logistik Svensk ved glödhet i vinter magasinet Vinjett grå Professionell logistik bakom godsstölder Enormt intresse för Lean bland svenska företag

Transkript

1 logistik NR 4 DEC 2010 SVERIGES STÖRSTA TIDNING OM TRANSPORT OCH LOGISTIK Vinjett grå magasinet Professionell logistik bakom godsstölder Enormt intresse för Lean bland svenska företag Packa julklappen så att den klarar transporten Svensk ved glödhet i vinter

2 Sopmaskiner för alla behov! Oavsett hur stor yta du ska rengöra så har Nilfisk en sopmaskin som passar. Vi hjälper Dig att hitta rätt modell. Ring oss för en demo! Nilfisk Box Stockholm Tel: info.seanilfisk.com

3 VD har ordet Ingvar Nilsson CEO Schenker Region North Tänk, så snabbt liten blir stor Jag blev farfar för en tid sedan och det satte igång flera tankar i huvudet. Förutom att jag är stolt och glad så känner jag mig självklart också spänd på vad som kommer att hända med det lilla knytet. Men jag känner mig egentligen inte alls gammal nog för att titulera mig farfar. Det känns som om det var alldeles nyligen som min son sprang runt benen på mig och nu har han själv blivit pappa. Relationen mellan mig och min son har för alltid ändrat karaktär. Det får mig att reflektera över vår uppfattning om tid; hur fort tiden går och hur förändringar ständigt pågår, dygnet runt, utan att man alltid hinner notera dem. Visst, du kan inte ha blicken på allting hela tiden, men då och då händer något som får dig att se att en stor förändring inträffat, som du bara inte varit så uppmärksam på under en period. I babystadiet handlar allt förstås om ett vårdande, men innan man vet ordet av så fullständigt häpnar man över vilken energi de där små har och vad de orkar med! Var verkligen mina egna barn så energiska? Utvecklingen går så ofantligt fort. Vänder jag ryggen till för några sekunder så kommer bebisen säkert att ha lämnat vårdstadiet och skaffat sig en egen vilja och förstår att han är en person att räkna med och har rätt att ta för sig. Mitt barnbarn kommer att måla, bygga, leka och springa runt benen på både mig och sin egen pappa. Det ser jag verkligen fram emot. I DB Schenker-familjen har också liten blivit stor. Flera av de verksamheter som vi inom DB Schenker i Sverige tidigare sett som små divisionen för sjö och flyg, tredjepartslogistiken, kontraktslogistiken och privatpaketverksamheten - har vuxit till sig. Precis som med barn går alla verksamheter igenom olika faser. Den initiala vårdfasen har våra verksamheter lämnat sedan relativt länge. Ungefär lika länge som de har haft en egen och tydlig vilja. Och energinivån går inte att ta miste på. Där den stora organisationen kan upplevas som trög, uppfattas den lilla snarare som ett yrväder. Och här finns en potential som vi kanske inte riktigt förstått att uppskatta. I det här numret av Logistikmagasinet kan du läsa en intervju med Helgi Ingolfsson, som ansvarar för vår sjö- och flygdivision, där han berättar om den resa som de har gjort. Andra växande verksamheter kommer vi att skriva om i senare nummer. För DB Schenker som organisation är den nu viktigt att ta till oss erfarenheterna från våra snabbväxande mindre enheter. Vad kan de stora, tunga divisionerna lära av de snabbväxande små? Jag är övertygad om att mycket av erfarenheterna från de små divisionerna kan bli till stor glädje för de stora. 4 LOGISTIKMAGASINET

4 Vinjett grå Innehåll Brottslig logistik på hög nivå I våras var jag på en rättegång i Göteborg. Fyra personer var åtalade för häleri för att ha tagit hand om läskedryck som kom från en lastbil med släp som tidigare stulits från DB Schenker. Det var fascinerande på många sätt, här snackar vi logistik på hög nivå. 44 Nu är svensk ved glödhet DB Schenkers bil stals och kördes en ganska kort sträcka till en enslig plats. Där tömdes den och godset lyftes över till en, eller mer troligt, två andra lastbilar. För att klara det behöver man tillgång till två lastbilar och minst en handtruck. Sedan kördes godset en längre sträcka, cirka 30 mil, till ett lager i ett industriområde där bilen tömdes. Inne i lagret hittade polisen även vitvaror och parkettgolv som visade sig vara stulna vid ett annat tillfälle. Tjuvarna hade alltså även tillgång till en regelrätt distributionscentral där gods från olika källor konsolideras innan det distribueras vidare. De fyra åtalade ertappades i eller vid lagerlokalen, när de lastade drickan på en bil som skulle distribuera godset i Göteborg. Ingen av dem kunde bindas till själva stölden. Istället åtalades de för grovt häleri. Ingen av dem erkände någonting mer än exakt det de ertappades med när polisen slog till. Att de ljög om det mesta var helt uppenbart. Men det var också omöjligt att veta vad som var sant och vem som gjort vad. Den tekniska bevisning som fanns var för tunn och de hade förklaringar på alla indicier. Men det var fascinerande att höra hur professionellt de agerat ur ett logistiskt perspektiv. Att de har tillgång till utrustning, infrastruktur och en försäljningsorganisation som kan göra sig av med lasten från en hel bil med släp. Och otäckt. Ännu otäckare är att det som polisen Stefan Olsson pratar om på sidan i detta nummer av Logistikmagasinet verkar stämma alla stora stölder är beställningsjobb. Godset är sålt redan innan det stjäls. Någon månad efter stölden av DB Schenkers bil stals en annan bil, på en annan ort och från ett annat transportföretag men med samma läskedryck i lasten. I och med att DB Schenker fick tillbaka stöldgodset saknade slutkunderna sina läskedrycker och den som tagit emot beställningen var tvungen att leverera. Pierre Olsson Redaktör Omslagsbild: istockphoto Bilder detta uppslag: Pierre Olsson, Freitag, Dreamstime, AETN/TV4, 12 Kampen mot godstjuvarna 22 Havet hade huvudrollen Livet i havet stod i fokus när Göteborgspriset för hållbar utveckling delades ut till forskarna Randall Arauz och Ken Sherman av kronprinsessan Victoria. 31 Ständiga förbättringar Lean-tänkandet passar inte bara tillverkningsindustri, utan kan fungera i vilken verksamhet som helst. Men det är på lång sikt man ser resultat. Logistikmagasinet belyser olika infallsvinklar på Lean-begreppet och ständiga förbättringar på sidorna Logistikmagasinet ges ut av DB Schenker och är Sveriges största tidning om transport och logistik. Den utkommer med fyra nummer om året. ISSN Årgång 15. TS-kontrollerad upplaga 2008: Citera oss gärna, men ange källan. Ansvarig utgivare: Bo Hallams, DB Schenker. bo.hallams@dbschenker.com Brottsligheten mot transporter blir allt mer professionell. Men för DB Schenker minskar stölderna. Miljö Clean Shipping för grönare sjöfart. 24 Korsord Lös Vinterkrysset! 58 Nytt och noterat Väskor från vägarna. 11 Redaktör: pierre.olsson@dbschenker.com com I redaktionen: inger.brunback@dbschenker.com monica.holm@dbschenker.com ebba.lilja@dbschenker.com per.russberg@dbschenker.com karin.andreen@ltskommunikation.se Ett äventyr! Lotta Nathell bytte karriär efter mentorprogrammet. 38 Redaktionen: Logistikmagasinet, DB Schenker, Göteborg. Tel: Fax: Produktion: LTS Kommunikation AB Tryck och repro: Eskils Tryckeri AB, Borås. 48 Isvägen till diamantgruvorna i norr Prenumerera: era: Villduhaenkostnadsfriprenumeration eller om du har ny adress, skicka namn och adress till: pierre.olsson@dbschenker.com, fax Nytt och noterat Arlandastad fortsätter växa. 8 DB Schenker firar 40 år i Singapore. 10 Allt fler vill hänga på Benders ers tåglösning. 10 Äntligen på plats i Hall of Fame. 56 Packat och klart. Lär dig packa julklapparna som du ska skicka på rätt sätt, så kommer de fram lika fina och hela som du tänkt dig. 52 Guldtuppen. Så gick det till när Sveriges största kyrktupp blev helrenoverad och förgylld på nytt. 24 Annonsera: Stefan Alneberg Tel: , , stefan@adviser.se Fotnot: Av de fyra åtalade friades två, de andra två dömdes till några månaders fängelse. Nu är alla ute igen. LOGISTIKMAGASINET

