Tätt är rätt, eller?!

Transkript

1 Tillväxt, miljö och regionplanering Tätt är rätt, eller?! - En tät region med regionala stadskärnor och attraktiva stadsmiljöer Jessica Andersson, TMR hälsar välkommen Stadstrender, Mia Wahlström och Sara Bragée, Tyréns Värdering av stadskvaliteter, Alexander Ståhle, Spacescape; Eleonor Andersson, Evidens; Peter Olevik Dunder, Haninge kommun Fikapaus Täthet och gleshet, Helena Näsström och Hans Brattström, TMR Paneldiskussion Lunch

2 Tillväxt, miljö och regionplanering Program 1 Tätt är rätt, eller?! En tät region med regionala stadskärnor och attraktiva stadsmiljöer Moderator: Jessica Andersson, TMR

3 Tillväxt, miljö och regionplanering Jessica Andersson, TMR Hälsar välkommen

4 INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY SUSTAINABLE DEVELOPMENT COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES STADSTRENDER Om framtidens städer Tyréns AB,

5

6 EN INTERNATIONELL STUDIE OM FRAMTIDENS STÄDER OCH ETT VERKTYG FÖR STADSUTVECKLING Studien är multi-disciplinär* och holistisk. Följande olika metoder har använts: Global trendstudie Analys av 10 globala städer expertintervjuer med city makers insamlad statistik Svensk enkäteundersökning 5000 respondenter i utvalda svenska regioner Demografisk och ekonomisk analys Alla kommuner i Sverige *Inkluderar följande: ekonomi/demografi, stadsplanering, klimat/miljö, trafik/infrastruktur, fastigheter/byggnader, kultur/turism, handel, offentliga åtaganden

7 UTVALDA STÄDER HONG KONG ISTANBUL LONDON NEW YORK SAN FRANSISCO SÃO PAULO SHANGHAI SYDNEY TOKYO TORONTO

8 VÅRA DRÖMMARS STAD

9 VAD KARAKTÄRISERAR DRÖMMARNAS STAD? MÅNGFALD HÅLLBAR UTVECKLING SAMVERKAN SJÄL

10 MÅNGFALD I allt inom räckhåll New York does not thrive on being beautiful, but on being impressive and offering something to everyone. Elizabeth Currid, Ass. Prof. and author

11 HÅLLBAR UTVECKLING Smarta lösningar

12 Shanghai

13 SAMVERKAN Det handlar om oss!

14 SJÄL Alla städer har inte en image, men alla platser har en själ

15 Sydney is the business center of Australia - a ticket to the world. All the major headquarters are here. The airport has twice as many international flights compared to Melbourne. Bernad Salt, Business Advisor

16 VILKA BEHOV ÄR DRIVANDE I SVERIGE?

17 Nöjd-stads-index Topp 10 Hur nöjd är du med din stad totalt sett? NSI-Rank Region Hur nöjd är du med din stad jämfört med din 1 Halmstad uppfattning om en perfekt stad? 2 Göteborg 3 Norrköping 3 Örebro 5 Malmö-Lund 6 Luleå 7 Stockholm-Solna 7 Östersund 9 Kalmar 10 Umeå 10 Jönköping 10 Karlstad

18 VAD SKAPAR NÖJDHET (OCH STOLTHET) MED STADEN?

19 Vad saknar man i sin stad vilka behov är inte uppfyllda? Ranking - totalen Rank Bet.intention Kollektivtrafiken har god kapacitet, det blir inte alltför trångt i rusningstid Mitt hus har byggts med så liten klimatpåverkan som möjligt Min stad/ort är lyhörd och lyssnar på invånarnas synpunkter och önskemål Det är lite biltrafik i innerstaden, i rusningstrafik, en vanlig dag Min stad/ort är trygg och säker Det är lätt att hitta parkering inne i staden/city Min stad/ort arbetar aktivt för att minska buller, luftföroreningar o ohälsa Kollektivtrafiken är väl utbyggd, dvs det finns sätt att ta sig nästan överallt Min stad/kommun har bra vård och omsorg Bra tillgång till tankställen för alternativa drivmedel, tex. biogas 1 12% 12% 2 23% 2 23% 4 16% 5 47% 6 17% 6 28% 8 14% 8 44% 10 11% 11% 16% 14% 17% 23% 23% 28% 44% 47%

