Minnesanteckningar Gnesta näringslivsprogram

Transkript

1 Inbjudna deltagare Bo Gustavsson, representant Företagarna Birger Malmström, representant Företagarna Anne Wallén, representant näringslivsrådet Andreas Brucefors, representant näringslivsrådet Ebba von Wachenfeldt, representant näringslivsrådet Per Bormark, representant Gnesta handel Marie Rosander, representant Gnesta handel Johan Rocklind, ordförande kommunstyrelsen Kukkamariia Valtola Sjöberg, 1:a vice ordförande kommunstyrelsen Ann-Sofie Lifvenhage, oppositionsråd Nils-Erik Selin, kommunchef Christer Andèn, Samhällsbyggnadschef Kaisa Karlsson, turismsamordnare Mikael Gustafsson, ordförande miljö-och byggnämnd Kerstin Landin, representant miljö- och byggnämnd Margret Olsson, Gnesta företagsutveckling Övriga deltagare Anna Sandklef, informations-och näringslivschef Gunnar Johnson, konsult Bengt Wahlström, konsult Kajsa Kromnér, sekreterare Tid och plats kl Konferensrum: Frösjön/Lockvattnet, Kommunhuset Inledning Johan Rocklind och Anna Sandklef hälsade alla hjärtligt välkomna med förhoppningar om en fruktbar diskussion. Anna poängterade att denna blandade grupp med representanter från näringslivsrådet, Gnesta handel, Företagarna, kommunstyrelse, miljö- och byggnämnd samt ett antal tjänstemän från Gnesta kommun är en avgörande faktor för att detta arbete kan ge bästa resultat. Bengt Wahlström och Gunnar Johnson inledde med en kortfattad genomgång över vad som diskuterats på föregående möte. Bengt Wahlström hade kort beskrivit den omvärldsbevakning som påverkar Gnesta idag och som kommer att påverka Gnesta i framtiden. Förra gången diskuterades även Gnestas starka och mindre starka sidor där några av punkterna som framkom var: Gnestas starka sidor: Det geografiska läget Bredden på företagandet Pålitlighet, den personliga servicen Naturen Närheten, lätt till snabba beslut p.g.a. nätverkande

2 Mark, stor tillväxtpotential Viljan till tillväxt Gnestas mindre starka sidor: Utbildningsnivån Samverkan skola näringsliv Kommunikationer, transporter Bredbandsuppkoppling Fysisk mötesplats saknas Ekonomiska begränsningar, småskaligheten Sårbarhet med många pendlare till få stora företag utanför kommunen Länsstyrelsen, myndighetsutövning Försiktighet, förändringsobenägenhet Synbarhet, okänt varumärke Bilden från intervjuerna Bengt Wahlström och Gunnar Johnson har sedan det senaste mötet intervjuat följande personer: Annika Andersson, LRF Konsult Per Bormark, Gnesta Handel Bo Gustafsson, Företagarna Trosa Gnesta Lars Jarbell, ICA Nära Björnlunda Kerstin Landin, Åkers Bergslag Mårten Larsson, Handelsbanken Ann-Sofie Lifvenhage (M), Gnesta kommun Birger Malmström, Inpart Trading Louis Masreliez, Powerbox Margret Olsson, projektledare Gnesta Företagsutveckling Marie-Louise Ramevik, utbildningsstrateg Gnesta kommun Johan Rocklind (S), Gnesta kommun Nils-Erik Selin, kommunchef Gnesta kommun Magnus Tegerup, Almi En samlad bild av intervjuerna är att något är på gång och att det är en positiv anda i regionen. Många har reflekterat över vilken skillnad näringslivschefen i kommunen har gjort och dennes insatser uppskattas. Projekt Gnesta Företagsutveckling har också starkt bidragit till den positiva andan, speciellt för de mindre företagen. Man känner också att självbilden har stärkts successivt och att företagen har börjat samverka, vilket är en tydlig förändring. Men utgångsläget kunde vara bättre då företagsklimatet stiger från en tämligen låg nivå. Bilden av näringslivet är spretig med alltför små företag och en låg ambitionsnivå. Skolan uppfattas som ett sorgebarn och bilden av Gnesta är alltför anonym, trots en stor potential. De förslag av en mer generell karaktär som har framkommit i intervjuerna är att: Identifiera Gnesta som en fullt integrerad del av en expanderande 2