5 Nytt och noterat Arlandastad växer så det knakar I början av förra året öppnade DB Schenker Logistics en ny lager- och logistikanläggning på kvadratmeter i Arlandastad. Då fanns bara kunder till 30 procent av anläggningen. Nu är den redan för liten, i november började arbetet med en tillbyggnad på kvadratmeter som ska stå klar för inflyttning till våren 2011, säger en nöjd Mats Olsson, VD för Schenker Logistics AB. Från början sysselsatte Business Park Stockholm 70 personer jämfört med dagens drygt 180. Efter tillbyggnaden beräknas anläggningen sysselsätta ytterligare ett 30-tal, sammanlagt cirka 210 personer. Och på lite längre sikt har vi möjlighet att bygga till ytterligare cirka kvadratmeter i Arlandastad, säger Mats Olsson. DB Schenker var i år tillsammans med Prologis en av tre nominerade till Ecologistic Award för samarbetet kring logistikanläggningen i Arlandastad. Priset är initierat av DHL Global Forwarding, och delas ut till två eller fler parter som i ett uttalat samarbete åstadkommit ett betydande miljöarbete kring Arlandaområdet. DB Schenkers byggnad i Arlandastad är en så kallad Green Building, där man lyckats sänka energianvändningen med 50 procent jämfört med kraven i Boverkets byggregler (BBR). Priset i år gick till Stockholm Arlanda Airport tillsammans med Europark för sitt arbete med att minska koldioxidutsläppen från taxiresandet från flygplatsen som minskat utsläppen med ton koldioxid sedan införandet i mars i år. Stor blir snabbt ännu större. DB Schenker Logistics anläggning i Arlandastad växer i raketfart. DB Schenker Logistics har även påbörjat ett nybygge på kvadratmeter som ska ersätta nuvarande verksamheter i Göteborg. Bygget är ett samarbete med byggföretaget Bockasjö AB vid Landvetter flygplats, man har även tecknat en avsiktsförklaring med Bockasjö AB om att bygga en eller flera fastigheter om totalt cirka kvadratmeter vid Helsingborgs norra infart. Läs mer om bygget på sidan 57. Utöver anläggningarna i Arlandastad och Göteborg och den planerade byggnaden i Helsingborg, har DB Schenker Logistics även verksamhet i Göteborgsoch Jönköpingsområdet. Pierre Olsson Er partner för materialhantering STANDARD SVÄNGRADIE Ø 2540 mm MED Ø 1540 mm Gaffellängd 1150 mm Logistikmagasinets tryckeri utsett till Sveriges bästa 2010 Eskils Tryckeri AB i Borås som trycker Logistikmagasinet, som du just nu håller i handen, har utsetts till Sveriges bästa tryckeri för andra året i rad. Tryckeriet vann Bästa tryck 2010, på Graphic Awards, som arrangeras av Grafiska Företagens Förbund, GFF och Grafiskt Forum. Eskils Tryckeri vann även 2009 och 8 LOGISTIKMAGASINET är det enda tryckeri som placerat sig bland de tre bästa i varje tävling sedan den startade för fem år sedan. Bästa Tryck är den grafiska branschens motsvarighet till reklambranschens Guldägg. Tävlingen avgörs inte av en tyckande jury utan bestäms utifrån objektiva mätresultat av Color Consult AB. Att vinna Bästa Tryck är det finaste man kan göra i vår bransch och segern är viktig för oss. Den visar att vi har bästa kvalitet i alla led, säger Claes Ryding, VD Eskils Tryckeri. Eskils Tryckeri AB har en beräknad omsättning för 2010 på cirka 85 miljoner kronor och 50 medarbetare. Swedmach AB Box 10, SE Trelleborg Tel: Fax: info@swedmach.se swedmach.se swedmach.se swedmach.se LOGISTIKMAGASINET

6 Nytt och noterat Nytt och noterat Pierre Olsson Listig logistik. Mathias Olsson och Christer Hofling från Benders blev så här glada när de tog emot DB Schenkers Logistikpris Allt fler vill hänga på Benders tåglösning Benders vann DB Schenkers Logistikpris 2010 för sin unika tåglösning till och från Norge. Nu visar allt fler andra företag intresse för att samtransportera gods på pendeln. Några företag var intresserad redan från början, men det är klart att uppmärksamheten kring priset gjort att fler hört av sig, säger Christer Hofling, ansvarig för Benders transporter. Benders är Sveriges största producent av takpannor, marksten och kantsten med produktion på åtta platser i Sverige. Vinnarkonceptet går ut på att man hämtar grus med egna vagnar från Norge till fabriken i Bålsta utanför Stockholm med tåg. Samma vagnar går sedan tillbaka till Norge med färdiga produkter från fabriken. Nu har alltså fler företag hört sig för om möjligheten att hänga på egna vagnar på pendeln eller att använda Benders vagn- och containersystem. Vi är mest intresserade av företag med kontinuerliga flöden som kan få tillgång till våra lastningsplatser i Bålsta och Kongsvinger. På så sätt får vi gemensamt fler avgångar per vecka. Idag kör vi en tågpendel i veckan till Norge, säger Christer Hofling. Erfarenheterna av trafiken till och från Norge är så pass goda att man nu planerar ytterligare en linje. Nästa projekt är att knyta ihop Stockholm med Skåne, vi räknar med att kunna starta en pendel där under sommaren/hösten av 2011, säger Christer Hofling. Benders transportupplägg har även uppmärksammats av Trafikverket som genom Godstrafikrådet utsett Benders logistiklösning med kombinerade järnvägs- och landsvägstransporter till Årets Lyft istockhphoto Finsk jättesatsning DB Schenker Logistics investerar drygt 45 miljoner euro i en ny terminal och huvudkontor i Helsingfors. Byggnaden ska uppföras i Vanda nära flygplatsen. Dessutom ska en ny lager- och logistikanläggning byggas i Kiila, strax norr om flygplatsen. Detta stärker vår position i Finland. Det här är en av de största investeringarna i sitt slag i företagets historia, säger Karl Nutzinger i styrelsen för Schenker AG som är ansvarig för europeiska landtransporter. Byggstart för anläggningen i Kiila blir våren 2011 och verksamheten beräknas starta ett år senare. Terminal och huvudkontor ska påbörjas sommaren 2012 och vara klara att tas i bruk under sommaren De nya anläggningarna har utmärkt infrastruktur runt omkring och kan dra nytta av närheten till flygplatsen och till den nya hamnen i Vuosaari, säger Göran Åberg, VD för Oy Schenker East AB. Freitag Containerfynd? Freitags butik i Zürich drar transportkonceptet till sin spets. 40 år i Singapore DB Schenker Logistics i Singapore firar 40-årsjubileum i år. Schenker Singapore (Pte) Ltd har utvecklats från att vara den första europeiska flygspeditören i Sydostasien till att bli marknadsledande på integrerad logistik med fler än anställda investerades 29 miljoner US Dollar i Schenker Logistics Centre och DB Schenker Megahub invigdes 2006 inom Free Trade Zone. De är fortfarande de största logistikanläggningarna i Airport Logistics Park of Singapore och utgör ett logistiknav för Asien och Stillahavsområdet nåddes ytterligare en milstolpe i utvecklingen av DB Schenker i Singapore när BAX Global Pte Ltd Singapore blev en del av verksamheten. Idag finns DB Schenker Logistics på 15 platser i Singapore. Här ligger också DB Schenkers huvudkontor för Asia-Pacific som har cirka anställda på fler än 200 orter i 18 länder. Väskorna som varit ute on the road Återvinning kan vara början på något helt nytt. I början av 90-talet saknade de schweiziska bröderna Markus och Daniel Freitag riktigt tåliga och vattentäta väskor att ha när de cyklade genom Zürich. De funderade på en egen lösning. Vilket material kunde passa bättre än lastbilskapell, som tål ordentligt slitage, alla väder, smuts och stänk, och dessutom ofta hade tryck med färgglada bokstäver och mönster? Sagt och gjort, bröderna skar ut en väska ur ett kapell, kantade den med en begagnad cykelslang och gjorde en axelrem av ett gammalt säkerhetsbälte. Freitag-väskan var född, som bygger på material som varit ute on the road. Nu finns väskorna i en mängd varianter, liksom datorfodral, agendor, necessärer med mera. Du hittar dem i ett antal data- och modebutiker i Sverige, liksom i webshopen: Har du vägarna förbi Zürich, så ta en titt i Freitags udda butik om du vågar. Här har man tagit transportkonceptet ännu längre med en affär inrymd i ett torn av containrar som staplats på varandra. Tål tuffa tag. Freitags väskor görs av lastbilskapell. Samlar Kraft i en anläggning DB Schenker och Kraft Foods har samarbetat i utformningen av en kvadratmeter stor distributionsanläggning i Columbus, Ohio. I anläggningen hanteras hela Kraft Foods produktspektrum av torra och tempererade produkter. Genom att samla alla produkter under ett tak kan vi serva våra kunder på ett helt nytt sätt, säger Eric Fouts, Regional Director, Customer Logistics, Kraft Foods. Anläggningen är byggd efter LEED-principer (Leadership in Energy & Environmental Design). Det innebär bland annat att man använt återvunnet material, att all belysning styrs av rörelsedetektorer och att takfönster släpper in ljus för att minska energianvändningen. 10 LOGISTIKMAGASINET

7 Kriminalitet & säkerhet Kriminalitet & säkerhet Bättre övervakning. De senaste åren har DB Schenker arbetat målmedvetet på att höja säkerheten på terminaler och fordon, bland annat genom bättre övervakning och skalskydd. Och effekterna har inte uteblivit. Stölder av gods som hanterats av DB Schenker har minskat radikalt. Avancerad logistik bakom godsstölder Ungefär godsstölder anmäls om året i Sverige, enligt polisen. Hemelektronik och livsmedel är de varor som oftast blir stulna. Och tjuvarna är mycket professionella med en organisation som liknar logistikföretagens. Vem som helst kan sälja ett paket tvättmedel, men för att stjäla ett helt lastbilssläp fullt med tvättmedel krävs en väl utvecklad logistikkedja. Alla större stölder är beställningsjobb, tjuvarna vill inte riskera att sitta på ett stort lager med stöldgods om polisen skulle titta förbi. DB Schenker har arbetat aktivt med säkerhet de senaste åren och det har haft effekt. Antalet stölder av hela DB Schenkerbilar är nu nere på ett fåtal om året. Läs mer om de organiserade brotten och hur man bekämpar dem. > 12 LOGISTIKMAGASINET LOGISTIKMAGASINET