20 VÅRA DRÖMMARS STOCKHOLM

21

22 Stockholms mångfald Mitt bostadsområde präglas av kulturell och etnisk mångfald 38% vs. 27% Många grönområden i min stad är Många grönområden i min stad är inbjudande och mysiga att vara i 77% vs 70%

23 Stockholms hållbarhet Bra tillgång till tankställen täll för alternativa ti drivmedel, tex. biogas 12% vs. 24% Hushållssopor hanteras på ett miljövänligt p p j g sätt som också är enkelt för mig 54% vs. 68%

24 Stockholmsregionen - Framgångsfaktorer för nöjdhet 25

25 Stockholms samverkan

26 Stockholms själ Min stad är en "24-timmars stad", full av liv och puls 46% vs. 17% Min stad/ort har en historia som Min stad/ort har en historia som jag gärna berättar för andra 48% vs. 40%

27

28

29 Värdering av stadskvaliteter Värdering av stadskvaliteter 30

30 Syfte med projekt Värdering av stadskvaliteter - identifiera stadskvaliteters attraktivitet för boende - kvantifiera dessa värden i monetära termer - beskriva relationen stadskvalitet stadsbyggande - ge underlag för exploateringsekonomiska analyser - ge underlag till ekonomisk hållbar stadsutveckling Värdering av stadskvaliteter 31

31 Projektets genomförande Värdering av stadskvaliteter Stadsbyggnadsanalyser Statistiska analyser Stadsbyggnadsstruktur Värdering av stadskvaliteter

32 Kvantifiering av attraktivitet för boende BOSTADSRÄTTSPRIS = ATTRAKTIVITET FÖR BOENDE* BETALNINGSVILJA FÖR BOSTADSRÄTT OCH HYRESRÄTT ÄR LIKA *Studien omfattar inte småhusboende. Värdering av stadskvaliteter 33

33 Analys har gjorts av transaktioner på borättsmarknaden mellan januari och juli 2010 med observerade priser (kr per kvm) och tillhörande avgift till föreningen och storlek. Dessa har lagts in i GIS på adresspunkter bostadsrättsförsäljningar Värdering av stadskvaliteter 34

34 Prisobservationer har summerats till genomsnittsvärden för 319 basområden i Stockholm, Nacka, Lidingö, Solna, Sundbyberg och Haninge. Syftet med detta är att utjämna olikheter i enskilda lägenhetskvaliteter, så att stadskvaliteten identifieras. 319 basområden Försäljningspris Värdering av stadskvaliteter 35

35 Stora skillnader i pris och attraktivitet Kr/kvm Priser per basområde Källa: Evidens, Spacescape och Värderingsdata Percentil Värdering av stadskvaliteter 36

36 Statistisk analys En regressionsmodell analyserar sambanden mellan basområdens stadskvaliteter och genomsnittligt försäljningspris. I modellen beräknas varje enskild stadskvalitets signifikanta påverkan på priset. Stadsbyggnadsanalyser Regressionsmodell Variabel Variabel Variabel Variabel 1,2,3,4,5,6, 7,8,9,,, 10,12,, 999 Variabel Variabel PRIS Variabel Variabel Variabel Värdering av stadskvaliteter 37

37 Resultat Genom test av ett mycket stort antal stadskvaliteter har 8 sorterats ut som var och en har signifikant påverkan på priset och tillsammans förklarar de 90% av prisvariationen mellan basområden. Variabel Variabel Variabel Variabel Variabel 90% PRIS Variabel Variabel Variabel Värdering av stadskvaliteter 38

38 Resultat Genom test av ett mycket stort antal stadskvaliteter har 8 sorterats ut som var och en har signifikant påverkan på priset och tillsammans förklarar de 90% av prisvariationen mellan basområden. 90% PRIS Värdering av stadskvaliteter 39

39 Resultat Stadskvaliteterna består av sju rena stadsbyggnadskvaliteter och ett socioekonomiskt index som kontrollvariabel. Närhet till City Tillgång till spårstation Tillgång till gång-gatunät Tillgång till urbana verksamheter Tillgång till park 90% PRIS Närhet till vatten Kvartersform Socioekonomiskt index Värdering av stadskvaliteter 40

