande åren. Dessutom finns nu rumsliga förhållningssätt till regionens långsiktiga utveckling, vilket är en bas för arbetet med dialog och påverkansarbete inom fysisk planering både i samarbete med kommunerna men också i relation till regionala och nationella aktörer. Markanvändning och bebyggelsestruktur i en tät, sammanlänkad storstadsregion är beroende av systemanalys, mellankommunal samordning samt ett smart nyttjande av utrymme och resurser. Arbetet sker både i process- och dialogform men också genom strategisk remisshantering. På vilket sätt genomförandet av de nio prioriteringarna kommer att ske är beroende av processer och beslut under 2018, såsom regionbildning, samverkan mellan de regionala aktörerna, valet etc. Planering för att ta arbetet vidare behöver fortgå och resurser för att göra konkreta avtryck i regionen

10 5 (9) inom de regionala prioriteringarna måste finnas under 2019 och framåt. Landstinget skall inte driva alla prioriteringar men ansvarar för att koordinera, medverka, följa upp och - i vissa prioriteringar - driva arbetet. Regional tillväxt Nämnden fortsätter arbetet med att bygga och utveckla samverkansstrukturer som stärker det regionala tillväxtarbetet. En viktig förutsättning för att stärka Stockholmsregionens tillväxt är att olika parter dvs., landstinget, kommuner och regionala och nationella aktörer samverkar med utgångspunkt från gemensamma mål och prioriteringar. Kompetensförsörjning och matchningen på arbetsmarknaden är prioriterade områden i RUFS2050. Tillgång till relevant kompetens samt hög sysselsättning är en förutsättning för att regionen ska bibehålla sin starka internationella ställning och attraktionskraft. För att underlätta arbetet i regionen finns bl. a strukturfonderna, den regionala kompetensplattformen, Kompetensarena Sthlm och det arbete som bedrivs inom landstingets strategiska personalförsörjningsarbete. Landsbygd och skärgård Som ett led i att stärka utvecklingen på landsbygden och i skärgården har en Landsbygd- och skärgårdstrategi tagits fram. Strategin ska fungera för såväl landstinget som för regionala och lokala aktörer med syfte att stärka möjligheten att bo och verka i glesare befolkade områden. Fokus ligger på frågor som rör bostäder, service, kommunikationer och arbetstillfällen. Nästa steg är att ta fram ett genomförandedokument där relevanta aktörer involveras i arbetet med prioriteringar av de viktigaste insatsområden. Landsbygd- och skärgårdsstrategin stärker arbetet i genomförande av RUFS 2050 och skapar förutsättningar för en hållbar regional tillväxt i hela regionen. Klimat och energi En antagen klimatfärdplan med tillhörande kunskapsunderlag utgör ett strategiskt ramverk för regionen, inklusive för landstingets eget arbete med att göra skillnad i strategiska processer och samarbeten. Ramverket ligger till grund för genomförandet av de regionala prioriteringarna inom klimatområdet samt för att aktivt bidra i länets övriga samarbeten rörande klimatpåverkan. Det gäller bl. a Storsthlms nysatsning på ett regionalt energikontor och Länsstyrelsens uppdrag att under ta fram en energi- och klimatstrategi för länet. Landstingets medverkan i EU-projektet Smartegde, med start hösten 2018, stärker möjligheten att arbeta med klimatsmart och resurseffektiv hållbar stadsutveckling.

11 6 (9) En smart och hållbar bebyggelsestruktur och markanvändning tillsammans med långsiktigt hållbara tekniska försörjningssystem är centrala utgångspunkter för landstingets regionplanering och viktiga förutsättningar för att stockholmsregionen ska kunna hantera de långsiktiga klimatutmaningarna. Utöver de fyra ovanstående prioriterade områdena, som styr mot det övergripande målet, ser nämnden även behov av följande prioriteringar för 2019: Bostadsfrågan Antagandet av den regionala utvecklingsplanen, RUFS2050, under 2018 lägger grunden för den planberedskap för bostadsbyggande som regionens aktörer samlat behöver ha. Planen anger också vilka rumsliga förhållningssätt som både region och kommuner behöver utgå ifrån för att långsiktigt satta mål skall kunna uppnås. I en storstadsregion med kraftigt växande befolkning är det avgörande att samhällsplanering och stadsbyggande leder mot en mer socialt hållbar utveckling. Ett breddat fokus på bostäder som livsmiljö sätter ljuset på dessa frågors betydelse för den samlade folkhälsan. Förtätningsutmaningen i en växande storstadsregion handlar om buller, ljus, luft, tillgänglighet till rekreation, kultur och kommunal service. Det handlar om barns livsmiljöer i en allt tätare stadsstruktur och om landsbygdens förutsättningar som livskraftiga service- och boendemiljöer. Inte minst handlar det också om ökad samplanering mellan kommersiell bostadsmarknad och det demografiskt drivna behovet av olika bostäder. Landstinget har en viktig roll i att bistå med analys av lokala bostadsmarknader, om kopplingen mellan bostadsbyggande, markanvändning och tillgänglighet, om vad som är klimatsmart och hållbar stadsutveckling, om olika åldersgruppers bostadsbehov och så vidare. Efterfrågan på sådan kunskap ökar hos kommunerna och en utökad möjlighet att arbeta med folkhälsa inom den regionala fysiska planeringen kan bidra till en mer långsiktigt robust samhällsutveckling. I nuläget pågår också nationella utredningar om att ge regionerna ökat ansvar för att bidra med såväl kunskap som analyser till kommunerna, som stärker ett hållbart bostadsbyggande och kan bidra till att hålla bostadsbyggandet i regionen på en fortsatt hög nivå. Det prioriterade arbetet inom området bostäder styr därmed mot de båda delmålen en regionplanering i framkant samt hållbar regional tillväxt och attraktionskraft.