8 Kriminalitet & säkerhet Problemet finns bland alla lågpristransportörer Angreppen mot vägtransporter i Sverige kostar två miljarder kronor per år. Sju av tio brott är insiderjobb. Och åtta av tio görs mot oskyddade fordon. Nu måste säkerheten skärpas, anser polisen. Text: Mats Fahlgren För mig är det obegripligt att chaufförer lämnar sina bilar med olåsta lastutrymmen. Eller att varuägare tillåter att värdefullt gods körs på bilar med kapell, hur lätt som helst att skära upp, säger kriminalkommissarie Per-Arne Nilsson i Göteborg. Han har specialstuderat godsstölderna sedan 2006, tillsammans med kollegan Lena Rosberg i Skåne. Stockholm och sydvästra Sverige är värst drabbade. Enbart i sydväst anmäldes mer än 400 stölder under 2009 och statistiken hittills pekar mot samma nivå i år. På riksplanet hade stölder anmälts fram till 1 november, vilket är 37 fler än motsvarande period förra året. Årssumman lär hamna på drygt stölder, ungefär lika många som föregående två år. Att stjäla en last cigarretter eller mobiltelefoner kan ge tjuvarna miljontals kronor, lika mycket som ett bankrån. Och risken att åka fast är mycket liten. Det händer att hela fordon stjäls, men vanligast är att tjuvarna enkelt skär upp ett kapell och försvinner med lasten. När polisen i Skåne grep ett tiotal personer i år, minskade stölderna i området direkt. Men det händer inte ofta. Risken för att de ska gripas är liten och marknadsvärdet på godset är ofta mycket högt, säger Per-Arne Nilsson. Polisen vet att det oftast är organiserade grupper som är i farten. Då menar vi inte enbart kriminella MC-gäng, utan också organiserad brottslighet i form av ungdomsgäng, grupper från Balkan och andra etniska nätverk, säger Per-Arne Nilsson. De mest akuta brottsplatserna är Helsingborg och Jönköping, två centra för godstrafiken. Ett sätt att skydda sig är säkra, inhägnade uppställningsplatser. Men på hela sträckan Göteborg Helsingborg finns inte en enda sådan plats, inte heller i Stockholmstrakten. Faktum är att det bara finns två i hela Sverige: Brändåsen i Kumla och Bredasten i Värnamo. Båda är privata initiativ, där man kan stå för 100 till 200 kronor, pengar som föraren kan handla för i restaurangen, så det kostar egentligen ingenting, säger Per- Arne Nilsson. Han anser att storföretag som DB Schenker och DHL är föredömen med egna, inhägnade terminalområden. Problemen finns bland alla lågpristransportörer. De bryr sig inte om sitt gods. Många varuägare som köper en transport frågar inte efter hur den går till. De är bara intresserade av att grejerna kommer fram, inte vem som kör eller under vilken säkerhet. Och då får den billigaste köra, i slutänden är det futtiga belopp som avgör säkerheten, säger Per-Arne Nilsson. Per-Arne Nilsson, kriminalkommissarie:»många varuägare som köper en transport frågar inte efter hur den går till. Inte vem som kör eller under vilken säkerhet.«pierre Olsson Rasta säkert. Polisen efterlyser fler säkra uppställningsplatser för lastbilstransporter där förarna kan sova tryggt i sina bilar. Bilden ovan är tagen på rastplatsen strax norr om Grums. En populär, men inte säkerhetsklassad, rastplats för lastbilschaufförer. Hans drömscenario är en trestegsraket som börjar med att varuägarna vågar ställa frågor om säkerhet och kostnader och som leder till att man är beredd att betala för höjd säkerhet. I andra steget ska speditören erbjuda transportsäkerhet, tala om hur det ska gå till och att det kostar lite mer. Slutligen ska åkerierna köra med bra material och bilar, till exempel låsta skåp i stället för kapell. Och välutbildade förare som bryr sig om sitt gods har en väldig kraft här, de ska lyftas fram och stimuleras, säger Per-Arne Nilsson. Vi högaktar de yrkesförare som har säkerhetstänket i sig; de backar in på rätt ställe för att göra det svårare för tjuvarna. De är rädda om sina varor, i kontrast till andra som kör så det ryker och skiter i alltihop. Tack vare informatörer, underrättelsearbete och spillinformation har polisen kommit fram till att 70 procent av stölderna är insiderjobb. Vissa brott är helt osannolika utan hjälp från insidan. Här finns en del internt säkerhetsarbete att göra., säger Per-Arne Nilsson. Han är besviken över att transportköpare och speditörer inte lockats av de säkerhetsdagar som polisens projekt ordnat. Ledsamt att vi inte får bättre gehör från de grupperna. De kanske tycker det är obehagligt med de här frågorna, men det är ändå de som finansierar transporterna. Projektet arbetar nu med att ta fram en handbok för transportsäkerhet. Men det blir ingen traditionell tryckt historia. Vi tänker oss ett interaktivt informationssystem, på webben eller som appar i mobiltelefonerna så att förarna har det med sig överallt, säger Per-Arne Nilsson. År 2012 är det tänkt att branschen ska ta över huvudansvaret för det projekt som polisen drivit sedan 2006 (se rutan här intill). Vi ska så klart vara med i projektet. Men inte som piloter, utan mer som passagerare, säger Per-Arne Nilsson med ett skratt. FAKTA Säkerhetsprojekt Polisen i Skåne och Västra Götaland startade 2006 Projekt Transportsäkerhet som kartlade godsstölderna i södra och västra Sverige. Under 2010 och 2011 är projektet delvis EU-finansierat, med en budget på drygt fyra miljoner kronor. Projektet har bland annat arrangerat transportsäkerhetsdagar i Jönköping, Helsingborg och Göteborg och arbetar nu med en interaktiv säkerhetshandbok. Från 2012 ska branschen ta över projektet och inrätta grupper i Stockholm, Göteborg, Jönköping och Helsingborg. Detta stjäls mest, södra och västra Sverige 2009 (antal brott): Hemelektronik 35 Livsmedel 27 Hygienartiklar 20 Alkohol 13 Bohag 11 Kläder 9 Tvättmedel 7 Verktyg 6 Övrig elektronik 6 Dator 5 14 LOGISTIKMAGASINET LOGISTIKMAGASINET

9 Kriminalitet & säkerhet Kriminella maskineriet allt mer professionellt Nätverken som ligger bakom godsstölder har samma infrastruktur och logistikupplägg som den hederliga branschen. Det finns flera kriminella nätverk där åkerier, terminaler och lager ingår. Dessutom har man en väl fungerande distributionskedja för att göra sig av med stöldgodset, säger Stefan Olsson som specialiserat sig på brottslighet mot transportnäringen på polisen i Göteborg. Text: Pierre Olsson Nätverken ägnar sig inte åt att skära upp ett kapell på en lastbil och stjäla en låda från ett flak, eller att ta några kollin från en terminal. De begår större brott än så, här handlar det om att stjäla hela lastbilar eller tömma lager. Och för det krävs en större organisation. Det är inte vem som helst som kan sälja allt gods från en lastbil med släp till exempel. Det krävs ett brett nätverk för att klara det. Vi vet att det finns stora hubbar i Polen, norra Tyskland, Danmark, södra Sverige och Bohuslän. Problemet är att de inte är stationära, det är inget problem att hitta tomma lagerbyggnader som man utnyttjar ett tag innan man flyttar vidare, säger Stefan Olsson. Ibland utnyttjas lagliga vita företag för att lagra stöldgods, men det förvaras aldrig någon längre period. När det är så stora kvantiteter som en hel lastbil som stjäls är varorna redan sålda före stölden. Det handlar om rena beställningsjobb från en hälare som har möjlighet att avyttra godset till en grossist som kan få ut varorna på marknaden, säger Stefan Olsson. Det är alltså inte slumpen som styr Stefan Olsson, polis i Göteborg:»I nätverken ingår åkerier, terminaler och lager. Dessutom har man en väl fungerande distributionskedja.«vilken lastbil som blir stulen. Hälarnas beställningar varierar utifrån årstid. Så här års ligger olika julklappar högt på listan, men även skinka, dadlar och nötter allt som går att sälja vidare. Förr såg brottsligheten annorlunda ut. Då kanske en hälare tog emot tre TV-apparater, sålde två av dem med så hög avans att han kunde behålla en TV själv. Nu sköts allting mycket mer professionellt. Nu sker försäljningen direkt till marknaden, säger Stefan Olsson. Det förekommer att grossister med helt öppen verksamhet tar emot stöldgodset, väl medvetna om att det är stulet. De blandar det svarta godset med det vita, som de har kvitton på, vilket gör det väldigt svårt att avslöja dem. Det är en enormt stor sektor där vissa är medvetna om att det handlar om stöldgods, andra inte. De kanske tror att de köpt ett konkursparti till ett bra pris. De flesta verkar vara nöjda om de får en bra förklaring och ett bra pris, säger Stefan Olsson. Mycket gods forslas utomlands. Då använder man ofta laglig verksamhet som fasad. Om man ska skicka en container utomlands är det till exempel bra att anlita ett företag som brukar skicka containrar till andra länder. Ju vitare fasad du kan visa upp desto större chans har du att klara dig utan upptäckt, säger Stefan Olsson. Nätverken arbetar precis som vilket affärsdrivande logistikföretag som helst. Och det finns alla yrkeskategorier representerade i nätverken, på nära eller lite längre håll. Behöver nätverket någon typ av tjänst utförd så hittar de någon att göra det. Den inre kärnan i nätverken är rent kriminell. Det är uppenbart att de som planerar och utför själva stölden vet vad de gör. Men sedan är det inte självklart längre. Det är inte givet att en person som får i uppdrag att hjälpa till att lasta eller lossa en lastbil förstår att det är stöldgods. En åkare som får ett uppdrag att köra gods från punkt A till B kanske inte heller tycker att det är märkligt. En utländsk lastbilschaufför som sitter fast i Sverige utan lön i väntan på en last hemåt är förmodligen också lätt att övertala att göra en snabb leverans mot kontant betalning, säger Stefan Olsson. I nätverken ingår många mindre företag och företagare med vänskapsband till kärnan och varandra. De känner varandra på olika sätt och det är alltid lättare att få hjälp av någon som man känner, än någon som man inte träffat förut, säger Stefan Olsson. Personerna i kärnan saknar oftast materiella resurser men är oerhört duktiga på att bygga nätverk. De flesta är lågutbildade, men väldigt streetsmarta och bra på att bygga relationer till olika människor, säger Stefan Olsson. Stöldgods på julbordet. Det är inte slumpen som styr vilket gods som stjäls. Så här års är det olika julrelaterade produkter som är attraktiva: leksaker, skinka, nötter etc. Alla större kvantiteter som stjäls är beställningsjobb, säger Stefan Olsson vid polisen i Göteborg. Pierre Olsson 16 LOGISTIKMAGASINET LOGISTIKMAGASINET