40 Tätheten ger urbana verksamheter Täthet är ingen attraktivitet i sig men det är en grundläggande förutsättning för, förklarar med 90%, tillgången till urbana verksamheter. Närhet till City Tillgång till spårstation Boendetäthet Tillgång till gång-gatun. Arbetandetäthet Entrétäthet 90% Tillgång till urbana verk Tillgång till park 90% PRIS Närhet till vatten Kvartersform Socioekonomiskt index Värdering av stadskvaliteter 41

41 Stadskvaliteternas monetära värde Variabler som påverkar priset Antagen förändring Prisförändring, kr/kvm Gång gatunätsavstånd g till city m Gång gatunätsavstånd till vatten m Parkytor inom 1 km 10 hektar 600 Urbana verksamheter inom 1 km 100 procent Tillgång till gång och gatunät, R12 0,1 640 Mindre än 500 m till spårstation Ja Kvartersform (andel slutet och utåtvända entréer) 10 procentenheter 500 Socioekonomiskt k index (0 100) 1 procentenhet 460 Värdering av stadskvaliteter 42

42 Räkneexempel 1. NÄRHET TILL CITY Man kan illustrera denna partiella prispåverkande effekt genom att flytta Södra Farsta till centralstationen. I genomsnitt kostar en bostadsrätt i Södra Farsta kr/kvm. Priset blir då kr/kvm för Farstabostaden som flyttats till centralstationen kr/kvm kr/kvm Värdering av stadskvaliteter

43 Räkneexempel 2. NÄRHET TILL SPÅRSTATION Resultaten kan illustreras med att man tar bort tunnelbanestationen vid Södra Farsta, allt annat lika, vilket skulle betyda att en genomsnittlig g bostad på 80 kvm skulle falla i pris med drygt kr, för fastigheter inom 500 meter skulle det ge en värdesänkning med 350 Mn kr. 80 kvm kr kr Värdering av stadskvaliteter

44 3. TILLGÅNG TILL URBANA VERKSAMHETER Räkneexempel Resultaten kan illustreras med att om tillgången till urbana verksamheter i Södra Farsta skulle bli densamma som vid Götgatsbacken (genom förtätning av boende och arbetande) så skulle priserna på bostäderna i Södra Farsta öka med nästan kr/kvm, dvs. från ca till ca kr/kvm kr/kvm Värdering av stadskvaliteter 45

45 Stadskvaliteterna fångas med stadsbyggnadsanalyser Värdering av stadskvaliteter 46

46 1000 stadsbyggnadsanalyser genomförda 1000 hypotetiska stadskvaliteter testade Att traktio oner Tillgänglighet Värdering av stadskvaliteter

47 Unik omfattning och detaljeringsgrad Denna studie är unik och har sannolikt ingen tidigare motsvarighet vare sig regionalt, nationellt eller internationellt. Anledningen till detta är - Mängden och detaljeringsgraden av rumsliga och sociala data - Noggrannheten i analyser på adress- och stadsrumsnivå, baserad på ny forskning Gång-gatunätsavstånd tå Värdering av stadskvaliteter 48

48 Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys STADSKVALITET MÅTT* 1. NÄRHET TILL CITY gångavstånd g till Centralhallen 2. NÄRHET TILL SPÅRSTATION station för tunnelbana, pendel eller spårvagn inom 500m gångavstånd 3. TILLGÅNG TILL GÅNG-GATUN. gators och gångstråks centralitet med 12 axialstegs radie 4. TILLGÅNG TILL URBANA VERK. antalet verksamheter inom restaurang, sällanköpshandel och kultur inom 1 km 5. TILLGÅNG TILL PARK kvm parkyta inom 1 km gångavstånd 6. NÄRHET TILL VATTEN gångavstånd till vattenområden större än 5 ha 7. KVARTERSFORM grad av slutenhet samt andel utåtvända entréer mot gata i kvarter 8. SOCIOEKONOMISKT INDEX *Varje stadskvalitet har sitt specifika mått som kan kvantifierats med GIS-analys. Värdering av stadskvaliteter

