Länsstyrelsens yttrande över Skogsstyrelsens rapport Skogsskötsel med nya möjligheter
|
|
- Maj-Britt Sandberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 YTTRANDE 1(10) Miljöanalys Karin Enfjäll Länsstyrelsens yttrande över Skogsstyrelsens rapport Skogsskötsel med nya möjligheter Länsstyrelsen i Värmlands län yttrar sig över Skogsstyrelsens remissversion till rapport Skogsskötsel med nya möjligheter dnr 2017/824. Länsstyrelsernas yttrande fokuserar på den huvudsakliga rapporten och mindre på dess bilagor. Länsstyrelsen har i sitt svar utgått ifrån vårt uppdrag och våra ansvarsuppgifter. Då vissa av åtgärdsförslagen ligger utanför Länsstyrelsens uppdrag tar vi inte ställning i dessa åtgärder. Yttrandet har tagits fram i samverkan med flera Länsstyrelser. Sammanfattning Länsstyrelsen delar Skogsstyrelsens syn på att skogsproduktionen i Sverige är en viktig näring, att den har stor effekt på landets tillväxt och ger Sverige ett exportöverskott. Dessutom är skogsproduktionen en viktig fråga för landsbygdsutvecklingen då skogsindustrin ofta är lokaliserad till orter nära skogsråvaran. Länsstyrelsen är också väl medvetenhet om att skogen är en viktig resurs som med sin råvara kan spela en avgörande roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle då skogsindustrins produkter kan ersätta fossilbaserade material. Samtidigt är det Länsstyrelsens uppfattning att det är viktigt att skogsnäringen utvecklas på ett hållbart sätt. Det är Länsstyrelsens bedömning att de åtgärder som rapporten innehåller inte i tillräcklig utsträckning utreder dess effekter på en hållbar produktion och dess inverkan på den biologiska mångfalden. Länsstyrelsens bedömning är också att det finns en risk i att de produktionshöjande åtgärderna bidrar till en snedvridning mot produktionsmålet istället för en jämnvikt med miljömålet. Det är Länsstyrelsens uppfattning att det är grundläggande och av vikt att det råder jämnvikt mellan de två målen om skogsproduktionen ska utvecklas hållbart. Rapporten fokuserar på produktionsmålet men hade också kunnat beröra exempelvis skogen som rekreation och vars förädlade produkter kan ha stor effekt på tillväxten. Länsstyrelsen anser att Skogsstyrelsen ger en mycket förenklad och delvis missvisande bild av klövviltförvaltningen och problematiken kring klövviltskador på skog. Länsstyrelsen anser att Skogsstyrelsens rapport i högre grad bör förespråka såväl skogsbruksförändringar som förändringar i klövviltstammarna för att uppnå skogsskademålen. Postadress: Länsstyrelsen Värmland, KARLSTAD Besöksadress: Våxnäsgatan 5 Telefon: Fax: E-post: varmland@lansstyrelsen.se
2 YTTRANDE 2(10) Länsstyrelsen anser att Skogsstyrelsen inte redovisar något skäl till att myndighetshemvisten för klövviltsförvaltningen ska utvärderas. Därför menar Länsstyrelsen att all viltförvaltning även fortsatt ska administreras av länsstyrelserna. Länsstyrelsen anser att man i högre grad måste luta sig mot vetenskaplig grund och forskning när man föreslår så pass omfattande åtgärder som rapporten innehåller. Länsstyrelsen ser också en stor brist i att inga representanter för de förvaltande myndigheterna, Naturvårdsverket och länsstyrelserna, har bjudits in att medverka i framtagandet av rapporten. Sammanfattningsvis menar Länsstyrelsen att det är en brist att rapporten inte har ett helhetsperspektiv kring skogen som resurs. Särskilt för ett län som Värmland är ett helhetsperspektiv viktigt då skogen är en mycket viktig resurs för hela länet. Samtidigt är helhetssynen avgörande för alla aspekter gällande t.ex. landsbygdsutveckling och viltförvaltning ska tillgodoses. Övergripande synpunkter på rapporten Länsstyrelsen bedömer att rapportens innehåll huvudsakligen är inriktat mot att höja skogsproduktionen och att miljö- och naturvårdsaspekter ges mindre utrymme och uppmärksamhet vilket Länsstyrelsen anser är olyckligt. Påverkan på biologisk mångfald och miljömålen Regeringens utgångspunkt är att den skogliga tillväxten ska ske inom ramen för att de nationella miljömålen nås. I Naturvårdsverkets senaste rapport om uppföljningen av miljömålen för 2018 görs bedömningen att inget av de sex miljömålen som har en koppling till skogslandskapet kommer att nås till år Några av dem har även en negativ utveckling. För flera av miljömålen bedöms skogsbruket vara en av orsakerna till att målen inte nås. I remissen föreslås ett antal insatsområden för att öka skogsproduktionen. Ett mer produktionsinriktat skogsbruk med bl.a. kortare omloppstider och schabloniserad skogsskötsel brukar i regel förknippas med försämrad variation i skogslandskapet och därmed en minskad artmångfald. Länsstyrelsen anser att rapporten inte på ett tydligt sätt uppmärksammar och bedömer de risker som de tretton föreslagna insatsområdena var för sig och sammantaget kan innebära för uppfyllandet av miljömålen och därmed även den biologiska mångfalden. Länsstyrelsen föreslår att rapportens effekter på biologisk mångfald och förutsättningarna att nå miljökvalitets- och övriga miljömål utvärderas på ett tydligare sätt. Ekosystemansatsen får inte glömmas bort Länsstyrelserna anser att Skogsstyrelsen bör omarbeta sin rapport för en mer ekosystembaserad ansats. Rapporten tycks sakna grund i ekossystemtjänster på vilken exempelvis älgförvaltningen vilar. Bland annat utelämnas interaktionen mellan klövvilt, jägare och de stora rovdjuren. Rovdjurens uttag av klövvilt höjer nivån för den lägsta möjliga klövvilttätheten eftersom