10 Kriminalitet & säkerhet Kriminalitet & säkerhet Jonny Ståhl:»Bara under det senaste året har stölder av hela fordon minskat till att nu handla om ett fåtal om året.«ökat medvetande. Orsakerna till att stölderna mot DB Schenker minskat de senaste åren är många. Förutom att det fysiska skyddet förstärkts har säkerhetsmedvetandet ökat kraftigt bland personalen. Vi kan bryta trender mycket tidigare nu, säger Jonny Ståhl, koncernsäkerhetschef på DB Schenker North. Pierre Olsson DB Schenkers arbete för säkerhet ger resultat DB Schenker har jobbat mycket aktivt med säkerhet de senaste åren. Och det har gett resultat. Vi ser kraftiga minskningar när det gäller såväl stölder av hela ekipage som stölder ur fordon och terminaler, säger Jonny Ståhl, koncernsäkerhetschef på DB Schenker North. Text: Pierre Olsson Den allmänna bilden, som bland annat bygger på polisens statistik, är att godsstölder är ett ökande problem i samhället. Men vi går i rakt motsatt riktning. Bara under det senaste året har stölder av hela DB Schenker-fordon minskat till att nu handla om ett fåtal om året. Och antalet mindre stölder av enstaka kollin har mer än halverats, säger Jonny. Bakom den positiva utvecklingen ligger en mängd olika faktorer. DB Schenker har medvetet arbetat med att förbättra skalskyddet på och runt anläggningarna, vilket försvårat möjligheten att begå stölder. Terminalerna har utrustats med bland annat staket, larm och övervakningskameror. En hel del rutiner har lagts om för att göra godset mer svåråtkomligt. Alla svenska terminaler ska idag uppfylla GSS (Grundsäkerhetsnivå Schenker Sverige) vilket är företagets interna säkerhetsstandard. De senaste åren har också DB Schenkers egen säkerhetsavdelning, ihop med säkerhetsorganisationen i övrigt, utrett udda händelser som drabbat företaget över hela Sverige. I och med att vi dyker upp lite varstans i landet, ser alla att det finns en säkerhetsavdelning som jobbar aktivt med problemen. Det skapar uppmärksamhet kring frågorna som i sin tur gör att säkerhetsmedvetandet ökar. Det har till exempel blivit vanligare att de som är säkerhetsansvariga eller säkerhetssam- ordnare lokalt kommer med förslag på förebyggande åtgärder, säger Jonny. Tack vare det ökande medvetandet upptäcks också eventuella oegentligheter mycket tidigare. För några år sedan fanns inte lika bra rapporteringssystem, vilket gjorde att stölder kunde upprepas utan att upptäckas. Nu bryter vi trender mycket tidigare. Men det kan vara svårt att upptäcka var i kedjan ett kolli försvunnit, säger Jonny. Om en relativt liten högvärdig vara, som en mobiltelefon, dator eller liknande inte ligger i sin kartong när mottagaren packar upp lådan finns det många ställen den kan ha försvunnit på. Vi kan inte utgå från att den verkligen lämnade avsändarens lager. Sedan har vi ytterligare sex, sju personer som hanterat varan innan den nådde mottagaren. Och vi kan inte ens vara säkra på att den inte försvunnit i hanteringen hos mottagaren. Ökad spårbarhet är en metod för att förbättra vår förmåga att identifiera var i kedjan förlusten ägt rum, säger Jonny. DB Schenkers säkerhetsavdelning har också i samarbete med polisen lyckats gripa ett flertal personer. Men Jonny är kritisk till att brottsligheten i media ofta framställs som välorganiserad med kopplingar till farliga gäng. Vi har genom alla år bara sett sådana tydliga kopplingar i något enstaka fall. Och de som vinner mest på den här typen av skrämseldebatt är just dessa farliga gäng. För ju mer man predikar deras farlighet desto enklare blir deras jobb, de bygger ju till stor del sin kriminella verksamhet på andras rädsla, säger Jonny. Förlorarna är framför allt chaufförerna som upplever otrygghet och rädsla i sitt arbete, en känsla som Jonny menar oftast är obefogad. Vi vill att vår personal ska vara vaksam, inte rädd. 18 LOGISTIKMAGASINET LOGISTIKMAGASINET

11 Kriminalitet & säkerhet Nytt och noterat Högre krav på logistikkedjan. Från årsskiftet ställer Tullverket nya krav på hantering av gods från icke EU-land, både när det gäller fysisk säkerhet och rutiner för hantering av avvikelser. Tullen skärper kraven på logistikföretagen Krav på säkerhet när det gäller godstransporter kommer från många håll. Från den 1 januari 2011 skärper även Tullverket kraven på aktörer i logistikkedjan. För att hantera gods till och från länder utanför EU smidigt krävs en ny certifiering. Det handlar dels om fysisk säkerhet, som till exempel att alla som ska in på en terminal måste ha passerkort, men också om rutiner för avvikelser, säger Kristin Roempke, chefsjurist på Schenker North AB. Text: Pierre Olsson AEO (Authorised Economic Operator) är ett certifieringsprogram som gäller för hela EU. Alla företag som ingår i en logistikkedja kan bli AEO-certifierade. Syftet är att förhindra smuggling till och från länder utanför EU. Målet är att göra kedjan så säker att inget tullgods kan försvinna eller manipuleras genom att någon applicerar sprängmedel, eller skickar med ett extra kolli i sändningen, säger Kristin. DB Schenkers interna standard GSS (Godssäkerhet Schenker Sverige) lever i stort upp till alla krav för en AEO-certifiering. På många punkter är faktiskt våra interna krav när det gäller säkerhet högre. Men tullen ställer även krav på dokumenterade rutiner. Alla måste till exempel veta hur vi ska göra om det kommer en sändning från ett land utanför EU med en pall eller ett kolli för mycket, säger Kristin. Ett företag som har AEO-certifikat får FAKTA AEO/Servicetrappan DB Schenker var tidigare certifierade enligt Tullverkets Servicetrappa som nu försvinner till förmån för AEO. Servicetrappan gick i första hand ut en rad fördelar när det gäller tullhantering. Kristin Roempke, chefsjurist, Schenker North AB. Med ett certifikat kan vi själva agera som tullmyndighet i vissa avseenden. Företag som saknar det tvingas anlita Tullverket för alla tullärenden vilket kostar både tid och pengar, säger Kristin. Ett företag med AEO-certifikat blir uttaget för färre kontroller, får möjlighet till en alternativ kontrollplats (till exempel en egen terminal) och prioriteras vid kontroller så att de om möjligt kontrolleras först. på att företag skulle gå igenom sina tullrutiner och därigenom få lättnader och förenklingar av sin tullhantering. AEO har större fokus på säkerhetsrutiner. Klart från start. Plaggen transporteras på galgar precis som de ska hängas ut i butik och behöver inte packas upp eller strykas. Kartongen de fraktas i viks ihop, skickas tillbaka till Asien och kan användas flera gånger innan den återvinns. Kläderna hänger rätt ända in i butik DB Schenkeråkeriet Milles Åkeri AB har utsetts till Årets Lyft 2010 av Godstransportrådet i Norr- och Västerbotten. Anledningen är att åkeriet har konverterat sina samtliga 250 lastenheter så att de kan användas såväl på järnväg som på landsväg. Tack vare det förbrukar åkeriet nu ton mindre koldioxid per år. DB Schenker har utvecklat ett nytt emballage för transport av hängande konfektion som klarar både sea/air - och ren flygfrakt. Det är en lösning som vi på DB Schenker ursprungligen utvecklat för en av våra större kunder, säger Joakim Eriksson, chef för Region Göteborg på Schenker AB:s Division Air & Ocean. Allt fler konfektionskunder efterfrågar en lösning där plaggen kan levereras direkt till butik, utan att packas upp och strykas när de anländer. Tack vare att varje plagg transporteras på en galge insvept i en skyddsplast skyddas kläderna från fula veck, smuts och fukt. Det gör att plaggen kan levereras till butikerna i säljbart skick, vilket sparar tid och arbete för slutkunden, säger Joakim. Lådorna går fulla till Europa och fraktas hopvikta tillbaka till Asien. Kartongen kan användas upp till fem gånger innan den återvinns. Alternativet är att skicka plaggen i lådor av metall, till exempel aluminium. Men hanteringen av sådana lådor är betydligt mer komplex. Det är inte ett alternativ för oss. Vi vill ha en enkel och tillförlitlig lösning Rådet skriver bland annat så här i sin motivering: Näringslivet i norra Sverige är beroende av kostnadseffektiva, pålitliga och säkra transporter till sina huvudmarknader i södra Sverige och andra länder. Milles Åkeri ger dem, med kombikonceptet, en fullgod service men med ett lägre energiutnyttjande och mindre miljöbelastning. Efterfrågat. Joakim Eriksson, DB Schenker Air & Ocean, är nöjd med lösningen som allt fler konfektionskunder frågar efter. som också minskar belastningen på miljön, säger Joakim. Lådorna finns i fyra storlekar, från 1,4 till 4,6 kubikmeter. Kombikoncept gjorde Milles Åkeri till Årets Lyft 2010 Milles Åkeri har huvudkontor i Umeå och 180 anställda. Årets Lyft har instiftats för att uppmärksamma transportlösningar som bättre utnyttjar befintlig infrastruktur och som bidrar till långsiktigt hållbara transportlösningar. 20 LOGISTIKMAGASINET LOGISTIKMAGASINET