3 Stockholmsregion Den framtida kompetensutvecklingen måste tryggas. Gnesta Centrum behöver förskönas, samtidigt som övriga tätorter inte glöms bort. Besöksnäringen är viktig men behöver utvecklas Näringslivsrådet är bra men rollen behöver förtydligas och agendan vässas De viktigaste branscherna idag är besöksnäringen, bygg, jordbruk, handel och tillverkning. Fler tjänsteföretag är en viktig utveckling. Det framkom också i intervjuerna att en fysisk mötesplats behövs för näringslivet. En mötesplats där även skolan har en möjlighet att närvara. En företaglots knuten till kommunen diskuterades och en önskan om att starta ett projekt för utveckling av handeln i Gnesta centrum. Reflektioner utifrån intervjuer från deltagarna Kerstin Landin inflikade om framgången med väg 223, som en reflektion på ett projekt som resulterat i ett framgångsrikt samarbete och mötesplats. Ebba von Wachenfeldt berättar också vilket positivt inslag företagsträffarna i Projekt Gnesta Företagsutveckling är och det är något som bör fortsättas med. Anna Sandklef tog också upp att flera nationella undersökningar visar att skolan är bra och att föräldrarna är nöjda MEN att bilden lever kvar att skolan är dålig. Det konstaterades av alla att det är viktigt att bilden av skolan behöver ändras, då den påverkar inflyttning och den allmänna bilden av Gnesta. Framgångsfaktorer med sikte på 2020 Utifrån det samlade arbetet har Bengt Wahlström och Gunnar Johnson fått en bild av vilka framgångsfaktorer som ligger till grund för ett lyckat arbete. Högt kunskapsinnehåll i produktionen. Det kommer att krävas en högre kompetens inom ett specifikt område. Innovationer och entreprenörskap. Produktlivslängden blir kortare och en teknisk utveckling kommer att krävas. Det måste finnas underlag för fler innovationer och ett brinnande entreprenörskap. Kompetensförsörjningen säkrad. Allt smalare kompetens eftersöks och då måste det finnas just den kompetens som detta näringsliv vill ha. Attraktivitet. För att locka hit de med rätt kompetens måste Gnesta vara en attraktiv arbetsplats. Anpassnings -, utvecklings och förnyelseförmåga. Det är ett naturligt kretslopp med företag som startar och går i konkurs. Det Gnesta måste göra är att säkra att det startar nya företag, inte bara går i konkurs. Då måste man ha ett näringsliv som svarar upp. Kommunöverskridande förhållningssätt. Idag pendlar 56 % ut och 27 % pendlar in. I dag bor det människor i Gnesta kommun. Budskapet ska vara stor rörelse, vilket skapar möjligheter Minskad sårbarhet (kluster/bredd) Viktigt att inte vara sårbara med bara ett näringsliv utan förstärka det som finns. Faktabilden för Gnesta kommun 3

4 Gunnar Johnson berättade de utgångspunkter som finns för Gnesta kommun, där bl.a. utbildningsnivån är låg, särskilt för männen. Såväl ut- som inpendlingen ökar successivt men utpendlingen är mer än dubbelt så hög som inpendlingen. Omdömet från företagarna om näringslivsklimatet är lågt men stigande. Särskilt låg rankas kompetens och rättsäkerhet. Andelen företagare är högt men nyföretagande är lägre än snittet i riket. Diskussionsgrupper bildades och frågeställningen var inom vilka områden behöver kommunen utvecklas. Gruppdiskussioner några punkter som framkom Starkare attraktionskraft, ex, visa att det är en bra skola Skapa en positivare bild av Gnesta Mötesplats mellan skolan och näringsliv Centrumutveckla Gnesta centrum Gränsöverskrivande möten mellan myndigheter och näringsliv Handla lokalt Det måste finnas en mötesplats för näringslivet och föreningarna så att det finns utrymme för att bilda eldsjälar eller ambassadörer för Gnesta kommun Hänga med i den tekniska utvecklingen, ex, göra en applikation till smartphones Säkra kommunikationerna Det ska vara lätt att få hjälp av kommunen och övriga myndigheter Våra sommargäster måste sprida goda åsikter om Gnesta Underlätta IT-strategierna Vad händer nu? Gunnar och Bengt redovisade även förslag på målområden att arbeta vidare med till nästa gång. Befolkningsutveckling utvecklas i takt med utvecklingen i riket Utbildningsnivån ska höjas andel med högskoleutbildning öka En växande andel av näringslivet ska vara kunskapsintensivt Relationerna med Stockholmsregionen ska intensifieras Utpendlingsnettot ska minska Företagsklimatet ska upplevas som gott av företagen En kontinuerlig förnyelse och utveckling av näringslivet Lönesumman ska öka snabbare än snittet i riket Tillväxt ska i första hand ske i företag i branscher som är strategiska för Gnesta Två ytterligare målområden tillfördes vid mötet från gruppen dels utvecklingen av handeln identifierad genom ett stigande handelsindex, dels att Gnesta ska leva upp till den nationella ITstrategin som innebär att 90 % av befolkning ska ha tillgång till bredbandsuppkoppling. Formaterat: Teckensnitt:Garamond, 12 pt 4

5 Kommande möten 16 september kl Inledande diskussion om åtgärder för att nå målen. 2 oktober kl Innehåll bl.a. konkreta åtgärder för att nå målen. 5