3 YTTRANDE 3(10) hänsyn måste tas till deras predation när det mänskliga jaktuttaget ska bestämmas. Landskapsperspektiv och Grön infrastruktur Rapporten saknar helt skrivningar om grön infrastruktur och tänk utifrån landskapsnivå. Länsstyrelsen anser att en bedömning av var i landskapet ett intensivare skogsbruk kan vara lämpligt och olämpligt bör utvärderas och föreslås. I detta arbetet bör de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur, skogliga värdekärnor, skyddade områden med mera tas i beaktande. Skogsmark med höga natur- och kulturmiljövärden Enligt rapporten är utgångspunkterna att de produktionshöjande åtgärderna ska ske på produktiv skogsmark utan höga naturvärden. Länsstyrelsen anser att rapporten tydligare borde beskriva vilken typ av skog som avses och på vilka kriterier höga naturvärden bedöms. Länsstyrelsen menar att det är viktigt att det definieras i vilken typ av skogar åtgärderna genomförs. Länsstyrelsen saknar även en konsekvensanalys av insatsområdenas påverkan på fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som finns i skogen. Arbetsgruppens sammansättning och rapportens koppling till annan forskning För flera av insatsområdena saknas referenser till vetenskapliga undersökningar som visar hur föreslagna åtgärder skulle kunna påverka bland annat biologisk mångfald. Länsstyrelsen anser att man i högre grad måste luta sig mot vetenskaplig grund och forskning när man föreslår så pass omfattande åtgärder som rapporten innehåller. Länsstyrelsen saknar även en tydligare koppling till Skogsstyrelsens tidigare rapporter kring skogsproduktionen. Länsstyrelsen är också frågande till arbetsgruppens sammansättning och saknar vissa kompetenser och verksamhetsområden. Exempelvis saknas personer i gruppen med sakkunskap i naturvård både från forskarhåll och från myndigheter och som borde involverats. Länsstyrelsen gör bedömningen att om rapporten varit mer underbyggd och med fler olika representanter i arbetsgruppen eller i referensgrupper hade rapporten blivit bättre och mer saklig. Länsstyrelsen menar att rapporten skulle vinna mycket på att de redovisade konsekvenserna förses med tydligare hänvisningar och referenser för att ge läsaren större möjligheter att bedöma vilket bakgrundsmaterial som använts för ställningstagandena. Länsstyrelsen ställer sig generellt sett tveksam till hur heltäckande de konsekvensanalyser är som görs i kapitel 8. Skogsstyrelsen som Sektorsmyndighet Skogsstyrelsens är en sektorsmyndighet med ett sektorsövergripande ansvar, rapporten visar dock inga tecken på en medveten sektorsövergripande
4 YTTRANDE 4(10) analys. Länsstyrelsen menar att detta kan innebära att samband och vad förslagen inom insatsområden kan leda till saknas. Specifika synpunkter i insatsområde Skogsstyrelsens förslag insatsområde 1 Aktiv klövförvaltning. Utvärdera myndighetshemvist för klövviltförvaltningen Länsstyrelsen ser inget skäl till att myndighetshemvisten ska utvärderas. Länsstyrelsen anser även att Skogsstyrelsen inte redovisar något skäl till att myndighetshemvisten för klövviltsförvaltningen ska utvärderas. I rapporten saknar Länsstyrelsen en analys som förklarar varför målen om skadenivåer inte uppfylls samt motiverade förslag till åtgärder. Länsstyrelsen vill här hänvisa till den uppföljning av mål i älgförvaltningen som Naturvårdsverket genomförde tillsammans med Skogsstyrelsen, daterad Länsstyrelsens bedömning är att en flytt av viltförvaltningen skulle innebära ett stort kompetensglapp då Länsstyrelsen sedan införandet av älgförvaltningssystemet har byggt upp regional kompetens i länens viltförvaltningsdelegationer, älgförvaltningsgrupper och älgskötselområden och en nära koppling till rovdjursförvaltningen. Genom uppdraget med ett tydligt fokus på viltförvaltning har också vilthandläggarnas kompetens höjts avsevärt. Länsstyrelsen anser därför att klövviltsförvaltningen ska finnas kvar hos länsstyrelserna. Länsstyrelsen efterfrågar dock ett utökat samarbete med Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket vilket föreslås i rapporten (NV ), Uppföljning av mål inom älgförvaltningen. Om skadenivåerna inte är på en acceptabel nivå till år 2021 omprövas förvaltningssystemet Länsstyrelsen anser att det är orimligt att ompröva förvaltningssystemet baserat på skadenivåerna år Eftersom det finns en fördröjning i den förväntade utvecklingen mot att nå skademålen. Det är således för tidigt att dra slutsatser om skadenivåerna redan år Anpassa klövviltpopulationen till skadeläget i förhållande till uppsatta mål, viket innebär kraftfull sänkning av antalet klövvilt. Länsstyrelsen anser att rapportens koppling mellan vilttäthet och betesskador är starkt förenklad. Länsstyrelsen menar att beskrivningen är ensidig och felaktig samt att den förenklar betesskadeproblematiken. Länsstyrelsens bedömning är att fodertillgången i landskapet, landskapets sammansättning och skogens diversitet i trädslagsblandning och olikåldrighet spelar en större roll för skogsskadeläget än klövviltets täthet (se Fakta skog 7/2007, SLU samt Barkskalning av kronvilt NR 09/214 V ). Länsstyrelsen anser att resonemanget istället bör utgå från 2 Naturvårdsverkets föreskrifter om allmänna råd om jakt efter älg och kronhjort (NFS 2011:7) om balans mellan foder och klövvilt.