12 Göteborgspriset för hållbar utveckling Gala med havet i huvudrollen När Göteborgspriset för hållbar utveckling delades ut för elfte gången stod havet i centrum. Kronprinsessan Victoria delade ut priset till havsforskarna Randall Arauz, Costa Rica, och Ken Sherman, USA. Men eftermiddagen inleddes med ett seminarium om miljöarbete till havs, med DB Schenker som värd. Text: Pierre Olsson På seminariet deltog representanter från hamnar, rederier, speditörer, akademin och varuägare för att diskutera framtida miljökrav och åtgärder. Helgi Ingolfsson, chef för DB Schenkers division Air & Ocean, inledde med att berätta om en episod när han var på besök hos ett stort rederi på kontinenten för ett antal år sedan. Ett av syftena var att förmedla de krav på miljön som allt oftare dök upp från svenska varuägare. Det där med miljö är väl bara något som medelålders kvinnor håller på med, svarade chefen. Idag är det få företagsledningar som har den inställningen. Kvällens moderator, Jakob Lagercrantz, från Equest AB, hade också en historia att berätta. Han var tidigare ordförande för Greenpeace i Sverige. Vid ett tillfälle blev han inbjuden av dåvarande Bilspedition för att prata om framtidens transporter. Jag blev förvånad, men tackade ja. Några dagar efter det mötet blev jag uppringd av Tetra Paks miljöchef Ralf Höglund. Han undrade om han fick citera mig i ett material han skulle använda vid en upphandling av transporter för att sätta press på dem att arbeta med miljöfrågor, säger Jakob Lagercrantz. Jag hade inte tänkt på det tidigare, men det är ju ett jättebra sätt att arbeta med miljöfrågor att kundföretag driver på och belönar leverantörer som utmärker sig på miljösidan. Tack vare det är många svenska företag idag världsledande när det gäller miljöfrågor. Tuffa mål. Susanne Jacobsson, Maersk Skandinavien, redogjorde för miljöarbetet. Sjöfarten är idag ett effektivt transportslag när det gäller utsläpp av koldioxid per tonkilometer. 90 procent av alla varor och gods fraktas till sjöss, ändå står sjöfarten bara för fyra procent av de globala CO2- utsläppen. Men när det gäller svavel och kväve är det sämre på grund av att de flesta fartyg drivs av tjockolja. Och det är inte bara till havs fartyg släpper ut emissioner. Idag använder 30 procent av anlöpen el när de ligger i Göteborgs Hamn, tidigare drevs alla av diesel även när de låg still. Vi har också en differentierad avgift i hamnen, ju högre kväve- och svavelutsläpp, desto högre avgift, säger Åsa Wilske, Senior Manager Sustainability, Göteborgs Hamn. Rederiet Maersk har satt tuffa mål för branschen och den egna verksamheten. Vi välkomnar ny lagstiftning och Vi vann! Kronprinsessan Victoria har just delat ut priset till Ken Sherman och Randall Arauz. Mat och mingel. 450 personer var med på prisutdelningen på Lindholmens Science Park i Göteborg. Pierre Olsson vill driva branschen mot nollutsläpp av svavel till 2013 samtidigt som påverkan på den marina miljön också ska vara noll. När det gäller CO2-utsläpp från våra egna transporter vill vi minska dem med 25 procent till 2017, säger Susanne Jacobsson, sälj- och marknadschef på Maersk Skandinavien. Men frågan är varför det händer så mycket just nu inom sjöfarten. Global utveckling, allmän samhällstrend, efterfrågan från kunder, helhetssyn, att det är möjligt att mäta och jämföra olika leverantörer spelar stor roll, säger Johan Woxenius, professor på Handelshögskolan i Göteborg. Han pekar bland annat på Clean Shipping Project som du kan läsa mer om på nästa uppslag. Hotat hav. Havet var i fokus under hela eftermiddagen och kvällen när Göteborgspriset för hållbar utveckling delades ut för elfte gången. Bland de intresserade åhörarna, och sedermera även talarna fanns, från höger: Europaparlamentarikern Isabella Lövin, de båda pristagarna Ken Sherman och Randall Arauz, samt kronprinsessan Victoria. Mot slutet av seminariet kunde vi lyssna till varuägarna. Allt fler ställer miljökrav på sjötransporter. Det är lätt att utvärdera prestanda som service, frekvens, kvalitet och leveranstid. Det är svårare med miljö, men det är en konkurrensfördel som vi gärna belönar med en extra andel av våra transporter, säger Björn Lindahl, Tetra Pak, och får medhåll av Sara Winroth, Lindex, och Andreas Wramsmyr, Gunnebo. De menar att nästa steg för att höja ribban blir att kräva verifikationer av utsläpp från samtliga fartyg i ett rederis flotta. Det verkar vara en bra idé att sjötransporter kan få ett slags märkningssystem, så att det blir lätt att se vem som klarar vad när det gäller miljöprestanda, avslutar moderatorn Jakob Lagercrantz. FAKTA Göteborgspriset för hållbar utveckling Göteborgspriset för hållbar utveckling instiftades 1999 av Göteborgs Stad tillsammans med tolv företag, varav DB Schenker är ett. Syftet är att stimulera till fortsatt utveckling och uppmärksamma strategiskt arbete för hållbar utveckling, nationellt och internationellt. Tidigare pristagare är bland andra Al Gore och Gro Harlem Brundtland. Pristagarna som fick dela på prissumman om en miljon kronor, har båda bidragit till lösningar för en hållbar relation till havet: Randall Arauz har lyckats skapa opinion och driva igenom lagstiftning mot hajfensfiske i Costa Rica samt bidragit till internationell uppmärksamhet för frågan. Hajar är utrotningshotade globalt. Ett av de största hoten är hajfensfisket, där endast fenan tas tillvara. När den skurits av kastas hajen tillbaka i havet mot en säker död. Ken Sherman är oceanograf och marinbiolog från USA som arbetat för att främja en samordnad och uthållig förvaltning av de marina resurserna och miljön. Han har fått allt större acceptans för konceptet både bland forskare och politiker. 22 LOGISTIKMAGASINET LOGISTIKMAGASINET

13 Miljö På väg mot en grönare sjöfart Clean Shipping Project är ett svenskt initiativ som utvecklat ett nytt index för bedömning av vilket miljöansvar rederierna tar. På kort tid har det seglat upp som det mest kompletta internationella bedömningsverktyget för sjöfrakt. Också den databas som byggts upp är unik idag finns över fartyg deklarerade och antalet växer stadigt. Varje skepp som ingår i indexet betygsätts och får poäng för miljöprestanda inom fem olika områden. Verktyget är enkelt att använda rederierna gör en självdeklaration via webben och kan låta sina värden verifieras av Lloyds i London eller DNV (Det Norske Veritas) i Göteborg. Initiativtagare till detta verktyg är Jan Ahlbom, miljöingenjör vid Länsstyrelsen i Göteborg, och toxikologen Ulf Duus. Jan Ahlbom och Ulf Duus är mycket välkända inom Miljösverige. De har bland annat författat rapporter som Ren Smörja och Rent Skepp kommer lastat. Till Clean Shipping Project har de tagit med sig mycket av tänket från sitt tidigare Miljöprofiler. Jan Ahlbom, miljöingenjör och Ulf Duus, toxikolog. År 1994 skrev Jan Ahlbom och Ulf Duus en rapport om bildäck åt Kemikalieinspektionen som hette Nya Hjulspår. År 2008 fick de Göteborgspriset för Hållbar utveckling (delat med Margot Wallström och Theo Colborn). År 2010 erhöll Clean Shipping Project det internationella priset Sustainable projekt Grön Kemi. Projektet, som arbetade för en utveckling mot mer hälso- och miljöanpassade produkter, bidrog bland annat stort till att det från och med i år är förbjudet att sälja däck i Europa som innehåller den cancerklassade HA-oljan. Grön Kemi-projektet använde sig av marknadskrafterna i form av användare och konsumenter som ställer krav. På liknande sätt är det nu transportköparna i form av varuägare som ställer krav på rederier runt om i världen att miljödeklarera sina fartyg i Clean Shipping Index. Men behövs ett sådant bedömningsverktyg? Med klimatfrågan i fokus har vi ju fått lära oss att sjötransporter oftast är det ur miljösynpunkt bästa alternativet. Det stämmer, ur energisynpunkt och därmed koldioxidutsläpp per transporterad enhet är sjötransport ett mycket bra sätt att transportera varor. Tyvärr är sjöfarten också förenad med ett antal negativa miljöeffekter. Processen när det gäller att stifta miljölagar går långsamt mycket på grund av sjöfartens Två herrar som gör skillnad Shipping Award i klassen Green Shipping Initiative of the Year. Motiveringen var For their continuous approach and dealing with the needs of both the ship and cargo owner to become more environmentally aware. Lasse Widfeldt Projektet sponsras av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götalands Län, Göteborgs stad, Göteborgs Hamn, GR (13 kommuner) samt i ett tidigare skede EUs Regionala Strukturfond. Läs mer om projektet på återstår mycket att göra på bränslesidan. Tjockoljan orsakar onödigt stora utsläpp.«internationella karaktär. Nya tekniska lösningar för att minska den negativa miljöpåverkan finns, men har svårt att slå igenom. Mycket återstår att göra på bränslesidan. Den tjockolja som i hög grad används som bränsle orsakar onödigt stora utsläpp av kväve- och svaveloxider samt partiklar till luft. Tjockoljan är också en betydande arbetsmiljöfråga på grund av sin cancerrisk. Sedan har vi också olika typer av utsläpp till vatten genom hanteringen av propellerhylsoljor, länsvatten och så kallat svartvatten. Avfallsfrågor och bottenfärger för att förhindra påväxt på skrovet är andra aspekter som bidrar negativt till miljön i haven. Clean Shipping Project vill öka fokus på miljöfrågorna i sjöfarten och på så sätt bidra till att skynda på en positiv utveckling. Styrkan i detta svenska projekt är nätverket av transportköpare och den neutrala bedömningsplats som plattformen utgör. Idag är mer än 20 av Sveriges största export- och importföretag en del av projektet och fler företag också utanför Sverige är på väg in. I dagarna öppnas också möjligheten för transport- och logistikföretag som DB Schenker att få ta en mer aktiv del i arbetet. Hittills har det inte varit möjligt för andra än varuägare och de enskilda rederierna att se miljödeklarationerna. Nu öppnas denna möjlighet även för speditörer och transportförmedlare under förutsättning att respektive rederi ger sin tillåtelse. Monica Jadsén Holm Miljöchef DB Schenker Index för emissioner. Idag är fler än fartyg registrerade i Clean Shipping Project som är ett index som tar upp vilka emissioner som varje enskilt registrerat fartyg orsakar. 24 LOGISTIKMAGASINET LOGISTIKMAGASINET