49 Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys 1. NÄRHET TILL CITY MÅTT: Gång-gatunätsavstånd till Centralhallen Centralhallen är en proxy för City/CBD. Med gångavstånd g menas avståndet längs gång- g och gatunätet och är lika relevant för cykel och säkerligen till stora delar för alla andra trafikslag, det fångar det upplevda avståndet. + Resultatet bekräftar urbanekonomisk forskning om storstadens monocentrism och Centralstationens dragningskraft. - Restider med bil eller kollektivtrafik till Centralstationen korrelerar inte lika bra som avstånd i gatunätet. Resultaten talar delvis emot idén om polycentrisk stadsutveckling. Värdering av stadskvaliteter

50 Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys 1. NÄRHET TILL CITY Notera att norra innerstaden har fördel lframför fö södra, och att Torsvik på Lidingö och Sickla ligger lika nära Centralen som Bromma. Värdering av stadskvaliteter

51 2. NÄRHET TILL SPÅRSTATION Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys Mått: Station för tunnelbana, pendel eller spårvagn inom 500m gångavstånd Det är gångavståndet till stationens entré som mätts. + Resultaten bekräftar spårstationers starka dragningskraft för stabil regional tillgänglighet. - Restider med kollektivtrafik var sämre än närheten till spårstation, dvs tidtabell är inte avgörande. Alla analyser kring biltillgänglighet korrelerade också sämre med priset, vilket sätter ett stort frågetecken kring bilens legitimitet i stadsutvecklingen. Värdering av stadskvaliteter

52 2. NÄRHET TILL SPÅRSTATION Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys Stockholms exceptionella spårutbyggnad ger en väl fördelad attraktivitet. Hässelby, N Lidingö och N Haninge, N Nacka är stadsdelar som dock inte har denna attraktivitet. 500 m Värdering av stadskvaliteter

53 Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys 3. TILLGÅNG TILL GÅNG- OCH GATUNÄTET MÅTT: Gators och gångstråks centralitet med 12 axialstegs radie Analysen visar att ju mer ihopkopplat gång-gatunät desto högre attraktivitet. Det är nätet för gående och i hög grad för cyklister som gäller, oavsett om de delar trafikrum med bilar. + Resultaten pekar på vikten av ett väl sammankopplat nät för gående på stadsdelsnivå, dvs att det finns långa gator, med många tvärgator. Blandtrafik utgör inget hinder. - Resultaten visar att återvändsgator och rumslig segregation inte automatiskt skapar attraktivitet. Det kan snarare vara tvärtom. Tillgång till bilvägnätet ger inget större plus. Värdering av stadskvaliteter

54 Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys 3. TILLGÅNG TILL GÅNG- OCH GATUNÄTET Sk. space syntax-analys beräknar i vilken grad som stråken kopplade till omgivande stråk. Stråk som kopplar till många ligger mer centralt och integrerat, stråk som kopplar till få ligger mer perifert och avskilt. Nät skapar högre integration och mer centralitet. återvändsgator gatunät Östbergahöjden Gamla Enskede Värdering av stadskvaliteter

55 Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys 3. TILLGÅNG TILL GÅNG- OCH GATUNÄTET Innerstaden gynnas av sitt fotgängarvänliga gatunät. Stora delar av Västerort och stadsdelarna kring Enskede, Spånga och Sundbyberg ligger också väl integrerat. Nacka, Lidingö, Haninge och västra Söderort ligger mer avskuret. Värdering av stadskvaliteter

56 Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys 4. TILLGÅNG TILL URBANA VERKSAMHETER MÅTT: antalet verksamheter inom restaurang, sällanköpshandel och kultur inom 1 km gångavstånd g Verksamheterna har tagits från arbetsställeregistret. Inom restaurang ingår även caféer, barer och andra matställen. Sällanköpshandel innefattar de flesta butiker. Kultur innefattar allt från teatrar, biografer till gallerier, konsertställen, och museer. + Resultaten bekräftar den täta blandstadens och stadsgatans attraktivitet, även värdet av många verksamheter i gatuplan. Platser med både restauranger, handel och kultur ger stora värden. - Resultaten visar också att renodlade bostadsområden och få entréer i gatuplan ger sämre attraktivitet. Värdering av stadskvaliteter 57

57 Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys 4. TILLGÅNG TILL URBANA VERKSAMHETER Om man ändrar tätheten och förekomsten av lokaler i gatuplan i bebyggelsen är det tydligt hur urbana verksamheter och därmed attraktiviteten minskar. Skånegatan idag Skånegatan som glesbebyggd gata utan lokaler i gatuplan (fotomontage) Värdering av stadskvaliteter 58