5 YTTRANDE 5(10) Länsstyrelsen anser dessutom att flera parallella åtgärder krävs för att minska betesskadorna. Reglering av älgstammens täthet är därmed ett av flera verktyg för att minska skador. Inom skogsbruket finns många viktiga åtgärder som kan och bör vidtas för att minska skogsskador orsakade av klövvilt. Länsstyrelsen bedömer att en av de viktigare åtgärderna är att höja andelen tall i landskapet. Sådana åtgärder är också viktiga för biologisk mångfald, klimatanpassning och för att minska risken för stora skogsbränder. Skogsägarens aktiva roll I rapporten nämner Skogsstyrelsen att skogsägarnas roll inom klövviltförvaltningen är alltför tillbakadragen. Länsstyrelsen delar delvis den uppfattningen och anser att klövviltsförvaltningen och skogsförvaltningen bör integreras i högre grad än idag. Länsstyrelsens erfarenhet är att ägare av mindre skogsarealer har ett större intresse av andra värden än de rent ekonomiska jämfört med exempelvis skogsbolagen. Länsstyrelsen erfar även att ägare av mindre arealer är mindre insatta i hur höga kostnader viltbetet orsakar. Länsstyrelsen anser vidare att berörda myndigheter har ett viktigt ansvar att öka kunskapsläget om vad som leder till minskade betesskador. Länsstyrelsen bedömer att ökad kunskap och medvetenhet hos markägare skulle leda till ett ökat engagemang för att sänka skadorna med de medel som finns tillgängliga; foderskapande åtgärder, återbeskogning med rätt trädslag, begränsning av klövviltspopulationer och optimerad trädslagsblandning. Rådgivande insatser som stärker skogsägaren är därför viktiga. Länsstyrelsen bedömer att det lokala engagemanget är viktigt Länsstyrelsen vill belysa att den praktiska regleringen av klövviltstammarnas tätheter sker frivilligt av en samhällsgrupp som representerar ett fritidsintresse, jägarna. För att jakten ska fortgå krävs att det finns klövvilt i tillräcklig mängd för att hålla intresset uppe hos de som utövar jakt. En undersökning har gjorts på nationell nivå för att klargöra hur markägare och jägare ser på älgtätheten (Göran Ericsson, Roger Bergström, Fredrik Widemo 2009). Undersökningen visade att strax under 30 procent av de icke jagande markägarna vill ha en lägre älgtäthet medan endast 6 procent av jägarkåren vill ha lägre älgtäthet. Även om undersökningen genomfördes för tio år sedan var skadeläget detsamma. Länsstyrelsen bedömer att ett borttagande av älgskötselplaner skulle sänka motivationen kraftigt att samla in data hos älgskötselområdena, om lokala viltstammar och skogsskador. Vidare bedömer Länsstyrelsen att borttagandet av älgskötselplaner även skulle äventyra älgskötselområdenas existens. Länsstyrelsen anser att älgförvaltningsområdenas roll bör stärkas och att älgskötselområdena är viktiga för det lokala engagemanget. Rådgivning om klövviltförvaltning med implementering av Mera tall-projektet i hela landet Flera länsstyrelser har under året medverkat i projektet Mera tall. Länsstyrelsen ser mycket positivt på att Skogsstyrelsen förespråkar att projektet sprids storskaligt över hela landet. Länsstyrelsen anser att en
6 YTTRANDE 6(10) ansvarstagande klövviltförvaltning måste gå hand i hand med ett ansvarfullt skogsbruk för bättre balans mellan älgtäthet och foder. Länsstyrelsen är övertygad om att överenskomna avskjutningsmål har betydligt bättre förutsättningar att uppnås när såväl samverkan som kunskapsläge mellan skogsägare och jägare ökar. Ett projekt där skogsägare och jägare sammankallas för samverkan kring ett gemensamt problem över stora arealer ser Länsstyrelsen därför som något mycket positivt och något som på sikt kan ge resultat. Skogsstyrelsens förslag övriga insatsområden Skogsodlingsmaterial och främmande trädslag I flera insatsområden (så som 6.2, 6.3, 6.4 och 6.7) presenteras olika nya trädslag och även vilka trädslag som ska vara gällande för en ökad skogsproduktion som alternativ till gran och tall. Länsstyrelsens bedömning är att det finns vinster i att utvärdera om inhemska lövträd är lämpliga som odlingsmaterial istället för att använda främmande trädslag som alternativ till gran och tall. Det saknas även ett resonemang om konsekvenserna av självspridningen av contortatall, vad den får för effekter i landskapet och om contortatall kan anses vara invasiv. Det är Länsstyrelsens rekommendation att odlingsförsök med främmande trädslag bör ske under kontrollerade former. Det bör även utvärderas om det kan bli konsekvenser för sociala värden, turism eller biologisk mångfald, tex i form av att odlingarna bildar monokulturer och skapar barriärer i landskapet. I utvärderingen bör det framgå om de främmande trädslagen kan skapa förutsättningar för biologisk mångfald på samma sätt som de inhemska trädarterna. Länsstyrelsen uppfattar rapporten som att det är de ekonomiska värdena som väger tyngst. Länsstyrelsen saknar även beskrivningar och belägg för om de främmande trädslagen är mer tåliga mot ett förändrat klimat jämfört med de inhemska trädslagen. Förslaget bör även omfatta en jämförelse med inhemska trädslag och dess förmåga att möta ett förändrat klimat. Skogsskötsel för andra samhällsmål Länsstyrelsen ser positivt på de förslagna åtgärderna kopplade till de andra samhällsmålen men som tidigare påpekat är åtgärderna inte tillräckliga. Det är positivt att förslagen i rapporten vill öka andelen lövträd men rapporten bör även förtydliga vad som avses med lövskogsskötsel, hur det bidrar till ett biologiskt rikare landskap och detta säkerställer den framtida biologiska mångfalden i dessa lövbestånd. Infrastruktur viktig för skogsförvaltning Länsstyrelsen anser att förvaltning och utveckling av skoglig geodata och informationsflöden behöver tydligare ta hänsyn till informationssäkerhet, vilket är en uppgift för alla aktörer i samhället. I rapporten beskrivs