14 Nytt och noterat Nytt och noterat Tågtransporter samordnas i nytt system DB Schenker Rail lanserar ett nytt europeiskt kontrollsystem för produktion och transport. Det innebär att transportövervakning och liknande kundinformation, som för närvarande tillhandahålls av enskilda nationella järnvägsbolag, i framtiden kan samordnas på internationell nivå. Detta banar väg för en harmoniserad EU-standard för stöd till spårburen logistik, sade Karsten Sachsenröder, styrelseledamot i DB Schenker Rail i sitt tal vid höstens Western Seaports Conference i Rotterdam. Målet för konferensen är förbättra transporterna mellan nederländska och belgiska hamnar och centrala delar av Europa. Rotterdams hamnmyndighet förväntar sig en kraftig ökning av den sammanlagda godsmängden de närmaste decennierna. Apoteket Framgångsrecept. DB Schenker Logistics har satsat hårt på health care-området och uppfyller nu kraven på partihandel med receptbelagda läkemedel. Tillståndet gäller kunden Apoteket ABs verksamhet. Nu får DB Schenker lagra läkemedel DB Schenker Logistics anläggning i Arlandastad uppfyller nu Läkemedelsverkets krav på partihandelstillstånd som krävs för att lagra receptbelagda läkemedel. Vi har satsat hårt på att bygga upp en verksamhet för att serva kunder inom health care-segmentet, säger Mats Olsson, VD för Schenker Logistics AB. Satsningen har gjort att DB Schenker Logistics fått Apoteket AB som kund till anläggningen norr om Stockholm. Partihandelstillståndet gäller för Apoteket AB:s verksamhet och ska förnyas årligen. Det ställs hårda krav för att få tillståndet, bland annat på ökad säkerhet, dokumentation och utbildning av personal, säger Lisa Holmberg, kvalitetschef och sakkunnig på DB Schenker Logistics. Många grossister inom health care såg över sina logistiklösningar inför avregleringen. Några valde att ta över verksamheten själva. Andra, som Apoteket, har gjort ett strategiskt val att satsa på sitt kärnområde och låta en extern aktör sköta logistikverksamheten. DB Schenkers utbyggda nätverk kommer väl till pass när det handlar om att leverera till många fler mottagare än bara de gamla apoteken, säger Mats Olsson. Extra allt. Logistikcentrat i Salzburg fungerar som ett nav för kombitrafik i Europa och kan erbjuda alla varianter. Salzburg fullfjädrad knutpunkt Nu är DB Schenkers modernaste terminal för landtransport ansluten till järnvägsnätet. Logistikcentrat som öppnade i Salzburg i april, fungerar tack vare det som ett nav för kombitrafik i Europa. Tomten är på cirka kvadratmeter, varav cirka kvadratmeter är en kombiterminal för omlastning mellan landsväg och järnväg. Nu när sidospåren är anslutna, är vår terminal en fullfjädrad intermodal knutpunkt. Vi kan nu erbjuda alla varianter i Salzburg, från enstaka biltransporter till hela tågsätt, säger Karl Nutzinger, styrelseledamot i Schenker AG med ansvar för landtransporter. Big enough to cope Small enough to care Volkswagen Crafter och Volymax. När du vill skruva upp volymen ordentligt på din verksamhet. Kalmar Hamn AB Tel:+46 (0) info@kalmarhamn.se

15 Målarbetet får Air & Ocean att lyfta Sjö- och flygverksamheten får allt större betydelse för DB Schenker i Sverige. Vi har ökat våra volymer med 30 till 40 procent det senaste året, och vi har gått från att vara en av många medelstora flyg- och sjöfraktsaktörer i Sverige, till att nu vara fjärde störst. Nu siktar vi på att bli en av de tre största totalt sett, även om vi kan konstatera att vi redan är där inom vissa segment av vår verksamhet, säger Helgi Ingolfsson, divisionschef för DB Schenker Air & Ocean i Sverige. Text: Pierre Olsson Personalsatsning. Vi har jobbat väldigt dedikerat de senaste åren med vårt Målarbete där ständiga förbättringar och medarbetarnas engagemang är i fokus, säger Helgi Ingolfsson, divisionschef för DB Schenker Air & Ocean i Sverige. Bakom framgången finns en målmedveten satsning på tillväxt, kvalitet och därmed lönsamhet inom divisionen. Vi har jobbat väldigt dedikerat de senaste åren med vårt Målarbete där ständiga förbättringar och medarbetarnas engagemang är i fokus. Medarbetarna är den enskilt största förklaringen till våra framgångar och det är just de som skiljer oss från våra konkurrenter, säger Helgi. Förbättringsarbetet har pågått under flera år och har gett mycket bra resultat. Vi har plockat russinen ur kakan ur flera olika ledarfilosofier, varav LeanManagement är ett. Detta är inget arbete som prackas på organisationen uppifrån, utan kommer ur medarbetarnas eget engagemang. Det är en fantastisk kraft som skapar möjligheter för tillväxt med hög kvalitet och fokus på kunden, säger Helgi. Det har bland annat lett till att man effektiviserat både flera generella transportupplägg och kundunika lösningar ofta med hänsyn till miljöförbättringar som är en del av Målarbetet. Vi har till exempel blivit mycket bättre på att samordna olika skandinaviska frakter via DB Schenkers hub på flygplatsen i Frankfurt. Vi vill samlasta våra skandinaviska volymer och på så sätt ha bättre kontroll på godset och kvaliteten, säger Helgi. I och med att DB Schenker har kontor och terminaler med egen personal över hela världen kan man också erbjuda tilläggstjänster på plats. Det är vår styrka att vi kan hantera våra containrar och flygpalletter med egen personal från dörr till dörr. Vi kan allt ifrån att sätta på svenska inrikesetiketter redan i Kina till kvalitetskontroller DB Schenker Paketlösning. Vi kan hantera våra containrar och flygpalletter med egen personal från dörr till dörr, säger Helgi Ingolfsson, divisionschef för DB Schenker Air & Ocean i Sverige. och ompackningar eller i stort sett allt som kunden önskar sig, säger Helgi. Att vara en stor aktör på den internationella marknaden ger oss tillgång till ett mycket stort nätverk och vi har en flexibilitet när det gäller att till exempel få plats på lastbärarna när det råder kapacitetsbrist, som har varit fallet det senaste året. Helgi är full av framtidstro efter lågkonjunkturen, en tid som användes till att se över organisationen och skruva där det gick. Vi ser lågkonjunkturen som en period där vi brände fett för att bygga muskler. Nu är vi starka, men vi fortsätter att bygga för att bli ännu starkare i framtiden, säger Helgi. Pierre Olsson Helgi Ingolfsson, divisionschef DB Schenker Air & Ocean:»Våra medarbetare är den enskilt största förklaringen till våra framgångar och det är just de som skiljer oss från våra konkurrenter.«28 LOGISTIKMAGASINET LOGISTIKMAGASINET

16 SVENSKTILLVERKADE ELTRUCKAR TRUCKAR SOM PALLAR TUFF HANTERING DYGNET RUNT PLOCKTRUCKAR TRANSPORTTRUCKAR Resurssnålt är tidens melodi Stopp för slöseriet. Det var Toyota som myntade begreppet Lean där huvudprincipen är att man bara ska göra det som skapar värde. Allt annat är slöseri och ska elimineras. Toyota STÅSTAPLARE SITTSTAPLARE LEDSTAPLARE KONTAKTA OSS FÖR NÄRMASTE ÅTERFÖRSÄLJARE Att få ut mesta möjliga med minsta möjliga insats har alltid varit intressant för företag. Men det gäller också att göra rätt saker, det vill säga sådant som kunder vill ha och är beredda att betala för. Dessutom vill ju företag också ha en gynnsam utveckling över tiden. Ett av de mest framgångrika företagen i modern tid är Toyota. Här arbetade några oerhört innovativa personer med att utveckla det som kallas TPS (Toyota Production Systems). På Toyota myntades bland annat begrepp som Just-in-time och Lean. Dessa metoder innebär att ständigt arbeta för att bli bättre. I mångt och mycket är det en attitydfråga, men det behövs naturligtvis också en del metodverktyg. LOGISTIKMAGASINET Grunden i allt är att ha personalen med sig, för utan detta är det kört. Det är därför Lean inte heller fungerar som ett traditionellt rationaliseringsverktyg. Det går inte att få personal engagerad i att göra saker mer effektiva, om det sedan resulterar i att man kan få sparken. Lean är i grunden tillväxtfokuserat och handlar om att göra mer, bara genom att arbeta mer metodiskt. Tydliga mål, engagerad personal, förbätt- >