58 Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys 4. TILLGÅNG TILL URBANA VERKSAMHETER City och innerstaden är särskilt attraktiv. Subregionala kluster finns i Farsta, Högdalen, Skärholmen, Gullmarsplan, Sundbyberg-Solna, Vällingby, Tensta, Kista, Nacka C och Lidingö C. Värdering av stadskvaliteter

59 Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys 5. TILLGÅNG TILL PARK MÅTT: Kvm parkyta inom 1 km gångavstånd Med parkyta menas grönområde större är 0,25 hektar som har största delen klippta gräsytor och inslag av lek och sportanläggningar. + Resultaten bekräftar vikten av kvalitativa grönområden. Stora parker, som får stort genomslag, har ofta en mångfald av lek, sport och rofylld natur. -Varken grönyta eller natur får signifikant genomslag i analysen. Inte sagt att de är värdelösa men de är mindre viktiga än parkerna för boendemiljöns attraktivitet. Värdering av stadskvaliteter

60 Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys 5. TILLGÅNG TILL PARK Exempel Nya Årstafältet t med en ny stadspark på 30 hektar ger stora värden till ny exploatering och befintlig bebyggelse.. Annons: Östberghöjden Värdering av stadskvaliteter

61 Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys 5. TILLGÅNG TILL PARK Distributionen ib ti av parker är ganska jämn i regionen. Vissa delar av innerstaden (västra Södermalm, östra Östermalm) har klart mer än många glesbebyggda gröna förorter (Handen, Nacka). Värdering av stadskvaliteter

62 Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys 6. NÄRHET TILL VATTEN MÅTT: gångavstånd till vattenområden större än 5 ha I vattenområden ingår Mälaren, Saltsjön och insjöar. Måttet är gångavstånd g längs gångnätet g till offentlig kaj eller strand. + Resultaten bekräftar betydelsen av sjöutsikt och närheten till offentlig strand och kaj vid större vattenområden som är minst 5 hektar. Värdering av stadskvaliteter

63 Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys 6. NÄRHET TILL VATTEN Innerstaden har denna världsunika kvalitet, t och även stora delar av ytterstaden, dock sämre i Söderort och norra Västerort. Nacka och Lidingö har här stora fördelar. Värdering av stadskvaliteter

64 Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys 7. KVARTERSFORM Mått: grad av slutenhet samt andel utåtvända entréer mot gata i kvarter Måttet är kontinuerligt och mäter graden av slutenhet längs gatuliv. Andelen utåtvända entréer betyder andelen entréer som ligger i gatuliv. + Det slutna kvarteret med utåtvända entréer visar på större attraktivitet, sannolikt för att det skapar tyst egen gård och tryggt aktiverat stadsrum samtidigt. Kvartersformen är starkt knutet till byggår pga. av stadsbyggnadsdoktrin. - Funkisbebyggelse ( ) får högre värde än senmodernism ( ). Sekelskifteskvarter får högre värde än 80- och 90-talskvarter med inåtvända entréer. Hushöjd ger inte ökad attraktivitet per se, utan det är tätheten som ger attraktivitet. Värdering av stadskvaliteter

65 Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys 7. KVARTERSFORM Måttet fångar variationen från helt öppen punkthusbebyggelse, via halvöppen och halvsluten till helt sluten kvartersbebyggelse. Tidigare studier visar att olika kvarterstyper har olika möjligheter till ombyggnad och förtätning (Tätare Stockholm 2008). C. Medelhög öppen bebyggelse D. Hög öppen bebyggelse E. Låg sluten bebyggelse F. Medelhög sluten bebyggelse G. Hög sluten bebyggelse Värdering av stadskvaliteter

66 Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys 7. KVARTERSFORM Områden med attraktivare kvartersform finns i synnerhet i innerstaden och trädgårdsstaden, så som Enskede och Bromma. Funkisbebyggelse så som Hammarbyhöjden, Björkhagen och Abrahamsberg har attraktivare kvartersform än senmodernism och miljonprogram. Värdering av stadskvaliteter