7 YTTRANDE 7(10) betydelsen av skoglig geodata och informationsflöden, med fokus på att informationen är tillgänglig och riktig. I åtgärdsförslaget för skoglig geodata föreslås bland annat att en utredning av integritet sker av staten. Länsstyrelsen anser att en sådan utredning ska ha en helhetssyn på informationssäkerhet och ska inkludera tillgänglighet, riktighet och andra perspektiv för konfidentialitet utöver integritet som säkerhetsskydd, sekretess, skydd för geografisk information och miljöskydd. Motiv är att säkerställa att skada inte sker för den enskilde, samhällsviktig verksamhet, Sveriges säkerhet och tillit för hantering av informationen. När det gäller den fysiska infrastrukturen (skogsbilvägnätet) anser Länsstyrelsen att rapporten missat att diskutera hur ett mer utbyggt skogsvägnät påverkar de för naturturismen viktiga resurser som vildmarkskänsla och känsla av orördhet, upplevelser som Sverige till skillnad från de flesta andra länderna i Europa fortfarande har möjligheter att tillhandahålla. Rapporten verkar istället ensidigt framhålla att möjligheten att med bil ta sig så nära målet som möjligt skulle vara en fördel för naturturismen. Dikesrensning och skyddsdikning Det är Länsstyrelsens uppfattning att både skyddsdikning och dikesrensning påverkar miljömålen Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag negativt. Rapporten bör också under kapitel 6.8 diskutera de positiva effekterna för grundvattenbildning som mindre våtmarker högt upp i avrinningsområdena kan ha och vilka negativa effekter markavvattning kan ha för såväl grundvattenbildning som bromsning av vattenflöden. Att förespråka dikning av våtmarker på inströmningsområden riskerar att vid långa torrperioder, som de senaste åren, äventyra grundvattentillgången för många olika samhällsintressen. All rätning av vattendrag riskerar också att, vid höga flöden, öka risken för och omfattningen av översvämningar nedströms, vilket också riskerar att skapa produktionsbortfall inom andra delar av de gröna näringarna. Förslaget att genomföra vattenvårdande åtgärder i samband med dikesgrävning och att anlägga våtmarker i samband med dikesgrävning känns otydligt. Länsstyrelsen anser att uppmaningen i många fall istället borde vara Om möjligt, återskapa eller förbättra en befintlig våtmark istället för att dika ut den. Under så torra väderförhållanden som rådde sommaren 2018 finns det även en risk för att skogsbränder från blixtnedslag i dikade tjocka torvmarker går ner på djupet och blir svåra att släcka och efterbevaka. Fördjupade rådgivningsinsatser
8 YTTRANDE 8(10) Länsstyrelsen anser att fördjupade rådgivningsinsatser och höjd skoglig kompetens är en förutsättning för att flera av de föreslagna åtgärderna inte ska riskera att få negativa konsekvenser på den biologiska mångfalden. Länsstyrelsen anser även att det är viktigt att vid rådgivningen inte enbart fokusera på ökad produktion utan även de andra samhällsmålen. Det kan annars finnas en risk att de produktionshöjande åtgärderna bidrar till en snedvridning mot produktionsmålet istället för en jämnvikt med miljömålet. Framtida rådgivningsinsatser bör därmed innefatta även övriga miljömålsbudskap. Länsstyrelsen ser positivt på att rapporten föreslår att öka rådgivningen om möjliga skötselåtgärder för att förstärka naturvärden, sociala värden och underlätta för renskötsel. Det är även positivt att det föreslås utökade bidrag till småskogsägare för särskilda skötselåtgärder naturvärden, sociala värden och renskötsel. Åtgärder kopplade till stat och myndighet Rapporten skriver att Länsstyrelsen ansvarar för att tillgängliggöra tätortsnära reservat. Länsstyrelsen vill här framhålla att kommunerna har ett minst lika stort ansvar över detta, då en betydande del av de tätortsnära naturreservaten är instiftade av kommunerna och de ofta även innehar skötselansvaret. Länsstyrelsen ser mycket positivt på åtgärden att skapa och sköta ett riksomfattande nätverk av vandrings- och cykelleder. Länsstyrelsen har redan idag ett samordnande ansvar för friluftslivet inom länet och arbetar på olika sätt för att genomföra Sveriges friluftsmål. Åtgärderna sker dock i begränsad omfattning och vill man skapa riksomfattande nätverk av vandringsleder- och cykelleder krävs ökade anslag både till Länsstyrelsen men även till kommun/region vilka även de har ett stort ansvar för dessa frågor. Detta yttrande har beslutats av tf länsråd Bengt Fahlemo, efter föredragning av enhetschef Karin Enfjäll. I den slutliga handläggningen har även Verksamhetschef Torben Ericson deltagit. I beredningen har flera Länsstyrelser och handläggare varit involverade. Detta beslut har bekräftats digitalt och saknar därför namnunderskrifter. Bilaga 1