17 Ständiga förbättringar»försäkringsbolag, banker, kommunal verksamhet, sjukvård, skolor, transport bolag överallt kan man framgångsrikt tillämpa Lean.«DB Schenker Ständiga förbättringar har riktigt bra kvalitet på sina produkter så måste man ha extra lager etc. Detta är ett typiskt slöseri. Har man normalt en procent kassation, så måste man starta upp minst 1010 produkter i sin produktion om man ska leverera Blir det sedan bara 0,5 procent så får man minst fem produkter över. Dessa får då ligga länge i lager eller riskerar att bli osålda. Jätteslöseri. Sätt upp mål, standardisera processer, engagera medarbetare, starta förbättringsgrupper, jobba målmedvetet och var uthållig så kommer framgången. Jaha, säger nog en del. Detta är alltså metoder för stora bilföretag eller åtminstone tillverkande företag. Men det är fel. Det handlar om ett tankesätt, en arbetsfilosofi, som kan tillämpas med stor framgång i vilken typ av verksamhet som helst. Försäkringsbolag, banker, kommunal verksamhet, sjukvård, skolor, transportbolag överallt kan man framgångsrikt tillämpa Lean. Och de exempel vi ser visar på stor framgång. Att det går att uppnå fantastiska resultat är helt klart. Att vi till exempel i genomsnitt har sju timmars väntetid på det stora sjukhusets akutmottagning i Göteborg är inte ett resursproblem. Det är ett organisationsproblem som går att komma åt med hjälp av till exempel Lean.Samma mängd personal skulle kunna korta ner väntetiden till nästan noll utan att behöva arbeta ihjäl sig. Men det gäller att bryta invanda arbetsmönster och tillåta nya arbetssätt. Och att vara uthållig. DB Schenker Passar alla. Många tror att Lean bara fungerar för tillverkande företag. Men det är fel. Lean är en filosofi som kan tillämpas i vilken verksamhet som helst, både offentlig och privat. ringsgrupper och frekventa korta gemensamma möten är ett måste. Men sedan måste man också arbeta med att standardisera sina processer. Det är när man beskrivit hur man bör göra vissa saker, som man kan upptäcka avvikelser. Att få fram vad som inte fungerar bra är viktigt. Det är detta som man ska diskutera på de korta mötena för att sedan komma överens om hur man bör angripa problemen. Det gäller att vara uthållig eftersom det tar lång tid innan en verksamhet lär sig att arbeta enligt Lean fullt ut. I grunden handlar det inte bara om att tillämpa vissa metoder utan även om att tänka på ett nytt sätt. Och det gäller inte bara personal i allmänhet utan även i hög grad chefer. Lean skiljer sig mot det traditionella hierarkiska sättet att leda företag där chefen kan bäst. Ibland måste en chef tillåta en förbättringsgrupp att välja fel åtgärd, i stället för att gå in och styra och ställa. Grupperna måste få lära sig. Det är viktigt när man arbetar med Lean. Det finns flera metoder och principer som man med fördel kan använda. Visualisering ger överblickbarhet och möjlighet att snabbt upptäcka problem. Ofta ser man gula rutor på golvet i Lean-företag. Inom dessa är det tillåtet att ställa gods. Står det prylar någon annanstans så ser man det direkt och kan åtgärda avvikelsen. Ordning och reda är en annan viktig del. Har man inte god ordning går det en massa onödig tid till att leta efter saker. Att ha jätteordning på allt kanske inte är så charmigt i ett hem, men på en arbetsplats måste det vara effektivt. Och den tiden det tar att leta efter borrmaskinen hemma, kunde man utnyttjat till något roligare. Detta gäller inte bara i en verkstad, utan är viktigt både på skrivbordet och i datorn. Det finns en huvudprincip inom Lean gör bara det som skapar värde. Allt annat än är slöseri och ska elimineras. Istockphoto Men vad är då värde? Man måste utgå från kunderna. Det som skapar värde för kunder är viktigt. Aktiviteter som inte skapar värde för kunder kan tas bort. Att till exempel lägga till funktioner som kunderna inte uppskattar adderar bara kostnader till ingen nytta. Man har då lagt tid på att göra saker som ingen vill ha. För att kunna eliminera måste man först identifiera, och det är här som standard kommer in. Avvikelse från standard är slöseri med resurser. Inom Lean definierar man olika typer av slöseri och det finns flera olika typer, varav tidsslöseri är en. Lagring är en annan typ av slöseri. Många tror att Lean eller just-in-time innebär minsta möjliga lager, men det är fel. Man ska ha RÄTT lager. För stort lager är inte bra, men för litet är inte heller bra. Vid produktion mot lager går det inte att ha ett mål för en viss servicenivå samtidigt som man strävar efter att minimera lagernivåerna. Servicenivå och lagernivå är direkt kopplade till varandra, förutsatt att man har rätt saker i lager. Kvalitet är en viktig del inom Lean. Om man inte Toyota John Wedel Samma gäller naturligtvis även inom logistikområdet. Mycket av lager är slöseri, men som sagt, allt är inte slöseri. Terminalverksamhet, administration, kommunikation, allt kan utvecklas och Lean är en bra metod för detta. Finns det då ingen verksamhet där Lean inte fungerar bra? Det kan tyckas svårt att effektivisera den enskilda transporten. Det går inte att köra fortare, men fyllnadsgraderna kan öka, kvaliteten kan höjas, lastning och lossning kan effektiviseras och så vidare. Historien visar att allting alltid kan bli bättre. De japanska experterna inom området brukar säga att den som inte tror att han eller hon har några problem, det är den som har de riktigt stora problemen. John Wedel är seniorkonsult på DB Schenker Consulting. Han arbetar främst med logistikstrukturer och logistikutveckling och föreläser på universitet och högskolor. Han har tidigare arbetat som logistikchef och har doktorerat i logistik på Chalmers. 32 LOGISTIKMAGASINET LOGISTIKMAGASINET

18 Ständiga förbättringar Peter Carlsson, fabrikschef, Toyota Material Handling:»Även vi började i fel ända när vi införde TPS. Vi stirrade på produktiviteten istället för metod, kvalitet och stopptider som ju är själva grunden för att öka produktiviteten.«toyota såg resultat först efter flera år Det vanligaste felet företag gör är att de har för bråttom och vill se resultat direkt när de börjar arbeta med Lean. Många börjar med att försöka optimera flöden och prestationer i produktionen. Det är bättre att arbeta systematiskt och långsiktigt, säger Peter Carlsson, fabrikschef på Toyota Material Handling i Mjölby. Text: Pierre Olsson Vid Toyotas anläggning i Mjölby har man arbetat med Lean sedan Men vi pratar aldrig Lean, vi kallar vårt produktionssystem Toyota Production System där fokus ligger på metod och långsiktighet. Och det är först de två, tre senaste åren som vi verkligen ser resul tat, säger Peter Carlsson. År 2000 köpte Toyota BT Industries i Mjölby som bland annat tillverkar truckar. I början låg japanerna lågt med att introducera TPS. Det var inte förrän som den första koordinatorn från Toyota anlände till fabriken i Mjölby och arbetet tog fart. Toyota skickar ut koordinatorer från Japan över hela världen för att lära olika fabriker att arbeta enligt TPS (Toyota Production System). En koordinator stannar i tre år och byts sedan ut. Det fungerar åt båda håll. Det är lika viktigt att vi lär av deras kultur, som att japanerna lär av vår, säger Peter Carlsson. Koordinatorn arbetar med ledare på alla nivåer i produktionen och ser till att alla grupper i produktionen har ett Kaizen (förbättringsmål) att arbeta med och följer upp dem. Koordinatorn ifrågasätter ingenting på kort sikt, som till exempel varför fab riken hade ett produktionsstopp på en timma imorse. Däremot vill han veta hur planen ser ut på lång sikt för att lösa de problem som orsakade stoppet. Det är tempot och hållbarheten i lösningarna som är viktiga. Vi behöver plocka fram ett batteri av åtgärder och jobba brett för att lösa problem på lång sikt, säger Peter Carlsson. Hittills har man på fabriken i Mjölby inte fokuserat på hastigheten i produktionen. Pierre Olsson Man jobbar med treårsplaner där man koncentrerar sig på ett område åt gången. Den första treårsplanen omfattade arbetsmetoder alltså hur man svetsar, målar etc. Den andra handlar om att reducera stopptider. Peter Carlsson är noga att betona att arbetet med metod och stopptider inte slutar för att de tre åren gått, men att det är nödvändigt att börja med de parametrarna för att höja kvaliteten och så småningom också takten i produktionen. Även vi började i fel ända när vi införde TPS. Vi stirrade på produktiviteten istället för metod, kvalitet och stopptider som ju är själva grunden för att öka produktiviteten. Men det spelar ju ingen roll hur snabbt man jobbar om man måste rätta många fel efteråt. Ger det tid. Vi pratar aldrig Lean, vi kallar vårt produktionssystem Toyota Production System där fokus ligger på metod och långsiktighet. Och det är först de två, tre senaste åren som vi verkligen ser resul tat, säger Peter Carlsson, fabrikschef i Mjölby, vid en av de tavlor där personalen har sina dagliga möten. TPS kräver engagemang på alla nivåer, men det är naturligtvis omöjligt att få alla individer på en arbetsplats lika engagerade. Många känner sig hotade när arbetsplatsen går igenom en stor förändring och har svårt att ställa om. Vi har lärt oss att inte lägga så mycket energi på den minoritet som inte vill engagera sig. Istället satsar vi på majoriteten som vill vara med och förbättra. Ofta leder det till att de som till en början var motvilliga också engagerar sig, säger Peter Carlsson. Men är det någon person som absolut inte vill delta i förbättringsarbetet försöker man hitta andra arbetsuppgifter till den personen. Det är viktigt att poängtera att TPS absolut inte går ut på att rationalisera på ett sådant sätt att man friställer personal, säger Peter Carlsson. Personalen i produktionen är organiserad i olika stationsteam om cirka åtta personer som leds av en ATL (assisterande teamledare) som röstas fram av de övriga i stationsteamet. En ATL har sitt uppdrag i sex månader. Därefter blir det en ny omröstning. Den som är ATL ska till exempel kunna alla moment på stationen och är den som lär upp nyanställda, säger Peter Carlsson. Nästa nivå är TL (teamledare) som leder tre olika stationsteam i den dagliga verksamheten. 50 procent av sin arbetstid ska TL lägga på att utveckla verksamheten. TL väljs av företaget i samråd med facket. ATL och TL är roller i kollektivet och har inget personalansvar. Produktionsledaren är första linjens chef. ATL och TL ägnar sig åt daglig ledning (uppföljning, åtgärder, utveckling etc) som rör verksamhetens utveckling, inte det formella personalansvaret. Det är inte alla som vill avancera och ta ansvar, men det är en möjlighet för den som vill göra karriär inom företaget. Vi rekryterar i princip inga arbetsledare utifrån. Vi ser helst att våra teamledare är de som tar steget upp till tjänstemannauppdrag eftersom de kan vår produktion och är väl insatta i TPS, säger Peter Carlsson. Läs mer om TPS och Lean på: 34 LOGISTIKMAGASINET LOGISTIKMAGASINET