67 Stadsbyggande skapar attraktivitet Denna studie visar att - Offentliga stadsrum, gatunät, parker och vattenområden skapar stora markvärden - Kvartersstad och trädgårdsstad är goda principer. Arkitektoniska friheten stor. - Täthet och lokaler i gatuplan främjar kultur, urbana verksamheter och mångfald - Spårstationer viktigare än spår, restider och biltillgänglighet - Attraktivitet i är tillgänglighet li i första hand för gående Värdering av stadskvaliteter

68 Många möjliga fortsatta studier Denna studie ställer många nya frågor : - Stadskvalitet för småhus? - Stadskvalitet för kontor? - Stadskvalitet för handel? - Stadskvalitet för olika målgrupper (ungdomar, barnfamiljer, äldre, etc)? - Stadskvalitet och social segregation? - Stadskvalitet och mobilitet? - Stadskvalitet t och klimatpåverkan? k - Stadskvalitet och trafiksystem? - Stadskvalitet och trygghet? - Stadskvalitet och livsstil? Värdering av stadskvaliteter

69 Stadskvaliteterna som analysverktyg Närhet till City Kvartersform Tillgång till gång-gatunät Socioekonomiskt index Värdering av stadskvaliteter 70

70 Verktyg för marknadsanalys och exploateringskalkyl Utgångsläge = XX Mn kr Lägespotential + XX Mn kr Utfall +? Mn kr PRIS Värdering av stadskvaliteter

71 Verktyg för stadsbyggnadsanalys Scenario 1 Komplettera Jakobsberg Scenario 2 Förvandla Jakobsberg Värdering av stadskvaliteter

72 Verktyg för ekonomisk hållbar stadsutveckling RUM SKALA Region Kommun Närhet till City Närhet till vatten Tillgång till park Närhet till spårstation Stadsdel Tillgång till gång- och gatunätet Grannskap Kvarter Kvartersform Fastighet Byggnad Lokal Tillgång till urbana verksamheter < Täthet Lägenhet Få / Små / Snabba aktörer Många / Stora / Långsamma aktörer TID SKALA Värdering av stadskvaliteter

73 Tack! Värdering av stadskvaliteter 74

74

75 Tillväxt, miljö och regionplanering Täthet och gleshet Hur ser det ut i regionen i dag? Bygger vi tätare på rätt platser? Helena Näsström och Hans Brattström, TMR

76 Tillväxt, miljö och regionplanering

77 Tillväxt, miljö och regionplanering Bebyggelsestruktur RUFS 2010 Utveckla tillgängliga ((kollektivtrafiknära)) lägen g 1) Regionala stadskärnor 2) Regional stadsbygd med utvecklingspotential

78 Tillväxt, miljö och regionplanering Befolkning 2010 Befolkningstillskott ,5 % % % % % Centrala regionkärnan Yttre regionala stadskärnor Regional stadsbygd med utv.pot. Regional stadsbygd, övrig Övriga länet % ,5 % % % ,5 % Centrala regionkärnan Yttre regionala stadskärnor Regional stadsbygd med utv.pot. Regional stadsbygd, övrig Övriga länet 75 % av befolkningen bor i tillgängliga lägen 75 % av befolkningstillskottet har tillkommit i tillgängliga lägen

79 Tillväxt, miljö och regionplanering Genomsnittlig bebyggelsetäthet Kvm BTA A/ha

80 Förändring av bebyggelsetätheten under perioden Förtätning Täthet 2010 Förändring ,0% 10,0% 0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 00% 0,0% Bebyggelsetäthet 2010 (kvm BTA/Ha) Relativ förändring (%) Utglesning 2,0% 4,0% 6,0% 8,0% 10,0%, 12,0% Lidingö Vallentuna Danderyd Stockholm Sollentuna Värmdö Solna Järfälla Nacka Täby Huddinge Södertälje Norrtälje Botkyrka LÄNET Österåker Ekerö Sundbyberg Upplands Väsby Tyresö Vaxholm Salem Haninge Nynäshamn Sigtuna Upplands Bro Nykvarn

81

82

83 Bebyggelsetillskott Tillväxt, miljö och regionplanering

84 Markanvändning 2000 Nyexploatering Tillväxt, miljö och regionplanering

85 Markanvändning 2000 Nyexploatering Tillväxt, miljö och regionplanering

86 Livsstilar enligt Mosaic Tillväxt, miljö och regionplanering

87

88 Paneldiskussion Tillväxt, miljö och regionplanering

89 Tillväxt, miljö och regionplanering Lunch

90