9 YTTRANDE 9(10) Bilaga 1 Länsstyrelsen lämnar även några kommentarer om de bilagor som ligger till grund för rapportens slutsatser. Synpunkter på bilaga 4 Förslaget om införande av allmän jakt på klövvilt Länsstyrelsen erfar att samverkan kring jakt efter arter med allmän jakttid, såsom dovhjort och rådjur, är mycket lägre än för jakt efter älg och kronhjort. Sammanhängande inventeringar av rådjur och dovhjort förekommer relativt sällsynt. Dessutom är spillningsinventering svår att genomföra i områden där arterna förekommer tillsammans. Vidare erfar Länsstyrelsen att då jägarkåren är osäker på vilttätheten och dess tillväxt läggs jakttrycket med marginal under tillväxten för att inte äventyra framtida jaktuttag. Länsstyrelsen bedömer att osäkerheten i täthetsuppskattningen av dovhjort i flera sydliga län har lett till lokalt mycket höga tätheter av dovhjort med ett högt betestryck samt ett svårt viltolycksläge som följd. Vidare bedömer Länsstyrelsen att en oreglerad jakt på kronhjort bör kunna ge en liknande effekt med okontrollerbar ökning av populationstäthet som följd. Sådan täthetsökning riskerar att orsaka högre betestryck på i synnerhet produktionsgrödor. I allmänhet förespråkar Länsstyrelsen förvaltning av klövvilt för att höja kvaliteten på stammarna och för att minska skador. Rådjur är dock ett undantag från denna linje. Populationstätheten av rådjur styrs mer som småvilt och populationen fluktuerar i täthet i hög grad av yttre faktorer som t.ex. vinterklimat, smågnagarcykler och predation. Förslaget om fri kalvjakt på älg Länsstyrelsen anser att förvaltning av klövvilt kräver kontroll över parametrarna födslar, antal döda, invandrade eller utvandrade individer. Full kontroll över det antal älgkalvar som ska fällas är grundläggande i förvaltningen. Länsstyrelsen avstyrker därför förslaget om fri kalvjakt på älg. Förslaget om utökad skyddsjakt Länsstyrelserna anser att skyddsjakt är en skadeförebyggande åtgärd som endast ska nyttjas för att avhjälpa enstaka lokalt uppkomna problem vid sidan av ordinarie förvaltning. Exempelvis för identifierbara problemindivider där borttagande av dessa kan förväntas ge avsedd effekt. Som generell åtgärd för att skydda till exempel en tallplantering är den otillräcklig och ineffektiv. Länsstyrelserna ställer sig särskilt bakom följande av förslagen i bilaga 4: Årlig ÄBIN-inventering.
10 YTTRANDE 10(10) Verka för att höja storleken på älgskötselområdena. Detta för att insamlad data i större utsträckning ska vara statistiskt säkerställd utan att data behöver sammanställas från intilliggande älgskötselområden. Genom utbildning höja kunskapsläget kring vad som påverkar betesskador av klövvilt på skog hos alla berörda. Från lokalplanets markägare och jakträttshavare till tjänstemän inom skogsbolag och enskilda statliga myndigheter.
YTTRANDE Länsstyrelsen i Västra Götalands län yttrar sig över Skogsstyrelsens utkast till rapport.
1(11) Naturavdelningen David Bruun 010-224 54 62 Skogsstyrelsen registrator@skogsstyrelsen.se Remiss Skogsskötsel med nya möjligheter (dnr 2016/1277) Länsstyrelsen i Västra Götalands län yttrar sig över
Läs merSkador på skog och jordbruk orsakade av klövvilt Skogsstyrelsen
Skador på skog och jordbruk orsakade av klövvilt Skogsstyrelsen Viltförvaltarkonferensen 2018 Christer Kalén 1 Uppdrag och mål för skogen Kärnan i skogspolitiken Åtgärdsområden Koppling till viltförvaltning
Läs merSammanfattning av seminariet Skog-älg-rovdjur 2 april
Sammanfattning av seminariet Skog-älg-rovdjur 2 april Syftet med seminariet var att diskutera hur man kan skapa en högkvalitativ jaktbar älgstam som är i balans med betesresurserna samtidigt som den biologiska
Läs merMöjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling
Läs merRIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN
RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Företrädare för varje älgskötselområde har enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2011:7 28 ) ansvar att genomföra ett årligt protokollfört samråd
Läs merYttrande över remiss från Skogsstyrelsen angående skogsskötsel med nya möjligheter (dnr. 2016/1277)
YTTRANDE SLU ID: SLU.ua.2018.2.6-4147 2019-02-12 registrator@skogsstyrelsen.se Yttrande över remiss från Skogsstyrelsen angående skogsskötsel med nya möjligheter (dnr. 2016/1277) Sammanfattning Sveriges
Läs merÖvergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län
Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 15 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/isfugl Länsstyrelsen
Läs merI denna folder presenteras kortfattat projektets
Det går att minska de omfattande betesskadorna på tall. Det går också att öka andelen tall i skogen. Och det går att göra genom ökad samverkan mellan jägare och skogsägare, något som båda grupperna tjänar
Läs merLRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen 2012-03-20 LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur Denna policy är avsedd att vara ett stöd för LRFs arbete i förvaltningen av älg och övriga vilda
Läs merInformation om nya älgjakten
Information om nya älgjakten Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt system. 3 former av licensområden, sam- och storlicenser, älgskötselområden och 2 former av kalvjaktsområden
Läs merVälkommen till ÄFO Vänern-Möckeln
Välkommen till ÄFO Vänern-Möckeln Den Nya Älgförvaltningen Ett nytt system för älgförvaltning En bättre förvaltning - vilka krav skall den uppfylla? Ekosystembaserad adaptiv lokal förvaltning En livskraftig
Läs merRIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN
RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Läs merÄlgförvaltningssystemet - roller, ansvarsfördelning, tidplan
Älgförvaltningssystemet - roller, ansvarsfördelning, tidplan David Bruun Förvaltningens uppbyggnad Ansvaret för förvaltningen Tidplan Älgskötselplaner Regelverket NFS 2011:7 Naturvårdsverkets föreskrifter