19 Lean Production Ständiga förbättringar Stort tryck på att bli mer Lean Den 14 och 15 oktober anordnades seminariet Bli en Lean-koncern Toyota och Scania berättar hur på Toyota Material Handling i Mjölby. Intresset var enormt. Två veckor före seminariet hade 96 personer anmält sig och det fanns inte plats för fler. Text: Pierre Olsson Seminariet ordnades av Logistiknätverket där DB Schenker Consulting ingår tillsammans med Acando, Constructor, Skanska fastighet och Toyota Material Handling. Bland deltagarna var det flera företag som låg i startgroparna för att dra igång egna Lean-program, men också sådana som var tveksamma och ville veta mer, säger Per Russberg, projektledare på DB Schenker Consulting. Det var ett späckat program där deltagarna fick höra hur BT Industries blivit Toyota med hjälp av Lean sedan företaget köptes år Alla fick göra ett studiebesök i fabriken där man kunde se hur stationer arbetar med TPS-aktiviteter (Toyota Production System), som dagliga möten där avvikelser förs upp på en tavla för åtgärd. Daniel Hedvall från DB Schenker Consulting redogjorde för ett konkret projekt som gick ut på att minska truckrörelserna på DB Schenkers samtliga 28 terminaler med tio procent. Utfallet blev ännu bättre 13 procent. Tack vare att det mesta arbetet utfördes lokalt skapades en enorm drivkraft att hitta lösningar. Dessutom skrev vi förändringskontrakt med samtliga terminaler, säger Daniel Hedvall. Mats Bäckman, logistikdirektör på Åhlénsgruppen Axstores, berättade om sina erfarenheter. För två år sedan visste han ingenting om Lean. Men så spelade vi Lean-spelet, och jag såg kraften i vad som händer när många människor engagerar sig i att hitta förbättringar, säger Mats Bäckman. Genom att arbeta strukturerat med Lean kunde man snabbt realisera nya lösningar så att effekterna av arbetet blev tydliga. Genom att visa resultat får man med sig skeptikerna. Lean är ingen Big Banglösning, snarare är det små steg i rätt riktning som gäller. På ett drygt halvår har vi lyckats genomföra cirka 150 förbättringar i vår verksamhet, stort som smått, säger Mats Bäckman. Sist ut den första dagen var Eghert Holm, produktionschef på Scania, och Anders Jonsson, förändringsledare på Acando. Det första man måste göra är att lära sig att älska avvikelser. Förra året hade vi avvikelser. Vi hoppas kunna nå i år för det visar att medarbetarna Leker och lär. Leanspelet gör att man lär sig nya tankesätt. Leif Larsson, Constructor, och Päivi Sipola, Volvo Cars, ansvarar för monteringen av Legobitar i spelet. bryr sig om fel och vill rätta dem vid källan, säger Eghert Holm. Dag två ägnades åt Lean-spel i olika grupper med sju till tio deltagare. Lean-spelet går ut på att en grupp tillsammans driver en fabrik utifrån vissa förutsättningar. Man spelar en runda och utvärderar resultatet och kommer med förslag på förbättringar och nya lösningar till nästa runda. De olika komponenterna i Lean-spelets tillverkningsindustri symboliseras av Legobitar. Jag har fått mycket positiv feedback från de två dagarna. Intressanta föredrag från kunniga personer och att Lean-spelet också gav många deltagare några tankeställare, säger Per Russberg. Alla helt 100. Maria Hagman, Ewa Westin och Peter Skogbergs på DB Schenkers kontor i Örebro tycker alla att det fungerar alldeles utmärkt att arbeta med ständiga förbättringar även när det gäller kontorsverksamhet. Alla i personalen tar ansvar I maj började DB Schenkers distrikt Örebro arbeta med 100-programmet, en variant av Lean, på alla avdelningar. Det fungerar verkligen fantastiskt bra. Alla problem kommer upp och alla i personalen tar ansvar för att hitta lösningar, säger Ewa Westin, säljcenterchef i Örebro. Text: Pierre Olsson Målet är att samtliga kontor ska jobba med 100-programmet med dagliga möten på samtliga avdelningar. Mötena på kontoret i Örebro varar mellan 30 sekunder och 15 minuter och leds av olika personer enligt ett rullande schema som gör att alla blir delaktiga i arbetet. Men den ansvariga chefen är inte med på 100-mötena. Nej, det är mycket bättre att alla tänker själva. Om chefen är med är det lätt hänt att han eller hon dominerar sådana möten, eller blir den som förmodas hitta lösningar på alla problem, säger Peter Skogbergs, chef över distriktet. Det är viktigt att arbeta med det man kan påverka. Det finns en risk att folk tröttnar om inget händer Ewa Westin, säljcenterchef, DB Schenker Örebro:»Av 60 saker som vi tagit upp har vi löst ungefär 50.«med problem man identifierat, säger Maria Hagman, chef för kundservicecenter i Örebro. Problemen som hittills tagits upp skiftar från att det är fel i någon rutin till att kaffemaskinen inte fungerar. För varje problem utses en ansvarig person att lösa det. Ett problem gulmarkeras så länge det inte är löst. Först då blir det grönt. Problem som man konstaterat att man inte kan lösa blir rött. Så fort någon känner sig irriterad över något ska det upp på tavlan för att få en lösning. Av cirka 60 saker som vi tagit upp har vi löst ungefär 50, säger Ewa. Alla kan inte vara med på alla möten. Kundservice kan till exempel inte stänga av telefonerna. Man måste anpassa mötena efter gruppen och arbetsuppgifterna. Det viktiga är 36 LOGISTIKMAGASINET LOGISTIKMAGASINET

20 DB Schenker-profilen Lotta tackar mentorn för sin nya karriär Lotta Nathell, säljare, DB Schenker i Linköping:»Det är en helt annan värld, varje dag är ett äventyr. Jag har fått en rejäl kick på jobbet. Mentorprogrammet har betytt otroligt mycket för mig.«efter drygt 20 år på bokningen på DB Schenker kände hon att hon ville göra något nytt. Företagets mentorprogram gjorde att jag vågade ta steget, säger Lotta Nathell, numera säljare på DB Schenker i Linköping. Text: Pierre Olsson Lotta Nathell började på det som då hette Skandia Fallenius För tre år sedan ville jag göra något nytt, och fick då en möjlighet att gå DB Schenkers interna ledarutbildning, säger Lotta Nathell. Under tiden hon gick utbildningen avancerade hon till gruppchef på bokningen. Det kändes konstigt att bli chef över kolleger som jag jobbat tillsammans med i så många år. Men jag fick stor stöttning av mina dåvarande chefer Torgny Gustafsson och Jan Rimvid, säger Lotta. Det var också Torgny som föreslog att hon skulle söka till DB Schenkers mentorsprogram. Jag skrev en ansökan där jag förklarade att jag behöver lite stöttning med min nya roll som gruppchef, och blev antagen. Första träffen var på huvudkontoret i Göteborg. 21 blivande adepter var samlade för två mycket intensiva dagar. Jag kände inte någon. De andra var högre chefer än jag och även om jag känner mig trygg på hemmaplan måste jag erkänna att mina knän skakade när jag ställde mig på scen inför gruppen för att presentera mig själv, säger Lotta med ett leende. Hon vill inte avslöja några detaljer om det första mötet eftersom det till stor del bygger på att deltagarna ska vara oförberedda. Men det gav mig en tankeställare och fick mig att fundera över vad som egentligen är viktigt här i livet, säger hon. Adepterna fick inte vara med att välja lämplig mentor själva utan fick via brev reda på vem som utsetts. Lottas mentor blev Patrik Höber, driftschef på Schenker Åkeri i Norrland. Han gick själv programmet 2008 och när hans grupp tog examen blev de tillfrågade om de kunde ställa upp som mentorer för nästa kull. Jag tyckte att det behövdes någon norr om Stockholm, så jag anmälde mig, säger Patrik. En gång i månaden är han i Stockholm, då passade de på att träffas. Lotta var nervös inför den första träffen, skulle det klicka, eller inte? De skulle ju trots allt träffas under en ganska lång tid framöver. Men efter mötet var de båda nöjda och ville fortsätta samarbetet. Vi hade ett tema för varje möte. Det kunde vara att hålla i avdelningsmöten, medarbetarsamtal eller konflikthantering till exempel. Det var väldigt bra eftersom vi båda kunde komma förberedda, berättar Lotta. Skillnaden för mig som mentor var att jag inte kunde förbereda mig på samma sätt. För mig var det viktigt att lyssna Pierre Olsson och ställa frågor och låta Lotta bestämma vart samtalet skulle ta vägen, säger Patrik. Lotta hann arbeta ett och ett halvt år som gruppchef på Mentor. Patrik Höber bokningen när en ny tog chansen att guida möjlighet dök upp. andra inom företaget. Plötsligt blev det en tjänst ledig som säljare i Linköping. Jag pratade med Patrik om han tyckte att jag skulle söka jobbet. Han sade: kör, och så blev det, säger Lotta. Sedan i maj i år arbetar hon som säljare i Linköping. Det är en helt annan värld, varje dag är ett äventyr. Jag har fått en rejäl kick på jobbet. Mentorprogrammet har betytt otroligt mycket för mig, jag har vuxit som människa och fått ett större självförtroende. Jag är inte riktigt framme än, men jag har definitivt blivit starkare, säger Lotta. Även för Patrik har det varit ett givande år. Jag märkte att jag var mycket bättre på att lyssna i min roll som mentor än som chef. Och det är något jag tar med mig i mitt fortsatta arbete, säger Patrik. Även om programmet är avslutat hör de fortfarande av sig till varandra då och då. Och Lotta är inte främmande för att för att själv ta på sig rollen som mentor i framtiden. Men inte just nu. Mitt nya jobb kräver väldigt mycket, och jag har mycket kvar att lära innan jag vill sätta mig i rollen som en mentor. Jag har vuxit som människa. Lotta Nathell har gått DB Schenkers mentorprogram. Efter 20 år på bokningen har hon blivit säljare i Linköping. Så småningom kan hon tänka sig att bli mentor åt andra. FAKTA Lotta Nathell Ålder: 41 år Familj: Sambo och dotter, 13 år Bor: Radhus i Linköping Utbildning: Tvåårig Distribution- och kontorslinje Vad har du gjort tidigare i yrkeslivet?: Inte ett dugg! Praktiserade tre dagar i veckan hos Skandia Fallenius när jag gick på gymnasiet, på den vägen är det. FAKTA Mentorprogrammet 21 adepter och mentorer parades samman i början av maj 2009 med avslutning den 7 september i år. Ungefär är hälften av deltagarna var kvinnor. Syftet är att ge kunskap om företaget, ge chefer möjlighet att utveckla sitt ledarskap samt ge externrekryterade chefer möjlighet att utveckla sitt nätverk inom DB Schenker. 38 LOGISTIKMAGASINET LOGISTIKMAGASINET