12 7 (9) Förberedelser inför nästa programperiod för sammanhållningspolitik, När landstinget blir region 2019 kommer Region Stockholms Län, i sin roll som regionalt utvecklingsansvarig, även få ett regionalt ansvar för planering och genomförande av den europeiska sammanhållningspolitiken. Under 2019 kommer Region Stockholms Län att ersätta länsstyrelsens nuvarande representation i Strukturfondspartnerskapet samt ta över ansvaret för den nuvarande regionala Tillväxtdirektörsgruppen. Region Stockholms Län förväntas 2020 få i uppdrag att ta fram det kommande regionala strukturfondsprogrammet inom ramen för den Regionala Utvecklingsfonden (ERUF) och regional handlingsplan för Socialfonden (ESF). Under 2019 behöver det därför planeras för att forma en regional programmeringsgrupp för båda fonderna i samråd med Strukturfondspartnerskapet. Det prioriterade arbetet inom området sammanhållningspolitiken styr främst mot delmålet en hållbar regional tillväxt och attraktionskraft. Totalförsvaret i samhällsplaneringen och i den fysiska planeringen Utifrån nya nationella försvarsbeslut behöver såväl lokala, regionala och nationella myndigheter rusta sina verksamheter för ett nytt försvarsläge. I detta tidiga skede är det oklart på vilket sätt det kommer att påverka olika samhällsviktiga och samhällsanalyserande delar, men det kommer att påverka nämndens verksamhet. Det prioriterade arbetet inom området totalförsvaret styr främst mot delmålet en regionplanering i framkant.

13 8 (9) 3. Ekonomiska förutsättningar Ekonomiska förutsättningar TRN Tkr Verksamhetsanslag Extern finansiering Budget verksamhet Bidragskostnader Personalkostnader återstår till övriga kostnader Anslagsökning från föregående år Avgår Skärgårdsstiftelsens ökning* Ökad lönekostnad Kostnadsökningstakt 3,3% Summa minskning/ökning * Under förutsättning att samma villkor gäller i nytt avtal from 2020 Större delen av nämndens ekonomiska resurser förs vidare till andra organisationer som landstinget stödjer, t.ex. Skärgårdsstiftelsen och Almi. Driftbidraget till Skärgårdsstiftelsen uppräknas med 3 procent årligen enligt avtal ( ) och beslut av landstingsfullmäktige. För år 2019 motsvarar uppräkningen till Skärgårdsstiftelsen 1,64 miljoner kronor. Det verksamhetsanslag som redovisas i SLL Mål och budget för tillväxt- och regionplanenämnden 2019 uppgår till 173,5 miljoner kronor, vilket är en ökning med 2,2 miljoner jämfört med Med hänsyn tagen till den avtalsenliga höjningen till Skärgårdsstiftelsen och den allmänna kostnadsökningen så innebär det ökade anslaget dock en minskning på cirka 1,1 miljoner kronor jämfört med Verksamhetsanslagets ökning för täcker sammantaget inte den generella kostnadsökningen och eventuell höjning av driftbidraget till Skärgårdsstiftelsen. Det innebär en justering nedåt av nämndens verksamhet på 3,9 miljoner kronor. För 2022 höjs anslaget med 5,8 miljoner kronor jämfört med En sådan skiftning kan vara svårhanterad beaktat att nämndens anslag successivt minskat under åren och verksamheten därmed behövt minskas. Åtgärder för att anpassa verksamheten till föreslagen minskad ekonomisk ram för i budgetunderlaget är att - som tidigare aviserats - se

14 9 (9) över medlemskap i olika förbund och föreningar, där finansieringen av medlemsavgiften enbart belastar tillväxt- och regionplanenämnden. Även andra övriga kostnader kommer att behöva minskas. Nämnden planerar också för en fortsatt konsultväxling till förmån för fler fasta tjänster. Det regionala cykelkansliets verksamhet utvärderas hösten Utifrån resultatet ska det övervägas om kansliet ska permanentas för att bli en del av landstingets ordinarie verksamhet. I det fall ett cykelkansli organisatoriskt skulle höra till nämndens ansvarsområde, behöver en omprioritering av befintlig verksamhet ske. Om cykelkansliet ska permanentas är det viktigt att bygga vidare på upparbetade samarbetsstrukturer som nu har etablerats i regionen. Under 2019 kan bildandet av Region Stockholm innebära en förändring avseende omfattningen av nämndens verksamhet, såsom utökade och fler ansvarsområden och mer personal eller en helt förändrad organisation. Landstingsfullmäktige beslutar om organisation för Region Stockholm efter valet Nämndens förvaltning har under åren aktivt arbetat för en stärkt kostnadskontroll, ökad mål- och resultatuppföljning, fler samverkansprojekt med medfinansiering och kompetens från andra aktörer samt genomfört en konsultväxling till förmån för fler anställda. Dessa åtgärder är ett led i arbetet med programmet Effektivare landsting som fortsätter under kommande år och som för nämndens verksamhet inte medför ökade kostnader för administration. 4. Investeringar Det föreligger inget investeringsbehov för tillväxt- och regionplanenämnden för åren och det är heller inte angivet i investeringsplanen. Tidigare års investeringar datorer och servrar har avsett ersättningsinvesteringar vilket inte längre är aktuellt. Den kapaciteten tillhandahålls av SLL IT och förvaltningen hyr dessa sedan Detta budgetunderlag inför SLL Mål och budget 2019 med plan för åren samt förslag till investeringsbudget 2019 och investeringsplan för har nämndbehandlats Datum Hanna Wiik Förvaltningschef Ann Lundell Ekonomichef