Läs merÄlgstammen i Södermanland. Rapport 2012:16
Älgstammen i Södermanland Målsättning 2013-2016 Rapport 2012:16 Framtagen av: Viltförvaltningsdelegationens arbetsgrupp för älgfrågor, Länsstyrelsen i Södermanlands län Grafisk form och produktion: Länsstyrelsen
Läs merSkogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)
DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika
Läs merRemiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur
Bilaga 1 Nr 1(6) 2017/1147 Remiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur Ställningstaganden Skogsstyrelsens ställningstaganden indelas i målbilder och ståndpunkter. Målbilder beskriver
Läs merYttrande över remissen Skogsskötsel med nya möjligheter
REMISSYTTRANDE Skogsstyrelsen registrator@skogsstyrelsen.se Yttrande över remissen Skogsskötsel med nya möjligheter Skogsägarföreningen Mellanskog representerar 26 000 privata skogsägare i Mellansverige.
Läs merNy älgförvaltning 2012
Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst
Läs merJÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG
JÄGAREFÖRBUNDET SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET EN PRESENTATION JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG Aldrig förr har så många jägare haft så många jaktmöjligheter på så mycket vilt som nu! Många arter ökar, till exempel
Läs merNy älgförvaltning 2012
Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst
Läs merVad ska vi ha den Svenska skogen till?
Vad ska vi ha den Svenska skogen till? Vad ska vi ha den svenska skogen till? "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter
Läs merSkog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige
Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Södras viltpolicy Skogen och viltstammarna ska förvaltas så att skogens alla nyttigheter tas tillvara samtidigt som det övergripande
Läs merVälkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde?
Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt
Läs merSeminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa
Läs merBetesskador av älg i Götaland
Betesskador av älg i Götaland Konsekvenser för virkesproduktion och ekonomi OM SÖDRA Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Södra är
Läs merFastställande av kronhjortsskötselplan för Misterhults klövviltsförvaltningsområde
BESLUT Diarienummer 218-4419-2018 2018-05-28 Sid 1 (3) Djurenheten Fredrik Ustrup Tel. direkt: 010-223 84 48 E-post: fredrik.ustrup@lansstyrelsen.se Misterhults klövviltsförvaltning Elektronisk delgivning
Läs merPraktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering karin.tera@lansstyrelsen.se Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk
Läs merSkogsskötsel med nya möjligheter
Ubmeje 2019-02-12 Till: registrator@skogsstyrelsen.se Skogsskötsel med nya möjligheter Sámiid Riikkasearvi (SSR) har beretts tillfälle att lämna synpunkter på Skogsskötsel med nya möjligheter Dnr 2016/1277,
Läs merm.fl. Uppdrag att uppdatera, utveckla och tillhandahålla digitala kunskapsunderlag med skogliga grunddata
Regeringsbeslut II 2 2019-03-28 N2019/01449/SK Näringsdepartementet Lantmäteriet 801 82 Gävle m.fl. Uppdrag att uppdatera, utveckla och tillhandahålla digitala kunskapsunderlag med skogliga grunddata Regeringens
Läs merBeslutas att Viltskadepolicy, version 2.0, ska tillämpas fr.o.m. den 18 oktober 2018.
PROTOKOLL Nr H-57/2018 1(1) Datum 2018-10-18 Närvarande: Herman Sundqvist Erik Sollander Christer Kalén Generaldirektör, beslutande Skogspolitisk strateg Handläggare, föredragande Justeras Herman Sundqvist
Läs merLångsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-18 M2013/1659/Nm Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43) Miljömålsberedningen har i uppdrag
Läs merNya älgförvaltningen, Äbin mm
Nya älgförvaltningen, Äbin mm Kalmar 2015-01-26 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Kort presentation Södra Skog 1998, Ulricehamns sbo 2005- ansvarig för förvaltningen av egen skog
Läs merKommittédirektiv. En bättre älgförvaltning. Dir. 2008:63. Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008
Kommittédirektiv En bättre älgförvaltning Dir. 2008:63 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska se över den nuvarande älgförvaltningen och lämna
Läs merSkogsutredningen 2004 slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81)
YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-01-09 Ert datum 2006-11-07 Beteckning 500-18544-06 Er beteckning N2006/6984/HU B Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Patrik Wandin Naturavdelningen Områdesskydd
Läs merSkogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Läs merNY ÄLGPOLICY FÖRSLAG INFÖR STÄMMAN 2018
NY ÄLGPOLICY FÖRSLAG INFÖR STÄMMAN 2018 ARBETET LEDS AV EN ARBETSGRUPP FRÅN HELA LANDET Förbundsstyrelsen Peter Eriksson Daniel Ligné Region Norr Mikael Samuelsson Hans Eliasson Björn Sundgren Region Mitt
Läs merÄLGPOLICY. Beslutad vid förbundets årsstämma, Kiruna
ÄLGPOLICY Beslutad vid förbundets årsstämma, Kiruna 2018-06-02--03 1. Älgen är ett av våra viktigaste vilt. Älgen är en av våra nationalsymboler som representerar stora kulturella, sociala och ekonomiska
Läs merMarkavvattning i skogen
Markavvattning i skogen eller en vandring ut i det okända Anja Lomander 1 Dikningsåtgärder i skogen tre centrala begrepp Markavvattning: Åtgärd som utförs för att avvattna mark med syftet att varaktigt
Läs merRIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN
RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.
Läs merMöte i processgruppen till Samverkansprocess skogsproduktion
MINNESANTECKNINGAR Datum 2019-02-18 Möte i processgruppen till Samverkansprocess skogsproduktion Tid: Måndag den 18 februari 2019 kl. 08.30-11.40 Plats: Deltagare: Skype Linda Eriksson Skogsindustrierna,
Läs merReferensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige
Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2015 Lars Edenius, Vilt, fisk &
Läs merFörslag/uppslag till examensarbeten
Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som
Läs merÄFO-TRÄFF Johan Stedt Jaktvårdskonsulent
ÄFO-TRÄFF 2016 Johan Stedt Jaktvårdskonsulent PÅ G INOM EN Jägareförbundet släpper sitt krav på avskaffandet av utslagsrösten Ingått överenskommelse med storskogsbruket Kronhjortsförvaltningen utreds Modifierat
Läs merNy älgförvaltning 2012
Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst
Läs merAttityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo
Attityder till vildsvin & utfodring Fredrik Widemo Data från fyra undersökningar Jägarkårens attityder till jakt och viltvård 9 66 jaktkortslösare, 62 % svarsfrekvens Fredrik Widemo, Göran Ericsson & Roger
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2014 till och med 2016 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Platåbergens ÄSO Ä-14-98-15-003 Beslutad av Länsstyrelsen
Läs merReferensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige
Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2013 Lars Edenius, Vilt, fisk &
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merEn ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet
En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet Varför? En ny älgförvaltning. Vad är problemet enligt lagstiftaren? Problem/brister i det
Läs merAngående bildande av Bjäre älgskötselområde. Länsstyrelsen avslår ansökan om bildande av Bjäre älgskötselområde.
BESLUT 1(5) Kontaktperson Förvaltningsjuridiska Eva Johansson 010-2241406 Eva.G.Johansson@lansstyrelsen.se Bjäre ÄSO c/o Björn Lokind Gamla Riksvägen 319 269 96 Båstad Angående bildande av Bjäre älgskötselområde
Läs merInformation om Samråd. Arbrå Östra VVO Flästa
Information om Samråd Arbrå Östra VVO Flästa 2015-08-05 Målsättningar De regionala målen omfattar älgstammens kvalitet, skogen samt trafikskador. Älgstammen Målen nedan gäller inom länets älgförvaltningsområden
Läs merWWFs remissvar. Skogsskötsel med nya möjligheter. Rapport från Samverkansprocess skogsproduktion
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Växel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 Allmänt: info@wwf.se Skogsstyrelsen www.wwf.se Ulriksdal 15 februari 2019 WWFs remissvar Skogsskötsel med nya möjligheter
Läs merSynen på älg & skogsskador
Synen på älg & skogsskador Innehåll Jägarkårens syn på älgstammens storlek Markägarnas syn på älgstammens storlek Effekter av markägande & rovdjur Synen på skadebilden Synen på inventeringsmetoder Redovisade
Läs merÄlgskötselplan Älgabäckens Älgskötselområde
Älgskötselplan Älgabäckens Älgskötselområde 2014-2016 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)
Läs merViltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid
Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid -ett delbetänkande från (SOU 2013:71) Särskild utredare Håkan Larsson Särskild utredare Håkan Larsson Sekreterare Nina Nordengren (jurist) och Jens
Läs merSvenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.
2011-04-12 Skogsstyrelsen Remiss Kunskapsplattform om hållbart brukande av skog Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattning Svenska Jägareförbundet
Läs merMål för skog och klövvilt
Jaga med Holmen Skog och jakt Sedan människan tog sitt första steg på jorden har jakt varit en naturlig del av livet. Jakten erbjuder många glädjeämnen och naturupplevelser. I Sverige har vi starkt förankrade
Läs merPlaner i älgförvaltningen
Planer i älgförvaltningen Vänersborg 2015-04-09 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Nya älgförvaltningen gäller mer än bara älg! Adaptiv Ekosystembaserad Lokalt förankrad I balans
Läs merÖverklaganden av Länsstyrelsens i Blekinge läns beslut om skyddsjakt efter älg, länsstyrelsens dnr
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Ek, Hanna Tel: 010-698 10 96 Hanna.Ek@naturvardsverket.se BESLUT 2015-05-18 Ärendenr: Naturskyddsföreningen i Blekinge län Att: Owe Nodmar E-post: juvan@algonet.se
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Verum Ä06-11-023 Beslutad av Länsstyrelsen Total areal
Läs merFRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg
FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Skogsindustriernas nationella representant i: -Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet - Vargflytt gruppen -Rovviltexpert miljödep. Skogsnäringens
Läs merVästmanlands län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Västmanlands län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merSvenska Jägareförbundet Bilaga 1
2. Förslag till lag om ändring i jaktlagen I detta avsnitt kommenteras endast den föreslagna lagtexten. De förslag som avses regleras av lagen kommenteras under respektive avsnitt. Generellt anser Jägareförbundet
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2014 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Osby Norra Älgskötselområde Ä09-01-047 Beslutad av Länsstyrelsen
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Sida 1 Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Norra Hagunda Älgskötselområde 03-80-14-014-Ä Beslutad
Läs merSkogsstrategi Arvika kommun
Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Osby Norra Älgskötselområde Länsstyrelsens reg.nummer: Total areal ÄSO i ha: 21273
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: till och med ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: ÄSO:s registrerade areal i ha: Registrerande län: Tillhör ÄFO: Datum
Läs merÄlgskötselplan Göingeåsens älgskötselområde Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan Göingeåsens älgskötselområde 2013-03-18 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Ä 12-08-15-046
Läs merStrategi för formellt skydd av skog i Gotlands län
www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar
Läs merÅtgärder för att minska skador på skog. Arbetsgruppens förslag
Åtgärder för att minska skador på skog Arbetsgruppens förslag 1 Arbetsgruppen från skogsbruket och Sekretariat från Skogsstyrelsen Arbetsgrupp Ola Kårén, SCA Ulf Eriksson, Vadsbo skog Bo Jansson, Billerud
Läs merJordbruksdepartementet Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag.
Jordbruksdepartementet 2010-08-11 REMISSYTTRANDE Jo2010/3670 Regler om användning av främmande trädslag Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag. Allmänna synpunkter
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2015 ÄSO:s namn: NV Gräsmarks ÄSO Länsstyrelsens reg.nummer: Beslutad av Länsstyrelsen ÄSO:s areal
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Örkelljunga Fagerhult Älgskötselområde Ä-05-01-059 Beslutad
Läs merÄlgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7)
Älgskötselplan för Asa älgskötselområde 2012-2013 (enligt NFS 2011:7) 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Asa Älgskötselområde bildades 1995 och omfattade 8322 ha med 9 stycken jaktlag. Ordförande
Läs merLänsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare
Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?
Läs merÄlgförvaltningsplan för Uppsala län
Älgförvaltningsplan för Uppsala län 2013-2015 LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 04 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/jonathan Brennecke Länsstyrelsen i Uppsala
Läs merSkrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan
Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan Mål Jägarrepresentanterna i Gävle-Dala ÄFO har som mål att ha en älgstam av högkvalité och en långsiktig avkastning på 3 älgar per 1000 ha i avskjutning.
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Osby Norra Älgskötselområde Ä09-01-047 Beslutad av Länsstyrelsen
Läs merVälkommen till möte om Älgskötselområde!
Välkommen till möte om Älgskötselområde! På programmet Rovdjursläget Nya älgförvaltningen ÄFO-läget ÄSO inom kretsen Spillningsinventeringen Avskjutningsregler inom Kretsen Älgrapportering Rovdjursläget
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2017 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: ÄSO:s registrerade areal i ha: 36000 Registrerande län:
Läs merDepartementspromemoria Ändringar i fråga om sysselsättning för asylsökande och kommunplacering av ensamkommande barn (Ds 2016:21)
Dnr 851-4734-2016 1 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM a.registrator@regeringskansliet.se Departementspromemoria Ändringar i fråga om sysselsättning för asylsökande och kommunplacering av ensamkommande
Läs merENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-11-05 1 Innehåll Kommunens skogspolicy... 3 Inledning varför en skogspolicy?... 4 Vem ansvarar för kommunens skogar?...
Läs merSå skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog
Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11
Läs merAngående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk
Stockholm den 18 maj 2017 Ärendenummer Dnr 2014/2973 Skogsstyrelsen Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Sveaskog anser att det skogliga dialogarbetet runt målbilder är viktigt
Läs merÄlgskötselområde ÄSO
Älgskötselområde ÄSO Vad är ett älgskötselområde? - Egentligen inget nytt. Älgskötselområden har funnits även tidigare - En av två typer av områden som kan registreras hos Länsstyrelsen (och som är krav
Läs merVåld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar
Läs merSkogsindustrierna har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på ovanstående förslag och vill anföra följande.
Stockholm den 8 mars 2004 Miljödepartementet Maria Schultz 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget att ta fram förslag till ett sextonde miljökvalitetsmål: Ett rikt växt- och
Läs merYttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet
Datum Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet (dnr ) Länsstyrelsen i Jönköpings län yttrar sig över Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Agenda 2030 och Sverige: Världens
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2017 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: VÄSTRA TORSÅS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE 07-04-11-075-Ä Beslutad
Läs merGödsling gör att din skog växer bättre
Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.
Läs merLandskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen
Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Syfte tar sin utgångspunkt i naturvärden Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk
Läs merManual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG)
Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Detta dokument är gemensamt för de markägare inom gruppen Skogsbrukets Viltgrupp, som tillsammans äger och representerar ca 80 % av
Läs merFastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019
Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4691-16 Sydöstra ÄFG c/o Peter Christoffersson Varvsbergsvägen 2B 891 20 Örnsköldsvik Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019
Läs merNATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner
Läs merYttrande över rapporten Skogsskötsel med nya möjligheter
registrator@skogsstyrelsen.se 2019-02-07 Yttrande över rapporten Skogsskötsel med nya möjligheter Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA) uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet
Läs merÄlgskötselplan Sö Perstorps Äso Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan Sö Perstorps Äso 2013-05-13 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Ä 12-04-01-218 Sö Perstorps
Läs merAvskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018
Avskjutningsrapportering Dalarnas län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merProjekt. Mera Tall! Ett samverkansprojekt mellan. Välkomna!
Projekt Mera Tall! 2010-07-01 - - 2015-12-31 Ett samverkansprojekt mellan Välkomna! Program 18.00-18.10 Monika Stridsman GD Skogsstyrelsen 18.10-18.40 Ove Arnesson, projekt Mera Tall 18.40-19.00 Göran
Läs mer